Arkiv
Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)
Det har varit en del diskussioner i Facebook-gruppen “Vänersborgare” de senaste veckorna. Det har diskuterats, och ifrågasatts, varför inte Vattenpalatset i Vänerparken är öppet. Andra simhallar och bassänger är ju det, t ex det kommunala Hallevibadet, Ursands bassänger på kommunal (men utarrenderad) mark och Älvhögsborg i Trollhättan.
Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. (Se Vattenpalatsets hemsida.) Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:
“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”
Det står fortfarande på Vattenpalatsets hemsida, och det borde naturligtvis ändras. Det är klart att det “för tillfället” inte är några besök, badet har ju varit stängt i ett halvår…
Det kan ju också i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt. Det innebar att omsättningen på Vattenpalatset sjönk vecka 10, jämfört med v 10 året innan, med 45.000 kr, v 11 med 125.000 kr och v 12 med hela 146.000 kr. Vecka 12 var omsättningen totalt endast 29.000 kr.
I ett mail den 23 mars skrev Vattenpalatsets VD till kommunen:
“vi stänger ner badanläggningen tills vidare för att minimera förlusterna. Vi tömmer ur alla små bassänger samt sänker ventilation och värme i anläggningen, och kan på så sätt spara på energikostnaderna.”
Beslutet att stänga Vattenpalatset fattades av bolagets VD och styrelseordförande Kent Javette (S). Allt stängdes dock inte ner:
“då vi fortfarande har öppet i varmbassängen där vi bland annat bedriver simskola så länge skolorna är öppna. Vi har även ett avtal med Nordic Wellnes så därför kommer omklädningsrum och duschar att vara öppna för deras medlemmar.”
De kraftigt minskade intäkterna ledde till att Vattenpalatset den 12 maj sökte ett extra ägartillskott av Vänersborgs kommun med 2,5 milj kr. Vattenpalatset Vänerparken AB vände sig naturligtvis till kommunen eftersom det är kommunen som äger bolaget. För övrigt betalar kommunen som ägare ett stort antal miljoner varje år i förlustbidrag till Vattenpalatset för att simhallen ska kunna bedriva verksamhet.
Senast, den 4 december 2019, beslutade kommunstyrelsen att fastställa ett:
“preliminärt förlustbidrag för 2020 till 7.726 Tkr.”
Det är den kostnad kommunen har för att Vattenpalatset ska bedriva verksamhet under ett år och summan är ungefär lika stor varje år. Men nu sökte alltså Vattenpalatset också ett extra bidrag. Anledningen till ansökan var tydlig, det var för att klara bolagets ekonomiska åtaganden:
“på grund av få eller nästan inga besökare”
Till kommunen uppgav Vattenpalatset däremot också:
“Då ingen vet i dagsläget vad som kommer att hända i form av regler, rekommendationer och dylikt, har vi skissat på ett scenario att badet är stängt tom augusti-september månad.
Då lagen om max 50 personer i folksamling eventuellt gäller tills årsskiftet, kan detta medföra en längre stängningsperiod.”
Detta skäl nämns inte på Vattenpalatsets hemsida, men självklart behöver ju inte allt skrivas ut där.
Vattenpalatset fick sina extra 2,5 milj kr. Det beslutade kommunstyrelsen den 3 juni:
“Kommunstyrelsen beslutar tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2.500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken. Slutligt förlusttäckningsbidrag för 2020 stäms av och fastställs mot upprättat bokslut vid ordinarie bolagsstämma under våren 2021.”
Motiveringen till kommunstyrelsens ledamöter var både det minskade antalet besökare och Folkhälsomyndighetens restriktioner.
Det har varit tre möten under året med Vattenpalatsets styrelse. Styrelsen är utsedd av kommunfullmäktige och den består av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Som utomstående får man intrycket när man läser protokollen att styrelsen spelade en tämligen passiv roll under våren och verkade mest bli informerad om vad som hände. Under hösten, den 25 augusti, fattade styrelsen emellertid ett beslut:
“Styrelsen beslutade att avvakta med öppnande av äventyrsbadet. Blir svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt att ekonomin för bolaget kommer att utvecklas negativt, då det förväntas komma ytterligare ökning av Coronafall framöver.”
Och det är väl egentligen detta beslut, att fortsätta hålla äventyrsbadet stängt, som har diskuterats, t ex i gruppen “Vänersborgare” på Facebook.
Fortsättning följer… Det är bara att klicka här: ”Fortsatt stängt på Vattenpalatset (2/2)”.
KFV igång
Idag tisdag startade på sätt och vis höstterminen för Kunskapsförbundet. I varje fall politiskt. Sammanträdet var, precis som vårterminens sista, helt digitalt. Det betydde att jag återigen kunde sitta vid mitt skrivbord med datorn framför mig, för att anteckna och kolla handlingar, och mobilen vid sidan av för att delta i själva mötet. Det kändes väldigt bra. Mycket bra. Tänk att de styrande politikerna i Vänersborg inte fattar att det finns möjligheter och teknik för möten på distans…
Ordförande Maud Bengtsson (S) från Trollhättan inledde sammanträdet med att berätta för direktionen, dvs den beslutande församlingen av politiker, att ersättaren Mats Andersson (C) hade överklagat direktionens förra sammanträde till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) 
Men också att hon tillsammans med förbundsdirektör Olofson hade bestridit överklagandet. (Se “KFV avvisar Anderssons överklagande”.)
Ordförande Bengtsson ville inte ha någon diskussion på mötet men kunde ändå inte avhålla sig ifrån några egna synpunkter. Hon menade att det sätt hon, och förbundet, har valt innebär att alla ledamöter får en chans att vara med.
“Det vore en demokratisk brist om folk med underliggande sjukdomar, riskgrupper mm inte kan vara med.”
Sa Bengtsson. Och det håller jag helt med Bengtsson om. Sedan avslutade ordförande Bengtsson med en dikt av Gustaf Fröding:
”Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor, och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor.”
Jag vågar mig inte på att tolka vad Maud Bengtsson menade med att citera dikten. Och det blev, som sagt, ingen diskussion. Men Mats Andersson fick ändå flika in att han noterade att ”justerande person var på plats”. Vilket jag inte heller vågar mig på att tolka…
Min partikollega Lutz Rininsland har denna gång gjort det lätt för mig att referera och blogga om KFV:s sammanträde. Inte nog med att han på Vänsterpartiets hemsida skrev om sammanträdet innan det gick av stapeln (se här), han gjorde detsamma i en blogg (se “På avstånd – Kunskapsförbundets politiker”). Och efter sammanträdet har han hunnit med att (med visst stöd av undertecknad) skriva ett referat av mötet. Det är också publicerat på Vänsterpartiets hemsida. (Det kan du läsa här.)
Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga, men jag vill ändå avsluta med att konstatera att Kunskapsförbundet är på frammarsch. I dessa tider med en alltmer hårdnande konkurrens från fristående skolor så lägger Kunskapsförbundet inte ner några utbildningar. Istället startar förbundet två nya utbildningar nästa läsår – Naturbruk med inriktning häst och Estet med bildinriktning.
Det lovar gott i ett förbund som är oerhört framåt och offensivt…
Rapport från KS 9/9
I onsdags genomförde en coronadecimerad kommunstyrelse sammanträdet helt enligt planerna i ett antal rum på kommunhuset. I tre bloggar gick jag innan mötet igenom de flesta ärendena på dagordningen, och passade naturligtvis då också på att i vanlig ordning framföra mina egna ståndpunkter. För det är mina egna ståndpunkter, det antar jag att mina bloggläsare vet vid det här laget. De delas ofta, men inte alltid av kommunstyrelsens ordinarie vänsterpartirepresentanter. Som för tillfället endast är James Bucci. Marianne Ramm deltar inte i sammanträdena under coronapandemin – precis som undertecknad vänsterpartist.
Det verkar emellertid, som jag har nämnt tidigare, som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är på gång att ändra Vänersborgs kommuns reglemente för digitalt deltagande på distans – till “riktig distans”. Gruppledarna, dvs en utsedd representant från varje parti i fullmäktige, ska träffas senare i september för att diskutera de framtida mötesformerna. Det finns hopp även för äldre riskgruppspolitiker…
Det var som vanligt en del information på sammanträdet. Fast det är lite vanskligt att typ referera hur andra uppfattar informationen och föredragningarna. Det har inte lagts ut något material/underlag som gör att jag själv kan läsa eller se bildspel etc.
Kommunstyrelsens protokoll är också, liksom alla andra protokoll från kommunen, ett beslutsprotokoll. Det betyder att det inte noteras vad som har diskuterats eller om ledamöterna har framfört några åsikter, såvida det inte formellt har yrkats något etc. Vad jag förstår så spelade det ingen större roll för detta sammanträde. Det diskuterades tydligen inte särskilt mycket eller inget alls, mer än i ett ärende.
Och det är väl även min erfarenhet från att ha varit med som ersättare före coronan. Det diskuteras väldigt sällan och framför allt saknas de politiska diskussionerna. Ibland har jag undrat i mina bloggar till vilken nytta det finns en kommunstyrelse – och framför allt varför de ordinarie ledamöterna får 32.604 kr extra i årsarvode (=2.717 kr/mån) för sitt uppdrag. Ja, under coronan får de pengarna utan att ens vara på plats i kommunhuset…
Men tydligen fick ledamöterna under informationen i varje fall reda på att det skulle kosta kommunen 5 milj kr mer om året för att uppnå önskvärd cybersäkerhet…
Ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” klubbades igenom utan diskussion (enligt uppgift). Beslutet blev:
“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”
Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen “KS 9/9: FÖP Brålanda” före mötet, och argumenterade för det beslut som kommunstyrelseförvaltningen förordade. Men kommunstyrelsen beslutade enhälligt, och tyvärr helt väntat, att med ovanstående beslutsformulering ge byggnadsnämnden en tillrättavisning – istället för:
“örfilen som kommunstyrelsen skulle gett … vem? ja, just det, gett sig själva.”
Så skriver Lutz Rininsland i sin blogg (se “Tyvärr en nödvändig motion”). Rininsland menar helt riktigt att kommunstyrelsen, dvs kommunledningen, grovt har underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden. (Kommunallagen 6 kap 1 §). Hur var det – till vilken nytta finns det en kommunstyrelse…?
Ärendet föranledde Rininsland och undertecknad att skriva och lämna in en motion. (Du kan ladda ner motionen här.)
Kommunstyrelsen passade under mötet också på att ge samhällsbyggnadsnämnden en knäpp på näsan. Nämnden ville nämligen upphäva ett gammalt KS-beslut. Nej, sa kommunstyrelsen, utan diskussion – här ska inget upphävas. KS menade att eftersom samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens fastigheter och byggnader, så är det också nämndens uppgift att se över det interna hyressystemet. (Se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”.)
I samma blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) skrev jag även om att kommunstyrelsen tänkte avslå min motion om fisket i Hallsjön. Och det gjorde KS också. Jag antar att det också var utan diskussion… Och det lär inte heller bli något annat beslut i kommunfullmäktige.
Men jag är nöjd ändå. Det fiskas ju som aldrig förr i sjön nu när Stiftelsen Bergagården har tagit över fisket. Och oavsett om min motion har haft någon betydelse eller inte, så är syftet med motionen i varje fall uppnått.
Det blev som sagt tydligen några inlägg om KD:s motion “Återinför fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor”. Jag anförde i en blogg (se “KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud”) flera argument till stöd för motionens yrkande.
Ärendet avgjordes med en votering. KD-motionen fick 7 röster – från KD+M+L+SD+MBP. 8 ledamöter från S+C (bl.a. Mats Andersson)+MP+V röstade för avslag. Kommunstyrelsen anser därmed att den nuvarande vaktmästarorganisationen ska bestå.
Efter kommunstyrelsens beslut fick jag se kallelsen för det kommande sammanträdet med samhällsbyggnadsnämnden. Denna nämnd har ju så att säga visat en viss oförmåga när det gäller fastighetstillsyn och -underhåll. Det har vi sett om inte annat på Norra skolan. Nu får vi ett annat exempel. På kommande sammanträde tänker samhällsbyggnadsnämnden besluta att begära tillstånd från kommunfullmäktige att riva Holmens gamla huvudkontor i Vargön…
Det framtida ödet för KD-motionen om skolvaktmästarna är inte helt säker, trots KS beslut. Det finns vissa möjligheter att majoritetsförhållandena förändras när motionen slutligen avgörs i nästa fullmäktige. Då kan beslutet i stället bli:
“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”
Vilket är ett mycket bättre beslut. Jag tror för övrigt att barn- och utbildningsnämnden sällan får vad de betalar för när den “gör affärer” med samhällsbyggnadsnämnden.
Nästa kommunfullmäktige är den 23 september och nästa kommunstyrelse den 7 oktober. Slutligen kan jag konstatera att kommunfullmäktiges stora och viktiga budgetbeslut har flyttats till mötet i november. (Se Rininslands blogg: “Ett klokt beslut”).
BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till
Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)
Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:
“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”
Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.
Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
- “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:
“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”
Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…
Ja, eller redan denna höst…
Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.
Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?
Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.
Förvaltningen skriver:
“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”
Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.
Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.
Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:
“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”
Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)
Nämndens majoritet har också beslutat om:
“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…
Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):
“Rektorerna måste bli mer olydiga”
“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…
Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna…
Men det räcker inte.
“Välkomsten”, en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.
Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?
Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…
Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:
“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”
Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:
“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”
Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.
Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.
Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…
Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:
- “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”
Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.
Anm. Läs gärna också:
- ”Skolan, coronan och besparingar” – 1 sept.
- ”Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 sept.
BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?
På måndag, den 14 september, ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) inleda höstsäsongen med sitt första sammanträde.
Och det blir som med kommunstyrelsen, de ledamöter som vill delta måste ta sig till ett av de tilldelade rummen på kommunhuset. Det har ordförande Mats Andersson (C) bestämt:
“efter samråd med presidiet”
Det är som vanligt i Vänersborg. Det anses av de styrande vara demokratiskt viktigare att möten genomförs, på vilket sätt som helst, än att alla förtroendevalda kan delta. För kan du inte delta så är det ditt personliga problem, inte ett demokratiskt problem…
Och jag ertappar mig själv allt oftare hur påfrestande och frustrerande jag tycker att det är att inte få delta aktivt på sammanträdena och i de politiska processerna….
Ordförande Mats Andersson (C) har förresten fyllt 50 år. Det kunde vi läsa om i TTELA i måndags. Det är en aktningsvärd ålder även om det är några år kvar till den ålder då man räknas tillhöra en riskgrupp för covid-19. Grattis Mats! (Se TTELA “Tar sin Mats ur skolan”.)
Vi kunde också läsa om att Mats Andersson vid kommande årsskifte ska byta plats med kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C). Andersson ska nämligen bli kommunalråd, dvs heltidsanställd politiker i kommunen, avlönad av vänersborgarna. Och Bo Carlsson blir följaktligen barn- och utbildningsnämndens ordförande.
BUN:s dagordning är kort:
Den intressantaste punkten är väl Mathias Olssons, sverigedemokraterna (SD), motion om skolmåltider. Motionen har rubriken “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”.
Det är inte första gången som SD motionerar om skolmat. Vilket gör att jag inte kan tränga bort tanken som poppar upp om ett “dolt syfte” från SD – nämligen att försäkra sig om att muslimska och judiska elever inte får specialkost som t ex halal- eller kosherslaktat kött. Det var nämligen uttalat i den förra motionen, i varje fall om halal. (Se “BUN 22 jan”.) Då skrev SD också:
”Svensk traditionell mat skall serveras våra skolbarn.”
Nu ger Olssons motion i och för sig ett seriösare och kunnigare intryck än den förra. Men ändå skriver Olsson:
“Då många elever idag önskar/kräver specialkost på grund av religiösa eller etiska grunder…”
Och då är han enligt min mening inte bara ute och fiskar i grumligare vatten än Hallsjön, Olsson slår också in öppna dörrar – det vill säga, han har fel.
Förvaltningen skriver:
“Specialkost eller behovskost baserat på etiska eller religiösa skäl ges inte i dagsläget. Istället hänvisas de barn och elever som inte äter vissa livsmedel på grund av etiska eller religiösa skäl till det vegetariska alternativet, vilket tillhandahålls vid varje måltid.”
Det här vet, eller borde veta, åtminstone SD:s representanter i BUN. Så har det nämligen varit i flera år i Vänersborg. Och när TTELA intervjuade Olsson, den 22 april, hade han antagligen blivit upplyst om saken, för då sa han till tidningen (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):
“Dagens system för de som önskar religiös/etiska måltider verkar fungera bra och finns ingen anledning att ändra på det.”
Motionens yrkande är alltså att kräva “läkarintyg för måltidsavvikelser”. Olsson skriver:
“Idag räcker det med ett “intyg” från vårdnadshavaren för att erhålla specialkost.”
Specialkost handlar om att eleven är överkänslig/allergisk mot något livsmedel, inte om religiösa eller etiska påbud.
Och här har Mathias Olsson (SD) rätt – det räcker med ett intyg från vårdnadshavaren. I kommunens “Rutiner för att säkra hantering av specialkost” så står det:
“Elevens kost är egenvård och är vårdnadshavarens ansvar. En medicinsk utredning bör ligga till grund för specialkost som handlar om överkänslighet/allergi. Det åligger vårdnadshavaren att via gällande blankett tydliggöra och lämna korrekt information om elevs behov av specialkost, av medicinska skäl.”
I de flesta fall så vilar ett beslut om specialkost på en utredning, men det är alltså inget absolut krav. Det räcker att vårdnadshavarna fyller i en blankett som de skriver under. Med underskriften torde vårdnadshavarna intyga att de lämnade uppgifterna är med sanningen överensstämmande… (Information och blanketter hittar man här: “Specialkost”.)
Mathias Olsson (SD) menar alltså att det inte ska räcka med ett intyg från vårdnadshavaren. Han yrkar i motionen istället att det ska krävas:
“läkarintyg eller utdrag från patientjournal som styrker behovet av specialkost”
Det anser inte förvaltningen, som föreslår nämnden att besluta att motionen avslås med motiveringen:
“det inte är försvarbart att kräva läkarintyg med bakgrund av att det skulle kräva administrering av intyg av både förvaltningen och regionens sjukvård.”
Enligt kostchef Anna-Karin Svensson krävdes det läkarintyg för länge sedan (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):
“sedan gick vi ifrån det för att inte ta upp tid för läkarna med intygsskrivande. Och läkarna har sagt att vi ska lyssna på vårdnadshavarna.”
Jag antar att SD:arna i nämnden tänker ta en debatt om detta.
I förvaltningens motivering för avslag av motionen står det också:
“Detta [krav på läkarintyg; min anm] utan att minska antalet behovs- eller specialportioner och således inte minska kostnaderna. Vidare kan krav på läkarintyg inte sägas vara i linje med Barnkonventionen artikel 3 gällande att ha barnens bästa i beaktandet vid beslut som rör dem då barn kan vara i behov av annan kost kan variera över tid och därför kräver flexibilitet från förskolan och grundskolan.”
Även dessa argument lär SD:arna ta en debatt om… Det lär säkert finnas kommuner i landet som fått ett minskat antal specialportioner efter att ha infört läkarintyg. Och vad som är “barnens bästa” kan naturligtvis också diskuteras.
För att nämndens politiker ska veta vad de har att vänta sig för argument av SD:arna tänkte jag citera Mathias Olsson från TTELA-artikeln ovan:
“Målet med motionen är huvudsakligen att minska antalet specialportioner om detta är möjligt och säkerställa bästa möjliga kost för barn och ungdomar samt att minska risken för missbedömningar från vårdnadshavare. Det blir också en ekonomisk vinst om antalet specialportioner minskar och kockarna får ägna mer tid till de som verkligen behöver specialkost.”
Ledamöterna lär behöva fundera några varv extra om hur de ska bemöta argumenten. För det tycker jag att man ska göra. Det håller inte att avslå motioner bara för att de kommer från ett visst parti…
Min åsikt?
Jag lutar åt avslag, även om jag som klassföreståndare/mentor på högstadiet har varit med om vårdnadshavare som “lurat” skolan (eller vem som nu blir lurad)… Det är sannolikt väldigt ovanligt och jag tror inte att de eventuella pengar som sparas med färre antal specialportioner väger upp de ökade kostnaderna inom sjukvården, och antagligen också för skolan i form av merarbete. Vidare anser jag att skolan bör lita på föräldrarna och inte utgå från att de ljuger. Det undergräver bara relationen mellan hem och skola.
Men Mathias Olsson (SD) lyfter en viktig fråga, även om jag fortfarande har svårt att bortse från SD:s gamla motion i skolmatsfrågan. Fast det är nog orättvist mot Olsson.
PS. I motionen och i nämndens underlag nämns begreppet “behovskost” flera gånger. Jag tror inte att alla är riktigt bekanta med begreppet, det var inte jag innan… Så här förklarar den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan “behovskost”:
“Behovskost är kost som tillhandahållas för elever som behöver särskild kost utan att det finns en födoämnesallergi. Det handlar ofta om att tillgodose behovet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Barn som medicinerar med läkemedel vid ex. ADD eller ADHD tappar i början av behandling eller vid höjning av dos ofta drastiskt i vikt. Det 
påverkar barnets mående, ork och tillväxt. Det är då viktigt att barnet kan få en måltid i skolan som är energiberikad och som barnet äter ordentligt av.
En annan grupp som ofta behöver behovskost är barn med autism. De har ofta en annan sensibilitet i munhålan som kan göra att maten känns annorlunda i munnen. Det gör att de ex. inte klarar av att äta vissa konsistenser och de är därför ofta mycket selektiva i sitt ätande. Det finns också barn som av annan anledning har en selektiv ätstörning. Vid selektivt ätande ingår som regel ganska få livsmedel i barnets repertoar.
Både när det gäller NPF och selektiv ätstörning ändrar sig preferensen ofta över tid och det blir därför svårt med medicinska intyg. För barnets bästa och ork i skolan att det samverkar därför vårdnadshavare, kök och central elevhälsa samverkar kring barnet skollunch.”
KS 9/9: FÖP Brålanda
För drygt en vecka sedan skrev jag en blogg om Brålanda, “Dags att utveckla Brålanda”. Jag framförde bland annat uppfattningen att det var läge att så fort som möjligt komma överens politiskt om hur man ska utveckla Brålanda.
Det har varit tyst en längre tid om Brålanda. Men när jag läser i underlaget till ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” så börjar jag förstå varför ingenting har hänt. Ärendet ska avhandlas på morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Jag har beskrivit ett flertal av de andra ärendena på dagordningen i två tidigare bloggar, “Fisket i Hallsjön, lokaler mm” och “Skolvaktmästare och Åttersrud”.)
Beslutsförslaget i ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” är mycket luddigt, minst sagt:
“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”
Vän av ordning undrar naturligtvis: vet inte byggnadsnämnden det? Och om inte, vet inte kommunstyrelsen det? Det skulle väl inte behöva ta mer än 5 minuter att ta fram uppgifterna… Det var ju dessutom ett tag sedan som Mål- och resursplan 2018 antogs av kommunfullmäktige – i juni år 2017…
Sedan kan jag inte låta bli att undra vad kommunstyrelsen menar ska hända efter att byggnadsnämnden har verkställt uppdraget?
Det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) föreslog lydelsen i kommunstyrelsens beslutsförslag. Kommunstyrelseförvaltningen hade ett annat förslag. Som jag strax återkommer till. De andra i KSAU höll med Augustsson…
Det är något som inte riktigt stämmer i ärendet, men vad? Den “traditionella” sammanfattningen i underlaget ger egentligen inte heller någon vägledning eller förklaring:
“Kommunfullmäktige har antagit Översiktsplan 2017 (ÖP 2017). Som fortsatt arbete anges bland annat, att en fördjupad översiktsplan för Brålanda ska tas fram. Arbetet är särskilt angeläget eftersom tågstopp planeras i Brålanda. Kommunstyrelsen som är ansvarig för översiktlig och strategisk planering behöver därför formalisera uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.”
(Kommunen använder fortfarande ordet “tågstopp”. Regionen vill istället att ordet “tåghållplats” används.)
Sammanfattningen har som synes inget med Augustssons beslutsförslag att göra. Det beror alltså på att sammanfattningen av ärendet skrevs av tjänstemännen för ett annat beslutsförslag…. Det förslaget till beslut löd:
“1. Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.
2. Kommunstyrelsen godkänner projektplan, enligt bilaga.
3. Kommunstyrelsen utser styrgrupp för strategisk samhällsplanering till styrgrupp för arbetet.
4. Kommunstyrelsen avsätter 250 tkr för jordbruksstrategi och trafikutredning ur kommunstyrelsens förfogandeanslag.”
Det är som synes en helt annan inriktning på beslutet… Och det är en inriktning på att något ska hända… (Du kan ladda ner ”5.3 Projektplan FÖP Brålanda” här.)
Orsaken till skillnaderna är att Benny Augustsson och resten av KSAU, och kanske hela kommunstyrelsen, är “sura” eller kanske rentav förbannade på byggnadsnämnden… Vilket jag i och för sig förstår, att de är “sura” på byggnadsnämnden alltså. Det som hände i budgetbeslutet år 2017 var nämligen att byggnadsnämnden fick följande uppdrag:
“Fullmäktige tilldelade Byggnadsnämnden medel i Mål- och resursplanen 2018-2020 för att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.”
Klart och tydligt, en fördjupad översiktsplan skulle tas fram.
Optimismen i Brålanda var stor liksom viljan att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.
Men sedan hände något, arbetet avstannade. Ur handlingarna till KS-sammanträdet:
“Under perioden 2018-2020 prioriterades arbetet med FÖP Vänersborg och Vargön, varför det inte fanns resurser att påbörja arbetet med FÖP Brålanda.”
Det här är mycket anmärkningsvärt och så får det helt enkelt inte gå till. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och när fullmäktige ger ett uppdrag till en nämnd och dessutom ekonomiska medel ska beslutet verkställas. Om byggnadsnämnden vill prioritera något annat, eller om det t ex saknas personal eller arbetstid, så måste nämnden i så fall gå tillbaka till kommunfullmäktige. Och använda tilldelade pengar till något annat än vad fullmäktige avsåg ska vi inte tala om…
Det här är definitivt en fråga, eller borde vara, för kommunens revisorer…
Byggnadsnämnden har således, efter att ha påbörjat planarbetet, inte kommit vidare med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Det verkar inte heller som om kommunledningen har känt till detta. Vilket naturligtvis sätter stora frågetecken bakom vilket styre Vänersborgs kommun egentligen har…
För Brålanda och bygdens utveckling är hanteringen av den fördjupade översiktsplanen djupt olycklig. Det pågår ett arbete på regional nivå vad gäller infrastruktur och kollektivtrafik, Västra Götalandsregionen föreslår en tåghållplats i Brålanda senast 2028 och Trafikverket arbetar med E45:ans framtida sträckning.
Och i Vänersborgs kommun händer ingenting…
Kommunstyrelsen borde imorgon onsdag sluta “sura” och följa tjänstemännens förslag. Låt revisorerna ta hand om byggnadsnämnden, eller “tillrättavisa” den på annat sätt, men se till att återuppta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Det är viktigt för att, som det stod i ÖP 2017:
“…skapa förutsättningar att utveckla Brålanda till ett attraktivt stationssamhälle samt stärka förutsättningarna för näringslivet, inte minst de gröna näringarna.”
Det finns många frågor och problem som behöver lösas och åtgärdas i Brålanda, flera av dem tog jag upp i min motion “Tågstopp Brålanda”.
Så…
Svälj förtreten kommunstyrelse och börja snarast från början, även om det är förståeligt att det kan ta emot – avsätt 250.000 kr (eller kräv av byggnadsnämnden att utarbeta FÖP:en ändå, “inom ram”), besluta om en ny projektgrupp, ny styrgrupp, ny arbetsgrupp och projekttidplan. Och se till att FÖP Brålanda slutförs och kan antas så snart som möjligt. Den skulle ha varit klar hösten 2020. Se nu till att den åtminstone blir klar senast hösten 2023… Helst tidigare. Besluta enligt förvaltningens ursprungliga förslag.
Sluta försena processen ytterligare och sätt igång. Det är viktigt för Brålandas framtida utveckling.
KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud
På onsdag sammanträder alltså kommunstyrelsen. Jag skrev om några av ärendena i gårdagens blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) och tidigare idag så bloggade Lutz Rininsland (V) om två av de andra (om Fyrbodals kommunalförbund, se “Ringrostig, minst sagt”). Jag tänkte redogöra för ytterligare några ärenden. Och som den politiskt intresserade känner till så avgör kommunstyrelsen vissa ärenden, medan andra går vidare till kommunfullmäktige.
Det första ärendet avgör kommunstyrelsen. Åttersruds bygdegårdsförening skrev i mitten på juni till kommunen och ansökte om stöd för intäktsbortfall på grund av coronan. Bygdegårdsföreningen har fått ställa in diverse arrangemang som bröllop, danskurser och loppis. Åttersrud ansökte om 30.800 kr. Kommunstyrelsen avslår ansökan och skriver:
“Kommunstyrelseförvaltningen har stor förståelse för det ansträngda läge som föreningen befinner sig i, men bedömer det inte som möjligt att utifrån gällande regelverk att lämna ekonomiskt stöd till en enskild förening baserat på minskade försäljningsintäkter.”
Nästa fråga ska till kommunfullmäktige.
Det är en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Motionen är undertecknad av Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson och de yrkar att:
“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”
Som gammal lärare håller jag fullständigt med. Det skrev jag utförligt om i en tidigare blogg – i samband med att barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen. Jag upprepar inte argumenten, utan hänvisar till “Så var det alltså BUN på måndag”. Jag vill emellertid betona att jag i denna blogg angav många mycket tunga och viktiga argument för motionens yrkande.
Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen. Den skriver:
“Enligt skollagen ska alla elever tillförsäkras en trygg och stödjande skolmiljö och det är skolan och ytterst rektorns ansvar att skapa trygghet. Enligt 2 kap. 10 § skollagen (2010:800) är det rektorn som beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det är alltså rektorn som beslutar om organisationen på sin enhet.”
Det är på sätt och vis helt riktigt resonerat, men samtidigt innehåller resonemanget ett tankefel. Skollagen handlar om rektorns uppdrag som pedagogisk ledare. Den “inre organisationen” är skolenhetens pedagogiska organisation och inbegriper inte vaktmästare, de betraktas inte som pedagogisk personal. Skollagen tar därför inte upp vaktmästare och deras uppgifter överhuvudtaget. Skollagen konstaterar “bara”, fast det är en nog så viktig formulering (2 kap 35 §):
“För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”
Det hindrar inte att vaktmästarna kan ha en mycket viktig “pedagogisk” roll. En vaktmästare betyder mycket, och kan ibland vara helt avgörande, för trivseln och tryggheten på skolan. Jag tror att vi alla har erfarenhet av deras betydelse för särskilt elever men också för personal och skolledare.
Motionärerna skriver:
“… de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”
Sedan motionen skrevs, den 23 april 2019, så har Vänersborgs kommun blivit “genomlyst”. Public Partner, som gjorde genomlysningen, beskrev kommunens förvaltningsorganisation (se “Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar”):
“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”
“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.
Jag tror att det är dags att kommunen ser helheten i vaktmästarfrågan. Det spelar ingen roll om samhällsbyggnadsförvaltningen har en effektiv vaktmästarorganisation, som kommunstyrelseförvaltningen skriver, vaktmästarnas “pedagogiska” och trygghetsskapande betydelse för eleverna på en skola får inte underskattas. En vaktmästare skulle t ex också kunna vara 50% vaktmästare och 50% elevassistent….
För övrigt tror jag aldrig att Norra skolan skulle ha misskötts och förfallit så till den milda grad att utbildning kommer att vara omöjlig inom en snar framtid, om det hade funnits en fast placerad vaktmästare på skolan.
Trots att kommunstyrelseförvaltningen och de styrande politikerna (S+C) vill avslå motionen röstade de tre borgerliga ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) annorlunda. Förslaget till kommunstyrelsen på onsdag är därför:
“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”
Till sist undrar jag fortfarande om någon har frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.
På onsdag ska kommunstyrelsen ta upp ytterligare några ärenden. Min ambition är att skriva om några till…
KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag, den 9 september. Och mötet genomförs precis som vanligt i dessa corona-tider. Same procedure… Är du ledamot eller ersättare och vill delta på sammanträdet så måste du bege dig, till fots, i bil eller kollektivt, till kommunhuset. I kommunhuset får du sitta i ett rum tillsammans med ledamöter från ditt parti eller din partikonstellation – och delta digitalt “på distans”.
Lidells skrivelse som antogs förra mötet av en enig kommunstyrelse har fortfarande inte lett till några resultat. (Se “KS: Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!”.)
Gunnar Lidell (M) skrev:
“Då vi har ganska många förtroendevalda som av olika skäl befinner sig i riskgrupper, och inte vill/kan eller får åka kollektivt eller passera in och ut i offentliga miljöer, blir det inför hösten näst intill demokratiskt ohållbart att fortsätta på samma sätt som under våren.”
Skrivelsen ska väl utredas, och hur lång tid det tar vet jag inte. Det spelar ingen roll att kommunstyrelsen ställde sig bakom den tunga formuleringen “näst intill demokratiskt ohållbart”… Själv tycker jag inte att det finns något att utreda, det är bara för ordförande i kommunstyrelsen, dvs Benny Augustsson (S), att fatta ett beslut. Jag hoppas “saktfärdigheten” inte beror på ointresse från några politiker eller tjänstemän.
Hur som helst, min förhoppning att kunna delta på onsdagens möte har kommit på skam. Istället möts jag i utskicket som vanligt av ordförande Augustssons ord:
“Ordförande ber ersättare som inte ska tjänstgöra under sammanträdet att hålla sig hemma.”
Så här ser kommunstyrelsens dagordning ut:
Det är en del information, bland annat ska informationssäkerhetsspecialist Skeie och IT-chef Jörgen Haglund informera ledamöterna om informationssäkerhet och IT. Det brukar skickas ut en del underlag från informationspunkterna i efterhand. Det blir nog så denna gång också.
Ärendet “Revidering av lokalförsörjningspolicy och internt hyressystem” är lite intressant. Kommunstyrelsen ger nämligen samhällsbyggnadsnämnden bakläxa:
“Kommunstyrelsen avslår Samhällsbyggnadsnämndens förslag 2020-04-16 § 34 och vidhåller beslut KS 2016-08-24 § 149 då uppdraget att se över och lämna förslag till revideringar gällande internt hyressystem inte är fullgjort.”
Samhällsbyggnadsnämnden hade nämligen beslutat att föreslå:
“kommunstyrelsen besluta att upphäva tidigare beslut från KS”
Nej, säger alltså kommunstyrelsen – här ska inget upphävas. KS menar att eftersom samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens fastigheter och byggnader, så är det också nämndens uppgift att se över det interna hyressystemet. Och det verkar väl vara logiskt…
Även under detta sammanträde föreslås det att en av mina motioner ska avslås. Det gäller motionen “Fiske på Hunne- och Halleberg” (se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”).
I motionen yrkade jag att kommunfullmäktige skulle besluta att:
“tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg”
Bakgrunden till motionen var att socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister röstade för att kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut skulle lägga ner fisket i Hallsjön för att spara pengar.
Jag kan leva med att motionen blir avslagen. Det är ju nämligen så att fisket i Hallsjön lever vidare. Och det var ju hela idén med motionen.
Det som hände efter motionen är emellertid inte helt tydligt.
Stiftarkommunerna (Vänersborg, Trollhättan och Grästorp) gav Stiftelsen Bergagården i uppdrag att snabbutreda:
“förutsättningarna för att Stiftelsen Bergagården ska kunna ta över friluftsverksamheten (bryggor, grillplatser, spångar m.m.) vid Hallsjön.”
Och visst blev det en snabb utredning. Och dessutom en mycket summarisk utredning skulle jag vilja påstå. I utredningen står det i stort sett bara att Stiftelsen kan ta över ansvaret… Om bara Stiftelsen får underteckna arrendeavtalet gällande Hallsjön (med Sveaskog då, fast det står inte) och att Fastighets AB köper området kring Bergagården på Hunneberg. Det sistnämnda förstår jag inte varför det är en förutsättning för fisket Hallsjön. Och det köpet torde redan ha varit klart när utredningen gjordes…
Och när det gäller det ekonomiska, som trots allt är viktigast, så står inget mer än:
“Att Stiftelsen Bergagården och kultur- och fritidsnämnden kommer överens om de ekonomiska förutsättningarna för ett övertagande.”
Vad parterna enligt Stiftelsen skulle eller borde komma överens om för att Stiftelsen skulle kunna ta över fisket framgår inte av utredningen. Det är också svårt att förstå hur Stiftelsen skulle kunna täcka de kostnader som ett övertagande av Hallsjön förde med sig. Stiftelsen anställde senare dessutom personen som “sköter om” fisket i Hallsjön.
Men det är väl som vanligt en del prat och handslag mellan “skål och vägg”.
I underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag finns arrendeavtalet mellan Stiftelsen Bergagården och Sveaskog med och också avtalet mellan Stiftelsen och kultur- och fritidsförvaltningen. För det är faktiskt två av chefstjänstemännen i kultur och fritid som har tecknat avtalet med Stiftelsen – inte nämnden, inte någon politiker. Cheferna har dessutom skrivit under med Vänersborgs kommun, och inte kultur- och fritidsnämnden.
I avtalet mellan Vänersborg kommun och Stiftelsen Bergagården åtar sig parterna:
“Kommunen förbinder sig att lämna ersättning till Stiftelsen motsvarande 500.000 kr för övertagande av ansvaret gällande Hallsjön i enlighet med det arrendeavtal som tecknas mellan Stiftelsen och Sveaskog AB.”
Och:
“Stiftelsen förbinder sig att ta över ansvaret för återställande av området kring Hallsjön i enlighet med arrendeavtal med Sveaskog AB. Stiftelsen tar över det juridiska ansvaret för de bryggor, vindskydd mm. som finns på området, se bilaga 1. Beräknat värde på dessa inventarier är 20.000 kr. Stiftelsen lämnar ersättning på motsvarande till kommunen.”
Det är alltså inga politiker som har varit med utan kultur- och fritidsförvaltningen har sett det som en “icke-politisk” verkställighetsfråga. Dock har förvaltningschefen på kultur och fritid informerat sin nämnd.
Jag kan dock tycka att Stiftelsen fick köpa inventarierna lite väl billigt. Stiftelsen fick köpa vindskydd och bryggor för 15.000 kr och båt, båtmotor, gräsklippare, röjsåg, fiskeutrustning och diverse verktyg för sammanlagt 5.000 kr.
Hela ärendet “Fisket i Hallsjön” är lite oklart. Kommunfullmäktige beslutade ju faktiskt att lägga ner fisket – den 31 december 2019 skulle det vara slut. Men sedan har kommunfullmäktiges beslut alltså kringgåtts. Man kan undra vem som har dragit i trådarna och vem har bestämt att Stiftelsen skulle överta fisket. Vänersborg kommun finansierar ju faktiskt Stiftelsen till 60%, så fisket betalas ju ur kommunens kassa ändå. Jag undrar också från vilken kommunalt konto pengarna, 520.000 kr, kommer ifrån. Och vem som har fattat det beslutet…
Till slut – missförstå mig inte. Jag är jättenöjd med att fisket i Hallsjön får fortsätta. Det var det som motionen syftade till. Det är helt ok att kommunstyrelsen röstar enligt förslaget på onsdag som lyder:
“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att Stiftelse Bergagården övertagit fiskerätten i Hallsjön samt befintlig infrastruktur vid densamma.”
Jag kan inte hjälpa att jag ändå känner att motionen har bidragit till att fisket får vara kvar…
Jag tänkte återkomma med åtminstone en blogg till om de ärenden som ska behandlas på onsdag.
Skollagen går före budgetföljsamhet
Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av vårterminen, så får lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna nu i höst. Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”. Det tycks inte heller bli bättre nästa år, snarare tvärtom, även om inget budgetbeslut för år 2021 har tagits ännu. Det fattas av någon märklig anledning i oktober, innan regeringen har fått möjlighet att berätta om hur mycket pengar Vänersborg och alla andra kommuner ska få i statsbidrag nästa år… (Se Rininslands blogg: “Obegriplig, begriplig”.) Jag återkommer till budgeten för år 2021 vid ett senare tillfälle.
Barn- och utbildningsnämnden ska i höst spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara (ur barn- och utbildningsnämndens delårsrapport från april):
“restriktiv vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Och det har naturligtvis redan börjat, höstterminen är ju igång, personalstyrkan har minskat. Det kommer säkerligen att presenteras mer fakta om vilka åtgärder som har vidtagits inom en snar framtid, då underlagen för nämndens första sammanträde i höst skickas ut. (Även socialnämnden beräknar ett underskott i år och ska spara.)
Förvaltningschef Sofia Bråberg sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):
“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”
Personalorganisationerna protesterar naturligtvis. Det gör de alltid, men utan resultat. Deras protester och reservationer göms någonstans i pärmar och/eller bland tusentals sidor och uppmärksammas nästan aldrig. Utom när någon vänsterpartist lyfter synpunkterna från talarstolen. Fast då kommenteras det aldrig av någon annan. Facken och personalen betraktas som part i målet och därmed talar de i egen sak. Och då behöver man inte lyssna. Politiker däremot, till skillnad från skolpersonal, är altruistiska, objektiva och rättvisa och kan därför ta “obekväma men nödvändiga beslut”…
Barn- och utbildningsnämnden har fått sin budget för i år. Den bestämdes av kommunfullmäktige förra året och är liksom lag för kommunens verksamheter. Det framgår i alla sammanhang. I TTELA-artikeln, som jag länkade till ovan, säger t ex förvaltningschefen också:
“Det är klart att jag önskar en större budget, men det är politiken som beslutar om vilka medel vi får att göra verksamhet av inom förskola och grundskola.”
Och så är det.
Skollagen är den lag som styr det svenska skolväsendet. Denna lag måste följas, precis som alla andra lagar. Så här beskrivs syftet med skolan och utbildningen i Skollagens första kapitel (1 kap 4 §):
“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
Det kan vara idé att oavsett om man är politiker, förälder, lärare, rektor etc eller inte att läsa paragrafen igen, kanske en gång varje dag… Jag tycker att det är särskilt viktigt att hålla formuleringar som de här i minnet:
“främja alla barns och elevers utveckling … hänsyn tas till barns och elevers olika behov … barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt … uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar”
Jag skulle vilja fortsätta att citera Skollagen för att visa och bevisa för Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och de andra som styr Vänersborg att Skollagen måste följas och att det inte går att spara på eleverna – i varje fall inte om lagen ska följas. Och i Sverige är det nämligen så att lagar ska följas. Det går inte att välja bort lagar som man inte tycker om.
Kommunfullmäktige är huvudman för de kommunala skolorna. I skollagen kap 2 § 8 står det:
“Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”
Vänersborg kommunfullmäktige måste följa lagen och det innebär bestämmelserna i Skollagen mm ska följas.
I varje kommun måste det också finnas en nämnd som har hand om skolan. Skollagen beskriver i kap 2 § 2 vad nämndens uppdrag är:
“I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag.”
Även barn- och utbildningsnämnden ska självklart fullfölja uppgifterna i Skollagen. Det framgår mycket tydligt.
Strax efter, i 8 b §, så konkretiserar Skollagen vad den menar:
“Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Det innebär skulle jag vilja påstå att det så att säga inte är kommunens budget som ska styra barn- och utbildningsnämndens behov och verksamhet – utan tvärtom. Det ska vara barn- och utbildningsnämnden som talar om för kommunfullmäktige vilka behov eleverna och verksamheterna har, och så ska kommunfullmäktige ge nämnden de pengar som behövs.
Det är som Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas riksförbund (LR) i Ljusdals kommun skriver i en insändare, och som också inspirerade mig till denna blogg (se “Kanske ordförandena i utbildningsnämnden borde läsa på om skollagen?”):
“Det är alltså elevernas behov som styr budgeten, inte politikens önskemål om neddragningar.”
Och de som talar om för barn- och utbildningsnämnden vilka behov barnen och eleverna har är rektorer, och lärare.
Så enkelt är det, så svårt är det.
I Vänersborg har kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden brutit mot Skollagen i alla år. De ger order till skolans personal att de ska hålla sig inom de för snålt tilltagna budgetarna – och elevernas behov får stå tillbaka. Och de som direkt hamnar i skottgluggen, eller kanske snarare får bära hundhuvudet, är rektorerna…
Det står i Skollagen 2 kap 10 §:
“Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.”
Och vem bär ansvaret när rektorerna i Vänersborg inte får tillräckligt med resurser att fördela “efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” – rektorerna eller huvudmannen? Eller om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, och det inte finns pengar till ett sådant stöd (se Skollagen 3 kap 7 §) – vem är ansvarig? Politikerna eller rektorerna?
Är det så att politikerna tvingar rektorerna att bryta mot Skollagen?
Jag vet vad jag skulle svara på dessa frågor. Och jag skulle bra gärna vilja veta vad kommunens revisorer skulle svara…
Anm. Läs gärna denna blogg tillsammans med bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.
Anm. Läs gärna också:
- “Skolan, coronan och besparingar” – 1 sept.
- ”BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 sept.
Skolan, coronan och besparingar
Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.
Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.
Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.
Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:
Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.
Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.
Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?
Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.
Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.
Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.
I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.
Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.
Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…
Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.
Anm. Läs gärna också:
- ”Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 sept.
- ”BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 sept.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer