Arkiv
Sammanfattning av dagens BUN
Så har då Barn- och Utbildningsnämnden avslutat sin långa dag i det gamla Skattehuset.
På förmiddagen var det sammanträde och efter lunch var det en så kallad dialogdag. Dialogdagen handlade om förväntade resultat till Mål- och resursplan 2018-2020. Det sistnämnda kan jag emellertid inte rapportera från, eftersom dagen betraktas som ett slags arbetsmöte. Det var, kan jag i varje fall nämna, en intressant eftermiddag, där många viktiga frågor kring nämndens olika verksamheter dryftades. Och det är väl ingen hemlighet att jag är ganska kritisk till principerna för styrning av verksamheterna. Men det ska jag inte utveckla mer i denna blogg, utan hänvisar till tidigare inlägg. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?” – del 1, del 2 och del 3.)
Själva sammanträdet tog längre tid än beräknat. Det berodde framför allt på att ledamöterna i vanlig ordning ställde många frågor och att det blev en hel del diskussioner. Och det är helt på sin plats.
Nämnden fick ta del av en verksamhetsuppföljning kring förskoleklass och fritidshem. Gemensamt för de båda verksamheterna är att det på många håll är för stora grupper och lokalbrist. Det är dessutom svårt att få tag i fritidspedagoger. Men det är nog ett problem som fritidshemmen delar med både förskolan och grundskolan. Legitimerade pedagoger är en bristvara.
Sedan avhandlades verksamhetsberättelsen. Den skrev jag om i gårdagens inlägg (se ”Sportlovsmåndag med BUN”). Idag fick vi väl inte så mycket ny information. Det skulle kanske vara då att sjukfrånvaron har ökat inom nämndens ansvarsområden, men den ligger ändå under snittet för kommunen som helhet, 187 lärare har tagit del av lärarlönelyftet och det är också svårt att rekrytera rektorer och förskolechefer.
Nämnden fick även information om byggprojekt som är på gång, som t ex att bygget av den nya förskolan i kvarteret Hönan beräknas komma igång till hösten med markarbeten. Äntligen…
Den nya/utökade skolan på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) ska enligt kalkylerna kosta 70 milj kr, där BUN:s del av av kostnaderna uppgår till 44 milj. Det går rykten ”på stan” om en kostnad på 100 milj kr, men då är en ny idrottshall med. Det har dock inte fattats något beslut om en ny idrottshall. Som för övrigt verkligen behövs.
Det råder delade meningar om vem som ska initiera byggandet av idrottshallen. Kultur- och Fritidsnämnden säger några, BUN säger andra. Som t ex Marie Dahlin (S), som enligt enligt Tove af Geijerstam (L) hävdar detta mycket bestämt. Dessutom med en svordom… Och då är det väldigt bestämt. Men det hade inte nämndens ordförande Mats Andersson (C) hört talas om. Det är väl typiskt det nuvarande styret, ingen större kommunikation med varandra – eller ordning…
Mulltorp ska vara klar till vårterminen 2019 till en kostnad på 17 milj kr, exklusive underhåll på ytterligare 3 milj. Fast Gunnar Bäckman (KD) var tveksam till tidsplanen, ärendet har ännu inte varit uppe i byggnadsnämnden…
Det finns ytterligare byggprojekt på gång. Barn- och utbildningsförvaltningen har för översiktlighetens skull lagt upp en sida på kommunens webbplats med en sammanställning över planerade och pågående större byggprojekt. Där kan den intresserade hitta diverse pdf-filer om utredningar, tjänsteyttranden och beslut. (Se här.) Sidan är väl värd ett besök.
Under punkten ”ordförande informerar” lyfte jag frågan om organisationen kring ”skolvaktmästare”. Ett flertal av kommunens skolvaktmästare har nämligen hört av sig (till mig) och klagat på den nya organisationen. (De hör till samhällsbyggnadsförvaltningen nu.) Vilket för övrigt Henrik Josten (M) kompletterade med att även vaktmästare inom Arena-Fritid var missnöjda. Det finns många vaktmästare som vill arbeta i skolans värld. De vill lyda under BUN och inte samhällsbyggnadsnämnden, och vara en del av skolans verksamhet. Och det kan jag intyga – det vill även skolorna. Skolvaktmästarna betyder oerhört mycket för skolorna – och eleverna. Det är viktigt att att det finns vaktmästare knutna till en bestämd skola, och inte som det är tänkt nu, att de ska växla mellan att köra ismaskin och ambulera runt i kommunens alla skolor och verksamheter.
Jag har för övrigt försökt få reda på när beslutet om att alla vaktmästare skulle övergå till samhällsbyggnadsförvaltningen fattades, och av vem. Det tycks emellertid inte finnas något sådant beslut i kommunen – utredningar ja, men beslut nej. Ändå omorganiseras det som om det fanns ett sådant beslut. Vi får se (efter denna blogg), kanske finns ett sådant beslut i någon skrivbordslåda…
Nämndens sammanträden sker i regel i bästa samförstånd, so to speak, men när Tove af Geijerstam kommenterade Mats Anderssons uttalanden i TTELA om Väne Ryrs skola (se här), så blev tonen ganska frän…
Tove af Geijerstam (L) menade att ordförande Mats Andersson (C) kringgick kommunfullmäktiges beslut när han uttalade sig i TTELA – och detta var:
”Anmärkningsvärt!”
Mats Andersson dementerade inte sina uttalanden i TTELA, utan tyckte att Tove af Geijerstam skulle läsa artikeln igen…
I TTELA sa Andersson:
”Att stänga grundskoleenheter finns inte på kartan utifrån fakta vi har. Jag vill inte obstruera fullmäktigebeslutet men samtidigt måste jag påtala det praktiskt omöjliga att genomföra det.”
Det kan nog inte sägas vara annat än att ordförande Andersson både föregrep BUN:s behandling av ärendet (i mars) och en tanke på att sidosteppa fullmäktiges beslut. Så visst ligger det en hel del i af Geijerstams kritik… Även om jag i sak håller med Andersson.
Nämndsordförande Andersson får nog se till att vakta tungan lite bättre i fortsättningen…
Avslutningsvis vill jag meddela att nämndsledamoten Ola Wesley från sverigedemokraterna inte bara har visat sig vara ett hårdrockfan, han besökte också Dream Theaters fantastiska konsert i fredags (se här). Men inte nog med det. Idag har Wesley börjat ett nytt liv – han har övergått till LCHF. Och trots våra politiska meningsskiljaktigheter, vilka inte är så små, önskar jag honom lycka till på den inslagna vägen till ett bättre liv. Vem vet, kanske kommer han att ändra politisk uppfattning också. Man brukar nämligen bli mer klarsynt av lågkolhydratkost…
Sportlovsmåndag med BUN
Det har varit en omväxlande helg. Först besökte jag den nya arenan i Partille, Partilles motsvarighet till Arena Vänersborg. Fast den är framför allt byggd som en hall för Partilles storhet, handbollsklubben Sävehof. Det betyder att hallen är varm och man kan vistas där utan ytterkläder. Det var det amerikanska progressiva hårdrocksbandet Dream Theater som gav en bejublad konsert på fredagskvällen.
Dagen efter, igår lördag, så gällde det dock att klä sig varmt. Det var iskallt på Vänersvallen arena när Vänersborgs FK tog emot allsvenska Halmstad i Svenska Cupen. Det är
nog första gången någonsin som jag och många med mig bevistade en fotbollsmatch utomhus i Vänersborg i februari. Det blev 2-2, ett resultat som innan matchen skulle ha setts som en stor framgång. Som matchen utvecklade sig så var det dock lite av en besvikelse. VFK var det klart bättre laget och det kunde lika gärna ha stått 3-0 till de vitsvarta i halvlek. Istället kvitterade Halmstad i matchens slutskede på straff…
Och idag gäller det att studera handlingarna inför morgondagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden… (Med Dream Theater i hörlurarna…)
I onsdags hade TTELA en artikel om ett av nämndens ärenden, ”Begäran om ersättning avseende fler elever i grundskolan”. (Se: ”Elevökning kostar skolorna miljoner”.)
Bakgrunden är att det finns en liten ”klausul” i den budget som fullmäktige tog i juni 2016:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11.000 Tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever.”
Och elevantalet har ökat mer än beräknat, och därmed behoven. Prognosen låg på 4.684 elever, men under hösten ökade elevantalet än mer och i januari i år var 4.838 elever inskrivna i grundskolan, dvs 154 elever fler än prognosen. Nu vill Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ha pengarna av kommunstyrelsen, enligt fullmäktiges beslut.
Och inte bara de 11 miljonerna – i ”klausulen” fanns också en beräkningsgrund för hur mycket pengar nämnden skulle få i kompensation för elevökningen. Och används denna beräkningsgrund så har BUN faktiskt rätt till ungefär 14,7 milj kr. Och det är denna summa som BUN tänker begära av kommunstyrelsen.
Vi får se hur kommunstyrelsen resonerar – har beräkningsgrunden i beslutet företräde framför de 11 miljonerna…? Hur den styrande minoriteten (S+C+MP) resonerar kanske vi kan räkna ut. De ville ju inte ge några pengar till eleverna överhuvudtaget… (Det var som ni läsare kanske kommer ihåg oppositionen som röstade igenom budgeten mot de styrande partiernas vilja… Sverigedemokraterna lade ner sina röster.) Som jag ser det ska BUN ha de begärda pengarna. Elevökningen blev helt enkelt ännu större än vad (oppositionen i) fullmäktige kunde drömma om…
Och på tal om TTELA, igår skrev TTELA om Väne Ryrs skola (se ”Avgörande nära för Väne Ryrs skola”). Väne Ryrs skola kommer emellertid inte upp på morgondagens sammanträde, utan först i mars. Jag tar därför inte upp denna fråga nu.
Förutom en del information kommer nämnden att fatta beslut i endast ett ärende till, verksamhetsberättelsen. Och sådana här berättelser har man läst några gånger nu. Men det finns en hel del matnyttigt i materialet. Fast ganska mycket är detsamma som i den korta verksamhetsberättelsen, som jag redogjorde för inför BUN:s januarisammanträde (se här).
BUN redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr. Och det var ett förhållandevis gott resultat med tanke på den stora elevökningen förra året:
”Årets största utmaning har varit att hantera den fortsatta elevökningen inom grundskolan. Snittökningen är 276 fler elever än föregående år, då ökningen också var stor jämfört med tidigare år. Fler elever i verksamheterna kräver främst mer personal och lokalytor. Men givetvis påverkas även kostnader för måltider, läromedel och dylikt.”
Det är framför allt personalkostnaderna som har ökat. De är 60,8 milj kr högre än budgeterat. Det är 149 fler anställda (1 nov 2016) än för ett år sedan. I grundskolan fanns det 108 fler tillsvidareanställd personal. Även lönerna har ökat – medellönen har ökat med drygt 1.300 kr. (Löneökningen är nog ännu större för de legitimerade pedagogerna – det arbetar nämligen 137 obehöriga pedagoger på visstidsanställning.)
Det råder som bekant stor brist på lärare, och lönerna lär behöva öka än mer, dels för att behålla befintlig personal och dels för att locka pedagoger från andra kommuner. 71 tillsvidareanställda personer avslutade sin anställning under förra året, exklusive pensionsavgångar… Kanske fick de bättre betalt i närliggande kommuner.
Intäkterna är också högre än budgeterat, närmare bestämt 26,7 milj kr för grundskolan. Det är främst medel från Migrationsverket och Skolverket. Sedan fick ju också BUN 16 milj kr ”extra” av oppositionen i april 2016. (Dessa pengar räknas inte in i de 26,7 milj.) Återigen till förtret för de styrande partierna (S+C+MP)…
Det är ett gissel för BUN att budgetförutsättningar ändras hela tiden under året. Därför skriver förvaltningen:
”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”
Det här tycker jag är oerhört viktigt, och något som jag också tidigare har argumenterat för. Det finns många kommuner i Sverige som arbetar på det sättet, framför allt kommuner som är kända för att vara bra skolkommuner. Om inget initiativ tas, så lär det så småningom komma en motion i frågan från Vänsterpartiet.
Det står väldigt mycket om nämndens verksamhet i verksamhetsberättelsen. Är man intresserad kan den kan laddas ner från kommunens hemsida (eller här, verksamhetsberättelsen börjar på sid 40). Fast jag vet inte hur många som verkligen läser den. Det känns som att den saknar intresse för det stora flertalet, även om jag tror att framför allt pedagoger, rektorer och förskolechefer borde läsa den.
Verksamhetsberättelsen återger också några fakta om själva nämnden. BUN hade 10 sammanträden under året, vilket är ungefär som det brukar. Mer intressant är att sammanträdena har blivit kortare – i genomsnitt 4 timmar. Det kan jämföras med år 2014, då snittet låg på 10 timmar. Jag vet inte om nämnden har blivit effektivare under ordförande Mats Anderssons (C) ledning, men det är klart – när han vägrar ledamöter att väcka ärenden så går ju sammanträdena fortare…
Det blir antagligen ett ganska kort sammanträde med BUN imorgon. Men nämnden ska dock inte gå hem tidigt för det. Efter sammanträdet ska en dialog hållas om att:
”revidera Barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat till Mål- och resursplan 2018-2020.”
Detta arbete lär ta sin runda tid. Och jag kan inte påstå att jag ser fram emot det med särskilt höga förväntningar. Jag har svårt att se värdet av alla mätbara mål och förväntade resultat – när man istället kan och bör förlita sig på professionen…
Kommunfullmäktige 22 feb
På sportlovet, onsdag den 22 februari, träffas återigen fullmäktige efter en välbehövlig vila över jul- och nyårshelgerna. Det har under denna tid hunnit samlas hela 26 ärenden och underlaget utgörs av 261 sidor.
Det kanske ”största” ärendet under kvällen blir den första punkten på dagordningen – ”Fråga om uppförande av en byggnad i anslutning till projekt Wargön Innovation”.
I frågan råder delade meningar. Moderaterna, liberalerna och sverigedemokraterna är emot bygget, i varje fall var det så när kommunstyrelsen nyligen behandlade ärendet. De andra partierna var för. Välfärdspartiet vet vi inte var de står, eftersom de inte har någon ordinarie representant i kommunstyrelsen.
Det är inte ett helt enkelt ärende, men jag har redan skrivit två bloggar om Wargön Innovation och tänker inte upprepa allt en gång till. (Se ”Vargön! Vargön!” och ”KS: Ja till Wargön Innovation”.)
Det handlar sammanfattningsvis om ett slags lotteri – ska kommunen satsa 24,8 milj kr, som kan stiga till kanske 35 milj när alla kostnader såsom bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning och tomt också räknas med, eller inte. I lotterier finns vinstlotter, och förhoppningsvis kan kommunen dra en sådan. Det kan innebära att satsningen lyckas och att fler företag kommer till Vargön med fler arbetstillfällen som följd. Det kan naturligtvis också innebära att kommunen drar en nitlott – och då förlora sina pengar… 
Hur ska politikerna ställa sig i en sådan här situation? Jag tror att det gäller att göra en avvägning mellan sannolikheten att dra en vinstlott eller en nitlott. Och att väga förlusten vid en eventuell nitlott mot vinsten att dra en vinstlott. Och det är naturligtvis också viktigt att ha med i kalkylerna om kommunen överhuvudtaget har råd med en nitlott…
Det är också viktigt att komma ihåg att om kommunen drar en nitlott så har kommunen i varje fall en byggnad på platsen, en byggnad som om det inte blir något av projekt Wargön Innovation skulle kunna användas till något annat. Det kan även vara läge att påminna sig om att gator och avlopp i området redan har kostat kommunen dryga 22 miljoner kronor… Vid en vinstlott så kan denna investering också komma till nytta.
Mina vänsterpartistiska kollegor är benägna att spela på lotteriet, dvs att säga ja till att uppföra byggnaden. Och jag lutar nog åt detsamma… Trots allt.
Det är som sagt en mängd ärenden på dagordningen. En del är av rutinkaraktär, dvs det blir ingen större debatt, om ens någon, kring dem. Andra är så komplicerade att jag tror att ledamöterna så att säga litar på underlaget och röstar ja. Ett sådant ärende är t ex ”Godkännande av avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i västra Götaland”.
Om jag skulle våga mig på en gissning så kan det emellertid bli diskussioner kring vissa ärenden.
Kommunfullmäktige ska besluta om en höjning av taxor och avgifter inom socialnämnden. I kommunstyrelsen yrkade sverigedemokraterna avslag på förslaget. Höjningen är emellertid ganska liten och följer maxtaxan i socialtjänstlagen. Så därför kommer förslaget med all sannolikhet att bifallas.
Niklas Claesson (M) har motionerat om att kommunen ska redovisa och utreda kommunens engagemang kring Fairtrade. Claesson menar också att denna redovisning ska utmynna i ett ställningstagande:
”om Vänersborgs kommun ska fortsätta vara en så kallad Fairtrade City.”
Utredningen och redovisningen ligger nu på fullmäktiges bord. Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna yrkade bifall till motionen och kommer antagligen att göra så även på onsdag. Jag blir dock lite konfunderad på vad ett bifall till motionen egentligen betyder. Redovisningen är ju redan gjord och det finns ju egentligen inget yrkande i motionen att ta ställning till. Borde inte Niklas Claesson gå upp i talarstolen och yrka att kommunen fortsättningsvis inte ska vara en ”Fairtrade City”…? Först då skulle det ju finnas något att rösta om.
Det finns kritik mot Fairtrades verksamhet. Magnus Kesselmark (V) har i en blogg försökt att tränga djupare in i Fairtrades verksamhet. Jag hänvisar till denna. (Se ”No so Fair Trade”.)
Det lär inte bli någon diskussion om Lutz Rininslands (V) motion om att kommunstyrelsen regelbundet ska få information om Kunskapsförbundets verksamhet och viktiga beslut rörande förbundet. Rininsland var inte nöjd med det svar motionen fick i kommunstyrelsen, men till slut, efter argumentation från Rininsland, enades kommunstyrelsen om att tillmötesgå motionen helt och fullt. Jag har en känsla av att Rininsland kommer att redogöra för sin argumentation även från fullmäktiges talarstol…
Kommuninvånarna i Vänersborg har ju nu för tiden möjlighet att lämna in förslag, så kallade medborgarförslag. Kommunfullmäktige ska behandla ett sådant här
medborgarförslag på onsdag. Det handlar om att införa gratis bussresor för pensionärer som fyllt 65 år.
Vänsterpartiet har tidigare fått avslag på en sådan här motion, och det lär bli avslag den här gången också. Endast Vänsterpartiet och, troligtvis också sverigedemokraterna, kommer att yrka bifall till medborgarförslaget.
Det har lämnats in ytterligare medborgarförslag och motioner till nästa veckas fullmäktige. Men de ska inte behandlas, bara skickas vidare för utredning. Två av dessa motioner har sverigedemokraterna lagt. Motionerna handlar om pensionärerna. Dessa två motioner har jag behandlat i en tidigare blogg. (Se ”SD och pensionärerna”.)
Och så var det det där ärendet som ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) inte vill ta upp – om Bo Carlssons (C) entledigande från NÄRF… (Se ”Det saknas nåt på dagordningen…”.)
Budget 2018
Idag hade budgetberedningen sitt tredje möte. Och idag visade också de olika partierna sina kort för första gången…
Det är nästa års budget, för valåret 2018, som håller på att ta form. Dagens ämne på budgetberedningens möte var budgetramarna och anvisningarna. Dessa budgetramar ska sedan gå till kommunstyrelsen för beslut och därefter ska de olika nämnderna och styrelserna utreda, ”stöta och blöta” och lämna svar på vad dessa anvisningar och budgetramar skulle innebära för verksamheterna nästa år. Sedan ska nämndernas utlåtanden ligga till grund för det vidare arbetet. Det är alltså en ganska lång väg kvar till beslutet i kommunfullmäktige i juni.
Den styrande minoriteten (socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister) räknar med att inkomstökningarna år 2018 inte kommer att bli särskilt mycket större. Det är alltid dystra siffror som presenteras så här i början, siffror som sällan visar sig stämma… Jag kan tänka mig att det blir så nästa år också. Kommunens intäkter kommer säkerligen att öka, om inte annat för att det är valår och partierna i riksdag och regering inte vill gå till val på besparingar och åtstramningar. Men det återstår att se.
I Vänersborg däremot tänker det styrande triumviratet tydligen gå till val med en besparingsbudget i ryggen. De styrande partierna föreslog idag att alla nämnder endast ska få 1,3 % mer pengar i tillskott, en så kallad inflationskompensation. Det ska för övrigt jämföras med SKL:s (=Sveriges kommuner och landsting) rekommenderade förslag, som också alltid ligger lågt, på 3%. Barn- och utbildningsnämnden kommer enligt dessa ramar att få ett tillskott på 4 milj kr och socialnämnden på 2 milj. Jag får dock inte dessa siffror att gå ihop med den generella inflationskompensationen, men jag tror att det kan bero på särskilda pengar till löneökningar.
Det största oppositionsblocket, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, lämnade ett förslag som var något generösare. Minialliansen vill att ”inflationskompensationen” ska uppgå till 3%, även om förvaltningarna också ska redovisa vad ett förslag på 1% skulle betyda för verksamheterna. Dessutom vill minialliansen att 11 milj kr avsätts till kommunstyrelsen för att sedan slussas vidare till barn- och utbildningsnämnden om elevökningen fortsätter. Fast formuleringen i förslaget är lite ”luddig”, och oroväckande:
”Om elevantalet i grundskolan under 2018 ökar med mer än 10 elever (jämfört med Barn- och utbildningsnämndens prognos för 2018), ersätts nämnden per elev, med summan beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2017.”
Prognosen för barn- och utbildningsnämnden är ju en elevökning, och nya elever kräver nya resurser, även om ökningen inte blir ännu större än prognosen…
Vänsterpartiet har inte presenterat något förslag till ramar i pengar och ören, bland annat 
av det skälet att de olika förvaltningarna ännu inte har formulerat sina behov i siffror.
Vänsterpartiet skriver att:
”vi inte medverkar till förslag om besparingar, att vi vill ge nämnderna fortsatt arbetsro, vill säga att vi kommer att respektera nämnderna som i slutet av april redovisar behov av förstärkningar och även presenterar tydliga markeringar/beräkningar av volymer och bifogar klara konsekvensbeskrivningar om en förstärkning inte skulle beviljas i MRP-beslutet.”
Vänsterpartiet vill således hålla dörrarna öppna för större budgettillskott. Vi vill som vanligt prioritera verksamheterna, särskilt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Resultatet för år 2016 visade sig ju också bli ett överskott på 59 miljoner – trots de dystra prognoserna…
Det ser ut som att det återigen kommer att bli en budgetstrid i juni.
Välfärdspartiet och sverigedemokraterna var också på plats i budgetberedningen, men de lade inte fram några egna förslag.
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om budgetberedningens arbete och den kommande budgetprocessen – se ”2018 – nu är vi på väg dit”.
KF: Det saknas nåt på dagordningen…
Nästa vecka, närmare bestämt på onsdag, är det dags för årets första sammanträde med kommunfullmäktige. Ärendelistan (dagordningen) är diger. Hela 26 ärenden, och då är ändå inte ”övriga 
ärenden” medräknade. Ändå är det ett ärende som saknas, och det ärendet drar till sig mest uppmärksamhet…
Den 22 juni 2016 beviljade inte kommunfullmäktige Bo Carlsson, i sin egenskap av förtroendevald i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015. Och i ett sådant läge brukar den berörde avgå ”frivilligt”, möjligtvis efter att först ha överklagat beslutet. Det gjorde Bo Carlsson, men Förvaltningsrätten avslog denna överklagan.
Men Bo Carlsson avgick ändå inte…
Därför lämnade Gunnar Lidell (M) den 13 december in ett yrkande till fullmäktiges ordförande, som då händelsevis skulle vara Lutz Rininsland (V), eftersom de andra tre ordförandena samtliga var bortresta. Lidells yrkande hade rubriken:
”Beslut om entledigande från uppdrag”
Gunnar Lidell ville att kommunfullmäktige skulle återkalla Bo Carlssons uppdrag i NÄRF. Vilket inte var särskilt konstigt egentligen. Det var ju en naturlig följd av fullmäktiges beslut. Rininsland tog emellertid inte upp ärendet därför att det lämnades in för sent.
Det var den 14 december 2016, på onsdag är det den 22 februari 2017. Och kommunfullmäktiges ordinarie ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) är återigen på plats och tänker naturligtvis återta sin ordförandeklubba. Men Ljunggren tänker inte behandla ärendet om Bo Carlssons entledigande… Ärendet finns inte med på ärendelistan… Det har Ljunggren själv bestämt.
Varför är det ingen som vet. Förutom troligtvis Ljunggren själv då.
Gunnar Lidell (M) skrev till Ljunggren i fredags och frågade:
”Finns det någon särskild anledning till att ärendet saknas, eller har det helt enkelt skett ett misstag?”
Lars-Göran Ljunggren (S) svarade mycket kort tidigare idag (tisdag):
”Ärendet kommer inte upp i feb.”
Ljunggren konstaterade bara det som Lidell redan visste… Och undrade över… Men ordförande Ljunggren lämnade ingen motivering, ingen förklaring. Ingenting.
Och det är klart att man undrar. Det finns nämligen inga formella hinder att ta upp 
ärendet. Kommunallagens kap 4, § 10:1 är tydlig:
”10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Och ett sådant beslut kan också (se här, sid 7):
”fattas direkt utan ytterligare beredning”
Själva ärendet har ju faktiskt redan behandlats och ”beretts” – och kommunfullmäktige fattat sitt beslut, dvs att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet. Nu är det inget att diskutera, entledigandet följer med automatik av det första beslutet. Fast visst, inte direkt med automatik. Ett nytt beslut ska naturligtvis fattas av fullmäktige. Och några fullmäktigeledamöter kan kanske tycka att Bo Carlsson redan har fått sitt ”straff”. Fast jag vet inte riktigt vad det i så fall är för ”straff” han har fått… Carlsson sitter ju kvar ”i orubbat bo” och vägrar att inse att han överhuvudtaget har gjort något fel.
Men det är naturligtvis upp till var och en att bestämma hur de tänker rösta. Om nu fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) tänker låta fullmäktigeledamöterna rösta någon gång…
Jag undrar för övrigt hur fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) hade behandlat ärendet om det hade gällt någon oppositionspolitiker, typ Morgan Larsson, Kurt Karlsson, Jonathan Axelsson eller varför inte jag själv…
Rättelse om gårdagens blogg om tjänstetillsättning
Igår publicerade jag en blogg om en tjänstetillsättning som tillförordnad utvecklingschef (se ”Rekorddyr konsult”). I samband med detta så citerade jag kommundirektör Ove Thörnkvist om vad han hade skrivit i sin motivering till beslutet.
Idag vill jag göra en viktig rättelse.
Eller rättare sagt, kommundirektör Ove Thörnkvist vill göra en viktig rättelse.
I dagens diarium hittar jag nämligen en skrivelse av kommundirektör Thörnkvist:
”Jag har blivit varse att en formulering i samband med rekryteringen av tillförordnad utvecklingschef kan misstolkas och vill därför utveckla innebörden av denna.”
Sedan förklarar kommundirektören vad han egentligen menade, och jag tycker inte att det är mer än rätt, både för kommundirektörens och de båda utvecklingschefernas skull, än att återge större delen av hans skrivelse:
”När det gäller den fysiska och sociala arbetsmiljön så handlar det inte alls om att ni chefer inte gjort ett bra jobb utan precis tvärt om! Ni har gjort ett fantastiskt jobb och fått utvecklingskontoret att utvecklas på ett mycket positivt sätt. Ni har funnits där för gruppen hela tiden och nu när flera av medarbetarna har drabbats av inomhusklimatet har ni påpekat vikten av att en ny chef kommer in så snart som möjligt eftersom gruppen som suttit på olika ställen i kommunen nu ska samlas och äntligen sitta ihop igen. Detta har självklart påverkat gruppen både fysiskt och socialt vilket var det jag menade i skrivningen.
Den utveckling som ni gjort tillsammans med gruppen under er ledning har varit fantastisk. Innan ni två började som utvecklingschefer hade gruppen ingen nära chef och jag vill värna om att upprätthålla den utvecklingen genom att tillsätta en tillförordnad chef så snart som möjligt som dessutom är känd för organisationen.
Med omtanke om utvecklingskontoret valde jag att inte gå ut med en upphandling då tillsättning skulle dragit ut på tiden och att jag anser att den personliga lämpligheten för uppdraget är så viktigt. Det är inte vem som helst som kan ta över efter er!
Hoppas verkligen att jag genom dessa ord, både i detta mail och samtal, har tydliggjort innebörden i skrivningen. Förstår nu att den kan misstolkas, vilket naturligtvis inte var meningen. Är hemskt ledsen för det!”
Och så ber kommundirektören de båda utvecklingscheferna om ursäkt, och avslutar sin mycket personliga skrivelse:
”Ni har verkligen gjort skillnad i Vänersborgs kommun i många år och det tackar jag och många med mig er för!”
Kommundirektör Thörnkvist inser alltså att den tidigare formuleringen, som jag citerade, blev väldigt fel – och i och med dagens skrivelse har han rättat till det.
Det tycker jag faktiskt är starkt gjort.
Rekorddyr konsult
Det har inte alltför sällan hänt att kommundirektör Ove Thörnkvist har anställt högre tjänstemän och chefer. Men det är inte så konstigt, det ingår nämligen i hans uppdrag. Det har rent generellt, vad jag kan bedöma, varit lyckade rekryteringar. Det verkar som om kommundirektören har haft bra näsa för duktigt och kompetent folk genom åren.
Det har väl i och för sig varit en viss turbulens kring några av anställningarna. Vem minns inte när Ove Thörnkvist anställde IT-chefens bror som IT-strateg efter en tveksam rekryteringsprocess? (Se”Tjänstetillsättningar i Vänersborg”.)
Det händer emellertid inte alltför sällan att de duktiga och kompetenta personerna som kommundirektören har anställt inte alltid har gått att behålla i Vänersborg. Många är de som har slutat sina anställningar i kommunen. Varför vet jag inte, men det är nog inte kommundirektörens fel. Tror jag i varje fall. I dagarna är det t ex tre ytterst kompetenta chefstjänstemän som har eller ska avsluta sina anställningar. Alla är för övrigt kvinnor.
Och det är faktiskt på grund av att de båda utvecklingscheferna slutar sina anställningar som kommundirektör Thörnkvist nyligen har gjort en ny rekrytering. Kommundirektören har anställt en konsult under några månader framåt, en konsult från
Munkeby Management. Det kan väl bli så ibland att det kan vara svårt att ha en ny, anställd person på plats innan den ”gamla chefen” slutar. Även om det tycks vara så denna gång att rekryteringsprocessen till tjänsten som utvecklingschef inte har kommit igång så snabbt som den borde.
Jag tror emellertid att Thörnkvist återigen har rekryterat en bra och kompetent person. Det är Jan-Olof Olsson, mer känd som Jolo, som är konsulten som har fått uppdraget att överta tjänsten som tillförordnad utvecklingschef.
Jan-Olof Olsson, Jolo, fick tjänsten utan att någon upphandling har skett. Och konsulter ska generellt upphandlas. Men det finns något som heter direktupphandling för tjänster upp till 500.000 kr, och den här tjänsten ligger under direktupphandlingsgränsen.
Jan-Olof Olsson är 71 år ung och ett bekant ansikte för vänersborgarna sedan i varje fall 1971, då han började i kommunen som mellanstadielärare. Jolo har också arbetat som rektor i kommunen. Han kombinerade denna tjänst på ett föredömligt sätt med att spela korpfotboll för lärarlaget. Det gjorde han med den äran och var tillsammans med undertecknad med om att vinna korpcupen i Vänersborg för 7-mannalag, någon gång i mitten på 1980-talet.
Jan-Olof Olsson arbetade senare i livet som kommundirektör i Götene och Botkyrka kommuner. Hans erfarenhet av kommunal verksamhet är stor. Idag är kanske Jolo mest känd för vänersborgarna som ordförande i IFK Vänersborg. Huruvida detta är en lämplig post att kombinera med att arbeta som utvecklingschef kan jag inte bedöma. Vår bandyintresserade kommundirektör tycker i varje fall att det är ok.
Jolos uppdrag som tf utvecklingschef är ett tillfälligt uppdrag. Jolo ska vara anställd den tid som Vänersborg står utan utvecklingschef och också fem dagar i anslutning till att en ny utvecklingschef anställs. Det innebär att Jolo fungerar som tillförordnad utvecklingschef mellan den 10 februari och den 2 juni 2017.
I avtalet mellan kommunen och Munkeby Management står det:
”Tf Utvecklingschef Jan-Olof Olsson leder och fördelar arbetet på utvecklings-/näringslivskontoret på kommunstyrelseförvaltningen i enlighet med kommunens policys, mål- och riktlinjer, reglementen och delegationsordningar och har de befogenheter och skyldigheter som åligger en tf utvecklingschef.”
Det är det här avtalet som gäller, det är detta som båda parter har undertecknat. Men i en motivering till sitt beslut skriver kommundirektör Thörnkvist:
”Företaget kommer dock ej ges delegation eller attesträtt, ansvaret för detta har kommundirektören.”
Vilket det är som gäller vet jag inte. Har Jolo delegation och/eller attesträtt – eller inte? Det kan man tro att han har om man läser avtalet som undertecknades den 31 januari, men inte om man läser motiveringen som kommundirektören undertecknade dagen efter, den 1 februari.
Rent allmänt undrar jag över de befogenheter som en konsult på ett privat företag har när det gäller personalärenden, medarbetarsamtal, tillgång till de olika datasystemen osv. Men det vet säkerligen kommundirektören.
Det har hänt tidigare att kommundirektör Thörnkvist har uttryckt sig kryptiskt eller otydligt när han har dokumenterat skriftligt. I motiveringen till beslutet om tillförordnad utvecklingschef finns att avsnitt som jag inte blir klok på.
Thörnkvist skriver:
”Det är av största vikt att den tillförordnade är rätt person för uppdraget för att kunna säkerställa en god arbetsmiljö samt ledning och styrning fram till rekryteringen av ny utvecklingschef är färdig. Detta är betydelsefullt då medarbetarna på arbetsplatsen har en historik med bristande fysisk och social arbetsmiljö vilket medför att de är extra påverkbara för omställningar.”
Oj… Jag undrar hur de tidigare utvecklingscheferna reagerar när de läser detta…
Jan-Olof Olsson har slutit ett förmånligt avtal ur ekonomisk synpunkt. Vilket han för övrigt är helt berättigad till.
Ur avtalet:
”Totalpris 400 000 kr, exklusive moms, vilket inkluderar samtliga ersättningar till Munkeby Management. Kommunen står för tjänsterum, dator och telefon under uppdragstiden.”
Jan-Olof Olssons tjänster har köpts för ganska exakt fyra månader. Det innebär en månadslön på 100.000 kr. Och då handlar det om:
”… i en omfattning om ca halvtid.”
Halvtid…
Naturligtvis behöver inte kommunen betala sociala avgifter etc när den köper en tjänst av ett privat företag, men med en ersättning på motsvarande 200.000 kr i månaden (om halvtiden räknas om till heltid), så blir Jan-Olof Olsson kommunens bäst betalde tjänsteman.
Det torde betyda att kommundirektör Thörnkvist anser att tjänsten som utvecklingschef är kommunens viktigaste uppdrag – viktigare än att vara t ex förvaltningschef. Eller kommundirektör…
KS: Ja till Wargön Innovation
I måndags skrev jag om Wargön Innovation och det förslag som skulle behandlas i kommunstyrelsen. (Se ”Vargön! Vargön!”.) Igår onsdag så behandlades ärendet i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen röstade ja till förslaget med röstsiffrorna 10-5. Det var två ledamöter från vardera moderaterna och sverigedemokraterna samt liberalernas ledamot som röstade nej. Bakom ja-rösterna stod de styrande partierna (S+C+MP), men också två ledamöter från Vänsterpartiet och en ledamot från kristdemokraterna.
Nu är kommunstyrelsens beslut ”bara” ett steg på vägen. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige den 22 februari.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige lyder:
”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”
I nätupplagan av TTELA idag så finns en artikel i ämnet. (Se ”Kommunstyrelsen för bygge på Wargön”.) I artikeln uttalar sig Bo Carlsson (C), som satt ordförande under gårdagens kommunstyrelsesammanträde, och Gunnar Lidell (M).
Gunnar Lidell har blivit intervjuad tidigare i TTELA om sitt ställningstagande (se här). I dagens intervju lyfter han upp fyra skäl till stöd för sin åsikt. I artikeln får Bo Carlsson tillfälle att omedelbart besvara Lidells invändningar.
Lidell säger till TTELA att han inte är emot projektet Wargön Innovation i sig, men:
”tycker inte att det är någon bra idé att kommunen ska bygga en testanläggning. Han förespråkar att projektet kan hyra in sig i andra lokaler.”
På det svarar Bo Carlsson:
”Det finns inga andra lokaler.”
Jag vågar inte uttala mig om det finns några andra lokaler eller inte. Jag tror emellertid inte att någon ansvarig för projektet har undersökt detta. Det vore väl dock inte helt osannolikt att något privat företag skulle kunna uppföra en anläggning – om de visste säkert att de fick hyresgäster under ett antal år.
Kommunen borde inte heller bygga om den inte vet säkert att det kommer hyresgäster till byggnaden under ett antal år. Det menar i varje fall Gunnar Lidell:
”… när Innovatum upphör att vara huvudman för projektet Wargön Innovation hösten 2019 finns ingen garanterad hyresgäst, vilket skulle kunna göra att Fastighets AB blir sittande med tomma lokaler.”
Carlsson håller med om att den säkrade hyrestiden är kort, men säger:
”Skulle det värsta inträffa ser vi inga problem med att hyra ut lokalerna till någon annan.”
Carlsson utesluter alltså inte att projektet kan gå snett och att lokalerna då blir tomma, men han anser att det ändå kommer att gå att hyra ut lokalerna. Fast notera, han tror det, Carlsson vet inte. Han hoppas på det… Vänersborgs kommun kan tydligen, till skillnad från privata företag, chansa på ett helt annat sätt.
För det tredje menar Lidell att:
”den totala investeringskostnaden är osäker vad gäller bland annat tomten, lagfart och själva bygget”
Här dräper Bo Carlsson till med ett argument mot Lidell i samma anda och stil som Marie Dahlin (S), när hon menade att de som var emot projektet har ”kört i diket”. Carlsson 
förfinar argumentationen ytterligare när han säger till TTELA:
”Det är fullständigt skitsnack.”
Det verkar som om Bo Carlsson (C) tröttnade och typ tappade tålamodet under intervjun…
Sanningen är att Lidell har rätt. I den beräknade totalkostnaden på 24,8 miljoner kronor för testanläggningen ingår inte kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning och tomt. (Dessutom ingår inte kapitalkostnader och indexökningar.) Det står tydligt i handlingarna. För egen del undrar jag också om det inte finns risker för att föroreningar kan upptäckas när byggnaden uppförs. Och hur många miljoner en sanering då skulle kosta kan man bara spekulera om…
Totalkostnaden 24,8 miljoner är med andra ord ingen totalkostnad. Det tillkommer fler miljoner, det vet vi – hur många vet vi däremot inte…
Lidells fjärde och sista argument handlar om juridiken. TTELA skriver:
”bygget skulle kunna innebära ett brott mot EU:s statsstödsregler och kommunallagen när det gäller riktat stöd till näringsidkare.”
Bo Carlsson (C) svarar tvärsäkert som om han vore en juridisk expert på området:
”Det argumentet köper jag inte. Innovatum är inget privat företag, det är offentligt finansierat för utvecklingsarbete.”
Bo Carlsson, med skandalerna kring Topp och fornminnen i bagaget, förenklar de juridiska aspekterna av frågan. Men det är givetvis ändå inte Carlsson som avgör vad som är rätt eller fel. Lidell har varit i kontakt med en jurist som stödjer moderaternas åsikt. Dessutom kändes yttrandet från kommunens jurist inte heller lika solklart som Carlsson ger sken av. Jag kan dock inte avgöra frågan, men tippar att ärendet till slut hamnar i Bryssel…
Gunnar Lidell (M) mfl reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Sverigedemokraterna röstade liksom moderaterna mot, men skälen till deras ställningstagande känner jag inte till. (Jag sitter inte med i kommunstyrelsen.) Jag antar att de höll med Lidell.
Och så var det de två vänsterpartisternas ställningstagande – de röstade precis som Bo Carlsson ja till att kommunen ska uppföra en byggnad för projektet.
De två vänsterpartisterna menade, vad jag förstår, att hela projekt Wargön Innovation förvisso är ett riskprojekt, men att det faktiskt finns stora chanser att allt ”går vägen”. Och då kommer det att kunna bli en relativt hög utdelning både för Vargön och för hela kommunen. De menade också att investeringen på 24,8 milj kr egentligen inte är så stor, även om den kanske till slut hamnar kring 30-35 miljoner när alla kostnader har räknats in. I varje fall inte så stor om man tänker på att kommunen investerade för 175 miljoner förra året. Och sedan kanske det är dags att kommunens näst största tätort, Vargön alltså, hamnar mer i fokus…
Projekt Wargön Innovation är alltså ett lotteri med relativt höga chanser till vinst – och skulle kommunen trots allt dra en nitlott, så kan kommunen leva med den ekonomiska förlusten. Och fortfarande ha en byggnad som kommunen ändå kanske kan hyra ut.
Jag tror att vänsterpartistiska ledamöter i kommunfullmäktige kommer att utveckla grunderna för sina ställningstaganden på nästa sammanträde…
Kommunens ekonomiska situation
På dagens sammanträde med kommunstyrelsen presenterades det preliminära bokslutet.
Det visade sig att år 2016 blev ett synnerligen ljust och mycket positivt år för Vänersborgs kommun. I varje fall ur ekonomisk synvinkel.
Så här sammanfattas det gångna året i bokslutet:
- ”Resultatet uppgår till 59 mkr.”
- ”Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget.”
- ”Kommunen har investerat för 175 mkr.”
- ”Samtliga fyra finansiella mål nås.”
Resultatet blev 53 miljoner kr bättre än budgeterat och slutade alltså på 59 milj kr. Och det trots att oppositionen i april, mot de styrande partiernas vilja, röstade igenom en budget som innebar 40 milj kr mer till verksamheterna. Vem vet, så här i efterhand, kanske hade ytterligare pengar till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden varit på sin plats…
Nämnderna redovisade ett sammanlagt överskott med 22 milj kr, trots att socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden samtliga redovisade ett underskott.
Några av förklaringarna till överskottet är följande:
”Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2.191 mkr vilket är 12 mkr bättre än budget. Centralt budgeterade medel avseende pensioner, arbetsgivaravgifter och avsatta lönemedel ger ett överskott på 8 mkr. Finansnettot ger ett överskott på 11 mkr främst beroende på att upplåning inte sker i den omfattning som budgeterats.”
Även på lånesidan är det positivt.
Den långfristiga låneskulden uppgick år 2015 till 223 milj kr och den totala skulden till 802 milj kr. Även dessa siffror förbättrades. Efter år 2016 är låneskulden 173 milj kr och den totala skulden 758 milj kr.
Kommunens investeringar är viktiga.
Kommunen investerade förra året för 175 milj kr. Det var 84 milj kr i fastigheter, 64 milj i
VA, vägar, park och renhållning, 10 milj i exploatering och 18 milj kr i inventarier. De två största investeringarna var VA längs vänerkusten (32 milj kr) och och den avslutande delen av renoveringen av Birger Sjöberggymnasiet 26 milj.
År 2016 blev alltså ett mycket gott år för kommunen ur ekonomisk synvinkel. Och det lite ”lustiga” med det hela är att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har styrt med oppositionens budget. Något de för övrigt gör i år också…
Dessutom har Fastighets AB äntligen fått pengarna för Toppaffären. Fast det står inte i bokslutet.
Det blev ju som bekant en del efterdyningar när kommunen köpte och sålde Toppfastigheten år 2009… Det var inte bara fråga om en usel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. EU-kommissionen konstaterade nämligen att det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna, 17,2 miljoner kronor, finns nu på Fastighets AB:s konto sedan den 18 januari…
Kommunen har också sålt fastigheten Fiolen 3 samt ett område av Blåsut 2:2. Salamandern ekonomisk förening, dvs Brunbergs Bygg, har köpt marken för 1,6 milj kr. (Handpenningen är på 160.000 kr.) Det handlar alltså om skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut. Även om pengar inte luktar, så kunde kommunen ha struntat i den här affären. Det hade varit bättre om blåsutborna hade fått behålla sitt skogsområde orört. Det hade nog salamandrarna i skogen också tyckt – om de hade kunnat yttra sig.
Budgetberedningen har börjat sitt arbete med budgeten för år 2018. För första gången har samtliga partier bjudits in att delta i arbetet. Det var efter ett initiativ från Marie Dahlin (S), vilket för övrigt är mycket uppskattat från de partier som inte har någon representant i KSAU. (Det är KSAU som annars utgör budgetberedningen.) Men det kanske är ett sätt för de styrande att försöka komma överens med oppositionen innan budgetbeslutet för nästa år fattas i juni.
De styrande partierna har väl ingen större lust att styra Vänersborg ytterligare ett, tredje, år med oppositionens budget… Det logiska hade naturligtvis varit att Marie Dahlin och de styrande hade avgått och låtit oppositionen leda Vänersborg…
I september nästa år är det val igen.
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida hittar du en referat av hela sammanträdet med kommunstyrelsen – klicka här.
Vargön! Vargön!
Då är det måndag igen och en ny politisk vecka har börjat.
Veckan började med att man i TTELA i morse kunde läsa att hamnen i Vargön är till salu. (Se ”Kommunen erbjuder Alloys att köpa hamn”.) Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) säger till TTELA:
”Vi pratar med Alloys om att sälja hela hamnområdet till dem. Vi har inte diskuterat något pris än men vi har öppnat upp för en affär.”
Och det var ju intressant och till stor del en överraskning. Marie Dahlin har tydligen återigen tagit ett initiativ lite vid sidan om de formella politiska vägarna. Frågan om en försäljning har nämligen inte varit uppe i varken samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Och det står också i TTELA:
”En eventuell försäljning är inte politiskt behandlad ännu.”
Å andra sidan beslutade kommunfullmäktige den 22 juni 2016 med 23 röster mot 22 att:
”Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att avyttra eller upplåta del av Vargöns industriområde till lämplig intressent för att investera i och bedriva hamnverksamhet.”
De 23 rösterna tillhörde oppositionen… Och detta hände när oppositionen (M+L+KD+V+VFP) i juni körde över den styrande minoriteten (S+C+MP) och röstade igenom budgeten för 2017 inklusive investeringsplanen… (Citatet är taget från budgetbeslutet.)
Så även om Marie Dahlin kanske går lite vid sidan av den formella politiska processen så är det naturligtvis inget som hindrar att kommunstyrelsens ordförande för sådana här samtal. Det finns ju ändå en politisk förankring i frågan. Även om Dahlin själv inte röstade för förslaget. I det här fallet skulle det enligt min mening vara oerhört positivt om bröderna Yildirim och Vargön Alloys köpte hamnen i Vargön och utvecklade den. Det skulle säkerligen vara till gagn både för Alloys och Vargön, och om inte annat spara mycket pengar åt kommunen…
Fast inget lär väl hända före våren 2018. Det är först då som riksdag och regering ska fatta beslut om slussarnas framtid i Göta älv. (Se ”Kommunens födelsedag och lite annat”.)
Den politiska veckans början har fortsatt ikväll. Klockan 18.30 publicerades en artikel i TTELA om Wargön Innovation. (Se ”Oenigt om testanläggning på Wargön”.)
Artikeln är en intervju med kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M). Lidell vill inte att kommunen (genom Fastighets AB Vänersborg) ska investera i en testanläggning för Wargön Innovation på industriområdet vid hamnen i Vargön. Denna fråga ska kommunstyrelsen ta ställning till nu på onsdag.
Gunnar Lidell till TTELA:
”Att utveckla nya idéer är jättebra. Men att bygga för 25, 30 miljoner och bara ha hyresgäst klar i ett och ett halvt år, det är för dåligt underlag för en så stor investering. Då riskerar vi att få ett hus som står tomt.”
Projektet Wargön Innovation har pågått ett antal år vid det här laget, nu med Innovatum som huvudman. Till en början kretsade projektet kring företaget Re:newcell och företagets teknik att återvinna kläder. Det ställdes stora förhoppningar på företaget, det var nästan så att man misstänkte att det var enbart för Re:newcells skull som de styrande i kommunen ville utveckla Wargön. Man pratade om att företaget skulle skapas hundratals nya arbetstillfällen i Vargön.
Men så hoppade Re:newcell av planerna och etablerade sig i Kristinehamn istället. Det tycktes dock inte bekomma de drivande bakom projektet. Det fortsatte som om inget hade hänt och personerna bakom projektet var fortsatt mycket optimistiska. Marie Dahlin (S) är en av dem. Hon säger på Wargön Innovations hemsida (se här):
”Nu tar Vänersborg täten och blir ett centrum för hållbara materialinnovationer så att entreprenörer kan växa och nya industrier utvecklas. … Tillsammans med företag och akademi i Fyrbodal ska vi påskynda processen som leder till en hållbar framtid och nya jobb.”
Jag kan inte dela denna oförbehållsamma optimism. I mina öron låter det som förhoppningar och önskedrömmar. Men det kanske finns fakta som jag inte känner till…
I handlingarna inför kommunstyrelsens sammanträde står det att den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till 24,8 miljoner kronor för testanläggningen. Men då är en hel massa kostnader inte inräknade, som kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning, tomt, kapital och indexökningar… Hur många miljoner till kommer bygget att gå på? Det vågar jag knappt tänka på… Istället får jag en flashback och ser arenan för mitt inre…
En sak som jag finner underlig i handlingarna är följande avsnitt:
”Kommunen åtar sig inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om projekt Wargön Innovation att delfinansiera etableringsfasen för projektet med totalt 6.638.034 kronor varav 2.200.000 särskilt avsatts för hyreskostnader i godkänd projektplan. Kommunen åtar sig genom Fastighets AB Vänersborg att ta rollen som byggherre och fastighetsägare för byggnaden för projektets behov i enlighet med överenskommen byggnadslayout samt att snarast inleda byggprocessen.”
Och framför allt denna fortsättning:
”Kommunen åtar sig att ansvara för hyreskostnader under etableringsfasen i enlighet med och inom ramen för kommunfullmäktiges beslut enligt ovan.”
Hur jag än läser detta så kan jag inte komma fram till något annat än att kommunen bygger – och sedan hyr av sig själv…
Men kanske finns det en logisk förklaring…? För så kan det väl ändå inte vara…
Det finns enligt handlingarna inte någon annan hyresgäst. På papperet kanske, för det verkar som om det är själva projektet Wargön Innovation som ska hyra lokalerna. Men det är ändå en klen tröst, eftersom projektets ”finansiär” är – Vänersborgs kommun. Och efter den 1 juli 2019 så ska inte ens projektet vara hyresgäst…
Jag får det inte riktigt att gå ihop. Hur jag än vrider och vänder på det, så tycks en kommunal investering vara tämligen osäker.
…för att uttrycka det milt.
I handlingarna till kommunstyrelsens sammanträde förs också ett juridiskt resonemang kring lagligheten i hela investeringen. Det finns tveksamheter, men de får jag redogöra för vid något annat tillfälle (Det finns paralleller till diskussionen om Nunntorp.)
Det känns alltså, utifrån de fakta jag känner till i nu-läget, som ett ytterst riskabelt vågspel. Kommunen ska investera i en testanläggning för stora pengar – och sedan hyra den av sig själv. Och sedan hoppas alla optimister att företag ska stå i kö för att hyra lokalerna…
Och vem vet, det kanske kan bli så. Men kommuninvånarna har inga bra erfarenheter av stora investeringar som görs med förhoppningar och önsketänkanden… Och i slutändan, om det misslyckas, så kan det, precis som Gunnar Lidell (M) säger till TTELA, drabba kommunal kärnverksamhet.
Jag hoppas att Marie Dahlin (S) och de andra ”optimisterna” kan presentera argument och fakta som visar att jag har fel.
Senaste kommentarer