VA och utsläppen 2021
Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunen.
Vänersborgs kommun vill tvinga in så många fastighetsägare och invånare som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA “VA-taxor föreslås bli högre i Vänersborg”.) Men det är oftast inte ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar.
Det är en sanning med stor modifikation…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2021. Jag har läst igenom dessa.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det fanns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Holmängens reningsverk tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet. (Det verkar på en skiss som det till och med finns speciallösningar på reningsverket för avloppet från Toppfrys.)
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 29.150 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.380.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §.
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man förra året höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det säger Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsätter:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte.”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras ju till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i 
centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…
Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Holmängens reningsverk bräddade enligt Miljörapporten inte något under året på avloppsverket. Och det var vad jag förstår ganska ovanligt, men naturligtvis mycket glädjande. (Fast i bilaga 3 står det att “Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning” i reningsverket var 797 kubikmeter, dvs 797.000 liter.) Däremot bräddade avloppspumpstationer på ledningsnätet:
“Sammanlagt bräddade 12 pumpstationer 58 gånger på grund av regn under 2021. Totalt uppskattas 2.002 kubikmeter, lite drygt 2 miljoner liter, ha bräddats på grund av regn.”
De pumpstationer som bräddade mest förra året (fast det står 2020 i tabellen, men jag tror att det har blivit fel) var pumpstationen vid Dalbobron (22 tillfällen, 188 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 127 kubikmeter), Hol (4 tillfällen, 180 kubikmeter) och Lundgrens väg (5 tillfällen, 1.229 kubikmeter).
Det står inget specifikt (vad jag ser) om hur mycket Brålanda avloppsreningsverk bräddade förra året. Det står i tabellen i bilaga 3 i Miljörapporten, precis som för Holmängen (“Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning”), att Brålanda bräddade 3.339 kubikmeter avloppsvatten (nästan 3,5 miljoner liter).
Jag vet inte vad detta innebär, eller om dessa räknas in i den totalt bräddade mängden. Fast det sistnämnda gäller nog inte. I Dalslandsdelen fanns det nämligen också pumpstationer som bräddade. De bräddade sammanlagt 6.433 kubikmeter (6.433.000 liter) och det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 6.383 kubikmeter. (Det var pumpstation 5, se karta.) Den bräddade enligt Miljörapporten 11 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2021. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Jag uppfattar redovisningen i miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:
“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde och riktvärdet för kvartal 4 för totalfosfor har inte klarats. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”
Det var faktiskt precis detsamma som hände året innan.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2020”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats något på Holmängens reningsverk, även om det i stort är väldigt likt. I Brålanda var det en förbättring av zinkutsläppen, medan nickelutsläppen ökade. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men enligt rapporterna är den liten. Men jag trodde nog jag att utsläppen skulle minska över tid.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter. Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2021 producerades 444.893 kWh. Det producerades 2.515 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning). Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.
I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Sedan transporteras slammet till Heljestorp. Det handlar om 1.577 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så, slammet innehåller som sagt både det “ena och andra”, inte minst läkemedel och kemikalier. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. (Här en aktuell artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.)
Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk byggs det om:
“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen beräknas ge ett torrare slam, d v s högre TS-halt erhålls. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och beräknas varas klar våren 2022. Avloppsverket har sänkt slamnivåerna och slamåldern i alla bassänger för att undvika slamflykt.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorp.
Kväve och fosfor måste återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve” och “Miljömålsberedningen föreslår ökad återvinning av fosfor och kväve från avlopp”.)
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019” och “VA och utsläppen 2020”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
PPPS. Förra sommaren “stängdes” barnbadet på Skräcklan. Var det avlopps- eller dagvatten eller var det på grund av Kanadagässens och andra fåglars invasion? Diskussionens vågor gick höga. 
Min teori är att det är fåglarnas fel och därför instämmer jag i kommunens tidigare uppmaning till alla vänersborgare som besöker Skräcklan:
“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”
Det gäller naturligtvis även fiskmåsar…
Valdebatt i Sundals Ryr
Det märks att det närmar sig val. Partierna börjar vakna, sakta men säkert, ur sin Törnrosasömn. Den tystnad som har rått under de senaste 3-4 åren börjar försiktigt brytas. 
Partier som vänersborgarna knappt visste fanns representerade i Vänersborg tar sig ton. De vill nämligen ha vänersborgarnas förtroende att styra kommunen nästa mandatperiod.
Kreativiteten börjar därför flöda från flera av partierna. Uppfinningsrikedomen är omfattande. Det gäller att lova – vitt och brett, stort och smått, guld och gröna skogar… Och det gäller att lova mest, det gäller att övertrumfa de andra partierna. Flest vallöften vinner…
Det började redan i årets första valdebatt, som hölls onsdagen den 27 april. Byalaget i Sundals Ryr hade bjudit in representanter för de lokala partierna till Sundalsgården, det gamla församlingshemmet. Alla partier var representerade. Det var 7 män och 2 kvinnor, från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Moderator var ytterligare en man, ingen mindre än Dan Nyberg (S). Nyberg bor några stenkast från hällristningarna och kosläppen i Evenstorp.
Moderator Nyberg lät alla partier börja med en presentation på max 4 minuter. Kristdemokraterna var först ut. Magnus Ekström öppnade lite försiktigt med att KD ville sänka bensinpriserna och bevara badet i Brålanda. Vänsterpartiets Gunilla Cederbom ville satsa på barn och ungdomar, på förskolor och skolor. Göran Svensson i Medborgarpartiet lyfte kommunala servicehus i Brålanda och förlängd brygga i Sikhall.
Det var trots en del vallöften ändå en ganska trevande inledning. Det bröts när Ola Wesley i Sverigedemokraterna fick ordet. SD gick på knockout. Partiet arbetade hårt för ett tågstopp i Brålanda sa Wesley och partiet hade kämpat hårt för att bevara Röseboskolan. (Vilket inte alls var sant – se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) SD ville sätta upp trygghetsbelysning, även i Sundals Ryr och partiet ville se fler kommunala väktare, även det i Sundals Ryr. SD var för enskilda avlopp och utveckling av Sikhall.
Wesley (SD) satte press på de övriga partierna – nu gällde det att hänga med i valsvängarna. Mats Andersson menade att Centerpartiets själ låg på landsbygden. Det var ganska svårslaget… Andersson lovade att gynna småföretagarna, stödja innovationer i de gröna näringarna och öka kopplingen mellan skola och företag. Det var nog egentligen mer av rikspolitik än kommunal sådan. Andersson kunde i detta 
läge dock inte riktigt stå upp mot SD:s kanonad av vallöften. Det kunde inte heller Miljöpartiets Annika Repo Wallman som pratade om hållbart jordbruk, att vi måste ändra vårt sätt att leva och att Vänersborg ska ha en egen energiproduktion.
Benny Augustsson från Socialdemokraterna rycktes liksom Miljöpartiet inte riktigt med i tävlingen om vallöften. (Det tog han dock igen i sitt 1:a maj-tal. Se “1 maj i Vänersborg”.) Augustsson berättade vad S hade åstadkommit under de sista åren i 
kommunledningen, vilket inte heller var riktigt sant. I de flesta av exemplen hade flera eller samtliga partier stått bakom. Han nämnde t ex tågstoppet i Brålanda, Gröna Klustret och detaljplan Källeberg. I andra exempel kunde det ha varit en vänsterpartist som pratade – socialdemokraterna arbetade för jämlikhet och jämställdhet, det offentliga skulle ta kontrollen av välfärden och landsbygdsskolorna skulle behållas.
Gunnar Henriksson från Liberalerna betonade vikten av skolan och att eleverna blev behöriga till gymnasiet. Henrik Harlitz från Moderaterna lyfte i sitt inledningsanförande inte direkt några kommunala frågor, utan pratade om krisstöd till jordbrukarna, företagande, polisen, stärkt äganderätt och att han ville avskaffa strandskyddet. Det skulle överlåtas till kommunerna att bestämma.
Dan Nyberg valde sedan att ägna en stor del av debattiden till priserna på diesel. Det var självklart en viktig fråga för Sundals Ryrborna med alla traktorer och jordbruksmaskiner. Men det var knappast något som politiker i Vänersborg kan göra något åt. Men trots det blev det lite som en auktion, fast tvärtom – vilket parti ville sänka dieselpriserna mest? Det var länge KD som ledde men i upploppet slog SD till med 10 kr litern, och avgick med “segern”. Fast följande argument från Ekström (KD) var svårslaget:
“Man ska ha råd att vara svensk.”
Men det ska väl sägas att några partier också pekade på den andra sidan av myntet, miljöförstörelsen och klimatomställningen.
Det blev en del diskussion om tågstoppet. Nästan alla partier försökte ta åt sig äran för att det ska bli en tågstation i Brålanda senast 2028. Man bör emellertid komma ihåg att det här är en gammal fråga som det pratades om redan inför valet 2014. Det hände dock ingenting i kommunen med frågan, trots vallöftena, och det föranledde Brålanda Företagarförening att sammankalla möten med kommunen. Det hände fortfarande ingenting. Det ledde till en motion från Vänsterpartiet den 27 september 2016. (Se “Tågstopp i Brålanda”. Och sedan beslut i fullmäktige, se “Gårdagens KF (23/11) (1)”.) Och då blev det betydligt bättre fart på kommunledningen. Tyvärr var det ingen som nämnde detta under debatten…
Sedan skruvades tempot i att avge vallöften upp. Badet i Brålanda ska finnas kvar sa några, Sörbyvallen ska utökas, alla kommunala fastigheter i t ex Brålanda ska underhållas bättre, fler fotbollsplaner och elljusspår, skolresultaten ska höjas, hela kommunen ska leva, alla ska vara i arbete eller i studier, tidiga insatser, kameraövervakning, ensamheten i kommunen ska minskas, bättre hemtjänst, kommunala servicecenter, mer lokal upphandling, landsbygden ska leva och så vidare…
Fast Liberalerna “vann” nog denna kamp när Gunnar Henriksson utan att veta det travesterade en känd välfärdspartist i kommunen:
“Liberalerna röstar på alla bra förslag.”
Det var en tävling. En tråkig tävling. De partier som inte riktigt tog upp kampen vem som skulle “vinna” löfteskampen var faktiskt S+MP+V+L. Ja faktiskt också Liberalerna, trots citatet ovan. Gunnar Henriksson fortsatte nämligen sitt anförande med att påpeka det orimliga i att alla de uppräknade vallöftena skulle kunna bli verklighet i Vänersborg. Kommunen hade helt enkelt inte råd med allt menade han.
Dan Nyberg
Det skulle ha varit välgörande, och sannolikt mycket avslöjande, om moderator Dan Nyberg hade frågat de olika partirepresentanterna vad partierna hade gjort denna mandatperiod för att förverkliga förra valets vallöften och om och hur de hade arbetat för att förverkliga kvällens vallöften redan innevarande mandatperiod…
Det positiva var kanske att flera politiker hade bemödat sig om att sätta sig in i landsbygdens frågor, i allmänhet, och Sundals Ryrs/Brålandas frågor i synnerhet. Det hade dock inte alla gjort.
Till slut.
Min bestämda åsikt är att vänersborgarna inte ska lyssna på vad partierna säger eller lovar inför valet. De ska istället se vad partierna har gjort under de gångna fyra åren.
Det var ett trevligt initiativ av byalaget i Sundals Ryr att ordna valdebatten.
1 maj i Vänersborg
Idag är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj.
I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.
I Vänersborg höll Vänsterpartiet ett möte på Kokhusplatsen vid Vänerns strand. Omkring 30 personer slöt upp och lyssnade på Carina Örgård, Vänsterpartiets oppositionsråd i Västra Götalandsregionen.
Carina Örgård
Carina Örgård höll ett mycket bra, välskrivet och uppbyggligt tal som spände över de flesta aktuella ämnen. Hon talade om kriget i Ukraina, om klimatomställning, välfärden osv. 
Örgårds tal är publicerat i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida – ”Första maj-talet 2022”.
Det som framför allt drog ner spontana applåder från åhörarna var när hon deklarerade att Vänsterpartiet säger “NEJ TILL NATO!”.
Örgårds anförande var pedagogiskt uppdelat i kortare delar och i pauserna bjöds mötesdeltagarna på musik av trubaduren Dan Johansson. De bjöds också på kaffe och hembakat. Pengar samlades in till Ukraina UNHCR, Swish 123 260 4098.
Innan Vänsterpartiets sammankomst var till ända började Socialdemokraterna sin årliga och traditionella 1 maj-demonstration. Som dock har fått ställas in, som så mycket annat, under pandemin. Antalet deltagare i Socialdemokraternas demonstrationer minskade, innan pandemin, successivt under 10-talet, men i år kan den trenden ha brutits. Jag räknade till ca 70 personer, exklusive musikkåren, när jag mötte demonstrationen på Drottninggatan. Det var 10 personer fler än år 2019. I täten med den svenska fanan gick kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén.
Efter en ganska lång och svettig vandring genom stadens gator samlades deltagarna slutligen i Plantaget. Vid kaffe- och korvståndet kunde vi se 
kända socialdemokratiska namn som Nils-Erik Söderqvist, Benny Augustsson, Madelaine Karlsson, Dan Nyberg, Jonathan Svensson, Kenneth Borgmalm, Christin Slättmyr, Ann-Sofie Dolk och arbetarekommunens ordförande Joakim Sjöling
Paula Holmqvist
Riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet Paula Holmqvist från Dals Ed var huvudtalare. Holmqvist höll ett bra och engagerat tal även hon. Det slog mig att Carina Örgårds tal på Vänsterpartiets möte och Paula Holmqvists hade väldigt många beröringspunkter. Det skulle ha varit svårt, om man bara hörde eller läste talen “anonymt”, att avgöra vem som sade vad – om det nu inte var för NATO… Holmqvist tog inte ställning, hon uppmanade istället mötesdeltagarna att engagera sig i den interna partidiskussionen.
Joakim Sjöling
Olof Palme skulle sannolikt vrida sig i sin grav om han hörde… För Palme var en svensk anslutning till NATO totalt utesluten – ett NATO som för övrigt återigen kan få Donald Trump som ledare om 2 år. (Jag skulle vilja passa på att rekommendera en debattartikel i Aftonbladet av Frida Stranne – ”Dubbelmoralen om krig får mig att tappa andan”.)
Holmqvist (S) talade mycket om den “klassiska socialdemokratiska politiken”. Och med det menade hon frågorna kring välfärd, solidaritet, jämställdhet, tillit, trygghet och arbetsvillkor. Men – har inte denna “klassiska” politik ersatts med en helt annan socialdemokratisk politik sedan åtminstone Olof Palmes dagar? Har inte socialdemokraterna gjort en ordentlig högersväng och fört en klassisk borgerlig politik istället med extremt ökade klassklyftor som följd? Vi är nog väldigt många på “vänsterkanten” som är av den uppfattningen…
I Vänersborg då? Det finns väl inte någon som kan påstå att Vänersborg har närmat sig de socialistiska idealen trots alla år av socialdemokratiskt styre, om nu socialdemokraterna har haft den ambitionen. Och varför skulle socialdemokraterna arbeta för det i Vänersborg när de inte gör det i Sverige? Inte heller kan väl socialdemokraterna få till stånd en rättvisare och mer jämlik kommun tillsammans med Centerpartiet?
Som vanligt var jag ganska nyfiken på vad socialdemokraterna i Vänersborg skulle framföra för lokala krav och paroller, men det var dels tunt med plakat och banderoller i tåget i allmänhet och dels var det inga som handlade specifikt om Vänersborg.
Borde det inte ha funnits med någon liten banderoll om vad Socialdemokraterna vill i Vänersborg…?
Benny Augustsson
Även kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson höll tal. Och som vanligt var Augustsson engagerad och medryckande, han är en bra talare. År 2019 talade Augustsson inte särskilt mycket om just Vänersborg, men det gjorde han idag. Augustssons tal var enligt egen utsago:
“Som vanligt det viktigaste talet nånsin.”
Augustsson räknade upp allt som hade hänt under den gångna mandatperioden. Det var egentligen inga frågor som Socialdemokraterna och de styrande partierna hade drivit igenom på egen hand. Tvärtom – i stort sett alla partier har varit överens. Augustsson nämnde ny förskola på Belfragegatan (som S, läs Marie Dahlin, försenade några år), renoverade och “nya” skolor på Idrottsgatan 7, Öxnered och snart Holmängen. Han fortsatte med “nya” boenden på Niklasbergsvägen 9 och Lunddala i Vargön. Det 
omfattande bostadsbyggandet t ex på Holmängs Hage, Cypressen, Elisabeths Port, Korseberg och Mariedal Östra och vidare nya verksamhetsområden på Trestad Center nämndes. Augustsson tog vidare upp biblioteket som håller på att renoveras, tågstoppet i Brålanda, VA-utbyggnaden (hmm…) på Nordkroken och Vänerkusten och den nya möteslokalen som är på gång (“sessionssalen” alltså) samt att det ska byggas ett nytt Regionens Hus och att Domstolsverket också ska bygga nya lokaler. Det blev mycket om byggande, och det är oerhört positivt, men som sagt – det har skett i stor enighet i kommunen.
Augustsson tog också upp några “mjuka” värden. Vänersborgs kommun har fått ett nytt varumärke, andel elever med gymnasiebehörighet har ökat, arbetslösheten och försörjningsstödet har däremot minskat och klimatomställningen “pågår intensivt”.
Det är en i mångt och mycket positiv utveckling, men jag tror inte att något av detta är Socialdemokraternas förtjänst. När det gäller t ex gymnasiebehörigheten är det väl snarast trots Socialdemokraterna…
Benny Augustsson tittade slutligen framåt mot nästa mandatperiod. Socialdemokraterna skulle prioritera fullföljda studier, ökad skolnärvaro, vuxenutbildningen, förbättrade förutsättningar för näringslivet, bra 
fritid och kultur, trygghet för äldre och bra hemtjänst. Klimatomställningen skulle fortsätta. Augustsson lyfte social inkludering som den kanske viktigaste utmaningen – och det gällde alla:
“Alla invånare ska tro på framtiden.”
Benny Augustsson var riktigt engagerad och det fanns inga gränser för alla vallöften. Han fortsatte av bara farten och avslutade med att betona vikten av barnomsorg, utbildning och arbete samt “leva och bo”. Vidare skulle landsbygden utvecklas tillsammans med gröna näringar och den cirkulära ekonomin. Och Augustsson hann också med att nämna att arbetsmiljön för de kommunalt anställda ska förbättras.
Det var lite förvånande att Benny Augustsson räknade upp alla dessa vallöften. På valdebatten i Sundals Ryr i onsdags var han mer realistisk och tillbakahållen. Då lät han Ola Wesley (SD) och Magnus Ekström (KD) tävla i antal vallöften utan att närmare kommentera dem eller försöker “ta upp kampen”. (Jag skriver om valdebatten i Sundals Ryr i nästa blogg.) 
Men… Det blir uppenbarligen svårt att tävla med Socialdemokraterna (och SD och KD) om antal vallöften för nästa mandatperiod… Men det kanske inte är löftena i sig som ska avgöra var vänersborgarna ska lägga sina röster. Studerar man Socialdemokraternas vallöften från valet 2018 är det många löften som återkommer… Av någon anledning – typ att de inte är genomförda…
Valborgsmässoafton
Idag är det Valborgsmässoafton.
Valborg är en urgammal högtid. Den har anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?
Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”.
Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg aktuellare än någonsin. Tråkigt nog. 
Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hör ihop.
Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur 
så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Val-kyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet.
Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, funderar på de existentiella frågorna. På Skräcklan kan vi i år återigen, äntligen, kontemplera framför den traditionella brasan tillsammans med ett hundratal andra kommuninvånare.
Och framför TV:n kan vi se eldarna brinna i Ukraina…
Det hände på KS
Det blev som väntat, och planerat, ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Benny Augustsson avslutade mötet kl 17.12. (Det började kl 08.30.)
Det absolut största delen av tiden upptogs av utbildning och information, men den sista timmen bjöd ändå på några diskussioner. Jag framförde bland annat tre yrkanden, varav två skriftliga. Inget av dem antogs, därför att jag drog tillbaka dem – men jag ser dem ändå som en framgång…
I min förra blogg, se “Kommunstyrelsen 27/4”, gick jag igenom ärendena tämligen noga. Om du vill veta mer kan du lämpligen ta en titt där också.
Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick en tvåtimmars utbildning i ämnet “Hot, hat och våld mot förtroendevalda”. Det var på många sätt en skrämmande bild som målades 
upp av föreläsare Edward Andersson (SKR). De här företeelserna, hot, hat och våld mot förtroendevalda, är inte riktigt lika vanliga i mindre kommuner som Vänersborg, i varje fall inte rent statistiskt. Men de förekommer i alltför hög grad, även här. Vi fick något exempel på att det fanns politiker i församlingen som har upplevt ganska skrämmande situationer. Det gäller att vi politiker försöker hjälpa till att stävja tendenser till hot, hat och våld från kommuninvånare, och även från andra politiker. Jag anser att Vänersborg bör genomföra en egen enkätundersökning bland kommunens politiker för att få en uppfattning om hur omfattande problemen är här.
De kommunala bolagen och två av kommunalförbunden informerade. Och även om det blev en hel del siffror och fakta så är det i varje fall som politiker mycket lärorikt och nyttigt att känna till så mycket som möjligt av kommunens olika verksamheter.
När utbildningen och den så kallade bolagsdagen var klara så var klockan strax efter 14. Då var det dags för “vanlig” information…
Tjänstepersoner från byggnadsförvaltningen presenterade en mängd detaljplaner som kommunstyrelsen skulle ha synpunkter på. I de allra flesta fall är det kommunfullmäktige som senare ska fatta beslut om dessa planer.
Det blev en del frågor och diskussion kring detaljplanen för kvarteret Jullen på Sanden/Vassbotten. Det nya bostadskvarteret ska vara öppet, dvs det ska gå att promenera och cykla mellan husen. Jag frågade om inte bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägarna i sitt kvarter. Bostadsrättsföreningen på Korseberg kan ju enligt de styrande partierna göra det. Jag fick en del fniss från både andra politiker och tjänstepersoner. Det kunde tydligen inte bostadsrättsföreningar…
Jag ställde en fråga kring kommunens skyldigheter när det gäller förorenad mark, framtida översvämningar etc på Sanden/Vassbotten. Det kan konstateras att de privata bostads- och byggföretagen bygger så att säga på egen risk. Detaljplanen reglerar kommunens krav och det är upp till de privata intressenterna att följa dem, och ta alla kostnader.
Henrik Harlitz (M) var tveksam till att ett av bostadshusen skulle kunna byggas i 13 våningar. Han ville att ärendet skulle kompletteras med bilder hur det kunde se ut när man kom på Dalbobron från Blåsuthållet – innan beslut. Hur mycket skulle det nya “höghuset” störa stadsbilden? Jag kan förstå hans och moderaternas farhågor men det fanns annat som talade för förslaget. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till upprättat förslag med 10 röster mot 5. De fem röstade för en återremiss och det var ledamöterna från MBP+M+L+KD.
Det blev ingen diskussion kring ändringen av detaljplanen i Ursand. Det är onekligen en annan attityd till Bert Karlsson och Ursand än till andra invånare i kommunen. Missförstå mig inte, jag tycker att den positiva attityd som kommunen visar Berts idéer och planer i grunden är mycket bra. Den borde 
kommunen alltid visa sina invånare. Men för att ta ett exempel. När den tidigare detaljplanen bestämde ett maxmått på nockhöjden för en byggnad på Ursand, så byggde Bert högre. Vad gör då kommunen, förelägger fastighetsägaren att bygga om och sänka takhöjden? Som den t ex gjorde med ett hus i Nordkroken för några år sedan. Nej, inte mot Bert. Den detaljplan som kommunstyrelsen beslutade om i onsdags ändrade istället
nockhöjden i planen så att det blev tillåtet att bygga högre än i den gamla planen. Det innebar att Berts “brott” gjordes lagligt i efterhand. (Jag undrar om beslutet blir prejudicerande…?)
Är det någon av mina läsare som tror att kommunen hade gjort på detta sätt om Magnus Larsson hade struntat i en detaljplan?
Det var inte heller någon som var kritisk till detaljplanen för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Jag lärde mig en intressant sak av detaljplanen. Det ligger ett förlist skepp i hamnkanalen. Det förliste under Gyldenlövefejden 1675–1679. Det var då den danska armén belägrade Vänersborg och förstörde det mesta av staden.
Det visste jag inte förut och jag känner inte heller till vilka arkeologiska undersökningar som har företagits i hamnkanalen. Jag förutsätter emellertid att det har gjorts omfattande sådana.
Även Lilleskogsdalen är rik på fornlämningar.
Mellan Halle- och Hunneberg, i Lilleskogsdalen alltså, ska vattenledningarna passera från Vänersnäs till Trollhättan. Vi hoppas och tror att de ska undvika att förstöra några av dessa fornminnen. Det kommer inte heller att vara möjligt att anlägga en cykelväg på ledningarna. Det är jordbruksmark och när ledningarna ligger på plats ska det fortsätta att vara åkermark. Det fick kommunstyrelsen också reda på i onsdags.
Informationen till KS avslutades med en information om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Förslaget har upprättats efter dialog med bland annat Företagarföreningen i Brålanda. Det verkar som det kan bli en mycket bra plan. Bo Carlsson (C) deklarerade dock att han, hela Centerpartiet?, inte ville se en ringled förbi Toppfrys till Färgelandavägen. En sådan led skulle nämligen behöva ta jordbruksmark i anspråk. Det var nog också av denna anledning som en centerpartist överklagade detaljplanen i Källeberg ända till högsta instans. Detaljplanen försenades ganska rejält, men har nu äntligen vunnit laga kraft. (Se “Detaljplan för Källeberg‘”.)
Kommunstyrelsen antog de förväntade resultaten. Vi var emellertid några som avstod från att delta i beslutet. Bo Carlsson (C) frågade med all rätt om orsaken till detta. Min förklaring var att jag var tveksam om mål- och resultatstyrning var ett bra sätt att styra en kommun på och att jag ville avvakta arbetet som kommundirektören har initierat i frågan om en så kallad tillitsbaserad styrning.
Det blev lite ny information på ärendet “förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”. Så meddelades t ex att beredningar beslutades av det nya kommunfullmäktige, dvs det fullmäktige som blev resultatet av valet i september. Och där “försvann” mitt yrkande om Demokratiberedningen… Mitt yrkande hade för övrigt följande lydelse (du kan ladda ned yrkande som pdf här):
“Demokratiberedningens ansvarsområde och uppgifter bör utökas till att också innefatta arbete med jämställdhet. Forskning visar, skriver SKR, att den viktigaste faktorn för att skapa hållbarhet i ett jämställdhetsarbete är att ledningen i en kommun tar ett aktivt ägarskap, dvs gör arbetet till sitt. Det är viktigt att bygga strukturer och skapa en kultur som gör att jämställdhetsperspektivet hålls aktuellt och levande.
Demokratiberedningen bör därför också byta namn till Demokrati- och Jämställdhetsberedningen.”
Jag var dock inte speciellt ledsen. Ordförande Benny Augustsson (S) deklarerade, och lovade, att det yrkandet skulle stödjas av S+C+MP när det lades fram efter valet!
För övrigt ställde ordförande Augustsson KSAU:s förslag i sin helhet mot moderaternas förslag i sin helhet. Eftersom både James Bucci (V) och jag ansåg att det fanns en del bra i respektive förslag så avstod vi från att delta i beslutet. I kommunfullmäktige kommer vi att yrka på att enskilda delförslag ställs mot varandra.
Kommunstyrelsen höll med om det absolut viktigaste i Pontus Gläntegårds (V) och min motion, dvs att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Vilket också gällde Gunnar Lidells (M) motion om samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Vänsterpartiet yrkade att beslutet också skulle gälla retroaktivt från den 1 januari 2021. Ordförande Augustsson (S) menade att-satsen i yrkandet var felformulerat. Han fick medhåll av andra ledamöter. Det var följande yrkande som var formellt fel:
“ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021”
De menade att taxan inte kunde ändras retroaktivt. Deras argumentation lät förnuftig tyckte jag, och drog tillbaka yrkandet. Nu i efterhand har jag mina ”funderingar”, vi får se vad jag kommer fram till när motionen ska avgöras i kommunfullmäktige. Å andra sidan kommer det i praktiken inte att göra någon skillnad.
Jag framförde mina synpunkter på motiveringen till att kommunstyrelsen skulle avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. (Se “Kommunstyrelsen 27/4”.) Jag fick ett visst gehör, men förslaget går vidare till kommunfullmäktige. Jag yrkade inget annat. Det gjorde jag dock på nästa ärende.
Som bekant har det lämnats ett medborgarförslag om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Politiker och tjänstepersoner ville från början avslå förslaget helt och hållet. Och så hade det blivit om inte Vänsterpartiet hade velat annorlunda. Ärendet har därför valsat runt i kommunen. Nu ska det “valsa” vidare.
Kommunen har gått med på ett av tre yrkanden i medborgarförslaget. Jag ansåg att kommunen borde gå med på ett till… Nämligen att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Jag skrev ett längre yrkande om detta som jag återger i slutet av bloggen.
På ajourneringen inför beslutet kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram och sa att han tyckte att även detta yrkande var ok. Men… Augustsson tyckte att det var svårt att ”kräva”, att besluta om ett ”ska”. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Om jag ändrade så skulle de styrande partierna stödja resten av yrkandet.
Det betydde att jag drog tillbaka mitt yrkande och stödde Augustssons omformulerade förslag. Det viktiga är att ljusen kommer upp. Och i och med denna “kompromiss” så ökar chanserna betydligt. Nu kommer det att bli majoritet för yrkandet i KF. Risken var annars att hela yrkandet skulle avslås.
Så trots att inga av mina tre yrkanden fick bifall av kommunstyrelsen på grund av att jag drog tillbaka dem, så ser jag ändå onsdagens sammanträde som en framgång både för de berörda och för Vänsterpartiet.
==
Här mitt yrkande i ärende 29 ”Medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” (kan laddas ner som pdf här):
Yrkande
Om det hade varit så enkelt att skapa trafiksäkra miljöer som att sänka fartbegränsningarna… Och vad mycket pengar kommunen skulle ha sparat… Men så är det tyvärr inte. Det är varken enkelt eller billigt att ordna trafiksäkra miljöer.
Övergångsstället vid Rånnum skola i Vargön används till stor del av barn och elever på väg till och från skolan. På Lundalasidan är GC-banan lågt belägen och den stiger mot Nordkroksvägen. När barnen närmar sig övergångsstället befinner de sig lägre än vägen. Fordonsförare har svårt att se dem. Det är först när de står alldeles intill körbanan som de är i jämnhöjd med vägen.
Trafiken som kommer söderifrån har ganska fri sikt mot övergångsstället, men trafiken norrifrån ser inte eventuella barn förrän fordonen befinner sig på krönet ganska nära övergångsstället.
Under den mörka årstiden kan det vara svårt att urskilja cyklister och fotgängare även om de står i jämnhöjd med vägen. Belysningen är dålig. Det är dock mycket glädjande att kommunen tänker besluta att montera ett blinkande varningssystem vid övergångsstället, men jag anser att det inte riktigt räcker.
Det är ett trafikfarligt övergångsställe, särskilt under vinterhalvåret, och jag förvånas över att det i motiveringen till beslutsförslaget sägs att “övriga åtgärder inte behövs”. Jag förstår att vissa åtgärder som föreslås i medborgarförslaget kan vara kostsamma, men det är något helt annat. Och frågan är om man överhuvudtaget ska värdera liv i pengar, särskilt när det gäller barn.
Det handlar om barn…
Jag yrkar att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Och elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.
Kommunstyrelsen 27/4
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen ett långt sammanträde. Det är 6 kommunala bolag och kommunalförbund som ska presentera sin verksamhet och årsredovisning, 6 föredragningar som ska ge politikerna den information som krävs för att kunna fatta vissa beslut och 31 ärenden som ska avhandlas.
För att bli väl förberedd förväntas det att ledamöterna inte bara ska läsa igenom utan också förstå, kommunicera, diskutera, argumentera och ta ställning genom att läsa 963 sidor. Kanske ska man också formulera några yrkanden, helst då skriftligt.
Dagordningen har följande utseende:
Det är väl bara att konstatera att pandemin har haft stora återverkningar på de kommunala bolagens verksamhet under det gångna året. Nu är det bara att gå vidare och hoppas på att allt ska bli mer normalt i fortsättningen.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB gjorde förra året ett resultat på drygt en miljon och Fastighets AB Vänersborg på nästan 275.000 kr. Vattenpalatset Vänerparken AB gjorde inte helt oväntat ett underskott på drygt en halv miljon, trots att Vattenpalatset förra året fick 10,3 milj kr i bidrag från kommunen. AB Vänersborgsbostäders resultat uppgick till +20 milj kr efter skatt.
Fast, det står en intressant sak i årsredovisningen för Fastighets AB Vänersborg… Eller vad sägs om följande formulering, i synnerhet efter VA-debatten om Vänersnäs:
“För de fastigheter som är belägna på Hunneberg dvs Hunneberg 1:4 samt Hunneberg 1:7 har påbörjats förprojektering av alternativa VA-system…”
“alternativa VA-system”?
Det måste jag fråga mer om. Vad menas med “alternativa VA-system”, kan det vara enskilda avloppslösningar? Det gäller bland annat Bergagården och Kungajaktsmuseet. (Se “Nej till köp av Bergagården (2/3)”.)
Kommunstyrelsen ska få ta del av en medarbetarundersökning bland de anställda i kommunstyrelseförvaltningen. Det är i stort sett bra resultat, och det har förbättrats sedan tidigare år, men jag kan inte låta bli att notera det som är alltför vanligt i alla yrkesgrupper nu för tiden – personalen upplever att de inte har de resurser som krävs för att genomföra arbetet på ett bra sätt. Det råder inte balans mellan krav och resurser. Ibland undrar jag om det inte är alla 
välformulerade och högtravande dokument från politikerna med alla högt ställda mål som är en stor del av orsaken. Det spelar ingen roll om det skärs i de ekonomiska resurserna eller om de äts upp av inflationen, målen är alltid lika höga. Obalansen mellan krav och resurser leder alltför ofta till stress och sjukfrånvaro men också till stor personalomsättning.
Och på tal om krav och mål så ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Kommunstyrelsens förväntade resultat 2023”. De flesta resultat föreslås vara i stort sett desamma som tidigare. Det är ju valår och blir det ett nytt styre i kommunen så kanske de nya styrande vill ha andra inriktningsmål och förväntade resultat. Jag ser också att de två moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Henrik Harlitz avstod från att rösta i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag tror dock inte att de tänker lägga något eget förslag imorgon, de avvaktar nog till valresultatet är klart.
Hur styr man en kommun? Det finns enklare frågor. Det är svårt att säga hur det exakt bör gå till. Det är lättare att säga hur det inte ska göras… Vi i Vänsterpartiet har i flera år läst, funderat och diskuterat om “tillitsbaserad styrning”, och jag vet att kommundirektören funderar i de banorna också.
Det blir ytterligare årsredovisningar. Kunskapsförbundet Väst (KFV), Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) ska redovisa verksamhetsåret 2021. För det minst kända av förbunden, Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud, blir det för sista gången. Förbundet har upplösts och Vänersborgs kommun har beslutat att sedan den 1 januari 2022 ingå i det nya Samordningsförbundet Södra Vänern tillsammans med Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp.
Kommunstyrelsen ska diskutera den politiska organisationen under mandatperioden 2023-2026. De styrande partierna vill ha en oförändrad politisk organisation, medan moderaterna vill göra flera förändringar. Jag kan väl se positivt på att M vill avskaffa 2:e vice ordförande i de tre stora nämnderna och att KSAU också ska tas bort. Däremot tycker inte jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden ska slås samman. Vänsterpartiet tänker yrka på att Demokratiberedningen, som moderaterna vill avskaffa, ska få ytterligare ett ansvarsområde – jämställdhet. Det skulle i så fall bli en Demokrati- och jämställdhetsberedning.
Den politiska organisationen avgörs slutligen av kommunfullmäktige.
Två VA-frågor ska beslutas. En handlar om det nya villaområdet på Mariedal Östra och det andra ärendet handlar om en enda fastighet på Nordkroken. Jag tror inte att det är något att bråka om. Det är vad jag förstår omöjligt med enskilda avloppslösningar på Mariedal Östra och de som köper tomter där känner till förutsättningarna. På Nordkroken blir jag dock lite tveksam när jag läser i underlaget:
“Information till berörda fastighetsägare utgår från Kretslopp och vatten efter att den politiska beslutsprocessen inletts med beslut i samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är flera detaljplaner som kommunstyrelsen ska yttra sig om, kvarteret Jullen på Sanden, Ursands camping, slussområdet vid Karls Grav samt Hamngatan och Järnvägsbacken.
Vid Ursand innebär detaljplaneändringen att en utökning medges av övernattningsstugor och servicebyggnader inom delar av campingen. I ett senare skede kommer bryggor och konferensanläggning att få anläggas vid vattnet. Det blir tillåtet med servicebyggnad och tömningsmöjligheter för båttoaletter vid Grönviks småbåtshamn och hamnen i Grönvik bedöms kunna utvidgas mot norr. Den kommunala parkeringsplatsen får utökas i anslutning till campingen.
Personligen är jag positiv till förändringarna. Campingen lockar oerhört många gäster och den betyder mycket för Vänersborg och kommunens näringsliv. Man kan väl dock ha en del åsikter om varför det går så fort när Bert Karlsson kontaktar kommunen och önskar något, medan motsatsen gäller för Magnus Larsson i Sikhall…
Mellan ICA Kvantum och hamnkanalen ligger kv Jullen. Det här området ska bebyggas med flerbostadshus och det ska finnas möjlighet till centrumverksamhet i entréplan.
“Byggnader i 4-13 våningar möjliggör omkring 130 bostäder.”
13 våningar är väldigt högt… Det står också i underlaget att:
“Planens genomförande innebär att barn och unga får möjlighet att växa upp i centrala Vänersborg med närhet till skola…”
Jag ska nog passa på att påminna KS om att Henrik Josten (M) och jag hade en gemensam protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden när detaljplanen behandlades. Vi menade att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Josten och jag har också skrivit var sin motion om Norra skolan. För, om inte Norra skolan… Vad annars menas med “närhet till skolan”?
Styrelsens ledamöter ska få information om den fördjupade översiktsplanen Vänersborg-Vargön och även om råvattenledningen från Vänern till Trollhättan och Uddevalla. Den planeras nu att gå från strax norr om Gardesanna på Vänersnäs och genom Lilleskogsdalen mellan bergen. Jag undrar om inte Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S) tycker att trollhättebor är konstiga – ta dricksvatten från Vänern när invånarna på Vänersnäs håller på att förgifta hela sjön med sina enskilda avlopp… Och så en tanke – kan det finnas en möjlighet att i sammanhanget ta upp frågan om en cykelväg “ovanpå” ledningarna genom Lilleskogsdalen? Eller kanske en ”naturstig”?
I sommar ska kommunen öka sin närvaro och sitt engagemang på Sanden. Det hände ju en del i området förra sommaren, som inte var så positivt. Förslaget är att 395.000 kr ska användas till trygghetsskapande åtgärder och aktiviteter mot brottslighet.
Pontus Gläntegård (V) och jag lämnade förra året in en motion om att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Helt oberoende av oss gjorde Gunnar Lidell (M) samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Förslaget är nu att motionerna ska bifallas på denna punkt. Däremot vill inte kommunen att beslutet ska gälla retroaktivt. Och det har jag svårt att förstå. Det kan i princip innebära att någon kan få betala denna orättvisa avgift från december förra året eller april innevarande år. Det vore absurt.
I Kommunallagen 2 kap 4 § står det:
“Kommuner och regioner får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna.”
Retroaktiviteten i detta fall vore till fördel för kommuninvånarna…
Kommunstyrelsen ska föreslå att kommunfullmäktige ska avslå ett medborgarförslag om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. Jag tänkte inte bråka om det, men jag tycker nog att argumentationen för avslaget kunde varit lite mer utvecklad. Hur mycket skulle t ex medborgarförslaget kosta om det genomfördes? I Uddevalla tycker de att servicen är värd kostnaderna. Och Paul Åkerlund (S) i Trollhättan skrev nyligen i en insändare att han ville återinföra Flexlinjen! (Se TTELA “Vi tar fajt för servicelinjerna!”.) Har kommunen förresten frågat vad Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor tycker?
Det blir som sagt ett långt möte, men det finns fortfarande ett intressant ärende kvar – “medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid
Rånnum skola i Vargön”. (Se t ex “Övergångsstället vid Rånnum skola”.) Ett av tre krav på åtgärder får bifall, de andra två avslås. Det ska sättas upp ett blinkande varningssystem. Jag är inte riktigt nöjd, jag skulle vilja att kommunen också sätter upp någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det här ska kommunfullmäktige så småningom besluta om, så det finns läge att återkomma.
På onsdagskvällen efter KS-sammanträdet, kl 18.00, går årets första kommunala valdebatt av stapeln. Det händer på Sundalsgården i Sundals Ryr.
PS. Idag hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde. Lutz Rininsland (V) och jag var självklart på plats. Mötet hölls på det nyrenoverade Magnus Åbergsgymnasiet. Du kan läsa om den fantastiska skolan här, ”Imponerande, stort grattis”.
KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)“.
Madelaine Karlsson (S) tog upp en annan tråd, som fler skulle komma att diskutera, nämligen om allmänheten kan och får cykla på den parallella GC-vägen som går genom bostadsområdet på Korseberg. Karlsson sa:
“Den föreningen där skulle i princip kunna stänga av infarterna till den här vägen som går emellan deras hus.”
Karlsson menade att det kan bli väldigt oroligt för de som bor där. Det lät nästan som Madelaine Karlsson förespråkade, eller i varje fall visade stor förståelse för, så kallade ”gated communities”, på svenska ”inhägnade bostadsområden”…
Jag replikerade direkt efter och sa att jag inte trodde att bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägen. På grund av min osäkerhet bollade jag faktiskt frågan till ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S). Han kunde sannolikt ge besked i frågan.
Miljöpartiet säger sällan eller aldrig någonting i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Men Anna-Karin Sandberg (MP) tog till orda. Hon menade att vi inte pratade om en GC-väg genom skogen, utan en naturstig… Och så visade tyvärr Sandberg att hon hade missuppfattat frågan:
“Den är ju tänkt … för att öka tillgängligheten till vatten för alla.”
Ökar tillgängligheten till vatten om man bygger ytterligare en GC-väg 150 meter från en redan befintlig väg? Och om man bygger en tredje GC-väg…?
Sandberg var också inne på att man skulle kunna cykla Vassbotten runt… Och då blev det faktiskt fel igen. Om en person ska cykla runt Vassbotten så cyklar hen ju på GC-vägen som går precis bredvid “Båbergsvägen”. Det går inte att cykla längs sjön till t ex Öxnered, och kommer inte att göra i framtiden heller. Man måste upp på Båbergsvägen.
Och sedan var det Benny Augustssons tur igen. Och jag vet inte riktigt var argumenten tog vägen och vad de ersattes med… Augustsson verkade till en början något upprörd och betonade varje stavelse:
“Sen tycker jag att vi kan sluta och prata om parallell cykelväg. Det finns ingen cykelväg som är parallell. Det är faktiskt en bostadsgata som förser ett bostadsområde med biltrafik, cykeltrafik och gångtrafik och det är också privat mark för det tillhör en bostadsrättsförening. Så vi kan inte kalla det för gång- och cykelväg och våra gång- och cykelvägar brukar inte gå genom biltrafikerade områden. … Och dessutom måste man ju ha liksom medgivande i så fall från den bostadsrättsförening som är där.”
Lutz Rininsland (V) höll inte med:
“Det finns en väg som går från Båbergsvägen ner till vattnet. Inte någon kan någonsin tala om för mig att jag inte får cykla den här vägen. Det finns nånting som heter allemansrätten och för mig är det alltså helt klart att jag äger rätt att cykla på den här vägen…”
Rininsland var mycket säker på sin sak. Parallell cykelväg eller inte, bostadsgata eller inte, privat mark eller inte, bostadsrättsföreningens vilja eller inte – alla fick gå och cykla på vägen. Eftersom det även fortsättningsvis blev både frågor och diskussioner om den befintliga GC-vägen fick användas eller inte återkom Rininsland i ett senare skede och sa:
“Det vore ju säkerligen på sin plats att den som har varit med från början när det här bostadsområdet togs fram och har suttit ordförande i Riksbyggens bostadsrättsförening just på det här stället yttrar sig om hur man tänkte. Benny Augustsson har varit ordförande i den här bostadsrättsföreningen fram till 2018-2019.”
Benny Augustsson svarade inte på det inlägget. (Se “Augustsson (S) var inte jävig”.)
Bo Dahlberg (S) ansåg sig inte vara expert, men han framkastade en teori:
“…så tror jag det är möjligt att stänga av en sådan väg som går genom ett privat bostadsområde…”
Dan Nyberg (S) visste inte heller, men framkastade även han en teori:
“[jag] antar att det är så kallad kvartersmark och kvartersmark det är detaljplanelagd mark som inte är för allmänt ändamål utan det har ett särskilt ändamål och då är det väl det då för bostadsrättsföreningen för det är ju det som den här vägen försörjer med trafik…”
Och eftersom, fortsatte Dan Nyberg:
“om vi har en hög profession på vår samhällsbyggnadsförvaltning och det är som nån säger att det finns en parallell cykelväg som går 75 m bredvid som man får lov att använda som cykelväg och kanske rentav ange vara en cykelväg, så låter det ju märkligt att man skulle lägga ett förslag på en som ligger 75 m längre bort i så fall. Utan det kan ju vara så att man inser att det här är kvartersmark som är avsedd för annat ändamål…”
Och den teorin borde ha en viss tyngd, Dan Nyberg har nämligen varit ordförande i byggnadsnämnden. Och han menade alltså att eftersom vi har en professionell förvaltning, som lägger det här förslaget, så bör det vara på det sättet att bostadsrättsföreningen kan stänga av den befintliga GC-vägen…
Jag vet inte hur tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen uppfattade Nybergs argument. Faktum är att när man googlar på vem som har rätt eller inte, så hittar man bland annat det här (se “Bostadsrätterna” – “Bostadsrätterna” är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar):
“Ni vet väl att allemansrätten ger oss möjlighet att cykla, rida och gå även på enskilda vägar. Det är därför ytterst sällan som kommuner beviljar ansökan om förbud mot cykling, ridning eller gångtrafik.”
Det tycks som om det var Lutz Rininsland (V) som trots allt hade rätt och två ordföranden i byggnadsnämnden samt några andra i de styrande partierna som hade fel. Och var Dan Nybergs teori om tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen riktig så hade även de fel.
Dan Nyberg (S) avslutade för övrigt sitt inlägg med att upprepa att cykelvägen genom skogen var nödvändig för:
“anslutande [av] befintliga och kommande bostadsområden”
Om något felaktigt upprepas tillräckligt många gånger så kanske det blir sant…?
Efter en ajournering och strax innan voteringen yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till Buccis (V) förslag. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) ville avsluta debatten med att informera alla ledamöter om att det var frågan om en naturstig, och inte en GC-väg:
“Det finns en liten bergsklack på den här tänkta dragningen som kommer att tas bort, men i övrigt så kommer man heller inte att jämna till den så den blir nån hel platt yta, utan det kommer att vara en naturlig stig i skogen. Mycket få träd kommer man också att ta ner i det hela.”
Kommunen ska bara spränga lite, ta ner några träd och grusa för att bygga en naturlig stig… Jag tror att jag får definiera om min uppfattning om vad en naturlig stig i en skog är…
Kommunfullmäktige avslog samhällsbyggnadsnämndens begäran om pengar till investeringen. Det blir ingen GC-väg genom den sista skogsdungen på Korseberg. 28 ledamöter röstade för James Buccis yrkande och 20, dvs de styrande partierna (S+C+MP), röstade för en GC-väg. Två moderata ledamöter och en kristdemokrat avstod från att rösta.
Fullmäktige var den 13 april. En vecka senare syns det att kommunen redan har börjat anlägga GC-vägen. Arbetet måste rimligen avbrytas.
KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)
Debatten om skolmiljardens fördelning (se “KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?”) framstod som en mild vindpust i jämförelse med ärendet om GC-vägen (=gång- och cykelvägen) på Korseberg. Då var det stundtals storm… (Du kan se hela debatten från kommunfullmäktiges sammanträde den 13 april på kommunens webb-TV – klicka här. Det är ärende 12, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”.)
Det ska byggas en GC-väg genom den sista kvarvarande skogsdungen på Korseberg. GC-vägen finns med i detaljplanen från 1991 – och det medborgarförslag som ville att detaljplanen skulle ändras, så att skogen blev kvar, avslogs. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) Nu skulle kommunfullmäktige besluta om att anslå pengar till att genomföra detaljplanen, dvs bygga GC-vägen genom skogen. Det tycktes från början i den politiska processen bara vara en “formsak”…
Det kan vara bra att ha kartan över området klar för sig för kunna förstå diskussionen. Tyvärr var det inte alla politiker som hade det, utan några trodde t ex att en GC-väg genom skogen var nödvändig för att människor skulle kunna ta sig till jobbet eller skolan eller att den var nödvändig för att kunna cykla runt Vassbotten…
Det finns dessutom redan en GC-väg i området (se kartan). I skogen ca 150 meter söder om den (se texten “Skog” på kartan) ville kommunstyrelsen anlägga en ny GC-väg. Kommunstyrelsen kallade den dock naturstig, eftersom den inte ska asfalteras… (Hur den i övrigt var tänkt att utformas fanns det delade meningar om i fullmäktige.)
Vänsterpartiet har varit motståndare till GC-vägen hela tiden. James Bucci (V) visade att vi i Vänsterpartiet tänkte fortsätta den kampen till det “bittra slutet”. Vänsterpartiet ansåg att det var både meningslöst och förkastligt att bygga en ny GC-väg genom den sista skogen i området. James Bucci (V) lämnade ett yrkande om att:
“omfördelningspost ”GC-väg Korseberg, bostadsområde” tas bort.”
Debatten började med att Dan Nyberg (S) prisade cykeln och cykellederna i Vänersborg. Cykelleder var även bra för de funktionshindrade och för turister. Det uppfattades nog av många som ett litet väl högtravande inlägg som kanske inte riktigt hörde till ämnet. Nyberg höjde också cykelplanen från 2018 till skyarna och betonade att redan då:
“fanns den här leden med då för Korseberg … Det var dessutom ett enhälligt fullmäktige som ställde sig bakom den planen”
Och Nyberg lovade att han senare skulle räkna upp de personer som hade yrkat bifall till cykelplanen vid det tillfället. Jag tror att Dan Nyberg hade missat att GC-vägen fanns med i detaljplanen redan 1991… Jag påpekade det, Nyberg återkom aldrig med några namn.
Nyberg menade vidare att utbyggnad av cykelleder var viktigt i nya stadsdelar för att folk skulle kunna ta sig till arbetet och till skolan. Vi var nog många som undrade om Dan Nyberg (S) hade varit ute 
på Korseberg någon gång. Vilka invånare skulle cykla vägen genom skogen till arbetet eller till skolan? Det är bara att studera kartorna ovan – och konstatera att ingen, absolut ingen, kommer att vara beroende av denna cykelled genom skogen för att komma till arbetet eller skolan. Nyberg pratade för övrigt hela tiden om cykelleder, inte t ex om GC-vägar eller naturstigar.
Dan Nyberg (S) avslutade sitt i många stycken förbryllande inlägg med:
“Jag vill ställa mig på cyklismens och miljövännernas sida i Vänersborg“
Sedan var det James Bucci (V) som noterade:
“den stora miljökämpen Dan Nybergs ord om att han yrkar bifall till ett förslag som han menar skulle vara positivt för miljön. Jag delar inte den uppfattningen.”
Bucci menade att exploateringen är ett onödigt ingrepp en orörd grön lunga.
“…för mig är det en total onödig satsning på den här sträckningen”
Anders Strand (SD) var precis som Dan Nyberg väldigt entusiastisk till cykeln och till cykelvägar. Men…
“Den här snutten genom skogsdungen ute på Korseberg är fullständigt meningslös. Den leder egentligen ingenstans. Det är ingen som behöver utnyttja den för att ta sig till jobbet, till skolan eller till fritidsaktiviteter.”
Man kan väl lugnt påstå att Strand visste vad han pratade om. Han hade definitivt både varit i området och hade kartbilden klar för sig. Till skillnad från t ex Dan Nyberg. Anders Strand yrkade bifall till Buccis (V) yrkande.
Benny Augustsson (S) visade prov på ett mycket dåligt minne. (Vilket för övrigt är sällsynt.) Han påstod att jag hade fel när jag hade påpekat vad han hade sagt i kommunstyrelsen den 27 oktober, dvs att det inte fanns något behov av GC-vägen. Jag var helt säker på att jag inte hade fel och jag upprepade det igen i ett senare inlägg. Då avgjorde Henrik Harlitz (M) frågan:
“Jag vill hålla med Stefan Kärvling om hur det hanterades i kommunstyrelsen, där då Benny sa att den här kommer inte genomföras för det finns inget behov utav den. Och det var efter återremissen så vi var väldigt väl medvetna om var någonstans på Korseberg vi var.”
Benny Augustsson (S) ville dock inte erkänna att han mindes fel… Det var anmärkningsvärt, eftersom vem som helst kan minnas fel. Det är inget speciellt konstigt.
Augustsson hade även en annan syn på naturområden, som skogen på Korseberg:
“när det gäller våra naturområden och så, så tycker jag att det är jättebra att vi faktiskt gör våra naturområden tillgängliga för våra invånare.”
Naturen är tydligen till enbart för människor, den verkar inte ha något värde i sig – inte för t ex växter, fåglar, djur osv. Naturområden som inte är tillgängliga för människor har inget värde… Jag undrar om Augustssons styreskollegor i Miljöpartiet håller med honom?
Och så visade Benny Augustsson (S) faktiskt en häpnadsväckande okunnighet när han avslutade sitt inlägg:
“Vi kommer också med den (cykelvägen; Augustsson använde hela tiden ordet cykelväg i sitt inlägg; min anm) sy ihop vår olika stadsdelar och kommande stadsdelar på ett fantastiskt bra sätt.”
Jag förstår inte, vilka stadsdelar skulle cykelvägen sy ihop? Titta gärna på kartorna ovan och berätta för mig.
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.
KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?
Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall 
(inspelningen hittar du här) och 
naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…
Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).
Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.
Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…
Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?
Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):
“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”
Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?
Augustsson fortsatte:
“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”
Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. 
(Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)
De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):
“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”
Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…
Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…
Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.
Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:
“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”
Fast det kan man tydligen…
Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:
“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”
Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:
“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”
Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?
Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…
Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…
Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:
“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”
En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.
Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…
V-motion: Öde hus
Den 23 september 2020 behandlades ett medborgarförslag om öde hus i kommunfullmäktige. (Se ”KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus”.) Förslaget hade lämnats in av brålandabon Christer Waldemarsson och handlade om kartläggning av:
”obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”
Medborgarförslaget avslogs. Fullmäktige menade att Vänersborgs kommun redan medverkade i ett projekt som hade samma syfte som medborgarförslaget. Det var nog inte en helt riktig beskrivning av 
verkligheten. Författaren till medborgarförslaget var inte heller nöjd med svaret och skrev till fullmäktige:
”Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”
Enligt uppgift så har kommunen inte alls jobbat med frågan om inventering eller kartläggning av tomma hus/ödehus på landsbygden – varken före eller efter behandlingen av medborgarförslaget. Och det är synd. Väldigt många kommuner har gjort det, de har kartlagt tomma fastigheter. Här följer några exempel: Tranemo (se ”Inventering av ödehus har genomförts”), 
Orsa (se ”Sälj eller flytta till Orsa – nu efterlyser kommunen fastighetsägare”), Torsås (se ”Ödehus”), Falun (se ”Gert bestämde sig för att sälja när Falu kommun gjorde fastighetsinventering”) och Ödeshög (se ”Ödehus inventeras – kan bli attraktiva bostäder”. Arvika, Eda och Säffle kommuner har till och med beviljats EU-stöd för att kartlägga ödehus. Det är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som finansierar projektet (se ”Ödehusprojektet”).
Det blir ofta helt fantastiska resultat av kartläggningarna. Hundratals öde hus har hittats och i många fall har fastigheterna fått nya ägare. Och kommunerna nya invånare…
Nu har turen kommit till Vänersborg. Vänersborgs kommun måste också kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. Vänsterpartiet har därför skrivit och lämnat in en motion i frågan. Det blir en slags uppföljning av Christer Waldemarssons medborgarförslag.
Du kan läsa motionen här nedan eller ladda ner en pdf-version.
==
Motion:
Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Tomma hus och outnyttjade lokaler utan underhåll är hämmande för kommunens utveckling, som dessutom ger dåligt intryck för besökare och vägtrafikanter. Kommunens översiktsplan (ÖP) redovisar starka skäl för en sammanhållen tillväxtstruktur över hela kommunens geografiska område.
Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda. Många människor söker sig aktivt till attraktiva, natursköna lägen utanför tätorterna. I spåren av pandemin har även nya flytt-, pendlings- och boendemönster noterats som gynnar utvecklingen av mindre tätorter och landsbygd.
Vänersborgs kommun är inget undantag utan kan bidra till inflyttning och utveckling.
En kartläggning skulle uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.
Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.
Det finns säkerligen många metoder för kartläggning. Kontakter med ortsbefolkning, företagarföreningar, hembygdsföreningar och byalag i varje kommundel är antagligen nödvändigt som stöd. Metoder kan med fördel hämtas från andra kommuner som bedriver inventering kostnadseffektivt och med goda resultat.
I vissa fall kan äldre förfallna hus bli en säkerhetsrisk och tillsyn gällande ovårdade tomter och förfallna byggnader tar kommunens resurser i anspråk. Bättre är alltså att fastigheten bebos och används och därigenom samtidigt attraherar nya invånare att bo och driva näringsverksamhet i alla delar av Vänersborgs kommun.
Vänsterpartiet yrkar:
– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.
– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.
Vänersborg 2022-04-18
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer