KS: Irriterat mellan S och M
Kl 15.22 igår eftermiddag slog ordförande Benny Augustsson (S) vänligt men bestämt klubban i bordet. Kommunstyrelsens sammanträde var slut för den här gången.
Det blev inte alls så sent som åtminstone jag hade befarat, men jag hade gjort en stor missbedömning. Det var nämligen endast tre informationer, förutom information från kommunalråden och kommundirektören. Det var det som var förklaringen. Det brukar nämligen vara upp till 10 informationspunkter.
Det var som jag skrev i bloggen inför kommunstyrelsens (KS) möte tämligen tunga och viktiga ärenden som skulle avhandlas. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.) De flesta av dem går dock vidare till kommunfullmäktige den 17 maj för ett slutligt beslut. Jag kan emellertid inte låta bli att berätta om ett av dessa ärenden. KS behandlade ett ärende som många invånare är intresserade av. Och då handlar det naturligtvis om Sikhall.
Kommunstyrelsen fattade ett beslut som i och för sig ska avgöras i kommunfullmäktige, men där kommunstyrelsens ställningstagande var viktigt för de inblandade, för Magnus Larsson och Vänersborgs Segelsällskap. Det var inte heller något skarpt beslut, vilket det inte ens blir om två veckor i fullmäktige – det var ett inriktningsbeslut.
Kommunstyrelsen skulle avgöra:
“inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken”
Samhällsbyggnadsförvaltningen hade delat upp Sikhall i tre delområden – hamnen, magasinet och viken. I varje delområde fanns det två förslag, kommunens förslag och fastighetsägarnas, inklusive Magnus Larssons. (Jag har i några bloggar beskrivit de olika förslagen utförligt – “hamnen”, “magasinet” och “viken”.) Det var ett tämligen, enligt min mening, tendentiöst underlag men miljö- och byggnadsförvaltningens chef gjorde en mycket allsidig och saklig föredragning inför kommunstyrelsen.
De styrande partierna, S+C+KD+MP, förordade i vanlig ordning tjänstepersonernas förslag. Oppositionen ville bifalla fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag, med ett tillägg:
“Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”
Det kan nämnas att enligt Magnus Larsson ska Segelsällskapet få möjlighet att förvärva den del av fastigheten där bryggan ska anläggas. 
I så fall behövs det inget servitut.
Benny Augustsson (S) hade en stark känsla av att oppositionen skulle vinna omröstningen och lade därför fram ett tilläggsförslag till förslagen från fastighetsägarna och Magnus Larsson. Augustssons tilläggsförslag innebar att de fastighetsrättsliga frågorna skulle regleras den dag då detaljplanen över Sikhall vann laga kraft.
Med tanke på att kommunen redan har arbetat med detaljplanen i 8 år(!) är risken inte helt liten att det dröjer ytterligare ett antal år innan den blir klar. Det skulle innebära att den blöta filten som redan ligger över Sikhalls utveckling finns kvar i fortsättningen också. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.)
Jag yrkade avslag på Augustssons tilläggsförslag. Fastighetsägarna och Magnus Larsson skulle faktiskt kunna börja utveckla Sikhall även utan en detaljplan, dvs om de får bygglov, tillstånd för vattenverksamhet och strandskyddsdispens. Och om de fastighetsrättsliga lösningarna är på plats. Oppositionen avslog tilläggsförslaget med röstsiffrorna 8-7, och gick i övrigt på fastighetsägarnas förslag på samtliga tre delområden.
Det öppnar vägen för ett positivt beslut i kommunfullmäktige. I så fall skulle tron och förhoppningen på en utveckling av Sikhallsområdet äntligen kunna få fäste och utvecklas – enligt kommunens vision ska ju kommunen vara attraktiv och hållbar:
“i alla delar”
I ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen, så avgjorde ordförande Benny Augustssons utslagsröst. Det blev nämligen 7-7 i voteringen och det berodde på att Vänsterpartiet, dvs jag själv, avstod från att rösta. Det var med motiveringen att nu är det två veckor kvar till nästa kommunfullmäktige då frågan definitivt ska avgöras. Förslagen från de styrande partierna respektive moderaterna och liberalerna är så lika att de borde kunna jämkas ihop. Och det hade varit en stor fördel om hela kommunfullmäktige blev överens om hur kommunen ska styras och ledas.
Vänsterpartiet uppmanade de två blocken att prata med varandra under de kommande två veckorna. Vänsterpartisterna tänker för övrigt rösta i kommunfullmäktige…
Chanserna verkar dock vara små för att socialdemokrater och moderater ska prata med varandra innan kommunfullmäktige. Och de är definitivt ännu mindre för att partierna ska komma överens. Den slutsatsen drar nog de flesta efter att moderaternas motion om ökad trygghet i Vänersborg behandlats senare under dagen.
Under diskussionen om den moderata motionen framförde ordförande Benny Augustsson (S) uppfattningen att moderaterna har en tendens att lämna motioner som slår in öppna dörrar – som denna motion. Det pågår redan ett arbete i kommunen menade Augustsson utifrån de riktlinjer som motionen ville se. Och så brukar det vara med moderaternas motioner. Sedan pekar moderaterna på arbetet, fortsatte Augustsson, och säger att det var på grund av deras motion. De tar äran åt sig för något som inte är deras förtjänst.
Augustsson ansåg att moderaterna var mer intresserade av att framhäva sin egen förträfflighet än att förbättra för kommuninvånarna.
Henrik Harlitz (M) blev tämligen irriterad och upprörd över Augustssons ord. Eller helt enkelt, redigt förbaskad:
“Att du är så osäker i ditt ledarskap!”
Utbrast Harlitz.
Jag tror som sagt inte att socialdemokrater och moderater blir överens om en gemensam styr- och ledningsmodell för kommunen. Det blir sannolikt fyra vänsterpartister som kommer att avgöra frågan den 17 maj.
Jag återkommer med fler ärenden från kommunstyrelsens sammanträde, bland annat två reservationer om arenan och flygplatsbolaget från Vänsterpartiet.
Första maj i Vänersborg
Igår var det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj.
I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.
Förra året höll Vänsterpartiet ett Förstamajmöte i Vänersborg, men i år begav sig de flesta medlemmarna till Trollhättan eller Uddevalla för att delta i firandet där. Talare på båda mötena var Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk. (Se Vänsterpartiets hemsida: “Första Maj i Trollhättan firades under paraply”.)
I Vänersborg höll Socialdemokraterna sin årliga och traditionella 1 maj-demonstration. I täten med den svenska fanan gick som vanligt Hans-Peter Norén. Framför honom gick helt enligt traditionen Vänersborgs Stadsmusikkår och efter Norén följde 50 deltagande demonstranter. Det var för övrigt en minskning jämfört med förra året med ca 20 personer. Det är nog så i stora delar av landet. 
Till skillnad från länder på kontinenten, t ex Frankrike, så är svenskarna ett tålmodigt släkte som tycks acceptera både sänkta reallöner och att regeringen prioriterar sänkning av skatterna för landets höginkomsttagare istället för vanligt folks välfärd. Eller också har de resignerat… I år beräknas för övrigt skattesänkningarna för de med de högsta inkomsterna kosta statskassan ungefär 13 miljarder.
Efter en relativt torrskodd vandring genom stadens gator avslutades demonstrationen där den hade börjat – i Plantaget. Där bjöd Socialdemokraterna och LO på korv och bröd samt kaffe. Vid kaffe- och korvståndet kunde vi se 
kända socialdemokratiska namn som Nils-Erik Söderqvist, Lasse Wandel, Benny Augustsson, Madelaine Karlsson, Ann-Marie Jonasson, Dan Nyberg, Jonathan Svensson, Kenneth Borgmalm, Anneli Guilotte, Bengt Larsson, Christin Slättmyr, Ann-Sofie Dolk Olsson och arbetarekommunens ordförande Joakim Sjöling. De missar sällan eller aldrig en förstamajdemonstration i Vänersborg.
Vid samlingen i Plantaget började det regna, igen. Det hindrade dock inte Joakim Sjöling att välkomna upp kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson på scenen för att hålla det traditionella kommunala förstamajtalet.
Benny Augustsson var som vanligt i god talarform och var både engagerad och medryckande. Augustsson trummade ut budskapet att S och de styrande partierna i Vänersborg försökte rädda välfärden i så stor utsträckning som möjligt trots högerregeringens politik, eller brist på politik. 
Augustsson gav inte mycket för den passivitet som den borgerliga regeringen visade under den alltmer annalkande och tilltagande lågkonjunkturen. Han kritiserade också den prioritering som regeringen gjorde. Att ge mer till de som redan hade det gott ställt och mindre till de som hade störst behov av den kommunala välfärden var inte socialdemokraternas politik.
Benny Augustsson lyfte att utvecklingen i Vänersborg trots allt var positiv. Det byggdes som aldrig förr sa Augustsson. Nästa år står Holmängens skola klar, en ny byggnad för tingsrätten ska uppföras och Västra Götalandsregionen ska bygga ett nytt Regionens hus i Vänersborg. Augustsson tog också upp kommunens arbete med miljöfrågor som ett tecken på att det händer positiva saker i Vänersborg.
Benny Augustsson kunde dock inte undvika att varna mötesdeltagarna för att kommunen gick några svåra år till mötes. Det blir tufft sa Augustsson och vädjade om förståelse. Det var inte de styrande partiernas i Vänersborg fel utan omständigheterna i världen – och den borgerliga högerregeringen. Men Socialdemokraterna skulle göra allt för att i största möjliga utsträckning slå vakt om välfärden i Vänersborg.
Carina Ohlsson, EU-parlamentariker från Lidköping, talade efter Benny Augustsson. Hon började med en mycket uppskattad anekdot. Olsson berättade att när hon var ung tog hennes mamma med henne till torget i Vänersborg. Där fanns det nämligen ett gatukök som serverade hamburgare. Då var det fest. Det fanns inget ställe i Lidköping som sålde denna amerikanska läckerhet.
Ohlsson talade en hel del om Europafrågor i allmänhet men särskilt om Ukraina. Hon berörde naturligtvis också i stor utsträckning regeringens förödande politik och betonade ofta Sverigedemokraternas inflytande. Ohlsson är djupt engagerad i kvinnofrågor och tog även upp en hel del om det i sitt tal.
Som vänsterpartist höll jag med om det mesta som sades från scenen av både Carina Ohlsson och Benny Augustsson. Det berodde naturligtvis till stor del på att jag delar kritiken mot den nuvarande regeringen. Flera av de krav som de ställde på en ny politik med bland annat mer resurser till välfärden sympatiserar jag också med, även om Vänsterpartiet på de flesta områden vill gå ännu längre. Sedan får man inte heller glömma att den politik som de socialdemokratiska regeringarna förde innan den SD-stödda högerregeringen tillträdde inte direkt var en arbetarpolitik som gynnade barnfamiljer och de lågavlönade i Sverige.
PS. Den 27 april hade Carina Ohlsson (S) en debattartikel införd i Aftonbladet – “Hur bra går samarbetet med SD – egentligen?”.
KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm
Strax efter två högtidsdagar, en religiös (se “Valborgsmässoafton”) och en världslig (se ”Första maj i Vänersborg”), är det dags för sammanträde med kommunstyrelsen. På onsdag den 3 maj ska som vanligt en diger lista med ärenden avhandlas.
Alla ärenden kommer naturligtvis att hinnas med, precis som på alla andra sammanträden. Det som kan diskuteras är hur meningsfullt det är att begränsa talartiden, låta bli att ställa frågor, lägga band på sig själva, undvika mer eller 
mindre tidskrävande diskussioner och snabbt klubba igenom besluten – allt för att hinna med och för att kunna avsluta mötet i rimlig tid… Det är knappast ett klokt sätt för kommunstyrelsen att styra en kommun. Det borde ges tid åt fördjupade diskussioner där syftet borde vara att hitta det bästa för kommunen.
Kommunstyrelsens underlag är på 786 sidor, men det är ändå inte mängden som oroar denna gång. Det är mer ärendenas tyngd. På dagordningen finns nämligen många komplicerade och viktiga ärenden som “Policy för sponsring och donationer” (som också inkluderar “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag”), “fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”, “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”, en ny “Bolagspolicy”, “Gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg” (bolagsordning, ägardirektiv och samverkansavtal) och antagande av en “Naturvårdsstrategi”. Några motioner ska också behandlas, bland annat en författad av undertecknad om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare och en från moderaterna om ökad trygghet i Vänersborgs kommun.
Samtliga dessa ärenden ska gå vidare och beslutas av kommunfullmäktige. Det innebär sannolikt att chansen, bland annat på grund av tidspressen under sammanträdet, för att partierna ska hitta varandra och enas är mycket liten. Istället kommer, tror jag, ärendena att med automatik och utan någon vidare dialog eller diskussion snabbt att skickas vidare till kommunfullmäktige. Och möjligheterna att komma fram till kompromisser och enighet i kommunfullmäktige är i det närmaste obefintliga. Där är det voteringsknapparna som gäller.
Det här är inte något bra sätt att styra Vänersborg.
Kommunfullmäktige sammanträder den 17 maj. Innan dess tänkte jag att redogöra för ovanstående ärenden. Naturligtvis tänker Vänsterpartiet komma med synpunkter och kanske också ställningstaganden redan på onsdag, men som sagt, det är i fullmäktige som det avgörs.
Det finns en hel del ärenden som avgörs direkt av kommunstyrelsen. De är i sammanhanget mindre 
viktiga och handlar alltid om mindre summor pengar, men de saknar absolut inte intresse för vänersborgarna. Två sådana ärenden handlar om flygplatsbolaget och arenan…
Vänersborgs kommun avsätter ett verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB varje år. Bidraget uppgår 2023 till 1.155 tkr, över en miljon kr alltså. På onsdag ska kommunstyrelsen bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420.000 kr till Fyrstad Flygplats. Sammanlagt behöver bolaget ytterligare 2 milj kr, men Vänersborgs del uppgår alltså “bara” till nästan en halv miljon. De andra ägarkommunerna, dvs Trollhättan, Uddevalla och Lysekil, delar på resten.
I beslutet står det att pengarna är till för:
“täckning av förluster under år 2023”
Det är egentligen inte riktigt korrekt. I ansökan från flygplatsbolaget, underskriven av ordförande Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och vice ordförande Benny Augustsson (S), står det:
“De aktiviteter som flygplatsbolaget och flygoperatören genom ett gemensamt åtagande behöver genomföra för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framför allt Stockholmsområdet är inte medtagna i bolagets budget för 2023. 
Ett ökat passagerarantal ger bättre förutsättningar för branschens hållbarhetsomställning till exempel genom att öka efterfrågan på bioflygbränsle vilket flygplatsbolaget kan tillhandahålla. Aktiviteterna väntas också leda till att flygoperatören på sikt kan bredda sitt utbud av destinationer.”
Pengarna ska uppenbarligen användas för att “utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet” och, på sikt, “bredda sitt utbud av destinationer”. Och det genom att bland annat göra ”ägarkommunerna mer kända”. Är det sistnämnda flygplatsbolagets uppgift?
De här pengarna är inte helt okontroversiella. Man kan fråga sig t ex varför skattepengar ska till för att främja att företagsledare och andra i de övre skikten av samhället ska tjäna lite extra tid genom att ta flyget till Stockholm. Och om tidsbesparingen är så viktig – borde då inte flygplatsbolaget bära sina egna kostnader? Skattesubventionerna kan också ifrågasättas utifrån de besparingar som skola, vård, omsorg och kultur och fritid står inför.
Kommunstyrelsen i Trollhättan har redan beviljat pengarna för Trollhättans del. I kommunstyrelsen i Trollhättan röstade Vänsterpartiets representant ja till det extra bidraget. I Vänersborg kommer inte Vänsterpartiet att göra det.
Den andra viktiga frågan, som stannar i kommunstyrelsen, handlar om Arena Vänersborg.
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt.
Det är dags att åtgärda taket anser kommunen. Kostnaden för takreparationen var beräknad till 22 milj kr. Nu ryktas det om att det inte räcker, men några nya siffror har inte nämnts offentligt. Antagligen skulle det behövas ett 
helt nytt tak. För några år sedan sades det att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr. Gör man bara den “billigare” varianten, byte av takduk och isolering för 22 milj, är risken stor att man får göra om åtgärden igen om 10 år.
Man kan också undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Kultur- och fritidsnämnden vill utreda Arena Vänersborg innan investeringarna i ett nytt tak påbörjas. Nämnden vill att det ska bli en ordentlig och uttömmande utredning där även frågor om olika ägar- och driftsformer ska utredas. Nämnden beräknar att en sådan utredning kan komma att kosta upp mot en halv miljon kronor, pengar som nämnden inte har. Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500.000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till en utredning.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det betyder vad jag kan förstå att de ledande partierna anser att investeringarna i arenataket ska genomföras mer eller mindre “i blindo”.
För att ta en jämförelse. Argumentet mot att investera i Hallevibadet är att om man åtgärdar en sak, kan något annat gå sönder dagen efter. Och så kan det hålla på. Badet är nämligen uttjänt och det går inte att göra något åt det. Det vore att kasta miljoner kronor i sjön. Och då funderar jag på om inte samma sak gäller arenan… Borde inte kommunen av samma anledning försäkra sig om att inget annat går sönder i arenan direkt efter att taket reparerats? Eller borde man inte vara säker på att inte arenan är uttjänt och inget att göra något åt?
Kommunstyrelsen ska som sagt besluta om en hel del andra ärenden som inte går vidare till fullmäktige. Det är dock inga kontroversiella eller dyrare beslut som ska fattas.
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”.
Valborgsmässoafton
Idag är det Valborgsmässoafton.
Valborg är en urgammal högtid. Den har anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?
Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”.
Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg aktuellare än någonsin. Tråkigt nog. 
Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hör ihop.
Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur 
så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Val-kyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet.
Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, funderar på de existentiella frågorna. På Skräcklan kan vi i år återigen, äntligen, kontemplera framför den traditionella brasan tillsammans med ett hundratal andra kommuninvånare.
Och framför TV:n kan vi fortfarande se eldarna brinna i Ukraina…
PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.
Budget 2024: Eländes elände (2)
För att travestera Avner när han ropade till Joav i 2:a Samuelsboken (2:26):
“Skall slaktandet av välfärden aldrig ta slut? Förstår ni inte vilket elände det leder till?”
Det kanske kunde vara invånarna i Sverige, eller Vänersborg, som desperat ropar till sina politiker. Eller ett antal kommunalråd i Dalarna till regeringen… (Se dagens inlägg på Vänsterpartiets hemsida – “Frågor till kommunalråden i Vänersborg”.)
Inflationen stiger, räntorna höjs och kostnaderna för välfärden ökar i landet. De som drabbas hårdast av besparingar och nedskärningar i kommunernas verksamhet är som vanligt de som redan har det sämst. Det är de som är arbetslösa, som har lägst inkomst, studerande, barn, unga, äldre och sjuka. Det är inte Stefan Persson, som i januari 2022 hade en förmögenhet på 172 miljarder eller syskonen Jörn, Finn och Kirsten Rausing som vardera var goda för 121 miljarder som drabbas. Eller Melker Schörling… Eller… De har sitt på det torra. Och de behöver inte heller oroa sig för sina släktingar. Förmögenhetsskatten är ju avskaffad, precis som arvsskatten och gåvoskatten…
Det ser däremot eländigt ut för Vänersborgs kommuns nämnder nästa år. Igår skrev jag om några av nämnderna (se ”Budget 2024: Eländes elände (1)”), idag handlar det om kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden
Kommunstyrelsen har tilldelat kultur- och fritidsnämnden (KFN) en budgetram på 133.740 tkr för 2024, drygt 133 milj kr alltså. Det innebär, menar politikerna i nämnden, att det fattas 4 milj kr för att täcka verksamheternas behov.
KFN ska överta skolornas idrottshallar från barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då behöver det tillsättas en arbetsledartjänst. Nämnden får dessutom en ökad hyra när den tar över Frigghallen från BUN, 900.000 kr. Det följer nämligen inte med några pengar… Dessutom höjs hyror och elkostnaderna ökar. Nämnden ser inte att det är möjligt att öka intäkterna, för t ex uthyrning av anläggningarna, motsvarande de ökade kostnaderna. Kommunens föreningar har inte heller några pengar…
Kultur- och fritidsnämnden ska alltså spara 4 milj kr 2024. Det ska ske menar nämnden genom att avveckla Hallevibadet. Det skulle innebära en besparing på 1,8 milj kr. (Läs mer om Hallevi på bloggen “Hallevibadet”.) Nämnden tvingas också minska antalet musiklärartjänster på musik- och kulturskolan med 2,5 tjänster, en besparing på 1,5 milj.
Kommunfullmäktige har beslutat att kultur- och fritidsnämnden ska ta över ansvaret för barn- och utbildningsnämndens idrottshallar. Det vill egentligen inte KFN utan vill att beslutet tas upp för ny diskussion. Om beslutet upphävs skulle det spara 1,6 milj kr för nämnden.
Kultur- och fritidsnämnden är ur budgetsynpunkt en liten nämnd. Det är bara biblioteksverksamheten som är lagstadgad. Nämnden betyder dock mycket för kommunens attraktionskraft och den bidrar till att stärka kommunens varumärke. Jag vet att nämndens verksamhet är särskilt viktig för integration och social gemenskap i Vänersborg.
Samhällsbyggnadsnämnden
Den tredje största nämnden i kommunen, efter socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, är samhällsbyggnadsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att, så att säga, “bygga samhället”. Det innebär att vägar, gator, broar, renhållning, parker, vatten och avlopp osv ingår i nämndens verksamhet. Nämnden levererar också måltider för skolor och äldreboenden. Den äger kommunens fastigheter, även idrottsanläggningarna och skolornas idrottshallar. Den står för underhåll och hyr ut lokalerna till kommunens verksamheter. (Det är lite komplicerat med skolornas idrottshallar… Samhällsbyggnadsnämnden äger hallarna, hyr ut dem till kultur- och fritidsnämnden som i sin tur hyr ut idrottshallarna till barn och utbildning.)
Enligt kommunstyrelsens anvisningar för budget 2024 tilldelas samhällsbyggnadsnämnden 90.949 tkr. Nämnden får också in en hel del intäkter. Stora delar av nämndens verksamhet finansieras nämligen av avgifter (taxor) från 
kommuninvånarna, hyror från andra nämnder i kommunen liksom försäljning av tjänster t ex skolmåltider. Det betyder att nämnden också kan höja avgifter och hyror mm när kostnaderna ökar. Det är emellertid viktigt att ha i minnet att intäkterna från taxorna inte får överskrida självkostnaden. Taxorna kan inte heller höjas för att täcka andra utgifter. Nämnden föreslår bland annat att kommunfullmäktige ska höja brukningsavgiften för VA med 20% (exkl moms) och anläggningsavgiften med 5 % (exkl moms) inför 2024. Kommunen måste verkställa nya lagkrav om förändrad avfallshantering. Det innebär att renhållningsverksamheten behöver öka intäkterna med 4,5%. Även på detta område kommer taxor att höjas.
Nämnden ser med oro på att tomtförsäljningen minskar nu och troligen de kommande åren. Intäkterna från tomtförsäljningarna brukar vara värdefulla tillskott i kassan och har bland annat gått till saneringar av mark.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsanslaget för fastighetsunderhåll med 8 milj kr från och med 2024. Nämnden vill även ha en tillfällig utökning av anslaget med 0,5 milj kr för att exploatera Sanden Södra, dvs Lilla Vassbotten.
Nämnden befarar att den tajta budgeten som kommunstyrelsen har föreslagit innebär att fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter får stå tillbaka. Underhållsskulden ökar och det har väl inte undgått kommuninvånarna vad konsekvenserna av bristande underhåll kan leda till.
Ett annat orosmoln är kostenhetens underskott. Det är inte bara prisökningarna på livsmedel, som har varit mycket stora. Det nya Odenköket vid Torpaskolan tycks också ha blivit dyrare än beräknat. Kostenheten förväntas göra stora underskott även under 2024.
Det utreds hur måltidsproduktionen ska kunna ändras och effektiviseras, det lagas ju mat även på andra platser i kommunen, t ex i Brålanda och på Dalboskolan. Det kommer sannolikt att bli en del förslag på omflyttning och neddragning av personal. Kanske kommer samhällsbyggnadsnämnden också att tvingas stänga restaurang Solrosen i Brålanda. Det blir också, med all säkerhet, mindre variation på menyn, mindre andel ekologiska respektive närproducerade livsmedel.
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar slutligen för kommunens investeringar. Den har ett särskilt och stort ansvar när investeringsplanen upprättas för kommunens alla investeringar. Investeringsplanen är treårig och är en särskild del av mål- och resursplanen (MRP). Det går att läsa om kommunens investeringsplaner i en särskild blogg – se “Budget 2024 och investeringar…”.
De nämnder som är kvar tas upp i en kommande blogg.
Budget 2024: Eländes elände (1)
Jag har läst alla nämndernas MRP-förslag inför år 2024. De kan laddas ner från kommunens hemsida. Förslagen finns i respektive nämnds “kallelse och beslutsunderlag” till aprilmötet. (Undantaget är Överförmyndarnämnden.)
I en tidigare blogg beskrev jag kommunens investeringsbehov de närmaste tre åren. (Se “Budget 2024 och investeringar…”.) I denna blogg tänkte jag börja beskriva nämndernas förslag till åtgärder för att hålla sig inom de av kommunstyrelsen beslutade anvisningarna.
Det saknas pengar i kommunsverige. Så även i Vänersborg. Det finns långt ifrån de pengar som verksamheterna har behov av. Ja, ska sanningen fram så är det mycket osäkert om det finns några pengar överhuvudtaget att tilldela nämnderna utöver de budgetramar som KS har beslutat om. (Budgetanvisningarna gav faktiskt ett underskott i kommunens resultat.) Och det är inte huvudsakligen kommunens fel, även om gamla beslut fortfarande “tickar” pengar, t ex Arena Vänersborg.
Kommunen kan naturligtvis påverka sina inkomster, framför allt skatten. Det har dock inte, vad jag vet, diskuterats seriöst i något parti, i varje fall inte än. Moderater, liberaler, kristdemokrater, sverigedemokrater och medborgarpartister har av tradition varit mot skattehöjningar. Även socialdemokrater har gjort tummen ner när Vänsterpartiet vid något tillfälle under 2010-talet förde höjningar på tal.
Det är inte realistiskt, tror jag, att höja skatten i det ekonomiska läge som många barnfamiljer och hushåll befinner sig i just nu. Dessutom kommer ju en del taxor, som t ex VA, att höjas. Taxorna är emellertid inte någon inkomst i traditionell mening för kommunen. VA-taxan ska t ex bara täcka de kostnader som VA-systemet har i kommunen. Kommunen får inte göra “vinst” på taxorna.
Det är inte bara kommunens kostnader som ökar på grund av inflationen och räntehöjningarna. Statsbidragen minskar i omfattning och en del nya lagar har tillkommit som staten inte kompenserar kommunerna för helt och hållet. Eller 
rättare sagt, bara en alltför liten del. För t ex barn- och utbildningsnämnden (BUN) handlar det om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Det är nya ålägganden som beräknas öka kostnaden för BUN med 4,5 milj.
Utökade krav och påbud på kommunerna med medföljande ökade kostnader borde staten finansiera helt och hållet. Det är ju inte kommunerna som har bestämt dessa utökningar av verksamheten.
Det är egentligen läge för medborgarna att ta sig en ordentlig funderare över hur de röstade i valet till riksdagen i höstas.
Och… Sverige är ett rikt land och staten har pengar till att öka statsbidragen till kommunerna för att upprätthålla välfärden – en välfärd som huvudsakligen kommuner (och regioner) ansvarar för att tillhandahålla för sina invånare.
Andreas Cervenka skrev i Aftonbladet häromdagen (se “”Krispolitikens” vinnare: Höginkomsttagarna”):
“Inflationen har också en rad andra automatiska effekter som är lätta att missa.
En är att olika bidrag automatiskt räknas upp med inflationen, det gäller till exempel försörjningsstöd och garantipension. 
Inflationen påverkar också skatter, inte minst den statliga inkomstskatten.
Eftersom det så kallade prisbasbeloppet räknats upp har gränsen höjts för när den statliga skatten börjar tas ut, om inte reglerna ändras.
En person som tjänar över 60 000 kronor får i år 1 417 kronor i lägre skatt varje månad.
Av regeringens budget framgår att statens intäkter från statlig inkomstskatt väntas minska med 10,5 miljarder eller 18 procent mellan 2022 och 2024.”
Uppräkningen av försörjningsstöd och pensioner ger kommunerna stora kostnadsökningar, vilket staten inte alls ger kommunerna kompensation för. Istället, som Cervenka skriver, så går i praktiken 10 miljarder mer av statens pengar till de hushåll som tjänar mer än 60.000 kr… Omfördelningen av inkomster i Sverige, där pengar går från de ”fattiga” till de “rika”, fortsätter på samma väg som den gjort i ett antal år.
Det skulle behövas 20-30 miljarder till landets kommuner…
Så här ser nämndernas situation ut nästa år i Vänersborg.
Socialnämnden
Socialnämnden är kommunens största nämnd. I budgetanvisningarna fastställdes kommunstyrelsen socialnämndens budgetram 2024 till 1.130.455.000 kr, dvs över en miljard kronor.
Socialförvaltningens behov inför 2024 är sammanlagt ytterligare 52,1 milj kr. Behoven fördelar sig på följande sätt:
- Individ och familjeomsorg 12 milj kr – försörjningsstöd
- Individ och familjeomsorg 26 milj kr – placeringar barn och unga
- Individ och familjeomsorg 2 milj kr – personalförstärkningar
- Personligt stöd och omsorg 9 milj kr – externt köpta platser LSS/SoL vuxna
- Arbete, sysselsättning och integration 3,1 milj kr – daglig verksamhet LSS
I bloggen “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor” beskrev jag faktiskt även de stora besparingar och nedskärningar som socialnämnden beslutade om:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
I samma blogg återgavs också Vänsterpartiets reservation mot budgetförslaget och även Kommunals “Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026”. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.)
Det kan till sist tilläggas att samhällsbyggnadsnämndens funderingar och planer på att ställa om Odenköket till att producera och leverera måltider till Säbo i Brålanda och Frändefors kan påverka socialnämndens budget ytterligare. Det kan uppkomma ännu fler kostnader…
Även barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut om att avveckla Lanternan, dvs kommunens förskola på obekväm arbetstid, kan påverka socialnämnden. Möjligheten att ha sina barn på Lanternan är för många familjer en förutsättning för att kunna jobba kvällar, nätter och helger i t ex äldreomsorgen. Det kan ju faktiskt också innebära arbetslöshet och hänvisning till försörjningsstöd om barntillsynen på obekväma arbetstider upphör…
Barn- och utbildningsnämnden
BUN:s budgetförslag har jag beskrivit i två bloggar. I “Imorgon BUN: Budget mm” beskrev jag förvaltningens förslag och i ”BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan” den ändring i förslaget som politikerna beslutade. Det handlade om Rösebo skola.
De andra nämnderna tas upp i kommande bloggar – se ”Budget 2024: Eländes elände (2)”.
PS. Rubriken är inspirerad av en monolog av Povel Ramel, “Det stora eländet”.
Hallevibadet
Diskussionens vågor har gått höga om Hallevibadet i Vargön. I lokalpressen, på Facebook och i “vanliga samtal”. Det har också
startats en namninsamling för att Hallevibadet ska renoveras och behållas.
Det är viktigt att slå fast att det inte finns något beslut om att lägga ner Hallevibadet, i varje fall inte just nu. Det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade den 11 april handlade om budgeten för nästa år, 2024, och hade följande lydelse:
“Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Mål- och resursplan 2024–2026 inklusive åtgärdsförslag om 4.900 tkr under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar så enligt nedan:
Avveckla Hallevibadet, 1.800 tkr, och ge förvaltningen i uppdrag att säga upp hyresavtalet.”
Det kanske inte är helt lätt att tolka, men Hallevibadet var inget eget ärende på sammanträdet. Badet ingick i kultur- och fritidsnämndens förslag till budget 2024, som enligt uppdrag upprättades utifrån de pengar som kommunstyrelsen hade tilldelat nämnden i de så kallade budgetanvisningarna.
Nämnden fick ett tufft förslag till budgetram av kommunstyrelsen, precis som t ex barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Därför blev kultur- och fritidsnämnden tvungen att leta åtgärder för att minska kostnaderna, dvs hitta besparingsförslag. Nämnden har nu visat kommunstyrelsen och kommunfullmäktige konsekvenserna av den tilldelning av pengar som nämnden föreslås få nästa år. Ska kultur- och fritidsnämnden klara budgetkraven så läggs Hallevibadet ner vid årsskiftet. Det är konsekvensen.
Den 7 juni fastställer kommunstyrelsen kommunledningens uppfattning om vad som ska föras fram till kommunfullmäktige. Då får vi se om nedläggningen av badet är en del av förslaget. Det är kommunfullmäktige som ska ta ställning till detta förslag den 21 juni när den fattar beslut om budgeten för nästa år. Budgetbeslutet börjar sedan gälla från och med den 1 januari 2024.
Det finns flera kommuninvånare som har gett uttryck för att en renovering av badanläggningen på Hallevi skulle vara det bästa, och billigaste. Det finns dock många som har en annan uppfattning. Jag kan naturligtvis inte på egen hand avgöra vem som har rätt om en renovering, men TTELA har t ex rapporterat om Hallevi i flera år. Den 1 maj 2018 sa t ex kultur- och fritidsnämndens vice ordförande till TTELA (TTELA “Besparingar hotar stänga Hallevibadet”):
“I grunden är anläggningen i ett fruktansvärt dåligt skick.”
Och redan 2016 hade en rapport gjort bedömningen att:
“en renovering av anläggningen inte var rätt väg att gå på grund av de omfattande brister som fanns i anläggningen.”
Det kan man läsa i kommunens handlingar om Hallevi. Det är handlingar som samtliga politiker och även alla kommuninvånare har tillgång till. (Handlingarna kan laddas ner här. På sidan 99 i underlaget, bilaga 3, finns det en fördjupad beskrivning av Hallevibadet.)
I handlingarna beskrivs underhållsbehovet på Hallevibadet. Det är ingen uppmuntrande läsning.
Uteplattorna som ligger runt bassängen måste ersättas. De klarar inte dagens hygienkrav och det finns stora problem med myror i underlaget. Det är problem med fukt och hygien vad gäller bassänger och markyta runt bassängerna.
“Bassängerna är klädda med PVC-liner för att undvika att klorvatten når betongytor. Linern är nu uttjänt och behöver bytas. Den släpper i ovankant och det finns rostfläckar i botten på linern vilket visar att betongkonstruktionens armering har korrosionsskador.”
Vidare har en utjämningstank kraftiga korrosionsskador. Flera komponenter i de tekniska systemen för simbassängernas vattenkvalitet har brister. TTELA kompletterade beskrivningen av behandlingen av vattnet den 19 november 2021 (se TTELA “Vänersborg kan få en ny simhall”):
“Farliga kemiska ämnen riskerar att orsaka personskada eftersom kemrummen saknar invallning och skyddsutrustning.”
Avfuktningsaggregatet är installerat 1993 och behöver bytas då det inte klarar av att hålla rätt luftfuktighet. Takkonstruktionen klarar inte dagens krav på snölaster. Taköverbyggnaden har även dåliga energi- och snötekniska egenskaper.
Företaget ENVIROPROCESS AB gjorde 2022 en teknisk inventering av Hallevibadet. Det hittades fler brister.
Vattenreningsanläggningen är i delar ganska sliten och:
“Badvattenkvalitén uppfyller inte i alla delar gällande krav och en del av orsaken till det kan vara att cirkulationsflödet till båda bassängerna är avsevärt lägre än vad som kan anses lämpligt.”
Det påpekas också att luftmiljön i teknikutrymmet bör åtgärdas eftersom en stor del av utrustningen är kraftigt korrosionspåverkad.
Kultur- och fritidsnämndens och kommunens uppfattning är helt klar, och har varit sedan flera år tillbaka. Nämnden skriver:
“Kommunen bör undvika kommande och nödvändiga underhållsinvesteringar, vilka beräknas uppgå till flera miljoner kronor. Anläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning.”
En enig kultur- och fritidsnämnden stod bakom beslutet den 11 april, men både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lämnade var sina protokollsanteckningar, där de förde fram synpunkterna att kommunstyrelsen borde stå för kostnaderna att driva Hallevi tills ett nytt badhus står klart.
KD skrev bland annat:
“En eventuell avveckling bör lyftas i samråd med andra förvaltningar, innan definitivt beslut, för att klargöra den kommungemensamma effekten av en sådan åtgärd. Kostnaden för att hålla Hallevibadet i fungerande skick, fram till dess att framtidens investeringar beslutas, behöver också utredas.”
Och Vänsterpartiet (också en del av protokollsanteckningen):
“Att kultur- och fritidsnämnden driver Hallevibadet var inte tänkt som en långsiktig plan. Badet är undermåligt och har en kort tid att klara sig utan mycket stora investeringar. Men det är inte rimligt att kultur- och fritidsnämnden står för kostnaderna att driva badet längre. Här behöver kommunstyrelsen ta sin del av ansvaret tills det finns ett långsiktigt beslut om kommunens badanläggningar. Vilka bad och hur många ligger inte på kultur- och fritidsnämnden att besluta om.”
Hela kultur- och fritidsnämnden är väl medveten om vad en nedläggning av verksamheten vid Hallevibadet skulle innebära för simklubben, simskolan och allmänheten mfl. Konsekvenserna blir stora…
Det borde ha fattas och genomförts beslut i badfrågan, om nytt badhus, om Hallevi osv, för flera år sedan. Det är helt klart, men frågan har skjutits framåt i tiden. En stor orsak till att kommunen inte har velat “ta i frågan” är naturligtvis de stora investeringskostnader som är förbundna med ett nytt badhus – och också var ett sådant ska ligga. Investeringskostnaderna för ett nytt badhus beräknas att ligga mellan 230-330 milj kr, beroende på vad ett nytt badhus ska omfatta.
Mitt tips är att det så småningom byggs ett nytt badhus och att kommunen försöker hålla Hallevi öppet så länge som det är möjligt utan alltför stora investeringar. När ett nytt badhus står klart kommer Hallevibadet definitivt att läggas ner – om det inte på grund av slitage och förfall “lägger ner sig självt”. Kommunen vill inte satsa stora pengar på Hallevi för enbart något år.
Kommunen måste snarast bestämma sig för hur kommunen ska ha det med badanläggningar framöver. Det är bråttom. Beslutet borde egentligen ha tagits redan, ärendet har varit igång sedan åtminstone 2015.
Budget 2024 och investeringar…
Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har oftast gått på förvaltningarnas linje. Dock inte alltid. Barn- och utbildningsnämnden lyfte t ex bort nedläggningen av Rösebo skola från besparingsförslagen..
Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt.
Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.
De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)
Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också alla de andra partierna lägga sina förslag.
Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De får som sagt träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.
Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för en blogg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt, som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på kommunens anslagstavla i kallelser och protokoll från respektive nämnds sammanträde i april.
Den 7 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir nästan alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2024 (MRP 2024-2026) två veckor senare, den 21 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella besparingar kommunen vidtar och vilka nedläggningar av verksamheter som möjligtvis behöver vidtas.
Läget inför 2024 ser mörkt ut.
Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Denna gång är det dock inte kommunens egen förskyllan att det ser mörkt ut, i varje fall inte enbart. Det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering. Fast det är klart, med lite framförhållning kanske utgångsläget för Vänersborgs kommun hade varit ljusare.
Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Men i denna blogg tänkte jag inte göra det. Jag tänkte “bara” redogöra för alla de investeringar som pågår just nu och som kommunen planerar att genomföra under den närmaste planperioden, 2024-2026.
Investeringar
Kommunen står inför en mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter och VA, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning men även för sociala insatser som särskilda boenden. Ytterligare andra har att göra med en växande befolkning och, kanske framför allt, fler barn och ungdomar samt äldre. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar för investeringarna via hyrorna.)
När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott eller också lånar den upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Lån som redan har tagits har en lägre ränta än de som tas nu eller senare under perioden. Just nu får nog kommunen räkna med att betala en ränta på 3%.
Här redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2026. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här.) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar. (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)
Pågående investeringar
- Holmängens avloppsreningsverk, 158 mnkr
- Skräcklans vattenverk, 255 mnkr
- Rörviks vattenverk, 91 mnkr
- Dalbobron, 50 mnkr
- Öxnered/Skaven etapp 2, 55 mnkr
- Holmängens skola 280 mnkr
2024
- Utökning av förskoleplatser Onsjö, 12,5 mnkr
- Arenataket, 20,8 mnkr
2024-2026
- Skredsäkring och förstärkning av Vargöns hamn 2023-2025, 32 mnkr (mestadels statliga pengar)
- Investering i B-huset, Sportcentrum, 62 mnkr
- Ledningsnätet (ledningar vatten och avlopp mm), 60 mnkr
- Avfallshantering 70 mnkr (nya sopkärl, sopbilar mm)
- Nytt industriområde i Grunnebo med 5,0 mnkr
- Sanden, Södra 245,8 mnkr (inkl P-hus, 115 mnkr. Inom en 10-årsperiod beräknas projektet till totalt ca 442 mnkr)
- Lågreservoar Brålanda 2024-2025, 11,5 mnkr
- Brättevägen 2025-2026, 35 mnkr (väg Onsjö-Öxnered)
- Fritidsgård 2026, 28 mnkr
- Brätte ishall 2026, 8 mnkr (ishockey)
- GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered 2024-2026, 27 mnkr
- Utökning av förskoleplatser Brålanda 2026, 37 mnkr
- Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar 2026, 45 mnkr
Till dessa investeringar kommer troligtvis också investeringar i följande objekt. De är emellertid inte beslutade än.
- Nya lokaler Räddningstjänsten (“brandstation”), 95 mnkr
- Nytt badhus, 230-330 mnkr
Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller?
KF (19/4): En sammanfattning
Det var ett speciellt sammanträde med kommunfullmäktige i onsdags. Undertecknad blev nämligen vald till justerare. Kanske duger denna blogg som justering…
Det ska också nämnas för ”nytillkomna läsare” att det går att se och höra hela fullmäktiges sammanträde på kommunens hemsida – klicka här.
Ärende 2 “Nämndernas verksamhetsberättelser” och ärende 3 “Kommunens och nämndernas årsredovisning” tog båda upp vad som hände förra året. Det var en diger och omfattande redovisning av år 2022. 
Det är ju viktigt att lära sig av året som gått.
Simone Weil skrev en gång:
“Om man inte känner till det förflutna, förstår man inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden.”
Tyvärr var det inte så många partier uppe i talarstolen. Jag vet inte vad det berodde på. Det var mestadels socialdemokrater och vänsterpartister, men också någon liberal och centerpartist. Noterbart är att varken moderaterna eller sverigedemokraterna hade något att säga om 2022.
Det redogjordes inte heller för alla nämnder. De som lyssnade fick höra Benny Augustsson (S) och Lutz Rininsland (V) berätta om kommunen i stort. 
Det talades en hel del om socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Gunilla Cederbom (V) pratade om kultur- och fritidsnämnden och Madelaine Karlsson (S) om Kunskapsförbundet..
Kommunen gjorde ett överskott på 180 milj kr förra året. Under de senaste tre åren, 2020-2022, har kommunens överskott totalt överstigit en halv miljard kronor. Det är ett osannolikt bra resultat.
Det var emellertid inte i social-, barn- och utbildnings- eller kultur- och fritidsnämnderna som vi hittade några stora överskott. Det var inte heller hit till dessa nämnder som överskotten hittade t ex för att anställa fler lärare eller förskollärare, personal i hemtjänsten eller äldreboendena osv. Nej, nämnderna har fått spara och gneta som vanligt. Ja, inte riktigt som vanligt. Pandemiåren har varit betydligt värre än vanligt. En stor del av personalen har haft det riktigt jobbigt, gått på knäna och blivit sjukskrivna. Det tycks dock som om många har glömt det nu. Kommunens överskott har gått till att finansiera investeringar.
De som lyssnade på debatten kunde sannolikt notera att de flesta talare från socialdemokraterna hade en tendens att framhålla det som var bra, medan vi vänsterpartister gärna uppehöll oss kring de “utmaningar” som verksamheter inom socialtjänsten, förskola och skola hade stått och står inför. De som nästan alltid balanserar på gränsen till det acceptabla.
Det är för övrigt svårt att sammanfatta ett helt år i en blogg, och jag tänker inte heller försöka. Jag har dock i två tidigare bloggar skrivit en del om barn- och utbildningsnämndens verksamhet under 2022 – “Nytt BUN imorgon” och “BUN 17 feb? Japp!”.
Innan det var dags för en ajournering för att få sig en kopp kaffe fick samtliga ledamöter i nämnder och styrelser ansvarsfrihet för år 2022. Och det var ju skönt. Det är ju inte alltid ledamöter får det.
Kommunfullmäktige beslutade att förvärva fastigheten Krassen 10, dvs gamla flickskolan. I beslutet ingick också en renovering för drygt 12 milj kr. Även denna sistnämnda investering godkändes av fullmäktige trots att Sverigedemokraterna protesterade. Resten av kommunfullmäktige ställde sig alltså positiva till både köp och renovering.
Vänsterpartiet och min motion om partistöd avslogs som väntat. Det var bara Medborgarpartiet som stödde vårt förslag. Samtliga de andra partierna var emot. De verkar vara väldigt beroende av de kommunala bidragen för sin verksamhet – en verksamhet som tydligen är så viktig att den inte går att effektivisera eller spara på. Som verksamheterna inom t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden…
Jag började mitt anförande med att säga ungefär följande (ur mitt manuskript):
“I TTELA läser vi artiklar om t ex nedläggning av Hallevi, Norra skolan och Rösebo skola. Tittar man i nämndernas förslag till Mål- och resursplan ser vi att det t ex ska ske besparingar i socialnämnden. I barn- och utbildningsnämnden ska det ske personalneddragningar för att spara 8 milj kr. I kultur- och fritidsnämnden kostar arenan så mycket pengar att det inte ens finns pengar kvar till att utreda framtiden för den.
Det finns emellertid ett område som aldrig behöver bekymra sig om neddragningar – politiken. I politiken kör vi på som vanligt. Vi bygger oss en ny sammanträdeslokal, vi har tre heltidsarvoderade kommunalråd och arvoden och partistöd höjs regelbundet.”
Kenneth Borgmalm (S) och Ola Wesley (SD) försvarade partistöden. Av någon anledning uppehöll de sig ganska mycket kring politikernas arvoden, men det var inte det som motionen handlade om. Wesley tyckte att partistödet behövdes för att bekosta den dyra valrörelsen. Men den var å andra sidan förra året och motionen handlade om framtiden, inte att retroaktivt ta tillbaka pengar. Senare fick jag för övrigt reda på att SD satsade ett sexsiffrigt belopp på bussreklam i valet. Jag vet inte om det är sant, men om det var så – ska skattebetalarnas pengar gå till sånt…?
Inte heller i detta ärende var någon moderat uppe i talarstolen…
Partierna fick behålla sitt omhuldade partistöd med röstsiffrorna 44-7. (Tillagt 27/4. TTELA skrev så småningom en mycket bra artikel i ärendet, se TTELA ”Politikerna i Vänersborg vill ha kvar miljonpartistödet”.)
Medborgarpartiets motion om en förlängning av stenpiren i Sikhall fick inget stöd av kommunfullmäktige. Det trodde inte heller Göran Svensson, som hade lämnat motionen, att den skulle få.
Det hade lämnats två medborgarförslag om fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen. Förslaget var att avslå motionen, samtidigt som samhällsbyggnadsförvaltningen skulle åtgärda ett fartgupp på vägen, vid den förhöjda korsningen med Ekevägen.
Då vaknade moderaterna till. Dan Åberg (M) menade att ska kommunen vidta åtgärder har man ju i praktiken bifallit motionen. Det tyckte inte de styrande partierna representerade av Mats Andersson (C) och Ann-Marie Jonasson (S). Moderaternas argument lät logiskt tyckte oppositionspartierna, samtidigt var ju alla överens om vad som skulle göras…
Det blev votering. Oppositionen “vann” med 28-23 – medborgarförslagen blev bifallna.
Sammanträdet avslutades med att Lutz Rininsland (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Finns det någon riktlinje för hur en remissanmodan ska behandlas i kommunen?
Vem bestämmer vilka som skall få tillfälle att yttra sig?”
Benny Augustsson menade att personalen hade mycket att göra och att de inte kunde lägga allt arbete åt sidan för att svara på remisser. Dessutom var svarstiderna ofta korta.
Augustsson gav ett exempel. Den senaste remissanmodan från justitiedepartementet hade inkommit den 5 april. Nästa vecka, den 24 april, skulle man titta på frågan och bestämma hur och av vem remissarbetet skulle ordnas. Och då är det inte mycket tid kvar sa Augustsson. Då tyckte Rininsland att han inte behövde säga mer…
Det var ett tämligen lugnt och städat sammanträde. Tyvärr är det ofta samma talare i talarstolen varje tillfälle. Det borde nog partierna uppmärksamma och jobba med. (De kanske kan använda partistödet till det…) För övrigt är det tämligen tyst, varenda gång, från Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De verkar inte få luft i sällskap med Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Sammanträdet avslutades exakt kl 21.00.
Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor
I måndags hade socialnämnden sammanträde. Precis som barn- och utbildningsnämnden (BUN) diskuterade socialnämnden budgeten inför 2024 utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att det saknades 52,1 miljoner för att behålla verksamheten så som den är uppbyggd idag. Socialnämnden står därför inför stora besparingar och nedskärningar, långt större än BUN.
Det här blev nämndens beslut:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
Det betyder besparingar på sammanlagt 28,1 milj kr… Dessutom har socialförvaltningen som en akut åtgärd infört anställningsstopp.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i nämnden Ida Hildingsson reserverade sig mot ovanstående beslut tillsammans med Johan Olsson (V), som är ersättare.
Till skillnad från BUN:s ordförande Christin Slättmyr (S) godkänner inte socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) längre protokollsanteckningar. (”längre” i betydelsen ”omfång, antal ord” alltså. Förtydligat och tillagt kl 13.58.) Då får ledamöterna delta i besluten och reservera sig istället. Det gjorde Hildingsson. Ida Hildingsson skrev en förklarande och resonerande redogörelse som hon skickade med i den fortsatta budgetprocessen.
Jag återger Vänsterpartiets reservationen i sin helhet här nedan. (Reservationen kan också laddas ner här.)
Efter Hildingssons reservation publicerar jag också Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen. Kommunal förklarar sig oenigt till socialförvaltningens förslag. (Kommunals yttrande kan du ladda ner här.)
===
Reservation från Vänsterpartiet
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 52 100 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, dvs att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023 med 8,6%, allt fler uppdrag blir lagstadgade. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. De föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Samtidigt råder det osäkerhet kring de riktade statsbidragen.
Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut. Frågan bör samtidigt lyftas hur resurser eventuellt kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Detta uttrycker även de fackliga företrädarna, utifrån konsekvensbeskrivningen i bilagan till MRP, att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
De besparingsåtgärder som innebär att rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö vore att ta steg flera år bakåt i tiden och vore dessutom förödande för jämställdheten. Intensivt arbete har pågått för att införa heltid som norm, ta bort delade turer, hållbara scheman samt ökad grundbemanning och resurspass inom vissa verksamheter. De föreslagna åtgärderna att pausa detta arbete samt öka arbetstidsmåttet innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer.
Att föreslå dessa åtgärder då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning från 15% till 21.3% och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt.
Något att lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter.
Den andra delen gäller försörjningsstödskostnader som är förknippat med arbetsmarknadspolitk, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Det är kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2024-2026 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens.
Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske avseende kostnader för utbetalt försörjningsstöd, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del. Riksnormen höjdes inför 2023 med 8.6% i jämförelse med tidigare års höjningar på ca 2%. Troligtvis är det fler höjningar att vänta utifrån inflation och konjunktur och arbetsförmedlingens senaste prognos pekar på att arbetslösheten beräknas öka 2023 och första halvåret 2024 för att sedan stabiliseras. Vilket betyder att den kommer att ligga kvar på en högre nivå än vad den är i dagsläget.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson och Johan Olsson
Vänsterpartiet
===
Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026
Heltid som norm är en överenskommelse mellan SKR och kommunal, det är ett avtal som är avsedd att verka för jämställda löner och god arbetsmiljö.
Att sänka veckoarbetstiden ser vi inte som en möjlig åtgärd då vi har avstått löneutrymme för att uppnå detta.
Dessa två förslag av åtgärd går tvärt emot Vänersborgs kommuns vision, som ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Dom föreslagna åtgärderna inom ASI kommer att innebära försämringar av personalens arbetsmiljö på grund av högre arbetsbelastning.
Den föreslagna förändringen inom PSO kan innebära en oro, stress och risk för ökade sjukskrivningar bland personal.
Arbetsmiljölagen Kapitel 1-Lagens ändamål och tillämpningsområde:
1§ Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
AFS 2015:4 OSA
1§ Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i miljön.
Utifrån ovanstående anser inte kommunal att de förslag till åtgärder som socialförvaltningen föreslår, kommer Vänersborgs kommun inte att kunna bedriva en säker arbetsmiljö
Kommunal är därför oeniga till socialförvaltningens förslag om åtgärder för att få budget i balans. Kommunal ställer sig bakom arbetsgivarens syn på konsekvensbeskrivningen i bilaga i MRP till socialnämnden.
Kommunal yrkar att kommunen ser över och omfördelar den totala budgeten mellan nämnderna så att budgeten fördelas efter behov.
Christina Jansson, Huvudskyddsombud Särskilda boenden/Vård stöd och utredning.
Stefan Hansson, Huvudskyddsombud Personligt stöd och omsorg
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer