Arkiv
Kommunens födelsedag och lite annat
Som grädde på moset efter ett mycket lyckat födelsedagsfirande för Vänersborgs kommun blev också Sverige världsmästare i bandy. Adam Gilljam avgjorde på stopptid efter en vacker hörnvariant. Slutresultatet blev 4-3. Det var första gången sedan 2012 som Sverige lyckades knipa guldet från ryssarna. Tyvärr kan man dock återigen konstatera att bandy inte är någon direkt TV-sport. Bandy ska avnjutas på plats. Även om inte alla har insett detta. Det var inte fullsatt på läktarna i Sandviken…
Det finns ännu inga officiella siffror publicerade om hur många besökare kommunens födelsedagsfirande hade, men det såg ut att vara rekord. Det var fullt i foajén hela tiden och föredragen i sessionssalen var också välbesökta.
Ett av föredragen skulle handla om just sessionssalen och kommunhuset. Sessionssalen måste ju rivas och kommunhuset står inför omfattande renoveringar. Problemen har medfört att regionen redan har flyttat sina sammanträden till Quality Hotel och att många kommunala förvaltningar har flyttat till andra lokaler.
Det var dock en liten besvikelse att föredraget mest handlade om kommunens byggplaner, rent allmänt. De hade jag faktiskt hört om vid åtminstone två tillfällen tidigare. Nu sa bara två representanter för samhällsbyggnadsförvaltningen att förvaltningen hade två uppdrag angående sessionssalen. Det ena alternativet har initierats av en motion från två moderater, Dan Åberg och Henrik Josten, om att att strunta i att bygga en ny sessionssal utan istället se över möjligheterna att bygga en kombinerad ”sessionssal” och ett konserthus på den gamla Huvudnästomten. Det andra alternativet var att riva sessionssalen och bygga en ny på samma plats. Mig veterligt har emellertid inget politiskt organ gett detta uppdrag till förvaltningen, så det känns något oklart varför alternativet utreds.
Det var också ett föredrag om framtidens sjöfart på Göta älv och Vänern. Föredraget hölls av Bertil Hallman, som arbetar åt Trafikverket, och tog framför allt upp slussarna i älven. Åhörarna fick höra att slussarna var i sämre skick än man först hade trott. De behöver bytas ut innan år 2030. Den nya utredningen, till skillnad från en äldre, har visat att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt, trots att projektet skulle gå på mellan 2,6 och 3,5 miljarder kronor. Tanken är att bygga nya och större slussar bredvid de nuvarande sex slussarna i älven (Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg). Det var viktigt menade Hallman att sjöfarten inte stod still någon gång.
Bertil Hallman var mycket optimistisk och trodde att regering och riksdag skulle fatta ett positivt beslut om nya slussar någon gång under våren nästa år. Det finns nog anledning att återkomma till denna fråga.
Det gick som väntat åt mycket tårta under de tre timmar som firandet av födelsedagen pågick. (Dock är tårtor inget för ståndaktiga LCHF:are…) Det var också en hel del samtal och diskussioner mellan besökarna och mellan besökare och tjänstemän och politiker. Däremot var kanske inte utformningen av politikersoffan helt lyckad. Det var svårt att se soffan och ljudnivån var så hög i foajén att det stundtals var lite svårt att höra varandra. Men det var ett gott initiativ som kan förbättras till nästa år, som för övrigt också är ett valår. Det är viktigt att vänersborgarna får tillfälle att träffa sina politiker.
Vi politiker, av alla schatteringar, fick många frågor, framför allt i ”minglet” i foajén. De frågor jag fick handlade mestadels om Vänsterpartiets syn på pensionärspolitiken och ett eventuellt framtida konserthus. Det kanske berodde på att besökarna tillhörde en äldre skara. Liksom vi politiker för övrigt…
Det gladde mig personligen särskilt att en känd miljöpartist visade sig vara en trogen bloggläsare och, hör och häpna, tyckte om det jag skrev. Vilket också några andra tyckte. Det är alltid roligt att få lite beröm…
Så nu har Vänersborg firat sin 373:e födelsedag med den äran.
Jag kan inte låta bli att avsluta med två kommentarer kring gårdagens nummer av TTELA. (TTELA har för övrigt en artikel om födelsedagen – se ”Tårta lockade till populärt födelsedagskalas”.)
På ledarplats skriver TTELA:s nya chefredaktör Bodil Resare (se ”En del av en god vana”) att TTELA:s mål är att:
”vara nyhetsledande när det gäller lokala nyheter och händelser”
Det är till att ha låga ambitioner… Eller menar chefredaktören att gratistidningen Vänersborgaren är nyhetsledande just nu? Eller kanske några bloggar och hemsidor?
I lördagsnumret av TTELA hittade vi också en artikel om projekt Wargön Innovation (se ”Talkshow om en hållbar framtid”). Det är ett projekt som jag anar att det kommer att bli en politisk strid kring. Det är i varje fall något som moderata företrädare flaggar för. Det handlar nämligen om en kommunal investering på 40 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tycks sin vana trogen vara tämligen ointresserad av faktaargument utan kommenterar sina motståndare med orden:
”De som inte är intresserade och med på det här längre har kört i diket.”
Det finns anledning att, ganska snart, återkomma även till projektet ”Wargön Innovation”.
Kommunens födelsedag
Imorgon lördag, den 4 februari kl 10.00-13.00, firar Vänersborgs kommun sin 373:e födelsedag. Fast egentligen är det nog mer Vänersborgs stad som firar. Vänersborg fick nämligen sina stadsprivilegier den 1 februari 1644 av drottning Kristinas förmyndarregering under den berömde Axel Oxenstierna. Vänersborgs kommun är av betydligt yngre datum. Det var inte förrän år 1974 som Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till Vänersborgs kommun.
Men visst är det Vänersborgs kommun som har födelsedag. Alla invånare i kommunen ska känna denna högtidsdag i sina hjärtan.
Typ.
Besökarna kommer i entrén på kommunhuset att möta Stefan Wenerklang med dragspelande elever, innan de kan gå in i cafeterian och inmundiga kaffe och den populära födelsedagstårtan. Besökarna kan sedan studera ett flertal utställningar, bland annat så presenterar de flesta nämnderna sin verksamhet. Även Kunskapsförbundet Väst, Vänersborgsbostäder, NÄRF och Polisen finns på plats. Det finns naturligtvis också personer vid montrarna som man kan fråga, prata och diskutera med.
I sessionssalen kan man lyssna till tre föredrag under dagen. Kl 10.30 handlar det om framtiden för slussarna i Göta älv, kl 11.30 om kommunhusets och sessionssalens utmaningar och kl 12.00 om Polstjärnepriset 10 år.
En nyhet för i år är att det anordnas en ”politikersoffa”. Alla partier har fått en tid i soffan och då kan intresserade vänersborgare ta tillfallet i akt att ställa frågor till partiernas representanter. Politikersoffan startar kl 10.00 med att socialdemokraterna tar plats. Sedan har varje parti var sina 20 minuter i soffan. Det går i bokstavsordning, så sista parti ut är Vänsterpartiet. Marianne Ramm och jag sitter i soffan kl 12.40.
Det brukar komma många besökare till kommunhuset denna dag. Och så tror alla att det blir även i år. Det man kan hoppas på är att det också ska synas lite fler ungdomar i vimlet i maktens boningar på Sundsgatan. Det är ju ett unikt tillfälle att ställa politiker och tjänstemän till svars för vad som händer och inte händer i Vänersborgs kommun.
Kommunala bidrag
I september förra året skrev Jonathan Axelsson och jag både en motion och historia. Det var faktiskt en historisk händelse – det var nämligen första gången en moderat och en vänsterpartist skrev en gemensam motion i Vänersborg. Motionen hade rubriken ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Här kan du läsa hela motionen.)
Motionen syftade bland annat till att kommunen skulle ”styra upp” vilka typer av bidrag som ska kunna sökas och hur de ska handläggas och beslutas.
Jag vet inte vad som har hänt med motionen sedan dess, men jag antar att någon tjänsteman arbetar med den… Motionen är fortfarande i högsta grad aktuell. Bara i dagens diarium hittar jag inte mindre än tre handlingar som handlar om bidrag.
Blåsut Vänersborg BK ansöker om ett marknadsföringsbidrag på 60.000 kr. Bandyklubben vill använda bidraget för att:
”kunna marknadsföra oss och bedriva fortsatt utveckling av vår ideella förening.”
Vänersborgs FK ansöker om 30.000 kr till arrangemangen av matcher i Svenska cupen i fotboll.
Den tredje ansökan är redan beviljad. Den handlar om ett samarbetsavtal mellan kommunen och Brålanda företagarförening:
”Finansiering av Brålanda företagarförenings insatser sker med ett belopp om 25.000 kr för år 2016 som utbetalas av kommunen.”
Brålanda företagarförening ska utveckla verksamheten och bidra till utveckling av företagsamheten i bygden samt bidra till ett gott samarbete med kommunen.
Nu menar jag inte att dessa ansökningar ska få, eller skulle ha fått, nej. Inte alls. Men jag saknar de regler och riktlinjer som borde finnas till grund för beslut av sådana här bidrag. Det skulle t ex framgå av på förhand beslutade regler om alla klubbar som vill marknadsföra sig ska få kommunala pengar.
För visst visar dagens ”diarieskörd” att Axelssons och min motion både är rykande aktuell och angelägen.
IT-kraschen
Strax före jul ställde sig säkert många vänersborgare frågan om det var Putin och Ryssland som hade hackat sig in i kommunens IT-system. Det var det inte. Jag kan nu, enligt mycket säkra källor, dementera detta rykte. Det var inte Putin.
Tisdagen den 20 december kl 08.50 kraschade IT-systemet i Vänersborgs kommun. Det var i samband med ett planerat underhållsarbete tillsammans med företaget ITF Svensk IT Funktion AB.
Vänersborgs IT-chef Jörgen Haglund skrev tillsammans med ITF:s försäljningschef Stefan Nomark den 29 december 2016:
”I samband med denna uppdatering uppstod driftsstörning av allvarligaste karaktär.”
Tf kommundirektör Svedberg, kommundirektör Thörnkvist var på semester, beskrev följderna av IT-kraschen:
”Funktioner som inte fungerade var bland annat växel (telefonin; min anm), e-post, hemsida, ekonomisystem och verksamhetskritiska system inom vård och omsorg. Det gick inte heller att nå andra verksamhetsspecifika system eller system för ärendehantering och myndighetsutövning.”
Det kunde inte bli så mycket allvarligare. Ingenting fungerade och personalen kunde inte utföra sitt jobb eftersom i stort sett allt arbete var, och är, beroende av datorer. Allvarligast var det på vård- och omsorgssidan där det fanns risk att ”tredje man” kunde ha drabbats på ett mycket olyckligt sätt.
Krisledning startades direkt på morgonen dagen efter. Efterhand fick man också successivt igång de olika systemen. Telefonin kom t ex igång vid lunchtid dagen efter, på torsdagen (22 dec) kom de verksamhetskritiska systemen inom vård och omsorg igång, på fredagen började alla system som rörde hemtjänsten att fungera och den 27 december kom också e-posten
igång.
Det var ingen rolig julhelg för många på IT-avdelningen…
Vissa funktioner tog längre tid att återställa. Så kom inte förtroendemannaregistret igång förrän den 30 december och först efter årsskiftet började arbetet med lägre prioriterade verksamhetssystem. Men fortfarande finns det problem. E-posten tycks ännu inte fungera helt smärtfritt (den låg nere i fredags och måndags för flera anställda) och på flera skolor kan eleverna inte logga in på sina datorer.
IT-kraschen visade med all önskvärd tydlighet hur beroende kommunen är av IT och hur sårbart allting är om det inte fungerar. Det är naturligtvis en högsta prioritet att något sådant här inte inträffar igen i Vänersborg. Det får typ inte ske.
Redan den 22 december fattades ett beslut om att anlita extern expertis för att utreda IT-haveriet och den 9 januari utfärdade kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) en ”order” om att upphandling av en revision skulle ske. Revisionen skulle få i uppgift att bland annat:
”granska orsak och händelseförlopp samt kommunens åtgärder för att hantera situationen. System och rutiner för driftsäkerhet, avtal för service och support samt rutiner för backup och lagring.”
Revisionen skulle också:
”granska om Vänersborgs kommun uppfyller relevanta krav på IT-säkerhet, rutiner för risk- och konsekvensanalys i utvecklingsarbete samt föreslå förbättringsåtgärder.”
Uppdraget gick till Ernst & Young. Det visar ett dokument som hittade sin väg till diariet igår (31 januari).
Ernst & Young ska ta ett helhetsgrepp om IT-situationen enligt Marie Dahlins uppdrag – och arbetet startar imorgon torsdag. Den totala kostnaden för uppdraget är 390.000 kr.
Det jag förvånas något över är att i de aktiviteter som beskrivs i Ernst & Youngs kommande arbete inte någonstans står nämnt att IT-chefen ska delta. Men inte kan väl Ernst & Young undvika att tala med IT-chefen under arbetets gång..? Det torde vara uteslutet. Men när Ernst & Young ska rapportera resultat, vilket ska ske fortlöpande (avstämningsmöten ska hållas varje vecka), då finns i varje fall inte IT-chefen med någon gång…
Och det är lite underligt, för vid sidan om, och delvis samtidigt, har IT-chefen och ITF skrivet en avsiktsförklaring (se ovan, 29 december), där de ger förslag på åtgärder:
”ITF har tillsammans med tillverkaren tagit fram ett förslag på metod för att uppdatera lagringsprogramvaran till den nivå av version där den möjliga orsaken till problemet är löst och därmed undanröja hotet om förnyat driftstopp.”
Jag vet inte men jag tycker mig skönja en viss osämja kring hur kommunen ska tackla problemen och eventuellt liknande problem i framtiden. Det tycks som om IT-chefen och kommunstyrelsens ordförande inte riktigt har samma agenda.
IT-chefen och ITF avslutar för övrigt sin redogörelse med att konstatera:
”Den möjliga orsaken till driftsstoppet ligger utanför IT avdelningens och ITF’s kontroll.”
Vi får se vad Ernst & Young så småningom säger om detta. Det ingår ju i uppdraget att just undersöka orsaken till IT-haveriet…
Tyvärr har Vänersborgs kommun visat att det som ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” skrev rent generellt om landets kommuner alldeles nyligen, så sent som i december 2016 (se här), var riktigt:
”Det finns därmed sannolikt större verksamhetsrisker hos kommunerna avseende informationssäkerheten än de är medvetna om idag.”
Idag är nog alla på kommunen medvetna… Jag hoppas i varje fall det…
Det enda som fungerade under kraschen var kommunens Facebook-sida. Men den låg naturligtvis inte på kommunens servrar. Kanske är lösningen att, som allt fler företag och privatpersoner gör, lagra alla data i ”molnet”?
Det viktigaste är emellertid att något sådant här inte händer igen. Det får helt enkelt inte hända en gång till… Inte ens om Putin eller Ryssland försöker hacka sig in i IT-systemet.
Nunntorp i regionfullmäktige
Det blev som väntat. Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen röstade idag för att Nunntorp ska säljas på den öppna marknaden genom ett öppet anbudsförfarande. Beslutet fattades av en i stort sett enig församling – röstsiffrorna visade
135-14. Det var bara sverigedemokraterna som tyckte annorlunda.
Det var inte ett särskilt kontroversiellt beslut. Regionen beslutade ju redan den 22 september 2015, och det var ett omstritt beslut, att koncentrera naturbruksutbildningen till endast tre skolor – och Nunntorp var inte en av dessa. Nunntorp skulle läggas ner. Regionen har sedan väntat på besked från Vänersborgs kommun, i 15 månader, om att kommunen skulle bestämma sig för att köpa Nunntorp. Vänersborg fick nämligen ”förstatjing” på fastigheten. Men det har, som de flesta känner till, inte fattats något sådant beslut och nu vill inte regionen vänta längre.
Utom sverigedemokraterna då. De ville vänta längre. De ville att regionen skulle fortsätta att invänta ett besked från Vänersborgs kommunfullmäktige – trots att kommunledningen meddelade redan i december att ett förvärv inte längre var aktuellt. Som det stod i regionens underlag inför dagens möte:
”Kommunens företrädare bedömer efter återremissen att kommunen inte kommer att genomföra ett köp av fastighet och lösöre.”
Nu blir det alltså fritt fram för vem som helst att lägga bud på Nunntorp. Och redan finns det tydligen flera privata intressenter, varav åtminstone en har lämnat en avsiktsförklaring till Västra Götalandsregionen om att förvärva hela den befintliga fastigheten till begärt pris på 38 miljoner kronor.
Jag tror ärligt att slutet blir gott för Nunntorp. Nunntorp kommer att leva vidare, även om det inte blir som naturbruksskola.
Glömde jag något?
Ja, visst ja. Bo Carlsson (C).
Bo Carlsson representerar ju som de flesta vet centerpartiet också i regionfullmäktige. Bo Carlsson var ju t ex med och röstade igenom nedläggningen av Nunntorp den 22 september 2015. Idag röstade Carlsson inte alls – han var nämligen inte på plats på dagens sammanträde. Det är säkerligen så att Carlsson har helt giltiga skäl till att inte vara närvarande, men onda tungor och rykten förtäljer att Bo Carlsson undviker svåra frågor, som Nunntorp, genom att helt enkelt lämna återbud. Men jag understryker, det är onda tungor och rykten.
Det kan ju också vara så att Bo Carlsson anser sig jävig även i regionen…
Ett nej är ett ja
Många av våra politiska motståndare har genom åren påstått att Vänsterpartiet i Vänersborg enbart är ”nej-sägare”. Dessa personer har inte riktigt förstått, eller velat förstå, att Vänsterpartiets förslag alltid har stått mot något annat förslag i slutomröstningen. Och detta andra förslag har i stort sett alltid varit kommunstyrelsens förslag. Det har naturligtvis berott på att Vänsterpartiet har varit i minoritet. Ett ”ja” har därför betytt en röst på kommunstyrelsens förslag, medan ett ”nej” har inneburit ett ”ja” till vårt eget förslag. Och så har det alltid varit – ett ”nej” har betytt ”ja” till något annat. I våra ögon till något bättre…
Det belyser TTELA:s artikel (den finns bara med på TTELA:s hemsida) om socialnämndens budget (se ”Budgetförstärkning till äldreomsorg”, 27 januari).
TTELA berättar att:
”I juni förra året fick oppositionens budget för 2017 majoritet i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det innebar bland annat att socialnämnden fick en ramökning på 44 miljoner kronor.”
Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, Vänsterpartiet och välfärdspartiet röstade tillsammans ”nej” till huvudförslaget som hade lagts av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Det blev således 23 röster mot 22.
Oppositionens nej i slutomröstningen innebar att socialnämnden slapp, som TTELA skriver:
”att ta bort över 70 tjänster”
Istället kunde nämnden lägga bland annat:
”19 miljoner, på verksamheterna vård och omsorg. Och det handlar alltså om äldreomsorgen.”
Sverigedemokraterna, som förra veckan gjorde ett stort nummer med sina motioner om att de ville värna pensionärerna (se ”SD och pensionärerna”), lade för övrigt ner sina röster…
Tänk att ett nej i den avgörande omröstningen i fullmäktige innebar ett ja till att socialnämnden fick en ramökning på 44 miljoner kronor…
I politiska sammanhang är ett nej ofta ett ja…
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida finns en artikel i samma ämne – ”Lokaltidningen väljer att skriva klartext”.
PPS. TTELA-artikeln finns med i dagens papperstidning. (31/1)
Fiberföreningen i Väne Ryr överklagar igen
Strax före jul skrev jag om Väne Ryrs fiberförenings ”kontakter” med Vänersborgs kommun. (Se ”Länsstyrelsen ger fiberförening rätt mot Vänersborgs kommun”.)
Syftet med fiberföreningen i Väne Ryr är att ge hushållen i området fiber. Det är inget konstigt. Det finns fler fiberföreningar i kommunen och föreningarna är viktiga redskap i den nationella strategin att minst 90% av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Därför har också en fiberstrategi antagits av Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2015.
I strategin står det:
”Hela modellen … bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”
Fiberföreningen i Väne Ryr har brottats med kommunen i åtskilliga år. Föreningen har väl inte direkt upplevt att kommunen har varit särskilt ”behjälplig”… När det till sist såg ut att lösa sig så fick föreningen räkningar på byggloven för två teknikbodar som var alldeles för höga. Kommunen hade definierat teknikbodarna som nät-/transformatorstationer. Fiberföreningen överklagade till Länsstyrelsen och fick rätt:
”Därmed har nämnden inte haft rätt att ta ut avgift för bygglovet för teknikboden såsom nätstation.”
Nu har kommunen (byggnadsförvaltningen) ändrat sina beslut. Bygglovsavgifterna har sänkts och i och med det anser byggnadsförvaltningen att den har följt Länsstyrelsens beslut. Men det anser inte fiberföreningen…
Så fiberföreningen i Väne Ryr har överklagat igen.
Fiberföreningen anser inte att teknikbodarna överhuvudtaget är bygglovspliktiga. Och därför ska föreningen inte heller behöva betala avgifter för bygglov.
Bygglovsbeslutet fattade byggnadsförvaltningen för rätt så länge sedan och överklagandetiden på beslutet har redan gått ut. Men fiberföreningen menar att den inte fick riktiga besked när den frågade byggnadsförvaltningen vad som gällde.
Beskedet som fiberföreningen fick från förvaltningen den 5 juni 2015 var:
”Jag bedömer att teknikboden är en nybyggnad (golv, väggar och tak) och med en volym som man kan gå in i (PBL 9:2).
Ansökan om bygglov krävs.”
Och då sökte naturligtvis föreningen bygglov.
I Länsstyrelsens dom på de förra överklagandena andades domen att det faktiskt inte behövs bygglov. Länsstyrelsen skrev:
”Oavsett om teknikboden omfattas av bygglovsplikt eller inte, har föreningen ansökt om bygglov.”
Och:
”I vilken utsträckning teknikboden är att anse som en sådan mycket enkel byggnad bör nämnden ta ställning till som första instans.”
Men byggnadsförvaltningen anser fortfarande att det krävs bygglov. Och att fiberföreningen därför ska betala en avgift. Tjänstemannen skriver i beslutet från den 9 januari (2017):
”I övrigt gäller vad som förskrivs i ursprungligt beslut om bygglov.”
Det är alltså både frågan om nödvändigheten av bygglov och därmed följande avgift som Fiberföreningen i Väne Ryr nu överklagar.
Fiberföreningen menar att det inte alls framgår av PBL 9 kap 2 § (PBL=Plan- och bygglagen, se här), som förvaltningen hänvisade till (se ovan) det som förvaltningen hävdar:
”Det finns ingenting i denna paragraf som reglerar hur stor volymen ska vara eller inte vara.”
Föreningen hävdar (enligt PBL 1 kap 4 §) att teknikboden inte är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den och skriver:
”Således är teknikboden ingen byggnad.”
Fiberföreningen citerar PBL 6 kap 1 § för att ytterligare visa att teknikboden inte är en byggnad i PBL:s mening. Föreningen har onekligen blivit mycket juridisk kunnig – tack vare kommunikationen med kommunen…
Fiberföreningen i Väne Ryr avslutar överklagandet:
”Utöver detta har Byggnadsförvaltningen inte redovisat hur de kommit fram till det belopp som kommer att faktureras enligt det senaste beslutet, därmed har kommunen inte uppfyllt förvaltningslagen 20 §.”
I Förvaltningslagen står det nämligen (se här):
”Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Vad säger man?
Vem som har rätt i sakfrågan är inte jag den rätte att avgöra. Det känns ju också lite som att man befinner sig i en gråzon. Det ska bli intressant att se vad Länsstyrelsen kommer fram till, om de nu prövar sakfrågan om bygglov. Det kan bli en dom som kan få betydelse även för andra fiberföreningar, både i Vänersborg och i landet.
Men.
I de förra överklagandena från fiberföreningen i Väne Ryr så gick ju Länsstyrelsen helt på föreningens linje. Och då kan man ju faktiskt tycka att det vore i högsta grad rimligt att byggnadsförvaltningen hellre friar byggnaden från bygglovsplikt än fäller. Byggnadsförvaltningen skulle även kunna välja att efterskänka en eventuell avgift i och med att den gjorde fel förra gången. Jag undrar också om inte förvaltningens arbete med att besvära denna fiberförening blir högre än att efterskänka avgiften…
Byggnadsförvaltningen skulle knappast få revisorerna eller JO på sig om den väljer att nolla avgiften, särskilt inte som det finns ett beslut från högre instans som tyder på att förvaltningen faktiskt är ”ute och cyklar”.
Jag hoppas slutligen att byggnadsförvaltningen ibland kan visa en större flexibilitet gentemot kommuninvånarna – att hjälpa i stället för att stjälpa. Eller som det står i fiberstrategin:
”… kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”
SD och pensionärerna
Sverigedemokraternas Kurt Karlsson har i veckan lämnat in två motioner. De riktar sig båda mot pensionärerna. Den ena heter ”Gör Vänersborg känt som pensionärernas stad”. (Inte kommun, utan stad alltså.) Den andra motionen har rubriken ”Pensionärernas dag i Vänersborg”.
Den sistnämnda motionen, som Kurt Karlsson menar ska ses som ett komplement till den första, syftar till att kommunen ska arrangera en dag där kommunen informerar pensionärerna och presenterar och förklarar beslut och planer som gör och ska göra kommunen mer pensionärsvänlig. Dagen ska avslutas med typ en revy eller:
”uppträdande av en kändis som Jan Malmsjö eller Ove Törnkvist (artisten)”
Artisten alltså, inte kommundirektören… Fast jag, som inte har många år kvar till pensionen, skulle väl hellre se ett uppträdande av några hårdrockare… Eller kanske få åka till Sweden Rock…
Sverigedemokraterna slår till stor del in öppna dörrar, vilket inte är helt ovanligt i Vänersborg. Kommunen, socialnämnden, ordnar åtminstone vartannat år ”äldremässan” som ger oerhört mycket information om allt som kan vara av värde för den som är äldre,
på väg att bli äldre, anser sig själv vara äldre eller i behov av kunskap. 2015 var t ex Leif ”Loket” Olsson dragplåster. (Se här.)
Dessutom tror jag att socialförvaltningen fortfarande bjuder in alla som har fyllt 80 år, till ett speciellt informationstillfälle. Utöver detta finns det träffpunkter utspridda över hela kommunen dit pensionärer och anhöriga är välkomna. (Se här.)
I den första motionen skriver Kurt Karlsson att äldre personer och i synnerhet pensionärer har:
”behandlats allt mer respektlöst. Pensionärerna har som grupp blivit osynliga och marginaliserade.”
Det kanske är lite att ta i, men visst finns det en hel massa i övrigt att önska när det gäller behandlingen av pensionärer. Vänsterpartiet skriver t ex på sin hemsida (se här):
”Vänsterpartiets uppfattning är att nuvarande pensionssystem har misslyckats med sin uppgift att se till att de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva ett gott och värdigt liv. Pensionssystemet behöver därför reformeras. Bland annat bör premiepensionssystemet (PPM) avskaffas och avgifterna till inkomstpensionen.”
Pensionärerna, särskilt ”fattigpensionärerna” och kvinnorna, måste få det bättre. Fast detta är till stor del en nationell fråga, dvs en fråga för riksdag och regering. Och inte för kommunen…
Kurt Karlsson skriver vidare i motionen att pensionärerna:
”upplever att de är en grupp som endast är intressant för politiker och massmedia vart fjärde år.”
Sverigedemokraterna tycks redan ha startat sin valrörelse.
Och varför påstår jag det?
Det är enkelt. Kommunens ansvar för pensionärerna ligger t ex på äldreboenden med särskild hänsyn till demens och andra tyngre behov, hemtjänst, hemsjukvård etc. Omfattningen och kostnaderna för denna verksamhet ligger helt och hållet på socialnämnden. Om socialnämnden får mer pengar, ju bättre förutsättningar har nämnden att tillhandahålla bra service till pensionärerna.
Om vi då tittar på sverigedemokraternas förslag till budget för socialnämnden under de senaste två åren så ser vi att sverigedemokraterna pratar med kluven tunga.
Sverigedemokraternas förslag nu inför år 2017 var:
”Socialnämndens effektiviseringsbeting om 4.111 Tkr stryks och dessa pengar går till fler händer i äldrevården.”
Det kan låta som om sverigedemokraterna vill förbättra för pensionärerna, men då ska man komma ihåg att effektiviseringsbetinget (ett nytt kreativt ord lanserat av de styrande i S+C+MP) var detsamma som en föreslagen besparing. Och att ta bort denna besparing innebar inga som helst nya pengar till socialnämnden. Det innebar bara att nämnden fick behålla de pengar som den redan hade. Sverigedemokraterna försökte alltså äta upp smörgåsen och ändå ha den kvar.
Sedan ska vi komma ihåg att nämndens totala kostnader ökar mellan 2016 och 2017 – och eftersom sverigedemokraterna inte ville ge några nya pengar till nämnden, så innebar förslaget i stället en nedskärning. Även om den inte var så stor som de styrande partiernas. Därför borde sverigedemokraterna istället ha svarat på vad de ville att socialnämnden skulle spara på i år.
Det förslag som kommunfullmäktige slutligen antog röstades igenom av M+KD+L+V+VFP (moderater, kristdemokrater, liberaler, vänsterpartister och välfärdspartister) och innebar 25 milj kr mer år 2017 än året innan.
Vilken budget var bäst för pensionärerna i Vänersborg…?
Det var likadant med budgeten för förra året, 2016. Då skrev sverigedemokraterna följande i sitt budgetförslag:
”Vi vill omfördela resurserna inom budgetram från kostnader för placering av så kallade ensamkommande ynglingar i familjehem, till en satsning på trygghetsboende för äldre.”
Sverigedemokraterna ställde alltså två ”svaga” grupper mot varandra och försökte påskina att det var de ensamkommande barnen och ungdomarna (nedsättande kallade ”ynglingar” av Kurt Karlsson), som har flytt undan fattigdom, krig och elände, som är orsaken till pensionärernas situation. Det var så fel det kunde bli. Pengarna till de ensamkommande barnen kommer från staten och berörde bara marginellt socialnämndens ekonomi. Kommunen måste dessutom redovisa att dessa statliga pengar verkligen användes för det ändamål som de var avsedda för. Med andra ord, det gick inte att omfördela pengar på det sätt som sverigedemokraterna föreslog. (Ibland blir man bara så trött på sverigedemokraterna…)
Sedan kan man fråga sig varför sverigedemokraterna inte ställde andra kommunala kostnader mot pensionärerna. Jag tänker på arenans kostnader, hamnområdet i Vargön, Wargön Innovation osv. Idag skulle man kunna fråga sig varför sverigedemokraterna inte ställde ett köp av Nunntorp, som sverigedemokraterna var för, mot pensionärernas situation…
Men inte nog med det.
Trygghetsbostäder drivs inte av socialförvaltningen, trygghetsboenden erbjuds av kommunala eller privata fastighetsbolag. Och ansökan sker genom bostadskön… (Ibland blir man bara ännu tröttare på sverigedemokraterna…)
Ett nyckelbegrepp i sverigedemokraternas yrkande var också att ”omfördela resurserna”. Det betydde att inga nya pengar skulle tillföras socialnämnden inför 2016, utan nämnden skulle klara fördyringar och ökade kostnader med samma pengar nämnden hade år 2015. Vilket i praktiken skulle innebära en besparing på nämndens totala verksamhet. Och försämrade möjligheter att förbättra för de gamla…
Det förslag som kommunfullmäktige antog med röster från M+KD+L+V+VFP innebar 20 milj kr mer för socialnämnden år 2016 än året innan.
Vilken budget var bäst för pensionärerna i Vänersborg…?
Det här är sverigedemokraternas politik i Vänersborg i praktiken – full av okunskap och tomma ord. Och jag undrar vilket parti det egentligen är som bara är intresserade av pensionärerna ”vart fjärde år”?
Vad händer i näringslivet i Brålanda-Frändefors?
Igår tisdag deltog jag i ett möte på Åttersruds bygdegård, inte långt från Nunntorp för övrigt. Mitt inne i djupa ”Bo-Carlsson-land”. Mötet handlade dock varken om Bo Carlsson eller Nunntorp, utan om:
”Vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”
Arrangör var kommunens Näringslivskontor i samarbete med Brålanda företagarförening.
Däremot träffade jag på en person som hade hunnit läsa min senaste (och sista?) blogg om Nunntorp. (Se gårdagens blogg ”Mer fakta om Nunntorp”.) Hen var egentligen för ett kommunalt köp av Nunntorp, men efter att ha läst bloggen undrade hen om Vänsterpartiet och jag nog ändå inte hade rätt… Det är roligt att höra att det finns människor som kan påverkas av det jag skriver och faktiskt ifrågasätta sina egna åsikter. För övrigt förväntade jag mig nästan, liksom Jonathan Axelsson (M) som också syntes i vimlet, en del frågor om Nunntorp. De lyste dock med sin frånvaro.
Det var ett möte där traktens företagare fick information om kommunens upphandlingsregler, tågstoppet i Brålanda, att bygga i Brålanda och hur man kan söka Leaderbidrag mm.
Som vanligt när något arrangeras i södra Dalsland är tillströmningen av åhörare stor. På stolarna syntes bland annat de lokala kändisarna Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Dennis Carlsson, Christina Milén Jacobsson, Carl-Ewert Berg, Gunnar Olsson och Magnus Larsson. Och så jag då. Huruvida jag är en lokal kändis kan väl diskuteras, men återigen träffade jag på gamla elever och föräldrar. Däremot var jag den ende politiker som fick ett positivt omnämnande från några av föredragshållarna. Det var för min motion om tågstoppet i Brålanda… (Se här ”Tågstopp i Brålanda”.)
Det blev en hel del matnyttig information, både från företagarföreningen och från kommunens tjänstemän, som var ganska många till antalet. Det fanns också utrymme för frågor och synpunkter.
Byggnadsförvaltningen fick som vanligt en del kritik, bland annat för alltför långa handläggningstider. Det är väl något som man som politiker får höra så fort man är på ett offentligt möte. Tjänstemännen också antar jag. Flera hade också synpunkter på att det var svårt för enskilda personer och familjer som t ex ville flytta in och kanske bygga i kommunen och Dalslandsdelen att få hjälp och stöd av kommunen. Blivande vänersborgare fick själva leta bland kommunens hemsidor, vilket inte alltid är det lättaste, istället för att välkomnas av kommunen och ledas rätt. Det saknades en ”ingång” till kommunen. Det framfördes också att det borde finnas en personlig handläggare och lots.
Gestadvägens urusla skick togs också upp. Och det vet väl alla, även stadsbor som någon gång har kört denna väg, att det kan vara en mycket skräckblandad upplevelse. Här tycktes det som om kommunen inte hade något ansvar, utan problemet bollades typ vidare till Trafikverket…
Det man kan hoppas, det är väl att både politiker och tjänstemän tar tag i de frågor som kommuninvånarna upplever som problem och verkligen gör något. Det tycks ibland som att det mest är prat och alldeles för lite verkstad. Trots att en väldigt stor andel av 
Vänersborgs politiker, och ledande sådana, faktiskt själva bor i Frändefors- och Brålandaområdena…
Å andra sidan byggs ju VA:t ut längs dalslandskusten för ganska stora kommunala pengar.
Jag tror att de flesta deltagare ändå var mycket nöjda när de kl 21.10 lämnade den fina bygdegården. Även om de kanske inte riktigt fick svar på frågan ”vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”. Men det är viktigt att politiker och tjänstemän åker ut i kommunen och träffar invånarna.
Mer fakta om Nunntorp
Så har då regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fattat ett beslut om att föreslå regionfullmäktige att den 31 januari fatta det slutgiltiga beslutet om att lägga ut Nunntorp till försäljning genom ett öppet anbudsförfarande. Det har vi kunnat läsa om i både TTELA (se här) och på P4 Väst (se här
).
Det var ingen överraskning. Regionen har väntat länge på ett besked från Vänersborg. Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) lär ha sagt på sammanträdet:
”Tiden börjar rinna ut, vi har väntat på Vänersborg i 15 månader.”
Vänersborg har ju så att säga haft ”förköpsrätt” till Nunntorp, men efter kommunledningens urusla hantering av frågan så har inget beslut kunnat fattas. Det hade ju inte arbetats fram något vettigt underlag som gav svar på alla de frågor som måste belysas och besvaras innan kommunfullmäktige kunde ge klartecken till ett köp på 38 miljoner kronor (exklusive lösöre, eventuella kostnader för dolda fel och lagstadgade avgifter vid försäljning) och med driftskostnaderna på 10 milj kr årligen.
Dessutom har ju tiden hunnit rinna iväg så att överklagandetiden för att starta en naturbruksskola på Nunntorp har passerats för länge sedan. Dalslands Naturbruksutbildning fick ju ett nej från Skolinspektionen.
I ”Dalslänningen” häromveckan stod det att Hushållningssällskapet Väst har ”lagt ner” frågan (se här):
”i och med att frågan om Nuntorps framtid dragit ut på tiden anser man (=Hushållningssällskapet Väst; min anm) nu att det tar för lång tid att få besked och eventuellt starta på nytt.”
Den 31 januari går också tiden ut för att lämna in en ny ansökan till Skolinspektionen för att starta en utbildning hösten 2018. Eftersom Vänersborgs kommunfullmäktige inte sammanträder förrän den 22 februari så innebär det att en naturbruksskola rent teoretiskt inte kan komma igång förrän tidigast hösten 2019.
Och då inser nog till och med Bo Carlsson (C), även om han har förklarat sig jävig, och sverigedemokraterna att det är omöjligt.
Eller? Det ligger mycket i signaturen ”Huggbeavers” kommentar till min förra Nunntorpsblogg (se här):
”Det som är så förbenat obegripligt är att TROTS det faktum att det inte kan startas skolverksamhet på Nunntorp på flera år, envisas alla med att prata om skolstart till hösten.”
Men visst kan Vänersborg lägga ett bud när försäljningen sker på den öppna marknaden. Det finns dock åtminstone en privat intressent (se här), så det lär kunna bli budgivning – med följd att priset kan stiga i skyn.
Efter att kommunfullmäktige beslutade om återremiss i december 2016, så har jag fått ytterligare en del faktauppgifter om fastigheterna på Nunntorp. Det är några tidigare elever på Dalboskolan, varav flera har gått på Nunntorp, som jag har varit i kontakt med. Jag kan inte gå i god för att alla uppgifter stämmer, men jag redovisar dem för att belysa hur mycket fakta som inte lades fram på fullmäktiges bord inför beslutet i december.
Jag skrev förresten till Lantmäteriet i Gävle häromdagen – och frågade hur Nuntorp/Nunntorp egentligen stavas – med ett eller två ”n”. Jag fick följande svar:
”I fastighetsregistret stavas namnet Nunntorp. Adresser sätts av kommunerna så den korrekta stavningen är med två ’n’.”
Så det får bli Nunntorp med två ”n” i fortsättningen.
Jag börjar med kort bakgrund.
Västra Götalandsregionen gjorde en värdering av Nunntorp i slutet av 2015. Den utfördes av en oberoende värderare från LRF. Värderingen var länge sekretessbelagd, ända tills Bo Carlsson (C) avslöjade den sekretessbelagda uppgiften att Nuntorps fastighet hade värderats till 38 miljoner kronor. Det var i en intervju med Melleruds Nyheter (se här). Då släpptes värderingen och blev offentlig, utom den om lösöret. Den är så vitt jag vet fortfarande sekretessbelagd.
LRF-konsulten gjorde ett gediget arbete. Han gick bland annat igenom byggnad för byggnad – och det finns ju en del sådana på Nuntorp, närmare bestämt 51 stycken. Det var (och är) t ex undervisningslokaler, kontor, elevhem, maskinhallar, garage, ladugårdar, djurhallar, ridhus, förråd, häststall, hönshus, växthus osv.
Men det finns också annat på den totala arealen för fastigheten Nunntorp, som uppgår till ca 267,7 ha, även om fastighetsregistret säger att det är ca 253 ha. Enligt skogsbruksplan består fastigheten av ca 50 ha produktiv skogsmark, ca 2,5 ha skogsimpediment (främst berg), 193 ha jordbruksmark (varav ca 180 ha åkermark) och 19 ha övrig mark (kraftledning, vägar, tomtmark och övrig mark kring byggnader mm).
Den oberoende värderaren kom fram till att byggnader och tomtmark på Nuntorp var värda 10 milj kr, jordbruksmarken 22 milj och skogsmarken inklusive jakt 5 milj. Till detta kom en summa på 1 milj för ett mervärde i form av intäkter från vindkraft och också för möjligheter till exploatering av mark för industri och bostäder. Värderaren har också gjort en gardering av det totala värdet med plus/minus 3 milj kr.
När LRF-konsulten redogjorde för byggnaderna antecknade han en del om vilken standard de hade. Jag misstänker att tjänstemännen på Fastighetsenheten i Vänersborgs kommun studerade dessa anteckningar när de gjorde sin beräkningar om de årliga driftkostnaderna.
Det står:
”Baserat på underlag avseende driftkostnader från Västragötalandsregionen och bedömningar av fastigheternas underhållsbehov, prognostiserar fastighetsenheten denna till c:a 8,6 Mkr/år. OBS att förvaltningskostnaderna är beräknade exklusive eventuell mervärdesskatt och fastighetsskatt.”
Med hänsyn taget till avskrivningar och räntekostnader så kommer Fastighetsenheten fram till att den årliga driftkostnaden kommer att uppgå till hissnande 9,9 milj kr.
Så här presenteras underlaget till den driftkalkyl som låg till grund för beslutet i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Driftkalkylen är ”baserad på normalårsförbrukning och utgör nu kända driftkostnader för samtliga byggnader Nuntorp 1:14 baserad på befintlig skolverksamhet”.)
Fast mina gamla elever misstänker att det saknas en del kostnader i dessa beräkningar. Jag kan inte avgöra det riktigt, men jag vill ändå återge vad de framför. För visst är det massor av frågor som aldrig har blivit belysta. Och något som saknas helt är kostnaderna för handikappanpassningen som var (och är) ett måste om Nunntorp skulle ha kunnat fungera som naturbruksskola.
Jag gör några nedslag i LRF-konsultens anteckningar.
I LRF-värderingen av Nunntorp står det angående spannmålstorken, för att börja någonstans:
”Byggnad i plåt med värdeår före 1970 om ca 180 kvm. Inrymmer dubbel sats tork som värms via egen oljepanna. Kan lagra ca 900 kbm. Nytt plåt tak och nymålade plåt väggar.”
Spannmålstorken fungerar, men är, enligt mina uppgiftslämnare, omodern och dessutom byggd för behoven i början av -70 talet. Den bör, säger de, ersättas med en större. Dessutom vet man inte säkert vad rost och slitage har gjort på rörliga delar…
LRF-konsulten:
”äldre slaktsvin stall (är på gång att rivas)”
Det finns bara ett slaktsvinsstall och det är sammanbyggt med suggstallet. De byggdes 1976-77. De har renoverats sedan dess. Suggstallet har tydligen blivit ombyggt till häststall och ”garage” för hästvagnar. Normal hållbarhet inklusive betongen sägs vara i bästa fall 25 år. Sedan har vi även här detta med rost och slitage på rörliga delar. Förutom eventuellt högre krav på mått och djurskydd. Säger mina uppgiftslämnare.
LRF-konsulten om den sk Röda Stugan:
”Delvis sämre ventilation och det har tidigare varit vattenläckage i källaren.”
Stugan är ombyggd ett antal gånger och antagligen i behov av ytterligare underhåll, inte minst dränering och ventilation.
LRF-konsult:
”Äldre bostadshus som delvis är renoverad efter vattenskada.”
Det är antagligen ett äldre bostadshus som åsyftas. Det bör vara byggt på 40-50 talen.
LRF-konsulten skriver också att det finns en äldre ventilationsanläggning i Gula Huset och att det kan förekomma en viss avloppslukt vid regnväder i huvudbyggnaden.
Det sägs också av mina källor att panncentralen behöver moderniseras.
Det var en del av byggnaderna som LRF-konsulten har beskrivit och mina uppgiftslämnare gett några kommentarer till. Jag är som sagt inte säker på att allt det nödvändiga underhållet och alla renoveringar som krävs är med i fastighetsenhetens underlag.
Fastighetsenheten skriver:
”Tekniska investeringar ca: 15 Mkr (Värme, VA, Ventilation) bör utföras totalt under närmaste åren.”
En del av det ovan beskrivna finns antagligen med i dessa 15 milj kr, men värderaren tar upp 51 byggnader på Nuntorp…
Man kan för övrigt bara gissa vad underhållet av dessa kan innebära i framtiden.
Det finns hur som helst uppenbarligen en del att gå igenom och titta på för en intresserad köpare. Det tycks som om det kan finnas ett antal ”dolda fel” i byggnaderna. Något som kommunen skulle åta sig att stå för helt själv om ett köp av Nunntorp hade blivit av.
Och så var det detta med tillgänglighetsanpassningen.
Mina jordbrukande uppgiftslämnare bedömer att det behövs flera hissar på Nunntorp – i huvudbyggnaden (två lektionssalar och gymnastiksal/aula på övervåningen) och i ladugården för kor (det finns undervisningslokaler på 2:a våningen) samt en ramp vid expeditionen och en vid det gamla Lanthushållet. Det skulle innebära att övriga byggnader är stängda på andra våningen för personer med funktionsnedsättning. Om nu detta är godkänt. Dessutom skulle det behövas minst två anpassade toaletter samt duschar och omklädningsrum. Mina gamla elever bedömer att denna handikappanpassning skulle kunna kosta 15-20 milj kr.
Och det är klart att man kan fråga sig hur kommunen skulle ha kunnat finansiera allt detta utan att det finns några hyresgäster i fastigheterna…
Det här med åkermarken och utarrendering av denna är en fråga som inte alls har blivit belyst i handlingarna till kommunfullmäktige. Man får som politiker intrycket av att detta inte är något problem, att det typ bara är att arrendera ut marken. Men det är tydligen inte så enkelt. Det säger mina källor, som alltså är betydligt mer hemma på området än jag – för det här med åkermark och arrende är ju inte riktigt min grej, precis som med kostallar och svinstior…
Täckdikning är ett måste för att kunna driva ett modernt jordbruk. Och den största delen av marken på Nunntorp är nog skapligt täckdikad. Men det behövs antagligen en del kompletteringar i täckdikningen.
När det gäller dräneringen av åkermarken skriver värderaren:
”Åkermarkens dränering har kontinuerligt underhållits men inga större investeringar har gjorts de senaste åren.”
Enligt mina uppgiftslämnare så brukar man nu för tiden oftast lägga ledningarna lite tätare än de ligger på Nunntorps marker. Och det skulle då kosta åtminstone 20.000 kr per hektar, antagligen mer säger en annan – säkerligen det dubbla. Och då pratar vi om upp emot 4 milj kr, om vi går på det billigaste alternativet.
Sedan ska ju täckdikningen hur som helst underhållas i fortsättningen också.
En arrendator med exempelvis ett femårsavtal kommer inte att bekosta täckdikningen själv. Det är kostnader som markägaren, dvs Vänersborgs kommun (FABV), får stå för. Möjligtvis skulle kommunen kunna ta ut det via högra arrende. Eller så att, något som åtminstone var vanligt förr, att arrendatorn fick arrendefritt i 10-15 år om hen själv stod för täckdikningen. Det skulle också kunna lösas, om arrendeavtalet är kort, att arrendatorn bekostar täckdikningen själv, men får kompensation av markägaren, dvs kommunen, när arrendet löper ut.
Det här är komplicerat. Därför har t ex LRF (Lantbrukarnas riksförbund) särskilda ”arrendeombudsmän”, som bistår med goda råd och förslag till arrendeavtal.
De är kunniga mina gamla elever. Men när det gäller detta område kan jag nog inte ta åt mig äran. Det betyder också att jag inte heller kan gå i god för att alla uppgifter är helt korrekta. Men jag tycker att det på ett mycket tydligt sätt visar på de brister i utredningar och underlag som låg till grund för kommunfullmäktiges behandling av ärendet.
Men jag måste säga, att ju mer fakta jag får reda på, desto mer stärkt blir jag i uppfattningen att kommunfullmäktige inte hade något annat val än att besluta om en återremiss. Ett förvärv av Nunntorp kunde ha resulterat i en mängd ytterligare kostnader för Vänersborgs kommun. Kanske lika mycket till som köpesumman på 38 milj kr…
Senaste kommentarer