Arkiv

Archive for the ‘Magnus Larsson’ Category

DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år

3 augusti, 2021 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet”.

Jag har begärt ut och fått ganska mycket underlag från kommunen när det gäller arbetet med detaljplanen för Sikhallsviken. Allt som jag hittills har återgett är i stort sett taget från dessa “officiella” dokument. Alla svar från samrådet, som jag redogjorde för i den förra bloggen, lämnades in till kommunen i början av 2018. Med ett undantag, ett mycket kortfattat mail från Trafikverket i december 2018, så finns det inga handlingar i ärendet förrän den 8 oktober 2020. (Det är ett sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämnden som jag återkommer till senare.)

Det går alltså drygt 2,5 år utan att det finns några dokument som jag kan ta del av. Kanske finns det några handlingar någonstans i kommunen, men när jag fick ta del av samtliga handlingar kring detaljplanen fick jag också reda på att en del dokument:

“innehåller personuppgifter som vi inte ska lämna ut och mycket är rent arbetsmaterial som inte diarieförts.”

Om det finns sådana handlingar från de här 2,5 åren vet jag inte. Det är hur som helst mycket förvånande, och kanske till och med anmärkningsvärt, att det blir ett slags “tomrum” i dokumentationen under dessa 2,5 år. Fastighetsägarna undrade också vad som hände.

Det har naturligtvis tagit en hel del tid för byggnadsförvaltningen att sammanställa och analysera de olika yttranden som inkom under samrådet. Det är helt förståeligt, men självklart tog det inte 2,5 år.

Det finns emellertid en information till byggnadsnämnden från byggnadsförvaltningen som kan kasta ett visst ljus över vad som hände denna tid. Det handlar om en tjänsteskrivelse daterad den 20 oktober 2020.

Tjänsteskrivelsen beskriver att det under perioden förekom en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Kommunen studerade hur sträckningen för GC-vägen kunde se ut. Och vad jag förstår så framförde också Trafikverket önskemål om att kommunen skulle ta över hela ansvaret för Sikhallsvägen. Kommunen sa ”nej” och sedan ändrade sig Trafikverket. På försommaren 2019 enades kommunen och Trafikverket om en sträckning i, stort sett, samma läge som de kommunala VA-ledningarna längs med den befintliga vägen.

Det kunde dock inte, vad jag kan se, vara detta som försenade processen i någon större utsträckning. Samtidigt, som jag har skrivit tidigare, ansåg fastighetsägarna att kommunen uppträdde alltför passivt gentemot Trafikverket.

Det genomfördes en naturvärdesinventering både på land och i vatten under sommaren 2019. Den handlade bland annat om det omdiskuterade skogsområdet väster om badstranden. En sådan inventering tar naturligtvis sin tid, en sommar, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. (Rapporten kan laddas ner här: ”NVI Artskyddsutredning Sikhall190920.pdf”.)

Jag citerar från sammanfattningen:

“Vid inventeringen avgränsades totalt två naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Naturvärdena i ytorna är kopplade till ett delvis naturligt meandrande vattendrag med gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter samt till en samling grova ädellövsträd. Övriga naturmiljöer inom inventeringsområdet består överlag av produktionsartad granskog, ungskog och åkermark vilka har lägre naturvärden. Vattenmiljöerna innehåller få vattenväxter och är relativt homogen vilket gör att den inte uppnår klass 3. Calluna rekommenderar att det naturvärdesklassade vattendraget och dess kantzoner (minst 5 m) lämnas orörda vid en exploatering. Det östra naturvärdesobjektet ser inte ut att beröras av föreslagen exploatering. Vid Callunas inventering noterades 14 naturvårdsarter och i utsök från ArtDatabanken återfinns ytterligare ett stort antal naturvårdsarter i omgivningen.”

Och fortsätter:

“Totalt 38 skyddade arter kan komma att påverkas av föreslagen exploatering. Calluna bedömer ändå att det är ingen till mycket liten risk att gynnsam bevarandestatus kommer att påverkas för majoriteten av de skyddade arterna…”

Calluna rekommenderar vidare en häckfågelinventering för att kunna göra säkrare bedömningar.

Under sommaren 2019 inleddes även en fastighetsbestämning. Den gjordes därför att gränserna i vattenområdet mellan kommunens fastighet och Sikhall 1:6, dvs Magnus Larssons fastighet (den så kallade politikerhyllan), var osäkra. Byggnadsförvaltningen informerade byggnadsnämnden:

“Gränserna säkerställande behövs för att ligga till grund för avtal kring nyttjande av vattenområden för vågbrytare och småbåtshamn.”

Denna fastighetsbestämning var i sin tur en förutsättning för att eventuella avtal skulle kunna ge fastighetsägare trygghet att gå vidare med nödvändiga utredningar.

Byggnadsnämnden blev slutligen informerad om att samhällsbyggnadsnämnden den 8 oktober 2020, dvs knappt 2 veckor tidigare, hade ställt sig positiv till att:

“sälja delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4 för att möjliggöra utveckling av småbåtshamn och beslöt att teckna markanvisningsavtal och servitutsavtal för att stödja utvecklingen.”

Och i och med det beslutet så skulle avtal kunna skrivas och då:

“kommer planarbetet att återupptas genom att utredningar genomförs och därefter genom att arbeta fram granskningshandlingar.”

Byggnadsnämnden fick ta del av denna information på sitt sammanträde den 3 november 2020.

Och då kommer vi till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 8 oktober 2020. Det är protokollet från detta möte som är det första dokument jag har fått ut sedan samrådsyttrandena i början av 2018…

Jag citerade ovan byggnadsförvaltningens sammanfattning av samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beslutet hade följande ordagranna lydelse (citat från protokollet):

“Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv att sälja del eller delar av Sikhall 1:4 som utpekas för användning till småbåtshamn i kommande laga kraft vunnen detaljplan.
Samhällsbyggnadsnämnden ska teckna ett markanvisningsavtal gällande till och med 2022-12-31 med fastighetsägaren till Sikhall 1:6, avtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del. Markanvisningsavtalet avser den delen av Sikhall 1:4 som utpekas i samrådshandlingar till småbåtshamn.
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet. Servitutsavtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.”

Det kan vara bra att veta att ärendet, med beteckningen “Sikhalls framtida utveckling”, var uppe för behandling redan en månad tidigare, den 17 september. Då beslutade nämnden att bordlägga ärendet. Det finns i protokollet ingen motivering till varför ordförande Anders Wiklund (MP) föreslog bordläggning. Och det är lite underligt tycker jag, särskilt som James Bucci (V) motsatte sig bordläggningen och yrkade att beslut skulle fattas på sammanträdet.

Jag har fått till mig att ordförande Wiklunds yrkande om bordläggning föregicks av en speciell händelse under sammanträdet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C), som inte är med i samhällsbyggnadsnämnden, kallade mitt under mötet till sig förvaltningschef Andreas Knutsson. Efter ett samtal utanför rummet kom förvaltningschefen tillbaka och sade något till ordförande Wiklund (MP), som ingen deltagare kunde höra. Efter de orden ville ordförande ta bort Sikhallsärendet från dagordningen. Det var bara Vänsterpartiets ledamot, James Bucci som protesterade – dagordningen var ju redan fastslagen.

Hur som helst, en månad senare, den 8 oktober, fattade nämnden beslutet ovan. James Bucci (V) reserverade sig återigen. Han yrkade istället på att förvaltningens förslag också skulle bli nämndens beslut. Bucci menade att det förslaget hade störst möjlighet till att snabbast se till att köparens tankar med småbåtshamn och sjöbodar i Sikhall kunde genomföras. Och det är det lätt att hålla med om…

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag, som James Bucci (V) yrkade bifall till hade följande lydelse:

  1. ”Uppdra åt förvaltningen att dra tillbaka ansökan om fastighetsbestämning hos statliga lantmäteriet.
  2. Uppdra åt förvaltningen att nå en överenskommelse om fastighetsbestämningen i vattnet enligt kommunala lantmäterimyndighetens utredning av gränsdragningen. Överenskommelsen upprättas av kommunala lantmäterimyndigheten. Överenskommelsen undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.
  3. Uppdra åt förvaltningen att upprätta en överenskommelse om fastighetsreglering för att reglera vattenområde till Sikhall 1:6. Överenskommelsen undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.
  4. Fastighetsägarna undertecknar servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet. Servitutsavtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.”

Det här förslaget avslogs alltså av nämndens majoritet.

Ingvar Håkansson (C) förklarade sig jävig och deltog inte i beslutet. Det gjorde han inte heller vid bordläggningsbeslutet månaden innan. Jag vet inte varför.

Det är också av intresse att läsa hur samhällsbyggnadsförvaltningen sammanfattade ärendet för sin nämnd:

“En planprocess har pågått för utveckling av Sikhall under en längre tid. För att arbetet ska kunna fortskrida och fastighetsägarna ska vara bekväma med att investera stora summor i fortsatta utredningar och planarbeten behöver deras intressen i att genomföra planen säkras genom avtal som gäller under förutsättning att detaljplanen vinner laga kraft. Kommunen har tidigare pekat ut Sikhall som ett område för landsbygdsutveckling i strandnäralägen. Kommunen är i området en minoritetsägare vad gäller fastighetsareal men äger mark på komplexa områden för utvecklingen. Privata fastighetsägare vill driva planprocessen framåt. Fastighetsrättsliga åtgärder och avtal behöver ingås för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt.
Åtgärderna behöver genomföras i förhållande till varandra för att nå eftersträvat resultat och därmed kan planarbetet fortlöpa.”

Det låter som om samhällsbyggnadsförvaltningen är positiv till processen och visst vill “privata fastighetsägare … driva planprocessen framåt”… Och visst har planprocessen pågått under en längre tid… Och visst behövdes det “fastighetsrättsliga åtgärder och avtal” för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt.

Men varför tog processen så lång tid på samhällsbyggnadsnämnden/-förvaltningen? Det finns en del som tyder på att det hände saker bakom kulisserna.

Fortsättning följer i bloggen ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet

1 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (4): Oenigheter”.

Den 12 december 2017 var ett förslag till detaljplan för Sikhallsviken klart. I byggnadsnämndens protokoll stod det:

“Planförslaget har bedömts vara av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse varför planförslaget handläggs med utökat förfarande… Planförslaget ska således kungöras och samrådas under minst tre veckor.
Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan, daterat november 2017.
Samråd med Länsstyrelsen om betydande miljöpåverkan sker i samband med samrådet för detaljplanen.”

Plankartan i förslaget till detaljplan hade följande utseende:

(Du kan ladda ner ovanstående plankarta genom att klicka här.)

Förslaget till detaljplan gick ut på samråd. 

Och om det hade varit oenigheter och “utmaningar” för fastighetsägarna tidigare, så var det ingenting mot vad som blev fallet när Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Länsstyrelsen kom med sina yttranden…

Men först lite kort om några andra svar.

Sjöfartsverket och Försvarsmakten var positiva och/eller hade inget att anmärka. Vänersborgs Segelsällskap var positivt och hade synpunkter som på olika sätt handlade om att utveckla hamnområdet och föreningens egen verksamhet och fastighet. Samhällsbyggnadsnämnden hade några mindre synpunkter på förslaget.

Kommunstyrelsen ansåg att byggnadsförvaltningen skulle ha utvecklat motiveringarna utförligare varför strandskyddet skulle kunna hävas. Sedan hade  den mycket kritik av mer formell karaktär, typ om beteckningar, bestämningar etc på detaljplanekartan.

Och så var det då Miljö- och hälsoskyddsnämnden. På grund av kort svars- och handläggningstid fattades beslutet i ärendet av nämndens dåvarande ordförande Per Sjödahl (MP). Nämnden hade flera synpunkter bland annat på att grövre träd skulle bevaras och skyddas, liksom mindre hackspettar och fladdermöss.

Nämnden förordade också ytterligare inventeringar kring t ex biotopskydd och föroreningar (från båtbottenfärger, oljor och andra föroreningar från hantering av båtar). Det borde även ske provtagning av bottensedimenten inför muddring ansåg nämnden, liksom en naturvärdesinventering.

Nämnden hade också synpunkter på strandskyddet:

“Nämnden anser att strandskyddet ska ligga kvar på all naturmark för att säkra tillgängligheten och skydda naturvärden. Argument för upphävande av strandskyddet som att topografin inte möjliggör tillträde bedöms inte hålla. Ett av strandskyddets syften är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet bör därmed ligga kvar inom miljöer med konstaterade naturvärden och som har betydelse för biologisk mångfald.”

Nämnden genom ordförande Sjödahl (MP) hade fler kritiska synpunkter på planförslaget. Men också en del positiva.

Jag kan väl tycka att det tycks gälla mycket olika måttstockar för kommunen, dess tjänstemän och politiker. Ju längre från tätorten man kommer desto viktigare blir naturen och djuren, och ju mindre viktiga blir människorna… Trots att det finns betydligt fler skogar, mer stränder, natur och djur på landsbygden än i stan. Men i stan är det helt ok att t ex hugga ner skogar på Kindblomsvägen i Blåsut eller i Mariedal Östra, eller till och med mindre skogsdungar där barnen leker vid Mariedalskolan. Det ska också avverkas mycket skog i Öxnered och på Skaven för att möjliggöra bostadsbyggande. Det görs utan några större betänkligheter. För att inte tala om tämligen stora skogar vid t ex Trestad Center som avverkas för att bereda plats för industriell verksamhet… Men på landsbygden behövs det tydligen varken fler bostäder eller t ex parkeringsplatser… Där ska skogarna frodas, växtlivet blomma och fågellivet lämnas ostört, typ överallt… (Utom kanske på Ursand då. Där går det att avverka skog för att bereda plats för parkeringar och villavagnar…)

Det lilla skogsområdet i Sikhall väster om badstranden tycks vara kommunens mest värdefulla skog… Jag har svårt för att kommunen behandlar kommundelar olika.

Och sedan kom Länsstyrelsens yttrande, på 12 sidor… Det började med en samlad bedömning:

“Länsstyrelsen anser att Sikhall är ett lämpligt område för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Detta har konstaterats i kommunens nyligen antagna översiktsplan. Länsstyrelsen kan dock inte gå så mycket djupare i sin bedömning av området eftersom nödvändiga utredningar inte har genomförts. Kommunen behöver jobba vidare med frågor som rör MKN vatten, dagvattenhantering, strandskydd, riskbedömning för bränslestation, stigande vatten, geoteknik samt förorenad mark. Det behöver tas fram arkeologiska utredningar samt naturinventering av hela eller delar av planområdet. Förutsättningarna för att utveckla småbåtshamnen behöver noggrannare utredas.”

Tillsammans med alla inventeringar och utredningar som Miljö- och Hälsoskyddsnämnden ansåg skulle göras kan man nog dra slutsatsen att dessa två “myndigheter” knappast ville ha någon utveckling på Sikhall. Det skulle nämligen vara de fastighetsägare som ville ha en detaljplan som skulle stå för den absoluta merparten av kostnaderna… Och det säger sig själv, varför skulle fastighetsägarna satsa så mycket pengar på utredningar och inventeringar när de inte kunde veta om resultatet av alla utredningar skulle bli positivt? Inte kunde de satsa miljontals kronor och sedan få ett nej till utveckling och bebyggelse av Sikhall…

Jag saxar lite av Länsstyrelsens synpunkter och kommentarer.

  • “I nuvarande beskrivning av MKN (=miljökvalitetsnormer) för vatten saknar Länsstyrelsen förslag till möjligheter att förbättra läget och höja statusen.
  • En dagvattenutredning behöver tas fram som beskriver hur kvalité och kvantitet på dagvattenflödet kan komma att påverkas vid en utbyggnad.
  • den östra småbåtshamnen [anses] olämplig och behöver utgå ur planen. En utbyggnad av hamn i detta läge riskerar både växt och djurlivet i denna del av planområdet.
  • Hanteringen av strandskyddet inom planområdet behöver bearbetas och förbättras. Detta för att skyddet inte ska riskera att upphävas i strid med gällande bestämmelser.”

Och när det gällde strandskyddet så var Länsstyrelsen på total kollisionskurs med kommunen, och fastighetsägarna. Länsstyrelsen underkände de flesta av byggnadsförvaltningens förklaringar och motiveringar. Det var enligt Länsstyrelsen helt nödvändigt för allmänheten att strandskyddet behölls i stort sett överallt.

Jag har inte nämnt det förut, men i kommunens förslag till detaljplan så är en gångbrygga inritad mellan småbåtshamnen och badet. Länsstyrelsen menade att gångbryggan måste beskrivas på ett betydligt utförligare sätt om Länsstyrelsen skulle kunna bedöma om denna del av planen var genomförbar.

Det fanns flera privatpersoner i området som reagerade negativt på denna gångbrygga i planen. Jag kan nog hålla med dem, även om jag förstår idén med bryggan. Ett av argumenten mot en gångbrygga var att den skulle skära av hela viken så att ”karaktären av öppet vatten” försvann. Man skulle inte heller kunna cykla på gångbryggan och då måste det ändå byggas en GC-väg. 

Jag har inte heller skrivit om att kommunen i planbeskrivningen har planerat för en ”sjömack”. Den uppehåller sig Länsstyrelsen mycket vid. Den skriver bland annat:

  • “Kommunen behöver beskriva riskbilden och avstånd mellan skyddsobjekt och påfyllnadsplats och ”pumpö” på tankstationen. Det gäller dels till bostäder, dels till båtplatserna vid bryggorna. Kommunen behöver också titta på hur området och marken runt tankstationen ser ut, lutning och rinnmöjligheter.
  • Länsstyrelsen anser att en geoteknisk utredning ska utföras.
  • Planen behöver även förhålla sig till SMHI rapport och nya beräkningar för Vänerns nivåer
  • Det saknas uppgifter i planhandlingen om att det gamla hamnområdet kan innehålla förorenade sediment … Det är viktigt att både land och vattenområdet undersöks.
  • Länsstyrelsen anser att en naturinventering måste utföras.
  • en arkeologisk utredning behöver utföras”

Länsstyrelsens yttrande är nog att betrakta som mer eller mindre en dödsstöt för fastighetsägarnas vilja och möjlighet att utveckla Sikhall, åtminstone om det var de som skulle stå för alla kostnader.

Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (4): Oenigheter

29 juli, 2021 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag”.

Den 12 dec 2017 var ett förslag till detaljplan för Sikhallsviken klart. Förslaget innehöll många bra idéer, men de fastighetsägare som hade beställt planen var inte riktigt nöjda.

Kommunen ville t ex placera grönområden där fastighetsägarna ville exploatera. Den värnade och ville bevara exempelvis vissa skogsområden vid sjön. Det är några markområden som kommunen inte hade skött som den skulle, och fortfarande inte sköter. Kommunen stämplade också på egen hand områden som “natur” under planprocessens gång, vilken enligt fastighetsägarna riskerade att från början lägga en kall hand över utvecklingen.

Kommunens representanter kunde å sin sida inte förstå varför fastighetsägarna inte kunde acceptera kommunens synpunkter på dessa markområden. Förvaltningen menade det fanns naturvärden där som kommunen hade ansvar för att bevaka och förstod inte heller varför det lilla skogspartiet inte kunde (citat från mail med byggnadsförvaltningen):

“fungera som en kvalitet som kan bidra till platsens attraktionskraft.”

Fastighetsägarna ville att skogsområdet skulle bli mer som en park. De ville bland annat anlägga promenadvägar i skogen och bygga gångbroar över den bäck, Svarte bäck, som rinner genom dungen. De menade också att det ändå måste rensas i både skog och bäck. Kommunen hade ju inte skött området, och nu var det mer busk och sly än skog. Flera Sikhallsbor liknar området vid ett träsk. Fastighetsägarna menar vidare att deras förslag på flera sätt skulle vara positivare för naturen än kommunens. Sedan får man inte glömma att det finns tämligen mycket skog i områdena kring Sikhall och Gestad.

Om fastighetsägarna fick sin vilja fram med skogsområdet så skulle det innebära att bostäder som skulle byggas och campingen som skulle utökas kunde få sjöutsikt, utsikt över badplatsen. Det skulle också gå att göra stranden vid Sikhalls badplats större.

Det här skogsområdet som ägs av både kommunen och en av fastighetsägarna, ungefär hälften var, är fortfarande en av de stora “stridsfrågorna”.

Det förslag till detaljplan som fastighetsägarna lämnade i början av 2015, och som startade hela processen, såg ut så här:

Kommunens förslag för området såg ut så här (kan laddas ner här):

Det mörkgröna området är camping, det gula är bostäder och det ljusgröna området vid stranden med texten “Natur” är skogsområdet i fråga. (Det ljusgröna området “Park” är själva badplatsen.)

Det fanns en del andra saker som “parterna” var oeniga om, t ex att det i kommunens detaljplaneförslag fanns inritat ett område för småbåtshamn. Det var i och för sig helt i linje med fastighetsägarnas önskemål, men de ville också se servicehus och betydligt fler sjöbodar och båtplatser i området.

Det har också varit en del diskussioner kring vägen till/från och vid Sikhall. Den diskussionen har för övrigt pågått länge. Redan i februari 2011 föreslogs det i en utredning från WSP att det skulle anläggas en GC-väg längs vägen. Vägen är smal och krokig, och det finns alltså ingen GC-väg.

I kommunens detaljplaneförslag stod det:

“Vägen är en ca 5 meter bred väg … Trafiksäkerheten på vägen är låg, främst för oskyddade trafikanter, med tanke på vägbredd, siktförhållanden och tillåten hastighet.”

Om de planer som fastighetsägarna hade med betydligt fler bostäder i området så skulle trafiken på vägen öka ganska avsevärt. I förslaget till detaljplan föreslogs därför åtgärder, som t ex en GC-väg, siktförbättringar och att det skapades säkra hållplatslägen för skolskjuts. Det var och är emellertid Trafikverket som är väghållare och det innebar att bollen inte låg hos kommunen. Det behövdes tas fram ett avtal mellan kommunen och Trafikverket för att kommunen skulle kunna anlägga en gång- och cykelväg. Det arbetades på detta, men Trafikverket ändrade uppfattning under processens gång. Det slöts dock så småningom ett avtal med Trafikverket. Men fortfarande har ingen GC-väg anlagts… Det borde naturligtvis ha gjorts i samband med att kommunen grävde ner VA-ledningar längs vägen… (Se “KF: GC-vägen i Sikhall”.).

Fastighetsägarna anser att kommunen inte har legat på Trafikverket i tillräcklig utsträckning. Som det verkar i nu-läget finns det de som anser att det är exploatörerna som ska betala för en förbättring av vägen. Vilket i så fall skulle vara detsamma som att det inte ska hända något. Exploatörerna, dvs fastighetsägarna, kan rimligen inte betala tiotals miljoner för att förbättra en väg…

Byggnadsförvaltningen bedömde vidare att:

“genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

I förslaget påpekades däremot att en miljökonsekvensbeskrivning skulle tas fram för anläggandet av bryggorna i hamnen. Det handlade då om att det krävdes tillstånd för vattenverksamhet.

Det står för övrigt ganska mycket mer i förslaget till detaljplan, men jag tror att jag har återgett det mest väsentliga. En liten anekdotisk iakttagelse kan i och för sig kanske vara på plats.

I förslaget står det:

“Kostnader för att ta fram detaljplanen beräknas översiktligt bli knappt 300.000 kr exklusive eventuella utredningar.”

Arbetet med detaljplanen har nu 2021 passerat miljongränsen och ligger dessutom närmare 1,5 än en miljon…

Trots att fastighetsägare och kommunen inte var överens om allting i förslaget till detaljplan, så fattade byggnadsnämnden beslut om samråd den 12 december 2017. Och det var inget konstig med samråd i sig, det ingår i detaljplaneprocessen.

Fortsättning följer här ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag

28 juli, 2021 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas”.

Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken, området som detaljplanen skulle omfatta justerades den 22 september 2015 och den 12 december 2017 var ett förslag till detaljplan klart. Detta förslag skulle ut på samråd. Från beslut till samråd hade det tagit drygt 2,5 år. Det var en lång tid.

I inledningen av detaljplaneförslaget stod det under rubriken “Planens syfte och huvuddrag” (du kan ladda ner förslaget till detaljplan genom att klicka här):

“Detaljplanen syftar till att skapa sjö- och naturnära bostadstomter och utöka attraktiviteten för boende och besökande genom utveckling av småbåtshamn och de båda campingplatserna…”

Kommunens förslag till detaljplan hade följande utseende:

Det är kanske inte helt lätt att tyda kartan, men det går att ladda ner den här (”Plankarta”) – då får man bättre koll.

Det finns väldigt mycket positivt i detaljplaneförslaget, framför allt när det gäller en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling – strandskyddet. Förvaltningen ville upphäva strandskyddet på flera ställen.

Det räknas i 7 kap 18 c § Miljöbalken upp ett antal skäl som kan upphäva eller ge dispens från strandskyddet:

  1. “redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
  2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
  3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
  4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
  5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
  6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.”

Byggnadsförvaltningen gick igenom område för område i förslaget och förklarade vilka skäl som var tillämpliga på varje plats. Förvaltningen konstaterade också att de flesta områdena även ingick i ett LIS-område.

Naturvårdsverket skriver (se Naturvårdsverket) om LIS-områden:

“Kommunerna kan i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet.”

Strandskyddsdispenserna skulle möjliggöra t ex utvidgning av campingen, utveckling av småbåtshamnen, nya bryggor, förrådsbyggnader och parkeringsplatser samt ny bostadsbebyggelse. 

Processen vid arbetet med förslaget till detaljplan hade kantats av olika åsikter. Fastighetsägarna/exploatörerna hade framfört flera önskemål som kommunen inte hade velat gå med på. Fastighetsägarna, som ju beställde och därmed också skulle bekosta planen (förutom 20% som kommunen stod för), hade en ganska klar bild över hur de ville utveckla Sikhallsområdet. De hade en vision, en bild av hur de ville att området skulle gestaltas. De enskilda detaljerna i området var som pusselbitar i denna helhetsbild, men naturligtvis var alla bitar nödvändiga för att pusslet skulle sitta ihop och bilda en helhet.

Fastighetsägarna menade att det fattades några pusselbitar i förvaltningens förslag. Det var viktiga bitar för att helheten skulle fungera. Kommunen hade inte samma bild/vision framför ögonen, den såg inte riktigt samma utveckling av Sikhall framför sig som fastighetsägarna.

Det är naturligtvis viktigt att ha i minnet att fastighetsägarna/exploatörerna ville få möjligheter att tjäna pengar på utvecklingen av Sikhall. Inte för att de, eller jag, tror att de skulle bli rika på att utveckla Sikhall, men de hoppades självklart att de pengar de investerade och lade ner i området åtminstone skulle betalas tillbaka.

Det intresset har inte kommunen. Å andra sidan har kommunen intresse av att det går bra för företagen i kommunen. Det ingår i kommunens mål. Ett fungerande näringsliv ger kommuninvånarna sysselsättning och inkomster. Och kommunen får ökade skatteintäkter osv. Kommunen vill underlätta för näringslivet. Det utvecklas i ett av inriktningsmålen i den senaste Mål- och resursplanen:

“Företag i Vänersborgs kommun får ett gott bemötande där entreprenöriellt företagande välkomnas. … Näringslivet möts av en lyhörd förvaltning och effektiva beslutsvägar.”

Det förväntade resultatet för detta inriktningsmål är att:

“Kommunens service och bemötande till näringslivet ska öka”

Det är naturligtvis viktigt att detta gäller “i alla delar” av kommunen.

Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (4): Oenigheter”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas

26 juli, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.

Beslutet om att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken, som den kommande detaljplanen kallades, antogs av en enhällig byggnadsnämnd den 19 maj 2015.

Det sökta planområdet beskrevs på följande sätt av byggnadsförvaltningen:

“[Området] sträcker sig från hamnen och badplatsen i Sikhall in ungefär en kilometer mot land (se karta). Terrängen är måttligt kuperad och landskapet varierande med mindre fält och skogspartier. I området finns bland annat ett gammalt hamnmagasin med stort kulturhistoriskt värde, fornlämningar, en mindre småbåtshamn, en badplats och ett experimentellt bostadshus inbyggt i ett växthus.”

Det experimentella bostadshuset inbyggt i ett växthus är för övrigt det hus som har blivit miljö- och byggnadsförvaltningens “röda skynke”, nämligen Solvarms naturhus…

Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen var mycket positiva till fastighetsägarnas planer. Nya bostadsområden kunde skapas som var både sjönära och grönnära. Bostäderna kunde få utsikt över vattnet och över grönområden, och det skulle bli lätt att ta sig till stranden och till gröna omgivningar. Allt det som beslutsfattarna till kommunens översiktsplan för området såg framför sig.

Men inte nog med det. Den fördjupade översiktsplanen lyfte fram Sikhall som ett av de områden som kunde utvecklas genom bland annat ny bostadsbebyggelse, större byggrätter, gästhamn och utökning av camping (se karta nedan).

Allt talade för att det bara var att köra igång. Och arbetet påbörjades. Andan i byggnadsförvaltningen var, förmodar jag, positiv och god. Och jag antar också att även fastighetsägarna var nöjda.

Några månader senare, den 14 september (2015), kom ett tjänsteutlåtande som medförde vissa justeringar i planerna:

“Inför upprättande av planavtal med sökande fastighetsägare har det visat sig att det finns intresse hos ytterligare en fastighetsägare att medverka, vilket innebär en utvidgning av området österut. … en av de ursprungligen sökande valt att tills vidare avvakta … delar av det ursprungligen tänkta planområdet bör undantas från detaljplanen då det utgörs av samlade ytor avsedda för lantbruk.”

Detaljplaneområdet kom att få följande utseende:

Den 22 september (2015) beslutade byggnadsnämnden enligt förvaltningens nya och något justerade förslag.

I nämndens beslut sammanfattades ärendet på följande sätt:

“Detaljplanen syftar till att skapa sjö- och naturnära bostadstomter och utöka attraktiviteten för boende och besökande genom utvecklingsmöjligheter för småbåtshamnar och de båda campingplatserna inom det utpekade LIS-området (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i Sikhall. Detaljplanen vill också ge möjlighet att bygga upp en bystruktur där man kan driva mindre verksamheter av olika slag, gärna med inriktning på besöksnäring, blandat med bostäder. Detaljplanen innehåller förslag till bostadstomter, områden för småbåtshamnar, utökning av campingområden och trafiksäkerhetshöjande åtgärder utmed väg 2154 i form av gång- och cykelväg samt busshållplatser.”

Alla de inblandade, både tjänstemännen på byggnadsförvaltningen och fastighetsägarna, var fortfarande mycket nöjda och tyckte att detta lät bra.

Och nu kunde arbetet med detaljplanen för Sikhallsviken sätta igång på allvar. Fast det kom att ta lite längre tid än vad nämnden och förvaltningen hade trott. Detaljplanen kunde inte antas hösten 2016 som beräknat.

Först drygt 2 år senare, den 12 december 2017, beslutade byggnadsnämnden att:

“samråda om detaljplan för Sikhallsviken.”

Det skulle inte bli den sista förseningen.

Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (1): Ny detaljplan

25 juli, 2021 4 kommentarer

Sikhall, vid Vänern, i Dalsland – en pärla.

Här är badvattnet kanske varmast i hela Vänern. De långgrunda stränderna och de sydliga vindarna skapar en vattencirkulation som trycker in ytvattnet mot stranden. Sanden i Sikhall är mjuk och fin. Det finns knappt en enda sten på den sandiga bottnen, som sträcker sig hundratals meter ut i vattnet.

Det finns stugor på Sikhall. Det finns en camping. Det finns en kiosk. Det finns en restaurang. Det finns parkeringar.

Sikhall är på många sätt jämförbart med Ursand. Kanske till och med strået vassare. Men det spelar inte så stor roll. Kommunen har satsat, och satsar, på Ursand. Sikhall ligger längre från kommunhuset.

Så började jag en blogg för 8 år sedan. (Se “Sikhall – en pärla vid Vänern”.) Texten har fortfarande stor giltighet. Kommunen har i och för sig byggt en del offentliga toaletter och det har dragits VA till området. Det har även byggts en del bostadshus och det finns fastighetsägare som försöker göra det fint, snyggt och trivsamt för allmänheten.

I onsdags arrangerades t ex “Sikhall Rock 1.0” med musik av bandet ”Just nu”. Sikhallsborna samlades vid den så kallade “Politikerhyllan” där Magnus Larsson hade sett till att en scen hade uppförts. Människorna njöt av det fina vädret, uppträdandet och den gratis korven – med bröd. Jag hade själv nöjet att närvara tillsammans med ett hundratal andra människor. De jag samtalade med var extremt nöjda med arrangemanget. 

Men kring badplatsen, själva hjärtat i Sikhall, har tiden till stor del stått stilla. Ja, det är faktiskt så att utvecklingen delvis har gått bakåt. Kommunen har misskött en del av sin mark och låtit den växa igen.

Om man jämför dagens Ursand och Sikhall så ser man skillnaden…

Bert Karlsson har utvecklat Ursand som idag har 5 stjärnor och blivit en av Sveriges mest besökta campingar. Bert har under åren ofta agerat först och frågat efter lov efteråt. Visst har kommunen stundtals satt “hårt mot hårt”, men oftast har kommunen accepterat Berts åtgärder. (Ibland efter vite eller hot om…) Och när Bert har “glömt” av att det fanns en detaljplan för området, så ändrade och anpassade kommunen oftast den.

I Sikhall försöker fastighetsägare och entreprenörer med Magnus Larsson i spetsen utveckla Sikhall. De följer regler och lagar och begär bara en positiv attityd från kommunen och tillstånd för det som de vill göra. Men kommunen är trög och hittar oftast problem. Vilket alltför ofta leder till att kommunen säger nej, eller glöm det, eller vänta, eller vi måste utreda… Och tiden går och inget händer. Ibland önskar man att kommunen behandlade alla sina invånare och alla sina kommundelar på samma sätt. Lite som kommunens vision antyder:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Och då menar jag inte att kommunen ska sätta stopp för Bert Karlsson på Ursand. Nä, kommunen behöver sina entreprenörer. Kommunen bör istället hjälpa och underlätta för andra på samma sätt som för Bert, t ex för fastighetsägarna och entreprenörerna i Sikhall.

Entreprenörer och fastighetsägare i Sikhall, varav Magnus Larsson är en, vill att kommunen upprättar en detaljplan på Sikhall. Det är en förutsättning för byggnation och utveckling. Eller de ville i varje fall upprätta en detaljplan… Och det vill de egentligen nog fortfarande, men tiden går – och kostnaderna blir allt större.

Det är nämligen så att fastighetsägarna i Sikhall redan den 4 mars 2015 ansökte om planbesked för att få lov att stycka av tomter för småhusbebyggelse. Fastighetsägarna ägde nämligen tillsammans det mesta av marken inom det tänkta planområdet. De föreslog också:

”en utbyggd båthamn med rastplats och sjöbodar, ny gång- och cykelväg och utökning av badstranden.”

För att kunna förverkliga sina önskemål och planer var kommunen alltså tvungen att upprätta en ny detaljplan. Och byggnadsnämnden var positiv. Den beslutade den 19 maj 2015 att:

  • “meddela positivt planbesked för att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken som bland annat omfattar fastigheterna Sikhall 1:6, Sörbo 1:9-10, Häljerud 1:14 och Gestad Berg 1:42. Beslutet fattas med stöd av 5 kap 2 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).
  • Byggnadsnämnden beslutar att huvudsyften med detaljplanen är att skapa möjlighet för bostadsbebyggelse samt utveckling av Sikhalls hamn och strandområden.
  • Byggnadsnämnden beslutar att ge byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för det aktuella området.
  • Byggnadsnämnden bedömer att detaljplanen kan antas hösten 2016.
  • Byggnadsnämnden beslutar att kommunen ska teckna ett planavtal med fastighetsägarna innan planarbetet påbörjas.”

Detaljplanen skulle tas fram för nedanstående område (se röd markering på kartan), bli klar drygt ett år senare (hösten 2016) och betalas av de fastighetsägare/”exploatörer” som ansökte om planbesked. 

Detaljplanen är 6 år senare fortfarande inte klar…

Anm. DP i rubriken står för ”detaljplan”.

Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas”

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!”

15 april, 2021 1 kommentar

Igår sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborg. Mötet varade i lite drygt 3 timmar, och jag tänker återkomma med ett referat om vad som sades. (Den som är intresserad kan se hela sammanträdet eller valda avsnitt i efterhand på kommunens webb-TV. Det går också att läsa Lutz Rininslands blogg “Tyvärr fel, herr ordförande!”, som handlar om ärendet kring fördelningen av skolmiljarden.)

I denna blogg ska jag “bara” uppehålla mig kring vad ordförandena i byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden anförde som en slags replik till mig på gårdagens fullmäktige. Jag tror att det kan vara av intresse för många kommuninvånare, och det är definitivt av intresse för mig personligen…

Det var under ärendet “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020”. Jag framförde mina kända synpunkter från mina bloggar – nämligen att det finns alldeles för mycket i kommunens redovisningar och målavstämningar som präglas av “halvsanningar” och förskönande omskrivningar etc. Och det ger inte en riktig bild av läget i kommunen. Det gör det också svårare att ändra och förbättra det som är mindre bra. Och hur ska man styra en kommun om man inte vet “hur den ser ut”?

Jag tog två exempel från byggnadsnämnden. (Se “Årsredovisning och bokslut”.)

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg förvaltningen. Den motivering som gavs var att hemsidan med plan- och bygglovsinformation hade uppdaterats… Inget mer… Det andra exemplet var att byggnadsförvaltningen skulle ha gjort en grym resa när det gällde bygglov:

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läste vad byggnadsförvaltningen själv skrev så fick man en annorlunda bild. Det stod att:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Det handlade alltså bara om spekulation och önsketänkanden.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) bekräftade att alla förväntade resultat inte hade uppfyllts och att rekryteringen av en ny förvaltningschef hade avbrutits, att en bygglovshandläggare hade sagt upp sig, att det “egentligen” inte fanns någon som jobbade med tillsynsärenden och att det inte fanns någon stadsarkitekt.

Det här var antagligen inte riktat till mig eftersom jag inte hade tagit upp något av detta i mitt anförande. Men så kom ordförande Dahlberg till mig, och min blogg…

“Man kan ju vara kritisk mot byggnadsnämndens arbete, man kan gå ut i bloggar osv.”

Dahlberg sa inte uttryckligen att det var min blogg han åsyftade. Och han fortsatte:

“Jag har inte läst någon blogg men jag får dom till mig ibland.”

Det är intressant att Dahlberg känner sig tvungen att nämna att han inte läser några bloggar. Varför undrar jag. Tusentals människor, ja det är faktiskt sant, läser bloggarna om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Kan det inte vara bra för ordförande i nämnden att känna till vad många kommuninvånare läser om byggnadsnämnden? Jag menar, även om bloggarna skulle bestå av felaktigheter så kan det ju vara bra för Dahlberg att veta vilka missuppfattningar invånarna bär med sig…

Men så fortsätter Bo Dahlberg – notera att citaten kommer direkt efter varandra i anförandet:

“Där (i bloggarna; min anm) behöver man alltså inte följa lagen när man kritiserar en byggnadsnämnd. Vi är dock tvungna att göra detta. Det är en liten skillnad där skulle jag vilja säga.”

Nu undrar nog inte bara jag utan även andra hur Dahlberg kan komma in på Kärvlings bloggar i ett anförande i kommunfullmäktige. De nämndes ju inte alls i mitt eller någon annans anförande. Alla som yttrade sig höll sig nämligen till ämnet på dagordningen…

Det är inte helt lätt att förstå om Dahlberg menar att jag i mina bloggar inte behöver följa t ex Plan- och bygglagen (PBL). För så är det, självklart. Lagar kring bloggar torde väl snarast vara Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen… 

Eller menar Dahlberg (S) att jag kan “hitta på” lösningar på människors byggproblem som strider mot PBL och annan lagstiftning? Antagligen är det detta han menar.

Och naturligtvis tittar jag då tillbaka på några av mina bloggar genom åren om byggnadsnämnden/byggnadsförvaltningen. Jag tänker på “Ingvars kamp mot byggnadsnämnden” (Österäng; om du klickar på länken så måste du scrolla för att se bloggarna), där Ingvar överklagade ett beslut från byggnadsförvaltningen till Länsstyrelsen – och fick rätt. Eller på grannarna till Kindblomsskogen i Blåsut som två gånger överklagade byggnadsnämndens bygglov till Länsstyrelsen – och fick rätt, båda gångerna. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!” och ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.) Eller på blåbärsodlaren vid Hästefjorden, där nämnden till slut gick emot sin egen förvaltning. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och sedan dessutom senare ändrade sitt eget beslut om vite för blåbärsodlaren. (Se “Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen”.)

För att inte tala om Magnus Larsson på Sikhall…

Efter över 7 års tvistande, efter 7 års kamp, med blod, svett och tårar (i varje fall svett, tid och pengar), så fick Magnus Larsson rätt. Inte av Vänersborgs kommun. Utan mot. Det var Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som dömde till Magnus Larssons favör. Alla klagomål, synpunkter, tillrättavisningar, kritik, förslag etc, som kommunen och byggnadsnämnden hade framfört till Magnus Larsson underkändes av de rättsvårdande myndigheterna. Magnus Larsson fick rätt på alla punkter. Efter nästan 8 år… (Se t ex “Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.”.)

Och sist men inte minst, ett exempel som gav upphov till rubriker i TTELA… (Se TTELA “Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”.)

”Arne” ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Han nekades bygglov trots att hans ansökan stämde överens med detaljplanen.

Jag engagerade mig mycket i fallet och skrev många bloggar. Det ledde till en unik skrivelse från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och nämndens vice ordförande. Den var ställd till kommunfullmäktiges ordförande. Mitt bloggande ifrågasattes.

Dahlberg skrev bland annat om min blogg:

  • ”helt utan faktaunderlag”
  • ”slippriga argument”
  • ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen”

Bo Dahlberg (S) var lika säker då som nu att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade lagen på sin sida och att jag hade fel. Och dessutom inte borde få skriva bloggar överhuvudtaget…

Kommunfullmäktiges ordförande låtsades aldrig om skrivelsen. Och Länsstyrelsen gav “Arne” rätt. Han fick sitt bygglov… Byggnadsnämnden hade inte följt lagen… (Se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”; i slutet av denna blogg finns flera länkar både till sakfrågan och till Dahlbergs skrivelse.)

Det är nog läge att ordförande Bo Dahlberg (S) ger några exempel på vad han anser vara fel i det jag skriver, eftersom det verkar som om myndigheterna bara hittar fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens beslut… Fast det är klart, Dahlberg läser ju inte mina bloggar… Trots att han påstår att jag inte följer lagen… Dahlberg läser kanske bara sådant han håller med om och som befäster hans åsikter.

Eller också får Bo Dahlberg (S) sluta att dra in mina bloggar när byggnadsnämnden får kritik…

Mitt inlägg fick också miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) att begära ordet.

Jag hade nämnt att följande förväntade resultat för miljö- och hälsoskyddsnämnden påstods vara uppfyllt:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Och jag sa att det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Och att mätningarna kanske stämmer, men att jag i varje fall vet en familj i Sikhall som inte håller med – och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Ann-Marie Jonasson (S) sa:

“Så som Bosse precis pratade om, Bosse Dahlberg här, så pratade han om att vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Och ja Stefan, vi har faktiskt rätt många som är nöjda med den handläggning som nämnden gör när det gäller avloppsärenden, eftersom du då tog upp det här. Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

Tja…

I fallet Solvarm på Sikhall, som jag har engagerat mig och skrivit mycket om (se t ex “Varför jagar kommunen Solvarm?”), har kommunen och Solvarm haft olika tolkningar av lagarna. Jo, det är ofta så – lagar kan tolkas på olika sätt. Då får en domstol avgöra frågan.

Solvarm överklagade ett kommunalt beslut till Mark- och miljödomstolen. Det var alltså en tvist om hur lagen skulle tolkas. Domen kom den 11 juni 2018. Mark- och miljödomstolens dom blev en total seger för Solvarm.

Domstolen slog fast att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Och inte nog med det. Domstolen menade att Vänersborgs kommun hade tolkat vattentjänstlagen fel. Den som kunde visa att den hade ett system som var likvärdigt eller bättre än det kommunala avloppet kunde inte, menade domstolen, tvingas att anslutas till ett sämre system.

Den här domen har Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning inte accepterat eller respekterat på något sätt. Förvaltningen driver fortfarande samma frågor och krav i sin iver att stoppa Solvarms unika, cirkulära avloppssystem. På nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…

Till sist måste jag nämna Lutz Rininslands (V) replik till de båda socialdemokratiska ordförandena Bo Dahlberg och Ann-Marie Jonasson:

“Båda två nämner med emfas och eftertryck att ni som ordförande hanterar en nämnd som måste följa lagen. Då blir naturligtvis min fråga – vilka av våra nämnder är det där man inte ska följa lagen?”

Dahlberg och Jonasson blev svaren skyldiga…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Österäng, bygglov, Byggnadsnämnden, Hästefjorden, Kindblomsvägen, Kommunfullmäktige 2021, Magnus Larsson, Miljö o Hälsa, Nordkroken, S, Sikhall, Solvarm, VA

Solvarm och Larsson bygger naturhus

7 november, 2019 1 kommentar

Det händer saker i Sikhall. Som vanligt.

För att vara en sådan liten del av kommunen Vänersborg så är platsen väldigt omtalad. Och det inte bara i Vänersborg, utan vida omkring. Ja, faktiskt till och med utanför landets gränser.

I Sikhall bor två av de personer som har råkat absolut mest illa ut på grund av kommunpolitikernas och kommunbyråkraternas långa armar och klåfingriga händer. Det har handlat om en 7-8 års lång strid om byggnadslov och det har handlat om anslutningar till kommunens VA-nät. Det är naturligtvis Magnus Larsson och familjen Solvarm som jag tänker på.

Jag har genom åren skildrat dessa personers oförtröttliga kamp mot kommunal byråkrati. Och som det ser ut nu så har både Larsson och Solvarm gått segrande ur striderna. Vi får se om kommunen har gett upp sin kamp eller om den hittar på något nytt att bråka om.

Solvarm och Magnus Larsson har hittat varandra, ja Sikhall är inte så stort. De har startat ett nytt projekt i Sikhall. De bygger ett nytt hus, ett naturhusvilla. Och “går det bra” så finns planer på att bygga fler… Det planeras till och med för en ekoby…

Huset som håller på att uppföras ligger ute för försäljning. (Se Era Real Estate. Här kan du också se en film, en minut, där Anders Solvarm presenterar naturhusvillan.) Intresset är enligt mäklare Daniel Johansson stort. Alldeles nyligen hade också den nya bostadssajten Boneo en artikel om naturhusvillan. (Se “Naturhusvillan, ett världsunikt boende”.)

I artikeln på Boneo står det:

“Naturhusvillan är inte bara unik för Vänersborgs kommun, eller för Sverige, utan unik för hela världen. Här tror vi därför att klimataktivisten Greta Thunberg skulle trivas som fisken i vatten. Det är inte bara det att huset ligger mitt i naturen, det är också ett klimatsmart hem med eget system för värme, el, vatten och näringsåtervinning. Ett boende som samarbetar med naturen.”

Anders Solvarm är ingenjör och har ritat naturhusvillan. Det är en utveckling av det hus som han tidigare har byggt, och bor i.

“Bostaden är också ett lågenergihus med integrerade solceller, värmeåtervinningssystem, pellets och braskamin som eldstad. Både fasad och tak består också av integrerade solceller.”

Magnus Larsson, som sålde marken/fastigheten till Solvarm, är med och bygger. Huset ligger med en fantastisk utsikt över Sikhall och Vänern. Och här kommer den framtida ägaren att kunna ha egna odlingar av frukt, blommor och grönsaker.

Naturhusvillan kommer att bli unik och ett riktigt framtidsboende. Den teknik som Solvarm har utvecklat och som används i huset skulle kunna användas också i andra byggnader.

Tänk om Vänersborgs kommun ändrade inställning till Anders Solvarm och Magnus Larsson och underlättade för dessa entreprenörer i fortsättningen. Vänersborg skulle kunna hamna på kartan på ett mycket positivt sätt. Kommunen skulle kunna bli omtalad som en miljökommun som är med och utvecklar framtidens boende.

Ta chansen Vänersborg!

PS. TTELA tänker dela ut “Årets Hållbarhetspris till den verksamhet eller företag som genomfört en satsning som lett till en miljömässigt ökad hållbarhet”. (Se “Skulle Greta gilla er satsning?”.) Det är synd att det bara gäller i Trollhättan…

Kategorier:Magnus Larsson, miljö, Sikhall, Solvarm

Magnus Larsson i Sikhall: "Det är oförskämt!"

7 oktober, 2014 2 kommentarer

once_uponDet var en gång två handläggare på Vänersborgs byggnadsförvaltning.  En dag i augusti 2010 tänkte de, vad ska vi göra idag? ”Vi åker till Magnus Larsson i Sikhall”, sa den ene. ”Ja, det gör vi” sa den andre. Och båda tyckte att det var en jättebra idé att åka och se vad jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson sysslade med därute på landet.

Och sagt och gjort. De två handläggarna på Vänersborgs byggnadsförvaltning bestämde sig för att göra en tillsyn av Magnus Larssons pågående bygge på den så kallade Politikerhyllan i Sikhall.

Vad den egentliga orsaken var till handläggarnas tillsyn hos Magnus Larsson är inte helt klarlagt. I ett dokument så står det att det handlade om en ”rutinbesiktning”, i ett annat att de har ”besiktigat fastigheten i samband med yrkande till byggnadsnämnden angående ekonomibyggnad” och i ett tredje står det kort och gott ”inspektion”.

Besöket blev kortvarigt. Efter 2 timmar tyckte handläggarna att de hade sett tillräckligt. Magnus Larssons skärmtak var olagligt. De båda handläggarna åkte glatt därifrån. Får man anta.

För att göra en lång historia kort. Byggnadsnämnden slog fast att Magnus Larssons skärmtak var olagligt. Magnus Larsson överklagade byggnadsnämndens beslut. Länsstyrelsen avkunnade den 24 augusti 2012 sin dom. Där stod det:

”Nämndens beslut bör därför upphävas vad avser skärmtaket.”

sikhallsresa1Magnus Larsson fick rätt. Skärmtaket var lagligt. De två handläggarna hade åkt till Sikhall förgäves.

Skulle man ha kunnat tro…

För visst skulle man väl ha kunnat tro och förväntat sig att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun skulle be Magnus Larsson om ursäkt, eller åtminstone beklagat, att de hade ställt till med problem, alldeles i onödan, för honom. Att de hade tvingat honom att lägga ner en massa tid på hela ärendet, alldeles i onödan, att de hade orsakat honom kostnader för juridisk hjälp, alldeles i onödan, att de hade försenat bygget av hans bostadshus, alldeles i onödan…

Eller åtminstone dragit tillbaka den räkning som de hade skickat Magnus Larsson för tillsynen av det lagliga skärmtaket… Den alldeles onödiga tillsynen…

Men nej då.

Prestigen var alltför stor i vissa av kommunhusets korridorer och rum. I dessa, vissa korridorer och rum, tänkte man i helt andra banor. Jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson skulle naturligtvis betala tillsynen av det lagliga skärmtaket. Och visst, kommunen hade lagen på sin sida. Lagen står inte alltför sällan på den sida som har makten.

Men etiskt och moraliskt? Och demokratiskt? Och med användandet av det minsta lilla servicetänk? Och sunt förnuft…?

Men nej då.

Magnus Larsson krävdes på över 7.000 kr, enligt följande specifikation:

Magnus9B

Magnus Larsson ville inte betala. Han ville inte betala för en tillsyn av ett skärmtak som var helt lagligt.

Kommunen överlämnade då fakturan till Kronofogden.

gladDet har hänt en del på kommunhuset den sista tiden. Stadsarkitekten, som hela tiden har varit drivande i ”diskussionerna” med Magnus Larsson, har fråntagits sin befogenhet att säga nej till all utveckling. En stor del av tjänstemännen har också varit på en slags charmkurs i bland annat sleepbemötande. Ett av syftena har då varit att få de kommuninvånare som har med de kommunala förvaltningarna att göra, som Magnus Larsson – att känna sig välkomna.

Det tycks som en del chefer hade väldigt dålig behållning av kompetensutvecklingen… Magnus Larsson har nämligen vid upprepade tillfällen sökt en viss hög, väldigt hög, kommunal chef för att diskutera ärendet. Hen har undvikit att få/ta kontakt med Magnus Larsson – trots inspelade telefonmeddelanden, lappar på skrivbord etc.

Så…

Idag kom kravet från Kronofogden till Magnus Larsson. Magnus Larsson är skyldig Vänersborgs kommun över 9.000 kr. Betala!

”Det är oförskämt!”

Tycker Magnus Larsson.

Men Magnus Larsson ska betala… Vad har han för val?

epilogEpilog.

Kommunen har den senaste tiden tagit kontakt med Magnus Larsson i två andra ärenden. Planenheten vill träffa Magnus Larsson och diskutera framtid och utveckling på Sikhall. Enheten vill upprätta en detaljplan. Dessutom vill kommunen att Magnus Larsson skriver på ett markupplåtningsavtal för VA-dragning över hans mark. Ett avtal som innebär att kommunen ska få köra omkring fritt med sina fordon på Magnus Larssons mark, att kommunen fritt ska få fälla träd på Magnus Larssons mark och att kommunen ska ha tillgång till en yta på 12 meters bredd i samband med ledningsdragningen på Magnus Larssons mark. Och att eventuella skador på Magnus Larssons mark regleras i efterhand…

Förväntar sig kommunen att Magnus Larsson ska hoppa och skrika hurra? Att han ska jubla över att han äntligen får tillfälle att göra en insats för Vänersborgs kommun? Att han äntligen får tillfälle att visa sin tacksamhet över den behandling som han fått utstå av Vänersborgs kommun?

Vad har han för val?

Kategorier:Magnus Larsson, Sikhall

Nyheter om Kunskapsförbundet och byggförvaltningen

26 september, 2014 1 kommentar

Vänersborg väntar fortfarande på den stora nyheten, om hur styret ska se ut de kommande fyra åren. Men medan vänersborgarna väntar på det, så händer det en del annat i kommunen.

kunskapsforbundet_vastNYEtt antal personer har reagerat starkt på att kursutbudet för GYVUX har mer än halverats. Det är Kunskapsförbundet Väst som av brist på pengar tvingats till dessa drastiska åtgärder.

För den som har glömt vad Kunskapsförbundet är (se här):

”Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som ägs av Vänersborgs kommun och Trollhättans stad. Förbundet arbetar för att utveckla och stärka de frivilliga skolformerna i både Vänersborg och Trollhättan.”

Det är lätt att förstå att unga och äldre vuxna fruktar för sina utbildningsplatser. De frågar sig om kurserna blir av överhuvudtaget eller om de måste avbryta en pågående utbildning när fortsättningskurserna ställs in. Några av dessa personer har skapat en grupp på Facebook, som heter ”Stoppa nedskärningarna inom vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg”.

facebookGruppens syfte är:

”Denna grupp är till för att väcka uppmärksamhet och stoppa nedskärningarna inom vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg.”

Både en elektronisk (se här) och en traditionell namninsamling har också startats. Det lär bli många namn på listan. Och med tanke på de utbildningsbehov som finns i området, hoppas jag också på det.

Vänsterpartiet i Vänersborg har på sin hemsida skrivit ett antal inlägg om situationen i Kunskapsförbundet. Det senaste publicerades idag.

p4vast_loggaOch precis när jag är på väg att publicera denna blogg, så ser jag att P4 Väst har tagit upp ämnet. (Lyssna och läs här.)

I radioinslaget säger Marie Dahlin (S) att hon vill satsa mer pengar på Komvux. Om det krävs så ska Vänersborg, och Trollhättan också förutsätter Marie Dahlin:

”dammsuga våra egna kommuner.”

Det är bra Marie Dahlin! Kunskapsförbundet Väst måste få mer pengar. Vänsterpartiet i Vänersborg står helt bakom ditt förslag!stadsarkitekt

Something completely different.

Enligt mycket säkra källor, så har Vänersborgs stadsarkitekt fråntagits sina befogenheter att säga nej till i stort sett all utveckling i kommunen. De som har haft med Byggnadsförvaltningen att göra, och det är nog ganska många, lär dra en lättnadens suck. Nu får vi verkligen hoppas att Byggnadsförvaltningen antar en ”liberalare” hållning i byggärenden och att alla vänersborgare kommer att behandlas lika.

Sikhall_Hyllan_miniOch på tal om utveckling och likabehandling. Igår var Mark- och Miljödomstolen uppe på Sikhall och gjorde ”syn på plats”. Magnus Larsson har ju överklagat ett beslut från Länsstyrelsen om att inte få bygga på en tomt. (Se ”Sikhall: Trakasserierna fortsätter”.) Kommunens representant var för övrigt stadsarkitekten, varför nu kommunen skulle ha en representant med i dessa förhandlingar överhuvudtaget. Stadsarkitekten förfäktade i vanlig ordning byggstopp för Magnus Larsson – trots att Byggnadsnämnden i Vänersborg hade gett Magnus Larsson strandskyddsdispens…

Hur domstolen kommer att döma får vi dock inte reda på förrän om 2-3 veckor.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Kunskapsförbundet Väst, Magnus Larsson, Nyheter och politik, Sikhall