BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan
Det blev som förväntat ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Sammanträdet avslutades dessutom med en utbildning om BUN:s tillsynsuppdrag, med ägar- och ledningsprövning, och Barnkonventionen.
Kl 16.35 slog ordförande Christin Slättmyr (S) klubban i bordet och ledamöter och ersättare kunde ta ett djupt andetag och påbörja färden hemåt. Nämndens 1:e vice ordförande fick träda in som ordförande eftersom ordinarie ordförande Bo Carlsson (C) blivit sjuk. Ordförande Slättmyr svingade klubban med den äran, men nämnden fick under mötet klara sig utan anekdoter från en lantbrukares vardag. Dessutom var förvaltningschef Sofia Bråberg frånvarande och förvaltningens administrativa chef Susann Berg fick hoppa in som tf förvaltningschef.
I denna blogg ska jag bara redogöra för de två viktigaste ärendena, budget 2024 med Rösebo skola och Norra skolan.
Norra skolan
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
Det blev en del diskussion om Norra skolan. På ena sidan stod de styrande partierna, anförda av Christin Slättmyr (S) och Elisabeth Johansson (KD). De ville att hyreskontraktet av Norra skolan, “fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, skulle sägas upp idag, dvs till 1 augusti 2024 då Holmängens skola står klar för inflyttning. Med andra ord, Norra skolan skulle stängas, läggas ner som skola. Om utredningen utifrån Henrik Jostens/Henrik Harlitz respektive Kärvlings motioner senare visade att det skulle bedrivas någon form av förskole- och/eller skolverksamhet på Norra så skulle ett nytt beslut fattas. (Det går att ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
På andra sidan hittade vi den samlade oppositionen. Gunnar Henriksson (L) yrkade på återremiss och lämnade följande motivering:
“I väntan på verkställighet av de av fullmäktige bifallna motionerna i december 22 rörande Norra Skolans framtida användning och där en eventuell användning av skolan ur ett BUN perspektiv bör utredas ytterligare, yrkar vi på en återremiss.”
Hela oppositionen stod bakom Henrikssons yrkande.
Debatten som följde var stundtals “engagerad”. Slättmyr menade t ex att oppositionens förslag innebar att det blev mindre resurser till barn i behov av stöd. Det tyckte jag var ett fult sätt att resonera. För övrigt gällde tydligen inte samma argument Rösebo skola… Slättmyr talade också om “flytt av elever”, inte nedläggning av skolan. Det tyckte jag var en lek med ord.
Själv försökte jag beskriva historien om Norra skolan. T ex att jag redan i samband med beslutet om att bygga Holmängens skola ville att nämnden skulle fatta beslut om Norra skolans framtid. Det hände inte. Det skulle liksom ordna sig, utredningarna skulle göras och beslut skulle fattas senare, liksom renovering av skolan. Det fanns till och med pengar avsatta för renovering av Norra skolan för några år sedan, men de flyttades med ett klubbslag till Idrottsgatan för att behoven var akutare där. Och Norra skolans renovering sköts fram. …och sedan försvann liksom Norra skolan ur diskussionen… Det vittnade bland annat Tor Wendel (M) om.
De två motionerna som lämnades in av M respektive V var ett desperat försök att få kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ta tag i frågan och komma till skott. Och motionerna bifölls i december 2022 av kommunfullmäktige. Idag fick vi reda på att utredningen utifrån motionerna inte skulle bli klar förrän våren 2024…
Jaha… Det var som vanligt. Frågan om Norra skolans framtid förhalas, och oppositionen i nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Och vad vi som vill bevara Norra skolan som skola vill spelar ingen roll.
Under tiden fortsätter BUN att hyra privata, dyra lokaler för Vänerparkens förskola (ca 180 elever) – och privata lokaler för förskolan på Dalaborgsparken (80 barn). Och dessutom beslutade kommunstyrelsen nu senast att förvärva “gamla flickskolan” för 5 milj kr, som ska renoveras för över 12 miljoner…
Oppositionen är i majoritet i BUN. Det innebar att ärendet återremitterades. Men det är nog bara tillfälligt. Alla planer fortsätter sannolikt som vanligt…
Det kanske inte är så konstigt att kommuninvånare undrar vad vi politiker håller på med. Det kan jag också undra.
Budget 2024 – Rösebo skola
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Imorgon BUN: Budget mm”.)
Barn- och utbildningsnämnden har fått ett förslag till budget av kommunstyrelsen. Nämndens uppgift är att anpassa sina verksamheter till detta budgetförslag och redovisa konsekvenserna om pengarna ”inte räcker till”. Och eftersom tilldelningen av pengar inte gör det så har förvaltningen tagit fram ett förslag på besparingsåtgärder.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslog en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr).
De styrande partierna, S+C+KD+MP, reviderade förslaget. De ville inte föreslå att Rösebo skola stängdes, det besparingsförslaget lyftes alltså bort. (Hur detta skulle påverka resurserna till elever i behov av stöd förklarades inte och inte heller varför det var skillnad på elever i Rösebo och Norra skolan.) Och eftersom stängningen av Norra skolan inte blev av, utan återremitterades tidigare under sammanträdet, behövde ytterligare 1,7 milj kr sparas. Därför skulle neddragning av personaltätheten öka och uppgå till totalt 7,9 milj.
Hela oppositionen avstod från att delta i beslutet. M+L+SD lämnade en gemensam protokollsanteckning:
”Vi deltar inte i beslutet gällande MRP då vi avser återkomma med ett heltäckande budgetförslag vid kommunfullmäktige i juni.”
Vänsterpartiet lämnade en egen protokollsanteckning. Den avslutades med följande ord:
“Vänsterpartiet ser, läser och förstår förvaltningens sätt att presentera och lösa dilemmat, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom förslagen. Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.”
Det går att ladda ner hela protokollsanteckningen från Vänsterpartiet här.
Nämnden går en “spännande” vår till mötes…
Imorgon BUN: Budget mm
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är inte bara stängningen av Norra skolan som ska diskuteras och beslutas. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det är en del andra ärenden också – kanske inte så många, men viktiga.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Jag hoppar direkt till sammanträdets viktigaste ärende, ärende 8 – “Budget 2024, Mål- och resursplan 2024-2026”. Ja, kanske är ärende 6, stängningen av Norra skolan viktigare, men den skrev jag ju om igår. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
I februari beslutade kommunstyrelsen om de så kallade budgetanvisningarna. De kallas också “budgetramar”.
Budgetanvisningar innebär att varje nämnd i kommunen får en summa pengar i budget för nästa år. Utifrån denna tilldelning ska nämnderna sedan upprätta ett förslag på hur pengarna ska fördelas på och användas i nämndens olika verksamheter. Om pengarna inte räcker till respektive nämnds verksamhet och ambitioner så ska nämnden ifråga ta fram en konsekvensbeskrivning. Där ska konsekvenserna av besparingar och nerdragningar mm beskrivas för kommunstyrelsen.
Hela denna process är ett uppdrag från kommunstyrelsen till nämnderna – och det åligger nämnderna att utföra uppdraget. Och strikt hålla sig inom de budgetanvisningar (”budgetramar”) som kommunstyrelsen har bestämt… Som alla läsare förstår så får nämnder som socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden aldrig eller mycket sällan de ekonomiska medel som de skulle vilja ha för sina verksamheter och med den kvalitet de vill erbjuda kommuninvånarna. Så inte heller denna gång.
Det ska noteras att inga beslut fattas i detta läge. Alla beslut om prioriteringar, neddragningar, besparingar eller satsningar tas inte förrän den 21 juni av kommunfullmäktige. Det är viktigt att komma ihåg det. Det framgår inte alltid av exempelvis TTELA:s artiklar om t ex Hallevi eller av diskussionerna på Facebook.
BUN kommer inte att klara den planerade verksamheten med de medel som kommunstyrelsen föreslår att nämnden ska få för nästa år, 2024. En bidragande orsak är att staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. De beräknas öka kostnaderna för nämnden nästa år med ca 6,9 milj kr. Det handlar om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Samtidigt ökar antalet elever inom grundsärskolan, vilket beräknas öka kostnaden med 4,5 milj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har därför tagit fram fyra, eller kanske rättare sagt fem, förslag på neddragningar i verksamheten. Det är åtgärder som inte, i varje fall inte helt uppenbart, bryter mot Skollagen eller Arbetsmiljölagen. (Eller?)
Barn- och utbildningsförvaltningen vill stänga Norra skolan och flytta de ca 245 eleverna till Holmängens skola. Då sparar nämnden kostnader för hyra på Norra skolan. Förvaltningen föreslår vidare en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr) (se TTELA ”Förslaget: Stäng Rösebo skola”), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr). Med dessa åtgärder sparas 11,4 milj kr.
Det ska alltså noteras att oavsett om politikerna säger ja eller nej till förslaget, som förvaltningen för övrigt lägger fram för att den är “nödd och tvungen”, är det inte förrän kommunfullmäktige beslutar i juni som någon åtgärd blir verklighet. Och därför kommer en majoritet att ställa sig bakom det upprättade förslaget nu på måndag. Tror jag.
Personalorganisationerna protesterar mot de föreslagna neddragningsåtgärderna. I samverkansprotokollet från den 28 mars skriver Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet:
“Att ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.
Därför ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet oeniga till budgetförslaget för 2024.”
Kommunens ekonomi är mycket ansträngd just nu. Statsbidragen minskar och kostnaderna ökar. Politikerna i Vänersborg eller överhuvudtaget i landets kommuner har ingen lätt ekvation att lösa.
Vänsterpartiet kommer att lämna en protokollsanteckning där vi lämnar partiets syn på det hela. Vi avvaktar också att ta ställning till budget och budgetramar tills vi vet mer i juni. Fram till dess kommer det med all sannolikhet både nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.
Norra skolan och budget… BUN ska även avhandla en del andra ärenden imorgon.
I slutet av förra åren kom det ett medborgarförslag om skolmaten. Förvaltningen har lämnat ett imponerande utförligt svar till förslagsställaren.
Det finns mycket att säga om skolmaten, men att den är viktig för elevernas välbefinnande, hälsa, inlärning och koncentration är odiskutabelt. Och när resultatet av en elevenkät genomförd i höstas på kommunens högstadieskolor redovisas kan nog också alla bli eniga om att – det är lite av en kris:
“Resultaten visar att 41 % av de elever som svarat på enkäten uppger att de äter skollunch varje dag, 32 % uppger att de äter skollunch 3-4 gånger i veckan och 18 % svarar att de äter 1-2 gånger i veckan. Andelen elever som uppger att de aldrig äter skollunch uppgår till 8 %.”
Det är självklart viktigt att ta reda på varför eleverna inte äter i skolan. Svaret från eleverna är naturligtvis att de inte tycker att maten är god, men det vore viktigt att analysera orsakerna på ett djupare sätt. Det ska också noteras att det går åt mer mat mat nu än tidigare i skolmatsalarna. Men det har andra orsaker.
Skolmåltiderna kostar pengar, mycket pengar. Om BUN skulle prioritera högre måltidskostnader utan att få extra pengar av kommunfullmäktige skulle det innebära att pengar fick tas av personalkostnaderna eller läromedel. Det “komplicerar” också det hela att det är en annan nämnd som 
ansvarar för skolmåltiderna, Kostenheten på samhällsbyggnadsnämnden.
Medborgarförslaget kommer att avslås med undantaget att elever och bespisningspersonal ska få vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Nämnden ska få information om vad eleverna på Norra skolan tycker om flytten till Holmängens skola. Förvaltningen träffade elevrådet på Norra skolan den 9 mars 2023. Samtalet handlade om:
“vad eleverna tycker är viktigt att tänka på inför verksamhetsflytten.”
Jag kan väl rent spontant tycka att det inte är riktigt så här det är tänkt i Barnkonventionen. Eleverna vet vid samtalet att “de vuxna”/politikerna har bestämt att deras skola ska läggas ner och de ska flytta. Detta är utgångspunkten när det egentligen är detta som eleverna borde få ha synpunkter om. Samtalet borde ha förts för något år sedan kan jag tycka och avhandlat frågan om eleverna vill att deras skola ska vara kvar eller inte…
Fridaskolans låg- och mellanstadium ska utöka med ungefär 100 elevplatser de närmaste åren. Jag undrar om det är elever från Norra skolan som tänker söka sig dit…
PwC har gjort en omfattande utredning om skolstrukturen/organisationen i Vänersborgs kommun. Utredningen redovisades på kommunstyrelsen i februari och nu dyker den upp i BUN, naturligt nog. Däremot har inte kommunstyrelsen skickat med någon typ av uppdrag till BUN. Vad ska nämnden göra med utredningen?
Det verkar inte presidiet i nämnden veta heller. Det blir nämligen “bara” information imorgon. Kanske väcks någon idé på mötet om hur BUN ska gå vidare med utredningens slutsatser. (Jag har planer på att skriva om utredningen och dess slutsatser. Det får dock bli när det finns tid.)
Till sist.
Sammanträdet börjar(!) som vanligt med en verksamhetsuppföljning. Denna gång är det några rektorer från högstadiet som ska berätta om vad som händer “på golvet”. Sammanträdet slutar några timmar senare med information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C). Efter sammanträdet fortsätter utbildningen av de nya och gamla ledamöterna.
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att 
Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens 
verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
Är detta Vänersborgs kommun? (2/2)
Anm. Fortsättning på bloggen “Är detta Vänersborgs kommun? (1/2)”.
Astrid som är 79 år och bor på Gardesanna sa till TTELA (se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”):
“Jag tycker att detta är öststatsmetoder, vi blir överkörda, vi har ingen talan.”
Astrid är inte ensam, många av Vänersborgs kommuninvånare reagerar starkt på att fastighetsägare tvingas att ansluta sig till kommunens VA-nät för dyra pengar fast de inte vill och inte behöver. De har egna enskilda avloppsanläggningar som är godkända.
Även riksdagen har reagerat på tvångsanslutningarna ute i kommunerna. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades därför vid årsskiftet och tanken är att reglerna kring anslutning till kommunalt VA ska bli mer flexibla. Inte heller detta tar Vänersborgs kommun hänsyn till.
I artikeln om Astrid intervjuas också kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson (S), förstår enligt TTELA att situationen är besvärlig, men lägger skulden på lagstiftningen och Länsstyrelsen. Och visst har Länsstyrelsen på sätt och vis en del i ansvaret, och “skulden”, för tvångsanslutningarna på Gardesanna. Länsstyrelsen förelade kommunen 2015 att tillhandahålla kommunalt vatten och avlopp. Men Vänersborgs kommun hade faktiskt kunnat överklaga Länsstyrelsens beslut. Föreläggandet skulle ha kunnat prövats i Mark- och miljödomstolen. Kommunen överklagade emellertid inte.
Kommunen skulle också ha kunnat rita verksamhetsområdet på ett sådant sätt att fastigheter som hade godtagbara enskilda VA-anläggningar med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön, som det heter i lagen, inte ingick i verksamhetsområdet.
9 § i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) säger, och paragrafen gällde även innan lagändringen vid årsskiftet:
“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”
Benny Augustsson (S) försvarar beslutet och tvångsanslutningarna på Gardesanna med att så agerade kommunen också vid VA-utbyggnaden på Dalslandskusten. Det torde vara en klen tröst för Astrid att det fanns kommuninvånare i Dalsland som drabbades på samma sätt. Och två fel kan ju aldrig bli ett rätt…
Henrik Harlitz (M) har en annan syn, en syn som jag också delar. (Eller om det är tvärtom…)
Harlitz menar att Astrids och de andra fastighetsägarnas situation inte är rimlig. Och det håller nog de flesta med om, kanske till och med en och annan socialdemokrat och centerpartist… TTELA tar också upp den motion som Lena Eckerbom Wendel skrev för moderaternas räkning och som återremitterades av kommunfullmäktige nu i februari. (Se “KF 2: VA – återremiss igen”.)
Motionen handlade om att ett regelverk ska tas fram i Vänersborg som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. Det fanns inget i motionen som gick emot lagen och det fanns inget i lagen som hindrade att 
kommunen antog ett regelverk enligt motionen. Det fanns, som Lena Eckerbom Wendel (M) framförde, ett “manöverutrymme” för kommunerna att ha egna regelverk. Regelverket skulle så att säga komplettera lagen och framför allt tala om för invånarna hur kommunen tänkte agera. (Se “KF 2b: VA-motionen och lagen”.)
De styrande partierna, S+C+KD+MP, utnyttjade möjligheten att en minoritet i fullmäktige, 1/3 av ledamöterna, kan återremittera ett ärende. Jag såg det som ett missbruk av denna möjlighet och återremissen syftade enligt min mening enbart till att obstruera ett beslut. Därför har jag överklagat kommunfullmäktiges beslut om återremiss. (Se “Överklagande till Förvaltningsrätten”.)
Imorgon torsdag har samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. James Bucci (V) har lämnat en motion till samhällsbyggnadsnämnden och väckt ett ärende kring VA-frågan. Bucci vill att hans motion behandlas redan imorgon.
James Bucci (V) yrkar att samhällsbyggnadsnämnden tar fram ett regelverk som skall gälla vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.
Bucci skriver i motionen:
“Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.”
Buccis (V) motion mynnar ut i exakt samma krav, samma att-satser, som Lena Eckerbom Wendels (M) motion i kommunfullmäktige!
Bucci anser att det borde ha blivit ett bifall till moderaternas motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion:
“Samhällsbyggnadsnämnd och förvaltning har, som huvudmän, ansvaret för kommunens vatten- och avloppstjänster och det är därför rimligt att i nämnden väcka ett ärende som speglar intentionerna som motionären hade i sin motion till kommunfullmäktige.”
I TTELA konstaterade också Henrik Harlitz (M) helt riktigt:
“När det gäller lagar finns det gråzoner. Det finns andra kommuner som gör generösare tolkningar än vad vi gör.”
Både Moderaterna och Vänsterpartiet anser att Vänersborgs kommun borde tolka lagen “generösare”. Det vill däremot inte de styrande partierna, S+C+KD+MP. De är inte intresserade av några som helst “generösa tolkningar”. För dem gäller bara tvångsanslutning.
De styrande partiernas inställning har varit i överensstämmelse med den “juridiska traditionen”, alltså med gängse praxis i Sverige. De kommunala förespråkarna för tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet har av tradition haft ”rätten” på sin sida. Länsstyrelserna har stöttat kommunerna i denna sak och har inte helt sällan haft en ännu rigidare syn på tvångsanslutning. När ett verksamhetsområde har beslutats i en kommun var det egentligen bara för kommunen att köra på – med tvångsanslutning och obligatoriska avgifter. Och det oavsett om fastigheterna hade egna VA-anläggningar eller ej, om de enskilda VA-anläggningarna var godkända eller ej.
Men nu, äntligen, har det alltså börjat blåsa helt andra vindar i Sverige – i flera kommuner, i Mark- och miljödomstolarna och i riksdagen…
Men inte i Vänersborg…
Vill vänersborgarna fortsätta att ha en kommun som med alla medel kör över de enskilda människorna? Vill vänersborgarna att kommunen ska använda, som Astrid uttrycker det i TTELA, öststatsmetoder? Ska politiker och tjänstepersoner kunna tvinga enskilda människor i Vänersborgs kommun att betala hundratusentals kronor för något som de inte behöver eller vill ha?
Är det en sådan här kommun vänersborgarna vill ha?
Det är i varje fall inte mitt Vänersborg…
Är detta Vänersborgs kommun? (1/2)
Ibland skäms jag över att vara vänersborgare och politiker. När jag idag läser i TTELA om Astrid 79 år är det ett sådant tillfälle.
Astrid bor på Gardesanna i ett hus som byggdes av hennes far 1942. Här växte Astrid upp och de senaste 40 åren har hon bott där året om. Astrid är nu tvungen att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det kostar henne 400.000 kr. Det är en anslutningsavgift på 238.000 kr, anläggandet av rör från tomtgränsen till huset och löpande avgifter.
Det kan vi alltså läsa om i TTELA. (Se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”.) Astrid är inte ensam, TTELA har i ett par artiklar beskrivit konsekvenserna för flera fastighetsägare, varav några är sommarstugeägare.
Orsaken till Astrids och andra gardesannabors belägenhet är ett beslut i Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2020:
“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområdet för vatten och spillvatten för Gaddesanna enligt kartbilaga.”
Beslutet fattades precis när pandemin började få sitt grepp över Sverige. Vänersborgs kommunfullmäktige hade halverats för att minska smittspridningen. Eftersom jag personligen tillhörde en riskgrupp deltog jag inte i sammanträdet.
Beslutet att inrätta ett verksamhetsområde på Gardesanna fattades av ett enhälligt tjänstgörande fullmäktige. Det var en konsekvens av ett föreläggande från Länsstyrelsen 2015. Föreläggande var i sin tur ett resultat av ett brev från några fastighetsägare i området till Länsstyrelsen den 9 februari 2012. Fastighetsägarna begärde att kommunen skulle tillhandahålla vatten och avlopp i området. (Se “Gardesanna – också en del?”.)
Det som slår mig med beslutet i kommunfullmäktige 2020 är att det hänvisar till en kartbilaga. Denna bilaga är dock inte med i protokollet. Det får mig att undra om inte beslutet måste anses vara ofullständigt. Det hänvisar ju för sin giltighet till en karta…
Beslutet har för många år sedan vunnit laga kraft, men… Vilket är beslutet, vilka fastigheter ingick i verksamhetsområdet och skulle anslutas till kommunens VA-nät? Det gick ju faktiskt inte att utläsa ur protokollet.
Det fanns en karta i utskicket till kommunfullmäktiges ledamöter, och där framgår naturligtvis verksamhetsområdet. I varje fall hur förslaget såg ut…
Men ett beslut av kommunfullmäktige måste vara fullständigt. Det är ju själva beslutet som är det juridiskt giltiga. Det är ju också det som ska distribueras till de berörda. Eller borde göra. Det har skrivits på Facebook av en av de som har sommarstuga på Gardesanna att hen inte fått någon information av kommunen – förrän en faktura damp ner nu i år, tre år efter beslutet. Om det är riktigt och sant vågar jag dock inte uttala mig om.
Samtliga fastigheter på Gardesanna har någon typ av enskild VA-lösning. Några är sannolikt mindre bra, kanske till och med undermåliga, medan andra inte är det. Det spelar emellertid ingen roll. Alla fastigheter ska anslutas till kommunalt VA. Det har kommunen bestämt.
TTELA skriver om Astrids fall:
“När kommunfullmäktige har beslutat om ett verksamhetsområde ”så förutsätts presumtion [=ett antagande som gäller så länge inget annat visats; min anm] för behovet av spillvatten för alla fastigheter”, som kommunens VA-chef uttrycker saken.”
Vänersborgs kommun förutsätter alltså att alla enskilda avlopp på Gardesanna är undermåliga…
Mark- och miljööverdomstolen har emellertid slagit in på en annan linje de senaste åren. I en dom från den 28 september 2021 skrev Mark- och miljööverdomstolen:
“För att det s.k. miljöskyddsrekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”
Bevisbördan för att det finns en “tillräckligt konkretiserad och utredd problematik” med en enskild VA-anläggning låg enligt Mark- och miljööverdomstolen på kommunen. Det finns fler domar som säger samma sak. En gång till, det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänster som avses i Lagen om allmänna vattentjänster. Notera att domarna från Mark- och miljööverdomstolen har en prejudicerande verkan.
De här domarna har alltså avkunnats innan lagändringen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)… Det betyder att de här rättsfallen borde beaktas när det gäller Gardesanna. Det gör emellertid inte Vänersborgs kommun…
TTELA skriver:
“På miljö och hälsa på kommunen vet man egentligen inget om den aktuella statusen på Astrids VA-anläggning. ”I vårt verksamhetssystem har vi inget ärende om avloppet till fastigheten.””
Miljö- och byggnadsförvaltningen har alltså inte gjort någon inventering av de enskilda VA-anläggningarna på Gardesanna, det som Mark- och miljöverdomstolen menade var kommunens skyldighet. Men det spelar ingen roll i Vänersborg. Kommunen ska tvinga in alla fastigheter i kommunens VA-nät.
Det skriver TTELA också om i ett annat fall (se TTELA “Stefan tvingas ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp”):
“Stefan och hans familj använder sommarstugan på Gaddesanna utanför Vänersborg på helgerna under fyra månader om året. Fastigheten har eget vatten och avlopp. Ändå tvingas de betala närmare 200.000 kronor för att mot sin vilja kopplas till det kommunala va-systemet.”
Det gäller även Sture Jansson som också bor inom samma verksamhetsområde på Gardesanna. Han säger till TTELA (se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”):
“Jag har ett lantbruk här borta. Och jag har både eget vatten och ett godkänt avlopp. När jag först hörde talas om det här trodde jag ju inte att det skulle gälla oss som hade avlopp. Jag fördjupade mig inte så mycket i det, jag kunde inte tänka mig att de skulle tvinga någon som har fungerande avlopp. Men så var det inte alls, det var tvång för alla som bodde inom området.”
VA-anslutningen till kommunen kostar Sture Jansson omkring 260.000 kr…
Vänersborgs kommun utgår från och förutsätter att alla enskilda avlopp på Gardesanna är undermåliga. Därför ska alla fastighetsägare betala för en anslutning till kommunens VA-nät.
Astrid kommenterar hur hon uppfattar Vänersborgs kommun:
“Jag har en anläggning som fungerar. Den har funnits i många år och det är ingen som har klagat på den. Jag tycker att detta är öststatsmetoder, vi blir överkörda, vi har ingen talan.”
Fortsättning följer i bloggen ”Är detta Vänersborgs kommun? (2/2)”.
Om KS 29/3 (2/2): Övrigt
Anm. Detta är en fortsättning på bloggen ”Om KS 29/3 (1/2): Styrning”.
De flesta beslutsärenden på kommunstyrelsens sammanträde förra veckan klubbades igenom ganska snabbt.
Det var en del synpunkter och frågor om hamnen. Det var någon socialdemokrat som framförde idén att en hamn i Vargön skulle kunna skapa en efterfrågan på hamnverksamhet bland företag. Både ordförande Benny Augustsson (S) och den föredragande tjänstepersonen var bestämda i sin uppfattning – det skulle inte kunna bli så. Jag håller med. Och det går inte att fatta viktiga och kostnadskrävande beslut på drömmar, förhoppningar och önsketänkanden. (Hamnärendet var inget beslutsärende.)
Det blev en viss diskussion om internhyresavtalet för mötessalen Bojorten. Årskostnaden för lokalen beräknas till 2,9 milj kr. Regionen ska betala 600.000 kr i hyra för sina sammanträden varje år och kommunstyrelsens del av kostnaderna uppgå till 1,1 milj. Det var det som KS skulle besluta i onsdags. Resten av kostnaderna för Bojorten hoppas kommunen få in på hyror både internt och externt. (Mötessalen kostar 10.000 kr per dag och 6.000 kr för en halvdag om salen hyrs internt.) Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på upplägget. Eckerbom Wendel undrade om inte kommunstyrelsen borde ta hela hyreskostnaden i stället för samhällsbyggnadsnämnden. Och hon hade definitivt en poäng där. Men kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Ingen begärde votering.
I ärendet “Lokalförsörjning ensamhushåll” (se “Tunga ärenden på KS 2”) yrkade Henrik Harlitz (M) på återremiss. Harlitz ansåg att lägenheterna för de berörda “ensamhushållen” var alldeles för dyra och tyckte att KS typ skulle skicka tillbaka ärendet och fråga om socialnämnden verkligen hade råd att finansiera detta. Dan Nyberg (S) framförde att socialnämnd
en inte vill prioritera bort boendet. Det var en angelägen investering. Och dessutom ville socialnämnden göra sina egna prioriteringar. Sa Nyberg som också är nämndens ordförande.
Det blev votering. Jag röstade för förslaget att “tillskapa bostäder för ensamhushåll”, dvs för det liggande förslaget och mot återremiss. Vänsterpartiet hade utslagsröst, 8-7.
Vänsterpartiet och jag hade utslagsröst även i nästa ärende. Då gällde det “Förslag till fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Under informationen ställde jag en fråga om en formulering i strategin. Det stod “långsiktigt utvecklingsbehov”, jag undrade hur långt fram i tiden denna långsiktighet sträckte sig. Svaret var att långsiktigt är åtminstone 5 år. I det pågående Sikhallsärendet, om fastighetsrättsliga lösningar, står det att en lösning ska fungera med ett perspektiv på 100 till 200 år… (Se “Sikhalls framtid avgörs (4)”.)
Henrik Harlitz (M) begärde återigen återremiss. Han ville att förslaget till fastighetsstrategi skulle tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden. Det var ju samhällsbyggnads som hade fått uppdraget att ta fram en strategi. Nu hade kommunstyrelsen ändrat så mycket i förslaget så rimligtvis måste samhällsbyggnadsnämnden få se det innan kommunfullmäktige fattar beslut. Och dessutom borde alla andra nämnder få förslaget på remiss eftersom de påverkas mycket av fastighetsstrategin, och alla ändringar…
Det lät klokt. Det blev återremiss – 8-7.
I bloggen “Tunga ärenden på KS 3” skrev jag om planerna på en sammanslagning mellan Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Jag framförde tankarna från bloggen på sammanträdet. Dan Nyberg (S), som är ordförande för NÄRF sedan nyår, gjorde allt för att övertyga mig om sammanslagningens förträfflighet. Det gjorde han både under och efter sammanträdet. Jag fick inte direkt några svar på mina specifika funderingar, men dagen efter fick jag mängder av underlag av Nyberg. Antagligen kan jag hitta svaren på mina frågor i dom.
Jag avstod från att delta i beslutet. Jag ansåg mig helt enkelt inte ha tillräcklig kunskap i frågan där och då. Medborgarpartiets ersättare avstod också. Thomas Larsson gick nämligen in som ordinarie eftersom 
Göran Svensson betraktades som jävig… Orsaken var att Svensson är ersättare i NÄRF:s direktion. Det var nog en felaktig bedömning tror jag. Det var också mycket motsägelsefullt att NÄRF:s ordförande Nyberg (S) tilläts delta i handläggningen av ärendet. (Nyberg är ersättare i kommunstyrelsen.) Det borde ha varit så att antingen var båda jäviga eller ingen av dem.
För övrigt fattade kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut. När det blir allvar med en sammanslagning är det fullmäktige som står för beslutsfattandet. Då ska jag ha läst igenom de handlingar som kommunstyrelsen borde ha fått innan inriktningsbeslutet i onsdags…
Det var bara Medborgarpartiet som stödde min motion om att sänka kommunens bidrag till kommunens politiska partier. Alla andra partier ville behålla partistöden på de högre nivåer som är nu. Det betydde avslag på min motion. En röst i kommunstyrelsen sa att det var för sent att ändra partistöden, de är redan beslutade för mandatperioden.
Det kan så vara, men det är i så fall inte mitt fel. Motionen lämnades in till kommunfullmäktige den 6 februari 2022. Personal- och förhandlingsutskottet (PFU) beslutade den 1 april 2022 att inte avge
svar på motionen. Kommunstyrelseförvaltningen fick sedan hand om motionen. Mot bakgrund av frågans politiska natur så avstod den från att lämna förslag till beslut.
Man kan med rätta ställa sig frågan hur det kommer sig att inte motionen behandlades i kommunstyrelsen förrän den 29 mars 2023 – över 1 år senare…? Motionen ska slutligt avslås även i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen föreslog också att Medborgarpartiets motion om förlängning av stenpiren i Sikhall ska avslås av fullmäktige. Det tycker Vänsterpartiet också. (Se “Tunga ärenden på KS 3”.)
Harlitz (M) yrkade lite oväntat bifall till medborgarförslaget om “fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen”. Harlitz menade att vägen var trafikfarlig för elever som cyklade till Mariedalskolan. Trottoarerna var smala och dessutom är det 500 kr i böter om man cyklar på dem. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) tyckte att medborgarförslaget skulle avslås. Förra gången trafikfarliga vägar till en skola, Rånnum i Vargön, diskuterades gjorde Andersson en kovändning. Vi får se om han gör det denna gång också när ärendet avgörs i kommunfullmäktige… (Se “Historien om ett övergångsställe”.)
Det blev faktiskt ytterligare en återremiss. Det var ärendet “Revidering av reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. 
Henrik Harlitz (M) hade lärt av sammanträdet… Han ansåg att kommunfullmäktiges presidium skulle ha närvarorätt på nämndernas sammanträden, och i kommunstyrelsen…
Det verkade som om både Kenneth Borgmalm (S) och Dan Nyberg (S) höll med. Nyberg pratade till och med om socialnämndens öppna möten. Var det en pik till ordförande Benny Augustsson (S) att han borde “öppna” kommunstyrelsens möten också för andra än fullmäktiges presidium…?
Slutligen valdes Britt-Mari Karlsson (V) till Vänsterpartiets representant i “Samordningsgruppen för miljö och klimat”. Vi hade missat det tidigare, men nu blev ordningen återställd.
Och som sagt, kl 17.41 vandrade trötta ledamöter och ersättare hemåt. Det var ett alltför långt möte med alldeles för mycket information och många ärenden.
Påsk i Vänersborg
Vänersborg bjöd på ett varierat utbud av aktiviteter idag. Självklart stod den traditionella påskparaden i centrum.
Hundratals påskgummor och påskgubbar fyllde gatorna i centrum. De var i alla åldrar och fantasin var total när det gällde att klä ut sig.
Paraden började på gågatekrysset. Nestor Lennart Blomberg följd av Vänersborgs Stadsmusikkår ledde 
paraden. De gick via Hamngatan och Kungsgatan tillbaka till gågatekrysset där godispåsar delades ut till alla deltagare. De bästa utstyrslarna belönades med fina priser. Det var korgar med godis och för säkerhets skull ingick också tandborste och tandkräm.
Årets segrare i klassen årets påskpojke kom långväga ifrån. Han kom från det mörkaste Småland. Det var Olle, denne bloggares barnbarn. Det blir något att berätta för kompisarna i Värnamo när Olle kommer tillbaka efter påsklovet.
Det är fantastiskt roligt att se så mycket människor i Vänersborg. Det är inte så ofta, men när det väl händer känner man sig som boendes i en betydligt större stad…
Det var inte bara tjo och tjim i staden denna påskafton. Det var också romernas nationaldag. Vänsterpartiet tog initiativ till att denna dag ska bli en flaggdag i Vänersborg. Kommunfullmäktige biföll enhälligt Vänsterpartiets förslag.
Vänsterpartiet uppmärksammade dagen. Trajosko Drom, som betyder “livets väg”, är en romsk kvinnoförening som arbetar med rättighetsfrågor och social utveckling för den nationella minoriteten. Trajosko Drom var dagen till ära inbjudet till Vänsterpartiet.
De många deltagarna fick ta del av romernas äldsta historia, språkgrupper och romernas situation idag. Det var Marcela Kovacsova som föredrog. Hon berättade om den diskriminering och förföljelse som romer än idag upplever. Särskilt upprörd var hon över reportagen i GP, där den 
romska kulturen skildrades som en hederskultur. Kovacsova var mycket bestämd över att det inte förekom bland romer. Däremot var kulturen patriarkal, och var är den inte det? Romer levde oftare än genomsnittet i social utsatthet med t ex låg utbildning, högre arbetslöshet, fattigdom och missbruk. Det var ett resultat av den diskriminering som romerna som grupp blivit och blir utsatt för.
Marcela Kovacsova framhöll att det gick så långt att många romer dolde sin identitet. Inte för att de inte var stolta över sin identitet utan för att undvika fördomar och diskriminering.
Den 8 april är alltså romernas nationaldag. Romerna har också en egen flagga och en nationalsång – Gelem, Gelem.
Glad Påsk!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dom som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.
Den unge snickarens åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Och det visste Jesus. Han var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de makthavande. Men han var förberedd… Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under denna fredag sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var en lång fredag för Jesus, men det var så romarna avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och nu börjar alltfler amerikanska harar göra sitt intåg i de gamla traditionerna…
Sannolikt är det dock så att folk, och kanske också barn och ungdomar, har tänkt mer på liv och död de senaste påskhelgerna än någonsin tidigare. Det var inte särskilt länge sedan det fanns massor av små osynliga virus runt omkring oss – virus vid namn Covid-19… Nu går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina…
Med tanke på dessa händelser så ter sig invasionen av fiskmåsar i Nordstan tämligen futtig. I år intog som bekant fiskmåsarna hustaken i Nordstan den 27 mars. Men sedan kom snön… Och måsarna fick äntligen användning av sin maskeringsfärg. De syntes inte i snödrivorna. Istället blev deras närvaro riktigt mystisk, de hördes bara. Men det är helt tillräckligt. De önskar även i år alla i Nordstan godmorgon, godmiddag, godkväll och godnatt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
Om KS 29/3 (1/2): Styrning
Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Klockan 17.41 vandrade trötta ledamöter och ersättare hemåt.
Vi hann dock klart. Alla ärenden gicks igenom och protokollet blev fullständigt – kommunstyrelsen behövde inte ta ytterligare en dag i anspråk. Men det var stundtals till priset av begränsningar i frågor och synpunkter till de föredragande. Det var även färre diskussioner 
än förväntat. Och självklart blev tröttheten, i synnerhet under eftermiddagen, en hämsko över beredningen av ärenden. Det är nog så att vill ordförande ha en levande och konstruktiv politisk diskussion så måste mer tid avsättas eller antalet ärenden och föredragningar begränsas. Det är ingen bra idé för varken politiken eller besluten om allt ska stressas igenom.
En partikamrat skickade med en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) – är kommunstyrelsens sammanträden öppna för allmänheten? Det var de inte. Det illustrerades senare på mötet av att kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) ställde en liknande fråga. Levin var på kommunstyrelsen för att berätta om Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, hon är ordförande där. Efter föredragningen frågade hon ordförande Augustsson om hon fick stanna kvar och lyssna. Det fick inte kommunfullmäktiges ordförande…
I tre bloggar innan KS-sammanträdet gick jag tämligen utförligt igenom ärendena. (Se “Tunga ärenden på KS (29/3)”.) Dessutom har jag i två bloggar efter sammanträdet redogjort för hamnfrågan. (Se “Framtiden för Vargöns hamn”.) I denna blogg ska jag göra en del kompletteringar och framför allt berätta om själva sammanträdet.
Sammanträdet började med en så kallad bolagsdag. Två kommunalförbund där kommunen är medlem informerade om verksamhet, ekonomi och framtidsplaner – Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Det gjorde också fyra aktiebolag som är kommunens egna, AB Vänersborgsbostäder (ABVB), Fastighets AB Vänersborg (FABV), Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Det var utförliga redovisningar och tämligen många siffror, men förhållandevis få frågor. Jag tror att några av representanterna blev lite besvikna på det. Men det var viktig och nödvändig information för kommunstyrelsen. Nu hoppas vi att även kommunfullmäktige får samma information. Det är tämligen omöjligt att redogöra för de kommunala aktiebolagen och kommunalförbunden i en blogg. Om man vill veta mer kan man emellertid läsa på de olika hemsidorna – se länkarna ovan.
Det informerades också kring några av de beslutspunkter som KS skulle fatta beslut om senare under dagen. Även kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade. 
Jag passade på att fråga efter lite mer information kring anställningsstoppet på socialförvaltningen. Ordförande Dan Nyberg (S) hjälpte till med svaret. Orsaken är det allvarliga ekonomiska läget i socialnämnden. Prognosen för innevarande år är ett underskott på 63 milj kr… Genom besparingar hoppas nämnden att få ner underskottet till hälften, 31 milj kr. Nyberg talade för övrigt inte om anställningsstopp utan om “vakansprövning”.
Det var en längre så kallad dialog om ett förslag som så småningom ska bli eller i varje fall leda till kommunens nya styr- och ledningsmodell. Modellen återremitterades som bekant i kommunfullmäktige i februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Det var efter ett initiativ av Vänsterpartiet, och motiveringen var:
“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”
Jag vet inte om dialogen blev särskilt “bred”. Det var mest Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S), och till viss del Benny Augustsson (S), som pratade. Men det är ingen kritik av dom, det är mer en kritik av oss andra som mestadels satt tysta. Det är ingen enkel fråga hur en kommun ska styras och ledas. Förhoppningsvis blir man mer insatt och förstår lite mer för varje gång ärendet diskuteras…
Jag tror att skiljelinjen är att moderaterna vill ha en modell som enbart består av en struktur. (Jag kallade det “skelett”, men det kanske inte var ett så lyckat ord.) Sedan är det politikens uppgift att fylla strukturen med ett innehåll. Strukturen för styr- och ledningsmodellen ska vara bestående och ska inte ändras efter t ex ett val. Blir det maktskifte ska endast det politiska innehållet i strukturen bytas ut. (Eller kanske “musklerna” på skelettet, men det är nog inte heller något lyckad liknelse i sammanhanget.)
Socialdemokraterna och de andra styrande partierna vill ha in politiken i själva strukturen. De talar t ex om att en politisk platfform ska ingå i modellen och ge information till alla, både politiker och tjänstepersoner, om hur och mot vilka mål kommunen ska styras. Den politiska plattformen ska styra inriktningsmålen som i sin tur ska styra de förväntade resultaten.
Eckerbom Wendel menade att med de styrande partiernas förslag till modell skulle det vara omöjligt att lägga en oppositionsbudget. Det är den politiska plattformen som ”stör”. De styrande menade i sin tur att om oppositionen i kommunfullmäktige fattar ett beslut om en annan Mål- och resursplan (budget) än vad de styrande partierna vill se – ja, då får den politiska plattformen bytas ut och allt i styr- och ledningsmodellen som har med den att göra.
Även om dessa olikheter i utgångspunkt och synsätt skulle vara de principiella skillnaderna (jag vet inte om jag har fattat rätt) är det i nästa steg svårt att se var det i praktiken skiljer sig. Tycker jag.
I förslaget till ny styr- och ledningsmodell används en bojort för att förklara tankarna i förslaget. Eckerbom Wendel ansåg att bojorten kunde användas i ett förklarande pedagogiskt informationsmaterial, men inte i ett officiellt och formellt styrdokument.
Det kunde kanske ligga en del i det. I andra kommunala styrdokument talar ju själva texten för sig själv, om det behövs tolkningar och exempel så skapas andra dokument som konkretiserar och förklarar styrdokumenten.
Eckerbom Wendel undrade även om tidshorisonterna:
“Vad är kopplat till de 3 åren och vad till mandatperioden?”
Det undrade jag också. Dessutom är vissa nämnders, t ex barn- och utbildningsnämnden, inverkan på många av t ex nyckeltalen på längre sikt än 4 år. Det tänkte jag på efteråt, däremot frågade jag om varför alla indikatorer från Agenda 2030 används i Mål- och resursplanen. Det är ju t ex bara 3 av 58 av dessa indikatorer som direkt berör barn- och utbildningsnämndens ansvar. Och så har indikatorerna i Agenda 2030 huvudsakligen fokus på hårda värden. Det passar de tekniska nämnderna, men knappast social-, kultur- och fritidsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden… KS hann, eller orkade, inte diskutera dessa aspekter.
Det tycktes vid vissa tillfällen på sammanträdet som om de båda perspektiven höll på att mötas. Och vem vet, kanske gör de det så småningom.
Det är viktigt att en styr- och ledningsmodell har en så bred förankring som möjligt bland partierna, även hos de som befinner sig i opposition. Därför måste diskussionen fortsätta. Kanske med ett annat upplägg än som var fallet i KS förra onsdagen. Sådana här svåra och komplicerade frågor gör sig nog bäst om deltagarna får framföra och pröva sina åsikter i mindre grupper. Jag tror att fler skulle vara med och diskutera då.
Fortsättning följer i bloggen ”Om KS 29/3 (2/2): Övrigt”.
Protesten från Dalboskolan
I barn- och utbildningsnämndens diarium fanns i veckan som gick en skrivelse som var undertecknad “Personalen på Dalboskolan”. Om det verkligen är en skrivelse som all personal på Dalboskolan står bakom vet jag inte. Men det tycks vara så. För en stund sedan skickades nämligen skrivelsen ut till samtliga ledamöter i barn- och utbildningsnämnden.
Det är för övrigt egentligen inte särskilt viktigt att skrivelsen kommer från Dalboskolan, även om just Dalboskolan är särskilt intressant i mina ögon. Jag har ju tillbringat över 30 år av min yrkesverksamma tid där. Det viktiga med skrivelsen är att den beskriver en situation på en av kommunens grundskolor.
Som politiker i allmänhet och ledamot i barn- och utbildningsnämnden i synnerhet är det viktigt att lyssna på signaler från korridorer och klassrum i kommunens förskolor och skolor. Jag håller inte nödvändigtvis med om allt som sägs eller skrivs. Det gäller också denna skrivelse. Målet för kritiken är ju – kommunens politiker.
Den här skrivelsen förmedlar en verklighet som många av oss politiker inte känner till eller kanske till och med blundar för. Många vill inte se konsekvenserna av de beslut som fattas. Det är ju ofta så att beslut fattas utifrån siffror i ett budgetförslag och många av oss nöjer sig med, och är stolta över, att röda siffror i resultatkolumnen förvandlas till svarta. Vi ser inte att det betyder att t ex några elevassistenter och pedagoger får sluta och att elever får allt mindre lärartid.
Många politiker har helt enkelt svårt att se verkligheten bakom siffror och alla dessa gröna, gula och röda “ploppar” i verksamhetsberättelsernas resultatavstämning…
Här följer skrivelsen som är undertecknad med “Personalen på Dalboskolan”. (Det går också att ladda ner skrivelsen som pdf här.)
==
Till berörda politiker, nämndledamöter och beslutsfattare
Sveriges skolor befinner sig just nu i en nedåtgående spiral. Pengar och personal minskas, men våld och arbetsuppgifter ökar. En lärares vardag idag går inte att jämföra med den för bara några år sedan. Arbetsuppgifterna bildar stora högar, pressen ökar, men medlen till att lösa dem finns aldrig. Politiker lägger fram löfte på löfte, nya ”spännande” förslag för att bryta trenden av personalbortfall och otrygghet i skolan. Samtidigt som hela Sveriges lärarkår står och skriker ut svaret för allt de är värda. Pengar. Fler trygga vuxna i skolan.
Våldet, otryggheten och den mentala ohälsan ökar kraftigt bland våra barn och unga. Anmälningarna till Socialen hopar sig, elever får inte anpassningarna de har rätt till, antalet hemmasittare ökar drastiskt. Varför hjälper vi inte våra barn? Hur kan vi låta våra ungdomar bli nedbrutna innan de ens kommit ur grundskolan? Hur kan vi inte vara mer måna om deras, och i slutändan vår egen, framtid?
Elever kommer in med sämre och sämre kunskaper mellan varje stadie. Hur är detta möjligt? Dessvärre inte tack vare någon större budget eller bättre arbetsförhållanden. Det är på bekostnad av Sveriges fantastiska skolpersonal. De som dagligen brinner och kämpar för att få medlen att räcka, för att försöka anpassa ut i fingerspetsarna för att alla barn ska få den skolgång de har rätt till. Ändå räcker vi inte till. Våra hjärtan brister dagligen för vi vet att vi inte räcker till. Allt för många otroliga lärare börjar slockna. Vi ser kollegor försvinna en efter en. Många till nya kommuner, andra till helt andra yrken, och tyvärr många till att bli sjukskrivna, med en lång väg tillbaka, om vi ens hinner se dem igen.
Våra lärare bryr sig för mycket, de försöker att få alla att lyckas. Men försök att föreställa er det här:
Att komma in i en sal med 30 elever varav plats egentligen bara finns för 24. Ungefär hälften av eleverna har extra anpassningar, i snitt 8 per elev. Det är nu ditt uppdrag att på 40min starta i gång en lektion där du har allas fokus, du ska ha genomgång på arbetet de ska göra, och sedan se till att alla kommer i gång och avsluta i lagom tid. Det är ungefär 100 anpassningar som ska göras på 40min. Får ni matten att gå ihop? 5 av barnen har en extra anpassning att få individuella instruktioner, de andra 5 behöver hjälp med att starta upp sina arbeten. Under tiden hänger sig 3 av de andra elevernas datorer, 2 uppdaterar sig, 1 kan inte ansluta till det kommunala nätverket, 2 har sina datorer på lagning, och 4 har glömt dem hemma.
Hur löser du situationen? Glöm inte heller då de andra fem eleverna som har anpassningar i att få material uppläst och behöver skrivhjälp. Då har vi inte nämnt de högpresterande eleverna som klarat av uppgifterna på fem minuter. Överlever du lektionen har du 5 till att se fram emot, och däremellan försöka hinna rätta uppgifter, ge en bra och vettig feedback och planera inför kommande lektioner. Sedan har du den viktigare föräldrakontakten, du har två arga vårdnadshavare som hör av sig och ifrågasätter varför inte deras barn får anpassningarna de har rätt till. Du behöver dessutom avbryta lunchen för att bryta upp ett slagsmål i korridoren. Ser varje dag ut så här? Nej självklart inte, ofta behöver du även vikariera för en kollega.
Är lösningen att förlänga lektionerna? Nej, all forskning visar att 40–50 minuter är den perfekta längden. Är lösningen att sluta ge elever extra anpassningar? Nej, eleverna har lagstadgad rätt till det. Är lösningen att ge läraren kompetensutbildning inom IT? Eller kanske hur man prioriterar arbetsuppgifter? Eller kanske rent av en lång kurs i hur man ska bedöma elever och ge feedback, för en legitimerad lärare har väl knappast gått igenom det i sin utbildning? Nej, ni hör väl hur dumt det låter. Svaret är så otroligt enkelt att det är nästintill löjligt, ändå verkar det vara svårt att ge det gehör när det kommer till beslutsfattande. Mer vuxna, färre elever i undervisningsgrupperna. Ja, det kostar pengar. Investeringar för framtiden har en tendens till att göra det.
Låt vår otroliga personal få fortsätta med det de är bäst på, att utbilda våra ungdomar och ge dem en stadig grund till resten av deras liv. Vara en trygg punkt i livet för de som behöver det, låta alla elever lyckas och bli de bästa versionerna av sig själva. Vi tar det slitet. För vi älskar det vi gör. Att se våra ungdomar lyckas är det vi lever för. Det enda ni behöver göra är att se till att resurserna finns för oss att lyckas med det.
Trots denna ständiga uppförsbacke har flertalet skolor, med oddsen mot sig, lyckats öka måluppfyllelsen. En av dessa är vår arbetsplats, Dalboskolan. Den lilla skolan som alltid glöms bort när man pratar om stadens högstadieskolor, ”Jaha finns den kvar?”. Skolan som haft 35 rektorer på 40 år. Trots det fortsätter den att kämpa, tar vara på ungdomarna i och utanför stan och sliter med upprepade fördomar och motgångar. De senaste 5 åren har vår skola gjort en fantastisk resa med ständigt höjd måluppfyllelse trots att måluppfyllelsen på elever som kommit till oss minskat. Vi har genom alla rektorsbyten och hög personalomsättning lyckats hitta vägar som fungerar, skapat och organiserat för att gynna våra elever, så gott vi kunnat utefter de medel vi fått. Och vi har ofta lyckats. Men med förslaget som lagts fram till oss nu förlorar vi nästan all vår resurspersonal. All den ack så viktiga personalen som knyter band med de elever som har tuffast att göra det. Den där stadiga vuxna människan som alltid ger dem ett varmt leende när de kommer till skolan, den enda som gör att de faktiskt orkar gå dit. Inte heller kommer vi att kunna ha kvar mindre undervisningsgrupper, arbetsklimatet kommer att lida, elevernas mentala ohälsa kommer att stiga, tryggheten kommer att minska och våldet öka. De elever som äntligen börjat komma till skolan kommer åter igen att bli hemmasittande, personal kommer att söka sig till andra kommuner. Legitimerade lärare blir rekommenderade att söka andra tjänster. Hur kan vi komma så lågt? När bristen på legitimerad personal är hög i hela Sverige, hur kan vår kommun då göra sig av med legitimerad personal? Hur kan man se på när det här händer, se hur det kommer att påverka ungdomarna, och ändå inte agera för att förhindra det?
Snälla, låt oss nu inte få ytterligare beskärningar för att slå undan knäna för oss igen. Vi har tuffa år framför oss i hela Sverige, det kommer ingen komma undan. Men att låta det gå ut över våra barn och ungdomar är givetvis det sista vi bör göra i nuläget. Utöver att utbilda räddar skolan faktiskt liv, hur kan vi inte prioritera det?
Låt inte Vänersborg dala mer på listorna över statistiken. Låt oss i stället vara i framkant! Se till att vår kommun med stolthet kan säga att vi satsar på skolorna, på vår stads framtid! Låt oss få vara stolta över att få arbeta i Vänersborgs kommun, inte skämmas. Låt våra ungdomar få den skolgång de har rätt till, och ge personalen möjlighet att hjälpa och se alla elever.
Hur man ska lyckas hitta medlen? Gör som vi skolpersonal gör varje dag, trolla med knäna.
Personalen på Dalboskolan
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer