Arkiv

Författararkiv

Sikhall Rock 2.0

15 juli, 2022 Lämna en kommentar

I onsdags, den 13 juli, arrangerades “Sikhall Rock 2.0”. Det var för andra året i rad och i år liksom förra året hade arrangörerna med Magnus Larsson i spetsen en sagolik tur med vädret.

Sikhallsborna och även utsocknes besökare, som undertecknad bloggare, samlades nedanför den så kallade “Politikerhyllan”. På backen upp till “hyllan” hade Magnus Larsson sett till att en scen hade uppförts. Här uppifrån hade man en bra utsikt över den blå Vänern och småbåtshamnen i Sikhall. Och på scenen återfanns det mycket populära och skickliga bandet ”Just nu”. Konserten var mycket uppskattad och särskilt noterades den utmärkta sången.

Det är svårt att avgöra hur många människor som hade samlats vid politikerhyllan, men det var betydligt fler än förra året. Kunde det ha varit 500 personer?

Människorna njöt av det fina vädret, uppträdandet och den gratis korven – med bröd. Magnus hade köpt en klassisk korvvagn i Göteborg och sin vana trogen polerat upp och renoverat den – precis som han gör med sina bilar.

Korvvagnen var klassisk även på ett annat sätt. Vagnen var nämligen med på Ullevi under fotbolls-VM 1958. Vem vet, min fader Arne kanske köpte en korv från denna vagn under matchen mellan Sverige och Västtyskland. Det var semifinal och Sverige vann med 3-1. Arne var där tillsammans med 50.000 andra och såg Kurt Hamrins klassiska mål från högerkanten i slutminuterna. Det var ett av svensk fotbolls mest klassiska VM-mål. (Se här.) 

Karsten och Tomas skötte korvutdelningen med den äran. De hade till och med tänkt på smittorisken och ingen fick själv ta i senap- och ketchupflaskorna. Naturligtvis använde de plasthandskar (se bild). Arrangörerna av Sikhall Rock tänker på allt. Det gick enligt uppgift åt omkring 450 korvar. Korvgubbarna hade att göra hela kvällen, det fanns ingen tid för raster.

En stor del av en sådan här tillställning handlar om att träffa bekanta och samtala om både ditten och datten. Fast det är väl ingen hemlighet att många diskuterade kommunens behandling av Magnus Larsson och Sikhall. Kommunledningen är inte särskilt populär bland sikhallsborna. För egen del träffade jag “gamla” elever och återupplivade många glömda minnen. Det är alltid roligt och givande att möta tidigare elever.

Efter några timmar i det gröna gräset och bryggorna i hamnen tågade så småningom den nöjda publiken hemåt. Några semesterfirare passade emellertid på att grilla vid Vänerns strand. Alla de som jag pratade med var mycket belåtna med kvällen och jag är övertygad om att de hoppas på ett Sikhall Rock 3.0, dvs att arrangemanget ska bli en tradition.

Och vem vet, kanske kommer kommunen att utveckla Sikhall kommande år. Det har ju kommunen och kommunledningen lovat sedan 2005 när kommunfullmäktige bestämde sig för att förköpa/expropriera Magnus Larssons fastigheter i Sikhall…

Kategorier:Magnus Larsson, Sikhall, sommarläsning

Davidsson på Juta: Framtiden (3/3)

14 juli, 2022 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru är mycket besvikna på Länsstyrelsens beslut. Det är klart att det var en framgång att slippa betala 50.000 i vite, men den horribla och absurda tomtplatsavgränsningen är kvar och omintetgör Bengts och hans frus planer på ett lugnt och avskilt liv på landet.

Ja, det är faktiskt “landet” ute vid det gamla Jutatorpet – det finns t ex ingen detaljplan. Frun är intresserad av matlagning och trädgårdsodling. Hon vill ha ett eget trädgårdsland där hon kan odla potatis och grönsaker. Och det fanns också ett sådant anlagt på området ner mot älven när de köpte huset. Frun drömmer även om ett litet växthus. Och det är väl inte att begära för mycket, är det inte en självklar sak på en fastighet på landet? Nä, inte i Vänersborgs kommun… Det är absurt. Bengt och hans fru får alltså inte använda sin egen mark för att odla några grönsaker. Tomtarealen på fastigheten är 8.000 kvm, men David och hans fru har en mindre trädgård än vad folk har i Nordstan. Ja, de har faktiskt en mindre gräsmatta än vad en lekstuga i Nordstan har….

Byggnadsnämnden har i praktiken exproprierat hela Davids och hans frus tomt och gjort den helt oanvändbar. Kvar blev ett brant berg och en svåråtkomlig tomtmark som den rörelsehindrade David inte ens klarar av att gå i…

Och frun kan på sin höjd odla lite krasse i en kruka…

Länsstyrelsens beslut leder emellertid, som jag ser det, till att byggnadsnämnden måste ta upp ärendet Juta ytterligare en gång. Det kan ju t ex hända att nämnden återigen vill besluta om vite. Denna gång då på ett korrekt och lagligt sätt…

Det ter sig dock inte helt sannolikt. Vad jag förstår så har nämndens inställning till ärendet förändrats sedan beslutet fattades den där ödesdigra dagen den 2 mars 2021, för att inte tala om dagen den 17 april 2018… Vissa ledamöter sade redan några dagar efter beslutet förra året att de kände sig förda bakom ljuset – i den meningen att underlaget och informationen inte var objektiv. Det vet jag egentligen inget om, det får vederbörande ledamöter ta upp i nämnden.

Allmänheten har definitivt blivit mer insatt sedan nämndens beslut. SVT:s reportage var naturligtvis viktigt i detta hänseende. Många har sannolikt bildat sig en ganska bestämd uppfattning om Davidsson och Juta – och inte minst om byggnadsnämnden i Vänersborg… Den allmänna opinionen spelar en tämligen stor roll för politiker, särskilt i valtider.

Fast valet kan innebära att det från och med den 1 januari 2023 blir en helt ny nämnd, kanske med helt nya ledamöter. Och då vet ingen vad som kan hända. För Bengt och hans frus del kan det ju i och för sig inte bli sämre. Vilket torde vara en klen tröst. Vi får se hur vänersborgarna röstar.

Men vad viktigare är, Bengt Davidsson har lämnat in en ansökan om en ändring/utökning av tomtplatsavgränsningen. Det gjorde han redan den 19 maj 2021. Det har alltså gått över ett år sedan. Jag antar att byggnadsnämnden/-förvaltningen har avvaktat beslutet från Länsstyrelsen, även om jag inte är helt säker på att det i så fall är korrekt handlagt…

Bengt Davidsson vill helt enkelt att byggnadsnämnden ändrar på den olycksaliga tomtplatsavgränsningen, som i praktiken innebär att kommunen har exproprierat hans mark. Davidsson har lämnat ett eget förslag på en ny tomtplatsavgränsning.

Bengt Davidssons förslag på ny tomtplatsavgränsning.

Davidsson motiverar sitt yrkande om ändring med att Plan och Bygglagens (PBL) föreskrifter skall följas. Han menar att det är PBL som reglerar utformningen av en tomtplats och inte Miljöbalken, som kommunen tidigare hänvisat till då nuvarande tomtplatsavgränsning fastställdes. Och inte minst viktigt:

“I det fall Plan och Bygglagen inte harmoniserar med Miljöbalken som reglerar eventuella strandskyddsfrågor behöver man sätta sig in i detaljerna och ta reda på alla omständigheter och detta får inte en kommun göra utan att inhämta remiss från domstol eller regering, ingen upplysning till sakägaren om att så är fallet har framkommit. (citerat från mail Boverket 2021-05-12).”

Huruvida detta stämmer kan jag inte uttala mig om, men det ser onekligen “intressant” ut. Ansökan innehåller ytterligare argument, men det får förvaltningen arbeta med och nämnden besluta om. Så småningom.

Expressen hade för ungefär en månad sedan, den 7 juni, en intressant artikel om vår gamle statsminister Göran Persson och hans kamp mot kommun och Länsstyrelse. Hans strid har en del likheter med Bengt Davidssons kamp. Göran Persson fick rätt, vi får se hur det går för Bengt Davidsson och hans fru. (Se Expressen “Göran Persson vann strid om 40-årig brygga”.)

Det sista ordet om tomtplatsavgränsningen på Juta är fortfarande inte sagt. Efter semestrarna, i slutet av augusti, ska byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun träffa Davidsson för att diskutera hans ansökan. Det bådar gott. Tror jag…

Det är också före valet…

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen

Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)

12 juli, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta: Länsstyrelsens beslut (1/3)”.

Länsstyrelsens beslut den 23 juni 2022 på Davidssons och hans frus överklagan av byggnadsnämndens beslut lydde:

“Länsstyrelsen ändrar det överklagade beslutet på så sätt att beslutet inte förenas med vite och att tidpunkten för när förbudet börjar gälla sätts fram till sex månader från det att det föreligger lagakraftvunnet avgörande i frågan.
Länsstyrelsen avslår överklagandet i övrigt, det vill säga gör inga andra ändringar i beslutet.”

Det var Länsstyrelsens ”dom” över byggnadsnämndens beslut från den 2 mars 2021, som hade lydelsen:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Länsstyrelsen godkände alltså inte byggnadsnämndens beslut om vite eller tidpunkten. Byggnadsnämnden hade nämligen gjort ett stort misstag, ett misstag som inte borde inträffa. Det är nämligen så att ett solidariskt vitesansvar inte får förekomma.

I Lag (1985:206) om viten står det (klicka här) i 3 §:

“… Vitet skall fastställas till ett bestämt belopp, om annat inte följer av 4 §. Om vite föreläggs flera personer gemensamt, skall ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem.”

Byggnadsnämndens beslut stred alltså mot en lag. Det är ytterst anmärkningsvärt. En nämnd i Vänersborg har fattat ett myndighetsbeslut som strider mot en lag… Jag undrar hur många vitesbeslut byggnadsnämnden har fattat under årens lopp som har gällt ett solidariskt vitesansvar… Och som därför har varit olagliga.

Sådana beslut stärker ju naturligtvis inte vänersborgarnas förtroende för kommunens politiker, och tjänstepersoner…

Byggnadsnämnden skulle alltså istället ha fastställt ett belopp för var och en av klagandena, 25.000 kr för Bengt Davidsson och 25.000 för hans fru.

Länsstyrelsen ändrade följaktligen byggnadsnämndens beslut om vite – det fick ”inte förenas med vite”. Men inte nog med det, Länsstyrelsen ändrade även beslutet om tidpunkten för rättelse:

“Länsstyrelsen bedömer dock att den beslutade tiden för att vidta rättelse är något kort med tanke på en av klagandenas hälsotillstånd. Länsstyrelsen ändrar därför tiden för när rättelse enligt föreläggandet ska vara uppfyllt till sex månader efter att det finns ett lagakraftvunnet avgörande i frågan.”

Bengt Davidsson har en grav rörelsestörning. Han befarar att han i framtiden, på grund av sin sjukdom, kommer att behöva en handikappramp för att komma in i sitt hus. Det lär emellertid bli omöjligt att bygga en sådan med den tomtplatsavgränsning som kommunen har bestämt. Och som Länsstyrelsen tycker är i sin ordning…

Jag tar för givet att de 6 månaderna, som Länsstyrelsen har bestämt, ska räknas från den dag när byggnadsnämnden fattar ett nytt beslut i frågan eller på annat sätt behandlar ärendet en gång till. (Och så ska naturligtvis protokollet justeras och en tid för överklagande löpa…)

Det är väl fler än undertecknad bloggare som ser hur SVT förbereder ett nytt reportage om Bengt Davidsson och byggnadsnämnden i Vänersborg…

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta: Framtiden (3/3)”.

.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen

Davidsson på Juta: Länsstyrelsens beslut (1/3)

10 juli, 2022 Lämna en kommentar

Bengt Davidsson och hans fru bor i det vackert belägna huset Juta på Restad. De har utsikt över Göta älv, och industriområdet i Vargön… De köpte fastigheten i juni 2017, och där planerade Bengt att tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro.

Bengt och hans fru hade inte en tanke på att Vänersborgs byggnadsnämnd skulle ha synpunkter på deras tomt…

Jag kallade Bengt för David i en serie bloggar där jag redogjorde för hans och hans frus hopplösa kamp mot Vänersborgs kommun. Men även mot Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som i allt tog kommunens parti. Om du händelsevis missade de bloggarna så rekommenderar jag en genomläsning. De är mycket läsvärda, och “lärorika”… (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

SVT missade inte bloggarna. TV gjorde ett reportage om “David”, och där avslöjades hans riktiga namn – Bengt Davidsson. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.) TV-inslagen tog framför allt upp den tomtplatsavgränsning som kommunen hade gjort. Och det var ett helt riktigt angreppssätt. Den var, och är fortfarande, roten till det onda. Det är tomtplatsavgränsningen som har inneburit att byggnadsnämnden i Vänersborg i praktiken har exproprierat Davidssons och hans frus tomt.

Syftet med en tomtplatsavgränsning är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda. Tomtplatsavgränsning görs vid strandskyddsdispenser.

Så här fastställde byggnadsnämnden den 17 april 2018 avgränsningen för Davidssons Jutahus (se kartor, på kartan till vänster är den streckade linjen själva fastighetsgränsen.) På kartan nedan syns tydligt att kommunen använde en gammal karta när tomtplatsavgränsningen ritades in – kommunen hade nämligen missat att Bengt hade byggt en stor altan (med bygglov)…

Det här har jag redogjort noggrant för i bloggarna om ”fallet Davidsson”. I länkarna ovan kan du läsa mer om Davidssons problem och strider med de omedgörliga och envetna myndigheterna.

Byggnadsnämnden fattade den 2 mars 2021 återigen beslut i ”fallet Davidsson” och Jutafastigheten. Bengt och hans fru hade inte vidtagit de åtgärder (med något undantag) på tomten som byggnadsnämnden ansåg bröt mot tomtplatsavgränsningen och därmed mot strandskyddet.

Anledningen till att Bengt inte hade gjort detta var bland annat att ärenden kring överklagan hade pågått i flera instanser och han hade velat avvakta utslagen. Bengt försökte även få politiker och tjänstepersoner att förstå hur absurd tomtplatsavgränsningen var och att Miljöbalken gav utrymme för en annan tolkning. Dessutom, och det var kanske inte minst viktigt, var de åtgärder som stred mot tomtplatsavgränsningen till största del gjorda av den gamla ägaren till fastigheten – och gjorda innan kommunen gjorde sin tomtplatsavgränsning! De fanns där när Bengt och hans fru köpte fastigheten!

Byggnadsnämnden ville inte förstå, den var obeveklig. Davidsson bröt mot strandskyddsbestämmelserna och han hade “privatiserat” sin mark. Punkt. Nu skulle Bengt och hans fru tvingas att följa nämndens beslut från 2018.

Byggnadsnämnden beslutade den 2 mars 2021:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Davidsson skulle rätta till, åtgärda, de 8 saker på tomten som enligt nämnden privatiserade marken. De skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft. Byggnadsnämndens beslut utgick alltså från den tomtplatsavgränsning som nämnden hade beslutat om den 17 april 2018.

Det var inte många som såg reportaget i SVT som trodde att det var sant. Kunde en byggnadsnämnd behandla Bengt Davidsson och hans fru på det sättet? Och visst, det kunde nämnden. Det var bara två ledamöter som yrkade återremiss av ärendet, Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C).

Paret Davidsson överklagade även det här beslutet – till Länsstyrelsen.

Och eländet fortsätter…

Den 23 juni 2022, efter över 1 år, fattade Länsstyrelsen beslut om Davidssons överklagan:

“Länsstyrelsen ändrar det överklagade beslutet på så sätt att beslutet inte förenas med vite och att tidpunkten för när förbudet börjar gälla sätts fram till sex månader från det att det föreligger lagakraftvunnet avgörande i frågan.
Länsstyrelsen avslår överklagandet i övrigt, det vill säga gör inga andra ändringar i beslutet.”

Byggnadsnämnden hade rätt menade Länsstyrelsen. Beslutet om att Davidsson var tvungen att vidta de 8 åtgärderna var riktigt. Åtgärderna var nödvändiga för att allmänheten skulle få känslan att kunna “färdas fritt” på Davidssons tomt…

Det var inte ett helt oväntat beslut, Länsstyrelsen hade varit inblandad i processen redan tidigare. Den 15 oktober 2018 motiverade Länsstyrelsen sitt beslut, när den tog ställning för kommunens tomtplatsavgränsning (se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”):

“Vid en avvägning mellan klagandens enskilda intresse att ta i anspråk marken på sin fastighet och allmänhetens intresse att ha tillgång till strandområdet kan den beslutade tomtplatsavgränsningen inte anses gå längre än som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses.”

Länsstyrelsen anförde emellertid denna gång enbart formella skäl till sitt beslut. Och det var antagligen helt riktigt ur juridisk synpunkt. Byggnadsnämnden hade ju faktiskt fattat ett beslut den 17 april 2018 om strandskyddsdispens, och där ingick tomtplatsavgränsningen. Och ett antal åtgärder, 8 stycken, som Davidsson var tvungen att vidta.

Länsstyrelsen konstaterade därför nu den 23 juni 2022:

“det finns ett lagakraftvunnet beslut om dispens för bland annat om- och tillbyggnad av bostadshus samt tillhörande tomtplatsavgränsning. Länsstyrelsen kan vid prövningen av aktuellt beslut inte ändra befintlig eller bestämma en ny tomtplatsavgränsning.”

Davidssons och hans frus överklagan handlade inte om tomtplatsavgränsningen från 2018 utan om de 8 åtgärderna, som i och för sig var en följd av tomtplatsavgränsningen… Davidsson hade ju inte vidtagit dessa åtgärder, i varje fall inte allihop. Det var därför byggnadsnämnden fattade sitt nya beslut 2021 och förelade Davidsson att vidta åtgärderna med hot om vite på 50.000 kr. Och det var detta beslut som hade överklagats.

Hänger ni med? Det handlar om juridik.

Länsstyrelsen prövade alltså inte andra, alternativa lösningar på tomtplatsavgränsningen. Bengt Davidsson hade skickat med ett sådant i sin överklagan. Länsstyrelsen prövade bara det beslut som hade överklagats, nämligen kommunens beslut från 2021. Däremot skrev Länsstyrelsen i beslutet:

“Länsstyrelsen delar därför kommunens bedömning att det är fråga om åtgärder som ger ett privatiserande intryck, och som därför avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.”

Och mer exakt om de 8 åtgärderna:

“Föreläggandet kan inte anses oskäligt eller mer ingripande än vad som behövs för att tillgodose det allmänna intresset av att upprätthålla strandskyddet.”

Och det känns inte bara som helt onödiga kommentarer av Länsstyrelsen, de är i det närmaste också helt felaktiga. Det hade Länsstyrelsen sannolikt också sett om den hade gjort en syn på plats och med egna ögon sett den horribla tomtplatsavgränsningen. Men det gjorde inte Länsstyrelsen. Inte denna gång heller. Länsstyrelsen litade på kartor och fotografier, trots att kommunens tomtplatsavgränsning hade ritats in på en inaktuell och därmed felaktig karta. Länsstyrelsen uppger dock att den hade tittat på:

“ortofoton i kartsystemet web-GIS”

Och det låter ju mer imponerande. Förhoppningsvis fick Länsstyrelsen då en sannare bild…

Det kan väl också framhållas att Länsstyrelsen bortser, precis som kommunen, från att Bengt Davidsson faktiskt har underlättat för allmänheten genom att för egna pengar anlägga en bro som gör att allmänheten kan passera Juta. Annars hade fastigheten utgjort en återvändsgränd…

Länsstyrelsen låter Bengt Davidsson återigen få uppleva ett moment 22. Det spelar ingen roll vilka inlagor och kompletteringar han än skickar in, vilka argument och förklaringar han än anför. Länsstyrelsen lyssnar inte på honom. Istället får de felaktiga och absurda besluten från Vänersborgs byggnadsnämnd fortsätta gälla och göra livet till ett stort lidande för Bengt och hans fru. Davidsson kan naturligtvis överklaga Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen, vi får se om han gör det.

I beslutet från Länsstyrelsen fanns det ju också ett avsnitt om vitet… Det handlar del 2 om.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

V har startat valrörelsen

9 juli, 2022 Lämna en kommentar

I strålande sol och med ljumma vindar startade Vänsterpartiet valrörelsen.

Under fredagen (igår) var det lite tomt med folk i stadens centrum men det blev ändå en del samtal med förbipasserande vänersborgare. Det avhandlades allt från om PKK var terrorister till hemtjänsten i Vänersborg. Vi fick bland annat frågan om Vänsterpartiet ansåg att det var rimligt att hemtjänstpersonalen under sina 5-timmarspass på förmiddagen respektive kvällen inte ens hade en paus inlagd för toalettbesök. Och det var en överraskning för mig. Naturligtvis är det inte acceptabelt. Vilka andra arbetstagare skulle acceptera bortrationaliserade “kissepauser”? Det här måste självklart ändras snarast.

Idag lördag var det betydligt mer människor ute på stan.

Den traditionella loppmarknaden var på plats med många prylar till försäljning. Dansande ungdomar underhöll i Plantaget. Dessutom besöktes centrum också av hitresta festivalbesökare. Det är ju subkultfestival på Folkets Park. Musikfestivalen har för övrigt fler besökare än någonsin berättade Andreas Noreen, som inte har missat en subkulttillställning någonsin. Andreas som har gillat Depeche Mode ända sedan han i stort sett lärde sig gå på markerna i Brålanda…

De företrädesvis svartklädda musikälskarna kontrasterade mot de vitfjädrade fiskmåsarna som härjar i Vänersborgs centrala delar. Och Nordstan… (Se “Fågelplågan 1: Fiskmåsarna”.) Det var en del diskussioner kring fiskmåsarnas vara eller inte vara i stan… Det var få positiva ord som uttalades kring de skrikande och skitande (ursäkta uttrycket) fåglarna. Det tycks som om fiskmåsplågan har potential att bli en stor valfråga…

Det politiska intresset har väl annars inte vaknat till liv på allvar i Vänersborg, men det var ändå flera som ville diskutera med Vänsterpartiet. Och då inte bara om fiskmåsar. Det blev en del samtal kring kommunens rekordstora överskott och varför det inte användes i välfärden. Flera, framför allt pensionärer, var intresserade av avgiftsfri kollektivtrafik. Och det var frågor där Vänsterpartiet har tagit tydlig ställning och dessutom frågor som vi driver i kommunen. (Här kan du läsa om Vänsterpartiets budgetyrkande “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” och “V – i takt eller i otakt?” och här om avgiftsfri kollektivtrafik för 65+ “Seniorkort till alla 65+!” och “Vem fortsätter att säga NEJ till seniorkortet 65+ ?”.)

Det blev också en del samtal och diskussioner kring Västra Götalandsregionen. Dagen till ära hade nämligen Vänsterpartiet Vänersborg besök av Eva Espling. Eva, som kommer från Uddevalla, sitter i Norra hälso- och sjukvårdsnämnden.

Det var få partier ute på Vänersborgs gator idag, men för Vänsterpartiet har valrörelsen startat på allvar. Nästa helg är det dags igen. Då är du välkommen att besöka oss och kanske ta en kopp kaffe medan vi diskuterar aktuella politiska frågor.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Politikers uppförande

7 juli, 2022 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde den 22 juni beslutades att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda om en politikerhandbok var:

“en lämplig form av dokument”

Det politiska, eller snarare det byråkratiska, språket kan både diskuteras och ifrågasättas. Tanken är emellertid att en handbok så småningom ska utarbetas eller, om man så vill, uppdateras. Det finns nämligen en sedan tidigare, om jag inte minns helt fel, men den har glömts bort eftersom den inte har förändrats i takt med tiden.

Handboken ska innehålla information om Vänersborgs kommuns organisation och det som är relevant för en förtroendevald. Det är tänkt att politiker ska få stöd och information för att kunna utföra sina uppdrag. Handboken ska t ex ta upp lagar, regler, politisk organisation m.m.

Det är inget att säga om det, det är antagligen en mycket bra idé.

Men i samma ärende låg det även ett annat beslutsförslag:

“att ta fram ett förslag på reviderade förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda i enlighet med intentionerna i den uppdragsbeskrivning som tagits fram av demokratiberedningens presidie. Reglerna avses omfatta förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform som används.”

Precis som med handboken så finns det redan förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda. De antogs av kommunfullmäktige den 20 mars 2019. (Kan laddas ner här.)

Reglerna kom till av en mycket speciell anledning, så speciell att den inte nämndes på fullmäktiges sammanträde. “Ordningsreglerna” var ett svar på, eller snarare ett resultat av, en fråga som Gunnar Lidell (M) ställde till PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) den 18 november 2018 (se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”):

”Har PFUs presidie något konkret förslag hur den här delikata typen av arbetsmiljöproblem ska förhindras eller beläggas med någon form av påföljd?”

Kommunstyrelsens dåvarande ordförande Marie Dahlin (S) hade på ett sammanträde använt ett grovt språkbruk med formuleringar som bland annat innefattade ett opassande sexualiserat språk om kvinnliga invånare. Och inte långt senare avslöjades “incidenten” då Marie Dahlin (S) förolämpat och förminskat Vänersborgs kommundirektör. (Se James Buccis blogg “Come on spit it out already” eller ”Vänersborgs kommundirektör utsatt för rasism”.) “Ordningsreglerna” kom därför, naturligt nog men inofficiellt, att få namnet ”Lex Marie”…

Det var en del diskussion när kommunfullmäktige antog “ordningsreglerna”, bland annat opponerade sig Vänsterpartiet. (Se “Sammandrag KF (20/3)”.)

Den här bakgrunden var som bortglömd på fullmäktiges senaste sammanträde. Nu misstänker jag istället att det fanns andra bevekelsegrunder till reglerna.

I beslutsförslaget fanns, som tidigare nämnts, formuleringen:

“Reglerna avses omfatta förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform som används.”

Det är således tänkt att det ska utarbetas regler som ska omfatta vad som sägs och skrivs på Facebook, Twitter, i bloggar osv. Kommunfullmäktige ska alltså (så småningom) anta regler som ska gälla enskilda personer utanför sammanträdesrummen, utanför kommunhuset. Vänersborgs kommunfullmäktige vill utvidga reglerna till nya domäner.

Det är häpnadsväckande, och anmärkningsvärt.

År 1766 väckte ­Sverige uppseende internationellt genom att som första land i världen anta en lag som reglerade rätten för alla att publicera tankar, fakta och idéer. Det var Tryckfrihetsförordningen som antogs då. Och det var alltså 1766 – 10 år innan några delstater i Amerika förklarade sig självständiga från Storbritannien och 23 år innan franska revolutionen.

Det tillkom senare ytterligare en grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefrihetsgrundlagen tillsammans med tryckfrihetsförordningen garanterade och garanterar fortfarande alla invånare åsikts- och informationsfrihet. De här grundlagarna innebär att kommunala regler kring t ex uppförande eller beteende utanför sammanträdesrummen saknar betydelse. Det är grundlagarna som gäller. Det är grundlagarna som reglerar vad vi får säga och skriva. Och brott mot grundlagarna eller de lagar som begränsar dom, t ex lagar om förtal, behandlas som vanligt. Brott ska polisanmälas och hanteras av rättsväsendet.

Så jag vet inte vad dessa etiska regler har för syfte eller när och hur de ska användas. Det finns ju faktiskt exempel på politiker i Vänersborgs kommunfullmäktige som bryter mot lagar utan att kommunens etiska regler på något sätt åberopas. Revisorer har riktat kritik mot diverse skandaler kring t ex byggnationen av kommunhuset utan att de etiska reglerna åberopades. Och på samma fullmäktigesammanträde den 22 juni fanns det ett ärende, en avsägelse från Jörgen Hellman (S). I Hellmans fall hjälpte inte heller de etiska reglerna och riktlinjerna ett dugg. Och i TTELA (TTELA 28 juni, “Tung S-politiker har inte betalt skatt”) kunde vi förra veckan läsa om Ann-Mari Jonasson (S) som hade en stor skatteskuld sedan år 2020 på 130.000 kr. Jonasson var med i fullmäktige och beslutade om att kommunens etiska regler skulle revideras…

De etiska regler som finns har inte haft någon som helst betydelse eller effekt på politikers beteende i Vänersborg. Så vitt jag vet har inte heller Demokratiberedningen eller Personal- och förhandlingutskottet reagerat på några av dessa exempel.

Det är möjligt att några vill tro att de etiska reglerna ska påverka politiker att ändra sitt beteende. Men inte ens de levnadsregler som Jesus gav människorna i sin Bergspredikan för 2000 år sedan har blivit verklighet, trots att det idag finns över 2 miljarder anhängare.

Det kan ändå finnas ett värde av att etiska regler och den så kallade värdegrunden diskuteras och formaliseras. Men då ska de handla om det som förväntas av politiker på sammanträden och så att säga inom kommunhusets väggar. Flera kommuner har antagit sådana regler, dvs några slags politikens uppförandekod. Jag har fastnat för de regler som Laholms kommun har antagit. (Kan laddas ner här.) Ska Vänersborg ha några regler överhuvudtaget så bör de se ut på ungefär följande sätt.

”Etiska regler för förtroendevalda

Förtroendevalda i Laholms kommun ska respektera demokratin och dess spelregler genom att:

– vinnlägga sig om att följa lagar, förordningar och andra bestämmelser, som skapats för vårt samhälle och för det politiska arbetet

– arbeta för invånarnas och samhällets bästa och värna om sitt oberoende, att bortse från egen och närståendes vinning och själv ta ansvar för att undvika risk att hamna i jävsituation

– sätta sig in i frågeställningar före medverkan vid beslut, hålla sig till kända fakta, att vinnlägga sig om en konstruktiv och saklig debatt samt även för övrigt vara sanningsenlig, ärlig och hederlig

– visa respekt för personer med andra uppfattningar samt ha en öppen och förtroendefull inställning till invånarna samt Laholms kommuns anställda

– förvalta samhällets tillgångar och anvisa allmänna medel på ett noggrant och ansvarsmedvetet sätt

– ha rätt att kräva respekt beträffande eget och närståendes privatliv.

Felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet.

Till grund för de etiska reglerna ligger kommunens värdegrund:

– Glädje uppstår i en trygg och positiv arbetsmiljö där vi stödjer, uppmuntrar och uppskattar varandra

– Mod uppstår i ett tillåtande klimat där vi vågar vara oss själva och visa öppenhet och tydlighet

– Delaktighet och engagemang uppstår genom att vi tar ett gemensamt ansvar för att informera, lyssna och mötas i goda relationer. På så sätt uppstår en kreativ och utvecklande atmosfär där vi är aktiva, ansvarstagande och nyfikna

– Gott föredöme visar vi genom att möta andra så som vi själva vill bli bemötta”

Om Vänersborg antar andra typer av regler, som t ex omfattar ”förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform”, så undrar jag hur kommunen ska behandla de ledamöter som röstar emot sådana regler… Frivilliga regler kan ju inte gärna gälla och omfatta dom som inte vill ha reglerna.

Till sist vill jag påpeka att det förutsätts att vi politiker i Vänersborg alltid ska vara lojala mot kommunen som organisation och försvara dess beslut och handlande vad som än händer. Det stämmer inte. Som TTELA:s dåvarande ledarskribent Max Eskilsson skrev (se “Är politikerreglerna verkligen färdiga?”) när “förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda” antogs av kommunfullmäktige den 20 mars 2019:

“Men framför allt är väl ändå en politiker representant för sitt parti, sina väljare och de intressen hen därigenom ska bevaka?”

Max Eskilsson hade helt rätt.

Kategorier:Demokrati, Demokratiberedningen, Juridik, Kommunfullmäktige 2022, politiker

Fågelplågan 1: Fiskmåsarna

5 juli, 2022 Lämna en kommentar

Det var lugnt och stilla i Värnamo. Det enkla förklaringen var att fiskmåsarna lyste med sin frånvaro. Det tycks inte finnas några fiskmåsar i denna del av Småland. Jag såg i varje fall inte några. Varken i Mossle, Osuddens badplats eller Apladalen. Kan det vara Värnamo kommun som har lyckats utrota fiskmåsarna? Har de möjligtvis lagt ut förgiftade ostkakor? Spetsat krösamoset? Eller har alla måsar flyttat till sina naturliga habitat runt Vänern, företrädesvis till Nordstan i Vänersborg…? Jag vet inte, men det verkar så.

Efter några dagars vila för öron, och nerver, i Värnamo så är jag tillbaka i Nordstan. Och fiskmåsarna. Två stora hemska fiskmåsungar gick på gatan och hälsade mig omedelbart välkommen hem till Nordstan med sitt eländiga pipande. Jag tyckte att näbbarna formades till hånleenden… Och mamma och pappa fiskmås stirrade ilsket på mig från en av Lovisebergsgatans lyktstolpar. Barnbarnet skrek åt mig att inte gå för nära när jag dokumenterade händelsen. (Se här.) Olle vet nämligen vad han pratar om. Han har fått känna på fiskmåsarnas artilleri – i örat och ansiktet. Han har lärt sig att respektera de flygande råttorna. Som de kallas i USA, “sea rats”.

Det är ett fruktansvärt liv på fiskmåsarna just nu. De för oväsen under dygnets alla 24 timmar, de skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, barnvagnar, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. Och så länge ungarna springer på gator och i trädgårdar kommer det att fortsätta.

Jag förstår ärligt talat inte hur det får vara så här. Men det är väl så att de som bestämmer, fastighetsägare, miljöinspektörer etc, är bosatta långt ifrån fiskmåsarnas territorium. Hade människor utstött samma vansinnesvrål dygnet runt, så hade polisen, eller möjligtvis personer i vita rockar, garanterat varit på plats och tagit hand om de störande illa kvickt. Likadant om det hade varit människor som levererat all den skit som måsarna lämnar efter sig.

I Malmö kom förra året ett tips om att man skulle mata måsarna med P-piller. Jag har inte sett någon utvärdering av försöket, men det kan ju knappast ha blivit värre. För några veckor sedan fick jag följande, initierade tips från Vänersborg:

“Jag letade upp inspelat ljud av havsörn, och höll mot en fönsterspringa, lätet varierade men lät som det var inom anfallshåll. Måsarna tystnade och försvann längre bort. De till och med flydde från andra sidan husen. Vet inte hur hållbart det är, och hur länge, men långt emellan kanske de inte fattar att de är lurade.”

Inte heller från detta försök har jag fått någon utvärdering. 

Vänersborgs kommun då? Ja, där tycks det inte finnas någon hjälp att få. På kommunens hemsida står det (se “Störningar från vilda fåglar”):

“Miljö- och byggnadsförvaltningen får ibland klagomål om störande fåglar, till exempel kajor och måsar. Störningar från vilda fåglar på allmänna platser är dock inte en sådan typ av olägenhet som Miljöbalken avser. Miljö- och byggnadsförvaltningen gör därför inga åtgärder vid dessa klagomål. Om du störs av fågelskri bör du stänga fönster och dörrar.”

Texten på hemsidan har formulerats om. Kommunen verkar ha resignerat fullständigt. Det var faktiskt annorlunda förr, då kunde kommunen åtminstone slå en signal till berörda fastighetsägare. Det verkar inte vara så längre.

Texten på kommunens hemsida fortsätter:

“Fåglar som bygger bon på hus kan dock bli en olägenhet (enligt Miljöbalkens mening) för de boende i den fastigheten eller i angränsande fastighet. Det kan bedömas som olägenhet om det är kraftig nedsmutsning, ohyra, lukt eller ihållande ljud från fågelbon, som stör inne i bostäder. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att vidta åtgärder mot olägenheter.”

Som synes frånsäger sig kommunen allt ansvar. Det är uteslutande fastighetsägarnas skyldighet att åtgärda problemen. Men vad ska man göra om fastighetsägarna struntar i att vidta åtgärder? Vilket 9 av 10 fastighetsägare faktiskt gör. Menar kommunen att invånarna i Nordstan då ska polisanmäla fastighetsägarna? Jag kan väl tycka att kommunen gör det väl lätt för sig…

Det kan nog tyvärr vara så att det inte är så mycket att göra åt fiskmåsplågan när “sjöråttorna” väl har bosatt sig på taken. Det gäller att hindra dem från att göra det. Och det är faktiskt fullt möjligt. Men de flesta fastighetsägare tar som sagt inte sitt ansvar. Precis som kommunen.

Det finns naturligtvis en annan möjlighet att komma till rätta med fiskmåsplågan. Den diskuteras livligt bland invånarna i Nordstan. Metoden är emellertid både osäker och olaglig. Men det hade antagligen varit en både lättare och effektivare lösning om några jägare hade satt P för måsarna. Det finns ju gott om jägare i t ex fullmäktige… Men Vänersborg lär aldrig bli som Turkmenistan. Eller som Holbæk på danska Själland, där man satte in drönare. (Se ”Danmark sätter in drönare mot måsar”.)

Det verkar tyvärr inte som om samhällets regler och moral tillåter oss i Sverige att ta itu med “fiskmåsutmaningen” på ett effektivt sätt. De är viktigare än människorna. Så fiskmåsarna lär få fortsätta att vara sanitära problem för de boende samtidigt som de avskräcker folk t ex turister från att besöka Nordstan och Skräcklan. 

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.

Anm. Den andra fågelplågan är Kanadagässen- se ”Fågelplågan 2: Kanadagässen”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, miljö, Nordstan, sommarläsning

Budget 2023: Vad tyckte facken?

4 juli, 2022 Lämna en kommentar

Det blev lite mycket att göra för en pensionerad vänsterpartistisk bloggare för en tid sedan. Jag hann inte riktigt med att göra det som var tänkt eller att hålla bloggen riktigt uppdaterad. Jag tänkte råda bot på det.

En del händelser i den kommunala politiska världen har naturligtvis blivit inaktuella, medan andra fortfarande äger ett visst intresse. Budgeten för nästa år är faktiskt ett exempel på båda delarna…

Kommunfullmäktige fattade den 22 juni beslut om budget för 2023. (Se “KF: Oväntat budgetbeslut”.) Eftersom det ska fattas ett nytt beslut om budget i november, efter valet, så betyder det ju att fullmäktiges budgetbeslut på många sätt är inaktuellt, och meningslöst. Samtidigt kommer naturligtvis partiernas budgetförslag att diskuteras i valrörelsen eftersom de visar partiernas prioriteringar. Och på det sättet är budgetförslagen fortfarande aktuella.

Det var budgetförslaget från M+L som antogs av fullmäktige. I slutomröstningen fick detta förslag 23 röster mot den styrande minoritetens 20.

Det var två budgetförslag som på många sätt var förvillande lika. Flera talare, däribland Dan Nyberg (S), påpekade det och gjorde fåfänga försök att få partierna att åtminstone börja samtala om en gemensam budget. Det blev inte så, det är ju snart val…

Jag brukar i denna blogg återge fackförbundens, personalorganisationernas, syn på kommunstyrelsens budgetförslag, dvs det förslag som de styrande partierna lägger fram för kommunfullmäktige. Jag har missat det i år, men eftersom jag anser att personalens syn är mycket viktig gör jag det nedan. Det spelar ingen större roll att det var den borgerliga oppositionens budget som vann omröstningen, budgetförslagen för de olika blocken var som sagt mycket lika.

Fackförbunden fick först information i den Centrala samverkansgruppen (CSG) och sedan, den 24 maj, möjlighet att uttala sig om budgetförslaget.

I protokollet står det:

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2023 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR, DIK, Akavia och Naturvetarna oeniga till förslaget om Mål- och resursplan 2023 – 2025.”

Fackförbunden förklarade sig oeniga med kommunstyrelsens förslag till budget. De utvecklade sin syn i en gemensam bilaga till protokollet. Den återger jag nedan.

==

Fackförbundens gemensamma ställningstagande
angående Mål- och resursplan 2023-2025

Vänersborgs kommun har sex inriktningsmål. Vi kan inte se hur nämnderna kan leva upp till dessa mål i verksamheterna med det budgetförslag som presenterats. Vi ser att flera nämnder saknar nödvändiga resurser för att ens kunna bedriva en bra grundverksamhet. Därtill blir det ännu svårare att uppfylla nämndernas föreslagna förväntade resultat när det inte finns resurser till att utföra grunduppdraget.

Det finns dessutom en osäkerhet kring statsbidrag, vilket innebär att konsekvenserna kan bli ännu större om statsbidrag uteblir.

Fackförbunden delar nämndernas analyser och de konsekvensbeskrivningar av åtgärdsprogrammen som presenteras. Beskrivningarna visar mycket utförligt och tydligt vad konsekvenserna blir av åtgärderna.

Vi ser att andelen anmälningar angående tillbud gällande hot och våld är fortsatt hög i flera förvaltningar. Då känns det konstigt att man försöker bryta den trenden genom att minska resurserna.

Likaså har sjukskrivningarna ökat i alarmerande takt. Verksamheterna har enorma behov av mer personal med rätt utbildning, men med denna budget ser vi risker för att medarbetarna närmast verksamheterna får betala priset. Arbetsbelastningen kommer att öka vilket medför ökad sjukfrånvaro och/eller ökad sjuknärvaro.

Dessutom ser vi att detta budgetförslag riskerar att få konsekvenser för miljö och klimat, då miljömål och kommunens ambition om att vara en hållbar kommun inte kommer att kunna nås.

Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.

Eftersom den föreslagna budgetramen för 2023 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR, DIK, Akavia och Naturvetarna oeniga till förslaget om budget för 2023.

Vänersborg den 24 maj 2022

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, personal

Epilog: Koloniområdet på Nabbensberg

3 juli, 2022 4 kommentarer

Det var en gång ett koloniområde…

För några år sedan fanns det ett blomstrande koloniområde ute vid Nabbensberg, alldeles bredvid kanalen. Det låg mycket vackert längs Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det var inget stort område, men det var lugnt och mysigt. Koloniområdet hade legat på samma plats sedan 1982.

Det var ett litet paradis för de som hade sina kolonilotter här. Många av dem bodde i lägenheter och kolonilotten var ett sätt att både få odla lite egna grönsaker och få välbehövlig avkoppling från vardagen. Det gällde “gammelsvenskar” såväl som “nysvenskar”. Allmänhetens tillgång till området var också stort. På stigen vid kanalkanten klippte koloniarrendatorerna gräset och de hade placerat ut bänkar. Och tack vare att det var röjt och klippt vid kanalen så kunde metartävlingar hållas utan problem. Koloniområdet främjande på många sätt det rörliga friluftslivet och allmänhetens tillträde till vattnet.

Arrendeavtalet för kolonierna löpte ut år 2020. Avtalet förlängdes inte och området var tömt förra året, 2021. Det var följden av en princip. Det saknades nämligen bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte så att kommunen hade några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, det fanns inga sådana planer. Det skulle t ex inte byggas något annat på området som t ex industrier och större fastigheter som det finns fullt av på andra sidan kanalen…

Det kanske till och med var så att kommunen och Länsstyrelsen ansåg att koloniområdet hindrade det rörliga friluftslivet och allmänhetens tillträde till vattnet. Det fanns hur som helst ingen större flexibilitet i deras agerande.

Jag gjorde ett besök på området för några dagar sedan.

Det var ett mycket tråkigt återseende. Kolonistugorna var rivna, trädgårdarna igenväxta, bänkarna borta och inga människor syntes till. Ingen skötte längre det gamla koloniområdet.

Kommunen och Länsstyrelsen har sina principer, och de ska följas… I varje fall ibland. Och nu har allmänheten och det rörliga friluftslivet fri tillgång till området. Och så även småkrypen.

Men, blev det bra?

Kategorier:Allmänt Vänersborg, koloni, Nabbensberg

Budget 2023 (8): KD

1 juli, 2022 Lämna en kommentar

På sätt och vis är denna blogg redan överspelad. Kommunfullmäktige röstade ju bort Kristdemokraternas budget förra onsdagen. (Se “KF: Oväntat budgetbeslut”.) Men eftersom jag har presenterat samtliga andra partiers budgetförslag tyckte jag att jag för rättvisans skull också borde publicera KD:s förslag. Dessutom är det ju denna budget som KD går till val på den 11 september.

Det finns två saker som är anmärkningsvärda i Kristdemokraternas agerande i årets budgetprocess. Det första är att KD avstod från att rösta i slutomröstningen mellan budgetförslagen från S+C+MP och M+L. KD tog alltså inte ställning mellan, för att låna retoriken från riksplanet, en “socialistisk” och en “borgerlig” budget. Det andra anmärkningsvärda är att KD bröt sig ur minialliansens samarbete och lade en helt egen budget. Det fördjupade samarbetet mellan de borgerliga partierna, utom Centerpartiet, är åtminstone 13-14 år gammalt i Vänersborg. (Jag har inte riktigt klart för mig när samarbetet började fördjupas.) Med KD:s agerande i budgetprocessen är frågan om det inte kan vara slut med minialliansen i Vänersborg. Det är dock svårt att se åt vilket håll KD kan tänkas gå, kanske är KD på väg åt ett annat håll än på riksplanet. Agerandet kan även förklaras med att partiet helt enkelt ville profilera sig inför valet i höst. KD:s nye toppkandidat Magnus Ekström blygs ju inte för sina ambitioner. Han undertecknade en insändare i TTELA för några månader sedan med “kommunalrådskandidat”… (Se här.)

KD:s förslag är på hela 21 sidor. Till utseendet tar det upp kampen med SD:s förslag och när det gäller mängden text så är nog frågan om inte KD till och med överträffar Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller att avge vallöften vinner KD däremot på knock… Till och med SD hamnar på efterkälken.

Den första meningen i budgetförslaget lyder:

“Kristdemokraterna (KD) vill ta ytterligare steg för att TILLSAMMANS göra Vänersborgs kommun mer attraktiv, trygg och hållbar.”

Och det är en vision som helt klart tar upp konkurrensen med kommunens.

Kristdemokraterna slår inledningsvis också fast att:

“Den gemensamt finansierade välfärden ska omfatta alla och ska öka tryggheten och livskvalitén. Vi vill att barn i Vänersborg ska få en bra start i livet och bästa möjliga välfärd under hela livet.”

Och det kan jag väl tycka vara en bra politisk förklaring, och målsättning. Den lovar mycket men torde vara svår att leva upp till, i varje fall om KD tänker sig ett framtida samarbete med M, L och SD. Eller att KD:s eget budgetförslag ska få majoritet…

KD kommer snabbt in på kommunens inriktningsmål. Partiet håller till skillnad från M+L fast vid kommunens traditionella mål. KD har dock formulerat om inriktningsmålen, och gjort dem mer “personliga”. Precis som med visionen. KD talar om “vi” i stället för “Vänersborgs kommun”.

Sedan följer flera sidor där budgetförslaget förvandlas till en valbroschyr. Det talas om vad KD vill göra med Vänersborg. Och man behandlar område för område, nämnd för nämnd. Det finns inga gränser på vilka visioner KD målar upp och vad de lovar. Även om många önskedrömmar och förhoppningar är helt ok, som just drömmar och förhoppningar, har de inget att göra i ett budgetförslag, och inte heller i en valbroschyr. Det måste naturligtvis finnas realism i förslag. Annars är de inte värda någonting. Därmed inte sagt att alla enskilda förslag är orealistiska.

KD lovar att förskolan ska utvecklas och skolan bli bättre, alla barn som far illa ska få den hjälp de behöver, det ska vara ordning och reda i klassrummen och det behövs fler behöriga lärare och möjlighet till mindre grupper. På socialnämndens område vill KD att äldre ska få känna trygghet, anhörigstödet stärkas, det ska ordnas anpassade särskilda boenden och KD vill göra något åt de äldres ensamhet. (KD skrev en motion 2018 om Ung Omsorg i äldreboenden som innebar aktiviteter med de äldre.) Personalen inom socialförvaltningen ska ha goda arbetsvillkor, kunna ge den hjälp som behövs och ha tid för en stunds gemenskap vid middagsbordet.

KD skriver:

“Vi vill se ett ökat fokus på ett förebyggande arbetssätt där vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner på allt och därefter blir tvungna att göra stora insatser i ett senare skede.”

KD tar ställning i “badfrågan”. Hallevibadet ska finnas kvar och en ny modern simhall ska byggas på dess nuvarande plats. Det står inget om badet i Brålanda, men i kraven/valparollerna som följer efter avsnittet “Kultur och fritidsverksamhet”, finns det en liten gardering:

“investera i badanläggningar, bl.a. ny simhall i Vargön”

Det är för övrigt bara efter detta kultur- och fritidsavsnitt som “konkreta” (tja…) krav formuleras i punktform.

 KD tar upp fler önskemål även inom andra områden. De är som sagt många… Det har också smugit sig in två mer “ideologiska” krav i texten. KD vill ha “valfrihet” i både barnomsorg och äldreomsorg (hemtjänst, äldreboende). KD har inga problem med “vinster i välfärden”. Partiet vill också se profilklasser, fast det är ingen politisk fråga. Det är rektorerna som beslutar om profilklasser.

Kristdemokraternas krav och önskemål lär kosta åtskilliga miljoner. Samtidigt slår KD fast att partiet inte anser att:

“höjd skatt i Vänersborg är en optimal lösning … Kommunen behöver istället anpassa sin ekonomi genom bättre framförhållning, planering och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”

Det tycks som om alla KD:s vallöften ska finansieras, inte med nya pengar, utan med framförhållning, planering och effektivitet. Det anser jag vara ett mycket oseriöst och oansvarigt förhållningssätt. Och lovade inte KD att:

“…vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner…”

Kristdemokraterna ville satsa på en hel massa åtgärder i socialnämndens verksamheter när partiet drömde och önsketänkte. I sitt budgetförslag satsas emellertid endast några mindre summor till Mini-Maria och Remöblera (som de flesta andra partier också gör) och 6 miljoner till försörjningsstöd. Socialförvaltningen räknar dock med att det skulle behövas 12 miljoner… Pengarna till försörjningsstödet är som bekant lagstadgat och ingen satsning. Däremot fanns det ju andra partier som ville betala försörjningsstödet med pengar från äldreomsorgen…

Det är likadant med barn- och utbildningsnämnden… Det blev inte mycket kvar av de fina orden i texten. Det blev inga extra pengar till elever i behov av stöd, språkträning eller fler lärare… KD satsar endast på att öka 15-timmarsbarnens vistelsetid i förskolan till 20 h/vecka, 8 miljoner, och arbetskläder till personalen inom förskola och fritidshem, 2,3 milj. 

KD avsätter 3,16 miljoner i tillskott till kultur- och fritidsnämnden. Det är ungefär samma summa som de flesta andra partierna gör. Även KD vill ha en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Samhällsbyggnadsnämnden får lite extra pengar för kapitalkostnader, byggnadsnämnden till en extra tjänst och en projektanställning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar till en extratjänst tillsammans med byggnadsnämnden. Nämnden får också 1,2 miljoner för:

“att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”

Resultatbudget för KD

Det är ett oerhört glapp mellan vad Kristdemokraterna säger att de vill och partiets konkreta budgetförslag. De pengar som KD vill tillföra nämnderna motsvarar inte på något sätt alla de uppgifter som partiet vill att nämnderna och förvaltningarna ska utföra. KD lovade ju i texten att:

“…vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner…”

Det blev ingenting kvar av den ambitionen…

KD bjuder på oerhörda mängder ofinansierat valfläsk. Det går också i linje med vad KD har framfört i de tre hittillsvarande valdebatterna. Där radade Magnus Ekström upp önskedrömmar och förhoppningar på löpande band.

Vi får se hur vänersborgarna tar emot kristdemokraternas alla vallöften.

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Kristdemokraterna här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, KD, Kommunfullmäktige 2022