Arkiv
Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?
Vänersborg har producerat en jubileumsfilm. Den heter “Vänersborg 375 år” och kan ses på YouTube (klicka här). I skrivandes stund är det bara 46 visningar, och det är faktiskt väldigt få, alldeles för få. Fast marknadsföringen har kanske inte riktigt kommit igång än.
Filmen beskriver vad som hände i Vänersborg under jubileumsåret 2019 då Vänersborg fyllde 375 år. Filmen beskriver de olika arrangemangen som stadens invånare kunde glädja sig åt. Den är stundtals intressant med en del både historiska och nutida fakta. Och det finns även många vackra vyer över vår fina stad.
För det handlar om Vänersborgs stad, det handlar inte om kommunen. Även om det finns med en bild från Nordkroken. Det finns dock ingenting från Dalslandsdelen eller Västra Tunhem. Men det är klart, det är ju egentligen staden och inte kommunen som fyllde 375 år… 
Ett återkommande tema i filmen, liksom under jubileumsåret, är och var – “Tillsammans”.
Kommunfullmäktiges ordförande Annlena Levin (C) talar en hel del i filmen om – “tillsammans”… Det kanske man måste säga som ordförande i stadens och kommunens högsta beslutande församling. Jag vet inte, men i mina öron som äldre politiker låter det i dessa coronatider tämligen falskt.
Det finns äldre politiker i kommunen, inte bara jag. Och det finns många som tillhör en riskgrupp, det finns många som har anhöriga som tillhör en riskgrupp. Det finns även personer som helt enkelt inte vill ta några risker att smittas av Covid-19. Det finns alltså många personer som inte vill och kan träffas fysiskt. Dessa politiker 
utestängs från att delta i Vänersborgs politiska liv.
Tillsammans?
De styrande i Vänersborg har sjösatt en “lösning” för dessa politiker, men den är i det närmaste pinsam. Det är helt enkelt ingen lösning.
“Lösningen” går ut på att politikerna inte ska behöva finnas i själva sammanträdesrummet när det är politiska möten, t ex sitta i samma rum som presidiet i kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Istället kan de, och måste, vara fysiskt närvarande i ett angränsande rum i Vänersborgs kommunhus.
“… har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. … I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans … I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet…”
Delta på distans är alltså för de styrande i Vänersborg att det ska vara en vägg mellan de olika partigrupperna i kommunhuset… Det är alltså inte möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.
Det är som ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i PFU skrev i en skrivelse angående fysisk närvaro i kommunhuset:
“för vissa ledamöter och ersättare är detta inte ett alternativ”
Virus överlever ju på ytor som andra har tagit på, sprids via ventilationen, aerosoler svävar – beroende på storlek – längre eller kortare tid i rummet. Ju längre man befinner sig i samma rum som andra desto större är spridningsrisken.
Vänersborgs “lösning” innebär med andra ord att politiker i riskgrupper mm i praktiken utestängs från att delta i det politiska livet. Och det är som jag ser det en slags diskriminering.
Tillsammans?
Det får enligt min mening inte gå till så här. Syftet med deltagande på distans är och måste ju vara att alla ledamöter ska ha möjlighet att delta på sammanträden och i det politiska livet.
Vänersborg är, tycks det, tämligen ensam om sin definition av sammanträden och deltaganden på distans. “Distans” betyder att det råder ett fysiskt avstånd mellan personer. Tegnell talar om 2-3 meter när Folkhälsomyndigheten rekommenderar “social distans”. När gymnasieskolorna införde undervisning på distans innebar det att eleverna studerade hemifrån, och läraren kunde också befinna sig hemma. Det betyder det också för Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst som tillåter politikerna att närvara på sammanträdena på distans via “länk”, t ex hemifrån.
Den 3 juni hade Dagens Samhälle, tidningen från och för Sveriges Kommuner och Regioner, en artikel om digitala möten – “Så ska digitala möten genomföras säkrare”. Artikeln slutade med orden:
“Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”
Artikeln handlade till stor del om Karlskronas kommun. Karlskrona har nämligen haft två helt digitala kommunfullmäktigesammanträden. På distans, endast presidiet har varit fysiskt närvarande i en lokal.
Jag skrev till Karlskrona kommun och frågade om digitala möten på distans innebar att ledamöterna inte 
behövde vara fysiskt närvarande i ett rum på kommunhuset. Det var tydligen lite svårt att förstå frågan, så jag fick upprepa den och göra den ännu tydligare. Då fick jag svaret:
“Du kan sitta var du vill, vi hade en ledamot som deltog från sin traktor.”
Jag har i (minst) två bloggar beskrivit hur de styrande har bestämt sig för att utforma och organisera Vänersborgs politiska liv under corona-pandemin – se “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”.
Och utifrån bloggarna skrev jag fyra interpellationer om sammanträden och deltagande på distans till det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige. Tre av dem ställdes till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Interpellationer ska ju vara förhållandevis korta och kärnfulla och ha fokus på en fråga. Det är därför det blev tre interpellationer till Augustsson. Interpellationerna hade även lite olika infallsvinklar på de skrivelser som Augustsson tillsammans med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) respektive PFU:s ordförande Kenneth Borgmalm (S) hade författat. Och skickat ut som officiella och gällande bestämmelser för Vänersborgs kommun. Du kan ladda ner de tre interpellationerna här: 1. “Sammanträde på distans”, 2. “Särbehandling av ledamöter” och 3. “Lyssna på distans”.
Den 4:e interpellationen ställdes till Mats Andersson (C). Som ordförande i barn- och utbildningsnämnden kan ordförande Andersson själv bestämma hur deltagande på distans får gå till. Du kan läsa interpellationen till Mats Andersson här: “Sammanträde på distans”.
Jag kommer senare att redovisa de skriftliga svar som jag har fått av Benny Augustsson (S), Kenneth Borgmalm (S) och Mats Andersson (C).
Tillsammans?
Anm. Du kan läsa del 2 här: ”Politik på distans 2: Interpellationssvar” och del 3 här: ”Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.
KF onsdag: Extra pengar till föreningar mm
De politiska sammanträdena duggar tätt så här innan semestrarna. På måndag är det barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021”) och på onsdag är det kommunfullmäktige. Flera andra nämnder avslutar också “vårterminen” med möten nästa vecka. Det är väl bara Kunskapsförbundet Väst som sammanträder efter midsommar…
Tyvärr har som bekant Vänersborgs kommun visat, och fortsätter visa, en unik stelbenthet när det gäller nya digitala mötesformer på distans. Men vem är egentligen förvånad? På Kunskapsförbundet Väst har i varje fall jag och andra “gamlingar” möjlighet att delta i mötet hemifrån, men så är ju förbundets ordförande från Trollhättan. Fullmäktige går att lyssna på hemifrån, men det är tack vare att Trollhättans Närradio (se här) står för utsändningen, som de alltid brukar göra.
Jag har för övrigt lämnat in fyra interpellationer om deltagande i sammanträden på distans till onsdagens fullmäktige – tre till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och en till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag ska senare publicera interpellationerna här på bloggen, och även svaren. (Svaren har inte kommit än.)
Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:
Det är väldigt många avsägelser som ska tas upp i fullmäktige denna gång, inte mindre än 8 stycken. Avsägelse betyder att en politiker inte vill fortsätta med sitt politiska uppdrag, i t ex en nämnd. Det kan ha olika orsaker – personen kan t ex flytta till en annan kommun, få ändrade arbetsvillkor, tycka att det är hopplöst eller helt enkelt bli sur på något eller någon. Det finns alla möjliga orsaker. Det viktigaste är väl emellertid, eller borde vara, att personerna strävar efter att sätta partiets och väljarnas intressen främst, före t ex sina egna personliga. Men det är nog inte alltid att det är så…
Några av de som avsäger sig sina uppdrag skriver en motivering. Ofta står det då något neutralt som typ “av personliga skäl” etc. Denna gång finns det dock två motiveringar som “står ut”, och där en politisk markering har gjorts. Henrik Harlitz (M) och Ann-Helen Selander (M) avsäger sig båda sina uppdrag som styrelseledamot respektive ersättare i Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB.
Harlitz motiverar sin avgång så här:
”Härmed ber jag om att få bli entledigad från mitt uppdrag i styrelsen för Hunnebergs Kungajakt och Viltmuseum AB, på grund av att jag inte delar den syn på vilket styrelsearbetet bedrivs i bolaget.”
Selander skriver:
”Härmed ber jag om entledigande som ersättare i styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB, på grund av bristande förtroende för ordföranden i styrelsen.”
Det finns egentligen en hel del ärenden på fullmäktiges dagordning som jag redan har bloggat om. Ärende 9 “Uppförande av ny sessionssal” har jag skrivit om ett par gånger (se “Kommunhuset och ny sessionssal” och “Ny sessionssal”), ärende 11 “Ägartillskott till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB” (se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) och ärende 12 “Delårsrapport april 2020” (se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”). Ja, jag har faktiskt också skrivit om ärende 15 “Medborgarförslag om att rena vattnet i Vassbotten” (se “KF imorgon”).
Det man skulle kunna komplettera med är att i ärendet om Kungajaktmuséet så står det i underlaget:
“Kommunstyrelsen beslutar vidare att uppdra åt kommundirektören att upprätta ett avtal mellan bolaget och Kommunstyrelseförvaltningen, där kommunen tillfälligt och mot en faktisk debiterad kostnad, bistår bolaget med ledningsstöd.”
Det är nog inte som TTELA har skrivit upprepade gånger att kommunens näringslivschef Jill Stor ska bli ny VD för muséet… Däremot att bistå “med ledningsstöd”.
Ärendet “Redovisning av personalstatistik 2019” är intressant. Jag blir dock inte riktigt klok på om redovisningen denna gång gäller endast tertial 3, dvs september-december, eller hela året. I handlingarna står det:
“Kommunstyrelseförvaltningen redovisar personalstatistik till personal- och förhandlingsutskottet efter varje tertial. Föreliggande redovisning gäller för tertial 3, 2019.”
Jag återkommer när jag vet att det är hela år 2019 som redovisas. Personalredovisningen är värd en egen blogg.
Delårsrapporten ska behandlas på onsdag. Det brukar vara en tämligen rutinartad tillställning. Denna gång följer emellertid två extra beslutsförslag med ärendet. Det första handlar om att kommunen ska köpa in:
“presentkort via Forum Vänersborg till ett värde av 500 kronor per anställd i Vänersborgs kommun för att visa uppskattning mot personalen och för att främja näringslivet i Vänersborgs kommun.”
I bloggen “Presentkort till personal och avsägelser på berget” skrev jag om min uppfattning i denna fråga. Det vore absurt om personalen fick ett engångsbelopp på 500 kr, samtidigt som barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ska spara och göra nedskärningar på personal i höst… Men visst, om all personal får behålla sina jobb och dessutom få extra pengar vore det väl ok. Även om jag skulle vilja påstå att det framför allt är personalen inom socialtjänsten, förskola och skola som har fått slita allra mest under Corona-pandemin…
Det andra beslutsförslaget i ärendet om delårsrapporten lyder:
“Kommunfullmäktige dubblar grundbidraget som alla föreningar får. Detta görs för året 2020 till en kostnad av 266.000 kronor. Kommunfullmäktige förstärker aktivitetsstöd till föreningar tillfälligt under 2020 med 600.000 kronor. Pengarna ska endast gå till verksamheter för barn och unga. Summan 866.000 kronor tillförs Kultur och Fritidsnämndens budget som ett tillfälligt tillskott under 2020.”
Vad ska man säga? Annat än att det är ett – utmärkt förslag! Ja, det skulle väl i så fall vara – dubbla pengarna en gång till!
Och det var väl roligt att få avsluta bloggen med att för en gångs skull vara åtminstone hyfsat överens med de styrande partierna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det händer ju inte särskilt ofta. För när det gäller de andra ärendena, som inte har tagits upp här, så tycks det mig som om att inga som helst misshälligheter råder mellan partierna. Eller med undertecknad bloggare.
PS. När jag skrev bloggen så utgick jag från den dagordning och de underlag som fanns till hands i torsdags. När jag nu på söndag eftermiddag tar en “dubbelkoll” på dagordningen och handlingarna så ser jag att det har tillkommit en hel del nya ärenden. De kom enligt uppgift i och för sig redan i fredags, men det känns inte riktigt som att man ska behöva 
kolla varenda dag att det kommer kompletterande utskick. Kanske borde någon ansvarig skriva ett mail till alla det angår, i detta fall ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, om att handlingarna har kompletterats. Som det faktiskt görs i barn- och utbildningsnämnden…
Nu är kommunsekreteraren förvisso sjukskriven, men det är ungefär så här som det tyvärr brukar fungera. Det är samma med kommunstyrelsen…
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig. När är det enligt de styrande i kommunen tänkt att de politiska partierna, intresserade vänersborgare etc ska hinna läsa och diskutera de nya ärendena?
Jag får känslan att de styrande i kommunen (S+C+MP) tycker att det viktigaste är att hinna med så många ärenden som möjligt. Demokratin är mindre viktig. De styrande, de som ständigt uppehåller sig i kommunhusets lokaler, de som bestämmer vilka ärenden som ska avhandlas – de vet vad det handlar om. Och de vet hur “alla borde rösta”… Och ofta blir det så om folk inte får tid att förbereda sig.
Det får banne mig inte gå till så här. Jag blir trött.
De “nya” ärendena är:
- Årsredovisning för Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud 2019
- Årsredovisning 2019 för Kunskapsförbundet Väst
- Prissättning för fastigheterna på Östra Mariedal
- Avgift vid användning av externa laddpunkter för elbilsladdning
- Utökat verksamhetsområde Dyrehög, Källeberg och Tån
- Utökat verksamhetsområde, Källeberg 1:6
- Införande av verksamhetsområde för VA, Vatten, spillvatten och dagvatten i Gaddesanna, Vänersnäs, Vänersborgs kommun
- Medborgarförslag om att förbättra trafiksäkerhet vid Östebyn, korsningen Tånvägen-E45 Brålanda
- Motion om ökad självförsörjningsgrad av livsmedel i Vänersborgs kommun
- Motion om upphävande av vattenskyddsområde
- Fråga till kommunstyrelsens ordförande – När tidsplanen nu ändras, varför väljer vi inte november som slutpunkt?
- Fråga till kommunfullmäktiges ordförande om mötesprotokoll
De som har intresse av eller synpunkter på något ärende får kontakta “sin” politiker. Det går nämligen inte för vänersborgarna att ladda ner underlagen från kommunens hemsida…
Den politiska Corona-krisen (2/2)
Den här bloggen är en direkt fortsättning på fredagens blogg: “Den politiska Corona-krisen (1/2)”. Bloggarna ifrågasätter med eftertryck kommunledningens agerande under Corona-krisen. Det handlar om grundläggande och principiella beslut om den politiska demokratin i kommunen.
Jag rekommenderar också att läsa kommentaren som jag fick på gårdagens blogg – klicka här.
==
Den 11 maj hände det något väldigt överraskande.
Det kom en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och personal- och förhandlingsutskottets (PFU) ordförande Kenneth Borgmalm (S). Skrivelsen riktades till alla ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och nämnderna. Rubriken på skrivelsen var “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”.
Jag redovisade på ett mycket kritiskt sätt innehållet i skrivelsen i en tidigare blogg. (Se “Coronakris i Vänersborg”.) Det visade sig att skrivelsen och de nya bestämmelserna endast gällde “presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen”. De är nämligen de enda som är årsarvoderade, dvs de får ett extra arvode. (Jag kan förstå varför presidierna har årsarvoden men jag kan inte förstå varför de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen ska ha det.) De får också ersättning för “själva arbetet” som politiker, dvs sammanträdesarvode, och naturligtvis även för förlorad arbetsinkomst.
Enligt Augustssons och Borgmalms skrivelse fick dessa, de årsarvoderade personerna, möjlighet att lyssna på sammanträdena hemifrån. De skulle inte få yttra sig eller rösta etc – bara lyssna. Och det var ju på sätt och vis ett steg framåt. Ordförandena i nämnderna och kommunstyrelsens ordinarie ledamöter skulle kunna sitta hemma och lyssna. De behövde inte ta sig till kommunhuset.
Men de nya reglerna gällde inte ersättarna i kommunstyrelsen och inte heller de ordinarie ledamöterna, eller ersättarna, i nämnderna…
Så här kom ytterligare ett beslut från kommunledningen som gjorde skillnad på folk och folk. Med vilken rätt utestängde de båda socialdemokraterna ersättare i kommunstyrelsen och ordinarie ledamöter i nämnderna från att lyssna? Tekniken finns ju uppenbarligen att låta ledamöter sitta i hemmet och lyssna. Ja, tekniken, finns ju egentligen också för att delta fullt ut på ett sammanträde…
I en promemoria från SKR (kan laddas ner här) står det så här:
“Det finns inget som hindrar att en ledamot på distans tillåts lyssna till det som sägs vid ett sammanträde eller att yttra sig via telefon eller annat tekniskt hjälpmedel. Detsamma gäller en ersättare.”
I och för sig ger inte kommunallagen ledamöter och ersättare någon laglig rätt att kräva att få lyssna till det som sägs vid ett sammanträde på distans. Men det är enligt min mening mycket beklagligt att de styrande i Vänersborg (S+C+MP) förvägrar demokratiskt valda politiker denna rätt när tekniska möjligheter finns.
Borgmalms och Augustssons beslut, eller vad det var, har fler aspekter.
Har Borgmalms och Augustssons beslut någon rättslig och bindande status? Hur kommer det sig att just dessa två fattade detta beslut? Var står det att de har den befogenheten? Det är möjligt att det finns någonstans men i varje fall inte i de reglementen som jag har kollat. Och det känns som jag har kollat det mesta. Borgmalm och Augustsson åberopar eller hänvisar inte heller till några paragrafer eller dokument, t ex arbetsordningen. Allt verkar mycket märkligt – och godtyckligt.
Och Kenneth Borgmalm? Borgmalm sitter ju faktiskt i kommunstyrelsen som ordinarie och årsarvoderad ledamot. Han fattade uppenbarligen ett beslut som angick honom själv. Jäv? Det kan tilläggas att Borgmalm var frånvarande på kommunstyrelsens senaste möte, men tack vare sitt och Augustssons beslut hade Borgmalm möjlighet att vara med och lyssna hemifrån…
Och på samma sätt är det med Benny Augustsson. Även om han är heltidsanställd som kommunalråd (tillsammans med Gunnar Lidell och Bo Carlsson), så räknas det som årsarvodering. Det betyder att om Augustsson t ex är sjuk så får han också lyssna på sammanträdet hemifrån…
Som en liten anekdot kan jag berätta att ryktet går att i en av kommunens nämnder medverkade vice ordförande i sammanträdet – på distans, från hemmet alltså, utan att räknas som närvarande… Det är oklart vem som fattade beslutet om hens frånvaro trots hens närvaro…
Men vad jag förstår av kommunfullmäktiges beslut så måste det faktiskt vara upp till varje ordförande att fatta sådana beslut:
“Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.”
Det framgår också av Annalena Levins och Benny Augustssons skrivelse den 31 mars att de också tolkar fullmäktiges beslut på det sättet:
“Detta innebär att ett deltagande på distans alltid ska godkännas av ordföranden i respektive kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd.”
Det måste med andra ord betyda att det är ordförande i varje nämnd som beslutar om ledamöterna får delta på distans från hemmet eller, om inte, om de hemifrån åtminstone får lyssna på sammanträdet. Eller som på nämnden i exemplet ovan, lyssna och prata hemifrån, men inte delta… Och det betyder i sin tur att Borgmalm och Augustsson genom sin information “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” har gått emot fullmäktiges beslut…
Vem bestämmer i Vänersborg kommun – och vem bestämmer vad? Och varför har inte kommunens jurister reagerat på de uppenbara felaktigheterna?
Mats Andersson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, för att ta ett exempel, markerar tydligt, men samtidigt välvilligt, vem som bestämmer:
“Efter samråd med presidiet har jag beslutat att…”
Notera “jag beslutat”…
Beslutet är välvilligt i den meningen att Andersson har beslutat precis som Augustsson och Levin ville i sin skrivelse.
Rörigt. Ja, vi pratar om Vänersborgs kommun… Det tycks inte vara någon ordning i vad som bestäms och vem som bestämmer vad. Dessutom är de beslut som fattas, om inte diskriminerande, så åtminstone på gränsen. Politiker i riskgrupper mm kan inte delta i det politiska livet och inte fullgöra de uppdrag som deras väljare har gett dem. Dessutom ser vi en tydlig tendens att makten centraliseras och vissa politiker får allt mer att säga till om…
Hanteringen av Corona-krisen visar på stora brister i Vänersborg och frågan är om inte det demokratiska systemet har naggats ordentligt i kanten.
Frågan är vad man ska göra åt det. Överklaga? Och i så fall vad? Jag tar gärna emot råd och tips…
Jag kan slutligen tillägga att i tisdags så skrev jag till kommunjuristen i Vänersborg. Min förhoppning var i första hand att jag skulle få lyssna på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags – på distans, dvs hemifrån… Men samtidigt hade jag också hoppats på att få några av de frågor och funderingar besvarade som jag har redogjort för i denna blogg. Jag har emellertid inte fått något svar än, bara ett meddelande i tisdags eftermiddag om att jag ska få svar senare.
Och när det gäller kommunstyrelsens sammanträde fick jag inte vara med och lyssna.
Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Den politiska Corona-krisen (1/2)”.
Den politiska Corona-krisen (1/2)
I onsdags var det sammanträde med kommunstyrelsen. Jag hade hoppats att åtminstone få lyssna på sammanträdet. Det fick jag inte.
I Coronatider har det politiska livet i Vänersborg inte varit sig likt. Den 18 mars beslutade kommunfullmäktige om en revidering av “arbetsordning samt av reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Revideringen innebar att kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder fick, om särskilda skäl förelåg:
“sammanträda med ledamöter närvarande på distans.”
Och det föreligger naturligtvis särskilda skäl så länge Covid-19 härjar.
Den 31 mars skickade kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ut information till “samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder”:
“under vilka former ett sådant sammanträde kommer kunna äga rum.”
Det räknas upp en hel del kriterier om vad som krävs för att delta på distans, och i mina ögon tycks Vänersborgs kriterier och krav vara synnerligen stränga. Slutsatsen i Vänersborg var, och är, i vilket fall som helst:
“För att kunna tillgodose samtliga kriterier har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. Dessa fem rum kommer att vara kopplade till ett mötesverktyg där samtliga rum kommer kunna överföra bild och ljud till samtliga andra rum. I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans, beroende på rummets storlek, med en placering långt isär.
Rummen kommer vara direkt anslutna till kommunhusets datanätverk för att säkerställa att uppkopplingen i samtliga rum håller den kvaliten som krävs.
I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet, detta möjliggör även sluten omröstning om det skulle begäras.”
Med andra ord:
“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”
Andra kommuner och regioner tycks ha en mer “flexibel” syn på “reglerna” kring deltagande på distans. Och jag ser inte heller i informationen från t ex Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som Levin och Augustsson hänvisar till, att det inte skulle vara möjligt att delta t ex hemifrån. I Västra Götalandsregionen finns det t ex nämnder som tillåter ledamöter att vara med från hemmet. Ja, till och med Regionstyrelsen (i VGR) har haft möten med uppkopplade ledamöter. (Det är också bättre för miljön.) Härryda, Borås och Karlskoga är några kommuner där ledamöter, vad jag kan utläsa av deras hemsidor, kan befinna sig hemma under ett sammanträde. På tisdag ska Kunskapsförbundet Väst göra en “teknisk test” för att se om det går att anordna sammanträden på distans. Fungerar allt, så kanske det kommer att bli ett sammanträde följande vecka där ledamöter ska kunna sitta hemma och delta. Vi får se.
Jag kan inte låta bli att fundera på vilken innebörd Annalena Levin (C) och Benny Augustsson (S) ger ordet “distans”. De tolkar ordet som att personerna ifråga ska sitta i ett rum i kommunhuset några meter från de andra personerna – med bara en vägg emellan. Är det verkligen den mening som man lägger in i ordet? (I så fall har jag haft analog distansundervisning på Dalboskolan sedan 1980 då det fanns gott om grupputrymmen för klasserna att vara i. Och jag kunde stå mellan rummen och prata högt…)
Strax efter att dessa rader skrevs så fick jag en notis från tidningen “Dagens Samhälle”. (Fast artikeln är från 3 juni… Se “Så ska digitala möten genomföras säkrare”.) Ingressen berättar vad artikeln handlar om:
“Kommuner och regioner har under våren gått över till att hålla sina politiska sammanträden helt eller delvis digitalt. Nu lanseras en ny tjänst som ska göra det lättare och säkrare att mötas digitalt.”
Artikeln slutar:
“Jag tror att det här bara är början. Många har sett fördelarna med digitala möten nu. Det kan till exempel underlätta för yngre personer som vill engagera sig politiskt och har familj. Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”
Det är nog så för de flesta kommuner och regioner – distans handlar inte om att alla deltagare måste vara fysiskt närvarande i ett kommunhus. Det handlar om att det ska vara möjligt att delta hemifrån… Utom i Vänersborg.
Det finns äldre politiker i kommunen, det finns många som tillhör en riskgrupp, det finns många som har anhöriga som tillhör en riskgrupp. Det finns även personer som helt enkelt inte vill ta några risker att smittas av Covid-19. Det finns alltså många personer som inte vill och kan träffas fysiskt. Inte ens i ett kommunhus.
Vänersborgs “lösning” innebär att alla dessa personer utestängs från att delta i det politiska livet. Som jag ser det är det en slags diskriminering.
Är det alltför tufft att nämna ordet? Jag vet inte. Diskriminering innebär bland annat att någon blir orättvist behandlad. Det kan vara t ex på grund av funktionsnedsättning eller ålder. (Se vidare – Diskrimineringsombudsmannen “Vad är diskriminering?”.) Och det tycks väl vara fallet här. I så fall är Vänersborgs hantering av politiken i dessa Corona-tider naturligtvis olaglig.
Det är även frågan om vilken status informationen från Annalena Levin (C) och Benny Augustsson (S) har. Informationen är ju deras personliga tolkning av fullmäktiges beslut och riktlinjerna från SKR. Och det som de två ordförandena “informerar” om har ju karaktären av tvingande regler, och då är även frågan – får de fatta sådana här beslut? Får de verkställa fullmäktiges beslut på egen hand med egen tolkning av vad beslutet innebär konkret? Har Levins och Augustssons beslut någon rättslig och bindande status?
För det är så. “Informationen”, beslutet, har inte fattats i någon annan församling. Det som samtliga partiers gruppledare kom överens om den 2 april var vad som skulle gälla för kommunfullmäktige under corona-pandemin. Så skulle t ex 
antalet ledamöter i fullmäktige gå ner från 51 till 26 ledamöter. Ingen överenskommelse gjordes för kommunstyrelsen eller nämnderna.
Nä, för kommunstyrelsen och nämnderna gällde Annalena Levins (C) och Benny Augustssons (S) “regler” från den 31 mars.
Kommunallagen säger inte särskilt mycket om deltagande på distans. Det står att:
“Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. … Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.”
När det gäller kommunstyrelse och nämnder står det i samma kommunallag:
“Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans.”
Det är som synes en viss skillnad mellan kommunfullmäktige och nämnder. Jag vet inte vilka följder det kan få att det i kommunallagen inte står något om reglering i arbetsordningen när det gäller deltagande på distans i kommunstyrelse och nämnder. Som det står nu så är det kommunfullmäktige som ska besluta. Och det vet jag att det inte har gjorts… Däremot beslutade fullmäktige den 18 mars att:
“Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”
Innebär denna formulering att ordförandena Levin och Augustsson får fatta så långtgående beslut som de har gjort i sin “information”? Jag vet inte. Uppenbarligen har kommunens jurister tyckt så, eftersom de tydligen har “släppt igenom” reglerna och den tolkning som ordförandena har gjort.
Reglerna och riktlinjerna i Vänersborg utestänger alltså vissa personer som är valda av vänersborgarna i valet 2018 från att fullgöra sina uppdrag. Det känns oerhört tveksamt att två ordföranden ska få fatta ett sådant här långtgående beslut på egen hand.
Anm. Del 2 hittar du här: ”Den politiska Corona-krisen (2/2)”.
Coronakris i Vänersborg
Vänersborgs kommuns anpassning till Corona-pandemin är väl sådär.
Men vi som har anhöriga på något av kommunens äldreboenden kunde i varje fall glädja oss åt beskedet, för att inte tala om de äldre själva, att det kommande vecka ska installeras “coronasäkra alternativ”. Det ska sättas upp plexiglasskivor som ska skilja de boende från besökarna. Det betyder att de äldre kan få besök för första gången sedan den 19 mars.
Det läste vi om i TTELA i fredags. (I papperstidningen idag. Se TTELA “Nu ska äldre få träffa sina anhöriga igen”.) Nu återstår det bara att informera personalen…
Jag önskar också, förutom en stor och bred tvärpolitisk kommunal, och nationell, satsning på våra äldre, att det snart installeras wifi på alla äldreboenden i Vänersborg. Och att varje avdelning på varje äldreboende (och alla andra boenden) ska köpa in en iPad eller motsvarande. Det borde kunna gå att t ex “facetajma” anno 2020… (Och det går även utan wifi.)
TTELA hade en artikel den 4 maj (se TTELA ”När folk dör bör ansvariga ställa sig frågan om skyddet är tillräckligt”) om de vårdanställdas situation under Corona-krisen. En av de vårdanställda i Vänersborg sa till TTELA:
“Arbetsmiljön just nu är så dåligt att man riskerar sitt eget och andras liv på jobbet.”
Tyvärr nås jag av rykten att det fortfarande är stora brister i krisberedskap och skyddsutrustning på en del håll. Jag förutsätter dock att de ansvariga snabbt rättar till eventuella brister som fortfarande finns kvar. Kommunen måste göra allt för att den hårt arbetande personalen ska kunna utföra sitt jobb på ett säkert sätt.
De styrande i Vänersborg har också börjat fundera på det här med Corona och de politiska sammanträdena.
Den 11 maj kom en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och personal- och förhandlingsutskottets (PFU) ordförande Kenneth Borgmalm (S). Rubriken på skrivelsen var “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”.
Skrivelsen börjar med ett konstaterande som jag tyckte var välgörande, och som jag har väntat på länge:
“Med anledning av rådande coronapandemi (covid-19) så infördes möjlighet till sammanträde på distans. Detta medför dock att de ledamöter och tjänstgörande ersättare som ämnar delta på distans ändå behöver infinna sig i ett sammanträdesrum i kommunhuset. Men för vissa ledamöter och ersättare är detta inte ett alternativ, då man behövt sätta sig i karantän på grund av att man är i riskgrupp.”
Precis! Helt rätt. Ledamöter måste ändå ta sig till kommunhuset – och därmed utesluts vissa av dem från den kommunala demokratin.
Och mina förväntningar på fortsättningen steg…
Men grusades snabbt.
Skrivelsen fortsatte:
“Som årsarvoderad ledamot…”
Öh? …“årsarvoderad ledamot”… Och de som inte är årsarvoderade – de som “bara” är ”vanliga” ledamöter i en ”vanlig” nämnd? Eller de som ”bara” är ersättare i kommunstyrelsen?
Nä, skrivelsen handlade inte om dem skulle det visa sig.
Skrivelsen fortsatte:
“Som årsarvoderad ledamot förväntas man enligt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda bland annat att rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete (vilket ofta görs på sammanträdet) och inläsning av handlingar (vilket ofta görs inför ett sammanträde). För att lättare kunna utföra det som förväntas av den årsarvoderade ledamoten, så kommer i fortsättningen presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”
Skrivelsen handlar alltså bara om “presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen”. De är de enda som är årsarvoderade. (Presidieledamöter är de som är ordförande och vice ordförande i en nämnd.)
Augustsson och Borgmalm tycks inte ha något intresse av att lösa de demokratiska aspekterna som Coronan medför – eller underlätta för politiker i riskgrupper att delta i den demokratiska processen. Nä, det handlar om att… Ja, vad då…? En lösning för att kunna motivera fortsatta utbetalningar av det mycket generösa årsarvodet till nämndernas presidier och kommunstyrelsens ordinarie ledamöter?
De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får nämligen ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Per person alltså. Bara årsarvodena för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter kostar således kommunen nästan 400.000 kr varje år… Fast det är inte riktigt sant… Till årsarvodena tillkommer även ett sammanträdesarvode. Alla politiker som deltar i sammanträden får detta arvode (utom de tre kommunalråden, de har ju heltidslön från kommunen). Sammanträdesarvodet uppgår till 280 kr för första timmen. Därefter utgår ett arvode på 92 kr per påbörjad halvtimme. (Arvodena är för övrigt uppräknade vid årsskiftet, men med hur mycket vet jag inte. Dessutom utgår det alltid, naturligtvis, ersättning för förlorad arbetsinkomst. Se vidare “Politikernas arvoden”.)
Men ersättare i kommunstyrelsen då? Förväntas inte de få information, lyssna och höra diskussionerna? Och förväntas inte ersättarna kunna hoppa in med kort varsel om den ordinarie ledamoten är frånvarande – och förväntas ersättaren då inte vara påläst?
Ersättarna i kommunstyrelsen får nämligen sammanträdesarvode och förlorad arbetsinkomst – men inte årsarvode… Inte heller någon del av ett årsarvode om ersättaren tjänstgör som ordinarie vid något tillfälle. Och det var bara de ledamöter som har årsarvode, dvs de ordinarie ledamöterna, som skrivelsen handlade om.
Och de som är “vanliga” ledamöter i en “vanlig” nämnd – förväntas inte de få information, lyssna och höra diskussionerna? Och ska inte de vara insatta och kunna svara på frågor från verksamheterna eller allmänheten?
Den lösning som presenteras av Augustsson och Borgmalm är på sin höjd en halvmesyr – och det är inte heller någon riktig lösning. De årsarvoderade ledamöterna kommer bara att kunna lyssna till vad som sägs på sammanträdet:
“Notera att det endast gäller att lyssna in på sammanträdet”
De kan inte yttra sig, rösta etc – bara lyssna. Men det är naturligtvis bättre än ingenting, men någon lösning är det inte.
Jag kan förstå varför presidierna (ordförandena) har årsarvoden men jag har alltid undrat varför de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen överhuvudtaget har ett årsarvode. Det framgår nämligen inte riktigt av regelverket, som för övrigt antogs av kommunfullmäktige i juni 2018. (Dokumentet heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”.) Nu förklaras det i skrivelsen vad som förväntas när man har ett årsarvode:
“informera sig om förvaltningens arbete (vilket ofta görs på sammanträdet) och inläsning av handlingar (vilket ofta görs inför ett sammanträde)”
De som har årsarvode får alltså det generösa årsarvodet för att de går på mötena och läser handlingarna. Det trodde jag i min enfald att det förväntades av alla politiker som har blivit valda till ett förtroendeuppdrag…
Oavsett årsarvode eller inte.
PS. Du kan läsa mer om vänersborgspolitikernas arvoden på “Politikernas arvoden”.
PPS. Till sist tycker jag att det vore bra om så många som möjligt laddar ner appen COVID Symptom Study. (Den finns både i App Store och Google Play.) Lunds universitet lanserar appen i Sverige inom ramen för ett svenskt forskningsinitiativ. Syftet med forskningsprojektet är att kartlägga spridningen av covid-19 i Sverige, undersöka hur fort smitta sprids i olika delar av landet, förstå vilka grupper som riskerar att drabbas hårdast och förstå vilka symptom man kan få i samband med covid-19. (Läs mer här.)
Glad Påsk?
Det är långfredag och påskhelgen har startat på riktigt. Påsken som är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis också Jesus gjorde för drygt 2000 år sedan när han tog med sig lärjungarna till Jerusalem för att fira minnet av Moses uttåg ur Egypten.
I det sedan medeltiden kristna Sverige kan det vara läge att skänka en tanke åt att händelserna på påskhelgen faktiskt är grunden för hela kristendomen. Och inte bara det. Jesus död och uppståndelse är förutsättningen för frälsning och evigt liv.
Säkerligen är det så att folk tänker mer på liv och död denna påsk än någonsin tidigare. Kanske inte på kristendomen eller på Jesus, men på små osynliga virus – virus vid namn Covid-19… Virus som kan slå till på ett ögonblick och där man minst anar det. Och blint och mot vem som helst… Ett virus som snabbt kan förvandla livet till sin motsats.
Det politiska livet i Vänersborg fortsätter emellertid lite som vanligt – som om inget har hänt. Kommunstyrelsen har sammanträtt, likaså kommunfullmäktige. Väldigt många ledamöter har varit frånvarande, särskilt de äldre – och de i riskgrupperna, men även de som ligger “på gränsen”, och kanske också de som tänker lite extra mycket på de existentiella frågorna just nu…
Men det politiska livet ska fortsätta. Politiken kan inte sluta. Det tycker i varje fall de som styr Vänersborg. Redan i mars kunde fullmäktige ha ställts in. Men då sades att ett extraärende var av största vikt. Då klubbades beslutet att göra “deltagande per distans” möjligt. Det var innan man såg att andra valde modellen “bantning till hälften”. Så nu i april tänker man även i Vänersborg “lösa” det genom att antalet ledamöter i fullmäktige halveras. Det innebär att beslut kan fattas utan de äldre. Och utan dom i riskgrupperna.
Jag tycker fortfarande att man har bestämt sig för en tveksam lösning. Är du över 70 så får du vara hemma, vi andra kör ändå. Tillhör du en riskgrupp så är det ditt problem, inte vårt. När en jurist blev tillfrågad om detta, så drog juristen en parallell till personer med funktionsvariationer. Tänk om personer i rullstol inte fick vara med i kommunfullmäktige för att lokalen inte var anpassad… Det är ditt problem, vi andra kör ändå… Nä, det förstår jag – en tydlig diskriminering. Men är parallellen riktig?
Vad jag förstår så är det också en del nämnder och presidier i Vänersborg som har fått eller kommer att få det svårt att bli beslutsmässiga – alltför många är frånvarande. Det är ju så att väldigt många av Vänersborgs politiker har kommit till åren.
Skulle det politiska livet fortsätta om, hemska tanke, kommunalråden blev sjuka i Corona…?
Självklart är det vissa politiska frågor som måste avgöras trots att hela samhället går på sparlåga. Men skulle inte dessa frågor kunna avgöras med de åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas, t ex en halvering av fullmäktige (trots ev diskriminering) eller deltagande på distans, och låta de andra ärendena vänta? Tills alla ledamöter kan närvara igen…
Så här ser fullmäktiges dagordning nästa onsdag ut (15 april):
Vilka av alla dessa ärenden måste avgöras redan nästa vecka? Vilka kan inte vänta?
Med andra ord undrar jag – varför ska det politiska livet i Vänersborg rulla på som vanligt när livet i Sverige faktiskt inte är som vanligt?
Inte ens påsken som har firats i tusen år i Sverige är som vanligt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KF: V-motion fick majoritet!
Igår onsdag hade Vänersborgs kommunfullmäktige (KF) sitt första sammanträde för året. Det blev som väntat, och vanligt, ett lugnt sammanträde. (Det bjöds dock på en överraskning…) Sammanträdet var slut redan kl 20.23.
Ärendena som avhandlades har jag redogjort för i tidigare bloggar. Där har jag också framfört några synpunkter… (Se “Nu kommer KF igång” och “KF (2): Demokrati och alkohol”.)
Sammanträdet inleddes med några avsägelser och fyllnadsval. Det kan särskilt noteras att vänsterpartiets nyvalde ordförande Magnus Lilja nu tar en av de ordinarie platserna i barn- och utbildningsnämnden och hans ersättarplats övertas av Eva Lindgren (V). Som därmed gör comeback i nämnden. (Den andra ordinarie platsen sitter undertecknad på.)
Det var inga större protester i ärendet “Taxor och avgifter inom socialnämnden 2020”. Det förvånade mig. Några nya taxor skulle ju faktiskt införas och därutöver föreslogs att några taxor skulle höjas mer än den indexuppräkning som socialnämnden redan enats om. (Se “Nu kommer KF igång”.) Det vara “bara” Morgan Larsson (MBP) som protesterade. Han yrkade på att förslaget skulle avslås. Larsson fick mothugg av Dan Nyberg (S) som passade på att ge medborgarpartiet några “slag under bältet”… Medborgarpartiet hade ju inte sagt något när förslaget beslutades i socialnämnden förra månaden:
“Överraskande att åsikterna inte kan hålla i en månad.”
Sa Nyberg, och fortsatte:
“Man kan inte lita på medborgarpartiet.”
Däremot gick Morgan Larsson (VFP) inte upp i ärendet “Antagande av policy för kommunens representation och uppvaktningar”. Det var oväntat. Han hade ju haft synpunkter när ärendet var uppe i kommunstyrelsen.
Så det blev bara jag som framförde några synpunkter… (Se “KF (2): Demokrati och alkohol”.)
Jag yrkade inget, men var tvungen att framföra att alla tillställningar där kommunen på ett eller annat sätt är med som arrangör, även utanför arbetstid, bör vara alkoholfria. Men efter en hel del funderingar, och kanske vånda, hade jag kommit till slutsatsen att det knappast var möjligt att “förbjuda” folk att köpa alkohol på t ex personalfester för egna pengar “på stället”, dvs är det en fest utanför arbetstid, på en restaurang med fullständiga rättigheter, så går det inte att förbjuda deltagarna att köpa både vin och sprit om de ville. Om det nu är juridiskt möjligt att överhuvudtaget införa ett sådant förbud. Vilket det knappast är. Attityderna har dessutom, på senare år, blivit alltmer tillåtande kring alkohol, ett kommunalt förbud skulle ändå ignoreras eftersom det inte stämmer överens med den allmänna uppfattningen. Och hur skulle kommunen kunna så att säga “bestraffa” eventuella överträdelser?
Och så kvällens stora överraskning…
Det handlade om Lutz Rininslands motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan. Kommunstyrelsen hade beslutat att yrka avslag på motionen.
Lutz Rininsland (V) startade debatten. Han nagelfor handlingarna på de punkter som motiverade beslutsförslaget. De andades “vill inte” tyckte Rininsland, och tryckte på att många kommuner, men inte de exempel som nämndes i underlaget, publicerade underlag inför sammanträden. Och det var viktigt för att allmänheten liksom politiker (som inte sitter i nämnderna ifråga) skulle kunna sätta sig in i alla kommunala ärenden. Han menade också att ett alternativ var att de punkter som gällde myndighetsutövning kunde tas bort vid publiceringen på kommunens digitala anslagstavla. Och de var de facto inte särskilt många på ett sammanträde.
Morgan Larsson tyckte att kommunens slogan lät som ett skämt i sammanhanget. Det kunde ju inte vara fel att serva invånarna med uppgifter. Larsson yrkade bifall till motionen.
Gunnar Lidell (M) äntrade talarstolen och talade för hela den borgerliga oppositionen:
“Invånarna förtjänar transparens av kommunala handlingar. Bifall till motionen.”
Lidell ville möjliggöra öppenhet och insyn för vänersborgarna.
Bo Dahlberg (S) hade ett olyckligt uttalande om att det inte går att publicera alla handlingar inför ett möte, eftersom TTELA kunde skriva om det… Dahlberg gav uttryck för en underlig syn på tryck- och yttrandefrihet…
Och så var det min tur. Jag sa ungefär det som jag bloggade om häromdagen. (Se “KF (2): Demokrati och alkohol”.) Och yrkade naturligtvis bifall till Rininslands motion.
Anders Strand (SD) förkunnade sedan från talarstolen att sverigedemokraterna var för öppenhet och demokrati. Därmed hade Rininslands motion majoritet…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) kunde inte hålla tillbaka sin irritation. Motionen hade behandlats i både KSAU och kommunstyrelsen, och ingen hade sagt något om bifall till motionen:
“Vem ska man tro på?”
Sa Augustsson…
Det blev ingen votering. De styrande partierna insåg att en majoritet ville bifalla motionen – och så blev också beslutet.
Sedan följde en mängd medborgarförslag. (Se “Nu kommer KF igång”.) De hänvisades till diverse nämnder och styrelser. Förslag måste nämligen beredas innan några beslut kan fattas.
Lutz Rininsland (V) hade sin vana trogen ställt en interpellation, “Har kommunen lyckats undvika de värsta scenarierna”. Den var riktad till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och handlade om vad som händer med de ensamkommande ungdomarnas svåra situation.
Nyberg redogjorde på ett utmärkt och fullödigt sätt på hur ärendet fortgick och vilka åtgärder som kommunen har vidtagit. Nyberg poängterade också de enorma insatser som frivilligorganisationer som Rädda Barnen och Röda Korset gör. Benny Augustsson (S) var också uppe i talarstolen. Både Nyberg och Augustsson gör och har gjort en förnämlig och beundransvärd insats för de ensamkommande. Tillsammans med kommunens tjänstemän – och många frivilliga.
Ärendet upptog ganska lång tid av sammanträdet, men kommunfullmäktige fick alltså en mycket bra information om de insatser som görs. Och Lutz Rininsland var mycket nöjd med de svar han fick och att hela fullmäktige nu var väl informerat.
Rininsland (V) ställde också en fråga till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson (S) alltså, om hur det står till med planerna för en ny sessionssal – “vad görs för att hitta en lösning på ny sal för kommunfullmäktigemöten?”.
Augustsson menade att det “står still”. Vänersborg inväntar bland annat beslut från Västra Götalandsregionen om Regionens hus. Ska det byggas i Vänersborg och tänker regionen hålla sina sammanträden i en ny sessionssal? Det blir nog läge att återkomma till frågan…
Anders Strand (SD) presenterade slutligen två sverigedemokratiska motioner om kontantbetalning på kommunalt drivna verksamheter och om att upphöra med könssegregerade badtider. Här finns det också anledning att återkomma när det blir aktuellt.
Och med det var sammanträdet slut och ledamöterna traskade hemåt…
.
PS. Du kan diskutera bloggen på Facebookgruppen ”Vänersborgare”.
KF (2): Demokrati och alkohol
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Det var ingen överraskning, det har jag redan skrivit om. (Se ”Nu kommer KF igång”.) Och med den bloggen trodde jag också att jag var klar med förberedelserna inför sammanträdet…
Men så började jag fundera på två ärenden. Det var Lutz Rininslands motion om öppenhet på kommunens digitala anslagstavla och det var inställningen till alkohol i den nya policyn för kommunens representation och uppvaktningar. Jag har nämnt båda ärendena förut, men jag skulle vilja ”problematisera” dom båda lite mer.
Lutz Rininsland (V) yrkar i sin motion att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Rininsland vill att lagar och föreskrifter följs. Självklart. Det behöver inte fullmäktige överhuvudtaget diskutera på onsdag.
Men så var det detta med ”nämndernas handlingar”.
Rininsland hänvisar i sin motion till kommunens inriktning för IT-verksamheten. Den finns i “Policy för IT-utveckling och digitalisering”. Denna policy utarbetades och antogs av kommunfullmäktige (mars 2019) drygt ett halvår efter Public Partners genomlysning av kommunens IT-organisation.
Public Partner riktade då stark kritik av IT-organisationen och bland annat konstaterade konsulterna att det inte fanns några aktuella och relevanta styrdokument. De som fanns var en strategi från 2009 och ett inriktningsbeslut från 2012. Public Partner gav förslag på vad en IT-policy skulle ta upp för rubriker. Som första delpunkt stod det:
“Service till och dialog med medborgarna”
Och det gjorde IT-policyn som fullmäktige antog. Den börjar med:
“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service och vara så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.”
Alltså: “ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service”. Och det präglar den extremt korta IT-policyn, som endast är på en sida.
Rininsland citerar de fem punkterna om verksamheten som policyn innehåller. Jag återger endast de två som jag anser vara viktigast i detta sammanhang:
”Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:
* underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
* kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”
Strax efter Rininslands fem citerade punkter så står det:
“Kommunstyrelsen har helhetsansvar för IT och dess nytta för invånare, organisationer, företag, kommunal verksamhet samt den demokratiska processen.”
Det är ingen som helst tvekan att det är medborgarperspektivet som ska prioriteras i Kommunens IT-verksamhet – öppenhet, service och dialog med de utanför kommunhuset.
Men det här perspektivet, som är så tydligt i kommunfullmäktiges beslut, underordnas annat i det underlag som låg till grund för kommunstyrelsens beslut att avslå Rininslands motion.
GDPR (Dataskyddsförordningen) tas som förevändning för att avslå motionen. GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men nu är det faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Det står faktiskt i underlaget till beslutet. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Men tjänstemännen menar trots det att skyddet mot den enskilde:
“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”
Det här är ju egentligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika.
Likadant med argumentet att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:
“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”
Det är också en värdering. Och, som sagt, värderingar kan man ha olika åsikter om.
Jag anser att nämndernas underlag ska publiceras. Och det är helt i linje med fullmäktiges IT-policy. Samtidigt förstår jag naturligtvis farhågorna kring uppgifter om enskilda. Men beslut som rör enskilda är tämligen ofta både viktiga och intressanta ur allmän- och principiell synpunkt. Därför måste de publiceras och göras tillgängliga för kommuninvånare – och politiker. Däremot är det inte lika viktigt vem den enskilda personen är – och i de publicerade handlingarna skulle därför dessa uppgifter, som t ex namn och adresser, kunna tas bort, maskas, ur kallelser och protokoll.
Det vill dock inte kommunstyrelsen. I den fördjupade beskrivningen av argumenten i tjänsteskrivelsen beskrivs hur arbetskrävande detta är:
“en arbetsbörda som inte är försvarbar.”
Återigen inget faktapåstående, utan en värdering. Som går emot IT-policyn.
I underlaget till fullmäktige beskrivs arbetsprocessen med nämndernas underlag och protokoll. Och då undrar jag, vad det är för program kommunen använder. I enkla och ganska billiga pdf-program kan man maska ett dokument. Och med “spara som” så har man ett originaldokument och en maskad kopia…
Hur svårt kan det vara? undrar jag. Det får inte vara så att digitaliseringen kommer i vägen för öppenhet och demokrati…
Jag är överens med Rininsland om att motion bör bifallas. Även om han gör en annan bedömning av underlaget inför beslutet…
Och så var det policyn för kommunens representation och uppvaktningar…
I policyns och kommunens definition av “alkoholhaltiga drycker” innefattas inte lättöl och cider mm. I kommunstyrelsen fick jag förklaringen att drycker som gick att köpa “utanför Systemet” inte räknades som alkoholhaltiga drycker. Lättöl och cider kan därför serveras på kommunala tillställningar enligt policyn.
Det är oklart om en dryck med så liten alkoholhalt rent medicinskt kan trigga igång beroendet hos en fd missbrukare, och vad jag förstår så finns det missbrukare som kan tänka sig att dricka lättöl. De flesta som jag har talat med undviker dock både lättöl och cider mm.
Professor Sven Andreasson, som är beroendeexpert, menar att lättöl kan ge associationer till drickandet som kan trigga beroendet. Till sina patienter säger professor Andreasson:
“Jag avråder helt från att dricka lättöl på grund av de psykologiska aspekterna.”
Den föreslagna policyn tillåter att personer på kommunala tillställningar köper alkohol för egna pengar “på stället”, dvs är det en tillställning på en restaurang med fullständiga rättigheter så kan de kommunala deltagarna köpa både vin och sprit om de vill.
Det finns hundratusentals personer i detta land som “har problem med alkoholen”. Jag är övertygad om att majoriteten av er som läser detta känner någon som tillhör denna kategori och som inte vågar besöka fester och andra tillställningar där det serveras eller förekommer alkohol. Frestelsen kan bli alltför stor…
Att ha helt alkoholfria tillställningar är att visa solidaritet med de som inte kan ”handskas” med alkohol. Och framför allt är det av solidaritet och omtanke om deras makar och barn…
PS. Ett mycket viktigt förtydligande (10/2). Det är inte tillåtet att dricka alkoholhaltiga drycker under arbetstid. De kommunala tillställningar jag pratar om är personalfester, julbord etc på fritid. Jag ber om ursäkt för eventuella missförstånd.
KF imorgon (18/9)
Imorgon sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ – kommunfullmäktige.
Klockan 18.00 i festsalen på Folkets hus samlas de 51 ledamöter, och ett antal ersättare, från 9 olika partier, som vänersborgarna har utsett i demokratisk ordning i förra höstens allmänna val. Det ska fattas beslut för och om Vänersborg.
Ett antal tjänstemän från kommunens förvaltningar brukar också vara närvarande. Eftersom fullmäktiges möten är offentliga finns även media på plats, liksom några åskådare. Det borde finnas ännu fler kommuninvånare i salen kan man tycka, det är ju i kommunfullmäktige som de stora besluten i kommunen fattas.
Det fattas dock inga större beslut just imorgon. Ärligt talat så tycks morgondagens fullmäktige vara tämligen, jag ska inte säga ointressant, men kanske rutinmässigt och opolitiskt – i den meningen att det sannolikt inte kommer att finnas några partiskiljande frågor. Ja, det skulle vara om Lutz Rininsland (V) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) råkar i luven på varandra under en interpellationsdebatt.
Rininsland och vänsterpartiet har länge haft synpunkter på det som vi uppfattar som diverse demokratiska underskott i kommunen. Vi har under åren lämnat in flera motioner och förslag kring demokratifrågor, t ex om öppna nämndmöten. Morgondagens interpellation från Rininsland har sin bakgrund i en motion från maj 2017 (tiden går…) där vänsterpartiet uppmärksammade en förändring som gjorde det svårare för partier som inte tillhörde den “inre kretsen” (typ vänsterpartiet) att få reda på vad som var på gång, vilka ärenden som var på väg upp för behandling.
“Så blev det 2017 när plötsligt inget längre offentliggjordes kring arbetsutskottet, varken handlingar, föredragningslistor eller protokoll.”
Vänsterpartiet lämnade en motion om att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att:
“ompröva beslut som har föranlett de försämringar motionen pekar på i syfte att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”
Kommunfullmäktige antog enhälligt motionen den 21 november förra året. Men inget har hänt sedan dess. Det är om detta som Rininsland frågar Augustsson.
Råkar inte Rininsland och Augustsson i luven på varandra då kanske de gör det lite senare. Då frågar nämligen Rininsland kommunstyrelsens ordförande om hur det ska gå med den beslutade genomlysningen nu när ”spindeln i nätet”, dvs kommundirektör Pascal Tshibanda, har avskedats. (Se ”Genomlysningen – hur blir det med den?”). Jag tror inte att vi kommer att få se någon blodvite, men det ska bli spännande att ta del av Augustssons svar.
Jag tror inte heller att det blir någon debatt om Kate Giaevers (V) och vänsterpartiets motion om att utreda besparing av partistöd. Fast jag hoppas att jag har fel.
Giaever skriver i sin motion:
“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”
Motionen menar att även vi politiker måste ta vårt ansvar och föregå, om inte annat, med gott exempel och dra ner på våra kostnader, t ex genom att skära ner på partistödet. Det här är naturligtvis en bra och rimlig åtgärd i besparingstider. Man kanske även skulle kunna säga att partierna borde klara sig med mindre pengar genom att sätta upp tydliga, mätbara och realistiska mål samt, som förvaltningarna ofta avkrävs, effektivisera arbetet med hjälp av t ex omstruktureringar, omorganisation och digitalisering…
Ett alternativ till att bifalla motionen är kanske att återkomma med ett förslag på konkreta nedskärningar av partistödet den dag då fullmäktige ska fatta beslut om det. Vilket brukar ske i november.
Det har lämnats ett medborgarförslag om renare vatten i Vassbotten. Förslagsställaren skriver att näckrosor och nate breder ut sig tvärs över viken, vattnet blir stillastående och vassen växer till sig. Dessutom blir det mer och mer bottenslam för varje år. Förslaget är att kommunen ska utföra analyser och sätta in lämpliga åtgärder i tid.
Det var många år sedan jag badade i Vassbotten… Det betyder att jag inte har någon aktuell egen erfarenhet av vattenkvaliteten, men det går rätt som det är rykten om att vatten från Häljestorp rinner ut i Vassbotten via en bäck. Ryktena kanske är sanna, kanske inte. Det är i viktigt att få klarhet. Så visst borde det göras mätningar och analyser av vattenkvaliteten i Vassbotten. Det vore ju tragikomiskt om det skulle läcka från Häljestorp. Det är ju dit som slam från kommunens reningsverk körs…
Det har faktiskt kommit ytterligare ett medborgarförslag. Lite sent, men inte för sent. Förslaget kommer från två boende i Mariedal. De vill att kommunen som markägare:
”gör Mariedal Östra till ett naturreservat enligt förslag från Miljöpartiet.”
De motiverar sitt förslag på följande sätt:
”Att förbereda Vänersborgs stad för de klimatförändringar som redan startat. Att bevara skogen minskar risken för vattenbrist vid torka kontra vattenöversvämning vid häftiga skyfall. Att ge svalka åt människor och djur och sänka temperaturen vid extrem värme. Social hållbarhet då människor lätt kommer åt skogen för rekreation utan att behöva ta bilen.”
Det är inga som helst fel på dessa argument, tvärtom, men jag tror inte att de påverkar betongkramarna i Vänersborgs fullmäktige…
Kunskapsförbundet Väst har diskuterats mycket i sommar, och diskuteras för övrigt fortfarande. Imorgon ska förbundets delårsrapport till och med april behandlas, dvs godkännas. Jag vet inte riktigt om det blir några diskussioner. Delårsrapporten behandlar ju inte det som är uppe för diskussioner just nu. Fast det är klart, det finns prognoser i rapporten också… Om det blir någon diskussion kan jag tänka mig att föra fram en del av de fakta och synpunkter som jag beskrev i en blogg häromsistens. (Se “Dagens sammanträde med KFV (12/9)”.)
Så här ser fullmäktiges dagordning ut (jag har tagit bort formalia och personvalsärenden):
“4 Information: Vänerns Vattenvårdsförbund
7 Antagande av taxor 2020 för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF
8 Antagande av taxa enligt strålskyddslagen
9 Delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst april 2019
10 Godkännande av program rörande privata utförare
11 Reviderade anvisningar till Regler för utdelning av minnesgåva till anställda och förtroendevalda
12 Fastställande av sammanträdestider för kommunfullmäktige år 2020
13 Svar på motion om att utreda besparing av partistöd
14 Medborgarförslag om att rena vattnet i Vassbotten
15 Interpellation till kommunstyrelsen ordförande – Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier
18 Medborgarförslag om att göra Mariedal Östra till ett naturskyddsområde
19 Fråga till kommunstyrelsens ordförande: Genomlysning av förvaltningsorganisationen”
Finns det något som bör tilläggas eller diskuteras kring dessa ärenden är det bara att höra av sig till sin politiker.
Hemliga pumpstationer i Sikhall?
Kommunledningen i Vänersborgs kommun tar mycket seriöst på uppgiften att göra kommunen mer transparent och öppen. Den är angelägen om och arbetar väldigt aktivt för att förbättra öppenheten och informationen gentemot kommunens invånare.
Men det är inte alltid som öppenheten fungerar så bra…
Eller sekretessen…
I en blogg den 29 mars (se ”Offentlighet och sekretess i Vänersborg”) beskrev jag hur jag den 6 mars begärde ut kartor där man kunde se ledningsdragningen och pumpstationernas placering för VA-nätet, för Sikhallsområdet, och även en översiktsbild för hela Vänerkustprojektet.
Bakgrunden var att jag helt enkelt ville kolla hur mycket det låg i de påståenden som hade framförts av boende i området, att rören låg för nära Vänern. De menade att om det hände något med ledningarna, t ex sprickor, så fanns det en stor risk att det skulle kunna läcka ut avloppsvatten i bland annat Sikhallsviken.
Det var alltså egentligen två kartor jag begärde ut, en på ledningsdragningen och en på pumpstationerna. Eller en karta om de fanns på samma.
Min begäran till kommunen avslogs med hänvisning till Offentlighets- och sekretesslagen. Motiveringen var:
”dels eftersom det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs, dels att ett röjande kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet.”
Det kändes väl lite som att jag misstänktes för att vara spion. Eller typ någon slags utsänd agent…
Motiveringen utvecklades men den handlade vad jag förstod bara om ledningsdragningen:
”Ritningarna innehåller bland annat uppgifter om ledningsstorlek, ledningarnas exakta position, lutning, plats för ventilkammare för dricksvatten, plats för avstängningsventil, geoteknik samt schaktdjup och konstruktionsmaterial. Ett röjande av uppgifterna skulle medföra att syftet med låsanordningar och larm motverkas samt att uppgifterna i handlingarna kan komma att användas i brottsligt syfte om de blir kända för allmänheten.”
Men så funderade jag en sväng till, finns det ”låsanordningar och larm” i ledningarna? Bör inte sådana finnas i pumpstationerna? De jag talade med sa, att så var det. Och då blir ju också svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen logiskt och förståeligt. Jag får inte ut kartor över varken ledningar eller pumpstationer. Sådana kan också användas av andra än Sveriges fiender, de kan även användas i ”brottsligt syfte”.
Jag nöjde mig med detta svar och överklagade inte sekretessbeslutet.
Och här kunde historien ha tagit slut. Om det inte hade varit för att jag häromdagen fick för mig att jag skulle titta lite i ”Miljörapport 2018” om avloppsreningsverket i Brålanda. (Kan hålla med, ibland tycks mina intressen vara lite udda…) Jag efterfrågade rapporten från Kretslopp & Vatten och fick den nästan omgående. Ganska snabbt stötte jag på ett litet stycke där det stod:
”Av bilaga 9 framgår omfattningen av de verksamhetsområden som är anslutna till avloppsreningsverket. På ritningarna har även avloppspumpstationernas läge redovisats.”
Öhh? ”avloppspumpstationernas läge…”
Snabbt bläddrade jag fram till bilagorna. Och det jag lugnt säga, jag blev tämligen överraskad. Miljörapporten innehöll sekretesstämplat material! Bilaga 10 bestod av en karta över – pumpstationerna…
Men herregud, tänkte jag – hur kan sekretesstämplat material ingå i en offentlig broschyr? Uppgifterna kan ju ”komma att användas i brottsligt syfte om de blir kända för allmänheten”… Eller antas ”skada landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet”…
Det har ju samhällsbyggnadsförvaltningen varit oerhört tydlig med. Det var ju därför som jag inte fick ta del av just denna karta.
Jag fattar inte…
Och en sak till som jag inte fattar. För även om jag är lekman så är det ju inte speciellt svårt att utifrån pumpstationskartan ovan räkna ut var ledningarna är dragna… I varje fall på ett ungefär.
Och för att gå tillbaka till den ursprungliga frågeställningen, ledningarna verkar inte vara dragna alltför långt från Vänern…
Det visar sig också, om man tycker att det är svårt att gissa var ledningarna går, att man kan ta en liten sväng i området med bilen. Då behöver varken du, jag eller någon annan kommuninvånare gissa – inte heller främmande makt eller kriminella gäng… Det visar sig dels att pumpstationerna är väl synliga i terrängen… Och dels att det på flera ställen finns relativt stora blå skyltar med ett stort ”V” utplacerade. Ja, ”V-et” torde stå för vattenledning. Skyltarna är inte lätta att missa… De står alldeles vid vägarna…
Och ser du ingen ”V”-skylt så kanske du istället träffar på denna… Det står ”AV” på skylten. Den torde också vara lätt att gissa betydelsen av…
Trodde jag.
Jag ställde frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen – vad betydde skyltarna och varför stod de just där? Svaret var att skyltarna idag inte fyller någon funktion. De sattes upp i mitten av 1970-talet och visade sträckningen för den ursprungliga vattenledningen mellan Rörvik och Brålanda. Och ”A”-et i ”AV” betydde inte ”avlopp”. Vad ”A”-et istället betydde fick jag inget svar på. Fast jag frågade flera gånger. Maildialogen avslutades istället med följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:
”Kretslopp & Vatten anser att vi har gett er svar på era frågor och vi kan inte vara mer detaljerade.”
Enligt de boende i området är dock skyltarna med bokstäverna ”AV” nyuppsatta. De sitter dessutom där nya VA-ledningar är dragna… Ja, det verkar till och med så att ”V”-skyltar har tagits bort och ersatts med ”AV-skyltar” efter att den nya VA-dragningen var gjord. Men visst, ”V-skyltarna” hade tydligen stått där ett tag. Där hade samhällsbyggnadsförvaltningen rätt.
Det finns alltså lite olika bud i skyltfrågan. Jag kan inte vara hundra procent säker på vem som har rätt, samhällsbyggnadsförvaltningen eller de boende i området. De boende har emellertid visat sig ha rätt tidigare, så jag har stor tilltro till dem. Väldigt stor tilltro…
Min slutsats av offentlighet, utlämnande av handlingar, sekretess, kartor och skyltar kan emellertid bara bli en – Vänersborgs kommun tycks göra det lätt för eventuella sabotörer, främmande makter och kriminella gäng att hitta ledningar och pumpstationer, men svårare för kommunens egna invånare…
PS. I bloggen citerar och hänvisar jag till min mailväxling med samhällsbyggnadsförvaltningen. Eftersom någon kan misstänka att jag citerar fel eller gör felaktiga urval, och därigenom förvanskar innebörden, återger jag hela mailväxlingen.
Stefan (Jag): ”Det finns blå skyltar uppsatta i södra Dalsland med bokstäverna AV. Vad betyder de?”
Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF): ”Är det vägskyltar vid vägrenen du menar eller vad är det för typ av skyltar?”
Jag: ”Det är de här jag undrar om, vad de betyder och varför de står där. Vad är det de visar? Det står både AV och V.” (skickade några bilder)
SBF: ”Det är skyltar för att visa sträckning av den ursprungliga vattenledningen mellan Rörvik och Brålanda. Skyltarna sattes upp när den byggdes i mitten av 1970-talet. Skyltarna användes, innan GPS:ens tid, av driftspersonalen för att enkelt lokalisera ledningen ute i fält. Idag fyller de ingen funktion.”
Jag: ”Men visst är AV-skyltarna nyuppsatta?”
SBF: ”Nej, AV står inte för avlopp, utan är kopplat till vattenledningen.”
Jag: ”Men visst är AV-skyltarna nyuppsatta? Och de står ju (i varje fall i de fall jag känner till) vid de nya VA-ledningarna…. Vad betyder då ”AV”? A-et?”
SBF: ”Kretslopp & Vatten anser att vi har gett er svar på era frågor och vi kan inte vara mer detaljerade.”
PPS. Pumpstationer är bygglovspliktiga. Man kan undra om det finns bygglov och om besluten i så fall är belagda med sekretess… (13/5)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer