Arkiv
En liten annons om medborgardialogen…
”Välkommen till möten om framtidens skola.”
Så lyder rubriken på Vänersborgs kommuns annons i TTELA måndagen den 30 januari. I annonsen berättas om den kommande medborgardialogen.
Jag har fått många reaktioner på annonsen. Några föräldrar med barn i dalslandsskolorna tycker att annonsens rubrik är missvisande och nästan provocerande.
”Vad då ‘framtidens skola’? Det handlar ju bara om att lägga ner skolor! Här på Dal får vi vara glada om det överhuvudtaget finns någon skola i framtiden!”
Sa alltså en förälder. En ganska upprörd förälder för övrigt… Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Hur skulle jag kunna det, jag vet ju inte vilka alternativ det kommer att finnas att ”välja på”. Fast jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden. Och det är faktiskt sant. Trots att annonsen påstår:
”Utifrån detta tar politiker och tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningen fram olika alternativ för hur vi ska få bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar.”
Annonstexten stämmer inte. Politiker har inte tagit fram några som helst alternativ. Annonsen far med osanning. Såvida inte Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs ordförande tillsammans med 1:e och 2:e vice ordförande, har tagit fram alternativ i hemlighet… Det skulle väl i och för sig bara betyda att de följer en kär gammal tradition bland betongpartierna i den här kommunen… Att fatta beslut mellan skål och vägg menar jag. Men jag har faktiskt svårt att tro att presidiet har gjort det. (Nu blev jag helt plötsligt osäker. Har jag det?)
Barn- och Ungdomsnämnden har inte varit med och tagit fram några alternativ! Det vet jag säkert! Alternativen har tjänstemännen tagit fram. Och ingen politiker i nämnden vet vilka dessa alternativ är. (Förutom då kanske presidiet…)
Tänk att en officiell annons från Vänersborgs kommun inte redogör för vad som verkligen har hänt… Hmm…
En annan förälder tyckte att formuleringen ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar” i annonsen var fel och direkt lögnaktig. (Hon sa faktiskt det.)
”‘Bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar’? Som blir över då eller? Efter det att arenan har fått sitt?!”
Jag håller faktiskt till stor del med den här föräldern. Det handlar inte om ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar”. För Barn- och Ungdomsnämnden handlar det om att förskola och skola får det som blir över när andra verksamheter har fått sitt. Arenans 30 miljoner kr kommer först, sedan kommer IFK Vänersborg. Och all frivillig musikundervisning. Och snart ska kommunala pengar slussas till en hamn i Vargön… Och sedan ska Bert ha en del uppe på Ursand…
Formuleringen ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar” är tillsammans med rubriken ”framtidens skola” vilseledande. Det är lätt att tro att Vänersborg ska göra en storsatsning på grundskolan. Och så är det ju inte. De styrande partiernas intention är att spara in på hyreskostnader genom att lägga ner skolor – en, två eller flera. Därom råder det inga som helst tvivel.
Annonsen kan ge upphov till ytterligare en missuppfattning…
När man läser annonsen får man intrycket av att medborgardialogen redan har börjat. Det intrycket hade t ex en kollega fått. Han var förresten den förste jag träffade på morgonen igår.
”Har medborgardialogen redan börjat? Varför har jag inte fått några papper eller röstsedlar eller vad det nu är?”
Nä, medborgardialogen har inte börjat. Det annonsen menade var att medborgare hade haft chansen i höstas att ge synpunkter på hur medborgardialogen skulle utformas. En slags medborgardialog om medborgardialogen alltså.
Fast för att känna till denna medborgardialog, så skulle man nog ha haft en väldans tur. Det var t ex inga annonser i tidningarna. Men det fanns en Facebook-grupp…
Varenda gång det händer något kring medborgardialogen, så blir jag alltmer fundersam. Annonsen gör det inte bättre…
Det var ingen bra annons.
Och hur ska det bli med medborgardialogen? Enligt Nationalencyklopedin betyder dialog –”samtal mellan två eller flera personer”. Blir medborgardialogen en dialog värd namnet?
Jag hoppas fortfarande det.
IFK och hyresavtalen: Demokrati eller komedi?
Förra måndagen hade Barn- och Ungdomsnämnden sitt januarisammanträde. I januari ska också avtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg angående kommunens uthyrning av loger, restaurang, kontorslokaler etc i arenan till IFK omförhandlas.
Då är det lätt att tro, ja man tar det väl nästan för givet, att nämnden fick information om förhandlingarna med IFK förra måndagen… Men se där – det fick inte nämnden! Kanske berodde det på att förhandlingarna skjutits upp? Någon har kanske blivit sjuk?
Två dagar efter BUN-sammanträdet, på onsdagen, träffas nämndens presidium, dvs ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), 1:e vice ordf Joakim Sjöling (S) och 2:e vice ordf Orvar Carlsson (KD). Och informeras och diskuterar om – förhandlingarna med IFK!
Varför blev inte nämnden informerad två dagar tidigare? Vibbarna från förra mandatperiodens hemlighetsmakeri börjar kännas i kroppen… Ingen bra känsla.
I diariet hittar vi en anteckning från det extrainsatta presidiemötet. Den slutar så här:
”Ordförande uppdrar till förvaltningen att genomföra förhandlingar utifrån dialogen.”
Vilken dialog? Den som presidieledamöterna höll sinsemellan?
Vad kom presidiet fram till då?
Ingen utanför presidiemötet vet. Ingen information i protokollet – mer än att det har förts en dialog.
Nu på fredag ska nämnden ha ett extrainsatt sammanträde om medborgardialog – ett sammanträde som är så hemligt att vi ledamöter inte får använda telefoner (se här). När det gäller förhandlingarna med IFK Vänersborg, så får vi i nämnden inte ens tillfälle att använda öronen…
När det gäller omständigheterna kring sakfrågan, så skrev jag om dem för några veckor sedan (se här). IFK hyr 11 loger för sammanlagt 450.000 kr per år. Det är ungefär 41.000 kr per loge. IFK hyr i sin tur ut dem för 120.000 kr. Det blir en nätt liten vinst på 79.000 kr per loge, sammanlagt 869.000 kr. Det är pengar som rinner rakt ner i IFK:s fickor. Från kommunen.
IFK tjänar också pengar på att hyra ut restaurangen. IFK hyr restaurangen och cafét av kommunen för ungefär 150.000 kr per år. När hyresavtalen behandlades i nämnden i december 2009 reserverade jag mig mot avtalen (se här). Jag skrev så här, efter att ha haft kontakt med en expert på området:
”Vid en enkel uppmätning på ritning, förefaller restauranglokalen ha en yta av ca 360 m². Cafeterialokalen har en yta av ca 320 m². Enligt uppgift ska liknande lokaler kosta ca 1000 kr/m² och år, vilket innebär att lokaler för restaurang och cafeteria har en normalhyra av 680.000 kr/år.”
IFK betalar alltså 150.000 kr per år…
Dessutom hyr IFK också kontorslokaler i arenan. IFK betalar 168.000 kr per år till kommunen. Då ingår allt i denna hyra, värme och varmvatten, el, VA, sophämtning och snöröjning. Samme expert som jag hänvisade till ovan skrev till mig gällande kontors- och kanslilokalerna som IFK hyr:
”Den verkliga hyran blir alltså 414 kr/m² och år. Det motsvarar ungefär hyran för ett kallförråd. En korrekt hyra för kontoren är 900 kr/m² per år.”
Med andra ord så sponsrar Vänersborgs skattebetalare IFK med en nätt liten summa varje år. Och då är de 100.000 kr som kommunen betalar för att IFK ska ha stadsvapnet på sina matchdräkter oräknade…
Och nu vill IFK Vänersborg omförhandla hyrorna. IFK vill betala mindre…
Då det begav sig 2009, när de nuvarande avtalen skrevs, var S Anders Larsson ordförande i BUN. Då beslutades hyresavtalen i nämnden! Vad händer 2012? Avtalen kommer inte ens upp i nämnden! Nämnden får inte heller någon som helst information om att avtalen ska skrivas om!
Ansvaret för detta ligger naturligtvis hos ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Lena Eckerbom Wendel satt med i BUN även 2009. Hur agerade hon och moderaterna då? Det kan väl vara intressant att rekapitulera. Då i opposition, nu vid makten.
Eckerbom Wendel tillsammans med sin partikollega Christer Thobiasson (numera ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden) föreslog BUN att besluta:
”att under förutsättning att nya kontrakt upprättas där det klart framgår:
- förhyrda ytor
- Barn- och Ungdomsnämnden är avtalspart
- att kontrakten indexregleras med början 2010-10-01
samt att övriga påpekanden från kommunjurist Andreas Billock beaktas
uppdraga till ordföranden att underteckna kontrakten.”
(Jo, det stämmer. Hyrorna i avtalen med IFK har inte ens varit indexreglerade.)
Vi kan notera att moderaterna anser att ordförande i nämnden, dvs en politiker, ska underteckna kontrakten. Nu verkar det som om Eckerbom Wendel har svängt och anser att det är en tjänstemannafråga…
Sedan hänvisar moderaterna till kommunjurist Billock. Vad skrev han då?
Andreas Billock lämnade ett skriftligt utlåtande till nämnden inför beslutet. Han påpekade att BUN var avtalspart (inte Arena-Fritid) och att ytan på de lokaler som IFK skulle hyra inte var uppmätta (otroligt!). Billock noterade också att indexregleringen av hyran inte skulle starta förrän 2012-10-01, dvs i samband med att avtalet gick ut. Det här nämner moderaterna i punkterna i sitt yrkande. Vad påpekade Billock mer? Han skriver:
”I bilagorna som avser kontors- och kanslilokaler och restaurang och café finns punkter med innebörden att IFK kostnadsfritt ska få disponera vissa konferenslokaler och förrådsytor.”
Notera, ”kostnadsfritt”!
Kommunjurist Billock påpekar också:
”Inom kommunalrätten finns en likabehandlingsprincip innebärande att kommunmedlemmar i likvärdiga situationer inte får behandlas olika utan att
sakliga skäl för detta föreligger. Denna princip omfattar inte föreningar. Med detta sagt bör det framhållas att det givetvis är önskvärt att principen så långt möjligt beaktas.”
Ja, får IFK hyra lokaler ”kostnadsfritt”(se ovan) och det bör råda likställighet, så bör ju alla få disponera kommunens lokaler gratis… Och det får ju vissa… Inte helt oväntat just – IFK Vänersborg! IFK slipper att helt betala hyra för arenan om bandy-VM arrangeras i Sverige nästa år…
Billock skriver också:
”Med detta sagt stannar jag vid att erinra om att det inte är uteslutet att subventionerade hyror kan komma att bedömas som ett otillåtet understöd till enskild.”
Vad var det Eckerbom Wendel och Christer Thobiasson skrev i sitt yrkande?
”att övriga påpekanden från kommunjurist Andreas Billock beaktas.”
Då var Lena Eckerbom Wendel (M) i opposition, nu sitter hon vid makten. Har hon kvar samma syn som för två år sedan? Om hon har det, så kan alla, t ex barn och ungdomar, äldre, skattebetalare, vara lugna. Utom IFK Vänersborg! Hyrorna kommer att höjas så att IFK får hyra för marknadsvärdet! Och dessutom får klubben inga kostnadsfria lokaler.
Och om Lena Eckerbom Wendel inte har kvar samma åsikt…?
Men hyresavtalen verkar ju inte ens komma upp i nämnden… Det verkar inte heller som om ordförande ska underteckna… Det stod ju:
”Ordförande uppdrar till förvaltningen att genomföra förhandlingar utifrån dialogen.”
Vågar inte mini-alliansen ta i denna fråga heller? Överlåter de den helt till tjänstemännen? Men vad betyder då ”utifrån dialogen”? Har tjänstemännen fått några förhållningsregler? Vilka då i så fall?
För skojs skull. Eller för fullständighetens skull. Kerstin Andersson från Folkpartiet sitter också med i BUN. Det gjorde hon även 2009. Då i opposition, nu som en del av den styrande mini-alliansen…
Kerstin Andersson var på stridshumör 2009 och yrkade:
”Avtalen borde göras mer affärsmässiga då de också ger möjlighet till goda inkomster.
Hyressubventionen är alldeles för omfattande.
I första hand yrkar jag på återremiss och omarbetning av avtalen med mindre hyresrabatter samt specificerade lokalytor inskrivna i avtalet.
Om mitt förslag faller yrkar jag på avslag.”
Även när det gäller Kerstin Andersson, så ska det bli intressant att se hur hon agerar.
…om frågan någonsin kommer upp på Barn- och Ungdomsnämndens bord..
2009 röstade 8 ledamöter på S Anders Larssons förslag till subventionerade hyror till IFK Vänersborg, 5 ledamöter röstade nej.
Till sist. På onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige. Då kan man som ledamot få ställa frågor till ordförande i nämnder. Jag tror att jag ska passa på tillfället att fråga Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Kanske följande:
- Varför informerades inte BUN-ledamöterna den 23 januari om att hyresavtalen med IFK Vänersborg skulle omförhandlas?
- Vilka resultat har förhandlingarna med IFK Vänersborg lett till?
- Har alla påpekanden från dåvarande kommunjurist Andreas Billock beaktats denna gång?
Bör jag ställa ytterligare någon fråga?
Till sist.
Häromdagen skrev jag en blogg om kommunalt huvudmannaskap i praktiken (se här). I mitt inlägg redogjorde jag för hur hur kommunerna struntar i att följa de krav som Skollagen ställer, hur kommunerna ser skolans mål som visioner som de inte behöver bry sig om. Det här förhållande gäller Vänersborg i högsta grad. Pengarna går inte bara till Arena Vänersborg, det vet alla, pengar går också till bandyklubben IFK Vänersborg, det vet många.
Men inte till eleverna! Det vet elever, föräldrar och skolpersonal.
Borde inte någon anmäla Vänersborgs kommun?
Dialog: Demokrati eller komedi?
Vänersborg driver, som regelbundna läsare av denna blogg vet, ett nytt fräscht demokratiprojekt i kommunen. Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra en medborgardialog om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Förhoppningarna på projektet är, och har varit, stora, åtminstone från min sida. Vänersborgs kommuninvånare har ju inte direkt varit bortskämda med demokrati och inflytande under den förra mandatperiodens styre med betongpolitikerna Ljunggren (S) och Carlsson (C) i ledningen.
Demokratiprojektet blev kanske inte helt som många hade tänkt, när det på senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden visade sig att nämndledamöterna själva visste väldigt lite om sitt eget projekt. Nämnden fick inte bestämma vilka de alternativ skulle vara, som invånarna skulle diskutera utifrån. Ja, nämnden fick inte ens veta vilka alternativen var.
Demokratin för nämnden själv försvann tydligen på vägen. Liksom.
Det blev en ganska livlig diskussion på nämndens sammanträde om detta (se här). Den ledde till att det ska bli ett extra nämndmöte nu på fredag. Då ska nämnden få information om alternativen och också om den tidning som ska skickas ut till medborgarna.
När extramöten bestäms med kort varsel kan det ibland bli så att de krockar med andra åtaganden för ledamöterna. Det visar sig att så är fallet med båda de centerpartistiska representanterna i Barn- och Ungdomsnämnden. Ingen av dem kan närvara på fredag.
I dessa tider av tekniska landvinningar och nymodigheter skriver Annalena Levin ett mail till förvaltningen och frågar:
”Jag är inte i hemma då men undrar om jag kan få vara med via datorn och telefon? Det är ju bara ett infoärende?”
Tekniska landvinningar och nymodigheter förresten. Det räcker ju med två telefoner för att genomföra nåt sånt här… Och telefoner har ju funnits ett tag… Men se, det här var för
enkelt för Vänersborgs kommun. Eller för svårt? Eller?
Svaret som Annalena Levin fick stämdes av med Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel och kanslichefen. Därför utgår jag från att det är dessa två som ansvarar för formuleringen av svaret:
”All information som ges på mötet är under stängda dörrar, ingen information är offentlig förrän materialet presenteras den 7 februari. Då ej tillförlitlig och säker uppkoppling kan garanteras, kan Ni tyvärr inte erbjudas möjligheten att deltaga via dator och/ eller telefon.”
”ej tillförlitlig och säker uppkoppling”? Vem skulle lyssna av telefonerna? Misstänker kommunen att polisen eller SÄPO avlyssnar kommunen? Eller Annalena Levin? Eller skulle CIA var intresserade av medborgardialogen i Vänersborg?
Näää!! Visst är allt möjligt med de nya FRA-lagarna… Men det finns väl gränser?!
Annalena Levin själv är något förvånad, snäll uttryckt, eftersom hon har varit med om att skicka konfidentiell information inom GM och Saab på det här sättet…
En annan sak som jag inte förstår, förutom att någon utomstående myndighet skulle vara intresserad av vad BUN i Vänersborg sysslar med: Är informationsmötet för Barn- och Ungdomsnämnden hemligt, är allt som avhandlas under mötet belagt med sekretess?
Det talas ju i svaret om ”stängda dörrar” och lite senare i svaret så står det:
”Om det skulle delas ut något material under mötet, så kommer detta återigen att samlas in vid mötets slut, därav kan jag ej heller per mail sända ut något material till Er.”
Är vi med i en dokusåpa? Eller en komedi?
Eller…?
Undrar vad som händer om jag bloggar om fredagens nämndmöte?
Det ger sig… Kolla gärna in här på bloggen på fredag…
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken (1)
Skolverket publicerade idag en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) Skolverket har gjort ett stort antal intervjuer med politiker och tjänstemän i flera kommuner. Man har intervjuat ordförande i kommunfullmäktigen, kommunstyrelser, skolnämnder, kommun- och förvaltningschefer.
Rapportens mål har varit att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse. Eller som det står i rapporten:
”Syftet med denna studie är att öka förståelsen för huvudmannens agerande och påverkan på skolans måluppfyllelse genom att belysa den kommunala huvudmannens ansvarstagande för skolverksamheten.”
Studien görs mot bakgrund av att nästan 25% av eleverna lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen.
Det är en fantastiskt lärorik studie. Den skulle kunna vara gjord i Vänersborg (fast det är den inte). Rapportens beskrivningar och slutsatser stämmer enligt mitt förmenande helt överens med situationen i vår kommun.
Rapporten beskriver hur den kommunala politiska ledningens fokus (enligt intervjuerna då) ligger på det ekonomiska planet. Enbart. Skolan ses som en av kommunens verksamheter, som vilken annan verksamhet som helst. Konsekvensen av detta synsätt blir att de statliga kraven i praktisk handling underordnas den kommunala prioriteringen.
Rapporten visar att skolans verksamhet och måluppfyllelse sällan diskuteras i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. (Känner vi igen detta från Vänersborg?) Det är till och med så, att de som bestämmer har mindre med skolsektorn att göra än med andra verksamheter i kommunen. De styrande politikerna ser sig inte ens som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse.
Rapporten visar att det nästan undantagslöst är så att resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnderna sker schablonmässigt enligt varje kommuns traditionella prioriteringar. Det innebär att:
”resursfördelningen till skolverksamheten inte sker utifrån analyserade lokala förutsättningar och behov i relation till nationella måldokument.”
I en undersökning som Skolverket gjorde för några år sedan (2009) framgick att budgetfördelningen i 92 procent av kommunerna inte påverkades av elevernas resultat.
Så är det i Vänersborg också. Vänsterpartiet har gång på gång redogjort för de alltför låga resultaten i skolorna och påtalat nödvändigheten av att detta måste åtgärdas. Ingen har lyssnat. Ingen har ens bemödat sig om att gå i svaromål…
Ytterligare ett tecken på att de styrande politikerna inte ser sig som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse har varit de skolplaner som beslutats i kommunfullmäktige. Det är nämligen enligt Skollagen kommunfullmäktige som är huvudman för skolan.
”Istället för att visa på hur de nationella målen ska uppnås, innehåller de intervjuade kommunernas skolplaner en kommunal vision för skolan. Denna utgörs av en summering av de nationella målen följt av egna kommunala mål. Det framgår av intervjuerna med politikerna att skolplanerna inte har den enligt lagtexten avsedda funktionen att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.”
Notera Skollagen – skolplanens uppgift var att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.
Det här påpekade jag med emfas från talarstolen när kommunfullmäktige beslutade om den senaste skolplanen. Men ointresset var totalt – både från ledamöterna i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, ordförande och ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden… Och den dåvarande förvaltningschefen…
Det visar sig i Skolverkets rapport att de styrande politikerna i de undersökta kommunerna försvarade sitt handlande med att de nationella målen är alltför högt satta. Målen betraktas inte som möjliga att uppnå. Politikerna såg alltså Skollagens mål som ouppnåeliga visioner, något som man i praktiken därför inte behövde bry sig om. Med detta resonemang behövde de inte heller ge skolan de nödvändiga resurserna.
Ofta följdes denna ståndpunkt av uttalanden som: ”Vår stad är ingen traditionell utbildningsstad” eller ”Beror på omgivningens historiska och demografiska bakgrund”. Med andra ord, den bristande måluppfyllelsen, t ex att 25% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, förklaras som något normalt. Det vill säga, skolan behöver inga större resurser…
”Att skolverksamhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse, kan bidra till att situationen inte uppfattas som alarmerande, utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.”
Skolverket skriver vidare i rapporten:
”Grundläggande i mål- och resultatstyrningstanken är att om resultaten inte stämmer med målen, har huvudmannen ansvaret att förändra verksamheten eller dess förutsättningar så att målen därigenom kan uppnås.”
Det här är viktigt och återkommer flera gånger i rapporten.
”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”
Den nationella kravnivån innebär alltså att samtliga elever ska ges förutsättningar att nå målen.
Har alla elever i Vänersborg dessa förutsättningar…?
Det finns ytterligare ett tungt argument för politikerna till att inte ge skolan mer resurser, ett argument som vi har hört, och hör, till leda i Barn- och Ungdomsnämnden – storleken på de ekonomiska resurserna har inget med måluppfyllelsen att göra.
Skolverket skriver:
”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”
Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)
Målet med Skolverkets rapport ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” är alltså att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse.
Statlig styrning ja. Ett sista citat från rapporten:
”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”
Tycker ni att det verkar som om Vänersborg gör detta? När pratade huvudmannen om läroplanens mål senast? När brydde huvudmannen sig om läroplanens mål senast?
Lagar ska följas. Kommunallagen ska följas. Förvaltningslagen ska följas. Det ifrågasätter ingen.
Skollagen ska också följas.
Skollagen är en lag och ingen vision.
Jag återkommer med ytterligare inlägg om Skolverkets rapport. Då ska jag beskriva vad rapporten säger om förhållandena på en lägre nivå i den kommunala hierarkin.
BUN (2) 23 jan: Bokslut 2011 och lite annat
Barn- och Ungdomsnämnden behandlade inte bara den kommande medborgardialogen på gårdagens sammanträde. Det var en del andra frågor också.
Men först kan jag notera att det finns flera bloggare i BUN – inte bara min partikollega Magnus Bäckström och oppositionskollega Marika Isetorp (MP), utan nu även Annalena Levin från Centerpartiet. Annalena (eller Levin, som Marika, förlåt Isetorp, skulle säga) har blivit alltmer kritisk till den förda politiken från mini-alliansen. Så till skillnad från sina tidigare kollegor i socialdemokraterna (S och C har ju styrt kommunen under de två senaste mandatperioderna) har hon alltmer intagit en oppositionell roll. Kanske snart dags att hälsa Centerpartiet välkommen i gänget? Fast… Får ”centerchefen” Bo Carlsson råda, och det får han antagligen, så blir centern nog kvar i betonggänget…
Allihop, dvs Bäckström, Levin och Isetorp, har bloggat om gårdagens nämndsammanträde. (Du kan läsa inläggen genom att klicka på deras namn.)
Jag har i tidigare blogginlägg tagit upp de flesta av de frågor som Barn- och Ungdomsnämnden behandlade igår. (Se ”Snart BUN!!” och ”Kort verksamhetsberättelse”.) En enig nämnd ökade således det ekonomiska stödet till fritidsgårdarna Sörgården i Brålanda och Lyktan i Vargön, en enig nämnd avvisade folkpartisten Göthblads motion om att förbjuda datorer och mobiltelefoner på sammanträden och en enig nämnd beslutade att
”föreslagen detaljplan för kvarteret Astern bör kompletteras och preciseras för att möjliggöra planering av förskolor/skolor och för att skapa säkra skolvägar.”
Så var det då det här med ”Bokslut 2011: Kort verksamhetsberättelse”. Siffrorna i verksamhetsberättelsen kan ju ingen göra något åt just nu, året har ju gått. Dessutom ser nämnden ut att göra ett litet överskott för 2011. Inte så mycket att diskutera alltså.
Jag ställde en fråga om hur det kunde komma sig att några enheter gick back medan andra gjorde plus (se tidigare blogginlägg ”Kort verksamhetsberättelse”). Svaret var att den centrala skolenheten hade gjort en organisation för ett högre elevantal än som sedan blev fallet. På Mariedal hade insatserna för barn i behov av särskilt stöd kostat mer än beräknat. Det hade blivit en förberedelseklass i modersmål mer på Tärnan. Och på andra enheter blev det underskott på grund av ”särskilda åtgärder” på personalsidan. Med andra ord, allt verkar vara i sin ordning. Inget att diskutera.
Det fanns några formuleringar i den korta verksamhetsberättelsen som inte handlade om ekonomi. Jag skrev om dessa formuleringar innan mötet (”Kort verksamhetsberättelse”) och var också den som tog upp dem till diskussion. Jag skriver det, därför att Annalena Levin skriver i sin blogg att
”Jag och Marianne i Centerpartiet och några till retade sig på denna formulering.”
Annalena vill ta en liten poäng där… Lite orättvist tycker jag. Men visst, Annalena och Marianne Karlsson blev uppretade. Efter att jag hade tagit upp formuleringarna… :)
Den första formuleringarna löd:
”Då grundskolans organisation inte har anpassats till förändringar i elevunderlaget finns ett stort antal små skolor och svårigheter för dem att möta skollagens krav.”
Sven-Eric Sjöbergh var tydligen den tjänsteman som hade formulerat detta, så det blev han som svarade på min fråga. Sjöbergh försvarade formuleringen med att praxis har visat att Skolverket inte ger tillstånd för friskolor att starta, om de är mindre än 50 elever.
Formuleringen i verksamhetsberättelsen var med andra ord fel. Skollagen hade inga sådana krav, Skolverket hade inga regler och ”praxis” handlade om nystart av friskolor – ganska långt 
från ”gamla” etablerade kommunala skolor.
Sven-Eric Sjöbergh hade ”förhastat” sig. (Det är inte första gången…)
Förvaltningschef Javette sa att han skulle ändra skrivningen i texten…
Det fanns en annan formulering som också var, om inte fel så i varje fall tveksam, men av en annan anledning:
”… omstrukturera och effektivisera verksamheten så, att en större andel av resurserna kan användas i undervisningen.”
Det luktade nedläggning av skolenheter om den här formuleringen, något som inte ens bör antydas i den här typen av dokument. Förvaltningschef Javette försvarade formuleringen med att förvaltningen såg det tvärtom. Förvaltningen hade ett uppdrag utifrån en bestämd, av politiker beslutad, budget. Och pengarna måste räcka till uppdraget… Så kan man nog se det…
Men visst innebär det att förvaltningschefen anser att undervisningen har för lite pengar…?
Och visst, så är det. Förvaltningschefen har sagt detta öppet inför nämnden vid flera tillfällen. Dock har aldrig någon lyssnat på honom…. Mer än Vänsterpartiet då… Och någon enstaka gång Miljöpartiet.
Förvaltningschefen lovade att ändra denna formulering också…
Annalena Levin (C) var lite tveksam om hon ville ge Kent Javette förtroendet att ändra i texten på egen hand. Hon ville helst se texten först, innan hon bestämde sig… Kent Javette undrade om då hon inte litade på honom…
Annalena Levin skriver i sin blogg:
”Då tillade Stefan Kärvling den erfarne Vänsterpartisten i gänget att om han (Kent Javette; min anm.) inte justerade detta rätt så kommer vi aldrig att lita på honom någon mer gång och sedan klubbades den igenom 
”
Till sist fick nämnden, efter drygt 5 timmars sammanträde, veta att det är ett möte med advokaterna nästa vecka om takraset och att Fastighetschefen har tagit över takreparationen på arenan.
Dessutom har Barn- och Ungdomsförvaltningen äntligen, får man väl drista sig till att säga, gjort upp med Trenova om de lokaler som Huvudnässkolans elever gick i. Nämnden får betala 1,41 miljon kr i återställningskostnad.
Trenova var alltså inte bara en dålig lösning, om än tillfällig, på de stora problem som skapades när sossarna med S Anders Larsson i spetsen och Centerpartiet gick mot vänersborgarnas vilja och lade ned Huvudnässkolan. Den blev dyr också.
BUN (1) 23 jan: En liten fadd eftersmak…
Idag diskuterade Barn- och Ungdomsnämnden medborgardialogen, dvs den dialog med medborgarna som Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna.
Inte heller på dagens sammanträde fick nämnden veta, och således inte heller vara med och påverka eller besluta, vilka alternativen är som ska diskuteras bland medborgarna. Det är lite anmärkningsvärt tyckte några av oss.
I projektdirektivet står det att:
”För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har varken prioriterat eller aktivt lett projektet…
När ledamöter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet ville veta vilka alternativen var, sades det att de inte var färdigformulerade än. Å andra sidan sa 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) att:
”Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Orvar har tydligen sett alternativen! Hm…
Det är viktigt vilka alternativ som nämnden för ut bland människorna. Alternativen kommer att styra diskussionen. Om någon medborgare, eller varför inte en nämndledamot, föreslår ett annat och kanske bättre alternativ, så kan inga andra ta del av det. Och då hjälper det föga att alla kan tycka vad som helst under dialogen. Färdiga alternativ formulerar ”problemen” och styr således både diskussion och lösningar.
Men vi i nämnden känner alltså fortfarande inte ens till alternativen. Det några av oss fruktar är, att kanske alla alternativ innehåller nedläggningar av minst en, kanske fler, skolor. Tänk om alternativen är: ska vi lägga ner Mulltorp? Eller Rössebo? Eller Skerrud? Eller Brålanda? Eller Blåsut?
Vad skulle det vara för val? Vad skulle det vara för medborgardialog?
Men så är det ju det här med projektdirektivet. Det står i direktivet att det är förvaltningen som ska utarbeta alternativen. Det står faktiskt så. Och enligt ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), så har inte ens styrgruppen lagt sig i utformningen av alternativen. Så visst, nämnden gjorde ”fel”, dvs ur vissas synpunkt (däribland min), att inte skriva in att nämnden skulle besluta om alternativen. Ur formell synpunkt är alltså inget fel begånget.
Men det känns inte rätt.
Så vad hände på sammanträdet? Jo, medborgardialogen fortsätter enligt plan. Ingen reserverade sig, varken Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet eller Välfärdspartiet.
Vi gjorde inte det, därför att det kändes konstigt att reservera sig – för vad reserverade vi oss i så fall mot? Våra egna beslutade projektdirektiv? Det skulle ju innebära att hela medborgardialogen skulle stoppas. Var det det vi ville? Ville vi stoppa hela projektet? Nä, så var det ju inte. Det är ju bra att medborgarna ska få säga sitt…
Vi ville besluta om alternativen! Men projektdirektivet…? Och vi vet ju inte heller vilka alternativen blir. Tänk om de blir jättebra…
En konstig situation.
Medborgardialogen kommer således att fortsätta. Däremot blir det ett extra nämndmöte vecka 5, där nämnden ska få ta del av den tidning som då har tryckts, och där alternativen (och allt annat) ska stå att läsa.
Här ser jag som kritisk vänsterpartist en möjlighet att protestera – om det blir fel. Eller kanske försöka stoppa hela medborgardialogen? För sent? Kanske det, men då får man väl gå ut i media med sin åsikt. Precis som de andra partierna.
Eller helt enkelt avvakta? Låta dialogen ha sin gång. Låta medborgarna säga sitt. Låta medborgarna komma med synpunkter, alternativa förslag osv och därefter ta ställning. I slutändan är det ju ändå vi politiker i nämnden som beslutar.
Så ännu är inget beslut taget i sakfrågan. Och det kan ju bli bra. Det kan till och med bli väldigt bra!
Barn- och Ungdomsnämnden ska fatta det slutliga beslutet om förskolornas och grundskolornas placering den 14 maj. Lite ont om tid kanske, men kommer inte nämnden överens får man väl skjuta på det… Ett nämndbeslut behöver ju inte heller innebära att förändringar ska verkställas redan i höst. De kanske kan vänta till nästa år. Eller nästa?
Medborgardialogen ska hålla på till den 16 mars. Då ska alla svar ha lämnats. Mellan den 16 och 30 mars ska sedan de inkomna synpunkterna sammanställas och analyseras. Dialogen avslutas med ett offentligt, ”återkopplande” möte den 4 april.
Summa summarum. Ett möte med en liten fadd eftersmak…
För övrigt sa sossarna inte ett ord i diskussionen, som gick hög, utom när 1:e vice ordförande Sjöling i slutet sa ungefär:
”Vi får göra en utvärdering efteråt…”
Det var förresten det enda som en socialdemokrat yttrade på hela BUN-sammanträdet.
Vad vi pratade om mer, får jag återkomma till. Dock inte ikväll… Zzzzzzzzzzz……
Mer om medborgardialogen
Häromdagen skrev jag om den annalkande medborgardialogen, dvs den dialog med medborgarna som Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna (här). Eller som det står i Projektdirektivet:
”Projektets syfte är att genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”
Målet är att
”Medborgardialogen ska medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens förskolor och skolor i Vänersborg.”
Det är bara det att Barn- och Ungdomsnämnden inte får vara med och utforma eller besluta om de alternativ som medborgarna ska ha dialog om!
Så kan det gå.
Det här har inte gett mig någon ro. Jag har funderat på detta. Demokrati för alla – utom för nämndens egna ledamöter? Vad har hänt?
Nämnden beslutade om ”Projektdirektiven” i oktober förra året. Inför beslutet så läste nämndens ledamöter på alla papper, funderade och frågade andra om råd. På sammanträdet verkade allt bra. Alla skulle delta i en dialog, varenda medborgare. Nämnden diskuterade sin egen roll i processen och jag vet att några av ledamöterna hade synpunkter. Det tycktes som om hela upplägget skulle bli bra.
Nu blev det ju inte så. Därför tittade jag på nytt igenom Projektdirektiven. Och då är det som jag misstänkte. Det står inget om Barn- och Ungdomsnämnden. Det är styrgruppen hit och det är styrgruppen dit.
Så här står det i direktiven, som nämnden beslutade:
”Etapp 2 som avser förutsättningarna
- Uppdatering av strukturutredningen. Utvecklingsledare, klart 2011-10-28.
- Fastställa definition av krav och villkor för förskole- och skolverksamhet. Utvecklingsledare, klart 2011-10-28.
- Medborgardialog för att ta fram olika förslag.
- Förvaltningen lämnar förslag till var förskolor och skolor kan finnas i kommunen i en framtid. Dessa ska innehålla konsekvensbeskrivningar. Klart 2011-11-28.
- Styrgruppen fastställa alternativ till framtidens förskolor och skolor. Klart 2011-12-01.”
Ingen nämnd… Men visst är politiker med. I styrgruppen. Politiker från M, S och KD. Nämndens presidium. Ordförande och förste och andre vice ordförande. De har full kontroll…
Jag känner mig lurad. Vi alla i nämnden tog nog för givet att det skulle vara nämnden som beslutade om alternativen. Kanske för att det i direktiven också stod:
”För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Och:
”Styrgruppen ska rapportera status inklusive eventuella förändringar eller avvikelser vid åtminstone varje Barn- och ungdomsnämndssammanträde.”
Annalena Levin, hårdrockande centerpartist i nämnden, känner sig också lurad. Levin skriver i ett mail till nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel:
”Jag som ledamot i BUN och som ej sitter med i styrgruppen vill kunna bedöma om styrgruppen gör det arbete som vi har satt upp på dem att göra så att inte detta blir som ‘Arena’ frågan där vi vid sammanträdena fick muntlig information som i efterhand visade sig vara otillräcklig för att bedöma om man höll sig inom utsatta ramar både ekonomiska och utförandemässigt.”
Vi blev nog lurade redan i oktober. Eller lurade vi oss själva? Det står ju svart på vitt att styrgruppen fastställer alternativen. Varför såg jag inte detta? Varför såg ingen annan det?
Ibland tror man att man förstår. Fast man inte gör det. Det är deprimerande. Ibland får andra en att tro att man förstår. Fast de vet att man inte gör det. Det är ännu mer deprimerande. Om det nu är så.
Fast å andra sidan. Kan inte gamla beslut upphävas?
Hur det än är med både det ena och det andra, så är det i varje fall nämnden som tar det slutliga beslutet om framtidens skolenheter. Efter medborgardialogen. Även om M, KD tillsammans med sossarna, dvs presidiemedlemmarnas partier, och Folkpartiet har majoritet…
Men medborgarnas åsikter kommer nog att betyda en hel del.
Tror jag.
Hoppas jag.
BUN: Kort verksamhetsberättelse
BUN-sammanträdet närmar sig med stormfart. Häromdagen fick jag också den så kallade korta verksamhetsberättelsen. Den skickades inte ut med de övriga handlingarna.
Verksamhetsberättelser ser ganska lika ut från år till år. Den här är inget undantag. Den är på 5 sidor och de rubriker som återfinns är ”Årets verksamhet”, ”Målavstämning” och Ekonomisk analys”. Jag ska göra ett litet urval av innehållet. Det står således mer i den än det jag kommer att återge här.
Den intressantaste informationen är väl hur det har gått för nämnden ekonomiskt sett.
”Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott med 0,5 Mkr. Det prognostiserade utfallet i augusti var ett underskott på 8,7 Mkr. I denna prognos ingick inte budgettillskottet för Arena Vänersborg med 5 Mkr och inte tillskottet för advokatkostnader på 2,5 Mkr, vilket hade medfört ett prognostiserat underskott på 1,2 Mkr. Bokslutet visar på ett bättre resultat än prognostiserat med 1,7 Mkr. Skolskjutsarna, inkomstjämförelsen för barnomsorgsavgifter och lägre övergripande kostnader är det som främst bidrar till förbättringen.”
Med andra ord, nämnden går troligtvis med ett mindre överskott 2011. Sånt gillar ekonomer. Och de som har makten… Men kanske inte de ute i verksamheterna…
En sak som gör mig lite fundersam är siffrorna för de olika förskole- och skolenheterna – hur kan de olika enheterna göra så skiftande ekonomiska resultat? Det är underskott från 645.000 kr till överskott på 320.000 kr. Det kanske inte är så stora pengar om man jämför med den totala budgeten, men det är väldigt mycket pengar för en enskild förskole- eller skolenhet… Har den nya resursfördelningsmodellen något med detta att göra? Eller beror det på något annat?
Grundskolan minskade med 40 elever, i hela Vänersborg. I verksamhetsberättelsen står det:
”Några enheter har svårigheter att anpassa sig till det minskade elevunderlaget.”
40 elever mindre i hela den kommunala grundskolan kan ju innebära typ 3 elever på varje skola. Och ”att anpassa sig” betyder i sådana här sammanhang att dra ned… Är det överhuvudtaget möjligt att ”anpassa sig” (eller ”arbeta in” som det står på ett annat ställe) på en skolenhet? Vad ska rektorn dra ned på, om en skola på 200 elever blir 5 elever färre?
När det gäller ekonomin kan man också läsa att
”Arena och fritid uppvisar i bokslutet ett underskott på 4,1 Mkr. Underskottet i bokslutet avser Arena Vänersborg på 1,5 Mkr samt ett underskott på övriga anläggningar på 2,6 Mkr.”
I och med en riklig tilldelning från början till arenan och extrapengar under året, så syns inte arenans kostnader direkt i verksamhetsberättelsen. Den totala arenaräkningen kommer att hamna någonstans mellan 25-30 miljoner kr (snarare 30 än 25).
Musik och ungdom uppvisar också ett underskott, på 1 miljon kr.
”Detta underskott avser i huvudsak högre lokalkostnader med 0,8 Mkr i Vänerparken.”
Vänerparken är dyr, mycket dyr. De extra hyrespengar som musikskolan fick till Vänerparken från början (jämfört med hyran för de gamla lokalerna) räckte inte. Notera att i detta underskott ligger inte de dyra lokalerna för högstadieskolan.
När det gäller kommunens fritidshem minskade personalkostnaderna per barn med 3 % från 2010…
Den korta verksamhetsberättelsen handlar inte bara om ekonomi. Det finns med en hel del annat också. Alldeles i början av berättelsen står det:
”Då grundskolans organisation inte har anpassats till förändringar i elevunderlaget finns ett stort antal små skolor och svårigheter för dem att möta skollagens krav.”
Det här måste jag fråga om på sammanträdet. Det ska bli intressant att höra vilka dessa krav är som Skollagen ställer. Och vilka skolor som ingår i ”ett stort antal”…?
Formuleringen visar tydligt att de som skriver anser att det finns för många skolor i Vänersborg. Senare står det också:
”… omstrukturera och effektivisera verksamheten så, att en större andel av resurserna kan användas i undervisningen.”
”Effektivisera verksamheten” betyder alltså att spara pengar. Det betyder att skolenheter bör läggas ned. (Är inte detta en politisk fråga?) Men varför inte helt enkelt skriva att skolan har för lite resurser till undervisning? För det är väl det som menas? Och då finns det ju ett annat alternativ – att kommunfullmäktige skjuter till mer pengar. Som fullmäktige gör till arenan…
Under Musik och Ungdom så står det:
”…en dansprofil har startats tillsammans med Vänerparkens grundskola.”
Lite underligt att detta står här, eftersom dansprofilen ska tas bort till hösten.
Och till sist, allas vår arena… Igen.
”Tillsammans med Göteborg & Co pågår ett arbete med destinationsutveckling, vilket syftar till att lyfta Arena Vänersborg som evenemangsarena. Utvecklingen av verksamheten har emellertid bromsats upp av att alla åtgärder ännu inte genomförts för att Arena Vänersborg skall bli fullt färdigställd.”
Det låter väl lugnande?
Snart dags för medborgardialog – eller nåt…
Medborgardialogen om den framtida skolsituationen i Vänersborg rullar vidare. Barn- och Ungdomsnämnden har ju beslutat att medborgarnas åsikter ska efterfrågas innan nämnden tar något som helst beslut i skolfrågan. Och det är ju bra. Att det tas hänsyn till vänersborgarnas åsikter är vi ju inte bortskämda med i Vänersborg…
Idag kan vi läsa på kommunens hemsida (här) att en tidning ska delas ut den 8 februari till alla hushåll. Där ska medborgarna kunna läsa om de olika alternativen som det ska hållas medborgardialog kring.
Tänk, jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden och vet inte vilka de olika alternativen är! På måndagens sammanträde ska vi dock få information i nämnden. Tror jag. I de handlingar som har skickats ut inför mötet finns inga alternativ med! Jag förmodar att vi får reda på de olika alternativen på sammanträdet… Men är det inte lite sent…? Kan nämnden ändra i alternativen då?
Det viktigaste är dock – nämnden ska inte besluta något på måndag. Nämnden ska bara få information. Det betyder att politikerna i nämnden inte ska få vara med och utforma eller besluta om alternativen!
Det känns fel. Väldigt fel.
Det känns besynnerligt, särskilt som ryktena säger att alla de olika alternativen innebär nedläggningar av skol- och förskoleenheter. Att frågan bara är vilka.
Och så ska inte politikerna få besluta om alternativen. Tänk om en majoritet i nämnden inte vill lägga ner några skolor? Och tänk om medborgarna inte vill lägga ned några skolor eller förskolor?
Det skulle se ut om alla alternativ innebar nedläggningar. Medborgarna skulle få välja mellan pest och kolera. Ska ”din” skola läggas ned? Ska ”min” skola läggas ned? Ska Mulltorp lägga ned? Eller ska Brålanda skola läggas ned? Skerrud? Rössebo? Dalboskolan?
Demokrati?
Det tycks som om inte bara medborgarna utan också politikerna trängs in i ett hörn, där det inte finns en reell chans att vara med och påverka och utforma framtidens skolsituation. Politiker och medborgare får välja mellan tjänstemännens alternativ… (Vill tjänstemännen ha den här rollen?) Eller? Är det så att politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium ”spelar under bordet”? Har den styrande mini-alliansen av moderater, folkpartister och kristdemokrater tillsammans med socialdemokraterna redan har kommit överens – mellan skål och vägg? Kommit överens om att skolenheter ska läggas ned? Vad alla andra än tycker…
Det är värt att notera att ryktena faktiskt berättar att dalslandsdelens enda högstadieskola ska läggas ned, åtminstone i ett av alternativen. Det sägs att det är för få elever på skolan. Tärnan har ett 20-tal fler elever än Dalboskolan, likaså Vänerparken. Det finns inga förslag, sägs det, på att Tärnan och Vänerparken ska läggas ned… Och det trots att Vänerparken är den i särklass dyraste skolan…
Det tycks alltså som om kommuninvånarna i de olika delarna ska ställas mot varandra… Starkast vinner? Ska invånarna i resten av kommunen kunna rösta bort Dalboskolan? Eller Brålanda skola? Eller Skerrud? Eller Mulltorp? Eller Blåsut…?
…därför att de är fler?
Det gäller för föräldrar och elever att vara på sin vakt.
Till sist vill jag betona, igen, att jag alltså inte har sett de olika alternativen – att jag spekulerar. Ryktena kanske inte berättar hela sanningen.
Svaret får alla i tidningen som kommer den 8 februari. Dessutom kommer det att hållas informationsmöten ”för att räta ut eventuella frågetecken”, som det står på kommunens hemsida.
Det är dock märkligt att det första mötet för att räta ut frågetecknen i tidningen hålls dagen innan den delas ut… Och mötet i Dalsland hålls samma dag.
Informationsmötet i dalslandsdelen hålls förresten i Frändefors kyrka(!) kl 18.00. Inget möte hålls i Brålanda…
Samverkan i Vänersborg
För någon månad sedan var jag i egenskap av politiker på en arbetsmiljöutbildning. Det var en bra utbildning. Den hölls av tre av kommunens egna tjänstemän.
När man hör ordet arbetsmiljö så tänker man väl först och främst på onda ryggar, allergier, men också stress och annan psykisk ohälsa. Det handlade utbildningen om. Också. Den tog även upp en annan aspekt av arbetsmiljö – förhållandet mellan chefer och anställda, om samverkan.
Som bas för samverkan i Vänersborgs kommun finns ett kollektivavtal om ”Förnyelse, Arbetsmiljö & Samverkan”. Samverkansavtalet är bra. Det skrevs på av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna i augusti 2008. I avtalet kan man under ”Utgångspunkter” läsa:
”Parterna i Lokalt samverkansavtal för Vänersborgs kommun är överens om:
att inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare
att utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar
att skapa ett positivt arbetsklimat och en god hälsa.”
Vidare under ”Grundläggande förutsättningar för samverkan”:
”En hög kvalitet i samverkan förutsätter en förtroendefull dialog mellan arbetsgivaren, medarbetarna och deras fackliga organisationer. Arbetsgivarens beslutsprocess skall vara utformad så att medarbetarna blir delaktiga i processen.”
På utbildningen talade en av tjänstemännen om ”A3:orna”. A3:or? Det hade jag aldrig hört talas om.
Jag tog kontakt med tjänstemannen ifråga. Hon skickade dem till mig. (En ”A3:a” är ett A3-papper vikt, så att det blir en A4-broschyr på 4 sidor…) Jag kan inte förstå varför jag inte i egenskap av kommunanställd har sett dem förut. Det kanske är mitt eget fel.
A3:orna är kanonbra. De beskriver olika aspekter av samverkan och de beskriver precis hur samverkan ska gå till på kommunens arbetsplatser.
Jag tittar i den första A3:an, Samverkan Vänersborg.
”Syftet med samverkansavtalet kan sammanfattas så här:
Integrera verksamhet, medbestämmande, hälsa och arbetsmiljö. Dessa tre skall hanteras gemensamt på samma ställe. Samverkansavtalet är både ett medbestämmande och ett hälso- och arbetsmiljöavtal med verksamheten som utgångspunkt.
För att klara detta behövs mötesplatser i organisationen. Dessa mötesplatser är medarbetarsamtal, verksamhetsmöten, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper.
Så många frågor som möjligt skall hanteras av dem som är direkt berörda av dem ute på arbetsplatserna. Ökad delaktighet och inflytande för de anställda för att få en bättre och effektivare verksamhet.
Dialog som metod att fatta beslut.”
På varje nivå i kommunen finns en samverkansgrupp. Samverkan är ett möte mellan arbetsgivaren och facket. Det finns flera nivåer: LSG (=Lokal samverkansgrupp), FSG (=Förvaltningens samverkansgrupp) och CSG (=Central samverkansgrupp).
I A3:orna står det hur mötena ska gå till. Och hela tiden betonas vikten av att föra en verklig och djup dialog mellan chefer och medarbetare. Dialogen ska präglas av öppenhet och att alla kort läggs på bordet, så att alla fakta blir kända.
”…en fri och öppen dialog mellan deltagarna, bygg på tillit och förtroende…”
Det slås fast att en bra dialog kräver tid och tålamod.
I A3:an betonas också hur viktigt det är att det skiljs på dialog och beslut.
”Först skall gruppen föra en dialog och sedan hantera ärenden.”
Först en fas med dialog, sedan beslut. Man ska skilja på dessa faser.
Längst ner i hierarkin, på arbetsplatsnivå, finns arbetsplatsträffen. Den är lika viktig i samverkanssystemet som de mer formella samverkansmötena.
Arbetsplatsträffen är ett direktmöte mellan chefen och medarbetarna. Den ska hantera information, samråd för att skapa delaktighet och beslut.
Även här finns det en A3:a som beskriver hur träffarna ska gå till.
Först betonas hur viktigt det är med en klar och tydlig struktur på mötet. Det ska finnas en dagordning för mötet och helst ska så mycket information som möjligt om dagordningens punkter skickas ut i förväg (för att det ska bli mer tid till samtal under det kommande mötet).
Arbetsplatsträffen ska börja med information och därefter ska det ske organiserade samtal kring punkterna.
I riktlinjerna ges förslag på hur man kan göra för att alla ska komma till tals. Och det är ju själva poängen med dialogen – att alla ska kunna samtala, utbyta erfarenheter och föra dialog.
Under dialogen och erfarenhetsutbytet ska inga beslut tas sägs det i A3:an. Det är först när dialogen är avklarad som beslut ska fattas. Hinner deltagarna inte diskutera allt, kan man avvakta med beslut till ett senare möte.
I A3:an finns det några spelregler för beslutsfattandet som jag tycker är viktiga:
I riktlinjerna trycks det på att arbetsplatsträffen ska försöka nå enighet vid besluten. Majoritetsbeslut riskerar att dela upp gruppen. Naturligtvis är det inte alltid möjligt att nå enighet och då ska chefen fatta beslut och bekräfta oenigheten. Det finns dock ett råd vid oenighet:
”Kan man vänta med beslutet till nästa gång = fortsätt att fundera och prata med varandra.”
Till sist ges ytterligare ett råd vid beslutsfattande:
”Justera minnesanteckningarna direkt på mötet. Läs upp ordagrant hur beslutet är formulerat direkt efter att det är fattat. Mötet bekräftar att skrivningen är OK = justerat.”
Jag måste säga att jag är imponerad över hur väl genomarbetade dessa A3:or är. Riktlinjerna visar, enligt min bedömning, hur en verklig samverkan i Vänersborgs kommun kan och bör se ut.
Ser det ut så i kommunen då? Tja…
Min erfarenhet är väl att samverkan inte alltid fungerar i praktiken. Håller de anställda med chefen är ju allt frid och fröjd… Men ser inte personalen att arbetsgivaren har rätt (so to speak), händer det inte alltför sällan att både fack och medarbetare körs över.
Och då hjälper ju inga ”fina dokument”…
Kanske har andra samma erfarenhet som jag. Efter den senaste personalenkäten, som kommunen genomförde, så skrev kommunen på sin hemsida:
”Däremot trivs personal sämre med kommunen som arbetsgivare.”
Jag vet inte hur de fackliga organisationerna eller de anställda ska göra om chefer inte följer samverkansavtalet och dess anda. Klagar någon så tycks det mig som om chefer ”håller ihop” – och inget händer.
…och de anställda får gå från möten, sammanträden och sitt jobb i frustration och besvikelse…
…och samverkansavtalet, och alla A3:or, och alla andra dokument blir bara ord – fina ord.
Så ska det naturligtvis inte vara.
Men vem vänder man sig till om det inte fungerar? PFU?
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer