Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

Beslut om Vattentjänstplan 3

30 november, 2025 4 kommentarer

Anm. Fortsättning på inlägget “Beslut om Vattentjänstplan 2”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.) Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området. Det finns ytterligare två påpekanden att göra utifrån tillsynen.

Men först en förklaring om vad “tänkbara utvecklingsområden” är i förslaget till vattentjänstplan.

De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs (Gaddesanna utvidgad, Hallby Södra, Kyrkbyn och Åkersäng) har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden där vattentjänstplanen beskriver att det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Behovet av kommunala vattentjänster utifrån rekvisitet miljö- och hälsoskydd är således lika viktigt som att det föreligger ett “större sammanhang”. Men det är naturligtvis på det sättet att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” i citatet bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det bör också noteras att det står i förslaget till vattentjänstplan att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (bör nog vara “bebyggda fastigheter”; min anm) men enligt kommunen saknar förutsättningar för mer än marginell bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

En fastighetsägare i området håller inte med och vill se:

“en säkrare vattentillgång och en miljömässigt bättre avloppshantering.”

Fastighetsägaren anser också att de nya byggreglerna ger stora förutsättningar för husägare i Skytteklev att bygga om och till sina bostäder. Kommunen gör dock ingen ändring av Skytteklevs “status” utifrån denna synpunkt.

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” skiftar något beroende på område. Det handlar ofta om några av dessa orsaker: detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller som sagt inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Det avgörande skälet till att områdena ingår i “tänkbara utvecklingsområden” är alltså utifrån rekvisitet miljö- och hälsoskydd. Kommunens bedömning är att det är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Det fanns två påpekanden till som är viktiga att göra utifrån Länsstyrelsens tillsyn på Vänersnäs för ett år sedan (se “Beslut om Vattentjänstplan 2”).

Det första påpekandet är med anledning av ett inlägg från en ledande socialdemokrat under VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 om verksamhetsområden på Vänersnäs. Dan Nyberg (S) hävdade att 25 fastighetsägare med enskilda avlopp på Vänersnäs skulle förstöra Vänerns rena vatten, om de inte anslöts till kommunalt VA. 40.000 vänersborgare skulle då inte kunna bada i sjön. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.)

Länsstyrelsen skrev efter tillsynen att Dättern (en del av Vänern) har en otillfredsställande status för näringsämnen, men att det är jordbruket som är:

“den största påverkanskällan till övergödning”

Slutsatsen var för t ex Hallby Södra, som har avrinning till Dättern, att det inte skulle inrättas något verksamhetsområde. Det var med andra ord ingen risk att de enskilda avloppen skulle förstöra badmöjligheterna…

Det andra påpekandet är viktigare i sammanhanget. Länsstyrelsen var bestämd i sin uppfattning. Det var ett avstånd på mer än 150 meter mellan områdena Änden och Hallby Södra. Det betydde enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Kommunen var alltså inte skyldig att inrätta något verksamhetsområde för fastighetsägarna i Änden.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver i förslaget till vattentjänstplan att Länsstyrelsen anser att Hallby Söder och Änden ska ses som två delområden, men sedan struntar kommunen i det. Nämnden föreslår ändå att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska betrakta delområdet Änden och Hallby Söder som ett område.

Förslagets avvikande uppfattning, jämfört med Länsstyrelsens, spelar antagligen ingen roll just nu, eftersom kommunen inte tänker föreslå inrättandet av ett verksamhetsområde. Men det är inte omöjligt att det kan få betydelse i framtiden. Hur som helst är det anmärkningsvärt att kommunen inte följer Länsstyrelsens bedömning.

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

I vattentjänstplanen görs en beskrivning och bedömning av varje “bevakningsområde”. Beskrivningarna varierar naturligtvis, men varje område får följande sammanfattande slutbedömning:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster.
Lagstiftarens krav om samlad bebyggelse uppnås inte inom området. Kända problem med enskilda anläggningar för vatten och avlopp saknas.”

Förslaget till vattentjänstplan avslutas med:

“Detta dokument ska följas upp vid behov och aktualiseras varje mandatperiod.”

Vattentjänstplanen ska alltså prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Det är viktigt att komma ihåg. Saker och ting förändras och då kan det hända att även vattentjänstplanen måste uppdateras. Det finns t ex flera områden på bland annat Vänersnäs som kommunen ser som möjliga för bebyggelseutveckling. Och fler hus kan leda till ett “större sammanhang”…

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. Utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster råder avtalsfrihet. Det betyder att:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är helt annorlunda än både tidigare förslag och Blåplanen. Kommunen följer äntligen Vattentjänstlagens paragrafer, efter att under lång tid tillämpat en felaktig rättspraxis. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (“Garderingen” beror på att denne bloggare så klart inte känner till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster.

Och inte minst, det innebär även att varje gång kommunen vill införa ett verksamhetsområde för vatten och avlopp så måste beslutet fattas av kommunfullmäktige. Även om verksamhetsområdet är upptaget i vattentjänstplanen som utbyggnadsområde.

De enda tveksamheter jag kan se med vattentjänstplanen är avsaknaden av samråd och den bristande kommunikationen med de tre fastighetsägarna på Önafors som helt plötsligt ska ingå i ett verksamhetsområde. Jag vänder mig också emot att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen har en annan uppfattning. Det borde faktiskt ändras.

Till slut kan jag inte låta bli att påpeka att kommunen retroaktivt försöker justera historieskrivningen. Vänsterpartiet har sedan flera år tillbaka försökt att få både styrande politiker och tjänstepersoner att inse att kommunens definition på “större sammanhang” har varit felaktig och även att inte tillräcklig hänsyn har tagits till Vattentjänstlagens skrivning “hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är nu tydligt att båda de två rekvisiten “större sammanhang” och “faktiska miljö- eller hälsoskäl” alltid måste prövas.

===

PS. Missa inte Buccis blogginlägg – ”Juleljus i Lilleskogsdalen”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Beslut om Vattentjänstplan 2

28 november, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Beslut om Vattentjänstplan 1”.

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) syftar till att (1 §):

“säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”

Det betyder att kommunen har en skyldighet att besluta om verksamhetsområden för VA om det behövs. Det finns emellertid många invånare och fastighetsägare som har enskilda VA-lösningar (6 §): 

“som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

De behöver inte, och vill ofta inte, ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Kommunala anslutningar är nämligen mycket kostnadskrävande. Förutom årliga avgifter kostar själva anslutning ett par hundra tusen kronor och då ingår inte ledningarna från anslutningspunkten in i huset.

Samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen har utifrån områden som ingått i kommunens Blåplan identifierat 27 “intressanta” områden i Vänersborgs kommun:

“där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV § 6. Identifieringen visar att 11 områden har fler än 20 bebyggda fastigheter. 3 av dessa föreslås som utbyggnadsområde.”

Det är alltså 11 områden som tycks uppfylla lagstiftarens krav på ”större sammanhang” enligt Vattentjänstlagen (LAV). Dessa områden återfinns i det nu aktuella förslaget under rubrikerna ”Utbyggnadsområden” och ”Tänkbara utvecklingsområden”. De områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang återfinns under rubriken ”Bevakningsområden”. Förslaget ska alltså behandlas i kommunstyrelsen på onsdag och beslutas av kommunfullmäktige i december.

Av de 11 områdena anser Vattentjänstplanen alltså att det finns tre utbyggnadsområden. Dessa områden har, står det i planen:

“ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås.”

Tre verksamhetsområden för kommunalt VA bör alltså inrättas. Det handlar om Floget (vid kanten av Hunneberg i Västra Tunhem), Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan E45:an) och ett sedan samrådet helt nytt område, Önafors. Önafors ligger öster om Mariedal vid den gamla vägen (Bruksvägen) till Vargön, strax norr om Juta.

Det är Miljö- och hälsoskyddsnämnden som i granskningen föreslog att fastigheterna Önafors 5:31, 5:32 och 5:33 ska ingå i det verksamhetsområde som ligger ca 110 meter från husen. Miljö och Hälsa skriver:

“Enligt definitionen av samlad bebyggelse bör dessa fastigheter ingå.”

Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande återges endast på detta sätt i bilagan “Samrådsredogörelse i granskningsskede för Vattentjänstplan 2025-2036”. Det förvånade mig mycket att nämnden trodde att enbart detta argument skulle räcka för att införliva de tre fastigheterna i verksamhetsområdet. För det gör det inte, eftersom lagen kräver både större sammanhang och miljö- eller hälsoskäl.…

Och här tänkte jag göra en liten utvikning.

I dagarna kom en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). (Se MÖD 7 november 2025, Mål nr “M 9770-24”.) Det är ett rättsfall från Luleå kommun. Förhållandena är inte helt jämförbara med Önafors. Det verkar t ex vara ett längre avstånd mellan fastigheterna utanför verksamhetsområdet till fastigheterna i det befintliga verksamhetsområdet i Luleå än i Vänersborg. Det gjorde att det inte var ett “större sammanhang” i förhållande till det närliggande verksamhetsområdet. Men de aktuella fastigheterna i Luleå låg ändå i närheten av ett existerande verksamhetsområde och särskilt den allmänna VA-anläggningen.

Men MÖD har tagit upp en annan aspekt av Vattentjänstlagen i Luleå-fallet som miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt bilagan ovan helt hade förbisett.

MÖD skrev:

“Fastigheterna har dock en sådan närhet till det befintliga verksamhetsområdet att en anslutning till den allmänna va-anläggningen ändå kan vara motiverad förutsatt att det finns tillräckligt starka miljö- eller hälsomässiga fördelar med en anslutning.”

MÖD använde så att säga den andra delen av LAV 6 § i prövningen (min fetmarkering):

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

I rättsfallet i Luleå fann MÖD att det inte fanns tillräckligt starka miljö- eller hälsomässiga fördelar. Därför fick inte/behövde inte fastigheterna ingå i verksamhetsområdet för VA.

Länsstyrelsen i Vänersborg resonerade faktiskt på precis samma sätt efter en tillsyn på Vänersnäs. Länsstyrelsen skulle avgöra om det gick att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på och omkring området vid Hallby Södra. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.)

Det räckte inte, skrev Länsstyrelsen, att ett område, som Hallby Södra, kan anses utgöra ett större sammanhang för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Man måste även, fortsatte Länsstyrelsen, titta på hälso- och miljörekvisiten i området. Det gjorde Länsstyrelsen, precis som MÖD, och skrev:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar…”

Länsstyrelsen sammanfattade:

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Och det är läge att också påminnas om den nya skrivningen i Vattentjänstlagen 6 § om att ”särskild hänsyn” ska tas till (min fetstil):

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

I de handlingar som kommunstyrelsens ledamöter har fått sig tillhanda har Miljö- och hälsoskyddsnämnden överhuvudtaget inte beaktat människors hälsa eller miljön, som lagen föreskriver. Det finns således inte heller någon motivering till att de tre fastigheterna på Önafors bör ingå i det tidigare verksamhetsområdet, annat än att det är ett större sammanhang. Som Länsstyrelsen, och MÖD, inte anser vara tillräckligt.

Det kan tyckas lika märkligt att samhällsbyggnadsnämnden faktiskt har hörsammat miljö- och hälsoskyddsnämnden och inarbetat de tre fastigheterna på Önafors i ett befintligt verksamhetsområde, dvs som ett utbyggnadsområde för kommunalt VA, utan underlag. Samhällsbyggnadsnämnden skriver dock i vattentjänstplanen:

“Kända problem med enskilda anläggningar för vatten och avlopp finns.”

Det finns alltså inget redovisat som bekräftar eller bevisar argumentet i underlagen till kommunstyrelsen. Och det är vi politiker som ska fatta beslut om vattentjänstplanen. Vi måste veta att fakta stämmer. Bevisbördan för att enskilda VA-lösningar är undermåliga ligger nämligen på kommunen. Det har MÖD fastslagit i den som vanligt prejudicerande domen M 4976-19:

“Det är huvudmannen, dvs. bolaget, som har bevisbördan för att fastigheten har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i LAV.”

På sätt och vis är det först här som utvikningen slutar. Jag tror dock att resonemangen i avsnittet kan vara till hjälp för att förstå Vattentjänstlagen.

Det visade sig att förklaringen till Miljö- och hälsoskyddsnämndens “agerande” fanns i handlingarna för nämndens sammanträde den 20 augusti. På sammanträdet behandlades Vattentjänstplanen, den var ute på remiss.

I Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande stod det:

“Samtliga fastighetsägare har fått förbud mot utsläpp av BDT-vatten till deras avloppsanläggningar. WC-vattnet hanteras genom slutna tankar för respektive fastighet som behöver tömmas flera gånger per år.

En utav dessa fastigheter har stora problem med dagvatten och översvämningar. Tomten på denna fastighet ligger i en så kallad bluespot, vilket innebär att vatten kan samlas i ett område när det exempelvis kommer mycket nederbörd. Det är svårt för vattnet att försvinna på grund av att det saknas ett utlopp eller att utloppet är väldigt litet från området. För fastigheten är det svår att lösa en ny enskild avloppsanläggning då det inte är optimalt att anlägga enskilt avlopp när grundvattennivån ligger över markytan under stora delar av året.”

Det är svårt att förstå att inte ledamöterna i kommunstyrelsen har fått dessa uppgifter i beslutsunderlaget, eftersom det är beslutsunderlagets uppgift att ge en komplett och korrekt bild. Men det är klart, vissa politiker litar blint på allt som förvaltningarna säger och ifrågasätter ingenting. I det här fallet hade jag inte heller behövt göra det…

Eller?

Förslaget att de tre fastigheterna på Önafors ska ingå i ett verksamhetsområde är helt nytt. Önafors fanns varken med i samråds- eller granskningshandlingarna. Det innebär att det inte har varit något som helst samråd om Önafors. I Vattentjänstlagen 6c § står det att kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan ska:

”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Fastighetsägarna i Önafors har inte fått yttra sig över förslaget. Ja, de visste inte ens om att det fanns ett sådant förslag. Men det står också i Vattentjänstlagen att skyldigheten inte gäller:

”förslag till ändring av en vattentjänstplan som endast berör ett fåtal fastighetsägare”

Fast här är det ju ingen ändring av en vattentjänstplan, utan ett antagande. Hur som helst borde kommunen ha kommunicerat med de berörda på Önafors, kan man tycka.

Det finns andra påpekanden att göra utifrån Länsstyrelsens inspektion på Vänersnäs. Det får bli i nästa inlägg, utvikningen blev för lång.

Fortsättning följer i ””Beslut om Vattentjänstplan 3”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Önafors, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Beslut om Vattentjänstplan 1

27 november, 2025 Lämna en kommentar

Den 3 december avslutar kommunstyrelsen det politiska året 2025 med sitt sista sammanträde. Sedan ska ett flertal nämnder och kommunfullmäktige göra detsamma innan jul- och nyårshelgernas politiska lugn inträder.

Kommunstyrelsen har som vanligt en diger dagordning med många ärenden. Ett av ärendena har varit en riktig långkörare och håller nu på att gå i mål. I varje fall, för att ta en liknelse från dataspelens värld, på en nivå. Nu ska kommunen äntligen gå vidare och hamna på en högre nivå. Och där kommer det att finnas nya utmaningar att ta sig an; troligtvis med både diskussioner, överklaganden osv som följd.

Det handlar om vatten och avlopp (VA).

Kommunstyrelsen (KS) ska föreslå att:

“Kommunfullmäktige antar vattentjänstplan 2025-2036.”

VA-frågan har genom åren nötts och blötts i Vänersborgs kommun. Den har debatterats både bland allmänheten, fastighetsägare och i de politiska organen. Kommuninvånare har tvingats in i verksamhetsområden på oklara och ofta lagstridiga grunder, tvånganslutits till det kommunala VA-nätet, tvingats betala hundratusentals kronor i anslutningsavgifter och ibland tvingats sälja sina sommarstugor eller bostadshus eftersom de inte klarade dessa summor.

Vänersborgs kommun har använt den så kallade Blåplanen som riktmärke för utbyggnaden av VA-systemet och inrättandet av verksamhetsområden. Det är en plan som fortfarande gäller och som har felaktiga utgångspunkter, eftersom den tolkar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på ett oriktigt och inkorrekt sätt. Blåplanens och kommunens tolkning av Vattentjänstlagen bortsåg även från prejudicerande domar i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Nu ska, äntligen, den tidigare Blåplanens del 2 om vatten och avlopp upphöra att gälla. Den 17 december ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet.

Det beslut som Sveriges riksdag fattade den 21 juni 2022 om en ny, eller snarare en uppdaterad, vattentjänstlag (LAV) ska äntligen verkställas fullt ut i Vänersborgs kommun. Kommunen har ju inte tidigare anpassat sin praxis till rättsläget. En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Lagen innehåller nu en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till:

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar som på de kommunala avloppsreningsverken. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

En annan nyhet i Vattentjänstlagen är att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Planen skulle ha varit klar och börjat gälla i varje kommun från den 1 januari 2024. Det var emellertid få kommuner som hann få den färdig tills dess.

En vattentjänstplanen ska innehålla (LAV 6b §):

“kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Planen ska också bedöma vilka åtgärder som behövs för att hantera ökad belastning på VA-anläggningar vid skyfall.

Vattentjänstplanen ska alltså innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden för kommunala vattentjänster 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde. Kommunen ska även, minst vart fjärde år, pröva om vattentjänstplanen är aktuell.

Det har varit en lång process med kommunens vattentjänstplan. Den har varit på både samråd och granskning, där kommuninvånare och fastighetsägare har fått tycka till. Kommunens nämnder och styrelser har också fått lämna synpunkter.

Men nu är kommunens förslag till vattentjänstplan klart och den är mycket intressant ur kommunal historisk synvinkel… Det visade sig redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) att stora förändringar hade skett i kommunens, dvs samhällsbyggnadsförvaltningens, syn på Vattentjänstlagen (LAV). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet på Vänersnäs skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. Och förslaget till vattentjänstplan fick justeras igen. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

Det är framför allt kommunens definition av “större sammanhang” (samlad bebyggelse) som har förändrats. Det är ett mycket viktigt begrepp i lagen, LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse…”

I det liggande förslaget till vattentjänstplan står det:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning. I den tidigare VA-planen identifierades bebyggelsegrupper med ned till fyra närliggande bostadshus med hjälp av GIS-analys. (GIS=Programvara som hanterar geografisk information; min anm.) Bebyggelse med åtta bostadshus eller fler bedömdes som ett större sammanhang, sammanlagt 38 områden. Den praxis som nu vuxit fram utifrån Lag om allmänna vattentjänster utgår i stället från att det bör vara minst 20 närliggande bostadshus för att det ska ses som ett större sammanhang.”

Kommunen har dock svårt att erkänna sina historiska misstag som föranledde så många sorger och bedrövelser hos enskilda kommuninvånare. Kommunen skriver “den praxis som nu vuxit fram” och i beslutsförslaget förklaras den ändrade definitionen:

“Främsta anledningen är ändrad lagstiftning”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i ett yttrande:

“Förslaget att ändra tidigare utbyggnadsområden på Vänersnäs till tänkbara utvecklingsområden är en logisk följd av länsstyrelsens tillsynsbeslut 23 januari 2025.”

De som bestämmer i kommunen vill gärna bortse från att vattentjänstplanens “nya” definition på “större sammanhang” är gammal. Den har funnits i stort sett i hela landet sedan många år tillbaka. Ja, utom i Vänersborg då… Men redan i maj 2021 diskuterades begreppet “större sammanhang” i kommunfullmäktige. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Och i den tuffa debatten i fullmäktige ett år senare, den 16 mars 2022, sa James Bucci (V) (se “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Det var bland annat den felaktiga vänersborgska definitionen, som fick sådana ödesdigra konsekvenser för enskilda fastighetsägare, som Vänsterpartiets James Bucci och Stefan Kärvling vände sig och argumenterade mot. Och som ingen i de styrande partierna, framför allt Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S), kunde förstå. Det blir ju gärna så när man blint följer tjänstepersonernas underlag.

Till begreppet “större sammanhang” hör självklart också hur tätt husen, som har “behov av VA-tjänster”, ligger. Även här hade Blåplanen felaktiga utgångspunkter, som Vänsterpartiet naturligtvis också påpekade. I det nya förslaget till vattentjänstplan har kommunen rättat till felaktigheten:

“ett ”större sammanhang” om minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

I Blåplanen bedömdes sammanlagt 38 områden som ett större sammanhang. Bara på Vänersnäs fanns 6 föreslagna verksamhetsområden, i det nu aktuella förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs…

Fortsättning följer ”Beslut om Vattentjänstplan 2”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

VA-haveriet i Grästorp drabbar Vänersborg

23 november, 2025 1 kommentar

Grästorp är Vänersborgs grannkommun i öster. Åker man från kommunhuset, och väljer vägen mellan bergen, tar det knappt 30 min att avverka de 26 kilometrarna till Grästorp.

Ibland har jag hört från folk i gränstrakterna mellan kommunerna att näset en gång i tiden tillhörde Grästorps kommun. Jag kan dock inte hitta några belägg för detta, men enligt VGN Släktforskare hörde Vänersnäs till Grästorps socken fram till år 1816. Däremot har Grästorps Energi ägt telefonstolpar och -ledningar på Vänersnäs fram till våra dagar, och gör det troligtvis fortfarande. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)

Kommunerna tycks annars inte ha så mycket gemensamt med undantag av att Vänersborg och Grästorp har haft en del samarbete kring Halle- och Hunneberg under åren. En del av Hunneberg ligger faktiskt i Grästorps kommun. För omkring 5 år sedan behandlade kommunstyrelsen däremot ett helt annat samarbete med Grästorps kommun. Det var den 3 juni 2020 och det gällde vatten och avlopp, VA. I ett blogginlägg (se “KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) skrev jag att Grästorps kommun ville samarbeta med Vänersborg kring VA:

“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”

Tjänstepersoner från Grästorps kommun hade i december 2019 tagit kontakt med Vänersborg för att sondera möjligheterna till samverkan. I underlaget kunde ledamöterna också läsa att kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverket i Grästorps kommun var starkt begränsad och medgav inte den önskade anslutningen. Det konstaterades att kommunerna kunde:

“försörja varandra med dricksvatten av samma kvantitet, men att ett samarbete kring spillvattnet (avlopp) är endast till nytta för Grästorp.”

Vänersborgs kommun var vid denna tid i färd med att bygga ut VA-nätet till Gardesanna på Vänersnäs. Ledningarna skulle grävas ner tämligen nära kommungränsen till Grästorp. Det kunde bli ett konstruktivt samarbete – en “win-win-situation”. Sammankopplingen av ledningsnätet skulle öka säkerheten för verksamheten i Vänersborg.

Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2020 att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg. Avsiktsförklaringen var ett steg på vägen att:

“visa att kommunerna är positiva till samverkan och till att skapa ett slutligt VA-försörjningsavtal”

Avsiktsförklaringen undertecknades av Vänersborgs kommunstyrelseordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelseordförande Kent Larsson (M) i Grästorp. Den var dock inte juridiskt bindande. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sa senare att den kunde betraktas som ett slags handslag.

Den 22 februari 2021 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp att investera 27 milj kr år 2021-2022 för ny VA-ledning från Grästorps tätort till Vänersborgs kommun, i enlighet med tecknad avsiktsförklaring.

Avtalet tycktes vara mer av en formalitet som kommunerna skulle komma överens om och skriva på lite senare. Kommunerna litade på varandra. Vänersborgs kommun började bygga VA-ledningar och bygga om pumpstationer. Och Grästorp började dra ledningar mot Vänersborg. Förbindelsepunkten skulle ligga vid Munkesten, i området vid avfarten till Vänersnäs.

Arbetena för Vänersborgs del, för att möjliggöra en anslutning mellan kommunerna, kom att kosta 7,8 miljoner kronor extra, dvs det var kostnader för anslutningen till Grästorp och inget som Vänersborg egentligen direkt hade nytta av. Grästorp byggde ledningar för 28 milj kr.

Tiden gick och det blev aldrig av att de två grannkommunerna skrev under något avtal. Och så kom överraskningen, eller chocken. Grästorps kommun skrev till Vänersborg att de ville ha ett möte. Det genomfördes den 7 april 2025. Grästorp meddelade att de önskade avbryta samarbetet…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) skrev den 22 april i ett brev till Grästorps kommun:

”Grästorp betonar att de tar det fulla ansvaret för beslutet och att de hoppas bibehålla det goda samarbetsklimatet som finns med Vänersborgs kommun…”

Den 28 april 2025 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp:

  • “att inte fullfölja pågående projekt med reservvattenledning,
  • “att för närvarande inte fullfölja pågående projekt med ledning för avlastning av kommunens reningsverk.”

Nya Lidköpingstidningen skrev den 8 maj 2025 (låst artikel):

“Projektet avbröts när budgeten på 28 miljoner kronor förbrukades, och arbetet med vattenledningarna är nu avslutat på obestämd tid, medan avloppsledningen är pausad.”

Pengarna tog slut och Grästorp beslutade att avbryta projektet trots att arbetet bara hade kommit ungefär halvvägs… Grästorps kommun hade med andra ord grävt ner 28 miljoner i marken i “Flo-slätta”. Helt i onödan. Och vilka följder det spruckna samarbetet skulle få för avlastningen av avloppsreningsverket i Grästorp förtäljer inte historien. Det var ju det som var själva orsaken till Grästorps intresse av att koppla ihop ledningarna.

De bortkastade, eller nedgrävda, miljonerna rörde upp känslor i Grästorp. Nya Lidköpingstidningen skrev artiklar, publicerade insändare osv. Det debatterades i sociala medier och i kommunfullmäktige med ett 50-tal åhörare. Många undrade, och undrar fortfarande, hur det kan ha gått så fel. Och det är lätt att förstå.

Det havererade VA-projekt har inte bara drabbat invånarna i Grästorp, det har även drabbat Vänersborgs skattebetalare. Det har TTELA skrivit om. (Se TTELA “Vänersborg kräver Grästorp på nästan åtta miljoner”.)

Vänersborgs kommun hade alltså lagt ner 7,8 miljoner kronor extra för att Grästorps kommun skulle kunna ansluta sig till Vänersborgs VA-nät och avloppsreningsverk. Allt enligt den avsiktsförklaring som hade undertecknats.

I brevet till Grästorp från den 22 april skrev Ann-Marie Jonasson (S) att Vänersborg hade lagt ut 7.783.483 kr:

“som avser särkostnader för Grästorps kommun.”

Och Jonasson konstaterade att Vänersborgs kommun:

“emotser betalning till Kretslopp & Vatten, Samhällsbyggnadsnämnden”

Svaret från kommunstyrelsens ordförande i Grästorp, Robert Fransson (M), kom efter en vecka, den 29 april 2025:

“Grästorps kommun har tagit emot fordran från Vänersborgs kommun. Fordran bestrids preliminärt i sin helhet då det saknas avtal som grund för aktuell fordran.”

 Den 28 maj beslutade kommunstyrelsen i Grästorp formellt att bestrida fordran. En månad senare(!) skickade Grästorp ett brev om det officiella och formella beslutet till Vänersborgs kommun. 

Grästorp hänvisade till att det inte finns någon avtal:

“En avsiktsförklaring binder dock inte parterna på det sätt som krävs för att man ska kunna hävda att ett betalningsansvar inträder med mindre än att det specifikt framgår.”

Och fortsatte:

“Vid en genomgång av de beslut som ligger till grund för projektet finns varken beslut från kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige om att ingå avtal med Vänersborg.”

Det var rätt så till vida att ett avtal inte hade ingåtts, men kommunstyrelsen i Vänersborg fattade beslut den 3 juni 2020 om att godkänna avsiktsförklaringen. Och avsiktsförklaringen undertecknades sedermera av de båda ordförande i respektive kommunstyrelse.

Slutsatsen och det karga beskedet från Grästorp blev följaktligen:

“Den framställda fordran bestrids därför i sin helhet.”

Jag undrar vad invånarna i Grästorp säger om en kommunledning som investerar 27 milj kr i VA-ledningar till Vänersborg innan de juridiska förutsättningarna föreligger för att slutföra projektet…?

För nästan två veckor sedan ställde jag en fråga till Vänersborgs kommun om Vänersborg tänker efterskänka pengarna eller om kommunen står fast vid kravet. Det har inte fattats något beslut om det än, blev svaret.

Det verkar dock som om Vänersborgs kommun har tagit hela kostnaden utan att ha bokfört någon fordran på Grästorp. Det kan tyda på att Vänersborg inte tror att fordran är legitim. Det kan även bero på att de styrande i kommunen avstår från att visa handlingskraft, och vinna politiska poäng (lagom till ett valår), för att de riskerar en dom där Vänersborg förlorar prestige, och kronor (t ex juridiska kostnader). De ansvariga följde ju aldrig upp avsiktsförklaringen med ett avtal.

Samtidigt skulle man kunna tycka att tvisten borde prövas eftersom chansen trots allt finns att få tillbaka nästan 8 miljoner till skattebetalarna. Invånarna i Vänersborgs kommun anser knappast att det är ok att “utan strid” efterskänka 8 miljoner till en kommun som fattar ogenomtänkta och felaktiga beslut. Vänersborgs kommun har ju fattat tillräckligt många felaktiga beslut på egen hand som skattebetalarna måste stå för.

Det sägs att inte heller Grästorp har bokfört skulden, inte ens bokat en reserv för en senare rättstvist. “Elaka tungor” säger att kommunledningen desperat försöker visa acceptabla siffror i bokslutet eftersom det blir det sista innan valet nästa höst.

Det kan spekuleras vilken av kommunerna som skulle få rätt i en rättstvist. I en insändare i Nya Lidköpingstidningen skrev en juridiskt bevandrad person så här: 

“Om VK (=Vänersborgs kommun; min anm) väljer att pröva kravet rättsligt saknar det betydelse i den prövningen vilken rubrik avtalet har. Det som ligger till grund för prövningen är hur parterna har agerat. Det är uppenbart att båda parter utfört åtgärder som går extremt långt utöver innebörden av en avsiktsförklaring. Dessutom har GK (Grästorps kommun; min anm) lovat att ta fullt ansvar för det avbrutna VA-samarbetet. I denna del ligger GK illa till och kommer sannolikt inte att få någon framgång utan möjligen endast ökade kostnader.”

Insändarskribenten menar sammanfattningsvis att rubriken på ett ”avtal” saknar betydelse vid en juridisk prövning av avtalets innehåll. Det som är av betydelse är texten, innehållet, i avtalet (vad har de kommit överens om) och parternas handlande efter att avtalet ingåtts. I detta fall kan man konstatera att ”avsiktsförklaringen” medförde att Grästorps kommun investerade 28 miljoner kronor och Vänersborg nästan 8 miljoner kronor. Dessutom kan man ju tillägga att Grästorps kommun har betonat att den tar det fulla ansvaret för beslutet att avbryta samarbetet…

Grästorps kommun har låtit en konsult gå igenom olika beslut som fattats i Grästorps kommun vad avser VA-ledningarna till Vänersborg. Här framgår med tydlighet att avsiktsförklaringen omedelbart satte i gång ett antal aktiviteter i kommunen, bland annat avsattes en budget och arbetet med att få ledningarna på plats påbörjades. Denna rapport skulle Vänersborgs kommun kunna ha nytta av om Vänersborg väljer att stämma Grästorps kommun. Rapporten visar att Grästorp inte för en sekund hade uppfattat avsiktsförklaringen på annat sätt än att det var ett genomförandeavtal som kommunerna tecknade med varandra. (Rapporten kan laddas ner här.)

Hur en rättsprocess slutar är det svårt att sia om. Det är enklare att fälla ett moraliskt omdöme. Det var Grästorp som tog initiativet och som drev processen. Vänersborg ställde snällt upp och hjälpte till med kostnadskrävande investeringar.

Som jag ser det bör Grästorp ta sitt ansvar och ersätta Vänersborgs kommun. Det är inte Vänersborgs fel att Grästorps ledningsdragning har havererat och att 28 milj kr har grävts ner i åkermarken kring Flo.

===

PS. Idag publicerade James Bucci (V) del 18 i sin bloggserie ”Bron”. Den är ett måste för alla som intresserar sig för Dalbobron:
”A game of Dalbobridge anyone?”

Kategorier:Grästorp, Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Blir Hallevibadet uthyrt? (5)

18 november, 2025 Lämna en kommentar

Det har diskuterats mycket om bad- och simanläggningar i Vänersborgs kommun under de senaste åren. Det handlar både om en ny anläggning och, inte minst, Hallevibadets vara eller inte vara.

Vänersborgs kommun äger endast utomhusbadet i Brålanda. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti, och drivs i privat regi. Entreprenören erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr inkl moms (2025). I år ska kommunen satsa (har satsat?) 500.000 kr i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet.

Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag som Brålandabadet utslaget på hela året, 12 månader, skulle det betyda 835.975 kr (inkl moms). Det skulle också kunna jämföras med den kostnad, t ex el och värme, som kommunen har för att ha Hallevibadet tomställt. Denna kostnad ligger för 2025 på 950.000 kr.

Den andra badanläggningen i kommunen är äventyrsbadet Vattenpalatset på Vänerparken. Anläggningen ägs av Intea Fastigheter AB och hyrs av kommunen. Kommunen lämnade en uppdragsersättning för 2025 på 11.046.000 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.

I kommunens planer har det under flera år ingått att kommunen ska bygga en ny sim- och badanläggning. Därför gjordes det en omfattande badutredning “redan” 2022 som sedan uppdaterades den 22 juni 2023.

Utredningen undersökte flera olika alternativ både när det gällde olika dimensioneringar i storlek och utformning av en framtida sim- och badanläggning och även möjliga lokaliseringar. De beräknade investeringskostnaderna (2023) för en ny anläggning uppgick till 227-332 milj kr beroende på vilket alternativ som valdes. Den årliga kostnaden för att sedan driva badet uppskattades till netto 14-16 milj kr.

Det var många “preliminära” siffror i utredningen, som dessutom är några år gamla vid det här laget. Det innebär ganska stora osäkerheter i kalkylerna. Vänersborgs kommun har ju även erfarenhet av stora investeringar i egen regi och dessa avskräcker minst sagt. En sådan här investering skulle också ställa frågan om kommunen ska säga upp avtalet med Intea, som alltså äger Vattenpalatset. Det vore sannolikt troligt eftersom hyreskostnader för 25-30 milj skulle urholka kommunens kassa alltför mycket. (I diskussionen för några år sedan i kommunstyrelsen fanns det emellertid politiker som ville se att båda dessa badanläggningar fanns sida vid sida.)

Det fanns även ett annat alternativ i badutredningen – en utbyggnad av Vattenpalatset. Detta alternativ utreddes sedan noggrant av Intea.

I ett PM från den 30 april i år skriver kommunstyrelseförvaltningen utifrån en skrivelse från Intea:

“I skrivelsen beskrivs kopplat till Vänersborgs badutredning en option om tillbyggnad om ca 2.700 kvadratmeter med 25-metersbassäng med åtta banor för godkänd tävlingsverksamhet. Optionen kan avropas under hela hyresperioden. Bedömd kostnadsuppskattning för tillbyggnaden uppgår till ca 150 mnkr exkl byggherrekostnad (värdetidpunkt februari 2025). Kostnader kopplade till myndighetskrav och markundersökningar kan tillkomma. Indikativ (=beräknad; min anm) årshyra bedöms till 12,8 mnkr och vid eventuellt avrop av optionen görs med ingående kalkyl innan avtalstecknande.”

Det beräknas ge Vattenpalatset AB:

“en driftskostnadsökning (netto) om ca 3,6 mnkr/år”

Även dessa kostnadsberäkningar är mycket “preliminära”. Robert Andersson, ansvarig på Intea, sa till TTELA (se “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”):

“Det är en oerhört grov uppskattning av kostnaden, som enbart är baserad på vad branschen uppskattar att det kostar att bygga en sådan här anläggning. Troligtvis krävs det även pålning och det har vi inte heller räknat på.”

Kommunen har inte fattat något beslut om någon ny sim- och badanläggning ännu, men en gissning är att en tillbyggnad av Vattenpalatset är ett mer lockande alternativ för kommunen än att kommunen själv bygger en helt ny badanläggning. Det tycks inte heller vara så många politiska röster för att bygga en eventuell ny kommunal badanläggning i Vargön.

Frågan om en ny badanläggning verkar just nu vara vilande. Eller, ja… I ovanstående PM från kommunstyrelseförvaltningen fanns det med ett förslag på den fortsatta “strategiska inriktningen” för kommunen:

“Mot bakgrund av ovan så föreslås den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperioden vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”

PM:et har skickats ut till kommunens olika nämnder för yttrande.

Det lär dröja innan beslut fattas. Kommunen står inför stora investeringar de närmaste åren, t ex Dalbobron, tågstopp Brålanda, idrottshuset, arenataket, en ny “brandstation” osv. En ny sim- och badanläggning kommer knappast att prioriteras. Och om det blir ett beslut lär det dröja ganska många år innan en ny anläggning finns på plats. Den stora badutredningen antog att det skulle ta 3 år från beslut till färdig anläggning.

Man ska också komma ihåg att kommunens nuvarande avtal med Intea för att hyra Vattenpalatset löper ut först den 30 juni 2030.

Det lär med andra ord endast finnas en badanläggning i kommunen, och naturligtvis badet i Brålanda som är öppet 3 sommarmånader om året, åtskilliga år framåt i tiden. Som jag ser det är det ett mycket starkt argument för att hyra ut Hallevibadet i åtminstone 5 år till en privat entreprenör. Det skulle dock krävas en mer samarbetsvillig kommun rent generellt och också ett driftsbidrag på åtminstone en miljon kronor om året. Jämfört med kommunens kostnader för de andra två baden är det en liten summa…

Det finns inget beslut av fullmäktige som hindrar att kommunen ger driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. De partier som stod bakom beslutet om att hyra ut Hallevibadet menade att det skulle bli en förhandlingsfråga med intresserade privata entreprenörer.

Det verkar dock som om förvaltningen, eventuellt med de styrande partiernas stöd (undantaget KD), struntar i fullmäktiges intentioner med beslutet. Förvaltningen tycks inte under några omständigheter vilja hyra ut Hallevibadet. Med sina påhittade, onödiga och försvårande villkor för att ingå ett hyresavtal gör de det i praktiken omöjligt för en privat entreprenör att driva badet. Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Är det någon som förstår logiken i detta?

Och betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år…

Det är flera invånare som misstänker att uthyrningen med omöjliga villkor är ett sätt för de styrande i förvaltning, och politik, att kringgå kommunfullmäktiges beslut – och få en rivning till stånd…

Jag kan inte se annat än att Vänersborgs kommun behöver ett bad i Vargön. Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området – med t ex minigolf, uteservering och vinteraktiviteter.

För några dagar sedan, den 14 november, gick tiden ut för att lämna anbud. Vi får se om kommunen har fått några anbud.

Jag tvivlar på det.

PS. Glöm inte James Buccis blogginlägg om Dalbobron – se ”Bron”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Brålanda, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön, Vattenpalatset

Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)

28 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginläggen “Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)” och “Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

Den som är intresserad av att hyra Hallevibadet ska bege sig till webbplatsen Tendsign, skaffa sig en användaridentitet och logga in. Om man stöter på problem av något slag är det bara att kontakta Charlotta Fröier på det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Kommunen har gjort det enkelt för alla intresserade – eller är det kanske mest för sig själv…? Och jag har fortfarande inte sett något annat ställe där det framgår att Hallevibadet ska hyras ut.

Väl inne på Tendsign kan man hitta alla handlingar kring uthyrningen. Fast det går nog att få ut de flesta handlingar direkt från kommunen också. Det verkar inte längre vara “absolut sekretess” på dem, eftersom jag faktiskt fick flera av dem från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av någon anledning fick jag dock inte alla. Det saknas flera bilagor, men det är kanske “absolut sekretess” på dessa. Det är inte helt lätt att förstå att dokument inte lämnas ut. Varför ska Hallevihandlingarna vara hemliga?

Det tycks vid första påseende som om hyreskontraktet kan bli föremål för förhandlingar, och därmed kompromisser. Det borde ju inte stå “utkast” på varje sida annars. Men läser en intresserad spekulant hyreskontraktet så framstår det som att kontraktet är hugget i sten. Det tycks inte finnas något som helst utrymme för förändringar. Såvida inte kommunen själv vill hålla dörren öppen för att ställa ytterligare krav…

I de handlingar som jag har fått så finns det t ex ingen karta. Men jag har förstått att det enbart är badanläggningen som ska hyras ut. Det tycks alltså inte vara någon del av marken runt omkring badet som ingår i hyresavtalet. Samtidigt ska tydligen den som hyr Hallevibadet vara ansvarig för snöskottning och sandning… Man kan kanske undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen tänker i det läget. Ska en hyresgäst vara ansvarig för mark som inte hyrs?

Det vore rimligt att en hyresgäst fick hyra en del av marken. Åtminstone en av de intresserade Vargöborna, Jonas Mossberg, hade stora planer på att utveckla området med bland annat minigolf, skridskobana vintertid, beachvolleyplan och uteservering.

Det kan noteras att i kommunfullmäktiges uthyrningsbeslut från den 19 februari 2025 finns det inget som hindrar att mark runt badanläggningen ingår. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Det står inte heller något i beslutet om att driftsbidrag inte får betalas ut…

Det nämns inget i samhällsbyggnadsförvaltningens “utkast” till hyresavtal om driftsbidrag. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa på kommunstyrelsens sammanträde i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst, sa Augustsson vidare. Och det stämmer, även för flera andra verksamheter som är viktiga för kommuninvånarna (eller påstås vara det). På samma KS-sammanträde beviljades nämligen Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon och flygplatsen 2 miljoner…

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen har de årliga driftkostnaderna för Hallevibadet, historiskt sett, uppgått till cirka 1,5 milj kr per år (2022 års nivå). Nu tänker samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte ska kosta kommunen ett öre. Tvärtom.

Hyresnivån (koncessionsavgiften) för Hallevibadet är fastställd till 465.000 kronor per år för den som vill hyra badet. I dokumenten står det att pengarna avser att täcka kommunens fastighetsförsäkring och kapitaltjänstkostnader.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kräver samtidigt att den som hyr badet ska betala alla driftskostnader, dvs värme, el, vatten, avlopp, yttre skötsel, sophämtning, alla reparationer och underhåll samt ansvara fullt ut för personal, miljö och säkerhet mm.

Henrik Harlitz (M) reagerar på avgiften (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Med tanke på att det stått tomt i drygt två år kommer det en del uppstartskostnader för en entreprenör. Man hade kunnat göra en trappa med en något lägre avgift första året.”

Kommunens andra bad får driftsbidrag. Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). Vattenpalatset får minst 10 miljoner kr varje år. Det kan även nämnas att det kostar kommunen 950.000 kr under 2025 att ha Hallevibadet tomställt. Det handlar om kostnader för t ex el och värme.

Koncessionsavtalet placerar med andra ord hela den ekonomiska risken på entreprenören som ska hyra badet, samtidigt som kommunen kräver att pengar ska flöda in till sig själv – för en anläggning som kommunen stängt eftersom den har gått med förlust… Inbillar sig samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att någon vill hyra badet?

I fullmäktigebeslutet står det inget om avtalstiden. Men samhällsbyggnadsförvaltningen har en bestämd uppfattning. Den skriver till eventuella intressenter:

“Avtalet träder i kraft vid tidpunkt för undertecknande av parterna. Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år som avropas enligt ett + ett år, senast tolv månader innan innevarande avtalsperiods slut. Total avtalstid är därmed maximalt fyra år.”

Det är helt uppenbart en alltför kort tid. Badet bör naturligtvis få vara igång så länge som “allt fungerar” och alla krav uppfylls. Dessutom krävs det en del investeringar i badanläggningen och de torde inte betala sig på 2-4 år. Vem vill investera pengar för att hyra badet i max 4 år?

Men inte nog med det. Efter 2 eller 3 år kan kommunen faktiskt säga tack och hej och utan vidare säga upp avtalet – oavsett om entreprenören har investerat miljoner i badet. Hyresgästen tvingas nämligen avstå helt från sitt besittningsskydd. Besittningsrätten är nämligen bortförhandlad i hyreskontraktet. Den pågående simhallsutredningen skulle t ex kunna komma fram till att kommunen själv behöver använda Hallevibadet framöver…

Och då fryser entreprenörens investeringar inne. Det framgår av en särskild klausul i avtalet:

”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

Det betyder alltså att investeringarna fryser inne efter 4 år, om nu inte kommunen har sagt tack och hej tidigare…

Frågan infinner sig återigen – vill samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att Hallevibadet ska bli uthyrt?

I ett av dokumenten, “Kravspecifikation”, finns en uppgift som inte har förekommit någonstans tidigare. Det står:

“Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion. Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme. Entreprenören ansvarar för att dessa begränsningar efterlevs.”

Om någon är intresserad av att hyra Hallevibadet innebär detta “konstaterande” med all säkerhet att intresset av att driva anläggningen upphör helt. Det torde t ex bli omöjligt att ha simskola i bassängerna… Men det är ett mycket underligt uttalande.

Är det inte så att ett reningsverk fungerar – eller inte? Om reningsverket fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen…

Men den stora frågan är, var står det att “anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion”? Jag tror att jag har läst alla utredningar och dokument som finns om Hallevibadet – och detta har mig veterligen inte nämnts någonstans.

Det finns även många oklarheter i det så kallade utkastet till hyresavtal. Det kan inte vara lätt för en intressent att få grepp om vad som gäller. Samtidigt är det så att det som en intressent kan läsa sig till är att hyresvillkoren gör det omöjligt att hyra och driva Hallevibadet. Men det är kanske det som är meningen?

En av intressenterna till att hyra Hallevibadet, Jonas Mossberg, säger till TTELA (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”

Den andre som har varit intresserad en längre tid är Patrick Lejon. Han säger till TTELA att han fortfarande är intresserad, men:

“inte som de skrivit det (avtalet; min anm). De vill ju inte att någon ska driva det. Känslan är att de inte vill ha kvar Hallevibadet”

Det är säkerligen en bra nyhet – för några i kommunhuset. Men inte i Vargön…

Det kommer sannolikt inte att finnas någon intressent som vill hyra Hallevibadet när samhällsbyggnadsförvaltningen effektivt begränsar intäktsmöjligheterna men där kostnadsrisken är obegränsad.

Kommunen får alla fördelar:

  • Entreprenören tar alla kostnader och risker
  • Entreprenören betalar kommunen hyra/koncessionsavgift
  • Kommunen kan häva avtalet vid brister
  • Kommunen behåller investerat fastighetsvärde vid upphörande
  • Kommunen har revisionsrätt i entreprenörens ekonomi

Den sistnämnda punkten har jag inte redogjort för, men det står i koncessionsavtalet:

”Kommunen äger rätt att på egen bekostnad låta auktoriserad revisor genomföra revision i Entreprenörens verksamhet… Entreprenören ska … inge årsbudget … avseende Entreprenörens verksamhet i Hallevibadet.”

Hur ska en seriös aktör kunna bära alla kostnader och betala hyra i en gammal badanläggning med tekniska begränsningar och ändå tjäna pengar på max 27 badande/timme?

Det här är inte ett seriöst marknadsinriktat upplägg för en hållbar drift av Hallevibadet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utformat villkoren för kommunens maximala kontroll och minimala risk, och inte för att en entreprenör ska ha möjlighet att lyckas.

För att kontrollera att mina slutsatser är någorlunda korrekta så lät jag Chat GPT läsa och analysera samtliga dokument. AI-verktyget är tydligt – upphandlingen är utformad för att misslyckas.

Chat GPT misstänker att kommunen då kan hävda:

”Vi försökte privatisera men ingen ville ta över – därför måste vi lägga ner Hallevibadet.”

Kommunen har med andra ord utformat ett erbjudande som garanterat ingen accepterar. Det är som jag ser det ett sätt att kringgå kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut…

Fortsättning följer i inlägget “Hyr ut Hallevibadet! (5)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, ttela, Vargön

Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)

22 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Igår, tisdagen den 20 oktober, gjordes en ändring i villkoren kring upphandlingen av uthyrningen av Hallevibadet. Det gjorde att jag blev tvungen att bryta min “kedja” av planerade blogginlägg. Jag måste rapportera om förändringen. Den kan ha stor betydelse.

Det verkar som om Vänersborgs kommun vill ha så lite som möjligt att göra med upphandlingsprocessen kring uthyrningen av Hallevibadet. Det bestämda intrycket fick jag från kommunikationen med samhällsbyggnadsförvaltningen i förra veckan. Till en början fick jag inga som helst svar på mina frågor. Istället fick jag reda på att det rådde “absolut sekretess”. (Se “Vill du hyra Hallevibadet? (1)”.) Min slutsats blev att kommunens intresse för att få badet uthyrt är minimalt.

Kommunen har lämnat över hela upphandlingsprocessen till det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Det är detta företag som t ex svarar på alla frågor. Om du skaffar en inloggning som användare på Tendsign vill säga. Och det verkar inte finnas något annat sätt att få information…

Det verkar finnas många i kommunen som är intresserade av uthyrningen av Hallevibadet. Jag tror dock inte att det beror på att de går i funderingar på att lämna in ett anbud till Vänersborgs kommun – via  Tendsign med hjälp av SOCAB. Men man vet aldrig, det kanske finns ytterligare någon hyresspekulant. Från Vargön finns det ju redan två, Patrick Lejon och Jonas Mossberg. Det finns ytterligare en person som är intresserad, kanske inte direkt av att hyra badet, det framgår inte. Men den anonyme personen är inloggad som användare på Tendsign och hen ställer flera initierade och kunniga frågor om upphandlingsprocessen.

Personen frågar angående tidsramen för upphandlingen:

“Enligt Upphandlingsmyndigheten är det minst 25 dagar, då detta inte är en upphandling med flera steg. Hur har ni tänkt där?”

Hen citerar vidare ett längre avsnitt hos Upphandlingsmyndigheten (se här):

“Om det krävs att leverantörerna gör ett besök på plats innan de lämnar in en anbudsansökan eller ett anbud ska tiden vara tillräckligt lång för att alla leverantörer ska kunna få den information som behövs för att utarbeta en anbudsansökan eller ett anbud.”

Och vidare:

“Minimifristen för att komma in med anbudsansökningar och anbud är 30 dagar från den dag då annonsen om upphandlingen skickades för publicering. Om anbuden får lämnas in elektroniskt är minimifristen 25 dagar.”

Personen som frågar är helt klart insatt i reglerna kring upphandling.

Det är naturligtvis inte kommunen som svarar på Tendsign. Det har väl framgått med all tydlig önskvärdhet… Det är Charlotta Fröier som är anställd på konsultföretaget SOCAB.

Fröier svarade:

“Den angivna minimifristen om 25 dagar gäller koncessionsupphandlingar över tröskelvärdet enligt 9 kap. 2–3 §§ lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). För upphandlingar under tröskelvärdet, det vill säga upphandlingar som genomförs som ett förenklat enstegsförfarande enligt 15 kap. LUK, finns ingen lagstadgad minimifrist.”

Förstår du inte vad som menas så är du inte ensam. Fröier gör även några andra hänvisningar, t ex till “Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling”, och avslutar:

“Med hänvisning till detta samt upphandlingens omfattning och karaktär har annonseringsperioden i denna upphandling fastställts till 18 dagar, vilket bedömts vara proportionerligt och tillräckligt.”

Fröier anser med andra ord att tidsfristen bedöms vara rimlig och helt ok.

Den frågande personen svarade:

“Hänvisningen till minst 10 dagar i LOU och LUF gäller inte för koncessioner vilket denna upphandling är. Angående upphandlingens karaktär så är koncessioner för badhusdrift komplexa uppdrag, med både ekonomiska kalkyler, personalfrågor, driftansvar och eventuella investeringar. Det är därför inte rimligt att likställa det med en mindre tjänsteupphandling enligt LOU.”

Personen visade återigen sitt kunnande. Fröier svarade lite underfundigt och “distanserat”:

“Huruvida tidsfristen, som är tillåten enligt gällande regelverk, kan anses tillräcklig är en bedömningsfråga, och i den delen förefaller ni och den upphandlande myndigheten ha olika uppfattningar.”

Fröier backar något från lagarna och betonar återigen att det är en “bedömning”. Och den bedömning, som Fröier argumenterar för och försvarar, är tydligen inte hennes egen utan “den upphandlande myndigheten”. Och den upphandlande myndigheten är Vänersborgs kommun… Det är Vänersborgs kommun som vill ha den korta upphandlingstiden…

Undrar varför?

Det sista svaret från Fröier skickades den 16 oktober. Fyra dagar senare, den 20 oktober, som av en händelse dagen efter min första Hallevi-blogg, uppdaterades sidan på Tendsign: 

“Sista anbud/ansökansdag ändrad från 2025-10-31 till 2025-11-14”

Det är ett glädjande besked för den som vill lämna ett anbud. Det innebär att du som intressent av att hyra Hallevibadet har ytterligare två veckor på dig att besöka Hallevibadet, studera samtliga förutsättningar och sedan fylla i alla papper osv.

Vad bra! Det innebär antagligen att fler intressenter hör av sig.

Eller?

Fortsättning följer…

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)

20 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Vill du hyra Hallevibadet? (1)”.

Är kommunen intresserad av att hyra ut Hallevibadet?

Det mesta tyder på att kommunen inte är det. De styrande partierna (utom KD) med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen har hela tiden velat riva Hallevibadet. Och det har tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen också velat. Och eftersom de vill det, gäller det att det blir så, trots att partierna i opposition inte vill det. De har ju fått majoritet för att behålla och istället hyra ut Hallevibadet. Men det finns olika sätt att få igenom sin vilja trots att man är i minoritet…

Innan kommunfullmäktiges beslut den 19 februari att hyra ut Hallevibadet var det mycket prat om att det var omöjligt att utforma ett hyresavtal där kommunen kunde friskriva sig från ansvar. “Expertisen” i förvaltningen var ju övertygad om att Hallevibadet var i bedrövligt skick och utom all räddning. Kommunjuristen sa att det var svårt att skriva ett sådant avtal, medan SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) sa att det går. I den reservation som de styrande partierna (S+C+MP, inte KD) lämnade efter kommunstyrelsens beslut i januari 2025 skrev de:

“Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel.”

Det var uppenbarligen fel.

Det är inte helt sällan så att fakta inte alltid står särskilt högt i kurs i kommunen – i varje fall inte om det står i motsättning till den uppfattning man har…

Det gick alltså att upprätta ett sådant avtal/kontrakt. Det krävdes emellertid en hel del arbete eftersom det uppenbarligen tog över ett halvår att få fram hyreskontraktet. Jag har vid 2-3 tillfällen skrivit till samhällsbyggnadsförvaltningen och frågat – och arbetet var varje gång pågående. Det tog tid, men nu är det klart – även om det fortfarande är ett “utkast”.

Min förmodan är att det kallas “utkast” för att kontraktet ska kunna bli föremål för förhandlingar och kompromisser. Det vore i så fall positivt, även om jag inte kan hitta något som tyder på det någonstans i ”hyreshandlingarna”. Och det kanske inte heller är så lätt för en anbudsgivare att gissa sig till vad som skulle kunna vara föremål för förhandlingar – om det skulle kunna vara hyreskostnaden, kommunala verksamhetsbidrag eller något annat. Det är lite svårt att tro att kommunen är öppen för förhandlingar…

Men var det så komplicerat och svårt att ta fram ett hyreskontrakt som motiverar den långa tiden sedan kommunfullmäktiges beslut den 19 februari i år?

Chat GPT säger följande om det liggande avtalet från Vänersborgs kommun:

“Det här utkastet bygger nästan helt på standardiserade mallar från Fastighetsägarna Sverige”

Jasså? Standardiserade mallar?

Chat GPT fortsätter:

“De är färdiga, juridiskt förankrade blanketter där man bara fyller i uppgifter om hyresvärd (kommunen), objekt (Hallevibadet), yta, adress, användning, hyra och särskilda villkor.”

Och Chat GPT verkar ha helt rätt (som vanligt). På sidhuvudet på kommunens utkast till hyreskontrakt så finns logotypen för Fastighetsägarna med, men inte kommunens logotyp…

Sedan påpekar för all del Chat GPT att den som har upprättat hyreskontraktet har gjort några smärre anpassningar. 

Chat GPT gör bedömningen att en erfaren jurist behöver 4-7 timmar på att utarbeta ett sådant här kontrakt, möjligen upp till en arbetsdag inklusive möten. Arbetet bör inte kosta mer än 6.000-14.000 kr i ren juridisk arbetsinsats skrev Chat GPT vidare, eller upp mot 20.000 kr inklusive intern tid och genomgång.

Det skulle kunna vara intressant att ta reda på vad kommunen har betalat det privata konsultbolaget… Och varför det har tagit så lång tid, från februari, för att få fram avtalet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vill du hyra Hallevibadet? (1)

19 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Är du intresserad av att hyra och driva Hallevibadet i Vargön? Då får du skynda dig. Anbudstiden går ut den 31 oktober 2025 kl 23:59.

Det är kort om tid och då bör du eller någon annan intressent faktiskt ha hunnit vara på plats och inspekterat Hallevibadet. Och det bör helst vara i sällskap med en kommunal representant som kan berätta om badet. Hur ska du, eller någon annan intresserad person eller företag, annars kunna avgöra om Hallevibadet är värt att hyra? Och när du har varit på plats ska du sedan fylla i blanketter, göra en affärsplan, kolla med banken osv.

Som jag ser det är det alldeles för kort tid, i varje fall om kommunen verkligen vill att Hallevibadet ska bli uthyrt… Det är svårt att förstå kommunens brådska med tanke på att t ex Jonas Mossberg, en av de två intressenterna från Vargön (den andre är Patrick Lejon), lämnade in sin intresseanmälan för att driva badet vidare redan den 27 juni 2023. Och kommunfullmäktige fattade beslutet att hyra ut Hallevibadet den 19 februari i år. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)

Antagligen vill du veta mer om upphandlingen. Det kan handla om vilket ansvar du ska få, hyreskostnad, hyrestidens längd, hyresvillkor, kommunens eventuella ansvar osv. Om du har sådana här funderingar och frågor så gäller:

“Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.”

Det är till webbplatsen Tendsign som du måste bege sig för att överhuvudtaget se att det just nu går att hyra Hallevibadet. Hur nu du eller någon annan ska kunna veta det… Man kan väl tycka att kommunen borde annonsera på andra platser också, men jag kan inte hitta några – inte ens på kommunens egen webbplats. Kanske någon bloggläsare kan se om kommunen eventuellt annonserar om Hallevibadet på andra ställen?

Om du lyckas hitta Tendsign på nätet så måste du först skaffa dig en användaridentitet innan du kan logga in och hitta alla handlingar. Om det verkar svårt eller om du får problem av något slag:

“Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”

Charlotta Fröier är anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB. Konsultföretaget sköter hela upphandlingen och:

“det råder absolut sekretess.”

Det är mycket sekretess i kommunen just nu… (Se min partikollega James Buccis senaste blogginlägg från idag “Bron avsnitt 4 – Vad då pinne 12?”.) Det handlar inte om att det skulle råda sekretess kring anbudsgivarnas anbud. Nej, hela rubbet är “absolut” sekretessbelagt – kommunens beslut, förfrågningsunderlaget och kommunens förslag till hyreskontrakt. Och jag kan inte förstå annat än att det är samhällsbyggnadsförvaltningen som vill ha denna sekretess.

I beslutet den 9 oktober står det:

“Samhällsbyggnadsutskottet uppdrar till förvaltningen att annonsera upphandling av tjänstekoncession för aktör till Hallevibadet.”

Och i den korta sammanfattningen av ärendet:

“Fastighet och service önskar annonsera upphandling av tjänstekoncession för att hitta en lämplig aktör till att driva Hallevibadet i Vargön som stått tomställt sedan sommaren 2023.”

Det finns inget i beslutet om att samhällsbyggnadsutskottet, som består av politiker (dock ingen vänsterpartist), ville ha sekretess på handlingarna. Beslutet verkställdes sedan omedelbart, redan innan protokollet hade blivit justerat. (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 

När jag påpekade att protokollet inte hade justerats fick jag följande svar av samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Vart vill du komma? … När vi nu efter ett enigt beslut på utskottet gör detta så tycker du alltså att vi gör…vadå? … Jag får fundera på hur detta ska fortsätta.”

Jag svarade att jag fortfarande ville ha ut de kommunala handlingarna kring Hallevibadet, t ex formella beslut från samhällsbyggnadsutskottet, förfrågningsunderlaget, hyresavtal mm – och så lade jag till kommunjuristen och kommundirektören som mottagare…

Två dagar senare fick jag de begärda dokumenten, i varje fall nästan alla.

Om du eller någon annan har lyckats komma in på “Tendsign” och skaffat dig en användaridentitet så får du tillgång till hyresavtalet, som jag nu också har fått tillgång till, efter många om och men – utan att gå in på Tendsign. Det rådde alltså inte någon “absolut sekretess”.

Det syns ganska snabbt i hyreskontraktet att Vänersborgs kommun inte tycks särskilt villig att förhandla eller kompromissa. Med andra ord, samhällsbyggnadsförvaltningen verkar inte ha något intresse av att få Hallevibadet i Vargön uthyrt. I nästa inlägg ska jag visa exempel på detta.

Fortsättning följer i inlägget ”Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?

14 oktober, 2025 2 kommentarer

Det tycks som om allt fler handlingar och beslut i kommunen beläggs med sekretess. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) verkar leda förändringen från offentlighet till hemlighållande i kommunen.

En av upphandlingarna i SBN har handlat om “Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Jag begärde ut alla handlingar i ärendet inklusive prisuppgifter på förmiddagen den 19 augusti 2025. Åtta timmar senare samma dag återkallades tilldelningsbeslutet i upphandlingsärendet, som hade fattats redan den 11 augusti, av SBN:s ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Det framgick av att ordförande Jonasson undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Och då visades inte bara datumet (19 augusti) utan också klockslaget “in i minsta detalj” – kl 18:33.40… (Beslutet kan laddas ner här.) Det var formellt sett ett korrekt beslut (med datum, själva beslutet, underskrift osv) trots att jag inte kunde låta bli att tänka på agent Leroy Gibbs, i TV-serien NCIS, och hans regel 39:

“There is no such thing as a coincidence.”

Alla handlingar lämnades inte ut – anbudsgivarnas prisuppgifter sekretessbelades av kommunen. Jag överklagade därför sekretessbeslutet till Kammarrätten den 3 september. Det har fortfarande inte förkunnats någon dom. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga (3/3?”.)

Alldeles i dagarna så påträffades nya handlingar, av en slump, i ärendet. Det visade sig att nästan en och en halv månad senare, den 30 september, fattade ordförande Jonasson (S) ett nytt beslut i samma ärende:

“Upphandlingen av Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare avbryts.”

Det första beslutet handlade om att återkalla ett tidigare tilldelningsbeslut och det senare alltså att avbryta upphandlingen. I det senare beslutet, som alltså fattades mer än en månad efter tilldelningsbeslutet, fanns en förklaring till varför upphandlingen avbröts – fast det i praktiken redan hade avbrutits när tilldelningsbeslutet återkallades den 19 augusti.

I förklaringen stod det bland annat:

”Maskinklasserna som upptas i upphandlingsdokumenten speglar inte verksamhetens behov till fullo. Flera av maskinklasserna är felaktiga då verksamheten i första hand är i behov av maskiner med reducerad svängradie.”

Beslutet kan laddas ner här.

Det är många märkliga turer i SBN… Och än märkligare blir det när ärendet var uppe i samhällsbyggnadsutskottet den 9 oktober:

“Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att avbryta upphandling avseende ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare” enligt bilaga.”

Jag väntar fortfarande på en bekräftelse av att beslutet verkligen fattades. Protokollet är nämligen inte justerat än. Ovanstående var beslutsförslaget.

Under samma möte med samhällsbyggnadsutskottet fattades också ett beslut om att uthyrningen av Hallevibadet äntligen skulle gå ut på anbud. Nyfiken som jag är begärde jag ut:

“alla handlingar som finns kring uthyrningen – beslut, hyresavtal etc.”

Fastighetschefen beklagade att han hade missat:

“ditt intresse som leverantör av bad i Vargön”

Hmm… Och så fick jag en kopia på det mail som de två intressenterna, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, hade fått:

“Upphandlingen är nu annonserad och det råder absolut sekretess.
Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.
Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”

Jaha… Inga länkar, ingen förklaring. Det var nog tur att jag inte var intresserad av att hyra Hallevibadet. Jag hade inte haft en aning om hur jag skulle komma vidare. Charlotta Fröier är för övrigt anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB.

Fastighetschefens svar var i varje fall en bekräftelse på att upphandlingen var påbörjad. Trots att protokollet då beslutet fattades fortfarande inte är justerat…

Men det var ett överraskande svar och inte riktigt något svar på min begäran. Och så frågade jag:

“…varför kommunen “begär absolut sekretess”. Är det inte anbudsgivarna som brukar begära det? Vad är motiveringen till sekretessen?”

Det kom sedermera en förklaring till sekretessen – från det privata konsultbolaget!

“Under pågående upphandling gäller absolut sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär ett fullständigt utlämnandeförbud av samtliga uppgifter som hänför sig till anbud eller anbudsansökningar, oavsett mottagare eller syfte, och utan möjlighet till skadeprövning. Sekretessen beslutas inte av kommunen utan följer direkt av lag och gäller obligatoriskt från annonseringstidpunkten till dess att tilldelningsbeslut meddelats samtliga anbudsgivare.”

Det här tvivlade jag på och “kopplade in” kommunjuristen… Jag känner, sedan min överklagan på ärendet ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”, till att det i OSL 19 kap 3 § bland annat står:

“om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.”

Det finns emellertid en möjlighet att konsultbolaget/förvaltningen och jag pratar förbi varandra. Det är möjligt att de missuppfattar vilka handlingar jag vill ta del av. Det är inte anbudsgivarnas handlingar jag är intresserad av, det är handlingarna i kommunen.

Men just nu väntar jag på svar från de juridiskt kunniga, vilket inte hindrade att mejldiskussionen fortgick… Jag hoppas att senare få upplysningar om förfrågningsunderlaget kan vara sekretessbelagt, vem som har fattat beslut om sekretess, om ett privat konsultbolag kan fatta beslut om att sekretessbelägga kommunala handlingar, vad lagen säger osv. Och framför allt, få ett överklagningsbart beslut.

Det finns fler exempel på sekretess. De som har begärt ut dokument från samhällsbyggnadsförvaltningen om Dalbobron har stött på att uppgifter maskas i dokumenten, dvs viktiga delar av dokumenten censureras/sekretessbeläggs, eller att dokumenten i sin helhet sekretessbeläggs. Idag skrev TTELA på sin webbplats (se ”Beslutet om förbud för cyklar och fotgängare förbryllar invånare och expert”):

”Kommunen har lagt sekretess på nästan alla handlingar som rör Dalbobron…”

Och när jag sitter vid min dator och skriver om samhällsbyggnads så kommer ett svar på min begäran till socialnämnden om att få ut:

“socialförvaltningens/-nämndens hyresavtal på Sörbygården Brålanda, både med Hemsö och ev samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Och svaret var:

“Vi kommer nu att göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen för att bedöma om hela eller delar av handlingen kan lämnas ut.”

Vart är Vänersborgs kommun på väg? Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas i Vänersborg?

Anm. Avsnittet om Dalbobron uppdaterades kl 22.40.

==

Se också:

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Upphandling