Arkiv
Nuntorp i KSAU
På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige ska en motion från sverigedemokraterna om Nuntorp behandlas. Motionen kommer med all sannolikhet inte att bifallas. Inte ens av sverigedemokraterna själva. Det beror på att ärendet Nuntorp, och ett köp av fastigheten, återremitterades på kommunstyrelsens extra sammanträde den 19 oktober.
Och kan inte ni läsare hänga med i turerna och inte minst i tågordningen för hur ärenden som Nuntorp behandlas i Vänersborgs kommun, så är ni inte ensamma. Jag förstår inte mycket heller. Jag vet faktiskt inte hur kommunledningen tänker. Sverigedemokraternas motion lämnades i oktober förra året och borde ha behandlats för länge sedan, kanske redan innan årsskiftet 2015/16… Och så ska kommunfullmäktige behandla den nu när
kommunstyrelsen redan har återremitterat Nuntorpsfrågan…
Det är mycket som är ”upp-och-ner” med Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) vid rodret.
På måndag har kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) sammanträde. Arbetsutskottet ska förbereda vilka ärenden som ska till kommunstyrelsen, dit alla ärenden måste passera, innan de kommer upp i kommunfullmäktige. Så KSAU ska på måndag förbereda de ärenden som ska behandlas av fullmäktige, inte nu på onsdag, utan på sammanträdet i december.
Och vad ska KSAU ta upp då på måndag om inte frågan om köp av Nuntorp!
Det är det återremitterade ärendet från kommunstyrelsen som ska behandlas igen. Och nu har den ursprungliga utredningen kompletterats med ytterligare fakta, precis som oppositionen i kommunstyrelsen efterlyste.
Det skulle man kunna tro i varje fall. Handlingarna ligger ute på kommunens hemsida (kan 
laddas hem här), och jag har läst dem.
Det är synd och skam att säga, men jag ser egentligen inget som helst nytt i de nya handlingarna. Det känns bara som att de innehåller upprepningar.
Återremissen i kommunstyrelsen den 19 oktober handlade om att kommunstyrelsen ville ha mer fakta kring:
- en beskrivning av projektet som minimum förklarar vad det strategiska syftet med förvärvet är
- investeringskalkyl
- finansieringsförslag med beskrivning av tänkta intäktsnivåer
- ett överenskommet avtalsförslag
I det nya underlaget står det om den första punkten:
”Fastighets AB Vänersborg är intresserade av att köpa fastigheten för att i första hand arrendera ut denna för att bedriva fortsatt utbildning/naturbruksgymnasium i form av friskola. Även särskolegymnasium är av vikt för kommunen och även denna i form även friskola.”
Nu är ju detta historia, eftersom Skolinspektionen sa nej till Dalslands Naturbruksutbildnings ansökan om att få starta en skola på Nuntorp. Så varför detta upprepas igen förstår jag inte. Det blir ju ingen naturbruksskola. Det står helt klart. Skolinspektionens beslut har inte överklagats.
Den nya utredningen fortsätter. Om det inte blir en skola, som det inte blir, så:
”Planerna är då att i lokalerna bedriva någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning.”
Och så inget mer.
Förväntar sig de styrande partierna verkligen att kommunfullmäktige ska godkänna ett köp av fastigheten Nuntorp på dessa oerhört lösa boliner? Hur skulle fullmäktige kunna det? Undrar jag. Det minsta man kunde begära är väl att dessa planer hade beskrivits betydligt utförligare och noggrannare. Som det nu är, har ju inte ledamöterna i fullmäktige egentligen en susning vad ”någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning” innebär konkret.
När det gäller investeringskalkylen så sägs det:
”Av upprättat utkast till köpeavtal med regionen framgår att köpesumman för Nunntorp 1:14 uppgår till 38 Mkr. Utöver detta tillkommer lagstadgade avgifter vid försäljning på c:a 1,6 Mkr, vilka belastar köparen. Bolagets utgifter för fastighetsförvärvet skulle då totalt uppgå till c:a 39,6 Mkr.”
Det här är mycket pengar… Men det är inget nytt, det visste kommunstyrelsen redan när den fattade beslutet om återremiss.
Det står inget i utredningen om vad en handikappanpassning med nya hissar, underhåll, IT etc kommer att kosta. Och det kan röra sig om ytterligare ett antal miljoner. Dessutom ingår inga inventarier, som t ex maskiner och fordon, i dessa nästan 40 milj kr.
När det gäller punkt 3 ovan, om tänkta intäkter, så står det i utredningen att det:
”saknas i nuläget förhandlade avtalsförslag med eventuella hyresgäster i fastigheten.”
Och det underlättar ju inte direkt ett framtida beslut om ett köp av Nuntorp… Utredningen förklarar det dock så här:
”Det är FABV:s (Fastighets AB Vänersborg; min anm) uppfattning att det varit svårt att erbjuda avtal och villkor till eventuella intressenter, så länge som det finns oklarheter i bolagets möjligheter att förvärva fastigheten.”
Det kan hända att det är så, men det underlättar ändå inte inför ett framtida beslut, i varje fall inte för ett positivt beslut, dvs att köpa fastigheten. Det skulle vara ett oerhört vågspel med skattebetalarnas pengar att köpa Nuntorp under dessa förutsättningar. I synnerhet när kommunen står inför stora, nödvändiga investeringar i t ex förskolor och grundskolor – och i kommunhuset.
Sedan fortsätter utredningen med att återupprepa de redan kända siffrorna för kostnaderna för Nuntorp. Men det kan vara viktigt att veta att utredningen återigen slår fast att:
”I hyressättningen ska även bolagets avkastningskrav enligt ägardirektivet tillgodoses. FABV avser att ta ut en marknadsmässig hyra som täcker kostnaderna för fastigheten.”
FABV:s avkastningskrav ligger på 4%. Kommunen ska alltså ta ut hyror som innebär inkomster på ca 10 milj kr per år. Det här känns helt orealistiskt – att kommunen ska få in hyror av denna storlek (exklusive värme, el, vatten & avlopp samt sophämtning). Inte ens Dalslands Naturbruksgymnasium hade tänkt betala ens hälften av denna summa om de hade fått tillstånd att starta en skola på Nuntorp.
I den första utredningen uttryckte ekonomikontoret sina farhågor för de stora ekonomiska risker som en fastighetsaffär skulle innebära:
”Exempel på risker som skulle kunna bli aktuella, är att hela eller delar av fastigheten inte kan hyras ut, att de hyresnivåer som är möjliga att ta ut inte täcker fastighetens kostnader, eller att kontrakterade hyresgäster hamnar i betalningssvårigheter.”
Jag tror inte att någon känner sig lugnare efter att ha läst den här senaste rapporten…
Den fjärde punkten i återremissen som skulle utredas handlade om avtalsförslaget med regionen. Och inte heller här kan utredningen leverera några positiva nyheter som skulle underlätta ett kommunalt köp av Nuntorp.
I det ursprungliga avtalsförslaget så kunde inte FABV och Västra Götalandsregionen komma överens om avtalsvillkoren kring de så kallade dolda felen. Och det vet var och en som har haft med fastigheter att göra – att dolda fel kan betyda stora pengar…
Utredningen skriver:
”Beträffande klausulen i köpeavtalet avseende dolda fel så konstaterar FABV att om kommunstyrelsen bedömer att ett helt färdigförhandlat köpeavtal är en förutsättning för ett godkänt fastighetsköp, så kan bolaget böja sig för Regionens önskemål i denna fråga.”
Som sagt, ingen positiv nyhet direkt. De dolda felen skulle kunna öka kommunens kostnader ganska rejält…
Nej, man måste nog sammanfatta den nya utredningen med att den definitivt inte underlättar ett kommunalt köp av Nuntorp. Dessutom tar den nya utredningen inte upp någonting kring de juridiska spörsmålen (se ”Ärendet Nunntorp till KS”).
Däremot kan ju andra intressenter bli desto gladare om inte kommunen köper Nuntorp. Och andra intressenter lär ju inte saknas, i varje fall inte av debattinlägg, insändare, inlägg på sociala medier etc att döma. Om inte kommunen (FABV) köper Nuntorp så kommer Västra Götalandsregionen nämligen istället att påbörja en försäljning av fastigheten på den öppna marknaden.
Så kanske blir slutet ändå gott när det gäller affären Nuntorp. Även om det tyvärr inte ser ut att kunna bli en naturbruksutbildning.
Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!
Den 23 november ska kommunfullmäktige behandla Vänsterpartiets och min motion om badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen så var Vänsterpartiet det enda parti som ville bifalla den.
Jag har skrivit ganska mycket om badplatsen, men det finns ytterligare några aspekter som jag vill belysa. Och som, anser jag, ger nya och andra perspektiv på ärendet. Förhoppningsvis kan det få någon att ändra inställning… Jag tycker nämligen att behandlingen av invånarna i Väne-Ryr börjar kännas lite skandalartad.
Det avgörande skälet till att de andra partierna och tjänstemännen på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen är att badplatsen ligger på privat mark. Det innebär, menar de, att kommunen inte kan och ska sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skriver:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här är faktiskt inget argument
. Och det är överhuvudtaget inget svar på min motion!
Kommunfullmäktige skulle ju kunna besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Därför blir yttrandet en typ av ”cirkelresonemang”/”cirkelargumentering” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag (nu) och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag (sedan). Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen:
”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”
Nu var det faktiskt inte det som samhällsbyggnadsnämnden skrev. Nämnden skrev inget om anläggningar/infrastruktur utan bara om mark. Jag vet inte varför kommunstyrelseförvaltningen har så att säga vidgat begreppen.
Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
En jurist skriver till mig med anledning av detta:
”Kommunen har ingen rättslig möjlighet att på eget bevåg sköta om privat mark. För detta krävs att kommunen har rådighet över marken, genom att markägaren lämnat sitt medgivande.”
Och i det här fallet har markägaren lämnat sitt medgivande – i snart 50 år.
Denna ”historiska aspekt” är för övrigt mycket viktig.
Alla parter är överens om att kommunen har skött badplatsen så länge man kan minnas, kanske till och med ända från början på 1970-talet. Det betyder att kommunen har skött badplatsen i snart 50 år. Och det är tämligen säkert att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper har undertecknats.
Samme jurist skriver till mig med anledning av detta:
”Det kan då sägas att kommunen och markägaren har haft ett muntligt tillsvidareavtal om badplatsens skötsel, som ska ha sagts upp med skälig uppsägningstid.”
Muntliga avtal är alltså att likställa med skriftliga. Då betyder detta att kommunen inte ensidigt kan bestämma att sluta sköta badplatsen. Som kommunen har gjort i det här fallet.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver:
”Det visade sig då att badplatsen i Väne Ryr ligger på privat mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen valde då att avsluta skötseln.”
Det gjorde kommunen utan ”uppsägningstid” och utan dialog eller diskussioner med den andra parten. Vad jag förstår så kan detta vara ett brott mot lagen.
Och på tal om lagar.
Den enda lag som skulle kunna förhindra att kommunen tog hand om skötseln i Väne-Ryr vore Kommunallagen. I 2 kap § 2 står det:
”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Men det finns sakliga skäl i det här fallet. Och det är att kommunen faktiskt har skött badplatsen i snart 50 år med markägarens tillstånd och genom någon typ av muntligt avtal.
Och så sköter ju kommunen om privat mark på Nordkroken och Gardesanna… Och då måste väl badplatsen i Väne-Ryr också skötas… Att kommunen ska ”behandla sina medlemmar lika” talar snarare för att kommunen ska sköta badplatsen i Väne-Ryr än tvärtom…
För det ligger till så här.
Kommunen sköter om stränderna på Nordkroken och Gardesanna. På Nordkroken och Gardesanna är den största delen av stränderna i privat ägo. Och det betyder ju faktiskt att principen om att kommunen inte sköter privat mark inte gäller på Nordkroken och Gardesanna. Principen är alltså ingen princip, utan det är just badstranden i Väne-Ryr som kommunen inte vill ta hand om.
Hur förklarar samhällsbyggnadsnämnden och kommunen detta?
Jo:
”…vid dessa två ovannämnda badplatser (Nordkroken och Gardesanna; min anm) är kommunen delvis markägare, vilket gör att vi inte kan jämföra skötsel av dessa bad med varandra.”
Här säger ju kommunen faktiskt själv att principen den hänvisar till inte är någon princip, i varje fall inte om kommunen är ”delvis markägare”.
Jag begärde ut kartor över vad kommunen ägde för områden vid Nordkroken och Gardesanna. Och jämförde dem med Väne-Ryr.
Här ser vi vad kommunen äger på Gardesanna (röd streckmarkering) och vad som är stränder (gulmarkerat av mig, det är på ett ungefär):
Kommunen äger förvisso ganska stora marker på Gardesanna, men egentligen inte särskilt mycket av stranden. Det är mindre områden till ”vänster”.
Kan kommunen sägas vara ”delvis markägare” på Gardesanna? Jo visst. Det är dock svårt att säga hur mycket kommunen äger, 10%? (Äganderätten till vattenområdena utanför badplatsen är inte utredd.) Det betyder att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…
På Nordkroken ser kommunens ägande ut så här:
I Nordkroken äger kommunen mindre mark än i Gardesanna och kanske 40 meter strandremsa längst upp till vänster på kartan. Kommunen äger dock ingen del av ”huvudstranden”.
Men visst är kommunen ”delvis markägare” på Nordkroken, också. Även här är det väl fråga om att kommunen äger ungefär 10%. (I Nordkroken finns det en samfällighet som har över 150 delägande fastigheter, och kommunen några av dessa. Hur stor andel var och en av fastigheterna har är inte utredd.) Det betyder, även på Nordkroken, att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…
Har ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, och tjänstemännen, tittat på kartorna?
Kommunen sköter alltså om stränderna på Nordkroken och Gardesanna – städar, tömmer papperskorgar, ställer upp och tömmer bajamajor, besiktigar och kompletterar vid behov utrustning för livräddning osv. Fast Nordkroken och Gardesanna till kanske 90 procent är privata stränder.
Och hur ser det då ut ute vid Ryrsjön? Vad äger kommunen där?
Nej, kommunen äger inte sandstranden. Inte ens till 10 procent. Kommunen äger dock mark i närheten.
Så döm själva.
Är ett kommunalt ägande av 10 procent av stränderna i Nordkroken och Gardesanna av den principiella betydelse att kommunen ska sköta även de 90 procent privat ägda delarna?
Det här är egentligen det enda argument som de politiska partierna (utom Vänsterpartiet) och kommunen framför. Är det så tungt och avgörande att det överspelar alla andra argument?
Jag tycker inte det.
Det kan också tilläggas att på den mark som kommunen äger i Väne-Ryr, så finns det en kommunal lekplats som kommunen sköter om – endast några hundra meter från badplatsen. (Se krysset på kartan över Väne-Ryr.) Hur svårt skulle det vara att samtidigt som personalen ändå är på lekplatsen också åka hundra meter till badplatsen?
Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Och typ 15-25.000 kr per år, en struntsumma. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…
Rapport från BUN 14/11 (2)
Igår skrev jag om de lite ”tyngre” ärenden som avhandlades på gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – se ”Rapport från BUN 14/11”. Det var om Blåsut, den ”nya” skolan på Idrottsgatan 7 och Förvaltningsrättens dom.
När det gäller Förvaltningsrättens dom och frågan om jag återigen vill väcka ärendet om Nattugglans nedläggning och flytt till de källarliknande lokalerna på Vänerparken, så har flera föräldrar kommit med synpunkter. Föräldrarna har nåtts av ryktet att BUP, som också ligger vid Vänerparken, ska flytta till NÄL kommande sommar och att BUN har visat ett visst intresse för dessa lokaler. I stort sett alla föräldrar som har hört av sig är positiva till en flytt – om det sker till dessa lokaler. Om 
Nattugglan nu ska läggas ner överhuvudtaget. Jag tolkar reaktionerna som att föräldrarna inte anser att jag ska väcka ärendet igen. I varje fall inte just nu.
Nämnden fick som vanligt en redovisning av det ekonomiska läget.
Prognosen för året ligger fortfarande fast – ett underskott på 3,3 milj kr – även om resultatet tycks kunna bli bättre. Det är en del statliga bidrag som har kommit till BUN nu i slutet av året. Å andra sidan är det en del fakturor som ska betalas i december…
Väldigt många enheter, både förskolor och grundskolor, går med stora underskott, en skola ligger t ex på ett minus på 3 milj kr. En del pengar ligger dock kvar centralt och har inte delats ut till enheterna. Det gör att de ekonomiska prognoserna inte är helt säkra för de enskilda enheterna, trots att vi redan är i mitten av november. Nästa år har förvaltningen ambitionen att försöka lägga ut alla pengar direkt till enheterna. Det är nödvändigt och bra, det är ju trots allt ute på förskolorna och grundskolorna som arbetet sker.
Som förväntat ökar trycket på förskolorna ju närmare årsskiftet vi kommer. Allt fler barn tas in och det börjar bildas köer.
Nämnden fick också information om lärarlönelyftet. 187 lärare får del av denna statliga satsning och det innebär 2.500 kr i ökad månadslön till var och en. Det är den minsta summan som kan betalas ut och rektorerna har gjort så därför att så många pedagoger som möjligt ska få ta del av pengarna.
Den statliga satsningen har fått kritik. Den skapar dålig stämning ute på arbetsplatserna och hotar i vissa fall samarbetet mellan kolleger. Staten har ”försvarat” sig med att kommunerna bör höja lönerna för de som inte får del av de statliga pengarna. Detta har förvaltningschefen diskuterat med PFU (Personal- och förhandlingsutskottet, det är detta utskott som bland annat utfärdar riktlinjer för lönepolitiken i kommunen), men vad som kommer ut ur detta vet ingen än.
Jag tror att det är nödvändigt att kommunen skjuter till mer pengar till lärarlöner. Som det är nu så finns det en stor risk att de som inte får del av lärarlönelyftet söker sig till andra kommuner för att därigenom höja lönerna. Och så måste Vänersborg anställa nya lärare – till högre löner, eftersom det bara är på det sättet man kan få legitimerade lärare till kommunen… Varför inte ge ett lönelyft direkt till lärarna i Vänersborg, så slipper man flyttkarusellen? En flytt som bara är till men både för organisationen och eleverna.
Som sagt, vi får se hur PFU tänker sig att hantera frågan.
BUN fick också en redogörelse för kunskapsresultaten för de 6:or och framför allt 9:or som gick ur sina årskurser i våras.
Det genomsnittliga meritvärdet för 9:orna var 221,8 poäng. (Betyget E ger 10 p, D 12,5 p, C 15 p, B 17,5 och A 20 p.) Det kan jämföras med förra året då meritvärdet låg på 222,1 och år 2014 då det låg på 213,1 poäng. Men då är också Fridaskolan medräknad. Utan Fridaskolan (endast kommunala skolor alltså) låg det 
genomsnittliga meritvärdet på 214,8 poäng. Det är under resultatet för hela Sverige, som låg på 218,8 poäng.
Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har sjunkit något. (Det handlar om elever som har minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare 5 ämnen.) I år var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Motsvarande siffra var år 2015 83,9% och år 2014 86,3%. Vänersborgs skolor håller med andra ord ställningarna, trots det ökade elevantalet och de många nyanlända.
Nämnden fick också reda på att det var 75,9% av alla elever som gick ur åk 9 som hade minst betyget E i alla ämnen – att jämföras med år 2015 75,9% och år 2014 72,0%.
Det redovisades ytterligare diagram, men det var mestadels staplar som visades och inga siffror. Men jag har tänkt återkomma till detta vid ett senare tillfälle. Annars var det slående hur mycket föräldrarnas utbildningsbakgrund (de föräldrar som har elever på skolorna) varierade på kommunens olika skolor. Det var också slående hur flickornas betyg såg ut, bättre, jämfört med pojkarnas.
Det blev en viss pedagogisk diskussion i nämnden med anledning av all statistik. Men självklart är det ute på skolorna som den stora diskussionen bör hållas.
Som vanligt hade förvaltningschefen en informationspunkt. Förvaltningen har fört fram till de som är ansvariga för skolmåltiderna (på samhällsbyggnadsförvaltningen) att BUN och framför allt eleverna inte vill ha enbart vegetarisk skollunch. Det är helt ok att det serveras ett vegetariskt alternativ, men inte att båda rätterna är vegetariska.
Förvaltningschefen berättade också vilka som ska få det pedagogiska priset i år, men eftersom pristagarna inte själva hade fått reda på det ännu så ska jag inte avslöja något. Det pågår också en utvärdering av den IT-satsning som gjordes i höstas, då alla elever i högstadiet fick var sin dator.
Ja, det var väl det mesta från måndagens BUN-sammanträde. Nu ses inte nämnden förrän den 12 december, dagen före Lucia. Eller Lusse som hon egentligen heter. Då kommer hon ner från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna, för att i sin vita klädnad gästa oss dödliga. Lusse är ju ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja.
Rapport från BUN 14/11
Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev en långdragen historia. Ledamöterna samlades redan kl 08.15 och fick inte gå hem, eller till andra möten, förrän kl 17.05.
Blåsut skola kom på flera sätt att stå i centrum för dagens sammanträde. Nämnden började nämligen med ett verksamhetsbesök på nämnda skola för att efter lunch diskutera om vi skulle lägga ner den… Något motsägelsefullt kan tyckas och kanske till och med lite provocerande.
Ordförande Mats Andersson (C) stod till en början fast vid beslutsförslaget, som löd:
”… slå ihop Blåsut skola med Öxnered skola och bedriva undervisning på Öxnered skola…”
Vi var flera som vände oss mot detta av flera skäl. Jag framförde samma argument som jag bloggade om i fredags (se ”Blåsut skola – att vara eller icke vara”), men också att jag tyckte att underlaget var något ”vinklat”. Man fick lätt uppfattningen att det redan var bestämt att Blåsut skola skulle läggas ner – och så presenterades enbart de fakta som talade för detta. Det var också något som föräldrar på Blåsut hade uppmärksammat. Jag påpekade även att det krävs en risk- och konsekvensanalys för ett sådant här beslut och, inte minst, att det bara var fullmäktige som kunde fatta ett beslut om nedläggning av en skola.
Som sagt, vi var flera i oppositionen som framförde våra tvivel. Och ibland känner jag mig lite skrämd… Som idag. Moderaterna genom Henrik Josten hade nämligen precis samma uppfattning… Och inte nog med det. Jag måste konstatera att även sverigedemokraterna faktiskt också var mycket vettiga i denna fråga. Vilket skrämmer mig ännu mer… Men nu är det sagt.
Ordförande Andersson (C) kände nog ganska snabbt vart vindarna blåste och ändrade beslutsförslaget. Så nu blev BUN:s beslut istället:
”Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom rapporten och noterar informationen till handlingarna.”
Meningen om nedläggning ströks alltså. Blåsut skola ska inte läggas ner. I varje fall inte nu… Men det kan ju vara en sådan där fråga som väljarna, i varje fall i Blåsut, kan ha i tankarna när de går till valurnorna nästa gång…
Nämnden besökte också Öxnered skola. Och det är alltid roligt och givande att vara ute i verksamheten, även om det bara är en kort tid och som besökare.
Tanken slog mig emellertid under besöket, vad får BUN för pengarna när vi år efter år hyr skollokalerna från samhällsbyggnads…? Väggar som t ex inte har blivit målade eller uppfräschade sedan nämndens egna ledamöter gick där…
En annan stort ärende på sammanträdet var ”Anpassning av lokaler på Idrottsgatan 7 för åk 7-9”.
Elevantalet har ju ökat enormt i Vänersborgs skolor på senare år och det krävs åtminstone ytterligare 300 ”platser” på högstadiet inom en snar framtid. Men det går faktiskt att ordna – på Idrottsgatan 7, i Kunskapsförbundets gamla lokaler. Det krävs dock en ombyggnad 
som beräknas uppgå till omkring 60 miljoner kronor.
Det var inte mycket att välja på.
Men vi var flera i nämnden, flera borgerliga ledamöter(!), och så jag, som reagerade på att vi fick handlingarna så sent som i torsdags eftermiddag och så skulle ärendet beslutas redan idag…
Det tycks ibland som om nämnden har mycket tid till de mindre frågorna, men mindre till de stora… De stora frågorna måste ofta hanteras skyndsamt. Kanske alltför skyndsamt. Så känns det i varje fall ibland. Som idag.
Oppositionen reagerade som sagt på detta. Dessutom presenterades faktiskt nytt material vid sittande bord. Ordförande Andersson noterade detta. I ärlighetens namn, så får jag väl ge en ros, även om det är liten, till ordförande. Han brukar undvika detta och ha ambitionen att ge nämnden tid för ”eftertanke”.
Sverigedemokraterna ville återremittera, eller kanske snarare bordlägga, ärendet. Vänsterpartiet och de borgerliga partierna resonerade som så att vi var ”bakbundna” och röstade därför ja till förslaget. Vi ville ju inte försvåra eller förhindra en nödvändig ombyggnad av Idrottsgatan 7. Dessutom ska ju ärendet upp senare i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige – och innan dess hinner partierna sätta sig in i handlingarna ordentligt. Och då menade vi, vilket vi också framförde, att vi förbehöll oss rätten att ta diskussionen i dessa församlingar istället. Om det nu var något i underlaget som vi skulle reagera på.
Det kan påpekas att en av ledamöterna, en socialdemokrat för övrigt, omedelbart såg något på ritningarna som måste rättas till… Och då kan man som BUN-politiker bli lite nervös… Finns det fler saker?
Det var ytterligare några ärenden som avhandlades, men till dem tänkte jag återkomma i en senare blogg. Eller två….
Förvaltningsrättens dom?
Jo då, ordförande Mats Andersson (C) tog upp domen. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.) Jag tänkte även ta upp ordförandes synpunkter i en senare blogg. Eller kanske i en debattartikel i TTELA… Andersson hade ju en del ”speciella” åsikter om domen. Några av dessa redogjorde han relativt kortfattat för på sammanträdet, men kom ganska snabbt till slutsatsen att domen inte skulle överklagas. Vilket resten av nämnden också instämde i. Alla insåg nog att domen inte var mycket att orda om.
Ordförande Andersson undrade också om jag ville ”återuppväcka” ärendet. Jag hade dock inga planer på det, i varje fall inte på detta sammanträde. Däremot förbehöll jag mig den nu av förvaltningsrätten fastslagna rätten att kunna väcka ärendet igen vid ett senare tillfälle…
Vi får se hur föräldrar på Nattugglans förskola, och andra, reagerar. Kanske vill de dra nedläggningen och flytten till Vänerparken ännu ett varv. Jag tror dock inte att det är någon idé. När jag lyfte frågan på nämndsmötet, för att så att säga ”läsa av stämningen”, så var det bara Ola Wesley (SD) som begärde ordet och framhöll att han ångrade sitt beslut och nu var mot en flytt. Tystnaden från de andra ledamöterna kunde man nog tolka som att de inte hade ändrat sig. Det finns nu dessutom ”nya spår”. Det kanske inte blir en flytt till de källarliknande lokalerna i gamla mödravården. Dock blir det en flytt från Nattugglan.
Som sagt, jag återkommer vad det lider med några fler rapporter, men detta var väl trots allt de viktigaste frågorna som avhandlades på BUN:s sammanträde den regniga måndagen den 14 november 2016.
Blåsut skola – att vara eller icke vara
Redan nu på måndag, den 14 november, ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) ha sammanträde.
Tyvärr kom inte handlingarna ledamöterna tillhanda förrän sent på torsdag eftermiddag. Och det var synd. Det är några stora beslut som ska fattas. Kanske slutar det med att åtminstone ärendet om att lägga ner verksamheten på Blåsut skola bordläggs till nästa sammanträde. Det är viktigt att inte bara ledamöterna får ordentligt med tid att sätta sig in i ärendena, utan också partikamrater, föräldrar, elever och andra intresserade. Det får inte vara så att nämnden serverar beslut av denna dignitet som en blixt från en klar himmel. De berörda måste få en rimlig chans att förbereda sig och komma med synpunkter innan beslut. (Handlingarna inför sammanträdet kan du hämta här.)
Förslaget till beslut under punkten ”Utredning av Blåsut skola F-3” lyder:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att i enlighet med skolutredningen, som nämnden tidigare beslutat att ställa sig bakom, slå ihop Blåsut skola med Öxnered skola och bedriva undervisning vid Öxnered skola när utbyggnaden av densamma är färdigställd.”
Förslaget är alltså att Blåsut skola ska läggas ner och att samtliga elever ska flytta till Öxnered skola.
Innan jag går närmare in på utredningen och hur den har kommit fram till denna slutsats, så måste jag först komplettera med lite fakta.
Nedläggningen av Blåsut skola kan inte ske förrän en ut- och ombyggnad av Öxnered skola är klar. I nuläget finns ingen fastställd tidsram för när Öxnered skola kan vara färdig, men preliminärt skulle det kunna ske höstterminen 2021. Det är nästa fem år kvar dit. Blåsut skola med nuvarande organisation F-6 ska alltså, oavsett vilket beslut som fattas, fortsätta på samma sätt ända fram till 2021.
Fem år är en lång tid och mycket kan hända med bostadsbyggande etc, som påverkar elevantalet år 2021. Det är tämligen svårt att göra en sådan här prognos. I utredningen tror man att det då kan finnas mellan 120 och 150 elever i klasserna F-3. Osäkerheten i prognosen leder emellertid förvaltningen till slutsatsen:
”i samband med detta (när Öxnered skola står klar 2021; min anm) bör Barn- och utbildningsnämnden ompröva beslut angående Blåsut skola och sättas i relation till aktuella elevantal och prognoser.”
”Ompröva beslut”… Det betyder egentligen, som jag ser det, att ett beslut om Blåsut skola F-3 faktiskt kan vänta några år. Det är nämligen så att ut- och ombyggnaden av Öxnered skola inte är beroende av ett beslut om Blåsut. Förvaltningen skriver:
”Hur Öxnered skola dimensioneras är inte avhängigt ett beslut angående Blåsut skola då ombyggnaden syftar till att skapa möjligheter till en flexibel organisation.”
Det kan t ex tänkas att delar av Öxnered skola används till förskola om lågstadiebarnen blir kvar på Blåsut skola.
Allt detta talar för att nämnden inte behöver fatta något snabbt beslut.
Men varför vill förvaltningen då att nämnden redan på måndag fattar ett beslut om att lägga ner Blåsut skola?
Några utredningar ligger till grund för detta ställningstagande och här har BU-förvaltningen tagit hjälp av samhällsbyggnadsförvaltningen.
Barn- och utbildningsförvaltningen sammanfattar det så här:
”Ekonomin på en F-3 skola med 8 klasser visar sig vara sårbar. För att klara av att bekosta 8 legitimerade lärare med elevpengen krävs minst 136 elever, prognosen för skolan är att den om 10 år har mellan 120-150 elever. … Bedömningen är att lokaler och friyta inte blir ändamålsenliga och att en sårbar organisation skapas om Blåsut skola planeras för F-3.”
Vän av ordning jämför naturligtvis direkt denna blåsutskola med de landsbygdsskolor som finns i kommunen, t ex Rösebo, Mulltorp och Skerrud. De skolorna finns kvar därför att kommunen anser att det är en viktig service till invånarna i dessa delar av kommunen. Trots det låga elevantalet. Självklart frågar sig då blåsutborna varför inte samma resonemang skulle gälla för Blåsut.
Jag har inget bra svar på den frågan…
Och om det blir 150 elever, då kommer ju skolan att ”gå runt” av ”egen kraft”… Jo, så är det enligt förvaltningens beräkningar.
Sedan är det ju också så att just nu går det 201 elever (år 2013 var det 222 elever) på Blåsut. Om det går så många elever nu, och i ytterligare nästan 5 år, varför skulle då lokalerna och friytan inte vara ändamålsenliga till 150 elever?
Jag har väl inget riktigt bra svar på den frågan heller…
Friytan är för liten på Blåsut skola, dvs skolgården – ytan som barnen vistats på under raster etc. Den ligger under Boverkets rekommendationer, även om paviljongen tas bort (vilket är tänkt om Blåsut blir en F-3-skola) och det blir färre barn. Och det är sant, skolgården bör vara större. Det finns dock ingen möjlighet att skapa mer friyta, som att ”bygga samman” multisportarenan på andra sidan gatan (Sommarhemsvägen) med skolgården. Det går nämligen inte, enligt samhällsbyggnads, att t ex stänga av vägen och bygga vändplatser. Det skulle också skapa problem för varutransporter till skolan.
Det är alltså tänkt att paviljongen på skolgården ska tas bort om Blåsut blir en F-3 skola. Men jag kan ändå inte låta bli att undra, om det fungerar nu och 5 år framåt, varför skulle det då inte fungera i framtiden med färre elever?
Det behövs få verksamhetsanpassningar av lokalerna, skriver utredningen, för att driva skolan som en F-3-skola.
Samhällsbyggnads skriver:
”Då lokalprogrammet ryms inom nuvarande byggnader krävs inga investeringar i byggnader ur lokalsynpunkt – förutsatt att klassrum även nyttjas för fritidslokaler.”
Men BU-förvaltningen menar att det är önskvärt att:
”fritidshemmet har egna lokaler istället för att nyttja undervisningslokaler efter skoldagens slut. De nuvarande byggnaderna kan dock inte täcka detta behov och det finns ingen möjlighet att bygga ut skolan…”
Det kanske är så att föräldrar och barn hellre vill tillbringa ”fritidstiden” i klassrummen än att skolan läggs ner? Det är åtminstone ett alternativ som jag är säker på kommer att framföras.
Det så kallade ”rosa huset” behöver emellertid tillgänglighetsanpassas till en beräknad kostnad på ca 8 milj kr om skolan ska finnas kvar.
Utredningen konstaterar till slut att det inte går att ordna parkeringsplatser för skolans personal. Det finns helt enkelt inte utrymme till det. Och det är också svårt att ordna en säker trafiklösning för hämtning och lämning av barn. Det är naturligtvis viktiga faktorer
som måste tas med i en helhetsbedömning.
I en helhetsbedömning som handlar om Blåsutskolans vara eller icke-vara…
Gårdagens kommunstyrelse (9/11)
Igår onsdag behandlade kommunstyrelsen ett flertal motioner. (Se också ”Vintersammanträde med KS”.) Och det ville sig väl inte riktigt för den styrande minoriteten. Inte nu heller. De fick se sig nedröstade i flera ärenden.
Den styrande minoriteten var något decimerad på sammanträdet. Det var bara två av de tre styrande partierna som var närvarande. Centerpartiets ledamöter lyste nämligen med sin frånvaro. Det gjorde emellertid inte så mycket i omröstningarna, eftersom Bo Carlsson (C) ersattes av ”koalitionskollegan” Bo Dahlberg (S). De socialdemokratiska ledamöterna fanns alltså på plats liksom de båda miljöpartisterna Marika Isetorp och Per Sjödahl.
Sverigedemokraternas motion om Nuntorp (jag kan inte riktigt förlika mig med den ”nya” stavningen Nunntorp…) behandlades. Motionen lades redan i oktober förra året men togs alltså inte upp förrän nu. Oppositionen, inklusive sverigedemokraterna, ändrade beslutsförslaget. Kommunstyrelsen tog ju på det extra sammanträdet den 19 oktober (se ”Nunntorp i KS – just nu!”) inte ställning till ett köp, utan frågan blev återremitterad. Kommunstyrelsen ville att det först skulle klargöras om ett förvärv kunde leda till önskad verksamhet utan att kommunen belastades med en större ekonomisk förlust. Därför ändrade oppositionen beslutsförslaget.
Marie Dahlin (S) hade ett bra förslag om att de partier som inte var representerade i budgetberedningen skulle bli det, allt för att underlätta det framtida budgetbeslutet. Då råkade det dock bli så att kristdemokraterna hamnade utanför, men efter ett yrkande från moderaterna så fick också KD en insynsplats i beredningen. Det innebär att samtliga partier i fortsättningen ska bli representerade i den ack så viktiga budgetberedningen.
Vänsterpartiet hade ett annat yrkande gällande motionen om tågstoppet och utvecklingen i Brålanda. (Se ”Tågstopp i Brålanda – vad händer?”.) Det liggande förslaget ville avfärda motionen med att konstatera att:
”motionens intentioner tillgodoses”.
Vänsterpartiet ville istället bifalla motionen. Efter en votering blev yrkandet antaget med röstsiffrorna 8-7. Oppositionen enades alltså kring Vänsterpartiets yrkande:
”Kommunfullmäktige bifaller motionen och konstaterar att frågan om tågstopp är en del av det arbete som framöver behöver bedrivas på ett tydligare sätt för att visa att kommunen satsar på Brålanda. Därmed är motionen besvarad och avslutad för 
Kommunfullmäktiges del.”
Att kommunstyrelsen beslöt att bifalla Vänsterpartiets motion innebär, om nu kommunfullmäktige röstar på samma sätt, att vi (förhoppningsvis) kommer att få se en kommunal satsning på utveckling i Brålanda. Det gäller arbetet med statusen för E 45:an, problemet med genomfartstrafiken i Brålanda, som behöver komma bort från ortens centrum, uppdateringen av detaljplanerna och planering av ny mark för företag, handel och bostäder.
Det kan bli startskottet för en positiv utveckling av orten. Trots att den styrande minoriteten ville göra gällande att allt redan sker…
Kommunstyrelsen ville dock inte satsa på Väne-Ryr. Vänsterpartiets motion om badplatsen i Väne-Ryr (se ”Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?”) avslogs med röstsiffrorna 13-2. Det var bara de två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen som ansåg att kommunen borde ta ansvar för badplatsen fortsättningsvis också – eller åtminstone föra en dialog med byalaget om skötseln. Inte ens miljöpartiet eller sverigedemokraterna, som har ett starkt väljarstöd i Väne-Ryr, stödde invånarna. När frågan kommer upp i kommunfullmäktige tänker dock Vänsterpartiet göra ett sista försök att få de andra partierna att inse att Väne-Ryr också ligger i Vänersborgs kommun.
Samtliga beskrivna ärenden ska för övrigt komma upp till beslut på kommunfullmäktiges sammanträde den 23 november.
PS. För mer information om kommunstyrelsens sammanträde – se Vänsterpartiets hemsida.
Förvaltningsrätten gav mig rätt!
Idag kom Förvaltningsrättens dom på ett överklagande som jag gjorde i november förra året…
Och motgångarna för den styrande minoriteten tar aldrig slut. Förvaltningsrätten gav mig nämligen rätt.
En bakgrund.
Den 12 oktober 2015 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om att lägga ner förskolan ”Nattugglan” och flytta barn och personal till lokaler i Vänerparken.
Redan vid behandlingen i nämnden uttryckte jag synpunkter på att det underlag som låg till grund för beslutet var tämligen vinklat och ledde in nämndens ledamöter på i förhand bestämda spår. Underlaget redovisade inte på ett objektivt sätt de för- och nackdelar som respektive alternativ innebar som nämnden hade att välja mellan.
I efterhand visade det sig också att underlaget innehöll rena felaktigheter om ett av alternativen. Dessa felaktigheter kunde enligt min mening ha påverkat det beslut som nämnden fattade. Därför ville jag att nämnden, på det efterkommande sammanträdet (den 9 november), skulle diskutera bristerna i underlaget. Jag tyckte frågan om beskaffenheten av underlaget till nämnden helt enkelt var av sådan vikt att det var tvunget att diskuteras. Dessutom sa den dåvarande förvaltningschefen i ett senare skede om felaktigheterna i underlaget:
”Jag håller med [Kärvling alltså; min anm] i sak. Det var olyckligt.”
På novembersammanträdet väckte jag därför detta ärende.
Ordförande Mats Andersson (C) förvägrade mig emellertid denna rätt trots att det i Kommunallagen (4 Kap 17 §) står:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Efter en viss argumentation så ställde ordförande min begäran under proposition, dvs 
nämnden skulle rösta om jag fick väcka ärendet eller inte. Barn- och utbildningsnämnden avslog min begäran med siffrorna 10-1. Det betyder också att alla andra partier röstade mot min rätt enligt Kommunallagen. (Välfärdspartiets ledamot var dock inte på plats.)
Ordförande Mats Andersson (C) påstod senare att jag i och med voteringen hade fått väcka ärendet. Han menade att i och med att nämnden hade vägrat mig rätten att väcka ärendet så var ärendet väckt… Och att beslutet därför hade tillkommit i laga ordning.
Ordförande Andersson skrev också i ett yttrande till Förvaltningsrätten:
”Det är nämnden med majoritet som beslutar hur ett ärende behandlas.”
Mats Anderssons menade tydligen att en politisk majoritet kunde upphäva Kommunallagen…
Jag reserverade mig mot barn- och utbildningsnämndens beslut och överklagade (den 23 november) det alltså till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Och idag gav mig Förvaltningsrätten rätt.
Förvaltningsrätten i Göteborg skriver:
”Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”
Det betyder att barn- och utbildningsnämndens beslut att vägra mig rätten att väcka ett ärende var olagligt. Olagligt!
I motiveringen till domen skriver Förvaltningsrätten:
”De förtroendevaldas rättigheter att ta olika initiativ är väsentlig från demokratisk synpunkt.”
Och:
”Det finns ingen laglig rätt för nämnden att besluta om huruvida en ledamot får väcka ett ärende eller inte.”
Och så kommer slutklämmen från Förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att nämnden genom sitt beslut i ärendet … har åsidosatt den i kommunallagen fastslagna initiativrätten då beslutet medfört att Stefan Kärvlings begärda ärende inte tagits upp och avgjorts i sak vid sammanträdet och inte heller bordlagts för avgörande vid annat tillfälle. Vad Stefan Kärvling anfört till stöd för sitt överklagande får således anses visa att beslutet strider mot 10 kap. 8 § KL. Beslutet ska därför upphävas.”
Det är värt att notera att 10 ledamöter i nämnden, inklusive hela presidiet, inte hade koll på Kommunallagen. Eller var det kanske snarare så att – de helt enkelt ville tysta en kritisk röst. Och att det gick före lagen.
Nu har det gått över ett år sedan barn- och utbildningsnämnden fattade det olycksaliga beslutet, på ett vinklat och delvis felaktigt underlag, att lägga ner Nattugglan och flytta barnen och personalen till Vänerparkens källarliknande lokaler. (Se ”Nattugglan-Vänerparken: Lokalerna”.) Efter beslutet har flera ledamöter varit och besökt lokalerna i Vänerparken och uttryckt sin åsikt att dessa lokaler inte passar för förskoleverksamhet. Jag tror dock ändå inte att dagens dom kommer att ändra majoritetens inställning i denna fråga. Tyvärr.
Däremot har Vänersborgs kommun återigen satts på kartan för att ha åsidosatt Kommunallagen. Å andra sidan kan väl domen underlätta för alla ledamöter i nämnder och styrelser – de vet nu att de har en ovillkorlig rätt att väcka ärenden på sammanträdena. Oavsett vad ordförande eller en majoritet tycker.
.
PS. Här kan du följa ”ärendets” väg i Förvaltningsrätten via mina blogginlägg. Det har blivit en del mailväxling…
- ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden” (min ursprungliga överklagan), 4 december 2015.
- ”Ordf Andersson (C) svarar” (yttrandet över överklagan), 26 december 2015.
- ”Yttrande till Förvaltningsrätten” (mitt yttrande över ordförandes yttrande), 28 december 2015.
- ”Sånt här kan bara hända i BUN” (händelserna kring ordförandes yttrande över mitt andra yttrande), januari 2016.
- ”Yttrande 2 till Förvaltningsrätten” (mitt andra yttrande över ordförandes yttrande), 13 feb 2016
PPS. Det blev en artikel i TTELA om Förvaltningsrättens dom: ”Kärvling fick rätt mot kommunen”. (Inlagt 11/11)
Vintersammanträde med KS
Så blev det helt plötsligt vinter. Under natten vräkte snön ner och det blev kaos i trafiken. Lastbilar och långtradare tog sig inte uppför järnvägsbacken eller viadukten på väg från Vargön. Tåg ställdes in. Och kommunens bilar har fortfarande inte fått på vinterdäcken….
Vilket för övrigt min ”motionskollega” Jonathan Axelsson (M) (se här) fick erfara på ett ganska drastiskt sätt ikväll… Axelsson blev nämligen, tråkigt nog för alla inblandade, påkörd av en sladdande kommunbil.
Vad har det tagit åt Sverige? Det är precis som om det minsta snöfall kommer helt oväntat och det verkar som om landet inte alls är berett på att det kan snöa. Är det en överraskning att det snöar i Sverige? Jag kan inte minnas att lite snö ställde till sådana här problem förr i tiden. Men kanske har jag drabbats av någon form av nostalgisk bortträngning…
Det är tur att jag bor i centrum och kan gå till kommunhuset, och till det gamla skattehuset. I det gamla skattehuset håller nämligen barn- och utbildningsförvaltningen till numera. Och också barn- och utbildningsnämnden. Det närmar sig nämligen ett nytt sammanträde, nästa måndag. Det har dock ännu inte skickats ut några handlingar, och det kan inte förklaras med snön. Eller stillastående kommunbilar. Eller sladdande… Handlingarna skickas alltid ut digitalt nu för tiden.
Handlingarna inför kommunstyrelsens sammanträde ligger däremot ute på kommunens hemsida.
Det är inte mindre än fyra motioner från Vänsterpartiet som ska behandlas, däribland två från min penna. Motionerna om badplatsen i Väne-Ryr och tågstoppet i Brålanda ska diskuteras och avgöras. (Se ”Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?” och ”Tågstopp i Brålanda – vad händer?”.) Det står ju helt klart vad de styrande partierna tycker om dessa förslag, men jag hoppas att någon begär votering så att vänersborgarna, i synnerhet de i Väne-Ryr respektive Brålanda, får se vad de olika partierna står för. Nu när det är ett tag till nästa val…
Vänsterpartister har också lagt motioner om en flygplatsutredning och ett fritt Wi-Fi på centrumnära platser.
Frändelid (V) och Gläntegård (V) vill att en utredning ska göras om en flytt av flygverksamheten till F7 i Såtenäs. Men det blir ingen utredning. Både Skaraborgs flygflottilj och Försvarsmakten sa nej och hänvisade till det försämrade omvärldsläget. Kort sagt menar de att F7 behövs som ett renodlat krigsförband om den lede ryssen anfaller… Vilket tycks vara nära förestående… Nedanstående väderkarta från i morse är om inte annat ett ovedersägligt bevis för detta. Se hur dagens kyla väller in från Ryssland. Det kan bara bero på Putins aggressiva inställning till Sverige…
Frändelid (V) och Olin (V) vill att kommunen utreder möjligheterna för fritt Wi-Fi på centrumnära platser. Kommunen ser positivt på intentionerna i motionen, men menar att det redan pågår en dialog med externa parter. Ibland tycks det som att saker som är lätta att ordna i andra kommuner är osedvanligt svåra och komplicerade i Vänersborg.
Sverigedemokraternas motion om Nuntorpsskolans framtid ska också behandlas. Det är så dags nu! Skulle jag vilja utropa. Motionen lämnades i oktober förra året och kommer alltså inte upp i kommunstyrelsen förrän drygt ett år senare. Det är väl om något ett bevis på den slapphet och tröghet som präglar Vänersborgs politiska styre. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om motionen och beslutsförslaget. (Se ”En motion om Nuntorp – hur landar den?”.)
Kommunstyrelsen tänker också rekommendera kommunfullmäktige att fastställa nya taxor till NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund). Taxorna ska naturligtvis höjas, NÄRF går ju med underskott. Det tycks dock i underlaget som om det är så att säga naturliga höjningar, typ för löneökningar och sådant. Och visst, så är det kanske. Det är svårt för en utomstående att få något grepp om taxorna och höjningarna och det berättigade i dem. Det är väl bara att hoppas att personalen har fått sina löneökningar, oavsett vilket fackförbund de är med i.
Det ska bli intressant att se vilka beslut som kommunstyrelsen fattar på onsdag.
Marknadsföringsavtal: Kommunen – IFK
Efter fyra omgångar leder IFK Vänersborg elitserien. Så vitt jag vet så är det första gången i bandyhistorien. Det är bara att säga grattis. Och de blåvita lär väl ligga i topp också efter nästa omgång. På tisdag tar nämligen Lomanov och gubbarna emot bottenlaget Tellus hemma i arenan.
Jag vet inte hur mycket IFK Vänersborg betyder för att sätta Vänersborg på kartan. Bandyn är ju faktiskt ingen stor sport i Sverige längre, i varje fall inte som den var förr. Men det är klart, alla bandyintresserade runt om i landet ser ju namnet Vänersborg överst i tabellen.
Vänersborgs kommun har i höst återigen förnyat marknadsföringsavtalet med IFK Vänersborg. För vilken gång i ordningen vet jag inte.
Det är kommunstyrelsens ordförande som kan sluta sådana här avtal helt på egen hand. Dock först efter samråd med kommunstyrelsens presidium, dvs Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C). Och det har vårt bandyintresserade kommunalråd Marie Dahlin (S) naturligtvis gjort. Det måste emellertid tilläggas att Lidell har skrivit en 
reservation och alternativt förslag med anledning av Dahlins beslut:
”Samråd har skett, men ej samförstånd.”
Anledningen till Lidells reservation återkommer jag till.
Marie Dahlin är bara den senaste i raden av ledande politiker som har älskat och älskar bandy. Och som har sett och setts på IFK:s hemmamatcher, de senaste åren företrädesvis från och i kommunens loge.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun.”
Vilket förhoppningsvis kommunen har med alla föreningar i kommunen, oavsett avtal som innebär pengar eller ej.
Syftet med avtalet är vidare:
”Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
För 125.000 kr, vilket kan bli mer om IFK går vidare till kvartsfinal (och semifinal och final), har IFK ”kommunens märke”, som det står i avtalet, på sina dräkter. IFK Vänersborg ska också ha ”kommunens märke” på sin hemsida. IFK ska dessutom upplåta reklamplatser till kommunen.
I marknadsföringsavtalet ingår även att kommunen kan vara stor och/eller liten matchvärd. Att vara matchvärd innebär att 18 respektive 12 personer får en fribiljett till en match och mat. Kommunen får också 20 sittplatsbiljetter. Om det är till en match eller om det är för samtliga matcher framgår märkligt nog inte av avtalet. Kommunen får också kostnadsfritt anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang samt möjlighet att delta med representant (i singular) vid de träffar som IFK arrangerar. 
Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar. Det är emellertid svårt att uttala sig om hur stort genomslag IFK Vänersborgs marknadsföring har nationellt och internationellt för Vänersborgs kommun. Själv är jag tveksam till att IFK:s ”speciella” marknadsföring betyder något särskilt för att sätta Vänersborgs kommun på kartan. Vem ser till exempel de små bilderna av stadsvapnet på IFK:s dräkter? Eller den undanskymda loggan på IFK:s hemsida? Och om de gör det, hur många av dem kommer typ att besöka Vänersborg bara för det?
Marie Dahlin (S) är däremot inte tveksam:
- ”det är en tillgång att [Vänersborg] under en stor del av året omnämnas i positiva ordalag i radio och TV.”
- ”det lokala näringslivet har stor nytta av att varumärket Vänersborg stärks.”
- ”ökad omsättning för hotell, restauranger och handel”
- ”Arena Vänersborg [blir] en viktig mötesplats där relationer byggs och förstärks”
- ”Med sin omfattande ungdomsverksamhet visar IFK Vänersborg att de som förening tar ett stort ansvar för kommande generationer och spelarna blir viktiga förebilder för unga Vänersborgare”
Jag tror att många andra föreningar i kommunen har sina synpunkter på de skäl som Marie Dahlin radar upp för IFK:s räkning. Inte så att skälen är fel, men det finns t ex flera andra föreningar som faktiskt arrangerar fler cuper, med betydligt fler deltagare, som genererar ännu större omsättning för kommunens näringsliv. Och det finns många föreningar i kommunen vars ungdomsverksamhet är avsevärt större än IFK:s. För att ta två exempel.
Å andra sidan är ju 125.000 kr småpengar sett till kommunens budget på drygt 2 miljarder kronor. Men – det handlar om rättvisa och likabehandling. Hur många av kommunens andra klubbar och föreningar får 125.000 kr extra varje säsong? Det finns ju hur många föreningar i kommunen som helst och väldigt många av dessa har betydligt fler utövare än IFK. Både när det gäller ungdomar och flickor och vuxna.
Nu säger väl någon vän av ordning, som antagligen också är en inbiten IFK-supporter, att 125.000 kr är småpengar också för IFK Vänersborg. Och så är det nog. Klubben har ju några stora sponsorer som tycks pumpa in hur många miljoner kronor som helst i klubben. Det sägs för övrigt att klubbens omsättning ligger på 15-20 milj kr per år. Men det kanske istället är ett argument för kommunen att använda sina pengar på ett annat och bättre sätt.
En liten notering i marknadsföringsavtalet.
I de tidigare marknadsföringsavtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg har det stått att det ingår mat, när kommunen t ex är matchvärd, i Arnes restaurang. Men från och med i år är Arnes restaurang struken. Och det är faktiskt det enda som skiljer årets avtal från förra årets. Det är tydligen så att maten ska beställas från – IFK… Vilket tydligen gäller också logerna. Ska det ätas och drickas så ska det gå via IFK. Fast det blir nog inga problem för Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C), som har bokat kommunens loge över hälften av matcherna i grundserien. Men visst är det lite underligt?
Det är en tämligen utbredd uppfattning bland kommuninvånarna, inte minst bland föreningsmänniskor, att IFK Vänersborg har både en särskild status och åtnjuter en särskild behandling av kommunen. Så skrev Gunnar Lidell (M) t ex i ett brev till kommundirektören i somras:
”Kan ju heller inte undgå att fundera på kopplingarna mellan IFK-medlemmar, dess ordförande och kommunanställda, ledarskapskonsulter och inte minst politiker. Kan det garanteras att det inte sker informella kontakter o sk ryggkliande…….?”
Och oavsett hur det förhåller sig, bara rykten och misstankar är förödande. Det får inte finnas någon som helst tvekan att kommunen behandlar alla lika utifrån bestämda och kända kriterier.
Det var för övrigt en av anledningarna till att Jonathan Axelsson (M) och jag i början av hösten skrev en motion om kommunala bidrag.
Många av de funderingar och frågor som framgår av ovanstående tog vi upp i motionen. Vi menade bland annat att reglerna för kommunens alla typer av bidrag/utbetalningar ska vara tydliga och transparenta, så att allmänheten upplever att en likabehandlingsprincip råder. Vi skrev också att det är viktigt att beslut följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Vilket nog aldrig skett med marknadsföringspengarna till IFK Vänersborg. Och inte minst, att rutiner tas fram för hur bidragen ska handläggas och beslutas. Vår bestämda åsikt var, och är, att en enskild tjänsteman eller förtroendevald aldrig ska kunna besluta själv. Inte ens kommunstyrelsens ordförande. (Du kan läsa motionen i sin helhet genom att klicka här.)
Och till sist, vad skrev Gunnar Lidell (M) mer i sin reservation? Jo, Lidell tar just upp Axelssons och min motion:
”Det hade varit mer lämpligt att invänta motionsbehandlingen … innan beslut fattats i detta ärende.”
Lidell tar också upp IFK Vänersborgs ställning:
”IFK har inför säsongen -16-17 på ett föredömligt sätt redan stärkt lag, ekonomi och på det viset sin och kommunens marknadsföring.”
Lidells alternativa förslag lyder:
”Mitt förslag är därför att kommunen i väntan på motionsbehandling (enlig ovan), köper 20 st. säsongskort. 10 av dessa för användande i samband med kommunens egen logerepresentation, och resterande 10 för personalvård, där personalklubben fördelar förmånen på lämpligt sätt.”
Det var Lidells förslag. Det får han stå för själv, vilket han också gör. Däremot delar jag hans uppfattning om att Axelssons och min motion borde behandlas innan nya beslut fattas.
Särskilt i detta fall, där beslutet fattas av en enskild förtroendevald i ett ärende som handlar om mycket pengar och där det varken finns tydliga och transparenta regler eller någon utvärdering av tidigare bidrag.
Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) behandlar just nu mina motioner på löpande band. I måndags var det inte bara motionen ”Tågstopp i Brålanda” som KSAU vill stoppa undan i någon byrålåda (se ”Tågstopp i Brålanda – vad händer?”), KSAU föreslog också att kommunfullmäktige ska avslå min motion om badplatsen i Väne-Ryr:
”Kommunfullmäktige avslår motionen som därmed är besvarad och avslutad för kommunfullmäktiges del.”
Det är andra gången som motionen behandlas. Den skrevs den 4 maj 2015 och fullmäktige fick den på sitt bord den 25 maj, alltså förra året. Motionen skickades bland annat till Samhällsbyggnadsnämnden som så småningom yrkade avslag på den, liksom KSAU och kommunstyrelsen. Men när den kom upp i kommunfullmäktige den 24 februari i år så skedde något ytterst oväntat. Socialdemokraten Kenneth Borgmalm (S) yrkade på återremiss:
”Kommunfullmäktige återremitterar motionen till Samhällsbyggnadsnämnden för ytterligare utredning med hänvisning till att beredningsunderlag ej varit fullödigt.”
De styrande partierna (S+C+MP) ansåg tydligen att det fanns brister i underlaget som borde utredas mer.
Och därför har nu min motion om badplatsen tagit ytterligare en sväng om samhällsbyggnadsnämnden och KSAU, för att snart komma till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i november…
Beredningsunderlaget kändes alltså inte fullödigt och därför skulle motionen utredas ytterligare. Har detta gjorts?
Det korta svaret är nej.
Samhällsbyggnadsförvaltningens och nämndens utredning från den 3 november 2015 och 23 augusti 2016 är till förväxling lika. Det enda som har tillkommit nu i år, och det som skulle göra beslutsunderlaget fullödigt(?), är följande två meningar:
”Två brev från byalaget i Väne-Ryr undertecknat NN (namnet står i handlingen; min anm) har inkommit daterat 2015-04-24 och 2016-02-15. Breven innehåller bland annat historik om badplatsen, samt en vädjan till politiker att ändra beslutet så att badplatsen i Väne-Ryr ska skötas av kommunen.”
No more, no less.
Är därmed beslutsunderlaget nu fullödigt?
Döm själva.
När det gäller orsaken till att samhällsbyggnadsnämnden inte vill sköta badplatsen i Väne-Ryr så är det för att den ligger på privat mark. Och det är riktigt, det har badplatsen alltid gjort. Ända sedan kommunen började sköta den från, enligt uppgift, början på 1970-talet.
Samhällsbyggnadsnämnden underbygger med två pedagogiska, typ, exempel:
”i framtiden [kan det], till exempel göras ett friluftsstråk i privat skog med grillplats och vindskydd med mera. Detta används av allmänheten och snart anser invånare i vår kommun att det är kommunens ansvar att sköta området.”
Om, om… Det finns två ”om” i avsnittet. Om det görs ett friluftsstråk, om invånare anser… Med andra ord, ett något hypotetiskt resonemang. Samhällsbyggnads bortser också helt från den historiska aspekten – att badplatsen i Väne-Ryr faktiskt har skötts av kommunen i långa tider.
Jag tycker inte att det går att bortse från det historiska perspektivet. Och det är säkert så att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper undertecknades.
Jag kan inte heller låta bli att notera skillnaden som samhällsbyggnads gör mellan kommuninvånarna och kommunen. Det är precis som om inte Vänersborgs kommun arbetar på uppdrag av sina invånare. Det är precis som om det faktiskt inte är förvaltningarna och de förtroendevalda som är till för invånarna…
Det är självklart kommunens invånare som är kommunen! Samhällsbyggnads syn på invånarna i Väne-Ryr tycks ha en del i övrigt att önska.
Det andra pedagogiska, typ, exemplet som samhällsbyggnads använder lyder:
”Vad händer om markägaren säljer och den nya ägaren inte vill använda marken till allmän badplats? Hur ska kommunen agera i ett sådant läge?”
Detta argument tycker jag att samhällsbyggnads kunde ha strukit. Vad skulle hända – om…? Ja, naturligtvis så skulle det då vara slut med kommunens ansvar för badplatsen. Då hade samhällsbyggnads fått köra iväg baja-majjan och någon enstaka papperskorg – och så hade det inte varit mer med det…
Det hör till saken att kommunen sköter badplatserna på Nordkroken och Gardesanna. Och inte bara de kommunalt ägda delarna av badplatserna, utan även de privata områdena. Vilka är ganska betydande. Och det säkert för en avsevärt större kostnad än vad skötseln för badplatsen i Väne-Ryr skulle kosta. Som beräknas till max 25.000 kr om året.
Samhällsbyggnads skriver angående varför privat mark sköts av kommunen i Nordkroken och Gardesanna:
”…vid dessa två ovannämnda badplatser är kommunen delvis markägare.”
Vad betyder då detta – ”delvis markägare”? Vad jag kan förstå så betyder det att kommunen faktiskt kan agera på privat mark, om kommunen äger mark i anslutning till eller i närheten av det privat ägda området…
Och då faller väl samhällsbyggnads argument? Kommunen kan ju faktiskt agera på privat mark… Om det finns en politisk vilja och kommunen kommer överens med markägaren. Vilket inte skulle vara något problem i Väne-Ryr.
Enligt uppgift så skulle kommunen till och med kunna få arrendera marken vid badplatsen – för den symboliska summan av en krona. Kanske detta hade varit en lösning som skulle tillfredsställa alla? Det borde väl i varje fall ha varit något som ett fullödigt underlag borde ha tagit upp…
Som det är nu, så har samhällsbyggnads slutat att göra något på Väne-Ryrs badplats, trots att fullmäktige ännu inte har uttalat sin vilja. Det är byalaget i Väne-Ryr som sköter om badplatsen, det är byalaget som plockar ev skräp och sköter ev underhåll och det är också byalaget som har fått baja-majjan på plats och som ordnar tömning.
Det gör byalaget, inte för att det vill, som samhällsbyggnads skrev i sitt svar förra året:
”Väne Ryr’s byalag vill sköta om badplatsen.”
Det gör byalaget för att kommunen inte gör det. Det ska påpekas att det här skrivningen inte längre återfinns i årets svar, den var ju inte sann…
På Nordkroken och Gardesanna är det kommunal service för skattepengarna, i Väne-Ryr får invånarna själva sköta badplatsen. Trots skattepengarna.
Som vanligt i kommunala sammanhang har också kommunstyrelseförvaltningen lämnat ett yttrande över motionen. Det är kort och ger inga ytterligare argument, men förvaltningen avslutar sitt yttrande med följande formulering:
”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”
”resurser på privata anläggningar/infrastruktur”? Det handlar om en baja-majja, någon papperskorg och lite underhåll på badplatsen… I samarbete med byalaget i Väne-Ryr.
Det finns faktiskt också en kommunal lekplats i nära anslutning till badplatsen i Väne-Ryr. Som kommunen ska sköta om. Det tycks som om samhällsbyggnads har slagit två flugor i en smäll och slutat sköta om denna i samband med att nämnden slutade sköta badplatsen. Jo, visst, kommunen klippte enligt uppgift gräset en gång… Men de andra gångerna har det varit Väne-Ryrborna själva som klippt.
Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…
Dessutom ingår det väl i demokratin att hörsamma alla invånare, även de i Väne-Ryr…
Så här skrev Lutz Rininsland och jag i en debattartikel till TTELA i februari i år. (Debattartikeln blev dock refuserad…)
”Byalaget i Väne-Ryr ber alltså inte om något annat än att fortsätta ett samarbete med kommunen som har fungerat i alla år, även om det inte har funnits något formellt skrivet underlag eller ett uppdrag.
Vänsterpartiet anser inte att det ankommer på politiken och förvaltningen att ensidigt klippa av ett fungerande samarbete. Och om det nu är uppdraget som saknas så borde kommunfullmäktige kunna rätta till det. Det är endast det invånarna i Väne Ryr ber om.
Kommunens vision bör gälla: ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Vänsterpartiet anser att samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att träffa en överenskommelse med Väne-Ryrs byalag om att gemensamt ta ansvar för att badplatsen vid Ryrsjön hålls i ordning.”
Senaste kommentarer