Arkiv

Författararkiv

Motion V: Fritidskort till ungdomar

23 februari, 2025 1 kommentar

På onsdagens kommunfullmäktige lämnade Gunilla Cederbom (V) in en mycket angelägen och viktig motion. Motionen hade titeln ”Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar”. Förra året beslutade kommunfullmäktige om avgiftsfria kollektivtrafikresor för +70 år. Nu har turen kommit till att se till ungdomarnas intressen och behov.

Jag återger motionen i sin helhet.

===

Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar

I samband med den invånardialog med ungdomar i kommunen om deras fritid, som kultur- och fritidsnämnden gjorde under 2022 framkom mycket tydligt att svårigheter att använda kollektivtrafik på fritiden var ett stort hinder för deras möjligheter till en aktiv fritid. Många har inte råd att köpa Västtrafiks fritidskort som kostar 925 kr per 90-dagar. Finns fler ungdomar i familjen blir det en mycket hög kostnad för familjen. En meningsfull fritid blir därför ojämlik.

Enligt Majblommans rapport ”En meningsfull fritid är en hållplats bort” har Forskningsinstitutet RISE kartlagt vetenskapliga studier och fått bekräftat att fri kollektivtrafik för barn och unga motverkar transportfattigdom. Det främjar barns tillgång till en meningsfull fritid, ökar deras självförtroende, självständighet och trygghet. Det leder till social inkludering och mer jämlikhet bland ungdomar.

En snabb omvärldspaning visar att Uddevalla kommun erbjuder ungdomar i åk 7–9 fritidskort och Mellerud subventionerar fritidskort med 50% av kostnaden för ungdomar i åk 8 till och med 19 år.

Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat.

  • Med fri kollektivtrafik kan ungdomar lättare ta sig till fritidsaktiviteter och andra viktiga platser utan att vara beroende av föräldrar eller dyra biljetter
  • Genom att uppmuntra ungdomar att åka kollektivt minskas biltrafiken och därmed utsläppen av växthusgaser, vilket bidrar till en bättre miljö.
  • Fri kollektivtrafik gör det möjligt för alla ungdomar, oavsett ekonomisk bakgrund, att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang på sin fritid.
  • En meningsfull och aktiv fritid främjar barn och ungas utveckling, skolresultat och hälsa.

Vänsterpartiet föreslår därför att:

– Kommunen utreder olika alternativ avseende åldersgrupp, grad av subvention mm inklusive kostnadsanalys för att erbjuda ungdomar i Vänersborgs kommun fritidskort för kollektivtrafik

Kategorier:fritidskort, kollektivtrafik, Motion, Ungdomar, Vänsterpartiet

KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut

20 februari, 2025 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF) behandlades, som de flesta politiskt intresserade vet vid det här laget, ärendet “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”.

Det blev en lång debatt inför rekordstor publik på läktaren, där allmänheten har tillträde för att följa sammanträdena. Ärendet avbröts också av en ajournering innan beslut fattades.

Det fanns fyra yrkanden på bordet. Yrkandet från de styrande partierna, S+C+MP (alltså inte KD), var det enda som innebar att kommunen skulle säga nej till att hyra ut Hallevibadet. De andra tre yrkandena ville alla hyra ut Hallevibadet men med olika formuleringar.

M+L:s yrkande var detsamma som det beslutsförslag som kommunstyrelsen lämnade till KF, med ett undantag. Ordet “driftsbidrag” hade strukits. Yrkandet, som senare också blev KF:s beslut, hade följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Det andra yrkandet om uthyrning lämnades av SD. Yrkandet fick stöd av Medborgarpartiet och löd:

  • “Kommunfullmäktige beslutar att hyra ut del av fastigheten Björkås 1:176 som tidigare inrymt verksamhet Hallevibadet med intilliggande grönyta.
  • Ett driftsbidrag kan vid behov ingå i hyreskontraktet för att upprätthålla verksamheten under kontraktsperioden.”

KD övergav det återremissyrkande som partiet hade framfört i KS och yrkade att:

“Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att hyra ut Hallevibadet.”

Kärvling (V) lade också ett yrkande, men det drogs tillbaka när Henrik Harlitz (M) från talarstolen tillkännagav att M+L ändrade sitt yrkande. Anledningen var att jag ansåg att det nya yrkandet dels sade samma sak som mitt eget yrkande och dels att jag ansåg att det var viktigt att de partier som ville hyra ut Hallevibadet blev överens och visade “en enad front”. Det skulle underlätta den vidare processen. Vänsterpartiet röstade alltså för M+L:s beslutsförslag.

SD:s yrkande lät kanske bättre i Vargöbornas öron, men både “intilliggande grönyta” och att ett driftsbidrag vid behov kan ingå är frågor som kan tas upp i förhandlingarna mellan samhällsbyggnadsnämnden och de intresserade entreprenörerna. Dessa frågor kommer senare att avgöras i respektive nämnder, KS eller i fullmäktige. Och de partier som är för uthyrning har ju tillsammans majoritet i samtliga dessa beslutsorgan.

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet.

Debatten i sig var inte bara lång, det var ovanligt många talare som gjorde inlägg. Och de var engagerade… Det var emellertid inga direkta nyheter som framfördes. Framför allt Socialdemokraterna fortsatte att utmåla Hallevibadet som en utdömd och farlig byggnad där säkerheten var undermålig. Det var deras huvudargument. Jag försökte att på ett saklig sätt redogöra för att det inte var den slutsats som drogs av t ex statusutredningen utförd av PE Teknik & Arkitektur AB. Jag gav också exempel. Det gjorde inte socialdemokraterna utan de upprepade bara att byggnaden var farlig. Precis som om upprepningarna var ett bevis på att det de sa var sant…

På Facebook har en av miljöpartisterna, Annika Repo Wallman som inte är ordinarie i KF, däremot försökt visa att Hallevibadet är farligt. Jag återger delar av den diskussion som följde av hennes inlägg eftersom det är sakfrågan om säkerheten som det handlade om. Och det är en viktig fråga. (Det diskuterades i två “trådar”, men eftersom samma sak diskuterades så har jag sammanställt inläggen. Några citat är också nerkortade.)

Annika Repo Wallman (MP) citerade följande i utredningen som tydligen var den springande punkten och “beviset” för Hallevibadets “farlighet”:

“Det åligger ägaren att garantera att snölasten på taket inte överstigs. Konsekvenser vid kollaps av takkonstruktionen bedöms som allvarliga med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Vid extremt snöfall rekommenderas att tillträde till lokalen förbjuds tills dess att snömängden på taket reducerats.”

Det här framfördes alltså inte på sammanträdet. På FB har Repo Wallmans inlägg fått svar av Helge Kneese och Jonas Mossberg.

Helge Kneese (KD) svarade Repo Wallman (MP):

“Satt också och lyssnade på mötet. Sitter även i Samhällsbyggnadsnämnden och har gått igenom samtliga dokument under de senaste 2 åren.
Taket uppfyller 1990 år regler. Har hållit utan problem i snart 25 år. Inga utmattningsskador eller allvarlig erosion har påträffats. Takbågarna anses såpass fina att man har tänkt sälja det vid en ev rivning. Det man har gjort är att kört takkonstruktionen i ett datorprogram för stresstest. Där har man lagt in dagens byggregler. Dagens byggregler kräver att konstruktionen ska klara större laster än när det byggdes. Vid dessa datorsimuleringar vid maxlast blir taken något överlastat på vissa ställen. Hur många dagar om året ligger det extrema mängder snö på taket? Samtidigt kan man konstatera att det inte varit några som helst problem i 35 år. Däremot har Arenataket störtat in pga snö vid något tillfälle. Inte heller Arenataket skulle klara dagens byggregler vid en stresstest. Ska vi stänga arenan?”

Annika Repo Wallman (MP) replikerade:

“gott så … intressant då att det i slutsatsen rekommenderas att man ska stänga vid extremt snöfall. ..har experterna fel? Kanske går att hyra ut, med villkor att ha badet stängt när det är snöstorm och det kommer 20 cm snöblask?”

Helge Kneese igen:

“Som sagt, kommer det mycket snöfall är det fastighetsägarens skyldighet, oavsett byggregler, att göra en bedömning om ev fara och nödvändiga åtgärder. Det gäller alltid. Skulle tro att de flesta hus som är byggda på 1990-talet skulle få samma anmärkning. Har själv skottat av taket på mitt hus en enda gång. Vänersnö hade lagt över en meter snö. Vart orolig, tänk om det kommer mer, så skottade av det. Grannen gjorde det inte, hennes tak höll ändå. ”

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att hyra Hallevibadet, grep in i debatten och svarade Repo Wallman:

“och var får du just 20cm från? Skall du ställa samma krav på samtliga kommunala fastigheter byggda innan 2000? Snö faller sällan som slask och när snön faller är det inte mycket vikt, även med ett lager på uppemot 2-3 meter, vikten kommer vid tö/regn och är man dum nog att låta det ligga kvar så kan det sluta som på arenan. Naturligtvis kommer en privat hyrestagare att ha en snöplan, det rekommenderar jag varmt även kommunen att ta fram till i synnerhet ishallen som har en taklutning som troligtvis inte är godkänd med dagens byggregler”

Jonas Mossberg skrev också angående Wallmans citat ur rapporten om statusbedömningen:

“Annika…….Nu är det ju så att vissa läser denna rapport som djävulen läser bibeln. Vad alla tydligen missat (politiker i alla fall) är att rapporten är beställd för att utröna om taket klarar 2024-års snölastkrav. Om man skulle göra om samma beräkningar på alla kommunens fastigheter som är byggda före år 2000 så blir samtliga dödsfällor. Jag skulle vara väldigt försiktig i att vistas i arenan vid minsta snöfall, den har så mycket brister så riv den istället nu när Hallevi blir kvar. Ishallen har fått nytt tak, var är rapporten där? Den är dessutom äldre än Hallevi och taket läckte. Fast den vill ju inte S och C riva så är den ju i topptrim, skenheliga politiker verkar det finnas gott om i vår kommun, i alla fall i vissa partier.
Är Vänersborgs kommun enda kommunen i landet som inte vet vad en snöplan är? Helt enkelt en nedskriven plan hur mycket snö det får komma innan snö skall skottas från tak. Beroende på ålder och taklutning/taktyp. Hade vi haft en kanske arenataket hade hållit?”

Annika Repo Wallman (MP) fortsatte:

“Hallen är byggd på 90- talet och delvis tilläggsisolerad ( som har ökat egenvikt, som påverkar hållfastheten) … man kan begära ut alla handlingar och läsa själv. Det finns sådant som är bok o konstruktionen oxå, men för mig räckte det att läsa om takkonstruktionen för att känna att säkerheten inte kan garanteras. Om det är lika illa med arenan vet jag inte, är inte påläst om den.”

Jonas Mossberg igen:

“Jag har läst hela rapporten ett flertal gånger och även pratat med de som gjorde jobbet på hallen. Det är inga som helst konstigheter med vare sig grafer eller tabeller, snözonerna har ändrats sedan Hallevi (och ALLA andra) fastigheter före 2018 byggdes. Det är INTE tilläggsisolerat för kommunen sa nej så där är det en ren felaktighet i rapporten. Läser du offerten också så ser du att taket är i så gott skick att bland annat takstolar skulle återanvändas.
Jag har hittat både stora och små fel i samtliga rapporter från Hallevi, i synnerhet den från 2016 är ett stort skämt. Men fråga gärna så skall jag ge dig fackmannamässiga svar som definitivt inte samhällsbyggnadsnämnden har gjort de senaste åren.
Samtliga rapporter hade sett likadana ut (eller värre) över alla äldre fastigheter och ytterligare värre på arenan. Känner du att du kan garantera säkerheten på arenan/Ishallen som saknar denna rapport?”

Och Mossberg fortsatte:

“tyvärr verkar du inte vara vidare påläst om Hallevi heller. Både jag och Lejon har skrivit löpmeter om alla felaktigheter i rapporterna, vi har haft egna inspektörer med högre kompetens än SBFs inspektörer. Kärvling har påvisat högvis med brister/felaktigheter i rapporterna så att säga att du är påläst när du enbart blivit erbjuden enkelsidig information (läs propaganda) är att ta i.”

Det var ytterligare en del argumentation personerna emellan, men inga nya sakuppgifter. Jonas Mossberg avslutade diskussionen:

“Jag förstår inte riktigt hur du kan ha så svårt att förstå att rapporten visar att ett mer än 40 år gammalt bygge inte klarar dagens krav som inte ens fanns när det byggdes. Det som byggs idag kommer inte klara de krav som ställs om 40 år. Kör du gammal bil så är det med ditt resonemang en dödsfälla då kraven ändras varje år. En enbart 10 år gammal bil klarar inte dagens krav och bilbesiktning besiktigar mot kraven som ställdes när bilen byggdes, inte dagens krav. Man skall inte försöka jämföra äpplen och päron.”

Helge Kneese (KD) avslutade för sin del diskussionen med följande kommentar:

“Verkar som du inte är mottaglig för sakargument? Flera S ledamöter på KF igår samma sak. Börjar likna en förtalskampanj. Skapa oro kring en byggnad utan egentlig substans. Lite desperat intryck ger det i vilket fall.”

Vem vet, diskussionen kanske kommer att fortsätta. Det finns många andra trådar i diskussionerna, men jag tyckte att dessa inlägg kastade ytterligare ljus över Hallevibadets “tekniska status”.

Min slutsats har stärkts av dessa diskussioner. Vargöborna och andra kommuninvånare kommer att kunna simma lugnt i Hallevibadets bassänger den dag då badet åter öppnar sina portar för allmänheten.

Onsdagen den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige ett bra beslut.

PS. När inspelningen av KF-sammanträdet har redigerats färdigt kommer det att läggas ut på kommunens webb-TV.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Vargön

När beslutas Vattentjänstplanen?

18 februari, 2025 Lämna en kommentar

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling. Idag tisdag sammanträder/sammanträdde regionfullmäktige i Bojorten. (Regionens webb-utsändning hittar du här.)

Det fina vädret lockade till en promenad till kommunhuset. Det var läge att studera hur det går till när regionen genomför sina sammanträden. Jag hamnade mitt i en interpellationsdebatt. Den var föranledd av en interpellation av Ed Kahrs (M) om gemensamma insatser för att stärka barns och ungas psykiska välmående. Frågan var riktad till Carina Örgård (V), ordförande i beredningen för psykisk hälsa, och hade följande lydelse:

“Vilka insatser anser du att Västra Götalandsregionen kan bidra med och vilka åtgärder bör vidtas för att öka kunskap och kompetens, samsyn och omhändertagande av barn och unga som lider av psykisk ohälsa?”

Det var en intressant debatt, särskilt eftersom jag avslutade min lärarkarriär på BUP-skolan. Det finns egentligen mycket att berätta om mina erfarenheter därifrån, men det får bli någon annan gång. (Interpellationssvaret från Örgård kan du läsa här.)

När jag satt på åskådarläktaren fick jag ett meddelande. Meddelandet tog mig snabbt tillbaka till den kommunala verkligheten. Det kom från en fastighetsägare på Vänersnäs som undrade hur det går med vattentjänstplanen och den kommunala VA-dragningen.

Det hade jag alldeles glömt. I samband med att jag nyligen skrev två inlägg om vattentjänstplanen (se “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” och “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”) ställde jag frågan till Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) om hur långt man hade kommit med planen. Jag hade inte hunnit få något svar när jag skrev inläggen.

Det har jag fått nu. Svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen löd:

“Frågan om Vänersborgs vattentjänstplan landade på mitt bord för ett par månader sedan. Jag har skrivit klart det första utkastet för någon vecka sedan och skickat det till enheterna för Miljö, Plan och Bygg samt Kretslopp och Vatten för synpunkter. Jag kommer också i det underlag som presenteras inför politiken ta hänsyn till det samråd som skett under 2024. Det beräknar jag ha gjort klart under vår/sommar-25 för att därefter behandlas politiskt i respektive nämnder och slutligen beslutas av Kommunfullmäktige (KF).
Min gissning är att ärendet kommer upp till KF under höst/vinter 2025. Men det är ni i politiken som avgör.”

 Politiken “som avgör” i det här fallet är de styrande partierna, framför allt de två ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) i samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson (S) i kommunstyrelsen. Vi oppositionspolitiker har inte mycket att säga till om när det gäller vilka ärenden som ska upp på kommunens dagordningar…

Jag hoppas att fastighetsägaren och andra är nöjd med informationen. Det ska tilläggas att fastighetsägaren ifråga inte var särskilt intresserad av att eventuellt bli tvångsansluten. Men hur det kommer att gå med kommunens Vattentjänstplan ligger som framgår en bit fram i tiden. 

Och det är egentligen inte klart med en Vattentjänstplan. Den dag då planen är beslutad så ska inrättandet av verksamhetsområden upp på dagordningen. Varje verksamhetsområde är ett eget ärende eftersom en vattentjänstplan inte är juridiskt bindande. Sedan kan varje enskild fastighetsägare överklaga ett verksamhetsområde och en anslutning osv.

Det kommer att hinna rinna stora mängder vatten och fekalier genom de enskilda avloppen innan det blir dags för anslutningar till kommunens VA-nät – både frivilliga sådana och tvångsanslutningar.

Vem vet, det kanske till och med kan bli en valfråga.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Miljöpartiet, S, Vargön

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

BUN på fredag!

12 februari, 2025 Lämna en kommentar

För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant…  ;)

BUN:s dagordning har följande utseende:

Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:

“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”

Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.

Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)

BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.

I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.

Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.

Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.

I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.

I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.

Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.

Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.

Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.

Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.

Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:

“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.

BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…

Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:

“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”

Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.

Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.

Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.

Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:

“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”

Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.

Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…

Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:

“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”

Och på sidan efter:

“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”

Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…

BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.

Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.

Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.

Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.

Kategorier:BUN 2025, Skola, Skola och utbildning, Verksamhetsberättelse

Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)

10 februari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet.

Representanterna för Länsstyrelsen konstaterade att fastigheterna inom området Änden och Hallby Södra (inklusive skolan) var relativt tätt lokaliserade. Detta är ett område som föreslås bilda ett verksamhetsområde i Vänersborgs kommuns förslag till vattentjänstplan (planen som var ute på samråd). Länsstyrelsen konstaterade också, precis som vattentjänstplanen, att bebyggelsen är gles i områdena kring Grytet och norr om skolan (Rasmustorpet). I Grytet har inte heller kommunen föreslagit något verksamhetsområde. Här delar Länsstyrelsen alltså kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att Grytet respektive Rasmustorpet är separata delområden och anledningen till det är att avståndet helt enkelt är för stort till Hallby Södra för att kunna anses vara en samlad bebyggelse (ett större sammanhang).

Det är emellertid intressant att kommunen i förslaget till vattentjänstplan har föreslagit att Rasmustorpet ska ingå i Gaddesannas verksamhetsområde. Gaddesanna är ett verksamhetsområde sedan några år tillbaka, inrättat och utbyggt sedan Länsstyrelsen hade förelagt kommunen detta. I vattentjänstplanen vill kommunen utvidga befintligt verksamhetsområde med området kring Rasmustorpet. Kommunen kallar det “nya” verksamhetsområdet för “Gaddesanna, utvidgat”. Länsstyrelsen har inte undersökt och bedömt om detta verksamhetsområde är ett större sammanhang i Vattentjänstlagens (LAV) mening.

Länsstyrelsens bedömning var emellertid att områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet inte tillsammans kunde betraktas som samlad bebyggelse (större sammanhang) i LAV:s mening. Därför utgick Grytet och Rasmustorpet. De två områdena uppfyllde var för sig inte vattentjänstlagens krav på samlad bebyggelse/större sammanhang.

Länsstyrelsen gick vidare och gjorde fler bedömningar. Länsstyrelsen kom faktiskt fram till slutsatsen att även området “Södra-Hallby” ska betraktas som två olika områden:

“Utifrån Länsstyrelsens fältbesök görs bedömningen att det är två separata delområden där det är ett avstånd på drygt 150 meter mellan områdena.”

Det betyder enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Oops… I kommunens förslag till vattentjänstplan betraktades Änden och Hallby Södra som en samlad bebyggelse och skulle tillsammans bilda ett verksamhetsområde. Och så kommer Länsstyrelsen och anser att det är två delområden. Det betyder att fastighetsägarna i delområdet Änden inte får ingå i något verksamhetsområde… En del blir antagligen glada för det, andra kanske blir mindre glada.

Hallby Södra ska dock anses som ett större sammanhang enligt Länsstyrelsen, trots att det bara finns 16 bostadsfastigheter i området. Det beror på att Vänersnäs skola finns i området och den anses motsvara minst 15 hushåll.

Länsstyrelsen bedömning lär sätta “myror i huvudena” på tjänstepersonerna i kommunhuset. Det blir till att ändra i förslaget till vattentjänstplan. Igen, antar jag.

Det räcker inte, skriver Länsstyrelsen att ett område kan anses utgöra samlad bebyggelse (större sammanhang) för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Och därför fortsätter Länsstyrelsen att titta på hälso- och miljörekvisiten i området Hallby Södra. Och detta har säkerligen lett till en invasion av myror i kommunhuset…

Länsstyrelsen utgår från LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

Länsstyrelsen börjar med att betrakta hälsorekvisitet:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”

Oj. “separata system”… Vad menar Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen skriver, och jag citerar ett längre avsnitt eftersom det kan ha stor betydelse för fastighetsägarna på Vänersnäs – och antagligen på flera ställen i kommunen, för att inte prata om tjänstepersonerna på Kretslopp & Vatten:

“Länsstyrelsen gör sammanfattningsvis bedömningen att det på merparten av fastigheterna inom Hallby-Södra inklusive skolan (delområde 2) finns förutsättningar för att på ett godtagbart sätt tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i området genom enskilda anläggningar. Bristerna inom möjligheten till avloppsrening samt de brister på dricksvattenkvalitet som identifierats för enskilda fastigheter är därmed inte av tillräcklig omfattning för att det av hälsoskäl ska finnas behov av att förelägga kommunen om att inrätta ett verksamhetsområde för avlopp och dricksvatten.”

Länsstyrelsen anser alltså att det inte är möjligt att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på Hallby Södra heller… Det torde i praktiken betyda att om kommunen ändå föreslår ett verksamhetsområde i området så, antar jag, kan fastighetsägarna överklaga beslutet (till Mark- och miljödomstolen). Länsstyrelsen har ju gett dem argument…

Länsstyrelsen avslutar sin bedömning med att analysera miljörekvisitet enligt LAV 6 §. Och det kan jag avslöja direkt, Länsstyrelsens resonemang gör ingen i kommunhuset glad…

Länsstyrelsen konstaterar att samtliga delar av området Hallby Södra har avrinning till Dättern och att Dättern har problem med övergödning:

“Recipienten (Dättern alltså; min anm.) har måttlig ekologisk status och otillfredsställande status för näringsämnen.”

Länsstyrelsen slår fast:

“För Dättern som helhet är jordbruket den största påverkanskällan till övergödning men enskilda avlopp är också betydande och står för ca 9,3% av den antropogena fosforbelastningen.”

Enligt min mening är det inte omöjligt att Länsstyrelsen faktiskt överskattar de enskilda avloppens betydelse. Varför är inte Grästorps och Nossebros avloppsreningsverk medtagna i bedömningen? Dessa avloppsreningsverk ligger vid Nossan – och Nossan rinner ut i Dättern… Och att avloppsreningsverk släpper ut stora mängder kväve och fosfor samt andra skadligare ämnen, som t ex kemikalier och mediciner, är allmänt känt.

Men ok, en tiondel av utsläppen kommer från enskilda avlopp… Men vad släpps ut från Hallby Södra?

“De enskilda avlopp som idag finns i Hallby -Södra inklusive skola (delområde 2) som skulle kunna innebära näringsämnesbelastning på Dättern är dock placerade långt från Dättern, från 300 meter – 1,4 km. Påverkan från dessa avlopp bedöms vara liten i relation till den totala belastningen från utsläpp från jordbruk och andra områden med enskilda avlopp.”

Och Länsstyrelsens slutsats blir:

“En kommunal anslutning av Hallby-Södra bedöms därför inte ge en tillräckligt stor minskning av näringspåverkan för att anse att miljörekvisitet i 6 § vattentjänstlagen är uppfyllt.”

Länsstyrelsens uppfattning om verksamhetsområden i det undersökta och bedömda området torde ha framgått väldigt tydligt, men Länsstyrelsen avslutar ändå sin bedömning med en sammanfattande slutsats.

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Det är en tung slutsats för Kretslopp & Vatten… Vänersborgs kommun har uppenbarligen värderat och bedömt hälso- och miljörekvisiten på ett helt annat sätt än Länsstyrelsen. Och det får konsekvenser på de planerade verksamhetsområdena.

Man skulle kunna se Länsstyrelsens bedömning som en slags kalibrering av hur kommunen ska göra sina bedömningar. Länsstyrelsens bedömning torde därför få återverkan även på andra områden på Vänersnäs och också för andra delar av kommunen. Det är inte bara så att kommunen får omvärdera sina tolkningar av lagen – fastighetsägare har fått hjälp av Länsstyrelsen med argument i yttranden och/eller överklaganden på den kommande vattentjänstplanen.

Som t ex “Gaddesanna, utvidgat”, dvs området kring Rasmustorp. Skulle Länsstyrelsen verkligen se ett behov av verksamhetsområde, när miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har yttrat att VA i detta område borde gå att lösa enskilt? När området dessutom har avrinning mot Dalbosjön (Vänern) som inte har några problem med övergödning. Min gissning är att Länsstyrelsen knappast skulle anse att området Rasmustorp uppfyller hälso- och miljörekvisiten för inrättandet, eller utvidgning, av ett verksamhetsområde.

Länsstyrelsen har gjort en, i varje fall för mig, överraskande bedömning efter tillsynen på Vänersnäs. Den skiljer sig från de tidigare “traditionella” bedömningarna från myndigheter. Men visst är det en sund och rationell bedömning som Länsstyrelsen, äntligen, har gjort. Det tycks som om synen på enskilda avlopp och markretentionens betydelse har spridit sig. Och att tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster äntligen är synkroniserad med och anpassad till lagstiftarens syften och domar i Mark- och miljööverdomstolen.

Jag får också en upplevelse av deja-vu från de debatter som förekommit i Vänersborgs kommun – i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Länsstyrelsen upprepar ju faktiskt samma argument som vi i Vänsterpartiet använde i debatterna kring förslagen om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs för några år sedan. Länsstyrelsen utgår från vattentjänstlagen och vad det faktiskt står i lagen, precis som James Bucci och jag gjorde. Då möttes vi av sarkasm, ironi och påhittade, fantastiska argument. Som t ex att de enskilda avloppen på Vänersnäs skulle kunna förgifta dricksvattnet i Vänern för 800.000 personer… (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)

De lärdomar som Vänersborgs kommun måste ta med sig utifrån Länsstyrelsens bedömning är att det inte bara handlar om att hitta ”större sammanhang” i bebyggelsen. Det har nämligen funnits en tendens i kommunen att anse att där det finns större sammanhang (ett begrepp som kommunen i och för sig ofta har tolkat mycket vidsträckt och omfattande, dvs felaktigt) så finns det också mer eller mindre automatiskt ett behov. Så är det inte. Kommunen underskattar betydelsen av att verkligen reda ut om det finns ett tillräckligt stort behov utifrån hänsynen till ”skyddet för människors hälsa eller miljön”. (LAV 6 §).

Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.

Anm. Läs gärna inlägget ”När beslutas Vattentjänstplanen?”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)

9 februari, 2025 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. En av nyheterna var att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Runt om i landet satte kommunerna igång arbetet med att ta fram en vattentjänstplan, så även Vänersborgs kommun. Det var bråttom, vattentjänstplanen skulle finnas färdig i varje kommun den 1 januari 2024. Det var få kommuner som hann få planen klar till detta datum.

I Vänersborgs kommun utarbetades ett förslag till vattentjänstplan och den gick ut på samråd förra sommaren. Då hade berörda fastighetsägare möjlighet att lämna in synpunkter. Förslaget till vattentjänstplan skickades även ut på remiss till några av kommunens nämnder. (Längst ner finns länkar till de blogginlägg som jag skrev om förslaget och svaren från två av remissinstanserna.)

Vattentjänstplanen borde alltså ha varit klar för länge sedan, men det var antagligen många synpunkter som skulle tas i beaktande. Jag förmodar emellertid att arbetet fortskrider för fullt inom kommunhusets väggar, även om det inte har sipprat ut någon information från Sundsgatan om arbetet, t ex om tidsplanen eller hur långt Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har kommit med planen. På kommunens webbplats hittar jag inte heller någon information. (Se “Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp”.) Jag har skrivit till ansvarig tjänsteperson men inte fått något svar, inte än i varje fall.

Vattentjänstplanen ska enligt LAV omarbetas och kompletteras utifrån alla synpunkter som har lämnats under samrådet. Sedan ska det nya förslaget ut på granskning – under minst 4 veckor. Då kan faktiskt fler synpunkter lämnas från berörda fastighetsägare och förslaget till plan eventuellt omarbetas ytterligare. Men då blir det troligen i mindre omfattning. När förslaget till Vattentjänstplan för Vänersborgs kommun är klart ska det som vanligt vandra från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för beslut. Och även på denna “resa” kan det naturligtvis hända saker.

Parallellt med kommunens arbete har Länsstyrelsen under flera år arbetat med en begäran från en boende i Grytet på Vänersnäs. Denna begäran inkom redan den 21 maj 2022 till Länsstyrelsen. Det är alltså snart 3 år sedan och till och med innan riksdagen fattade beslut om en ny vattentjänstlag. Länsstyrelsens svar, dvs beslut, kom den 23 januari i år, 2025 alltså. I beslutet står det en hel del intressant om VA-frågan på Vänersnäs. Länsstyrelsens beslut och bedömningar kan faktiskt få återverkningar och kanske till och med komplicera, och försena, kommunens arbete med vattentjänstplanen ytterligare.

Fastighetsägaren på Vänersnäs begärde av Länsstyrelsen att den skulle göra en tillsyn och pröva Vänersborgs kommuns skyldighet att inrätta verksamhetsområde för vatten och spillvatten i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet – på Vänersnäs alltså. En rad skäl anfördes för att det kommunala VA-nätet skulle byggas ut och fastigheterna kunna ansluta sig.

Vänersnäsbon menade att området utgjorde ett större sammanhang, statusen på de enskilda VA-lösningarna var dålig, området översvämmades ofta och avloppsvatten kunde rinna ut i Dättern. Hen menade vidare att dricksvattnet hade anmärkningar och att risken var överhängande för att vattenkvaliteten var bristfällig i ett stort antal fastigheter. En annan fastighetsägare på Vänersnäs hade också yttrat sig och höll till största delen inte med om denna beskrivning.

Det ska nämnas att både Samhällsbyggnadsförvaltningen, dvs Kretslopp och vatten, och Miljö- och byggnadsförvaltningen också yttrade sig till Länsstyrelsen.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök i området. Efter besöket gjorde Länsstyrelsen en sammanvägd bedömning och beslutade följande den 23 januari:

“Länsstyrelsen lämnar begäran om tillsyn av Vänersborgs kommuns skyldighet att anordna en allmän va-anläggning för fastigheter inom områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet, se karta bilaga 1, utan åtgärd och avslutar ärendet.”

I nästa blogginlägg, del 2, kommer jag att mer noggrant gå igenom Länsstyrelsens resonemang kring större sammanhang, hälsorekvisitet och miljörekvisitet. Länsstyrelsen bjuder nämligen på ett tänk som sannolikt både komplicerar och fördröjer kommunens arbete med den nya vattentjänstplanen…

Fortsättning i inlägget ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Det svarta taket 3: Bedömningen

6 februari, 2025 1 kommentar

Fortsättning på inlägget “Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.

Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden paret Thorenius ansökan om bygglov i efterhand. Byggnadsnämnden gav alltså inte bygglov. Det svarta taket skulle tas bort och det röda återställas.

Byggnadsnämnden var inte enig i beslutet. Det blev 4-4 och en ledamot avstod. Det innebar att ordförande Benny Jonasson (S) avgjorde ärendet med sin utslagsröst.

Det berättas att beslutet föregicks av en intensiv debatt. Även tjänstepersonerna sägs ha deltagit mycket aktivt. I de nämnder som jag deltar och har deltagit i skiljer man tydligt på de olika rollerna. Det är politikernas roll att diskutera politik, och fatta beslut.

På sammanträdet hade ett argument för att avslå bygglovsansökan varit att byggnadsförvaltningen hade sagt nej till ett annat takbyte i området, från rött till svart. Och hur skulle det då se ut om nämnden gav Thorenius bygglov för ett likadant takbyte…?

”Nej-et” till förfrågan om byte av takfärg har bekräftats av ordförande Jonasson (S). Det framgick av ett citat i TTELA (se “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”). Jonasson sa:

“Andra i området har frågat innan om de får byta taktegel och de har fått nej.”

Eftersom denna fråga inte har varit uppe i nämnden tidigare måste det således ha varit tjänstepersoner i byggnadsförvaltningen som har sagt nej. Men politikerna i byggnadsnämnden har inte delegerat rätten att avslå bygglovsansökningar till någon tjänsteperson i förvaltningen… Det är ett beslut som politikerna i nämnden ska fatta. (Det finns fler aktuella exempel på när byggnadsförvaltningen meddelar “nej till bygglov”, bland annat i Sikhall. Men det får bli ämnet i ett kommande inlägg.)

Skälet till byggnadsnämndens beslut om att inte bevilja bygglov för Thorenius var:

“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”

Och så följer en längre bedömning. Jag nämnde några formuleringar ur denna bedömning i det förra inlägget. (Se “Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.) Här tänkte jag återge övriga motiveringar.

Det kan först vara värt att upprepa att det enligt nämnden bara tycks vara takens färg som bestämmer enhetligheten. Husfasadernas färg spelar ingen roll trots att de, som nämnts, är mycket varierande. Det finns fasader i blått, gult, brunt, grönt och vitt. Detta kommenteras i ett avsnitt i bedömningen:

“De 29 kedjehusen har ursprungligen byggts med en aluminiumfasad på bottenvåningen – troligen i närmare vit kulör – och med gavelspetsarna i stående träpanel med troligen skiftande kulörer som brunt, gult och blått.”

I ett yttrande inför byggnadsnämndens beslut den 31 oktober 2023 skrev stadsarkitekten:

“Alla hus har ursprungligen varit identiska bland annat i volym, fasadgestaltning och takform.”

Och stadsarkitekten fortsatte:

“Oklart är vilka fasadkulörer som har varit ursprungliga men sannolikt är att alla hus från början har varit täckta med röda lertegelpannor.”

Jag fick ett foto från en mycket lokalhistoriskt kunnig person på Facebook:

I förgrunden syns Vargöns gamla bandybana vid Sandgärdet och i bakgrunden ser man husen på Lugnets väg och Snickaregårdsvägen. Thorenius hus nr 22 är markerat med en pil. Fasaderna på de yttre husen i området var grå/vita.

Där ser man. Det är inte alltid lätt att vara stadsarkitekt eller tjänsteperson. Det man emellertid aldrig får glömma är att svårigheten eller omöjligheten att få fram relevant och viktig information/fakta kan innebära att de beslut som fattas blir felaktiga. Och det i sin tur kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde. Därför finns det kanske situationer, även i byggnadsförvaltningen och nämnden, där man hellre borde fria istället för att fälla…

Enligt samma källa på Facebook var husen innanför det inringade området (se den röda linjen på fotot) röda från början. Med andra ord, hela områdets karaktärsdrag har ändrats från det husen ursprungligen byggdes. Byggnadsnämnderna i Västra Tunhem/Vänersborg har under åren alltså helt struntat i:

“krav på varsamhet vid ändring och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap”

Ja, det vill säga ända fram till den nuvarande byggnadsnämnden tillsattes efter valet 2022… Och då gäller det ett hus…

TTELA hade häromveckan en artikel om den nya domstolsbyggnaden som är under uppförande. (Se TTELA “Nya tingsrätten i Vänersborg väcker starka känslor”.) Den väcker på sina håll starka känslor och det vällde in kommentarer, som totalt ratade utseendet skriver TTELA. Och citerade Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare”:

  • ”Fulaste hus jag sett någonsin…ser ut som en utomhus toalett!! Elisabeths port är nästan lika fult…vad sjutton gör ni med våran fina stad??”
  • ”Hur tänkte de?.. Anskrämligt!”
  • ”Fruktansvärt fult hus”
  • ”Kan inte bli fulare än såhär…Verkligen en skam…”

Kommunens stadsarkitekt Martin Staude uttalade sig i TTELA  (se “Nya tingsrätten i Vänersborg väcker starka känslor”):

“Det går inte att få alla nöjda. Det kan inte heller vara målet att göra alla nöjda.”

Nä, målet är inte att göra alla nöjda. Däremot är det tydligen avgörande viktigt att stadsarkitekten själv och 4-5 ledamöter i byggnadsnämnden blir nöjda. Sedan får alla andra kommuninvånare tycka vad de vill. Det kan ju som sagt inte vara målet att göra andra nöjda…

Det räknades upp flera lagparagrafer i nämndens bedömning för avslag av bygglovet. Det är självklart viktigt att lagen följs. Lagparagraferna i beslutet handlade emellertid om vad som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6 §) samt karaktärsdrag och att ta till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (PBL 8 kap. 17 §). Det är helt klart bedömningsfrågor. Fyra ledamöter i byggnadsnämnden, och stadsarkitekten, hade en bedömning, de fyra andra ledamöterna en annan. Vem satt inne med den rätta bedömningen? Ordförande Benny Jonasson (S) med sin utslagsröst?

Jag tycker inte att enskilda politikers personliga bedömning ska avgöra ärenden som innebär sådan påverkan på enskilda kommuninvånare, inte minst ekonomiskt. Det är fel att subjektiva tyckanden och värderingar ska vara utslagsgivande. Särskilt i ärenden där det finns många argument för motsatta bedömningar…

Alldeles för ofta får jag också en känsla av att Vänersborgs kommun i sin myndighetsutövning inte behandlar alla kommuninvånare lika. Jag hoppas att jag har fel. Det kanske bara handlar om någon slags prestige…

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

Det svarta taket 2: Enhetlighet?

5 februari, 2025 Lämna en kommentar

Det har pratats en del efter mitt förra blogginlägg. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.) Flera har hört av sig, till och med några i byggnadsnämnden. Och det trots att andra personer i nämnden tydligen har sagt att man inte ska läsa mina blogginlägg, eftersom de inte är att lita på – det är bara Kärvlings egna åsikter…

Det kanske var ordförande Benny Jonasson (S) som sa det… Inte vet jag, men enligt uppgifter i TTELA, om man ska tro på TTELA:s källa, har ordförande Jonasson sagt att han inte hade läst alla handlingar. (Se TTELA “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”.) Paret Thorenius kopierade faktiskt mina tre första blogginlägg (se länkar nedan) och bifogade dem i sitt yttrande till nämnden inför behandlingen och beslutet den 21 januari. Mina tre blogginlägg ingick alltså, utan min vetskap (men det var självklart okej), i byggnadsnämndens beslutsunderlag. Politikerna bör självklart läsa motpartens yttrande innan de fattar beslut. Särskilt beslut som kan få stora konsekvenser för enskilda kan man kanske tycka….

Det verkar som om det har funnits en viss förvirring kring vad det stod i detaljplanen om området i Vargön. Stod det att husen på Snickaregårdsvägen i Vargön skulle ha röda tak? Det faller egentligen lite på sin egen orimlighet. Snickaregårdsvägen är längre än den del som nämnden lyfter fram i underlaget. Vägen fortsätter och det är flera hus på båda sidor om den som faktiskt har svarta tak. (Se kryssen på bilden. Den vita pilen pekar på Thorenius hus.)

Det kan tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt.

Detaljplanen för det aktuella området är från 1988. På den tiden kallades detaljplanerna för “stadsplaner”. Stadsplanen från 1988 hade följande utseende för området kring Snickaregårdsvägen i Vargön. (Jag har satt dit kryssen. Rött kryss=Thorenius hus. Svarta kryss: de två grannhusen i “raden” som också har svarta tak.)

Kvarteret där Thorenius hus ligger kallas “Barken”. Det har beteckningen “BS I”. “BS” betyder:

“Bostäder, sammanbyggda hus”

Den romerska siffran “I” innebär:

“På med romersk siffra betecknat område får byggnad uppföras med högst det antal våningar som siffran anger.”

Det är detaljplanerna som bestämmer var byggnader får placeras, hur stora de får vara och vilken typ av verksamhet som får bedrivas där. De är juridiskt bindande. I stadsplanen från 1988 finns inga bestämmelser för takfärg, eller fasadfärger, i området. Det är viktigt att komma ihåg det.

I underlaget till byggnadsnämndens sammanträde den 21 januari skrev förvaltningen:

“Den berörda byggnaden (Thorenius hus; min anm) är den första i en rad av 7 kedjehus som i sin tur är en av fyra rader med sammanlagt 29 kedjehus längs med Snickaregårdsvägen, Lugnets väg och Nygårdsvägen som byggdes på 1960-talet i lika volymer och enhetlig gestaltning. Kedjehusen har väl synliga branta takfall i rött taktäckningsmaterial och ramar in ett område med ytterligare bostadshus från samma tidsepok men med flackare oenhetliga tak.”

Flygfotot ovan är från 1960. Det är inte helt lätt att se detaljer, men man ser att det är ett område som omges av fyra rader med hus som ser likadana ut avseende takfärg precis som byggnadsförvaltningen skrev. Faktum är att på fotot ser även husen i området innanför ytterraderna tämligen lika ut. Det är nästan så att man kan tro att alla hus och hustak var likadana i hela området, trots att förvaltningen skrev att taken var ”oenhetliga”.

Så här ser samma område ut idag (se foto nedan). Det kan noteras att hustaken på en av raderna (vid Baståvägen, längst upp till höger) inte längre är enhetliga. Flera av hustaken i raden, åtminstone fem, är svarta. Området innanför raderna är färgmässigt inte alls enhetligt längre. Väldigt många hustak är svarta. Det finns faktiskt fler svarta än röda tak. Och jag noterar också att i stort sett samtliga tak på garagen är svarta, även i raderna i ytterkanterna. Nämnden har ju faktiskt inte talat om att garage ska vara undantagna ”kravet” på röda tak…

Området såg i stort sett ut så här när Thorenius bytte färg på sitt tak år 2016.

Förvaltningen har uppenbarligen brutit ut de hus som finns på tre (inte fyra!) av raderna, som “ringar in” området. Husen innanför tillhör i nämndens värld inte området. Det är lätt att få intrycket att byggnadsnämndens avgränsning sker på tämligen godtyckliga grunder. Sedan kan vi också konstatera att två av grannhusen till Thorenius hus strax utanför den ena av nämndens definierade rader har svarta tak – se foto. (Väderstrecken är omvända jämfört med de andra fotona.)

Det är svårt att se att det finns någon enhetlighet alls vad gäller takfärgen i området. Men visst har hustaken i de definierade raderna tegelfärgade tak, Nygårdsvägen-Lugnets väg- Snickaregårdsvägen. I varje fall om man alltså räknar bort den 4:e raden – husen och hustaken på Baståvägen… Och denna av kommunen kallade enhetlighet i hela området förstörs av Thorenius svarta tak… I varje fall halva skulle man kunna säga. En stor del av det svarta taket är svart också på grund av de svarta solcellspanelerna… (Som inte behöver bygglov.)

Husen i området med svart tak är markerade med kryss.

Jag har således svårt att förstå hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ser på området. Hur valde nämnden ut vilka hus som hörde ihop och vilka som inte tillhörde området? Och hur ändrade det svarta taket på Thorenius hus “områdets karaktär”?

I beslutet skrev byggnadsnämnden:

“Bedömningen är – som i tidigare tillsynsärendet – att ändringen till svart takkulör innebär att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt samt att dess karaktärsdrag ändras. Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”

När jag läser “hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan” går mina tankar återigen till Elisabeths Port och domstolsbyggnaden i Vänersborg… Och då kanske det är läge att citera några kloka ord i Matt 23:24:

“Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.”

De flesta kommuninvånare har sannolikt inte varit i det beskrivna området och kanske aldrig kommer att åka dit. Men flera har säkerligen åkt mellan bergen någon gång, möjligtvis till Vänersnäs och Gardesanna. Och då skrev byggnadsnämnden:

“Medan fasaderna under tiden har förändrats har den röda takkulören bevarats på alla 29 hus. Detta är ett viktigt bevarat gemensamt karaktärsdrag på kedjehusen som förutom på de ovan nämnda gatorna även är synliga från den vältrafikerade Lilleskogsvägen.”

Så här kan det se ut från Lilleskogsvägen när man tittar mot det aktuella området:

Lägger man märke till Thorenius svarta tak och att det bryter enhetligheten?

Och om det gör det – hur viktigt är det på en skala…?

Fortsättning följer i inlägget ”Det svarta taket 3: Bedömningen”.

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön