Arkiv
BUN (23/1): Kris med lokalerna!
Inför Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) sammanträde idag skrev jag en lång blogg (se ”Årets första BUN på gång”) för ett, som jag trodde, kort möte. Men se, det blev inte så. Så nu blir det istället en kort blogg (ok då, kortare…) om ett långt möte. (För ytterligare faktauppgifter hänvisar jag för övrigt till denna blogg.)
Nämnden samlades som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän kl 14.05, men då var det också en timmes lunch. (Som politikerna naturligtvis ordnade och betalade för helt själva, om nu någon undrar…)
Det var inte särskilt många ärenden på dagordningen, men ledamöterna passade på att ställa frågor och diskutera en hel del kring de ärenden som togs upp. Det gemensamma för diskussionerna var att de nästan bara handlade om elevökningen och bristen på förskole- och skollokaler.
Elevökningarna fortsätter nämligen i oförminskad takt. Och det inte bara just nu, utan enligt prognoserna fram till åtminstone år 2025. Det är dit prognoserna sträcker sig… Elevökningen blir, och är, som störst i centrala stan, men i t ex Brålanda räknar man med 50 nya barn och elever i åldrarna 6-12 år och i Frändefors 75 stycken fram till år 2025.
Elevökningen motsvarar två helt nya skolor, förutom de två som BUN redan har beslutat att bygga på Öxnered (renovering och utbyggnad) och Holmängen. Två skolor till alltså! Vi pratar närmare bestämt om en ökning med över 1.000 elever fram till år 2025!
Och det är bråttom. Det är nämligen kris som det är idag! Bara förra året blev det 276 fler elever i grundskolan…
Redan nu ser vi att förtätningen har nått, eller passerat, alla gränser. Vänersborgs skollokaler är överfulla. Och då ska vi komma ihåg att BUN ändå har hyrt in ett antal moduler/paviljonger för att eleverna överhuvudtaget ska ha någonstans att ”ta vägen”. (Fast det kanske lät lite orättvist, de nya modulerna håller en fantastisk bra standard.) Och det behövs förresten fler moduler/paviljonger redan i höst – för att lösa den ”akut-akuta” situationen…. Det är också brist på ämnessalar. Det finns i dagsläget t ex inte tillräckligt med idrottshallar för att bedriva undervisning i Idrott och Hälsa… Och vad jag förstår så är det också problematiskt med salar i Hem- och konsumentkunskap.
Även på förskolorna ökar barntillströmningen. Och det är redan idag tämligen långa köer, 99 barn. Förvaltningen är tvingad att använda tillfälliga lokaler, samtidigt som det finns lokaler som behöver renoveras. Och den nya förskolan i kvarteret Hönan finns fortfarande bara på ritning, trots 3-4 beslut från BUN… Det nya beskedet är att det ska börja byggas i höst. ”Någon därnere” vet…
Den stora elevökningen för med sig en hel del problem – inte bara ekonomiska. För visst krävs det omfattande investeringar för att bygga nya skolor och förskolor. Vi pratar om flera hundra miljoner…
Det är också ett stort problem att det blir allt svårare för kommunen att rekrytera och behålla befintlig personal. Arbetssituationen är helt enkelt för jobbig… Med bättre lokaler och arbetsförhållanden hade det blivit lättare. Som ”lök på laxen” står vi dessutom inför stora pensionsavgångar…
Arbetssituationen är också tuff för både rektorer och förskolechefer samt personalen på den centrala förvaltningen. En stor del av arbetstiden går åt till mer eller mindre akuta lokalfrågor…
Men eleverna kan inte flytta, vilket är ett annat problem. Det är svårt att upprätthålla ett fritt skolval, eftersom alla skolor är fulla eller överfulla. Det är knappt så att det går att upprätthålla ”närhetsprincipen”, dvs att eleverna ska få plats i den skola som ligger närmast bostaden. För att inte tala om hur situationen kan påverka likvärdigheten och måluppfyllelsen i kommunens skolor…
Jag säger det igen – kommunledningen måste inse allvaret i skol- och förskolesituationen och tillsammans med BUN snarast ta tag i problemen och försöka lösa dem gemensamt. Det är en angelägenhet för hela kommunen! En kommun som enligt preliminära siffror gör ett överskott i budgeten för 2016 på 60 miljoner kronor…
Nämndens diskussioner mynnade ut i ett uppdrag till förvaltningen om att uppdatera och revidera de förskole- och grundskoleutredningar om situationen i centrala stan, som redan har utarbetats. Och, framför allt, att förvaltningen ska ta fram:
”ett strategiskt dokument utifrån hur kommunen övergripande ska hantera långsiktigt lokalbehov och utmaningar inom skolverksamheten.”
Tanken är att upprätta en skolplan som gäller hela kommunen och som kommunfullmäktige får fatta slutgiltigt beslut om. Det skulle inte bara förbättra kommunens långsiktiga planering och ”tänk” kring förskole- och skollokalerna – det kunde kanske också höja ”statusen” i kommunen på dessa frågor. Inom några kretsar så tycks alltjämt åkrar, hamnar, bandy och sessionssalar vara viktigare än våra barn och ungdomar…
Vi kan inte lägga miljoner på rent önsketänkande
I torsdagens TTELA (19/1) publicerades mitt svar på sverigedemokraternas debattartikel den 16 januari (se ”Vems ärenden går M, V, KD och L i Vänersborg?”). Svaret är en förkortad version av bloggen ”Nunntorp: Vems ärenden går V i Vänersborg?”. Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken, vilket är helt ok för övrigt. (Här hittar du mitt debattartikel i TTELA, om du hellre vill läsa den där istället för här nedan…)
===
Vi kan inte lägga miljoner på rent önsketänkande
Sverigedemokraterna ställer frågan vems ärenden Vänsterpartiet går i Nunntorpsärendet.
Det brukar ju vara ett retoriskt grepp att börja en debattartikel med en fråga, som man själv ger svar på i slutet. Men sverigedemokraterna gör inte det. Så jag förstår inte hur de tänker. För vems ärenden skulle Vänsterpartiet gå om inte skattebetalarnas och sina väljares i Vänersborg?
Det är faktiskt skillnad på region och kommun. Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen ville att regionen skulle fortsätta att driva naturbruksskolan på Nunntorp. Som Regionen har gjort i många år. Men att Vänersborg skulle köpa fastigheten för 38 milj kronor med en årlig driftskostnad på 10 milj är något helt annat. Vänersborg har helt enkelt inte råd med dessa kostnader. Det ligger inte heller på kommunens ansvar att bedriva gymnasieutbildning. Det ligger numera på Kunskapsförbundet.
Om det nu kan bli någon gymnasieutbildning överhuvudtaget… Det tycks ha förbigått sverigedemokraterna att Dalslands Naturbruksutbildning har fått nej av Skolinspektionen för att bedriva skola. Det blir alltså ingen naturbruksutbildning på Nunntorp oavsett om Vänersborg köper Nunntorp eller inte.
Så därför undrar jag istället vilka ärenden som sverigedemokraterna egentligen går när de skriver:
”avsikten med förvärvet av fastigheten skulle vara att fastigheten skulle uthyras till lämplig aktör som kunde fortsätta bedriva utbildningar i gröna näringar.”
Eftersom det inte finns någon sådan aktör, som vill eller kan starta en naturbruksskola, så kan jag inte annat än att tro att sverigedemokraterna medvetet vill lura kommuninvånarna.
Sverigedemokraterna skriver vidare:
”M, V, KD och L återremitterade ärendet senare i kommunfullmäktige av rent okynne.”
Och nu närmar sig sverigedemokraterna en bottennivå… Eller också förstår de inte bättre.
Återremissen röstades inte alls igenom av ”rent okynne”. Oppositionen ställde massor av frågor i Vänersborgs fullmäktige. Det kom inga svar. Strand var totalt ointresserad av att ens försöka besvara en enda av alla de frågor som oppositionen ställde. Eller också kunde han inte…
Fullmäktige kan inte fatta beslut om dyrbara investeringar och verksamheter på önsketänkanden och förhoppningar.
Istället finns det, åtminstone en privat företagare, som vill köpa Nunntorp och starta någon form av ”grön utbildning”, dock inte en gymnasial naturbruksskola. Företagaren kan antagligen förvalta Nunntorp och ”bedriva utbildningar i gröna näringar” på ett bättre sätt än vad kommunen skulle kunna göra.
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet Vänersborg
Årets första BUN på gång
I tisdags kom kallelsen till 2017 års första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Den kom samtidigt som jag höll på att läsa en debattartikel i DN (se ”Fler erfarna lärare måste jobba i utsatta skolområden”), som bland annat var skriven av LR:s (Lärarnas Riksförbund) ordförande Åsa Fahlén. Debattartikeln handlade om lärarsituationen i Sverige.
Fahlén m fl skrev att:
”Enbart i Malmö kommun har 17 procent av stadens grundskollärare slutat på tio månader.”
Nu är naturligtvis inte Malmö Vänersborg, eller tvärtom, men problemet finns även här i Vänersborg. De legitimerade lärarna slutar sina anställningar, framför allt på ”problemskolor” (om uttrycket tillåts), och det är inte alltid som de nya lärarna är behöriga. Några av de legitimerade lärarna lämnar yrket helt och hållet, medan andra får jobb på andra skolor.
Det här leder till att likvärdigheten i den svenska skolan, och i Vänersborg, försämras. Och det är också något som internationella mätningar har visat.
”I den senaste Pisa-undersökningen har fem av sju likvärdighetsindikatorer försämrats. Ingen har förbättrats.”
Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen, beskrev situationen (i Sverige) så här i tidningen Skolvärlden häromveckan (se här):
”De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.”
Det här är alltså ett problem som också finns i Vänersborg. Och det måste kommunen, och staten, göra något åt. Det kanske är så att lärare måste lockas med högre löner till skolor med de ”tuffaste utmaningarna”… Något som enligt artikeln görs i t ex Sydkorea.
Det är också uppenbart att arbetsförhållandena måste förbättras för lärarna. Kanske kunde Vänersborg gå i bräschen och t ex införa elevvårdsteam som i Frankrike – team av personal som hanterar frågor som inte är direkt kopplade till undervisningen, t ex agera 
som rastvakter och hantera direktkommunikation med föräldrar.
Som signaturen ”kurwi” kommenterade en tidigare blogg (se här):
”Lärare är utbildade för att undervisa. Föreställningen att lärare skall göra allt som har med eleverna att göra är ungefär lika befängd som idén att läkare skall göra allt som rör patienterna – från kallelse via patientjournalen till fakturering.”
Jag tror också att många kommunala uppgifter, som t ex fastighetsfrågor och flera personal- och elevvårdsfrågor, måste lyftas bort från rektorernas arbetsuppgifter, så att de istället kan bli verkliga pedagogiska ledare.
Men det är inte detta som BUN ska diskutera på måndag.
Hans-Joachim Ackermann ska debutera inför nämnden och föredra ärendet ”verksamhetsuppföljning”. Uppföljningen handlar om nyckeltal och ”nuläge, behov och långsiktig organisation”. Kanske kan några av idéerna ovan ventileras under denna punkt?
I det utskickade underlaget (som kan laddas ner här) står det bland annat att 3,3% av eleverna hade en frånvaro i december som översteg 25 procent, att sjukfrånvaron för lärare på förskolan uppgick till 11,5% (nov) och på grundskolan till 8,1% (nov). Det finns onekligen en del för nämnden att ta tag i. Eller kanske rättare sagt, att arbeta vidare med.
Barnantalet på kommunens förskolor ökade med 23 barn (från november till december), men trots detta står 199 barn i kö (till och med april) medan 33 barn inte har fått sina förstahandsval inom 4 månader. Inom förskolan och den pedagogiska omsorgen har antalet placeringar ökat med i genomsnitt 54 barn jämfört med år 2015.
Det här är en synnerligen delikat situation som inte bara BUN utan hela kommunen med förenade krafter måste ta tag i för att lösa. Det räcker inte med enbart ord… (Mer om detta nedan.)
Elevantalet på kommunens grundskolor ökade med 42 elever (från november till december). Det betyder att det gick i genomsnitt 276 fler elever i grundskolan förra året än år 2015. Elevökningen fortsätter alltså och också detta är något som kommunledningen måste uppmärksamma och hjälpa BUN med att lösa.
Efter verksamhetsuppföljningen så får BUN information om den korta verksamhetsberättelsen för år 2016. Och verksamhetsberättelser, både långa och korta, har man läst ett antal vid det här laget…
Berättelsen är uppbyggd på så sätt att de uppsatta målen utgör rubriker som markeras med gröna, gula eller röda ploppar. Det betyder att målen uppnås, uppnås delvis eller inte alls.
Det finns 9 gröna ploppar, 9 gula och en röd. Den röda ploppen betyder att alla barn inte har fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen. Målen ”Skolnärvaron ska öka” har fått en gul plopp, liksom bland annat målen att ”likvärdigheten mellan och inom skolor ska öka” och ”barn och ungas psykiska hälsa ska förbättras”. Det sistnämnda målet är väl kanske inte något som BUN ensamt kan göra så mycket åt.
Det finns speciellt två gula ploppar, förutom de som jag har kommenterat tidigare, som manar till eftertanke – och handling. Den första är:
”Väl utnyttjade och för verksamheten väl anpassade lokaler, strategiskt placerade och större förskolor.”
Det går alldeles för långsamt med renoveringar, ombyggnationer och nybyggen i Vänersborg. Den kommunala processen tar alltför för lång tid och som BUN-ledamot får jag ibland uppfattningen att nämndens beslut till och med obstrueras. Nämnden har t ex beslutat om en ny förskola i kvarteret Hönan vid flera tillfällen, men fortfarande har ingen spade satts i jorden. Jag vet inte om kommunikationen mellan partier och personer i den styrande minoritetskoalitionen fungerar riktigt som den ska.
Fast i tisdagens TTELA (se ”Tre nya förskolor föreslås”) kan man få uppfattningen att det gör det och att det nu tas krafttag på förskoleområdet.
”Nu föreslås tre nya förskolor, sammanslagningar och utbyggnader.”
Skrev TTELA.
Det mesta i artikeln är i och för sig gamla nyheter och ingen överraskning för läsare av denna blogg. Att det sedan behövs nya förskolor vid Holmängen och Onsjö, som jag inte har skrivit om, är det väl inte mycket att orda om. Även om det knappt har behandlats, än mindre beslutats, i nämnden. De nya ”stadsdelarna” är ju fortfarande bara på ritning än.
Det tycks också, av artikeln att döma, som om nämnden har diskuterat sig fram till en gemensam uppfattning att avveckla de små förskolorna och bygga ut de stora i Vargön. Eller att bygga ut i Dalsland. Eller att all grundskoleverksamhet ska samlas i Öxnered så att det finns möjlighet för förskolan att ta över Blåsut skola helt. Några konkreta diskussioner om dessa förändringar har dock inte förekommit i BUN…
Det står också i TTELA att BUN ska ta upp förskoleutredningen som en informationspunkt på måndag. Det står emellertid inget om detta i kallelsen…
Tillbaka till verksamhetsberättelsen.
Förvaltningen skriver:
”I nuläget är skollokalerna överutnyttjade på grund av ökat elevantal och bristen på fungerande idrottslokaler är påtaglig.”
Det kan väl tilläggas att lokalerna blir allt mer överutnyttjande för varje vecka som går. Och när det gäller idrottslokalerna så undrar jag vad Skolinspektionen skulle säga om den hade varit medveten om situationen.
Den andra gula ploppen som jag vill ta upp är:
”Barn och ungdomar får tillgång till rätt insatser tidigare.”
Målet finns av någon anledning under rubriken ”Ekonomi”. Här tar förvaltningen huvudsakligen upp arbetet med inriktning på insatser av skolsköterskor, logopeder etc. Det blir en del om undersökningar och kompetensutveckling. Jag skulle istället vilja se en analys av undervisningen för elever i behov av stöd under denna punkt. Täcks t ex elevernas behov av stöd- och specialundervisning? Uppfyller kommunen Skollagens paragrafer i kap 3?
- ”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
- ”5 a § Om det … framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
- ”8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det här är en ytterst viktig aspekt, eller borde vara, i verksamhetsberättelsen tycker jag. Det är i varje detta jag tänker på när jag läser ”rätt insatser”.
Visst finns det en hel del gröna ploppar också. Särskilt viktig är att andelen barn och ungdomar som upplever ”trivsel, trygghet, arbetsro och motivation” ökar. Många vårdnadshavare uppskattar säkerligen också att öppettiderna i förskolan och fritidshemmen har utökats.
Under punkten, den korta verksamhetsberättelsen alltså, redogörs också för budgetutfallet för år 2016. Och det blev till slut ett underskott för BUN på 1,6 miljoner kronor. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,2%, i stort sett ingenting alltså. Nästan hälften av budgetunderskottet, 0,7 milj kr, berodde på en ökad semesterlöneskuld. Det kan också nämnas att grundskolan uppvisade ett underskott på 4 milj kr, men det kompenserades till största delen av överskott på andra områden.
Jag undrar vad som hade hänt om de styrande partiernas (S+C+MP) budget hade gått igenom… Med oppositionens budget fick BUN ett tillskott på 16 milj kr förra året.
Antalet anställda inom BUN:s verksamhetsområde uppgår nu till 1.207 st. Det är en ökning med 146 personer (jämfört med 2015). Av dessa är 63 tillsvidareanställda. Antalet förskollärare har ökat med 34 personer, antalet lärare i grundskolan med 65, studiehandledare 14 och fritidspedagoger 9 personer.
Nämnden ska även yttra sig över betänkandet ”Utredningen om ökad insyn i välfärden”. Det är ett betänkande som sedan ska överlämnas till Socialdepartementet för att så småningom utmynna i ett nytt lagförslag. (Betänkandet finns inte med i utskicket inför sammanträdet men det kan laddas ner här.)
Det handlar om att offentlighetsprincipen ska införas för offentligt finansierad verksamhet – med en hel del undantag. Således skulle inte Fridaskolans grundskola omfattas av offentlighetsprincipen, men den pedagogiska omsorgen i enskild regi. BUN föreslås tillstyrka remissförslaget med ett undantag – förvaltningen bedömer att:
”nuvarande möjligheter till insyn i enskild pedagogisk omsorg är tillräcklig och instämmer därför i förslaget att undanta dem från offentlighetsprincipen.”
BUN ska slutligen förlänga ett ”gammalt” beslut från december 2013 om skolkort till elever. Det var ett beslut som nämnden fattade för att öka möjligheterna till skolskjuts för eleverna. Tanken var att det skulle underlätta det ”fria skolvalet”. Vilket jag också är säker på att det har gjort. Kostnaden beräknas till ca 300.000 kr för år 2017. Jag ser ingen anledning att ändra reglerna.
Till sist på sammanträdet följer som vanligt information från ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschefen.
Det blev en lång blogg, också som vanligt, men det ser ändå ut att bli ett tämligen kort första sammanträde med nämnden. Men vem vet, det kanske bara är lugnet före stormen. Snart sätter budgetprocessen för valåret 2018 igång…
Om politiker i Vänersborg
I dagarna har en ny skrift utkommit. Det är SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som redovisar resultatet av en undersökning om politiker. Jag har tittat på den del av redovisningen som handlar om kommunerna i Västra Götaland. Det är ju här vi hittar Vänersborg. Skriften heter ”Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götalands
Län?”. (Den kan laddas ner här.)
Det står dock inget om enskilda politiker i skriften. Det kan ju tyckas vara lite synd… Men är man nyfiken på enskilda politiker så får man bli vän med dem på Facebook. Det finns ju flera politiker som lägger upp mycket personligt, selfies och annat, till allmän beskådan.
Nä, SKL har utifrån offentlig statistik (siffrorna är från 2015) försökt att beskriva vilka politikerna är rent generellt, vilka det är som:
”lägger en stor del av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västra Götaland.”
I Vänersborg finns det 144 förtroendevalda politiker. Det innebär att det går 263 kommuninvånare per förtroendevald politiker, vilket är en siffra som stämmer ganska väl överens med genomsnittet i Sverige. Av dessa är 3 politiker heltidsanställda och en deltidsanställd. Det betyder att 140 st är fritidspolitiker, dvs att de sköter sina politiska uppdrag vid sidan av studier eller arbeten.
Vänersborg har en ganska jämn fördelning av kvinnor och män bland politikerna. 56% är män och 44% kvinnor. Däremot är de unga (18-29 år) klart underrepresenterade.
Bara 7% av de förtroendevalda är ”unga”, fast de unga utgör 18% av vänersborgarna. Det är också en något sämre procentandel än för Sverige som helhet. Det är framför allt i åldrarna 50-64 år som det finns en överrepresentation. 38% av politikerna tillhör denna åldersgrupp, medan endast 24% av befolkningen i Vänersborg gör det. Det kan också noteras att pensionärerna är en underrepresenterad grupp i Vänersborg, endast 22% av de förtroendevalda är över 65 år.
13% av invånarna i Vänersborg över 18 år är utrikes födda, medan 11% av de förtroendevalda är det. Det är väl en ganska bra siffra trots allt. Den är i varje fall klart bättre än för genomsnittet i Sverige. Sedan har siffran säkert blivit sämre idag jämfört med 2015 eftersom andelen utrikes födda har ökat i Vänersborg det senaste året.
Jag vet inte hur intressant det är, men 59% av de förtroendevalda är gifta i Vänersborg jämfört med 45% av befolkningen. Det beror väl antagligen på att de äldre är överrepresenterade bland politiker i Vänersborg. Därför är också bara 6% av de förtroendevalda småbarnsföräldrar (barn under 6 år), medan 13% av vänersborgarna är det. Den här sistnämnda siffran är låg, både jämfört med de andra kommunerna i Västra Götaland (10%) och i Sverige (11%). Vänersborg skulle behöva fler småbarnsföräldrar som politiker.
SKL har också tittat på var de förtroendevalda är anställda.
I Vänersborg är 7% statligt anställda (8% i Västra Götaland resp 9% i riket), 52% är kommunalt anställda (40% i Västra Götaland resp 39% i riket), landstingsanställda utgör 7% (5% i Västra Götaland resp 4% i riket), privat anställda är 27% (44% i Västra Götaland resp 45% i riket) och anställda i kommunala bolag är 7% (3% i Västra Götaland resp 3% i riket).
Här ser vi att Vänersborg skiljer sig markant från övriga kommuner i Västra Götaland och Sverige. Det är väldigt många av politikerna som är anställda av kommunen eller i kommunala bolag. Lite för mycket inavel, skulle kanske någon lustig invånare kunna uttrycka det. Det kanske är så att andra yrkesgrupper (privat anställda) borde engagera sig mer i politiken.
I samtliga kommuner i Västra Götaland liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade.
I Vänersborg har 49% av politikerna en eftergymnasial utbildning jämfört med 31% av kommuninvånarna, 42% har en gymnasieutbildning (51% av vänersborgarna) och 9% en förgymnasial utbildning (18% av vänersborgarna).
Så ser det ut i Vänersborg. Vi får se om det blir någon förändring av siffrorna efter nästa val. Önskvärt vore det, om framför allt fler ungdomar engagerade sig politiskt anser jag. Det finns de som är aktiva nu, men ibland får jag känslan av att de liksom sugs upp av de äldre och inte ser att de kan påverka i den utsträckning de vill – med följd att en del av dem hoppar av.
SKL redovisar också frågor från några medborgarundersökningar. De handlar om hur invånarna uppfattar kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts, vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun, hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter och hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. Jag har tidigare skrivit om medborgarundersökningen 2016 för Vänersborgs del (se ”Medborgarundersökning 2016”) och tänker inte upprepa mig. Jag kan bara konstatera att Vänersborg ligger under genomsnittet för hela riket på samtliga frågor som SKL redovisar.
Nunntorp: Vems ärenden går V i Vänersborg?
Idag hade sverigedemokraterna en debattartikel om Nunntorp i TTELA (se här). Artikeln hade rubriken:
”Vems ärenden går M, V, KD och L i Vänersborg?”
Och jag som trodde att det var slut med Nunntorpsdebatten… (Se ”Nunntorp – en epilog?”.) Men ack så jag bedrog mig.
Debattartikeln är påskriven av regionrådet Heikki Klaavuniemi (SD) och Vänersborgs egen fullmäktigeledamot Anders Strand (SD). Klaavuniemi är väl för övrigt mest känd för att ha avslutat en motion i regionen med:
”Vi gillar svensk mat på riktigt.”
Kanske en modern version av Carl Jonas Love Almqvists klassiska uttryck:
”Blott Sverige svenska krusbär har.”
Det är faktiskt inte helt lätt att förstå vad sverigedemokraterna menar med rubrikens fråga, alltså:
”Vems ärenden går M, V, KD och L i Vänersborg?”
Därför läser jag mycket intresserat vidare i artikeln för att få sverigedemokraternas svar på den. Det brukar ju vara ett retoriskt grepp att börja en debattartikel med en fråga, som man själv ger svar på i slutet. Men det sverigedemokratiska svaret lyser med sin frånvaro. Så jag förstår inte vad de överhuvudtaget tänker på. Vems ärenden skulle Vänsterpartiet gå om inte skattebetalarnas och sina väljares i Vänersborg?
Det är faktiskt skillnad på region och kommun. Även om sverigedemokraterna inte tycks inse det. Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen ville att regionen skulle fortsätta att driva naturbruksskolan på Nunntorp. Som Regionen har gjort i evinnerliga tider. Men att Vänersborgs kommun skulle köpa fastigheten för 38 milj kronor med en årlig driftskostnad på 10 milj kr är något helt annat. (Siffrorna är från det underlag som förelades kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Vänersborg.) Vänersborgs kommun har helt enkelt inte råd med dessa kostnader. Det ligger inte heller på kommunens ansvar att bedriva gymnasieutbildning. Det ligger nu för tiden som bekant på Kunskapsförbundet Väst.
Om det nu kan bli någon gymnasieutbildning överhuvudtaget… Det tycks ha förbigått sverigedemokraterna helt att Dalslands Naturbruksutbildning AB, med Hushållningssällskapet Väst som huvudägare, har fått nej av Skolinspektionen för att bedriva skola. Och nu har överklagandetiden dessutom gått ut. Det blir alltså ingen naturbruksutbildning på Nunntorp oavsett om Vänersborgs kommun köper Nunntorp eller inte.
Så därför undrar jag istället vilka ärenden som sverigedemokraterna egentligen går när de skriver:
”avsikten med förvärvet av fastigheten skulle vara att fastigheten skulle uthyras till lämplig aktör som kunde fortsätta bedriva utbildningar i gröna näringar.”
Eftersom det inte finns någon sådan aktör, som vill eller kan starta en naturbruksskola på Nunntorp, så kan jag inte annat än att tro att sverigedemokraterna medvetet vill lura kommuninvånarna i Vänersborg. Och det är ohederligt.
Istället finns det, åtminstone en person, som vill starta någon form av ”grön utbildning” på Nunntorp, dock inte en gymnasial naturbruksskola. En privat företagare från Mellerud, Tommy Sundström, lämnade den 20 december in en avsiktsförklaring till Västra Götalandsregionen om att han vill förvärva hela den befintliga fastigheten! (Se ”Nunntorp – en metropol för möjligheter”.)
Så vad menar sverigedemokraterna? Låt Tommy Sundström eller någon annan hugad spekulant köpa Nunntorp. De kan antagligen förvalta Nunntorp och ”bedriva utbildningar i gröna näringar” på ett bra mycket bättre sätt än vad Vänersborgs kommun skulle kunna göra.
Sverigedemokraterna skriver vidare i sin debattartikel:
”M, V, KD och L återremitterade ärendet senare i kommunfullmäktige av rent okynne.”
Och nu närmar sig sverigedemokraterna en bottennivå…
Eller också förstår sverigedemokraterna inte bättre. Återremissen röstades inte alls igenom av ”rent okynne”. Oppositionen ställde massor av frågor i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det kom inga svar. Anders Strand och övriga sverigedemokrater var totalt ointresserade av att ens försöka besvara en enda av alla de frågor som oppositionen ställde. Eller också, vilket är troligast, kunde de inte… Vem ska bedriva naturbruksutbildning? Vad kostar lösöret (maskiner, redskap, fordon etc)? Hur ska Vänersborgs kommun få inkomster från Nunntorp? Hur dyra blir renoveringarna? Skulle det verkligen finnas ett elevunderlag till sex naturbruksskolor i regionen? Tillåter Kommunallagen och/eller EU ett kommunalt köp av Nunntorp? Osv osv. (Se vidare ”Vad sa Vänsterpartiet om Nunntorp?”.)
Sverigedemokraterna svarar inte på dessa frågor i debattartikeln heller. Istället skriver Klaavuniemi och Strand svepande att de vill:
”bevara de viktiga agrara näringarna i östra Fyrbodal.”
Och att de:
”tror på gröna näringars tillväxt i framtiden.”
Det är totalt intetsägande argument i den konkreta frågan om Vänersborgs kommun ska köpa Nunntorp eller inte. Kommunfullmäktige kan inte fatta beslut om dyrbara investeringar och verksamheter på önsketänkanden och fromma förhoppningar.
Dessutom skriver regiondirektören till regionstyrelsen, inför styrelsens sammanträde imorgon tisdag:
”Kommunens företrädare bedömer efter återremissen att kommunen inte kommer att genomföra ett köp av fastighet och lösöre.”
Företrädare för kommunen, vem det nu är, kanske Marie Dahlin (S), har alltså gett detta besked till regionen. Och därmed faller det lilla som eventuellt fortfarande fanns
kvar av sverigedemokraternas argumentation! Och beskedet från Vänersborg, som finns i handlingarna till regionstyrelsen, borde åtminstone Heikki Klaavuniemi känna till, han sitter ju med i regionstyrelsen. Eller har han inte läst handlingarna iför morgondagens sammanträde?
I debattartikeln ger sverigedemokraterna däremot ett konkret besked. De ska på det kommande regionfullmäktige den 31 januari lägga:
”ett tilläggsyrkande att Västra Götalandsregionen avvaktar Vänersborgs fullmäktiges beslut i frågan om förvärvet av Nuntorp och ger kommunen företräde att förvärva fastigheten.”
Vi får se hur det går på regionfullmäktige. Förslaget kommer med all sannolikhet inte att få majoritet. Men vem vet – kanske kommer Bo Carlsson (C) att argumentera för och rösta med sverigedemokraterna. Bo Carlsson har ju varit involverad i många samtal med sverigedemokraterna den senaste tiden…
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om Vänsterpartiet och sverigedemokraternas debattartikel – se här ”SD frågar – vi svarar”.
Kommunens arenaloge
När kommunfullmäktige fattade beslutet den 20 juni 2007 att bygga Arena Vänersborg (lyssna gärna till fullmäktigedebatten här), så fanns det 18 takbågar på ritningarna. När James Bucci (V) senare studerade ritningarna och den färdiga arenan, så gjorde han den fantastiska upptäckten att det bara fanns 13 takbågar! Fem bågar hade tagits bort!
Det visade sig sedan, när ett antal hemligstämplade handlingar slutligen blev offentliga, att S Anders Larsson (S) och några till hade fattat beslutet att minska antalet takbågar, i all hemlighet, på ett så kallat byggmöte den 20 december 2007. När kommunens jurister senare kommenterade detta frågade de sig:
”är det antalet loger som växt?”
Och så var det – med färre takbågar kunde fler loger byggas.
En av logerna i arenan står aldrig tom – kommunens alldeles egen loge. Vänersborgs kommun disponerar ju, som de flesta antagligen vet, en loge i Arena Vänersborg. Även om det inte är så många som har fått förmånen att vistas i den. Å andra sidan är det några få som har suttit där ganska ofta…
Användningen av kommunens loge är reglerad. Kommunstyrelsen antog ett regelverk den 11 november 2015. När IFK Vänersborg spelar elitseriematcher säger reglerna att:
”Avsikten med logen är att den under elitbandysäsong i samband med matcher i första hand ska användas för att stärka och fördjupa kommunens relationer med viktiga, externa aktörer.”
Reglerna tycks fungera bra nu för tiden och kommunens loge verkar användas till det som den är tänkt för. Det har ju varit lite si och så med det under åren… Och det är naturligtvis bra att användningen har styrts upp.
Under denna bandysäsong har logen bokats och använts av flera personer i kommunen. Som vanligt är det Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) som har varit logevärdar flest gånger, hittills fyra gånger. Och alltid tillsammans. Fast Marie Dahlin är ju faktiskt kommunstyrelsens ordförande så det är kanske inte så konstigt. Att Dahlin är logevärd menar jag.
De som inbjudits av logevärdarna för att se en match med IFK har också varit externa aktörer, precis som det står i reglerna. Det handlar om representanter för företagare, organisationer och föreningar, kyrkor, andra kommuner och regionen.
Allt i sin ordning alltså.
Om det inte vore för ett tillfälle… Ett tillfälle som i varje fall ger anledning till vissa funderingar.
Onsdagen den 28 december, när IFK mötte Kalix, var barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) logevärd. Syftet var att träffa andra nämndsordförande. Och så blev det också. Byggnadsnämndens ordförande var där liksom Överförmyndarnämndens och också Vattenpalatsets ordförande. Även kultur- och fritidsnämndens ordförande var där, dvs Marika Isetorp (MP).
Träffen kan nog inte räknas som att ”fördjupa kommunens relationer med viktiga, externa aktörer”, de var ju kommunpolitiker i Vänersborg allihop. Men det står ju också att logen ska användas så ”i första hand”. Så det kanske finns utrymme för undantag från huvudregeln. Träffen kan kanske räknas som någon typ av ”intern representation”.
Det är också lite intressant att Marika Isetorp tittade på bandy – i arenan. Hon började ju, enligt utsago, att intressera sig för politik därför att hon var motståndare till arenabygget… Men naturligtvis står det Isetorp, och alla andra, helt fritt att ändra åsikt. Både om arenan och om bandy. Bandy är ju förresten en fin gammal klassisk sport, även om det inte går så bra för IFK just nu – i varje fall inte så bra som man hade förväntat sig med den storsatsning som klubben har gjort denna säsong.
Tyvärr verkade logevärd Mats Anderssons sällskap ha fått ett sent återbud. Av någon anledning så ansåg man (Mats Andersson?) att platsen inte kunde stå ”tom”. Den fylldes därför ut av Martin Isetorp – Marika Isetorps make…
Som sagt, det är bra att reglerna kring kommunens loge följs. I varje fall till den allra största delen…
Polis, ordningsvakter och medborgarlöfte
Det pågår en slags diskussion om trygghet och säkerhet, poliser och ordningsvakter, i det fördolda – i kommunens diarium. Kanske letar sig debatten så småningom ut i offentligheten…
Det handlar om något som kallas medborgarlöften. Och det läste vi om för en tid sedan när det gällde Mellerud och i gårdagens TTELA handlade det om Trollhättan (se här).
Medborgarlöften är ett initiativ som har kommit från Polisen och som handlar om att uppfylla Polisens verksamhetsidé. Så här står det i skriften ”Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan” som Polisen har gett ut (kan hämtas här):
”För uppnå Polisens verksamhetsidé ”Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati” krävs att polisen samordnar sina insatser med övriga samhället. Medborgarlöften är en del av polisens styrmodell som förstärker och utvecklar samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun. Medarbetarna och medborgarna ska kunna påverka verksamheten i större omfattning än tidigare.”
Det sker genom att Polisen ska lyssna på (se här):
”vad de som bor och verkar i ett område upplever som viktigt för att de ska känna sig trygga och säkra.”
Och det låter väl helt ok. Det är nästan så att man skulle vilja utropa – ”äntligen!”.
Syftet med medborgarlöften är att:
- ”öka tryggheten”
- ”förebygga brott”
- ”öka medborgarnas och lokalsamhällets delaktighet i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet”
- ”stärka förtroendet för polisen.”
Och det låter fortfarande helt ok, även om förtroendet för Polisen kanske inte är så stort just nu med Dan Eliasson som rikspolischef. De borgerliga partierna går ju faktiskt så långt att de kräver hans avgång.
Tanken är att varje kommun i landet ska ingå ett medborgarlöfte med Polisen. Det betyder att kommuner och Polisen i den kommun det gäller ska komma överens om hur man ska samordna sina insatser för att skapa en tryggare kommun och för att förebygga brott. Och eftersom Polisen ska lyssna till invånarna så ser dessa medborgarlöften olika ut i olika kommuner.
Även Vänersborgs kommun har nyligen tecknat en samverkansöverenskommelse i samband med ett medborgarlöfte med Polisen. Det har skett efter en medborgardialog som polisen och kommunen har genomfört med 305 invånare under hösten. Utgångspunkten var frågan:
”Vad anser du att det finns för åtgärder som polisen och kommunen skulle kunna göra för att öka din säkerhet, tillit och trygghet?”
Polisen och kommunen har kommit fram till att satsa på tre områden i Vänersborg (se Vänersborgs hemsida):
- ”Det ska vara tryggare att vistas ute”
- ”Insatser inom integrationsområdet”
- ”Organiserad brottslighet ska minska”
Det visade sig efter medborgardialogen att många vänersborgare känner sig otrygga i en del områden och på vissa platser och vägar, särskilt på kvällstid när det är mörkt. Det kan handla om områden där det vistas flyktingar eller ensamkommande ungdomar, där det förekommer myndighetsutövning, badplatser och promenadstråk, Resecentrum, kring Sportcentrum, biblioteket och delar av centrum.
Kommuninvånarna vill ha bättre belysning och insyn inte bara på gator och vägar, utan också i parker och motionsområden. Det nämns att det förekommer ordningsstörningar vid bland annat Resecentrum, Arena Vänersborg med Sportcentrum, delar av 
affärscentrum, Sanden och myndighetsutövande verksamheter. Dessutom efterfrågar människor i kommunen:
”mer synlighet av polis, vakter, volontärer, fältare och nattvandrare.”
Och utifrån denna medborgardialog har Vänersborgs kommun och Polisen kommit överens om följande polisiära aktiviteter:
- ”Bil- och fotpatrullering i centrala Vänersborg, tätorterna och motionsområden.”
- ”Aktivt användande av lagen om omhändertagande av berusade personer och Polislagen.”
Dessa aktiviteter känns väl tämligen självklara. Och torde göra så även för poliserna själva kan man tycka, medborgarlöfte eller inte.
I de polisiära aktiviteterna ska också ingå:
- ”Direktförverkande av alkohol på allmän plats (nolltolerans).”
- ”Bidra till vuxennärvaron med hjälp av polisens volontärer.”
Kommunen har å sin sida åtagit sig, förutom att inventera vilka platser där tryggheten behöver ökas, att:
”bidra till vuxennärvaro med hjälp av fältare och fritidspersonal.”
Inget av det här är antagligen speciellt omstritt, men det finns en aktivitet i medborgarlöftet som kanske är mer kontroversiellt. Polisen ska nämligen låta ordningsvakter arbeta i större områden på allmän plats och dessa ordningsvakter betraktas som polisens förlängda arm. Ordningsvakterna utbildas av och lyder under polisen.
Ordningsvakterna har större befogenheter än t ex väktare. De får omhänderta personer, avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Ordningsvakterna får också använda våld om ”situationen” inte kan lösas på annat sätt. Men då får det naturligtvis, som i alla andra sammanhang, inte vara fråga om mer våld än vad nöden kräver. De ska också vara utrustade med batong och handfängsel, vilket även kan kompletteras med hund.
Vänersborgs kommun har ansökt om att få sådana här ordningsvakter. I kommunens ansökan om ordningsvakter motiverar kommunen sin inställning:
”De kommande personalförstärkningarna inom Polismyndigheten bedöms inte få något praktiskt genomslag i Vänersborgs kommun under 2017. Ordningsvakter som ett komplement till polisens ordningshållning behövs i kommunen åtminstone under detta år.”
Och så är det säkerligen.
Moderaterna Gunnar Lidell och Jonathan Axelsson har tidigare gjort sig kända i kommunen för att engagera sig i polisfrågor (se TTELA). Nu har de författat en skrivelse som de har skickat till kommundirektören med kopior till polisområdeschefen i Fyrbodal och lokalpolisområdeschef i Fyrbodal Östra.
Lidell och Axelsson har principiella invändningar mot systemet med ordningsvakter. De citerar Polislagen och menar att ansvaret för ordningshållningen i kommunen ankommer på staten, dvs Polismyndigheten.
I Polislagen står att Polismyndighetens uppgifter är att
- ”förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten,
- övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat,
- utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal,
- lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen”
Lidell och Axelsson menar att:
”om kommunen anser att lag och ordning inte kan upprätthållas/tryggas så är det kommunens uppgift att signalera det till berörd polischef för att åtgärder ska kunna vidtas.”
Om systemet med ordningsvakter införs så menar moderaterna att gränsen mellan det statliga ansvaret och den kommunala kompetensen suddas ut:
”Vi anser att det vore olyckligt för medborgarna i kommunen om det skulle skapas en gråzon mellan vad som är det kommunala respektive det statliga ansvaret.”
Jag kan inte annat än att hålla med Lidell och Axelsson om att det är viktigt att gränserna upprätthålls mellan vad staten ansvarar för och kommunerna. Kommunerna ska inte behöva gå in och ta ansvar för något som staten misslyckas med. Då får staten, Polismyndigheten, banne mig skärpa sig. Det får inte heller bli så att vi får någon slags stor organisation med ”halvpoliser” som ska upprätthålla ordningen och som inte har samma kompetens som riktiga poliser. Vem vet var ett sådant system kan sluta. Personer som är medlemmar i högerextrema nationella organisationer kanske ansöker om att få bli rekryterade som ordningsvakter…
Det finns en annan aspekt av frågan också, den ekonomiska.
En ordningsvakt kommer att kosta kommunen 347 kr per timma. Å andra sidan hyr kommunen redan nu in väktare från Avarn Security (fd G4S) vid olika tillfällen och de kostar 341,77 kr per timma. Kommunen använder sig av väktare varje natt hela veckorna, vid larmutryckningar och som bevakning vid vissa evenemang och händelser. Hur många ordningsvakter Vänersborgs kommun kommer att använda sig av vet man inte i nu-läget. Det är upp till kommunens riskhanteringsgrupp, i samarbete med Polisen, att avgöra. Det beror bland annat också på om kommunen vill fortsätta att använda sig av väktare eller om man väljer ordningsvakter istället.
Frågan om ordningsvakter tycks, i varje fall för tillfället, inte vara en politisk fråga i kommunen. Frågan verkar ligga helt hos kommunens riskhanteringsgrupp och kommunens säkerhetssamordnare, men vad jag förstår så ska information och strategisk diskussion av brottsförebyggande åtgärder ske inom den lokala BRÅ-avdelningen. Och den leds av kommunalrådet Gunnar Lidell (M). Som är den person, tillsammans med Jonathan Axelsson, som ifrågasätter hela systemet med ordningsvakter…
Vi får se om kommunens åtaganden i medborgarlöftet kommer upp på politikernas bord så småningom och hur moderaternas kritiska inställning kommer att behandlas. Än så länge verkar den diskussion som förs ske utom allmänhetens insyn – i kommunens diarium.
Vänersborgarnas trygghet är en oerhört viktig fråga, den kanske viktigaste av alla. Och kanske är ordningsvakter en bra tillfällig lösning tills det har blivit ordning och reda på Polismyndigheten, så att folk vill utbilda sig till poliser och de som redan är poliser stannar
kvar i yrket. För uppgiften att upprätta lag och ordning och se till att invånarna känner sig trygga är och måste vara polisens uppgift.
Däremot är det kommunens uppgift att se till att det finns ordentligt belysning på kommunens gator, parker och torg…
Lite av varje i diariet
I tider av politisk stiltje så gör jag ibland ett litet dyk ner i kommunens diarium. Det visade sig emellertid att det även här var osedvanligt lugnt. Men lite fanns det som är värt att återge. Fattas bara.
En reporter från SVT Nyheter Väst har undrat hur det gick med Nattugglans flytt till lokalerna på Vänerparken. Och det var väl trevligt 
att SVT intresserar sig för denna fråga. Svaret reportern fick från barn- och utbildningsförvaltningen var att det inte finns någon aktuell tidsplan. Det beror dels på att det pågår en radonmätning i mödravårdens gamla lokaler och dels att det undersöks om det istället går att flytta till nuvarande BUP:s lokaler, som också ligger i Vänerparken. BUP ska nämligen flytta till NÄL i sommar.
Några personer i Väne Ryr har skrivit och bett om att kommunen ska anlägga en liten kulle vid bygdegården och fotbollsplanen där barnen skulle kunna åka pulka på vintern. Undertecknarna tror att det kan bli billigt eftersom det finns schaktmassor från andra delar av kommunen som skulle kunna tippas här. När nu kommunfullmäktige har nekat att ge barnen ett sommarnöje i Väne Ryr, jag tänker på beslutet att kommunen inte ska sköta om badplatsen (se ”Gårdagens KF”), så kanske kommunen kan tänka sig att ordna ett litet vinternöje för barnen istället. Vi får se.
Och på tal om Väne Ryr. De boende vid järnvägen i Väne Ryr tycks fortfarande inte ha fått något svar från kommunen. De blev ju rekommenderade att själva göra bullermätningar dag som natt i två veckors tid…. (Se ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.) De protesterade i ett brev till kommunen och tyckte att det var kommunens uppgift att göra detta, men efter det så har kommunen varit tyst. Och tystnad från kommunen är inget bra tecken… Det hade varit bättre om det hade blivit tyst från järnvägen istället…
Den stridbare moderaten Jonathan Axelsson har diariefört ett brev som han har skickat till den för vänersborgarna inte helt okände Lars Salonen. Måhända var det TTELA:s artikel om Polstjärnepriset (se här) som föranledde Axelsson att skriva brevet. Jag vet inte.
TTELA skrev:
”[Lars Salonen] presenterade också visioner om ett framtida konserthus i Vänersborg – en fråga som tidigare varit uppe som förslag men som inte resulterat i några konkreta planer.
– Polstjärnan har vuxit sig stark och det enda vi möjligtvis saknar är ett konserthus. Men jag kan lova er att det finns tankegångar från både politiskt håll och från näringslivet att vi ska ändra på detta, sa han inför publiken.”
Axelsson ställer ett antal frågor till Salonen:
- ”Vem har beslutat att det ska byggas ett konserthus och med invigningsdatumet år 2019?”
- ”Med vilket mandat lovar du denna satsning?”
- ”Vem ska finansiera satsningen?”
- ”Vet du något som inte oppositionen i Vänersborg vet kring denna satsning?”
Det är nog den sista frågan som är själva nyckelfrågan tror jag. Antagligen upplever Axelsson, som så många andra, att det pratas om, och ibland beslutas, saker i den här kommunen bakom skål och vägg…
Vad jag förstår så har inte Axelsson fått något svar, i varje fall inget som är diariefört.
I veckan har också Marie Dahlins (S), Bo Carlssons (C) och Marika Isetorps (MP) debattartikel publicerats i Melleruds Nyheter, dvs den artikel som var publicerad i TTELA häromsistens (se här) och som jag kommenterade i en blogg i söndags (se ”Nunntorp – en epilog?”). Det fanns dock en liten men ack så intressant skillnad. Denna gång undertecknades debattartikeln utan namn, det stod bara Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Det verkar som om Bo Carlsson är jävig typ varannan gång när det gäller Nunntorpsärendet…
Jag avslutar med en nyhet.
ReseMakar’n har idag skickat ut ett pressmeddelande om att man ska kunna flyga direkt till semesterorten Porec i Kroatien från Trollhättan-Vänersborgs flygplats i höst. (Se här.) Kanske kan detta vara något för alla badsugna i Väne Ryr?
Partiernas hemsidor 2017
Det är ett nytt år. Ännu en gång. 2017. Och vad passar väl då bättre än ett besök på de lokala partiernas hemsidor. Det har ju hänt en del under hösten. Och då kan man väl förmoda att de politiska partierna tar sitt demokratiska uppdrag på allvar och informerar vänersborgarna om vad som händer och sina respektive partiers syn på dessa händelser…
Men ack nej.
Vänsterpartiets hemsida är den enda som uppdateras kontinuerligt. Som vanligt. Den har uppdaterats under hela hösten, flera gånger i veckan. På hemsidan kan man läsa om det mesta som händer i politikens Vänersborg, men även en del rikspolitik kommenteras. Det går också att informera sig om när partiet har möten, vad partiets olika representanter heter osv.
Tyvärr är dock Vänsterpartiets hemsida den enda av de kommunala partiernas hemsidor som uppdateras.
Moderaterna hemsida har inte uppdaterats under hela förra året. Precis som kristdemokraternas. Det går dock att hitta en del äldre uppgifter, som kanske fortfarande stämmer – om man har tur, t ex om styrelsemedlemmar, partirepresentanter, telefonnummer etc. Inte ens det kan man hitta hos det tredje partiet i minialliansen – liberalernas hemsida finns inte längre.
Socialdemokraternas hemsida är lika fattig på nyheter som de borgerligas. Den innehåller en hel del information, men informationen är gammal, i bästa fall från våren förra året. Däremot kan det ju vara intressant att studera en del vallöften och se om de har infriats – typ att fler fastigheter ska få tillgång till hiss, att hamnen flyttas till Vargön, att var 10:e kommunal parkeringsplats utrustas med en laddstolpe, att lärarna får mer tid till eleverna, att skolklasserna och förskolegrupperna ska bli mindre (alternativt att det blir fler pedagoger i grupperna), att stödet till föreningarna ökar eller att gymnasieskolans estetiska program ska styras till Vänersborg. Nä, det är inget skämt, det står faktiskt så i socialdemokraternas handlingsprogram.
Det är samma med regeringssyskonen från miljöpartiet. Miljöpartiets hemsida har inte heller uppdaterats. Men det är väl så… När partiets ledande politiker får arvoderade poster så minskar intresset att upplysa vänersborgarna om vad som händer. Inte ens miljöpartiets ”medlemswebb” har uppdaterats…
Även miljöpartiets vallöften finns kvar till allmän beskådan, t ex att miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering och att arenans drift- och ägandeformer ska utredas…
Det tredje partiet i det styrande blocket struntar också i sin hemsida. Centerpartiets hemsida ligger i dvala. Eller om det är i koma. Det senaste inlägget på fliken ”Nyheter” är från den 30 juli 2013… Och detta trots att centern har lokala medlemmar som till och med har figurerat som nyhet i rikspressen under den gångna hösten…
Sverigedemokraterna hade stora ambitioner med sin hemsida efter valframgången 2014. Men ambitionerna kom av sig. Sverigedemokraternas hemsida uppdaterades endast en gång under förra året. Då lade partiet ut sitt tilläggsförslag till Mål- och resursplan för år 2017. Alltid något…
Och till sist har vi Välfärdspartiet. Men inte heller om Välfärdspartiets hemsida finns det något att säga, den uppdaterades inte på hela förra året…
De politiska partierna i Vänersborg, med Vänsterpartiet som lysande undantag, lägger alltså inte två strån i kors för att på sina hemsidor informera vänersborgarna om politiken i kommunen. Det är för bedrövligt. Det är ju faktiskt år 2017. Kommuninvånarna borde reagera – och kräva information av partierna. Väljarna måste undra varför det bara är intressant under valår…
Nunntorp – en epilog?
Trettondagshelgen tillhör väl inte de mest firade helgdagarna under året. Och att vi skulle fira de tre vise männens ankomst till Jesusbarnet ter sig väl för de flesta tämligen främmande. Men ännu mer främmande skulle det väl vara att fira den kanske mer sannolika händelsen – Jesus omskärelse. Fast trettondagens ursprung är omstritt. I den ortodoxa kyrkan hävdar man att Jesus döptes på trettondagshelgen.
Jag har hur som helst inte firat något av det. Däremot är det trevligt att få någon extra dag tillsammans med barnbarnet. Dessutom har jag denna helg upptäckt att 
jag verkligen gillar koriander. Koriander tycks vara en krydda som är lika omstridd som trettondagen – endera älskar man koriander eller också hatar man det. Några säger att det är medfött vilken sida man tillhör.
Kanske är det så i politiken också?
Väl hemkommen gäller det att komma ikapp – gå igenom emailskörden, spana in alla uppdateringar på Facebook och naturligtvis att läsa TTELA. Fast det var bara ett missat nummer denna gång. Å andra sidan är det inte varje dag som tre av Vänersborgs visa kvinnor och män skriver en gemensam debattartikel…
Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), som undertecknade lördagens debattartikel (se ”Vi har en tro på Dalsland”), har styrt, eller försökt styra, Vänersborg i två år nu. Och det här är nog, tror jag, första och enda gången som de har skrivit en gemensam debattartikel. Bara det kan ju vara värt att fira denna trettondag…
Gårdagens debattartikel var tämligen kort och handlade inte helt oväntat om Nunntorp. Den var samtidigt också ett svar på en debattartikel som tre moderater skrev strax innan jul. (Se ”Därför yrkade M på återremiss i Nuntorpsfrågan”.)
Det är för övrigt intressant att Bo Carlsson har skrivit under debattartikeln. Carlsson förklarade ju sig jävig under fullmäktigesammanträdet.
Wikipedia definierar jäv:
”Jäv är en rätts- eller beslutssituation där en person kan tänkas vara partisk eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet.”
Bo Carlsson borde rimligen ha låtit någon annan centerpartist skriva under debattartikeln – är man jävig så är man. Då ska man låta bli att överhuvudtaget befatta sig med ärendet.
Jag tyckte nog att moderaternas debattartikel var väldigt saklig. Den förklarade varför moderaterna agerade som de gjorde i Nunntorpsfrågan och undertecknarna räknade upp ett antal frågor som ställdes och som inte fick några svar i fullmäktige.
Dahlin, Carlsson och Isetorp skriver i sin debattartikel:
”Alla fakta som passar er har framförts, men de som är besvärande har ni lämnat utanför. … Inget om varför vi ville köpa fastigheten framkom från ”motståndarna”.”
Det är en mycket intressant argumentation. Dahlin, Carlsson och Isetorp anklagar moderaterna för att de inte framför sina politiska motståndares argument i stället för sina egna. Det torde vara ett tämligen nydanande sätt att kritisera sina motståndare, det brukar väl vanligtvis vara så att varje sida framför sina egna argument…
Moderaterna visade som sagt med sin artikel att det var många frågor som lämnades obesvarade under fullmäktigedebatten. Vilket jag kan intyga. Vänsterpartiet ställde för övrigt ytterligare ett stort antal frågor under debatten som inte besvarades. (Se t ex ”Vad sa Vänsterpartiet om Nunntorp?”.)
Dahlin, Carlsson och Isetorp besvarar inga av dessa frågor i denna debattartikel heller. Däremot vill de tro. Och det passar ju bra denna högtid – skulle man ju kunna skämta till det om man ville…
Det här med att fatta beslut utifrån tro och förhoppningar har vi i Vänersborg varit med om många gånger förut när det gäller socialdemokrater och centerpartister. Det har gällt att tro på arenan, Topp, Sanden, hamnen i Vargön osv. Nu har socialdemokraterna och centern tydligen fått med sig miljöpartiet på denna ”fatta-avgörande-och-dyrbara-beslut-utifrån-att-tro”-politik.
Dahlin, Carlsson och Isetorp ger följande argument till att kommunen skulle ha köpt Nunntorp för 38 miljoner kronor – ett Nunntorp med ett stort underhålls- och renoveringsbehov och en årlig driftskostnad på 10 miljoner:
”Nämligen tron på Dalsland, tron på de gröna näringarna, tron på en 
verksamhet för särskolan.”
Tro, tro, tro.
Det här är de enda argument som framförs av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, inte bara i debattartikeln utan också i fullmäktige.
Och det är precis vad både moderater och vänsterpartister faktiskt har sagt om S+C+MP:s argumentation. Det finns inga sakliga argument, det finns inga ”besvärande” argument. Det finns bara tro och förhoppningar.
Och nu kan de som har tvivlat på detta med egna ögon läsa i TTELA… Det fanns, och finns, bara tro, tro, tro…
Det fanns inget i underlaget eller i det som framfördes av S+C+MP från talarstolen som på något sätt visade hur ett köp av Nunntorp skulle gynna de gröna näringarna eller Dalsland. Och när det gäller särskolan vet ju alla att Dalslands Naturbruksutbildning fick avslag av Skolinspektionen på sin ansökan att starta en särskola…
Det går inte att styra en kommun genom fatta avgörande och dyrbara ekonomiska beslut utifrån att tro.
Senaste kommentarer