Arkiv
Läget för Arena Vänersborg?
Arena Vänersborg står där den står. Kall. Med is. Taket läcker och det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster går sönder. Och pengarna tickar iväg… Det är räntor och avskrivningar – och låga intäkter.
Arenataket behöver åtgärdas. Det har läckt ända sedan arenan togs i bruk trots ett flertal reparationer. I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket. Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.
Det var ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:
“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för 
korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”
Rapporten beskriver mycket omfattande skador som behöver omfattande åtgärder. Ändå konstaterade Niklas Johansson på TTELA (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:
”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Vad skulle företaget hitta för skador inne i byggnaden? Det är det ingen som vet… Dessutom betonade NOBAB i rapporten:
”I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”
Mikroorganismer handlar om mögel, alger, svamp eller bakterier som väldigt ofta är förknippade med fuktigt byggmaterial. Är det t ex stora mögelangrepp i arenan? Det måste undersökas menade företaget.
NOBAB slog också fast att det inte gick att fastställa var all fukt i tak och väggar etc kom ifrån. Det var inte säkert att fukten kom utifrån, den kunde också komma från kondens på insidan – eller en kombination av båda. Och i sådant fall hjälper det inte att täta taket. För att få reda på var fukten härstammade skulle det krävas mätningar under ett års tid. Skrev NOBAB.
Många som läste rapporten såg stora kostnader framför sig…
Den 3 maj förra året (2023) behandlade kommunstyrelsen en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Denna begäran avslogs. Vänsterpartiet ansåg att en 
utredning var viktig, och skrev i sin reservation:
“Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader.”
Kommunfullmäktige ville inte heller se någon utredning. Niklas Johansson på TTELA kommenterade vid ett senare tillfälle, den 30 september (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):
“Det blev nej till pengarna och utredningen sköts på framtiden. Att inte bevilja medlen framstår alltmer som ett misstag. Med tanke på vad Nobabs rapport säger, och inte säger, borde en långsiktig plan för Arena Vänersborgs framtid vara högprioriterad.”
Kommunfullmäktige sa alltså nej till en fullständigare utredning i juni, och avsatte samtidigt 20,8 milj kr till investeringar för att få ordning på Arena Vänersborg. Det var nog ingen som var insatt i arenans problem som trodde att dessa pengar skulle räcka. Det pratades nämligen redan då om 40-60 milj, men NOBAB:s rapport hade ännu inte publicerats.
På samhällsbyggnadsförvaltningen har det under hösten arbetats med hur dessa 20,8 milj kr ska användas så effektivt och bra som möjligt för att åtgärda arenans mest akuta takproblem. Det är dock “bara” dessa pengar som finns till förfogande och förvaltningen får helt enkelt anpassa åtgärderna utifrån det – oavsett om behoven av åtgärder är större och kostsammare.
Förvaltningens arbete är nu klart och beslut har fattats om upphandling. Beslutet togs av samhällsbyggnadsutskottet och inte av samhällsbyggnadsnämnden. Arenan diskuterades i och för sig på nämndens senaste sammanträde (18 januari). Det var i samband med en information om Mål- och resursplanen för 2025. Jag är dock osäker på vad som sades om upphandlingen och den kommande investeringen. Diskussionen gav inte några avtryck i protokollet. Det fanns inte heller något skriftligt underlag inför sammanträdet kring årets investering i taket.
Samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 11 januari (2024) att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att:
“påbörja en upphandling av takduksomläggning på Arena Vänersborg”
I en tjänsteskrivelse daterad 21 december 2023, som ligger till grund för upphandlingsbeslutet, framgår vad som ska åtgärdas:
“Lägga på en ny takduk ovanpå den befintliga. 1,5 mm tjock (befintlig duk är 1,2 mm tjock)- Nya fästen som sitter ca 1 m i horisontell riktning, istället för 2 m som på befintliga fästen.
- Borttagande av alla befintliga genomföringar. För att snöras inte ska kunna förstöra dessa. Genomföringarna kommer att sitta på fasaden istället för på taket.
- Ny vinkel på södra taket ovan pressläktare. Detta för att minska snöfickan på taket.
- Snörasskydd byggs permanent över ingångarna på södra sidan, för att skydda människor från snöras.
- Staket mellan de permanenta snörasskydden kommer att byggas för att skydda människor från snöras. Staketen kommer att hindra människor från att gå närmast byggnaden, inte stoppa all snö. Staketet blir av typ Gunnebo och kommer eventuellt att behöva lagas vid större snöras.”
Antagligen räknar, och hoppas, samhällsbyggnadsförvaltningen med att dessa åtgärder ska vara tillräckliga för att arenan ska kunna användas i ytterligare 8-10 år. Det är i varje fall min gissning. De intresserade och/eller kritiska skulle kunna jämföra åtgärderna med den beskrivning av brister som NOBAB gjorde i sin utredning – “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.
Det är i varje fall helt klart att det som Niklas Johansson skrev i TTELA fortfarande stämmer (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):
“Inga pengar är avsatta till att åtgärda problemen med fasaden eller invändiga skador eller för att undersöka kondensproblemen.”
Och om vi på det lägger till att insatta personer påstår att det är arenans konstruktion som har lett till denna fukt- och kondensationproblematik och att det är för “klena lösningar”, så ser vi kanske ännu större kostnader i en nära framtid…
Det är alltså helt uppenbart att de investeringar som ska göras i år inte åtgärdar alla de problem som finns med Arena Vänersborg.
Kostnaden för takduksomläggningen är satt till 17 milj kr. Till det kommer också projektering för 2 milj samt 3 milj kr till nya armaturer ovan isen.
“Armaturerna över isen är idag lysrörsarmaturer. Lysrörsarmaturer slutar att tillverkas och förbrukar mycket energi. Därför sätts ny LED-belysning upp. Dessa sätts i en rak linje över planen på ca 16 meters höjd.”
Arbetet med de nya armaturerna ska utföras under perioden 29 april-6 juni 2024, medan tiden som är avsatt för projektet med takduksomläggningen är mellan 1 april-20 december 2024. Om det går att använda arenan under tiden framgår inte av handlingarna. För övrigt är inte ansökan om bygglov godkänd än. (Tillagt 14/2: Läs om hur det gick med bygglovet – ”Arenan fick inget bygglov”.)
Jag noterar också att det i ovan nämnda tjänsteskrivelse står:
“Övrigt: Solceller på taket på Arenan är utredd och pga avsaknad av åskledare så godkänner inte försäkringsbolaget att vi applicerar solceller på taket. Kostnaden för enbart åskledare bedöms till ca 3,5 miljoner kronor.”
Det är alltså en upphandling på gång för att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. De ska åtgärdas för max 17 milj kr (av de 20,8 milj som kommunfullmäktige har bestämt). Förhoppningen är då att åtgärderna ska leda till att arenan kan användas som den alltid har gjort, dvs huvudsakligen bandy, i ytterligare några år. Om man har tur kanske 8-10 år. Jag vet inte om det är möjligt, men om det vore det så måste med all sannolikhet åtgärderna göras om igen efter denna period. Det är de flesta överens om.
Uppenbarligen räknar de styrande politikerna, och möjligtvis också de involverade tjänstepersonerna, med att de problem 
som NOBAB pekade på inte behöver varken undersökas eller åtgärdas de närmaste åren. Det är mitt antagande, eftersom jag inte har sett något annat underlag än tjänsteskrivelserna ovan. Men vem vet, det kanske finns andra tankar…
En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. Många befarar att de andra problemen, t ex de som beskrivs av NOBAB, 
tämligen snart pockar på snabba och nödvändiga åtgärder. Kostnaderna blir då självklart större. Men inte bara det. Framtida investeringar och åtgärder skulle kunna innebära att årets åtgärder till stor del skulle behöva göras om. En stor del av årets investering skulle därmed kunna bli bortkastad.
Samma personer som är kritiska till årets investeringar menar att de totala kostnaderna skulle kunna hållas nere om man från början, redan i år, börjar åtgärda allt på en gång – planerat och systematiskt. Och för att kunna göra det krävs självklart att alla mätningar, undersökningar och utredningar görs. Det finns till och med de som hävdar att arenans livslängd skulle kunna utökas till 25-30 år om alla nödvändiga investeringar görs nu. Då kanske också arenan skulle kunna användas på fler sätt än för närvarande. Kostnaderna för en större ombyggnad av arenan skulle gissningsvis uppgå till 60 milj kr…
Det måste påpekas att mycket kring arenans tillstånd och kostnader är ytterst osäkert och till stor del spekulationer. Det enda säkra är väl bara NOBAB:s utredning och den lugnar knappast varken bandyälskare eller ekonomer. 
Eller byggnadstekniker. Och definitivt inte politiker – och kommuninvånare…
Det enda som kan räta ut frågetecknen är en ordentlig utredning. Men det tåget verkar ha gått. Det innebär, som jag ser det, att det finns en betydande risk att kostnaderna för Arena Vänersborg skulle kunna närma sig ett tresiffrigt miljonbelopp…
Om samhällsbyggnadsförvaltningen har mer information och kunskap än vad som tycks vara offentligt nu, torde det vara en hyfsat bra idé att upplysa politiker och kommuninvånare om hur Arena Vänersborgs framtid ser ut och hur de långsiktiga kostnaderna ter sig.
Slutligen. Det finns de som vill riva arenan. Det är emellertid inte en fråga som Vänsterpartiet driver.
SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten
I torsdags, den 25 januari, behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. Bakom den långa rubriken på ärendet döljer sig det beslut som nämnden fattade om processen kring de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall i november förra året. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Oppositionspartierna (M+L+V+MBP+SD) fattade ett annat beslut än det beslutsförslag som förvaltningen hade lagt fram. Och som stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Voteringen slutade med 6 röster för oppositionens förslag och 5 för de styrandes.
Beslutet får som bekant ett rättsligt efterspel. Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderson (C) överklagade nämligen nämndens beslut till Förvaltningsrätten. De anser att beslutet stred mot lagen på alla punkter och vill att rätten ska upphäva beslutet. Jonasson och Andersson överklagade således ett beslut som deras egen nämnd hade fattat. Frågan är om det inte är unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)
Förvaltningsrätten anmodar samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten vill höra båda sidorna innan den fattar ett beslut om nämndens beslut är lagligt eller inte. Det var detta yttrande 
som nämnden skulle fatta beslut om i torsdags. I kallelsen till sammanträdet stod det:
”Förvaltningsrätten efterfrågar motpartens svar i målet”
“motpartens svar i målet”. Det läste tydligen inte ledamöterna från de styrande partierna. (Det ska sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Anderson (C) förklarade sig jäviga och lämnade rummet när ärendet behandlades. Som förvaltningschef Andreas Knutsson också gjorde.) Motparten till de båda 
ordförandena är naturligtvis de ledamöter i oppositionen som stod bakom beslutet, inte de som röstade mot.
Ledamöterna från de styrande lade trots det ett eget förslag till yttrande:
“Nämnden ställer sig bakom Ann-Marie Jonassons och Johan Anderssons skrivelse/ överklagan till förvaltningsrätten. Olika uppfattningar om hur likabehandlingsprincipen ska tolkas gör en oberoende granskning av beslutet som togs i nämnden 2023-11-16 intressant och viktig, inte minst för framtida beslut i liknande ärenden.”
De som stod bakom förslaget var Leif Höglund (S), Håkan Skött (S), Kristina Östergren (S), Helge Kneese (KD) och Hans-Peter Nielsen (KD).
De har totalt missuppfattat. Torsdagens ärende handlade alltså inte om sakfrågan och vad de tyckte om den. Den är redan avgjord och överklagan inlämnad. Nämnden skulle yttra sig över och motivera det beslut som redan var fattat! Min åsikt är tydlig, de som inte var med och fattade beslutet i november borde inte ha deltagit i diskussionen överhuvudtaget.
Nu spelade de styrande partiernas agerande i torsdags ändå ingen roll. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) hade författat.
I blogginlägget “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” redogjorde jag mycket utförligt för innehållet i Jonassons (S) och Anderssons (C) överklagande. Därför tänkte jag återge hela yttrandet till Förvaltningsrätten från samhällsbyggnadsnämndens majoritet, dvs de partier som inte är med i styret av kommunen. Det finns tre bilagor med i yttrandet. De är exempel på markförsäljning utan viten. De bifogar jag inte på grund av GDPR-reglerna. (Det går också att ladda ner yttrandet som pdf genom att klicka här.)
===
Svar på överklagande av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144
Samhällsbyggnadsnämnden ser fram emot ett avgörande i denna fråga.
Bakgrund
Ärendet “Fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall” handlar om att reglera kommunens fastighet Sikhall 1:4 och exploatörens fastighet Sikhall 1:6. Det är för att möjliggöra att en detaljplan upprättas, en plan som byggnadsnämnden beslutade om den 19 maj 2015, och som man då bedömde “… kan antas hösten 2016.”
År 2005 förvärvade exploatören båda de aktuella fastigheterna efter en budgivning där exploatören lade det högsta budet. Någon vecka efter att förvärvet var klart meddelade kommunstyrelsens ordförande att kommunen skulle förköpa hela den fastighet som exploatören hade förvärvat. Det slutade med att kommunen 2007 förköpte den del av fastigheten som idag är Sikhall 1:4.
Kommunfullmäktiges beslut är nu att exploatören ska förvärva delar av kommunens fastighet (bilaga 7). Fastighetsregleringen handlar alltså om att exploatören ska få köpa tillbaka delar av sin tidigare mark.
1. Alla viten tas bort.
Det styrande dokumentet “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” (bilaga 14) är giltigt från 2016-03-03. Sedan dess har många markförsäljningar skett utan att vite tillämpats.
Vite nämns inte i regelverket. Texten om “Kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtaganden i exploateringsavtalet” (sid 7) står under kapitlet “Exploateringsavtal”, inte under “försäljning av kommunägda fastigheter” och är därför inte tillämpbart i detta ärende (ärendet handlar om fastighetsreglering. “Att överföra mark mellan fastigheter kallas fastighetsreglering” (lantmateriet.se)).
Vite tillämpades inte före 2021. Även om viten har tillämpats därefter så finns det inga dokumenterade politiska beslut om att viten, i synnerhet löpande viten, ska vara praxis.
Vite har också formulerats olika i olika fall, t.ex. “Bolaget förbinder sig, vid vite av 1.000.000 kronor i penningvärde 2021-01-01, att vid överlåtelse av äganderätten till Fastigheten tillse att de nya ägarna övertar samtliga förpliktelser enligt denna överenskommelse…”: (KÖPEKONTRAKT FÖR HÄSSJAN 3, undertecknat maj 2021). Detta var rimligt i detta fall ställt i relation till köpesumman, samt en engångssumma.
Exempel på markförsäljning utan viten (med samma regelverk):
- 2023-01-20, Försäljning av fastigheten Niklasberg 16 (äldreboendet Eken), Dnr: SBN 2022/347 (se bilaga). Kommunfullmäktige fastställde senare beslutet i enlighet med gällande reglemente 1§, 10, se bilaga.
- 2020-11-26, Försäljning av Fårhagen 1, (SBN 2020/161). Se bilaga.
- 2021-12-09 KÖPEKONTRAKT FÖR VÄNERSBORG KOHAGEN 2 (SBN 2021/285). Se bilaga.
Då försäljning av fastighet eller del av fastighet till största del är delegerat till förvaltningen (se bilaga delegeringsordning, kap 7) och nämndens ledamöter inte har full tillgång till diariet, så krävs mer tid om fler exempel ska identifieras.
Nämnden har rätt att göra avsteg från regelverket (sid 9): “Samhällsbyggnadsnämnden som vid varje tidpunkt har ansvaret för att fatta beslut om exploateringsavtal, markanvisningsavtal och samverkansavtal får frångå riktlinjerna i enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger.”
Fastighetsregleringen sker just för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan, ett planarbete som pågått sedan 2015, på direkt uppdrag av Kommunfullmäktige att verkställa. De fastighetsrättsliga lösningarna i kommunfullmäktiges beslut är tydliga och odiskutabla och de är en förutsättning för att arbetet med detaljplanen ska kunna fortsätta.
Samhällsbyggnadsnämnden vill framförallt lyfta och särskilt betona att de särskilda skälen för att göra avsteg från regelverket redovisades och diskuterades i nämnden som grund för beslutet.
Den mark som det gäller är en del av en större fastighet som kom i kommunens ägo genom förköp, enligt då gällande lagstiftning (se ovan).
Marken köps av en enskild person till skillnad från de exempel av försäljningar till företag som anges (bilagor 15-17). Företagen har accepterat vitesskrivelserna, troligen eftersom de inte tar någon personlig risk, och kriterierna är tydliga och uppfyllandet därför möjligt att bedöma (se även nästa punkt om “vision”).
Kommunens krav på exploatören (i Sikhall) är att den förvärvade marken ska sammanslås med exploatörens fastighet Sikhall 1:6. På denna fastighet är exploatörens bostadshus belägen. Risken är stor att exploatören tvingas sälja sitt bostadshus för att kunna betala eventuella viten som på kort tid kan överstiga köpesumman.
Exploatören har enligt egen uppgift fått nej av samhällsbyggnadsförvaltningen till att stycka av den förvärvade delen av kommunens mark till en egen fastighet som förvärvas i form av ett aktiebolag.
2. Alla hänvisningar till Vision tas bort
Viten med hänvisning till uppfyllande av en ”vision” är orimligt, särskilt som skriftlig och gemensam överenskommelse med exploatören om hur en eventuell vision ser ut saknas.
Förslaget som röstades ner var ett avtal där “Vitens aktualiserande ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden i de fall exploatören underlåter sig att genomföra de visioner som ligger till grund för inriktningsbeslutet.” Visionen finns inte med i kommunfullmäktiges beslut.
Exploatören kan inte åläggas att förverkliga en vision eftersom det är den kommande detaljplanen som styr exploateringen av området. Detaljplanen är inte klar än och den beslutas av en helt annan nämnd, byggnadsnämnden.
3. I texter om att ”Detta avtal förutsätter för sin giltighet att kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genom beslut godkänner detta avtal” ersätts kommunfullmäktige med samhällsbyggnadsnämnden
Kommunfullmäktige fattade beslutet om Sikhall i maj 2023. I kommunfullmäktiges beslutsunderlag stod “Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de fastighetsrättsliga frågorna…”, och det var alltså upp till Samhällsbyggnadsnämnden att verkställa fullmäktiges beslut.
De överklagande skriver att kommunens fastighet i Sikhall har ett strategiskt läge.
Reglementets formulering att “Fastighetsköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp” är uppfyllt i och med att kommunfullmäktige gav samhällsbyggnadsnämnden direktiv för fortsatt hantering av ärendet.
Ett annat argument som lyfts är att exploatören “får genom detta förköp ensam möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten”. Kommunen har ägt området sedan 2007 utan att utveckla området enligt den motivering som angavs för förköpet. Oavsett om det är juridiskt möjligt eller inte att kommunen förköper mark av en kommuninvånare för att sälja den till någon annan så torde det vara moraliskt omöjligt särskilt när exploatörens avsikt med utvecklingen av området ligger nära kommunens egen.
4. Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3
Syftet med denna beslutspunkt är att genomföra kommunfullmäktiges beslut 23-05-17 §72 (bilaga 7): ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Under ärendets behandling i Samhällsbyggnadsnämnden framkom att Vänersborgs Segelsällskap (VSS), som äger grannfastigheten Sikhall 1:22, önskade en sen ändring i föreslaget servitut (avtalsbilaga 4, referens 3) jämfört med det fullmäktige beslutade om, för att reglera fritt segelvatten norr om Sikhall 1:22. Denna förändring av tidigare förslag på servitut är därmed nödvändig för att kunna verkställa kommunfullmäktiges beslut, och behöver överenskommas mellan parterna.
Övrigt
Detta ärende kom sent till nämndledamöternas kännedom (material delades 24-01-11). Då dessutom juridiskt stöd har saknats för att formulera detta svar så önskar nämnden möjlighet att komplettera om något är oklart eller saknas i detta svar.
===
De ledamöter som står bakom detta yttrande till Förvaltningsrätten är Tor Wendel (M), Göran Nilsson (SD), Johan Abrahamsson (M), James Bucci (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Thomas Larsson (MBP).
Nu är det upp till Förvaltningsrätten att förkunna sin dom – är samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023 olagligt eller inte? För min del råder det ingen tvekan om att beslutet är helt lagligt.
Tyvärr lär domen dröja ett tag. Mitt tips är att det inte är sannolikt att domen kommer före sommaren… Fram till domen avkunnas ska emellertid nämndens beslut från november börja verkställas. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste arbeta fram en ny överenskommelse med Magnus Larsson.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!” – 3 januari 2024
- “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” – 4 januari 2024
- “SBN/Sikhall 3: Till nämndens försvar – Bakgrund” – 5 januari 2024
- “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten” – 7 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 5: Till nämndens försvar – Visionen” – 9 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 6: Till nämndens försvar – Vem beslutar?” – 10 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut” – 11 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 8: Till nämndens försvar – Framtid” – 14 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 9: SBN:s yttrande till Förvaltningsrätten” – 28 januari 2024
Kommunens födelsedag firad!
Idag firades kommunens födelsedag. Eller var det stadens? Svaret är att det var både och. Vänersborgs stad fyllde 380 år och Vänersborgs kommun 50. (Se “Kommunens födelsedag!”.)
Födelsedagen firades med öppet hus på Kommunhuset. I entrén välkomnades alla av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.
Det var väldigt många besökare i kommunhuset. Frågan är om det inte till och med skulle kunna vara rekord.
Kommunens alla förvaltningar och bolag var på plats. Det var allt från Vattenpalatset och det nybildade bolaget på Halle och Hunneberg till byggnadsnämnden/-förvaltningen till socialnämnden med förvaltning. 
Det var trångt om utrymmet. Socialnämnden hade därför placerats lite offside. Det tyckte i varje fall nämndens ordförande Dan Nyberg, 
men han rådde bot på det. Han tog ett eget initiativ, vilket inte är helt ovanligt för övrigt, och placerade socialens bord mer centralt. ;)
Det fanns många politiker vid montrarna. Nästan samtliga nämndsordföranden var närvarande och oftast även vice ordförandena. Politikerna liksom tjänstepersonerna fick många frågor från kommuninvånarna. Invånarna riktade en del kritik men även beröm och några bad om råd och hjälp. Det är inte alltid så enkelt för invånarna att veta vart de ska vända sig och vem eller vilka på kommunen som är ansvariga. Födelsedagskalaset blev också ett så att säga socialt forum, personer träffades som inte hade setts på länge. Undertecknad bloggare träffade bland annat en
“gammal” elev som nu för tiden jobbar som förskollärare. Sådant är roligt.
Det som lockade besökarna mest tycktes vara födelsedagstårtorna… Det var ständigt fullsatt i kommunhusets cafeteria. Tårtbakelserna gick åt och det visade sig återigen att vänersborgarna är väldigt duktiga på att äta bakelser. Men arrangörerna kände till detta och tårtor och bakelser räckte till. Alla fick en bit och en del även två.
Förutom tårta bjöds det på föredrag, musik, film och information i Bojorten. Kanske skulle man skylta lite tydligare nästa år, det verkade vara några som faktiskt inte hittade till den nya mötessalen. (Eller också stirrade de sig blinda på bakelserna…) Även en barnkör uppträdde i Bojorten och det fick en av förvaltningscheferna att fälla en tår. Det var också en del av barnen som passade på att få ansiktet dekorerat i olika färger. 
Ballongerna lockade också. Det blev för övrigt väldigt höga smällar när en och annan av ballongerna gick sönder. Det fick de vuxna besökarna att hoppa till.
Flera tidigare “kommunlegendarer” firade kommunens födelsedag. I vimlet kunde vi skymta Lars-Göran Ljunggren, Guy Mahlviker, Ann-Britt Fröjd, Mats Nilsson, Christer Zetterberg och Lave Thorell – bara för att nämna några.
Tyvärr hade inte alla kommuninvånare möjlighet att besöka födelsedagsfirandet. Igår fredag ringde en äldre dam från Bovieran på Holmängen till mig. Damen hade inget körkort och hennes make kunde omöjligt gå ända till kommunhuset. Hon upplyste mig om att det inte gick någon buss på Östra vägen på helger. Och inte nog med det. Det fanns ingen kollektivtrafik förbi Bovieran och Holmängens nya stora bostadsområden efter kl
18 på vardagar, och inte heller under sommaren.
Jag trodde knappt mina öron. Det har växt fram ett stort bostadsområde på Holmängen och så ordnar inte Västtrafik med bussar för alla de människor som bor där och som ska flytta dit. Det kommer ju inom ganska kort tid att byggas ännu fler bostäder på området. Dessutom öppnar Holmängenskolan F-6 till hösten, som dessutom inrymmer förskoleavdelningar. Det hör också till saken att den kollektivtrafik som går där, på vardagar före kl 18, har kommit till först efter påtryckningar från kommunen.
Vänersborgs kommun måste ta tag i detta och kontakta Västtrafik. Det krävs ännu starkare påtryckningar. Så här får det faktiskt inte vara, det är en mindre skandal.
Trots bristen på fungerande kollektivtrafik var födelsedagsfirandet en stor succé. Det får knappast plats fler människor i foajén och i cafeterian, men ändå hoppas man att det kommer ännu fler besökare nästa år.
Om jag har räknat rätt så blir det i så fall det 22:a födelsedagsfirandet. Firandet startades nämligen, enligt uppgift, 2003 på initiativ av den dåvarande nyblivne ordförande i kommunfullmäktige Dan Nyberg.
Tack all personal i Vänersborgs kommun som ställde upp och arrangerade födelsedagsfirandet!
Om ett år är det dags igen. Då ses vi!
===
PS. Det finns fler fotografier på kommunens Facebooksida.
Kommunens födelsedag!
Nu på lördag mellan kl 10.00-13.00 firar Vänersborg sin födelsedag. Den firas med öppet hus i kommunhuset och alla gratulanter bjuds på kaffe och födelsedagstårta/bakelse.
Det är en stor dag. Men för vem?
I mitt förra blogginlägg (se “Kommunens födelsedag?”) undrade jag om det var Vänersborgs stad eller Vänersborgs kommun som firade födelsedag. På kommunens hemsida upplyste man nämligen om att Vänersborg fyllde 380 år. Och det är ju helt riktigt, men bara om man menar Vänersborgs stad. Staden Vänersborg grundades ju som bekant 1644. Men det är uppenbarligen inte sant om Vänersborgs kommuns födelsedag skulle uppmärksammas. Vänersborgs kommun fyller nämligen bara 50 år. I varje fall om man firar kommunen som den ser ut idag.
Sedan jag skrev blogginlägget har informationen på kommunens hemsida tagits bort (länken i det förra blogginlägget fungerar inte längre) och en ny inbjudan till kalaset har lagts ut. Du kan hitta inbjudan här – “Kom och fira Vänersborgs födelsedag”. Det står som den observante läsaren noterar inte längre i överskriften att Vänersborgs kommun firar sin födelsedag. Nu står det “bara” Vänersborg… Och då kan det ju inte bli fel. 
Lite längre ner i texten på hemsidan poängteras att Vänersborgs kommun också firar födelsedag. Fast födelsedag firas ju varje år, i varje fall stadens, men i år är det något
speciellt med Vänersborgs kommuns födelsedag:
“Vi firar dessutom att det är 50 år sedan kommunsammanslagningen i Vänersborg. 1974 kom Vänersborg, Vassända Naglum, Väne Ryr, Brålanda, Frändefors och Tunhem att ingå i Vänersborgs kommun.”
50 år, det är jubileum. Vilket efter lite betänketid i kommunhuset alltså uppmärksammas av kommunen… Som sig bör. Kommunsammanslagningen 1974 ska firas.
Och denna gång blev det rätt – nästan… Men bara nästan.
Den gamle historieläraren har nämligen inte kastat rödpennan i återvinningen. Han ser ett litet fel i kommunens text som bör rättas till. (Tillägg kl 20.05: Det här har nu rättats till på kommunens hemsida!) Vassända Naglum gick nämligen samman med Vänersborgs stad redan 1945 och sju år senare, 1952, var det Väne Ryrs tur att bli en del av Vänersborgs kommun. Vänersnäs har också en egen liten historia. 1952 slogs Vänersnäs samman med Västra Tunhem. Vänersnäs närmade sig Vänersborg i etapper så att säga. Det är emellertid riktigt att Vänersborgs kommun fick sitt nuvarande utseende 1974 när Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun.
Men medvetna om den korrekta historien om Vänersborgs kommun så tycker jag att så många invånare som möjligt i Vänersborgs kommun ska komma till kommunhuset i övermorgon för att fira både stadens och kommunens födelsedag. Förutom tårta bjuds det på musik, film och information. Kommunens hemsida meddelar också att barnkören Festis sjunger, att man kan få ansiktet målat och att våra kommunvärdar delar ut ballonger.
Självklart kan alla födelsedagsfirare också träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Och inte minst ett antal politiker, även sådana som inte får arvode för att förgylla firandet med sin närvaro. Det finns tillfällen att ställa frågor, om allt – t ex hur förskolor och skolor fungerar, VA-utbyggnaden, Sikhall, strandskydd, bygglov, äldreomsorgen, arenataket, Juta och konstgräs på kommunens fotbollsplaner. Ja, allt du vill veta om Vänersborgs stad och kommun.
Du ska känna dig välkommen oavsett om du firar Vänersborgs kommuns födelsedag eller Vänersborgs stad. Eller båda.
Vad hände på dagens KS?
Kommunstyrelsens sammanträde började som vanligt med information av allehanda slag. Det var dock betydligt mindre av den varan än vanligt.
Det var två återrapporteringar, dels från en tidigare workshop i kommunstyrelsen om styr- och ledningsmodellen och dels om fredagens fortsättningsutbildning om ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”.
Utbildningen ska mynna ut i en överenskommelse framåt slutet av våren mellan politiken och förvaltningarna, är det tänkt. Det handlar om respekt och beteende tjänstepersoner och politiker emellan. Och på papperet är det alltid lätt att vara eniga om sådant. Dock är verkligheten oftast mer komplicerad. Det finns t ex gråzoner som uppkommer vid konkreta tillfällen. Vem äger då frågan – politiker som ska syssla med vad och varför eller förvaltningen som tar hand om frågan hur? Det spelar 
ingen roll hur mycket det pratas om detta, för det har vi gjort ofta genom åren, gråzonerna finns där alltid. När det gäller uppförandekoder och mellanmänskliga relationer är det alltid minst två personer inblandade och uppfattningar om samspelet dem emellan stämmer inte alltid överens…
När det kommer till praktiken och de konkreta tillfällena är jag inte säker på att en överenskommelse har någon större betydelse. Sedan är det ju naturligtvis så att lagar står över alla överenskommelser. Förvaltningen lyder t ex under objektivitetsprincipen, vilken är formulerad i både grundlagen och Förvaltningslagen. (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)
Regeringsformen 1 kap 9 §:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet.”
Politiker lyder snarast under Yttrandefrihetsgrundlagen som är tämligen tillåtande.
Vi får se vad arbetet under våren och en eventuell överenskommelse leder till.
Resultatutveckling 2014-2023
Ekonomichef Thomas Sannemalm informerade kommunstyrelsen om den preliminära bokslutsrapporten. Och den var glädjande, särskilt utifrån kommunekonomins perspektiv. Årets resultat uppgår till +87 milj kr. Det innebär ett överskott på 2,9%. För en vänsterpartist som vill prioritera människorna i kommunen går tankarna till kommunens verksamheter inom välfärden. Skulle inte en del av överskottet faktiskt ha kunnat användas till att t ex behålla personal inom förskola och skola…?
Resultatet är 82 milj kr bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti. Kommunens resultat beror på att skatteintäkterna ökade mer än prognoserna samt att nämnderna gjorde ett bättre resultat än beräknat, +20 milj kr. Nämnderna hade också visat stor återhållsamhet vid inköp och nyanställningar. Dessutom fick kommunen ett elstöd som inte var beräknat och socialnämnden ett statsbidrag på 43 milj kr. Kommunen har för övrigt stora investeringar och låneskulden ligger på 719 milj kr.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde för en dialog med NU-sjukvården angående flytten av en ambulans bort från Vänersborg. Det hade varit ett konstruktivt möte där man bland annat var överens om att kommunikationen hade varit bristfällig. NU-sjukvården skulle ta med sig synpunkterna från kommunalråden om att ambulansen borde vara stationerad i Vänersborg. Än så länge har dialogen inte gett något resultat.
Moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel hade en del synpunkter under ärendet “Nämndernas interna ekonomiska kontroller 2023”. De hänvisade till “Reglemente för intern kontroll “ där det i 11 § “Kommunstyrelsens skyldigheter” står:
“Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas rapporter föreslå förbättringar och förändringar i kommunens samlade system för intern kontroll.”
Harlitz och Eckerbom Wendel menade att kommunstyrelsen inte levde upp till denna paragraf. Och så är det nog, det står ju faktiskt “ska”. Det var dock lite sent att ta upp detta under sammanträdet tyckte de styrande och Augustsson undrade varför de inte framförde detta i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott). Uppfattade jag de styrande rätt så ska de titta över detta vid ett senare tillfälle. Det gäller för moderaterna att ha tummen i ögat på den styrande minoriteten…
Det blev en votering eftersom Harlitz hade ett annat yrkande. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade på de styrandes förslag medan Liberalerna och Medborgarpartiet stödde moderaterna.
Det blev ingen diskussion i ärendet “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”. Vänsterpartiet lämnade sitt yrkande om att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för medborgare som är 65 år och äldre. Och inte +70 år som är förslaget från de styrande partierna mfl. (Se gårdagens blogginlägg, “BUN, BUN… Och lite KS”.) Jag framförde några korta synpunkter, vilket även Göran Svensson (MBP) gjorde. Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets yrkande. Det gjorde inget annat parti. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige den 7 februari. Det lär bli mer diskussion då…
Sedan blev det dags för “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”. Då begärde naturligtvis Kärvling ordet. Jag sa en del av det jag hade skrivit i två blogginlägg. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024” och “BUN, BUN… Och lite KS”.) Anledningen till att det inte blir så mycket diskussion och argumenterande i kommunstyrelsen är förstås att ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige och där sker behandlingen i offentlighetens ljus.
De styrande partierna har inte sagt så mycket om varför de vill acceptera kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut. Det enda som framfördes i behandlingen av ärendet för ett år sedan var att beslut om sponsring måste kunna gå snabbt. 
Idag sa ordförande Augustsson att kommunen inte kunde ha en särskild delegeringsordning för sponsringsfrågor. Det var för övrigt bara en av punkterna i den återremiss som jag yrkade på och lämnade en motivering till. Kenneth Borgmalm (S) tyckte att motiveringen till återremissen var mer av ett debattinlägg än en motivering till återremiss. Det höll jag inte med om, men framhöll särskilt att det inte bara var jag som stod bakom återremissens motivering utan en majoritet i kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Det kommenterade ingen…
Det blev votering om återremissyrkandet. Sverigedemokraterna lade ner sina röster och därmed fick den styrande minoriteten igenom sitt förslag. Även detta ärende avgörs i kommunfullmäktige den 7 februari. I kommunfullmäktige räcker det med att en tredjedel röstar för återremiss för att det ska bli återremiss…
Idag blev ett betänkande från riksdagens kulturutskott tillgängligt. Det gäller en revisionsrapport från Riksrevisionen – ”Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället”. (Det kan laddas ner här.) Betänkandet är värt att ögna igenom, om inte annat för att typ få lite ”inspiration” inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet kring sponsring…
Ordförande Benny Augustsson avslutade kommunstyrelsens första sammanträde för året kl 13.55. Det kommer att bli ett politiskt spännande år.
BUN, BUN… Och lite KS
Kommunstyrelsen
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Vänsterpartiet ska lämna yrkanden i två ärenden.
I ärende 8, “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”, är förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Den ökade kostnaden för förslaget uppskattas till 373.000 kr. Det är ökningen jämfört med vad kommunen har för kostnad idag när medborgare som är 75 år och äldre har seniorkort, dvs avgiftsfria kollektivtrafikresor. Och eftersom +70 år ska införas vid halvårsskiftet blir det hälften av den tillkommande kostnaden under ett helt år. Nästa år, 2025, är ökningen av kostnaden för seniorbiljetterna +70 år alltså ungefär 746.000 kr.
Vänsterpartiet anser att åldersgränsen ska sänkas och lägger istället följande förslag (yrkandet kan laddas ner här):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +65 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Den ökande kostnaden uppskattas till 632.000 kr i år och till det dubbla för 2025, dvs 1.264.000 kr. Vänsterpartiet anser att både seniorerna och miljön är värda de pengarna. (Se vidare på Vänsterpartiets hemsida – “Västtrafiks seniorbiljett”.)
Ärende 11 i kommunstyrelsen imorgon, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”, beskrev jag utförligt i mitt förra blogginlägg “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.
Sedan blogginlägget publicerades har jag bestämt mig. Eftersom inget har ändrats i de dokument som återremitterades av kommunfullmäktige den 17 maj 2023, så tänkte jag återigen yrka på återremiss – med precis samma motivering som fullmäktige gjorde förra året. Som jag ser det så har inte ärendet beretts på det sätt som fullmäktige beslutade. Min förhoppning är att versionerna 2025 av de två dokumenten blir annorlunda och kompletta jämfört med versionerna 2024… Och versionerna 2023… (Motiveringen till återremiss kan laddas ner här.)
Uppdatering kl 18.55: Kommunens resultat för 2023 uppgår till 87 milj kr. Det är 82 milj bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti.
Barn- och utbildningsnämnden
Igår måndag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det slutade inte förrän kl 15.40, trots att dagordningen var ganska kort. Det var framförallt två dialogärenden som tog tid. Det var emellertid ingen som klagade på det, det var väldigt intressanta och givande diskussioner.
Den första dialogen handlade om att nämnden skulle framföra synpunkter på den kommande, och uppdaterade, planen för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys. Politikerna såg att det fanns en risk för att elever inte får det stöd de behöver och har rätt till. Det blev en hel del diskussioner kring detta och politikerna i nämnden visade ett imponerande engagemang. Det vore bra om detta engagemang kunde sprida sig i de olika partigrupperna… Andra områden som lyftes i diskussionerna var trygghetens och skollokalernas betydelse för lärandet. Även arbetsmiljöns betydelse för personalen i förskola och skola diskuterades.
Förvaltningen ska arbeta vidare med hur dessa frågor ska redovisas och utvärderas i nämnden.
Det var också en dialog kring en utbildning som presidiet och några av chefstjänstepersonerna hade deltagit i – ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. (Som ledamot i KS deltog jag i denna utbildning.) Utbildningen är ett led i att den nya styr- och ledningsmodellen ska bli känd och tillämpas i hela kommunen. Dialogen i BUN syftade till att nämnden och dess förvaltning skulle bli förtrogna med vad som
gällde och hur samarbetet borde och skulle fungera i fortsättningen.
Och det var inte mycket som nämnden och tjänstepersonerna ville ändra på. Samarbetet fungerade enligt alla deltagare, även flera tjänstepersoner alltså, utmärkt. Tjänstepersonerna vittnade om att klimatet var bra och att det i det närmaste var ett nöje att informera politikerna. De förde fram att politikerna visade respekt för och uppskattning av deras kunnande samt intresse och nyfikenhet när de hade sina föredragningar inför nämnden. Politikerna tyckte i sin tur att underlagen var väl genomarbetade, faktabaserade och allsidiga. De 
hade bara positivt att säga om tjänstepersonernas arbete. Politikerna uttryckte också, med all rätt, sin uppskattning av förvaltningschefs Sofia Bråbergs ledarskap.
Politikerna framförde även att det var ett trevligt och tillåtande klimat på sammanträdena. Det sistnämnda ville många tillskriva ordförande Bo Carlsson förtjänsten för. Han har ett avslappnande, lyssnande och respektfullt sätt att leda sammanträdena. Ordförande Carlsson menade att det inte var någon konst att leda sammanträdena med en så bra nämnd…
Jag redovisade en del ärenden i söndagens blogginlägg (se “Årets första BUN!”) och där skrev jag också om ärendet “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan)”.
Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, hade möte strax före jul med kommunstyrelsens presidium. Bo Carlsson redogjorde för mötet, men nämnden ansåg ändå att den skulle fatta ett beslut. Det var viktigt rent formellt att det fanns ett protokollfört beslut. Samtal som inte var formella eller protokollförda skulle kunna leda till missuppfattningar om vad som överenskommits,
t ex om vem som ansvarade för vad. Henrik Josten (M) lämnade ett yrkande i Tor Wendels frånvaro. (Det var Wendel som hade författat yrkandet.)
Det var egentligen ingen diskussion om innehållet i yrkandet, kanske mer om det var lämpligt att fatta ett beslut enligt yrkandet efter att presidierna var överens. Oppositionen tyckte att det var viktigt, och det slutade med en votering. De styrande partierna fick 5 röster och oppositionens partier 6.
BUN beslutade därför att:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att
Kommunfullmäktige kan fatta beslut; - att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Sammanträdet avslutades med att förvaltningschef Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Det var en tämligen lång information om bland annat resultaten av medarbetarundersökningen. Värt att nämna för läsare av detta inlägg är kanske informationen om Öxnereds förskola.
Det har vidtagits åtgärder på Öxnereds förskola, men det är fortsatt förhöjda värden av mögelsporer i vissa rum. Det ska bli fler kontroller och åtgärder. Sedan ska förnyade mätningar göras. Kontakt har vidare tagits med företagshälsovården och barnläkare. Det har även skickats ut brev till vårdnadshavarna, från Fastighet & Service som ansvarar för lokalerna. Barnen är inte i dessa lokaler längre, det bedrivs verksamhet på flera andra ställen.
Miljö och hälsa har gjort en del inspektioner. Det har resulterat i beslut om att förelägga förbud att bedriva förskoleverksamhet i Equmeniakyrkans lokaler i Frändefors, Dalaborgsparken och Öxnereds förskola från och med den 30 juni 2028. Det var lite av en överraskning för BUN, särskilt när det gällde lokalerna i Frändefors. Nu blir det att leta nya lokaler…
Sedan slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet för avslutat.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde i blogginlägget ”Vad hände på dagens KS?”.
KS: Sponsring och donationer v. 2024
På onsdag, den 24 januari, sammanträder kommunstyrelsen. Det är en ganska kort ärendelista:
Det finns några mycket intressanta och viktiga ärenden. Jag tror att det är särskilt ett ärende som tilldrar sig ett extra stort intresse, särskilt bland pensionärer och 
blivande sådana. Jag tänker naturligtvis på ärende 8, “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”. Jag tänker dock inte skriva om seniorbiljetter i detta inlägg, utan hänvisar till Lutz Rininslands inlägg på Vänsterpartiets hemsida – “Västtrafiks seniorbiljett”.
Det här inlägget ska handla om sponsring och donationer, igen, även om ärendet antagligen inte tilldrar sig samma intresse som avgiftsfria resor med kollektivtrafiken. Ärendet är dock av vissa anledningar mycket intressant och viktigt.
Det har blivit flera blogginlägg i ämnet under årens lopp. Det första skrev jag den 23 september 2016. Det var i samband med att den här “historien” då tog sin början. 
Vid den tidpunkten lämnade nämligen Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) in en gemensam motion. Det var politisk historia i Vänersborg att en moderat och en vänsterpartist tillsammans skrev en motion. (Se “V och M skriver gemensam motion”.)
Motionen hade rubriken ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Den kan laddas ner här.) Motionen handlade om att kommunen ska bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de kommunala bidragen fördelas och används. Detta var i och för sig inte speciellt historiskt, många kommuner har redan klara och tydliga regler och riktlinjer.
Men i Vänersborg är det inte alltid som på andra ställen. Vänersborg har inte helt sällan en tendens att gå sin egen väg. Och då blir det ibland inte så bra…
Det tog nästan 2 år (2 år!), den 28 mars 2018, innan kommunfullmäktige biföll motionen och därmed fick förvaltningarna i uppdrag att ta fram ett “regelverk”. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Två år senare, i kommunstyrelsen den 21 januari 2020, presenterades resultaten av arbetet. Det hade resulterat i tre dokument, “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Kommunstyrelsen fattade emellertid inga beslut vid det tillfället, utan hela ärendet skickades tillbaka till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det sades 
att tanken var att ledamöterna i KS kunde skicka synpunkter till förvaltningen innan ärendet togs upp igen. Synpunkterna skulle då tas i beaktande i det fortsatta arbetet. Jag vet inte om någon annan skickade synpunkter, det redovisades aldrig. Jag gjorde i varje fall det, en bilaga på 10 sidor.
Den 2 juni 2021, ytterligare 1,5 år senare, tog kommunstyrelsen upp ärendet igen. De tre dokumenten presenterades återigen. Då återstod det, skrev kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett “styrande dokument 
för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”. Det var i princip samma tre dokument som tidigare. (Och det fjärde dokumentet återstod alltså fortfarande att utarbeta, 1,5 år senare.) Det hade endast skett några språkliga ändringar i dokumenten, inget annat. Det var en stor besvikelse och de synpunkter på 10 sidor, som jag hade lämnat, hade inte gett några som helst resultat i förslaget.
Det hade alltså inte hänt något på 1,5 år med förslagen till dokument. Eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt den 21 januari 2020, när jag skrev mina 10 sidor, så tyckte jag naturligtvis inte att det var det denna gång heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gällde således fortfarande. Jag yrkade därför återremiss på kommunstyrelsen den 2 juni 2021. Det blev återremiss. (Återremissyrkandet kan laddas ner här.)
Den 3 maj 2023, nästan 2 år senare, behandlades ärendet återigen i kommunstyrelsen. Dokumenten kring sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag hade uppdaterats en del. De hade blivit bättre. Men flera viktiga punkter i motionen var fortfarande inte fullt ut tillgodosedda. Det var något anmärkningsvärt, eftersom kommunstyrelsen hade lagt stor tyngd på “kraven” när den beslutade om en återremiss den 2 juni 2021. Om man ville vara snäll så kunde man säga att bra dokument kan bli ännu bättre. 
Ville man spetsa till det lite så – dokumenten var ofullständiga och inget i sak hade hänt med dem sedan januari 2020… Jag yrkade på återremiss. Bara Moderaterna stödde yrkandet. (Se “KF: Sponsring och donationer 2”.)
Den 17 maj 2023 var ärendet uppe i kommunfullmäktige. Jag yrkade återremiss, igen. (Du kan ladda ner återremissen här.) Henrik Harlitz och Cecilia Prins (L) yrkade bifall, ingen annan sa något. Jag begärde därför votering. Förslaget om återremiss antogs lite överraskande med 28 röster mot 23. I blogginlägget efter beslutet (se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”) skrev jag:
“Förhoppningsvis förstår kommunstyrelseförvaltningen att det är allvar nu. Denna gång krävs skrivningar i dokumenten som lever upp till kommunfullmäktiges beslut 2018 när motionen antogs…”
På onsdag, den 24 januari 2024, nästan 7,5 år efter att Axelssons och Kärvlings motion lämnades in till kommunfullmäktige, ska den återigen behandlas i kommunstyrelsen.
Jag bläddrar digitalt i underlaget till ärendet, ärende 11 – “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”…
De två aktuella dokumenten, “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer” är helt identiska med samma dokument som kommunfullmäktige återremitterade den 17 maj 2023…
I underlaget förklaras att:
“förvaltningen [har] tagit fram en modell för hur man kan söka evenemangsstöd och där tanken är att publicera denna på kommunens hemsida”
Modellen förklaras eller redovisas inte och det är svårt att inse att det kan anses vara detta som var motionens syfte eller fullmäktiges uppdrag. Jag har också svårt att tro att kommunfullmäktige ska acceptera och nöja sig med att det finns en “tanke”… För övrigt finns inget annat som är konkret i underlaget – om nu detta ovan var konkret…
Förvaltningen anser helt enkelt att inga förändringar behöver göras i dokumenten. Det är tämligen svårt att påstå att uppdraget från kommunfullmäktige, som det formulerades i återremissen, därmed är utfört.
Det är också svårt att påstå att motionens att-satser är verkställda:
”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”- ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
- ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Kommunfullmäktige biföll motionens att-satser i sin helhet den 28 mars 2018.
(Det 4:e dokumentet, ett “styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”, återstår fortfarande att utarbeta. Denna gång vill förvaltningen att fullmäktige ska ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett sådant dokument. Efter 7,5 år…)
Jag måste säga att motionens behandling under de här åren gör mig besviken. Och även lite förbaskad. Jag vet inte om jag helt enkelt ska strunta i ärendet eller om jag ska arbeta vidare för att kommunen ska få ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de “kommunala pengarna” av olika slag ska fördelas och användas. Kanske ska jag, eftersom inget har ändrats i dokumenten sedan förra året, lämna ett helt identiskt återremissyrkande på onsdag. Eller i kommunfullmäktige nästa gång.
Slutligen.
I fredags var kommunstyrelsens ledamöter och ersättare på en utbildning. Det handlade om förhållandet mellan politiker och tjänstepersoner. Det pratades en hel del om vikten av att politiker visar respekt för tjänstepersoner. 
I skolkretsar brukade vi alltid säga att respekt får man inte, den förtjänar man.
Vänersborg är en kommun som inte riktigt är som andra kommuner…
Anm. Du kan läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde i blogginlägget ”Vad hände på dagens KS?”.
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022. 
Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan. 
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. 
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys. 
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
Norra skolan…
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.
MMD: Dom över Juta
Måndagen den 15 januari 2024 avkunnades domen från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Bengt och Miranda Davidsson på Juta får inte någon tomt.
Domslutet hade i sin helhet följande lydelse:
“Mark och miljödomstolen ändrar Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut på så sätt att
- strandskyddsdispens beviljas för ytterligare två lyktstolpar,
- villkor om grindar åt norr och grind åt söder upphävs samt
- tomtplats bestäms till det område som framgår av bilaga 2
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet i övrigt.”
Bilaga 2 visar den beslutade tomtplatsen:
MMD 15 januari 2024
Den smala grusvägen längs altanen och huset ligger som synes inom tomtplatsavgränsningen, liksom ”vägkorsningen” och vägen till husets nordsida respektive den gamla ladan längst i nordväst. 
Lyktstolparna vid vägen ingår också i tomtplatsen men resten av den stora gräsmattan ner mot älven blir allmänrättslig tillgänglig.
Det torde vara en slump att Mark- och miljödomstolens tomtplatsavgränsning i det närmaste är identisk med det förslag som lades fram av byggnadsförvaltningen till byggnadsnämndens sammanträde i december 2022…
(Se det lilla fotot till höger.) Det blev emellertid inget beslut i nämnden den gången eftersom dåvarande ordförande Bo Dahlberg (S) lyfte bort ärendet från dagordningen. (Se “Inget beslut om Juta!”.)
Paret Davidsson är självklart mycket besviket över domslutet från Mark- och miljödomstolen (MMD) och ser domen som en stor motgång. Den strandskyddsdispens med tomtplatsavgränsning som byggnadsnämnden beslutade den 7 mars 2023 var den som Davidsson hade hoppats att MMD (Mark- och miljödomstolen) skulle se fördelarna och nyttan med för alla parter.
Byggnadsnämnden 7 mars 2023
Davidsson ansåg, liksom många andra, att nämndens beslut var logiskt och en bra avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Nämndens motiveringar, som arbetats fram av byggnadsförvaltningen, var mycket sakliga, övertygande och vederhäftiga samt väl underbyggda. Men MMD gick istället på Länsstyrelsens linje…
Domen innebär att trots att paret Davidsson har köpt en fastighet på “landet” så har de knappt någon gräsmatta. Fotografiet till vänster visar det enda gräs som finns inom domstolens tomtplatsavgränsning, förutom den smala remsan längs vägen där lyktstolparna står. Gräset till vänster fortsätter längs altanen men är mycket brant och gräsytan till höger är både liten och delvis brant. Det finns inget ställe att odla upp ett jordbruksland och ingen plats att placera ett växthus. Det är faktiskt anmärkningsvärt, eftersom det nog inte finns någon villaägare i kommunen som inte har en gräsmatta på sin tomt. Miranda och Bengt Davidsson får skaffa en kolonilott om de vill odla lite potatis och några morötter…
Istället för att det finns en “vanlig” trädgård på tomten ska människor kunna gå förbi altanen på Juta på ca 5 meters håll, sätta sig på den stora gräsmattan (som inte Davidsson får utnyttja), betrakta Bengt och Miranda när de äter frukost en solig morgon i juni och kanske vinka lite försynt…
MMD:s dom gick egentligen helt på Länsstyrelsens linje. Länsstyrelsen beslutade den 17 maj 2023 om följande strandskyddsdispens med följande villkor, t ex grindarna, och att tomtplatsavgränsningen skulle ha följande utseende:
Länsstyrelsen 17 maj 2023
Det var bara ett problem med Länsstyrelsens beslut som MMD var tvungen att “rätta till”…
Länsstyrelsen hade “glömt” den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. Det är ett misstag som en statlig myndighet helt enkelt inte får begå. (Se “Juta i Svt (1): Lst kan inte lagen”.) Det vittnar onekligen om en viss inkompetens hos juristerna på Länsstyrelsen.
Byggnadsnämnden 17 april 2018
Byggnadsnämnden 17 april 2018
Bakgrunden till Länsstyrelsens stora misstag ligger i det beslut som byggnadsnämnden i Vänersborg fattade den 17 april 2018. Nämndens beslut var på många sätt felaktigt, tomtplatsavgränsningen gick t ex över Davidssons altan. Byggnadsnämnden hade, som har påpekats många gånger i denna blogg, missat att huset var ombyggt och att det hade anlagts en altan, allt helt enligt bygglovet. Men beslutet hade trots felaktigheterna vunnit laga kraft.
Länsstyrelsen 17 maj 2023
Och i det beslut som Länsstyrelsen nu fattade, den 17 maj 2023, ändrade Länsstyrelsen byggnadsnämndens gamla beslut till Davidssons nackdel. Davidsson blev av med det röda området.
Länsstyrelsens beslut innebar alltså att Davidsson blev av med en del av vägen till ingången på nordsidan av huset och till den gamla ladan. Trots alltså att beslutet 2018 hade vunnit laga kraft. Dessutom skulle Davidssons tvingas sätta upp två grindar vid tomtplatsavgränsningen. Som de måste öppna och stänga varje gång de skulle ställa bilen på denna sida bostadshuset.
Davidsson skulle även bli tvungen att ta bort två lyktstolpar i området.
Länsstyrelsens beslut på de här punkterna var alltså lagstridiga. MMD rättade därför i måndagens dom så att säga till de lagstridiga “misstag” som Länsstyrelsen hade gjort. Därav de två punkterna i domen att “strandskyddsdispens beviljas för ytterligare två lyktstolpar” och att “villkor om grindar åt norr och grind åt söder upphävs”.
Och visst var dessa ändringar till fördel för Davidsson, även om de i det stora hela var tämligen betydelselösa och alltså enligt tidigare beslut.
Men oavsett rättelserna har domen från Mark- och miljödomstolen förstört inledningen av det nya året för Davidssons. Bengt Davidsson känner att tron på rättsväsendet, förnuftet, likabehandlingen och rättssäkerheten har fått sig en rejäl törn. Det är han inte ensam om. Det är antagligen fler som delar den uppfattningen, kanske till och med ledamöter i Vänersborgs byggnadsnämnd… Jag delar hans uppfattning, och det gör jag bland annat av följande orsak.
Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen har fattat fyra olika beslut kring samma ärende på Juta och utifrån samma strandskyddslagstiftning i Miljöbalken.
Den 17 april 2018 fattade byggnadsnämnden i Vänersborg ett beslut om strandskyddsdispens med tomtplatsavgränsning. (Se karta ovan.) Davidsson överklagade beslutet till först Länsstyrelsen och sedan till Mark- och miljödomstolen. Båda instanserna avslog Davidssons överklagan och slog fast att byggnadsnämndens beslut var riktigt.
I Mark- och miljödomstolens dom från den 1 mars 2019 angavs följande skäl till att överklagan avslogs:
“Mark- och miljödomstolen anser med utgångspunkt i nämnda faktorer att den av nämnden gjorda tomtplatsbestämningen är naturligen avgränsad. … Mark- och miljödomstolen finner vid dessa förhållanden att den av nämnden fastställda tomtplatsavgränsningen får anses rimlig och väl avvägd.”
”Rimlig och väl avvägd”… Say no more.
Det här beslutet med bland annat tomtplatsavgränsningen över altanen fick Davidssons leva med i 5 år. (5 år!) Inför beslutet i byggnadsnämnden den 7 mars 2023 skrev byggnadsförvaltningen om beslutet 2018:
“Tidigare beslut är felaktigt. Ingen av de kartor som inlämnades till förvaltningen inför bygglovsprövning eller prövning av strandskyddsdispens hade den nya altanen inritad.”
Länsstyrelsen skrev i beslutet den 17 maj 2023 också om byggnadsnämndens beslut 2018:
“Olika faktorer, såsom felaktiga kartor var grund till att den tomtplats som då meddelades 2018 blev liten och gjorde det omöjligt för den enskilde att kunna använda sitt bostadshus på ett tillfredsställande sätt.”
Länsstyrelsen “glömde” emellertid att den 2018 avvisade Davidssons överklagande med att byggnadsnämnden hade gjort en riktig bedömning…
Mark- och miljödomstolen har inte kommenterat att underlaget för domslutet 2019 var felaktigt – och därmed även domen.
Den 7 mars 2023 ändrade byggnadsnämnden i Vänersborg den gamla strandskyddsdispensen och fattade beslut om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning. (Se karta ovan.)
Den 17 maj 2023 ändrade och upphävde Länsstyrelsen beslutet i byggnadsnämnden. Länsstyrelsen ändrade bland annat tomtplatsavgränsningen. (Se karta ovan.)
Det var den tredje strandskyddsdispensen med tomtplatsavgränsning – annorlunda än de två andra. Men inte nog med det, den 15 januari 2024 kom alltså Mark- och miljödomstolen med en 4:e variant. (Se karta ovan.)
Det har alltså sedan 2018 fattats 4 beslut om olika strandskyddsdispenser med olika tomtplatsavgränsningar. Och alla utgår och hänvisar till samma lag, Miljöbalken, och till prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Fyra olika domar i samma rättsfall.
Fallet Juta visar tydligt att besluten handlar om tolkningar av lagen. Och vid tolkningar av lagen handlar det om bedömningar – och då ligger vägen öppen
för att personliga erfarenheter och tyckanden, politiska övertygelser osv fäller avgörandet. Och då kan tilltron för rättsväsendet definitivt få sig en törn…
Det blir självklart fler blogginlägg om Mark- och miljödomstolens dom. Det finns oerhört mycket att skriva om, även om skrivandet alltmer får karaktären av ett Sisyfosarbete…
Fortsättning följer…
===
Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:
- ”MMD: Dom över Juta” – 17 januari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” – 5 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)” – 8 februari 2024
- ”Juta i Mark- och miljödomstolen (1)” – 24 februari 2024
- ”Juta i Mark- och miljödomstolen (2)” – 25 februari 2024
- ”Juta i Mark- och miljödomstolen (3)” – 28 februari 2024
- ”Davidsson överklagar till överdomstolen (1)” – 29 februari 2024
- ”Davidsson överklagar till överdomstolen (2)” – 1 mars 2024
- ”Davidsson överklagar till överdomstolen (3)” – 3 mars 2024
- ”Davidsson överklagar till överdomstolen (4)” – 4 mars 2024
Kommunens födelsedag?
Lördagen den 27 januari kl 10.00 slår kommunhuset upp sina portar för firandet av Vänersborgs födelsedag. Vänersborg fyller 380 år.
På kommunens hemsida står det:
“Kom och fira kommunens födelsedag”
Det bjuds som vanligt på kaffe och födelsedagstårta/bakelse. I den nya mötessalen Bojorten blir det musik, film och information. Det kommer också att finnas möjlighet att träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Även politiker kommer att finnas på plats, i varje fall från de så kallade betongpartierna. Ordförandena i nämnder och styrelser får som vanligt arvoden för att närvara. Jag antar att det också finns åtminstone några politiker från de andra partierna på plats.
Men är det Vänersborgs kommun som fyller år? Nä, faktiskt inte. Även om man kan få anledning att tro det av rubriken på hemsidan. Det är naturligtvis Vänersborgs stad som fyller år. Vänersborg fick nämligen sina stadsprivilegier den 1 februari 1644 av drottning Kristinas förmyndarregering under den berömde Axel Oxenstierna.
Vänersborgs kommun är av betydligt senare datum. Det var inte förrän år 1974 som Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun. Det innebar stora förändringar för det politiska styret, organisationen, lokalisering och för invånarna. Särskilt för de små kommuner som “försvann” och uppgick i den “stora” kommunen.
1974…?
Men… Det är ju 50 år sedan. 50 år! Guldbröllop. Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda har varit “gifta” i 50 år.
Borde inte det firas? Jo, det tycker i varje fall en brålandabo som har mailat några ledande politiker i kommunen.
“Ni behöver inte svara på detta mail men givetvis är jag nyfiken på svaret varför Vänersborgs kommun valde bort att uppmärksamma och fira kommunsammanläggningen från januari 1974 som en viktig del i Vänersborgs kommuns historia.”
Det går att ana ett visst missnöje från Brålanda, “valde bort”… Varför “glöms” områdena utanför centralorten så ofta bort av ledande politiker och tjänstepersoner i Vänersborg – i Vänersborgs kommun…? Det är lite förvånande. I kommunfullmäktiges presidium, som formellt bjuder in till födelsedagsfirandet, bor två i Frändefors och en i Västra Tunhem…
Brålandabon noterar att många andra kommuner inte glömmer bort att fira kommunsammanslagningen:
“Jag konstaterar att väldigt många kommuner kommer fira 50 år och därigenom har de ett årslångt program om historik, resultat, näringsliv, skola/äldreomsorg, föreningsliv, utmaningar, evenemang, framtid, med mera.”
Brålandabon ger några exempel som:
“valt att fira och kraftfullt uppmärksamma ”födelsedag 50 år 2024″”
Brevskrivaren nämner Kävlinge, Gislaved, Vellinge och Munkedal.
Kommunen borde uppmärksamma ”jubileumsåret” av sammanslagningen. Det hade varit intressant att ta del av ett arrangemang om t ex utmaningarna som 
politikerna ställdes inför 1974. Jag kan tänka mig att det var många och långa diskussioner om alla utvecklingsplaner, strategier, prioriteringar osv.
Kommu… Stadens födelsedagsfirande håller på till kl 13.00, lördagen den 27 januari alltså. På Stadshu… Kommunhuset i Vänersborg…
Välkomna!
PS. Det har senare skett en del ändringar i kommunens inbjudan till födelsedagen. Du kan läsa mer om det i blogginlägget ”Kommunens födelsedag!”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer