Arkiv
KS: Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!
Än är inte undrens tid förbi.
På grund av Vänersborgs kommuns tolkning av digitala möten på distans, så trodde jag att det var kört för min del med de politiska sammanträdena i höst. Då, som en blixt från en klar himmel, dimper det ner ett förslag från Gunnar Lidell (M) och moderaterna. Som ger mig och andra politiker i Vänersborg nytt hopp.
Lidells förslag ifrågasätter den tolkning av distansmöten som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) mfl gjorde under våren – och uppenbarligen tänker fortsätta med under hösten.
Skrivelsen från Lidell börjar med att ge en bakgrund. Den beskriver bland annat hur sammanträdena går till i styrelser och nämnder – om hur de förtroendevalda får dela upp sig i mindre grupper. Men att:
“ingen tillåts vara utanför kommunhuset.”
Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar. Den moderata skrivelsen fortsätter:
“Då vi har ganska många förtroendevalda som av olika skäl befinner sig i riskgrupper, och inte vill/kan eller får åka kollektivt eller passera in och ut i offentliga miljöer, blir det inför hösten näst intill demokratiskt ohållbart att fortsätta på samma sätt som under våren.”
“Demokratiskt ohållbart” är ett tungt uttryck, men jag tycker att det är befogat och att det har full relevans i sammanhanget. Full relevans. Det handlar enligt min mening om en inskränkning av demokratin och också en slags diskriminering.
Lidell och moderaterna ger två exempel på det “demokratiskt ohållbara”:
“Byggnadsnämndens presidieledamöter tillhör riskgrupper. De kan således inte deltaga eller yttra sig vid BN-sammanträden, de får nöja sig med att lyssna från extern lokal. Kommunstyrelsen är då och då på gränsen att vara inte fulltalig pga att ledamöterna måste ta sig till kommunhuset för att kunna deltaga fullt ut vid sammanträden.”
Det är bara att hålla med. Det är i det närmaste absurda situationer som Lidell beskriver. Och det kan varken förklaras eller försvaras med att det måste vara så under coronapandemin. Det är Vänersborgs kommun som tolkar lagar och regler på detta sätt. Det finns andra sätt att möta covid19-situationen. Fyrbodals direktion, Kunskapsförbundet Väst, Västra Götalandsregionen, Sveriges kommuner och regioner och en rad andra kommuner i vårt avlånga land tillåter sina ledamöter och ersättare att vara med på verklig distans.
Vad jag förstår så tänker Gunnar Lidell (M) helt enkelt lägga fram följande förslag för beslut i kommunstyrelsen imorgon onsdag:
“Kommunstyrelsen ger sin ordförande i uppdrag att snarast samråda med KF ordf och PFU ordf, och att i dialog med partiernas gruppledare komma med förslag på hur höstens sammanträden kan genomföras så att ledamöter och ersättare kan deltaga, om än på distans, där de känner sig trygga. Efter konkreta förslag till revideringar av mötesformer är det sedan upp till respektive ordförande att följa dessa vid kallelser till kommande sammanträden.”
Det finns inga juridiska eller andra skäl för att inte ändra “reglerna” i Vänersborg. Istället talar allt för att Lidell och moderaterna har helt rätt. Vänersborgs kommun måste liksom det övriga Sverige införa verkliga digitala sammanträden på distans. Även politiker i riskgrupper måste få möjlighet att delta i de politiska processerna.
Jag tror att även ledamöterna i de styrande partierna inser det.
KS: MP-motion om naturreservat
På onsdag har kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. I fredags bloggade jag om min motion om partistöd (se “Inga sänkta partistöd”) och igår om Tor Wendels (M) motion om Earth Hour och Agenda 2030 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”). Idag handlar bloggen om miljöpartiets motion om att inrätta ett naturreservat.
Motionen kommer alltså från ett av de tre styrande partierna. Eller hur man nu ska uttrycka det. Miljöpartiet styr väl egentligen inte. Partiet sitter av någon anledning mest med i styret som någon slags “gisslan”.
Miljöpartiet lämnade den 22 augusti 2018, dvs strax innan valet, in en motion om att:
“Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård”
Som jag uppfattar det så menar motionen att området inom den gula linjen (se kartan till vänster; den förstoras om du klickar på den) ska ingå i naturreservatet. (Kartan är från kommunens Grönplan.)
Jag tror att motionen egentligen hade det vällovliga syftet att bevara skogen i Mariedal Östra. (På kartan till vänster ingår som synes skogen i Mariedal Östra i det tilltänkta naturreservatet.) Men miljöpartiet halverades i valet och när nu skogsområdet i stort sett är avverkat (skövlat är ett bättre ord) så har motionen automatiskt tappat en stor del av sin mening. Fast det är klart – motionen syftade också till att bevara andra, ”återstående” naturområden.
Förslaget till onsdagens kommunstyrelse är inte helt överraskande:
“Kommunfullmäktige avslår motionen”
Kommunstyrelseförvaltningen medger att motionen ligger i linje med tidigare ställningstaganden i översiktsplanen. Enligt översiktsplanen ska nämligen, som miljöpartisterna skriver i motionen:
”området utmed Göta Älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse.”
Förvaltningen menar emellertid att gränssättningen för ett eventuellt naturreservat måste ses över (kan det vara Mariedal Östra som är orsaken?) – och fortsätter:
“…det är viktigt att utreda prioritetsordning för skyddsvärda naturområden i kommunen då det kan finnas andra områden med högre behov av skydd, både för att säkra mot exploatering och för att rikta sådan skötsel som krävs för att bevara värdena. Reservatsbildning medför kostnader och med tanke på ekonomi och skyddsbehov bör det utredas närmare vilka områden som är extra skyddsvärda och i vilken ordning dessa bör prioriteras. Vid prioriteringen bör även perspektiven folkhälsa och friluftsliv tas med. Det är lämpligt att behovet av utredning av naturreservatsbildning synliggörs i handlingsplanen till kommunens kommande naturvårdsplan.”
Det har tagit 2 år för motionen att äntligen hamna på kommunstyrelsens bord – och då tycks det som om kommunledningen ändå vill undvika att ta ställning. Den skjuter frågan framför sig. Det borde utredas mer, någon gång… Det är lätt att få känslan att kommunledningen “inte vill”…
Det är emellertid många instanser som har yttrat sig om motionen. Den var remitterad till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Och deras synpunkter kan vara intressanta att ta del av.
Byggnadsnämndens yttrande över motionen är i stort sett den som kommunstyrelseförvaltningen använder sig av i sin sammanfattning till kommunstyrelsen.
Kultur- och fritidsförvaltningen ville tillsätta en utredning för att ta reda på om det fanns naturvärden i området och om det var så skulle motionen bifallas. Det tyckte också nämndens miljöpartist och två av de socialdemokratiska ledamöterna. På förslag av nämndens moderate ledamot avslogs emellertid motionen med röstsiffrorna 6-3. Det kan noteras att nämndens socialdemokratiske ordförande röstade med M-förslaget och mot de två andra S och MP.
Det verkar som om även miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (eller den del av miljö- och byggnadsförvaltningen som har hand om miljöfrågor) hade en annan uppfattning än det beslut som nämnden fattade. Förvaltningen ansåg att området som föreslagits som naturreservat hade flera miljöer med så höga värden att det motiverade en reservatsbildning. Se områdena inom de röda linjerna på kartan till vänster.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade emellertid att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå motionen och i stället besluta att:
“uppdra åt Miljö- och byggnadsförvaltningen att ta fram en prioritetsordning över naturområden i kommunen med behov av stärkt skydd.”
Vem som lade detta förslag kan jag inte utläsa av protokollet.
Det kan också noteras att det i kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige inte finns med något sådant uppdrag. Det finns överhuvudtaget inte med några förslag på uppdrag.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. I sammanfattningen av ärendet stod det:
“Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”
Det vilar ett typiskt “stuprörstänk” över svaret. Det finns inget i underlaget som motiverar ett naturreservat skriver samhällsbyggnads. Men i den ”gamla” gällande Grönplanen är faktiskt flera områden i det föreslagna naturreservatet utmärkta som områden med naturvärden – något som också förvaltningen på miljö och hälsa noterar och betonar.
Sedan är samhällsbyggnads tydlig med att det finns annat som typ är minst lika viktigt som natur… Eller kanske ännu viktigare…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande är Anders Wiklund (MP). Han var en av de miljöpartistiska motionärerna. Vad jag kan se av protokollet röstade han varken nej till nämndens beslut eller reserverade sig. Däremot skrev Wiklund en tämligen utförlig protokollsanteckning.
Wiklund räknar upp de viktiga värden som Grönplanen anger för området. Han citerar ur kommunens översiktsplan 2017:
”ekosystem utgör en grund för människors välmående och livsvillkor och för ett fungerande samhälle. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunen har ett globalt ansvar att värna värdefulla natur- och vattenmiljöer.”
Wiklund avslutar sin protokollsanteckning:
“Vi har nu möjlighet att ta det ansvaret som sträcker sig längre än vår egen generation, och säkrar området för kommande vänersborgare.”
Miljöpartiets motion kommer att avslås av både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Och inte heller kommer det att tillsättas några utredningar…
Det var den sista av de tre motioner som kommunstyrelsen ska behandla på onsdag. Det tycks onekligen som om en viss beslutsångest präglar de styrande partierna, samtidigt som miljöfrågorna inte står särskilt högt i kurs i kommunen. Den styrande trojkan visar också på en inbördes politisk oenighet. Jag undrar hur miljöpartiets väljare uppfattar alla beslut som de två andra partierna i styret fattar, S och C, över huvudet på, och mot, miljöpartiet.
Ofta känns det inte heller som om det är någon idé att skriva motioner i Vänersborg…
PS. Lutz Rininsland (V) bloggade igår om miljöpartiets motion. Bloggen rekommenderas – klicka här: ”Uppgiven? Nej, vet du vad!”.
KS: M-motion om Earth Hour och Agenda 2020
Nu på onsdag har alltså kommunstyrelsen sitt första sammanträde för hösten. I fredagens blogg återgav jag dagordningen för mötet och skrev om ett av ärendena, min motion om att minska det kommunala partistödet. (Se “KS: Inga sänkta partistöd”.)
Kommunstyrelsen ska börja med att godkänna ett nytt uppdragsavtal med Visit Trollhättan – Vänersborg AB. Det har Trollhättan redan gjort, men det krävs att också kommunstyrelsen i Vänersborg gör det. Vilket sker på onsdag. Jag tror inte att något parti kommer att opponera sig, trots att det faktiskt handlar om en hel del pengar. Vänersborg betalar varje år 2.088.000 kr till Visit, förutom ytterligare 278.000 kr för att säkerställa biljetthanteringen vid Vänersborgs turistbyrå.
Kommunstyrelsen ska behandla några motioner. Den första motionen kommer från Tor Wendel (M) och har rubriken “Ersätt kommunens firande av Earth Hour med en Dialog om Agenda 2030”. 
Wendel vill att:
”Vänersborgs kommun slutar att arrangera Earth Hour och återlämnar det initiativet till folket”
Han anser att:
“Kostnaden för nedsläckning kunde istället användas till energibesparande åtgärder.”
Jag antar att de kommunala kostnaderna för en timmes nedsläckning av alla lampor en gång om året (den sista lördagen i mars), som Earth Hour innebär (se “Earth Hour”), inte är särskilt betydande eller betungande för den kommunala ekonomin. Och en besparing av kostnaderna lär näppeligen göra varken till eller från för “energibesparande åtgärder”…
Hela argumentationen känns tämligen provocerande från Wendels sida. Men för att göra sitt krav mer “smakligt” så kopplar han det av någon anledning som jag inte riktigt förstår till att:
“Vänersborgs kommun årligen, till och med år 2030, redovisar sitt arbete med Agenda 2030 för Vänersborg invånare med möjlighet till dialog.”
Och visst – att kommunen tydligt och offentligt redovisar sitt miljöarbete är ett mycket bra krav. Både av den anledningen att miljöfrågorna är viktiga och att det alltid är, eller borde vara, viktigt att dra in och engagera vänersborgarna i den demokratiska processen.
Det är ett bra krav av Wendel. Men varför koppla detta krav till Earth Hour? Jag förstår inte vad Tor Wendel (M) egentligen vill. Är huvudsyftet att avskaffa kommunens deltagande i Earth Hour eller att lyfta miljöfrågorna och demokratin i kommunen?
Jag lutar åt att Wendel mest vill avskaffa Earth Hour…
Kommunstyrelsens svar på Tor Wendels (M) motion är tämligen intetsägande. Som vanligt… Kommunstyrelsen tänker “städa undan” motionen från sitt bord. Förslaget är att kommunstyrelsen, och sedan kommunfullmäktige, ska besluta att skicka motionen vidare till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. Så här lyder motiveringen:
“Frågan har tagits upp med ordföranden i samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. Gruppen är ett lämpligt forum för hantering av frågan då denna har bärighet på såväl hållbarhet som miljö. Mot bakgrund av detta föreslår kommunstyrelsen att ärendet hänskjuts till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö.”
Kommunstyrelsen tar således inte ställning till motionen. För övrigt kan det noteras att Vänersborgs 3:e största parti, sverigedemokraterna, inte har någon plats i denna samverkansgrupp. Vilket för övrigt inte heller medborgarpartiet har.
Jag kan inte låta bli en liten “stygg” reflektion. Vilka partier i denna samverkansgrupp, som har “bärighet på såväl hållbarhet som miljö”, ville t ex bevara skogen i Mariedal Östra och vilka ville skövla den…?
Den andra motionen handlar som av en händelse om Mariedal Östra, bland annat. Den ska jag redogöra för imorgon.
KS: Inga sänkta partistöd
På onsdag den 19 augusti sätter den politiska höstsäsongen igång med ett kommunstyrelsesammanträde. Igår kom kallelsen till mötet. (Kan laddas ner här.)
Det har inte skett några förändringar i kommunens sätt att hantera och organisera sammanträdena under coronan. Digitala möten på distans innebär som vanligt i Vänersborg att alla ledamöter måste bege sig till kommunhuset… Och hur ihåligt och skört hela arrangemanget är framgår tydligt i ordförande Benny Augustssons (S) vädjan till politikerna:
“Ordförande ber ersättare som inte ska tjänstgöra under sammanträdet att hålla sig hemma.”
Varför det? Är det risk att kommunledningens sätt att minska risken för smittspridning inte är särskilt säker och tillfredsställande?
Men OK Benny. Jag ska inte ställa till med något – jag ska hålla mig hemma. Jag lovar.
Dagordningen för kommunstyrelsen har följande utseende:
Det är möjligt att fler ärenden sätts upp på dagordningen i sista stund innan mötet. Det är inte ovanligt. Informationspunkterna under ärende 2 är, än så länge, bara två. Kommunens relativt nytillträdda kommundirektör Lena Tegenfeldt ska informera om åtgärder efter Public Partners genomlysning, som skedde 2019 och avrapporterades i januari i år. Det finns anledning att återkomma till detta. Kommunens lokalsamordnare ska också prata om ett yttrande över uppföljning av granskning av lokalförsörjning. Antagligen blir det läge att även återkomma till denna punkt av revisorernas granskning.
Det är inte så där jättemånga ärenden (handlingarna består bara av 431 sidor…) och flera är inte heller särskilt kontroversiella. Men jag ska min vana trogen avhandla några. Men idag tänkte jag bara ta upp ett av ärendena – vädret sätter hinder i vägen för längre sessioner framför datorn. (Det gäller kanske också läsning av bloggar…) Ärendet som jag ska skriva om är ett ärende som jag själv är orsak till. Jag tänker på ärende 10 – “Motion om partistöd”.
Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Det blev så att säga inget av motionen. Den rann typ ut i sanden. När kommunfullmäktige året efter beslutade att lägga ner fisket i Hallsjön så tyckte jag att det var läge att återuppväcka Giaevers tankar – politikerna i kommunen kunde faktiskt avstå från en del av partistödet för att finansiera fortsatt fiske.
Jag skrev en motion, en till alltså, om att ändra i kommunens ”Regler för partistöd”, så att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalades ut. (Du kan läsa hela motionen i bloggen “Skär ner på partistödet!”.)
Partistödet skulle således sänkas. Det var motionens tydliga intention och krav. Det är många kommuner som tittar över partistöden. Eller rättare sagt, det finns många partier i vårt avlånga land som tycker att partistöden är alldeles för stora. I de flesta kommuner så är det mindre stora oppositionspartier som driver frågan. De 
etablerade, styrande betongpartierna säger oftast nej till krav på att sänka storleken på stödet. De är inte sällan beroende av pengarna för sin verksamhet…
Redan i höst kommer förvaltningar i Vänersborg att tvingas dra åt svångremmarna och nästa år kommer besparingarna med all sannolikhet att bli än större. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden kommer alla att få leta besparingar och nedskärningar i verksamheterna. (Budgetbeslutet fattas dock av kommunfullmäktige först i oktober.) Och det ger upphov till ett mycket viktigt argument anser jag – om barn, ungdomar, gamla och sjuka ska spara nästa år, då borde rimligtvis också de politiska partierna föregå med gott exempel och dra sina strån till stacken… Partierna borde också skära ner på sina kostnader.
Eller som Kate Giaever formulerade det i sin ursprungliga motion:
“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”
De styrande i Vänersborg tänker att göra det lätt för sig. Det är som vanligt alltså. De föreslår att kommunstyrelsen på onsdag ska föreslå kommunfullmäktige den 23 september att avslå motionen. Motiveringen är inte helt oväntat både undanglidande och till intet förpliktigande:
“Efter dialog med kommunstyrelsens presidium konstateras att regler och nivåer för kommunalt partistöd kommer att ses över inför kommande mandatperiod.”
Avslaget motiveras inte mer. Det står inget om de styrandes intentioner att t ex sänka partistödet. Stödet kommer bara att “ses över” inför perioden 2022-2026…
Det går alltså inte att sänka partistödet redan nu. Det går inte ens att utlova en modest sänkning av partistödet 2022… Det får mig att tänka på hur enkelt det går för partier att bryta vallöften, som t ex satsningar på förskola, skola, de äldre och sjuka (jämför vallöftena inför valet 2018), när det gäller att sänka standarden för andra. Men hur svårt det är att sänka den när det berör en själv…
Det ska bli intressant att se vilka partier som röstar för min motion att sänka partistödet och vilka som vill slå vakt om sina ekonomiska privilegier. Det är om inte annat viktigt för väljarna i valet 2022. Tror jag…
För övrigt har fisket i Hallsjön ordnat sig på annat sätt, eller hur man ska uttrycka det. Det fiskas som aldrig förr.
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)
Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”.
Den 16 juni 2020 sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Ett av besluten gällde så klart försäljningen av Holmen. Nämndens beslut blev:
- “Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att ansöka om fastighetsbildning i syfte att stycka av ca 20.000 kvm av Rånnum 6:38 enligt bilaga.”
- ”Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att starta arbetet med att försälja styckningslotten och därefter återkomma till samhällsbyggnadsnämnden för slutlig beslut om försäljning.”
Det är uppseendeväckande. De punkter som finns i motiveringarna till kommunfullmäktiges återremisser den 18 mars (2020) börjar verkställas. Men motiveringarna i återremisserna är ju inga beslut, det är motiveringar, eller borde vara, till ytterligare beslutsunderlag. Särskilt den ena motiveringen verkställdes, inte helt oväntat den från Benny Augustsson (S) och de styrande, en motivering som egentligen inte ens borde ha tillåtits. En återremiss betyder, oavsett innehållet i motiveringarna, att ärendet ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut.
Det står inget specifikt om denna hantering i Kommunallagen, jag tror att lagstiftaren har tagit för givet att ett återremitterat ärende ska tillbaka till kommunfullmäktige. Men i förarbetena till den nya Kommunallagen är det desto tydligare, se t ex regeringens remiss (se här) till Lagrådet inför riksdagens beslut om ny Kommunallag:
“Återremiss innebär att ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Ärendet skickas då tillbaka till beredande organ, som kan vara en nämnd, en fullmäktigeberedning eller styrelsen. Det beredande organet ska därefter bereda ärendet på nytt och lämna ett förslag till beslut i ärendet.“
Jag är därför osäker på om samhällsbyggnadsnämndens beslut är lagligt. Återremissen ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Jag kan inte se annat.
I protokollet till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 juni står det:
“Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar 2020-05-18 § 68 att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten (…) och sedan gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten (styckningslotten, handläggares edit.)”
Det är alltså kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som har gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå ut med en ny försäljning…
Men kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) kan aldrig ersätta kommunfullmäktige… Tror ledamöterna i KSAU det? Vilket fel i ordningen kan detta vara? Jag börjar tappa räkningen…
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ – om fullmäktige beslutar om återremiss kan inte KSAU upphäva det genom att fatta något annat beslut. Överhuvudtaget är KSAU:s befogenheter att fatta några som helst beslut, om vad som helst, ytterst begränsade.
Självklart har jag tittat i protokollet från den 18 maj när kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sammanträdde. (Samhällsbyggnadsnämnden hänvisade ju dit.) Även om det “satt hårt inne”. Kommunen ville nämligen inte lämna ut denna del av KSAU:s protokoll…
Jag kan inte se annat än att KSAU:s befogenheter överskreds när det enhälligt beslutade att:
- “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2019-05-22 (§ 58) och beslut om återremittering 2020-03-18 (§ 25).”
- “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
- “Kommunstyrelsens arbetsutskott uppmärksammar samhällsbyggnadsnämnden på att ärendet ska återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista när försäljningen är genomförd.”
Fullmäktiges återremittering från den 18 mars nämns i och för sig, men det är allt. Att en återremiss betyder att ärendet ska tillbaka till fullmäktige låtsas man inte om – mer än att en anteckning ska göras på meddelandelistan. Men “redovisning” i form av en anteckning i meddelandelistan måste väl ha beslutats av fullmäktige? Det är makalöst och, som jag ser det, mycket tveksamt om det överhuvudtaget är ett lagligt förfarande. Hur kan KSAU tro att det står över kommunfullmäktige?
Det ska noteras att tre partier röstade för Lidells och moderaternas förslag på återremiss i fullmäktige. Dessa tre oppositionspartier, V-MBP-SD, med tillsammans 16 ledamöter i kommunfullmäktige är inte representerade i KSAU. Det är bara betongpartierna – som nu körde över nästan en tredjedel av det ordinarie fullmäktiges ledamöter. På tal om demokrati och minoritetsskydd alltså…
Jag saknar ord.
I samhällsbyggnadsnämndens underlag till beslut den 16 juni utvecklas också det som hänt sedan fullmäktige återremitterade ärendet:
“Utredning av återremisserna har fallit ut i att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges ursprungliga uppdrag (2019-05-22 § 58) och beslut om återremittering samt att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
Det är alltså som om inget har hänt i ärendet sedan i maj 2019. Men det har det ju… Det finns inte heller någon utredning av återremisserna i handlingarna och har det gjorts en sådan, vilken det uppenbarligen har, så ska den väl rimligtvis skickas till kommunfullmäktige? Det är ju det som en återremiss handlar om, att:
“ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas.”
Utredningen har inte skickats till fullmäktige och överhuvudtaget har KSAU, och samhällsbyggnadsnämnden, bara tänkt att fullmäktige ska få ett meddelande om att försäljningen är klappad och klar…
Ja ja…
Men visst, trots att utredningen om återremisserna inte finns med i några underlag och protokoll, åtminstone inte i de som är utlagda på kommunens hemsida, så har jag efter stor möda till slut fått ut utredningen från kommunen, och läst den. (De juridiskt kunniga på kommunen tyckte först inte att utredningen, och delar av KSAU:s protokoll, var offentliga handlingar.)
Utredningen är daterad den 7 maj och underskriven av den dåvarande biträdande kommundirektören, som tillika är jurist.
Det framgår i utredningen att kommunstyrelseförvaltningen omedelbart har börjat verkställa de punkter som räknades upp i återremisserna… Snabbt kommer utredaren till slutsatsen att:
“Det kan därvid konstateras att återremissernas krav om ny försäljning inryms inom fullmäktiges ursprungliga beslut den 2019-05-22 (§ 58) och därmed ska samhällsbyggnadsnämnden vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen.”
Med den innebörd att man kan ignorera fullmäktiges beslut från mars 2020 – och att en återremiss ska tillbaka till fullmäktige. Juristen ger sig inte in i någon diskussion om lagligheten i detta förfarande, inte heller om lagligheten i att det finns två återremisser.
Sedan utvecklar utredningen hur avstyckningen av fastigheten på Holmen ska gå till, dvs det handlar om hur motiveringarna ska verkställas. Slutligen diskuteras frågan om vem i kommunen som egentligen ska besluta, och borde ha beslutat om försäljningen:
“I samband med både samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens behandling av ärendet, har frågans strategiska natur diskuterats utifrån ett beslutsnivåperspektiv. Enligt kommunallagen 5 kap. 1 § ska fullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Förvaltningen kan konstatera att föreslagen markyta är detaljplanelagd som industrimark. Detaljplanelagd mark för hamn lämnas därför utanför avstyckning, då det kan anses vara av strategisk karaktär beroende på eventuell framtida hamnetablering.”
Med andra ord, Samhällsbyggnadsnämnden borde ha fattat beslutet om försäljning i december 2019 på egen hand. Men varför gjorde den inte det? 
Och därmed är vi tillbaka på ruta 1…
Nästan.
Den 10 juli, mitt under semestertiderna, hade Fastighetsutskottet ett extra sammanträde. Det handlade om försäljningen av Holmens fastighet. Så klart.
Fastighetsutskottet är ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden. Jag är inte riktigt säker på utskottets roll i det här sammanhanget och varför det har fått ärendet i sin hand. Det kan ha berott på punkt 2 i utskottets beslut som blev:
- “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att starta en ny försäljningsprocess i egen regi avseende Holmens före detta huvudkontor och portportalen.”
- “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att informera kommunstyrelsens arbetsutskott om att inga mäklaranbud har inkommit och att hantering av ärendet följer i övrigt enligt kommunfullmäktiges beslut att genomföra försäljningen av Holmen Bruk AB:s gamla huvudkontor”
Samhällsbyggnadsförvaltningen gick nämligen ut med en direktupphandling av mäklare – både offentligt och till tre lokala mäklare. Det kom emellertid inte in några anbud. Tydligen ville ingen mäklare åta sig att sälja fastigheten/avstyckningen, som alltså har namnet Bruket 8. Erfarenheterna av allt strul i Vänersborgs kommun när det gäller fastigheter och fastighetsaffärer förskräckte väl… Och när ingen mäklare var intresserad bestämde samhällsbyggnadsförvaltningen att sälja fastigheten på egen hand.
Och om nu kommunfullmäktiges motiveringar till återremissen av politiker och förvaltning uppfattas som beslut som ska verkställas kan jag konstatera att det är tveksamt om försäljningsprocessen borde fortsätta utan mäklare… Eller hur ska man tolka Augustssons motivering:
- “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
- “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”
Det blev en lång blogg, i tre delar. Jag har gått igenom hela processen från 2010 då Vänersborgs kommun köpte det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper – till idag. Jag har försökt att hitta varje beslut som har fattats i ärendet för att få en total och komplett bild av vad som har försiggått. Jag tror inte att jag har missat något protokoll eller någon utredning, men man ska aldrig säga aldrig.
Och nu är Holmens gamla kontorsbyggnad, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm, fastigheten Bruket 8, alltså ute till försäljning. Igen. Jag har genom alla protokoll och utredningar försökt att beskriva vägen dit, en väg som har kantats med märkliga beslutsvägar och informella beslut – och icke-beslut. Och eventuellt innehållande en mängd formella felaktigheter, och kanske till och med olagligheter. Det finns det väl i och för sig olika åsikter om, men jag har försökt att belägga mina åsikter.
Det är med andra ord som vanligt i Vänersborgs kommun. Det tycks gå bra att töja på “formaliteter” när det passar. Och effekterna och resultaten av sådana attityder och handlingar har vi sett många gånger i kommunen. Det har definitivt inte gynnat Vänersborg och dess skattebetalare. Och det tycks inte som om de som styr och har det politiska ansvaret i kommunen lär sig av alla de misstag som har gjorts i det förgångna.
Den här gången tycker jag att de styrande har krånglat till det i onödan. Om man nu kan och får uttrycka det så. Försäljningsprocessen borde inte ha varit något större problem. Jag tror faktiskt att samtliga partier är överens om att sälja mark, och Holmens gamla kontorsbyggnad. Men i Vänersborg tycks allt som har med fastigheter att göra bli fel… Det är nästan så att man misstänker att de styrande helt saknar nödvändig kompetens.
Och hela tiden står oppositionen utanför de avgörande besluten…
==
Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)”
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)
Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”.
Den 18 mars 2020 var ärendet om en försäljning av Holmens gamla huvudkontor återigen uppe i kommunfullmäktige, om än i ett decimerat “coronafullmäktige”. Det blev inte helt oväntat en del diskussion i ärendet (se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”), och det stod tidigt klart att ärendet skulle återremitteras. Det krävs nämligen bara 1/3 av de närvarandes röster för att ett ärende ska återremitteras.
Det blev dock en del “kalabalik” vid avgörandet. Det märks även i protokollet, som inte kan ha varit lätt att skriva för sekreteraren. (Du kan ladda ner protokollet här.)
Gunnar Lidell (M) yrkade tidigt under ärendets behandling på en återremiss. Yrkandet fick stöd av flera ledamöter från M, V och SD – tillsammans fler än en tredjedel. Det var inget konstigt. Så går det till i politiken. Men när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet så tog ärendet en annorlunda och mycket underlig vändning. Augustsson yrkade, enligt protokollet:
“i första hand bifall till kommunstyrelsens förslag och i andra hand yrkade han enligt följande återremissyrkande”
Ett yrkande om återremiss ställs alltid mot alternativet att ärendet ska avgöras direkt. Och det görs alltid först. Därför blev Augustssons yrkande mycket förvirrande.
Eller vad sägs om denna hantering av ärendet i kommunfullmäktige?
Ordförande Annalena Levin (C) börjar med att först pröva om ärendet ska avgöras under dagens sammanträde eller återremitteras. Helt enligt regelboken.
Då blev det inte helt oväntat votering i frågan. Gunnar Lidell (M) och samtliga ledamöter från M, V, SD och MBP röstade för en återremiss. Resten av fullmäktige, dvs Benny Augustsson (S), resten av S, C, MP, L och KD röstade för att ärendet skulle avgöras under sammanträdet. (Här kan du ladda ner hur ledamöterna röstade, ”Voteringslista”. De som röstade för återremiss röstade “nej”!)
Det blev återremiss, det räckte ju med en tredjedel av ledamöterna. Men det kan inte nog understrykas – Augustsson och de styrande begärde alltså ingen återremittering av ärendet. De röstade klart och tydligt mot en återremiss! De röstade otvetydigt för att ärendet skulle avgöras på sammanträdet!
Som jag ser det så är Augustssons yrkande om återremiss helt meningslöst och till intet förpliktigande. Man kan inte yrka på återremiss i “i andra hand” när frågan om återremiss alltid avgörs “i första hand”. Det finns inte en chans att Augustsson kan sägas ha begärt en återremiss. Aldrig! Ordförande Levin och kommunens jurister har gjort en logisk och juridisk kullerbytta anser jag.
Och det är viktigt. Både Gunnar Lidell (M) och Benny Augustsson (S) lämnade nämligen in en skriftlig motivering till varför de begärde en återremiss. Vilket Augustsson alltså inte begärde, eftersom han röstade mot en återremiss. Och båda motiveringarna godkändes av ordförande. Det var ytterligare ett misstag och ett fel, som en följd av det första.
En återremittering av ett ärende betyder alltså att inget beslut fattas, utan ärendet utreds ytterligare och kommer tillbaka till fullmäktige vid ett senare tillfälle. I Kommunallagen 5 kap 50 § står det:
“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.”
Det är alltså bara de ledamöter som begär återremiss som får lämna in en motivering. Det är följaktligen bara Lidells motivering som är giltig och som borde ha följt med fullmäktiges “beslut”. Benny Augustssons motivering skulle aldrig ha godkänts.
Som jag ser det så har Benny Augustsson (S) också missbrukat “instrumentet” återremiss. Han har använt ”instrumentet” på ett sätt som lagstiftarna inte har tänkt, och faktiskt också har avsett att förhindra. Regeringskansliet skriver i “Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting” (2007, se här) om återremiss i den gamla Kommunallagen från 1991. (Det var mycket diskussion om och ändringar i Kommunallagen från 1991 innan vi fick en helt “ny” 2017.)
“I ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2005/06:KU26 och rskr. 2005/06:283) anförs att bestämmelsen om återremiss i kommunallagen är utformad på så sätt att den återremiss som minoriteten får till stånd kan göras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut om enkel majoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremiss än den som minoriteten avsett. Enligt riksdagen bör motiveringen som åtföljer en återremiss formuleras av den som har begärt återremissen, dvs. av minoriteten när det är fråga om en minoritetsåterremiss. Regeringen gavs därför i tillkännagivandet i uppdrag att utreda frågan och sedan återkomma till riksdagen med eventuella förslag.”
En gång till:
“…driver igenom en helt annan motivering till återremiss än den som minoriteten avsett…”
Det var ju precis det som skedde i Vänersborg kommunfullmäktige, genom att ordförande godkände ytterligare en motivering, trots att den nya Kommunallagen från 2017 uttryckligen ville förhindra sådana här manövrar.
För fullständighetens skull – Lidells (M) motivering till återremissen löd:
“Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att:”
- “omgående omförhandla avtalet med den aktuella köparen med uppdraget att minska den avstyckade tomt-arealen till ca 3500 kvm, vilket motsvarar den areal som framgick av det ursprungliga mäklarunderlaget vid annonsering. Eventuellt ytterligare markbehov för köparen får i så fall framkomma vid sådan förhandling och prissättning/kvm ske utifrån kommunens beslutade tomtpris/kvm, alternativt via en marknadsmässig värdering.
- ”om det då inte skulle föreligga köpintresse från den aktuella köparen, återupptas dialogen med övriga kända anbudsgivare, med samma förutsättningar som att-sats 1.”
- “om inget kvarstående intresse föreligger enligt att-sats 1 o 2, går den tänkta fastigheten ut till förnyad försäljning så snart ske kan.”
Och Augustssons (S) motivering till återremissen löd:
“Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att:
- “Avbryta försäljningen av del av fastighet Rånnum 6:38”
- “Göra en avstyckning av fastigheten.”
- “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
- “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”
- “Köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör.”
- “När försäljningen är genomförs ska detta återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista”
Det är två rätt speciella motiveringar. Det handlar som jag ser det egentligen inte alls om att ärendet ska kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Det handlar om att en mängd beslut ska fattas, dock oklart vem som ska fatta dessa. Jag är inte säker på att någon av de här motiveringarna skulle ha godkänts rent innehållsmässigt. Det kan vara det tredje felet.
Men det är inte slut på eländet än…
Anm. Fortsättning följer…
==
Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)”
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)
Det var lätt att tro att Holmens gamla huvudkontor var totalförstört efter branden i maj (se “Branden på Holmen”). Det visade sig att så inte riktigt var fallet. Kommunen skriver på hemsidan (se här):
“Den tekniska undersökningen visar att byggnaden går att bygga upp igen…”
Försäljningen av Holmen annonseras på bland annat kommunens hemsida. (Se “Säljes – Kontorsbyggnad med anor från sent 1800-tal”. Se bild nedan.)
Kontorsbyggnaden, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm har styckats av och bildar nu fastigheten Bruket 8. Vänersborgs kommun vill sälja denna fastighet, dock inte till högstbjudande. Men det återkommer jag till en annan gång.
Vänersborgs kommun har alltså bestämt sig att göra ett sista försök att sälja Holmens gamla kontor. Men “problemen” har som bekant egentligen inte berott på brist på köpare – utan på oenigheter inom kommunen… Politikerna har helt enkelt inte varit överens.
Nu tycks någon eller några strunta i oenigheterna i kommunen, och också de formella beslutsvägarna. Det är i varje fall mitt intryck. Som vanligt tycks emellertid de gamla vanliga betongpartierna hitta varandra i slutändan.
Historien började år 2010. Då köpte Vänersborgs kommun det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 5,2 milj kr.) Och ändå tror jag inte att det här är kommunens alla kostnader…
Delar av Holmens gamla kontorsbyggnad hyrdes ut under en kortare period. Sedan stod den tom. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat.
Den 15 november 2018 reagerade Samhällsbyggnadsnämnden. Det var tvunget att hända något med byggnaden innan det var för sent. Och eftersom kommunen inte hade någon användning av byggnaden så beslutade nämnden att föreslå en försäljning:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att sälja Holmens gamla huvudkontor i Vargön via mäklare.”
Den 22 maj 2019 hamnade ärendet i kommunfullmäktige. Fullmäktige beslutade:
- “att Holmens Bruk AB:s gamla huvudkontor, inom fastigheten Rånnum 6:38 i Vargön, tillsammans med ett markområde runt byggnaden ska säljas via mäklare,”
- “att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen, och”
- “att köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör”
Så långt var det inga problem. Processen som skulle leda till en försäljning fortlöpte precis enligt regelboken.
Den 12 december 2019 behandlade Samhällsbyggnadsnämnden ärendet. Då ”beslöts” att Hillforth Development AB och Pro Tune AB skulle få köpa fastigheten till ett pris av 800.000 kr. Det ”beslöts” också att köpeavtalet skulle godkännas, att mark- och exploateringsingenjören skulle få uppdraget att underteckna föreslaget nyttjanderättsavtal och att samme person undertecknade föreslagen avsiktsförklaring. (Se Buccis blogg, “En vanlig fastighetsaffär”.)
Det intressanta var att Samhällsbyggnadsnämnden faktiskt inte beslutade detta, utan föreslog att kommunstyrelsen skulle fatta dessa beslut. Liksom att kommunstyrelsen skulle:
“ta ställning till av köparen önskat markförvärv med hänsyn till prissättning och framtida markanvändning.”
Nämnden “avsade” sig alltså ärendet och överlämnade beslutanderätten till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att markförsäljningen kring byggnaden var en strategisk fråga.
Och det var den helt klart, om inte annat för att förutsättningarna hade ändrats jämfört med fullmäktiges beslut. Markområdet runt byggnaden hade ökat från 3.500 kvm till 35.000 kvm… Till samma pris… Och dessutom skulle köparna få ett nyttjanderättsavtal för ett markområde om ytterligare ca 6.100 kvm…
Den 26 februari 2020 behandlades försäljningen i kommunstyrelsen. Då blev det en ordentlig diskussion. Gunnar Lidell (M) ansåg att fastigheten såldes för billigt och James Bucci (V) ansåg att samhällsbyggnadsnämnden inte följde kommunfullmäktiges beslut (Bucci hade reserverat sig redan i SHB) och att beslutet även skulle strida mot EU:s regler.
Kommunstyrelsen röstade emellertid för en försäljning med röstsiffrorna 8-7. Det var i stort sett samhällsbyggnadsnämndens förslag som också blev kommunstyrelsens beslut. Dock skulle kommunstyrelsens ordförande underteckna köpehandlingar och nyttjanderättsavtal, och ingen annan.
Men. Det var inte riktigt så enkelt. Kommunstyrelsen skickade detta beslut som ett förslag till kommunfullmäktige… Det var fullmäktige som skulle fatta det avgörande beslutet. Kommunstyrelsen förklarade inte varför den skickade frågan vidare till kommunfullmäktige, men jag antar att det var på grund av att beslutet hade en strategisk och principiell karaktär. Kommunstyrelsen skulle som jag ser det ha kunnat skicka tillbaka frågan till samhällsbyggnadsnämnden för beslut.
Sedan började det bli riktigt “krångligt”. Och kanske till och med olagligt.
Anm. Fortsättning följer…
==
Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:
“Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”
“Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”
“Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)”
KS: Ny sessionssal
Idag behandlade kommunstyrelsen ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. Det blev en del diskussion och “turbulens”. Så till den milda grad att alla inblandade efteråt inte hade riktigt klart för sig alla turerna kring beslutet. (Jag själv fick inte tillåtelse att lyssna på sammanträdet. Det återkommer jag till i en senare blogg.)
Jag skrev tämligen utförligt om ärendet inför sammanträdet. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) I den bloggen beskrev jag flera brister i de styrande partiernas hantering av ärendet och jag återgav också de borgerliga partiernas protokollsanteckning från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott).
Dagens kommunstyrelse beslutade att uppföra en ny sessionssal för 40 milj kr. Och det var väl ingen större överraskning. Det är inte helt ovanligt att de styrande partierna driver igenom stora och dyrbara förslag. Denna gång kan man väl säga att ärendet har baxats fram med olika taktiska överväganden, bland annat genom “förhalning”. Så nu har kommunen hamnat i ett läge där “tiden har gått”, så beslutet måste fattas – nu eller aldrig. Det hinns liksom inte med fler diskussioner och överväganden. Eller utredningar.
Det tunga argumentet från de styrande idag var att det var viktigt med en ny sessionssal så snabbt som möjligt och att alla partier visade en enad front – därför att annars skulle Vänersborg riskera att bli av med sin status som regionhuvudstad och därmed också riskera att förlora 600 jobb.
Det här kommer väl S+C+MP att trycka ännu hårdare på när ärendet slutgiltigt ska beslutas i kommunfullmäktige senare i månaden. Det blir en slags utpressning.
Och de 40 miljonerna? Tja, hittills har väl kommunen aldrig hållit sig inom de uppsatta kostnadsramarna, och det är inte särskilt mycket som talar för att så ska ske denna gång heller. Tvärtom är väl de ekonomiska beräkningarna inför projektet torftigare än på länge. Det är låga odds på att de 40 miljonerna kommer att ta slut långt innan sessionssalen går att använda som det är tänkt…
Det får inte gå till så här. Politikerna måste lära sig något från skandalerna kring Arena Vänersborg och nu senast renoveringen av kommunhuset. Det går inte att fatta beslut på förhoppningar och önsketänkanden, särskilt inte när de beräknas kosta 40 miljoner… De styrande måste ta ett ansvar för att man använder surt förvärvade pengar från Vänersborgs skattebetalare på ett klokt och genomtänkt sätt.
Moderaterna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna och medborgarpartiet deltog inte i beslutet. Det gjorde däremot samtliga de andra partierna.
Jag har förstått att KD ska skriva en protokollsanteckning om varför de avstod från att delta i beslutet. Hur de andra partierna gör vet jag inte. Förutom moderaterna då. M har återigen skrivit en protokollsanteckning. Denna gång annorlunda än den från KSAU. Jag tycker anteckningen är bra och ger en kompletterande bild av hur de styrande misskött beredningen av ärendet. Det tyckte tydligen också ordförande Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) som enligt uppgift inte ville tillåta moderaternas protokollsanteckning. Det blev votering men då röstade samtliga oppositionspartier för att tillåta den…
Av dessa olika skäl återger jag därför protokollsanteckningen i sin helhet. Den är undertecknad av moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Harlitz.
==
Protokollsanteckning
Vi behöver slå vakt om Vänersborg som regionhuvudstad i Västra Götalandsregionen. Vänersborg borde vara ett administrativt centra för regionens verksamheter med många arbetsplatser.
Att regionfullmäktige genomför sina möten i Vänersborg år också en del i detta arbete.
Det förslag som nu presenteras om ny sessionssal har däremot inte stöd av tidigare i beslut i kommunfullmäktige och vi är mycket förvånade över handläggningen av ärendet. Regionstyrelsen i VGR behandlade i mars månad ett ärende om ny sessionssal i Vänersborg och vi kunde även läsa i tidningarna Skaraborgsbygden och Mariestadstidningen att Vänersborgs kommun avsåg att bygga en ny sessionssal vid kommunhuset. Detta långt före att det fanns något ärende om det till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Den 28 mars 2018 beslutade kommunfullmäktige att bifalla en motion om en ny sessionssal och att vidga planeringen i kvarteret Läroverket med en ny samlingslokal.
Motionen föreslog en kombinerad sessionssal/kongresslokal och lokal för konsert och annan kulturverksamhet.
Efter det att kommunfullmäktige biföll motionen har inte några förslag lämnats på hur detta ska bli verklighet.
l beredningen av motionen framförde samhällsbyggnadsnämnden att presidierna i nämnden tillsammans med presidierna i KS och kultur- och fritid i oktober 2017 enats om att sessionssalen skulle byggas i kvarteret Myrten (samma plats som tidigare). Något beslut eller protokoll från detta finns ej.
Trots avsaknad av beslut fick Västra Götalandsregionen den 1 november 2017 information att en sessionssal skulle uppföras på samma plats.
Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott beslutade den 30 nov 2017 att ge i uppdrag att ta fram en ändrad detaljplan för kv Myrten.
Med bakgrund av detta framförde kommunstyrelseförvaltningen i sitt svar på motionen att lokaliseringsfrågan för sessionssal var slutligen avgjord.
När motionen därefter (mars 2018) blev bifallen borde ju detta konstaterande vara inaktuellt. Eller är fastighetsutskottet överordnat kommunfullmäktiges beslut ?
Det är beklagligt att Vänersborgs kommun under tiden från oktober 2016, då motionen inlämnades, inte har utrett vilken samordning som kan göras, och vad en kombinerad sessionssal kan innehålla med olika kulturverksamheter. Exempelvis har beslut tagits om att hyra lokaler för biblioteket i 20 år till en kostnad av minst 70 miljoner kronor. Om en grundlig utredning i motionens syfte genomförts hade vi förhoppningsvis haft ett underlag för en investering som blivit mer ändamålsenlig och som kunnat kombinera fler olika verksamheter.
Under våren 2018 började regionen diskutera ett bygge av ”Regionens hus” i Vänersborg. I planerna fanns även en tanke på en ny sessionssal vid Vänerparken.
Den 3 okt 2018 fick kommunstyrelsen information om dessa planer.
Att genomförandet av fullmäktiges beslut om en samordnad sessionssal då avvaktades har vi förståelse för.
Den 29 april 2019 beslutade KS ge kommundirektören i uppdrag att samverka med VGR rörande regionens byggnation av sessionssal. Uppdraget skulle avrapporteras kontinuerligt. KS har därefter inte fått någon rapport i ärendet.
Nya förutsättningar har tydligen framkommit i regionen och i handlingar från regionstyrelsen den 31 mars 2019 beslutas att ”regionfullmäktige ska uttala sin avsikt att använda den nya samlingssal som Vänersborgs kommun kommer att uppföra.” Regionfullmäktige antog detta förslag den 19 maj.
I underlaget finns många detaljer om sessionssalen som inte är redovisat i beslutsförslaget till kommunstyrelsen.
Vi kan inte delta i det beslut om ny sessionssal som nu föreslås till kommunstyrelsen. Förslaget har inte sin grund i fullmäktiges tidigare beslut om ny sessionssal. Några alternativa förslag till utformning och placering av sessionssal redovisas ej. Underlaget är dessutom bristfälligt, inte minst av de ekonomiska beräkningarna för investering och drift.
KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Jag har i två bloggar beskrivit några av ärendena. (Se “KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal” och “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) I denna tredje och förhoppningsvis sista blogg inför kommunstyrelsens möte kommer jag att beskriva några till. Jag kommer för övrigt inte att
närvara på sammanträdet i dessa corona-tider. Jag har däremot uttryckt mitt intresse av att:
”kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”
Som det står i skrivelsen “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” från Benny Augustsson (S) och Kenneth Borgmalm (S). Jag tänkte att jag också skulle kunna få vara med hemifrån och lyssna på sammanträdet, precis 
som de årsarvoderade ordinarie ledamöterna får göra, dvs de med 32.604 kr om året i extra betalning. Även om jag alltså bara är ersättare… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)
Tidigare idag fick jag ett nej på min ”intresseanmälan” – jag skulle inte få lyssna på mötet. Mitt svar blev då att jag vill ha ett utlåtande från någon av juristerna på kommunen om detta är lagligt. Beroende på juristens svar kan det bli en fjärde blogg om sammanträdet – och ett eventuellt överklagande.
Halle- och Hunneberg har varit ett politiskt samtalsämne under det senaste året. På sammanträdet på onsdag vill Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB ha mer pengar. Det beror dock inte på Coronan utan på att styrelsen, dvs Kent Javette (S) – ja, Kent Javette är ordförande här också – och Henrik Harlitz (M), har avvecklat bolagets VD. (Ordet “avveckla” används faktiskt i underlaget.) (Jag har för övrigt skrivit en hel del om denna “avveckling” – se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”.)
Javette och Harlitz skriver till kommunen:
“Bolaget ser sig nödsakat att begära ägartillskott på en summa av 1,8 miljoner kronor.
Bakgrunden är att styrelsen har avslutat anställningen med bolagets VD.
Enligt gällande regler ska VD:s avgångsvederlag bokföras som en skuld och kostnad.
Konsekvensen blir att bolaget behöver ett omedelbart tillskott av ägaren för att upprätthålla verksamheten i bolaget.”
Det är inte billigt att avskeda en VD i ett av Vänersborgs kommuns helägda aktiebolag… Men när nu styrelsen i Kungajaktmuséet ändå har gjort det, och därmed ställt kommunen inför fullbordat faktum, så tror jag inte att kommunstyrelsen har något annat val än att betala. Det tror nog ingen annan heller. Beslutsförslaget lyder därför:
“Kommunfullmäktige tillför ett tillfälligt ägartillskott på 1 500 tkr till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum under 2020 mot bakgrund av bolagets avveckling av sin verkställande direktör. Finansiering sker via kommunstyrelsens förfogandeanslag.”
Hur skillnaden mellan de begärda pengarna och kommunens tilldelning ska finansieras av Kungajaktmuséet framgår inte. Det handlar om 300.000 kr…
I Kungajaktmuséets bolagsordning står det:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Jag undrar om avskedet av VD är av “principiell betydelse” eller “av större vikt”… Men att avskedet kostar 1,8 milj kr när bolaget sammanlagt får 3,4 milj varje år i bidrag tycks i varje fall vara “av större vikt” rent ekonomiskt…
Vi får se om någon i församlingen tar upp denna fråga på onsdag. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog Robert Johansson (KD) inte i beslutet. Jag vet dock inte på vilka grunder. Men något var det…
Kommunstyrelsen ger också kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av anställningsvillkoren för verkställande direktörer. Ja, det är nog på tiden. Det är en gåta att det inte har skett tidigare. Det var ju inte så många år sedan som det fanns ett liknande anställningsavtal på NÄRF…
Kommunstyrelsen ska också bistå Kungajaktmuséet med ledningsstöd. Det gick ju rykten ett tag att kommunens näringslivschef skulle bli ny VD, det stod till och med i TTELA…. (Se TTELA “Museets vd slutar efter tio år”.) Men vad jag förstår så stämmer inte detta riktigt, näringslivschefen ska “bara” typ hjälpa till. Det kan nog vara det som menas med “ledningsstöd”. Fast ordet torde ju innebära att det finns en ledning, typ en VD…
Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB kostar Vänersborgs kommun ungefär 3,4 milj kr varje år. Med detta extra anslag så blir det nästan 5 milj i år. 5 miljoner är mycket pengar… Det är, som jag har skrivit förut, verkligen dags att Vänersborgs politiker diskuterar vad kommunen ska satsa skattebetalarnas pengar på. Hur ska verksamheterna prioriteras?
Det finns ännu ett ärende om bergen, “Avsiktsförklaring Halle- och Hunneberg”.
Kommunstyrelsen ska besluta:
“som ett led i fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard” … att för år 2020 anslå 450 tkr till projektgruppsarbetet.”
Även Trollhättan och Grästorp ska anslå pengar till projektet, dock inte lika mycket som Vänersborg. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. (Se vidare “Bergen och Bergagården mm”.)
Det här projektet hade tidigare inget att göra med varken Kungajaktmuséet eller Stiftelsen Bergagården, men det tycks som om det på senare tid har börjat ske ett samarbete mellan de olika parterna.
Som sagt, kommunen har många mer eller mindre okända och mer eller mindre stora utgifter. Någon gång borde det ske en sammanställning av vad som är lagbundet och inte och vad Vänersborg ska prioritera…
Grästorps kommun är inblandad på Hunne- och Halleberg. Men också i ett annat av kommunstyrelsens ärenden på onsdag. Grästorp vill samarbeta med Vänersborg kring VA:
“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”
Kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverken är starkt begränsad i Grästorps kommun och medger inte den önskade anslutningen. Samtidigt håller ju Vänersborg på att bygga ut VA-nätet på Vänersnäs och det är ju tämligen nära kommungränsen.
Samarbete mellan kommuner är säkert bra. Det kan nog bli “stordriftsfördelar” som gynnar alla parter. I det här fallet är det fortfarande mycket som är okänt, eftersom tankarna på samarbete nyss har väckts. Därför föreslås det en avsiktsförklaring som ska:
“skapa arbetsro och ramar för kommande förhandlingar om ett slutligt VA-försörjningsavtal.”
Kommunstyrelsen kommer säkert att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg på onsdag – avsiktsförklaringen är ju inte heller juridiskt bindande.
Miljö- och Byggnadsförvaltningen har upprättat förslag till upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken. Det har jag beskrivit tämligen ingående i två bloggar. (Se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser” och “Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.)
Kommunstyrelsen ska lämna ett yttrande till Miljö- och Byggnadsförvaltningen om vad den tycker om upphävandet. Och kommunstyrelsen är odelad positiv.
Efter mina bloggar har jag fått flera mail från de boende i området. En av dem skriver i ett mail att kommunen enligt PBL 4 kap har skyldighet att ha en detaljplan i ett tätbebyggt område som Nordkroken. Och tittar man på PBL (Plan- och bygglagen) 4 kap 2 § så står det:
“Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §,”
Jag kan inte påstå att jag förstår PBL, men det verkar som om ovanstående borde ha diskuterats och analyserats i kommunstyrelsens yttrande. Enligt en byggexpert som jag känner fick jag följande svar på om kommunen är skyldig att ha en detaljplan:
“Ja, det kan jag hålla med om. Det kommer länsstyrelsen pröva vid första bästa överklagan. Kanske inte vid upphävandet utan vid första överklagan av bygglov.”
Det vore bra om kommunen gjorde rätt från början.
Till sist vill jag påminna om att alla vänersborgare har möjlighet att lämna ett så kallat medborgarförslag. (Här kan du läsa om hur det går till: “Medborgarförslag”.) Ditt förslag kan faktiskt få gehör. Som Åke Anderssons förslag om Vassbotten. (Jag skrev om förslaget i september förra året (se “KF imorgon”).
Kommunstyrelsen ska besluta att:
“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget om att lämpliga analyser utförs och att lämpliga åtgärder sätts in för en förbättrad vattenkvalitet i Vassbotten.”
Det kan löna sig att uttrycka sina åsikter.
KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos
På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.
I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…
Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:
Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.
Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.
Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)
Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:
“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”
Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:
“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”
Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.
Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.
Och på tal om vatten och bad…
Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.
Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.
Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:
“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”
Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…
På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:
“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”
Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…
Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.
Delårsrapporten innehåller som vanligt:
“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”
Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.
Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0.
Men…
Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.
Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.
Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.
Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:
“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”
Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)
PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer