Arkiv
Hållbar strandutveckling
På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan redovisade näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell rapporten ”Strategi för hållbar strandutveckling”. Det är ett resultat av ett 3-årigt projekt som Vänersborgs kommun har gjort tillsammans med Chobe District Council i Botswana. Det har jag nämnt i en tidigare blogg. (Se ”Dagens sammanträde i KS”.)
Syftet med projektet, ”Strategier för hållbar strandutveckling”, har varit att:
”områdena kring stränderna ska kunna nyttjas så rikt som möjligt av människor för rekreation och ekonomisk vinning samtidigt som förutsättningarna för naturmiljön och ekosystemen säkras.”
I slutrapporten har författarna samlat de viktigaste lärdomarna och idéerna från projektet. Några av de viktigaste projektidéerna för Vänersborg är kallbadhus, strandpromenader, småbåtshamnar, flytande restaurang och att skapa varumärket ”badstaden Vänersborg”.
Det har en gång i tiden funnits ett kallbadhus på Skräcklan, ett stenkast från Norra skolan.
Ett nytt kallbadhus i Vänersborg har varit en av projektets starkaste utvecklingsidéer. Det är nog emellertid inget som kommunen ensam har råd att uppföra, för skattepengar. Men kanske finns det privata intressenter som skulle vara villiga att satsa. Det kommunen skulle kunna göra ”under tiden” är att utarbeta planer som skulle kunna snabba på processen den dag en intressent dyker upp.
Strandpromenader finns det redan en hel del i Vänersborg (projektet har inriktat sig på själva Vänersborg). Det gäller att förbättra tillgängligheten till dem.
”Detta görs dels genom att skapa sammanhängande cykel- och promenadvägar längs strandkanten, dels genom att skapa fler ställen där man kan komma ner till strandpromenaden och dels genom att göra promenadstråken attraktiva med växtgestaltning, belysning, sittplatser, grillplatser, utsiktsplatser, informationsskyltar, lekplatser, utegym med mera.”
Man menar också att det är önskvärt att det skapas möjlighet till olika rundor, dvs att promenaden slutar där man börjar – man ska inte behöva gå tillbaka samma väg.
När det gäller idén om småbåtshamnar eller gästhamnar menar författarna att de har en särskilt viktig funktion då:
”dessa utgör grunden för båtburen turism och möjliggör utbytet med båtägare från hela Vänern och andra som färdas längs kanalrutterna.”
Författarna menar att gästhamnen i Vänersborg borde få en mer direkt koppling till stadskärnan. Och det är det lätt att hålla med om.
”Utredningen” ser också positivt på ”samlade småbåtshamnar”. De skulle ge:
”bättre möjligheter för gemensamma anläggningar – till exempel ramper, kranar, el och vatten, samt bevakning av båtarna.”
Småbåtshamnarna skulle också ge bättre förutsättningar för ekosystem och allemansrätt längs sträckor där det inte finns bryggor.
Utredningen gör faktiskt också en utblick mot Sikhall:
”I Sikhall finns idag en gästhamn samt en klubbstuga med 15 bäddar. Hamnen ägs och drivs av Vänersborgs Segelsällskap och är idag en viktig inkomstkälla för föreningen. Föreningen skulle gärna också se ställplatser för husbilar. I närheten ligger ett gammalt magasin som skulle kunna inhysa ett café eller en restaurang. En lokal markägare vill investera i utbyggnad av ett nytt hamnområde med sjöbodar och småbåtsbryggor i anslutning till befintligt område.”
Jag tror att jag vet vem denne lokale markägare är… Hittills har väl emellertid inte kommunen visat något större intresse av ett samarbete med denne markägare. Eller att uppmuntra denne till att utveckla Sikhall och Vänersborg… Men det kan väl ändras…
Ibland stämmer tyvärr inte kommunens visioner och planer riktigt överens med de praktiska handlingarna… I t ex Sikhall borde kommunen snabbast möjligt åtgärda sjösättningsrampen så att inte fler båtägare får sina propellrar förstörda. (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)
Det ser också ut som om projektet har andra och fräschare idéer, än de nuvarande, när det gäller idén om ”badstaden Vänersborg”.
Projektet vill utveckla stränderna och badandet längs sträckan Sanden till ”Jakobben”. (Här vill jag till skillnad mot utredningen stava Jakoben med ett ”b”!).
Utredningen vill skapa ”riktade attraktioner” på sträckan. Men projektet anser att kommunen ska satsa på förbättrade badmöjligheter i alla delar av kommunen och det tycker jag är oerhört viktigt:
”Det främsta syftet är att ge fler möjlighet och öka intresset för att använda strandområdena. I sin tur bidrar det till mer folkliv, vilket skapar attraktionsvärden, möten mellan olika grupper av människor, underlag för service, med mera. Det ökar också möjligheten att locka folk till strandområdena vid olika tidpunkter under dygnet, alla dagar i veckan och under en längre säsong. Möjligheten att bada skapar en tydlig koppling till vattnet, men med det följer också många andra aktiviteter: att ”hänga” på stranden, äta picknic, grilla, olika bollspel med mera.”
Alla som bor i Väne Ryr undrar säkert om dessa rader gäller dom också. Och det kan man väl undra. Kommunen var ju inte särskilt intresserade av badplatsen i Väne Ryr när det begav sig… Men kommunen kanske kommer på bättre tankar. (Se t ex ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)
Det är en bra slutrapport som lämnas av projektgruppen. Den innehåller många bra och kreativa idéer. En del kostar pengar, andra inte. De som inte kostar pengar, eller en mindre slant, kan genomföras tämligen omgående. När det gäller de större, dyrare projekten är det viktigt att kommunen knyter till sig och samarbetar med privata intressenter, som t ex den där lokala markägaren i Sikhall. Det är viktigt för kommunen att få igång en hållbar strandutveckling – både för vänersborgarnas och turisternas skull. Och för dom som vi vill locka att flytta till kommunen.
Hallevibadet
TTELA skrev häromveckan (24 januari) om Hallevibadet (se ”Hallevibadet kan stängas”):
”Hälsoföretaget iForm som driver Hallevibadet i Vargön, har problem med ekonomin. Skatteverket har dragit in F-skattsedeln och årsredovisning saknas vilket betyder att Bolagsverket är på väg att stänga bolaget.”
Det var ingen rolig nyhet, varken för vargöborna eller övriga vänersborgare. Badet är populärt bland allmänheten och på Hallevi finns egentligen den inomhusbassäng i kommunen som passar bäst för simundervisning. Och det är ju om inte annat viktigt nu när alla elever måste kunna simma för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa i grundskolan. Simklubben Vänersborg har också simskola på Hallevi och även
reumatikerföreningen i Vänersborg håller till där.
Det har visat sig att företaget iForm, som arrenderar Hallevibadet, har skulder till Skatteverket. Och tydligen också till Vattenfall, som enligt TTELA funderar på att stänga av elen.
Det här med företag är inte lätt, det känns stundtals som en djungel… I varje fall för en vänsterpartist. Fast i det här fallet är det kanske snarare som en öken. Jag hittar inget om hälsoföretaget iForm, dess styrelse, finanser etc…
Det kanske inte är så viktigt…
Kommunen träffade nämligen inte avtal med iForm, utan med företaget IFFC Invest AB. IFFC Invest AB skulle driva Hallevibadet – från 1 maj 2015 till 30 april 2019. Men under avtalsperioden har ett annat företag, dotterbolaget IFFC Sundbyberg, skött om driften av Hallevibadet. (IFFC Sundbyberg är dotterbolag till IFFC Invest AB.)
Bakom de båda IFFC-företagen står Michael Fridebäck. Han är just nu, sedan i oktober, ensam styrelseledamot i de två företagen. Om han var det när IFFC Invest AB skrev avtalet med Vänersborg vet jag dock inte. Det är inte säkert, även om han enligt källor har varit företagens ägare och ”starke man” hela tiden. Fridebäck är en ”kändis”. Han vann förra
året ”Biggest Loser” (se här). Han är också moderat och sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden i Haninge kommun (se här).
Fridebäck har en bakgrund som företagare med många konkurser och flera skatteskulder. År 2012 dömdes han som personligt ansvarig för skatteskulder på 2,8 miljoner kronor i ett bolag (se här). Efter en konkurs av ett aktiebolag år 2009 hade Fridebäck inför det senaste valet 2014 en skatteskuld på 2.535.277 kr (se här). I augusti 2015 var det dags igen (se här). Hans företag IFFC Haninge AB hade skatteskulder på 825.484 kronor och hovrätten beslutade om konkurs i september förra året. Enligt Kronofogden hade Fridebäck då också en privat skuld på över 2,5 miljoner kronor.
TTELA har också skrivit om Michael Fridebäck. (Se ”Många berörs om verksamheten upphör”.)
TTELA skriver, vilket som jag ser det, kompletterar uppgifterna ovan:
”Det här är inte första gången som Michael Fridebäcks bolag hamnar i ekonomisk knipa. PHG Sweden AB, Fridebäcks första gym, drogs med skulder på 4,6 miljoner kronor innan det gick i konkurs. Vanadis Sports AB (iForm Vasastan) hade skulder på drygt 400.000 kronor innan det försattes i konkurs … Michael Fridebäck själv har i dagsläget 943.792 kronor i skatteskulder hos Kronofogden.”
Moderaten Michael Fridebäck tycks ha som vana att starta företag som sedan går i konkurs. Kanske är det en slags affärsidé…
TTELA uppger alltså att Fridebäck fortfarande har obetalda skatteskulder, själv hittar jag inga uppgifter om det. Jag trodde kanske att Fridebäck hade betalat tillbaka det han var skyldig staten, han vann ju en del pengar som segrare i ”Biggest Loser”…
När det gäller företaget iForm hittar jag som sagt inga ägar- eller andra uppgifter.
Det verkar vara problem med IFFC Invest AB och IFFC Sundbyberg också, de företag som är inblandade på Hallevi. IFFC Sundbyberg avregistrerades för F-skatt den 12 oktober 2017. Anledningen uppges vara:
”Bristande redovisning/betalning”
Moderbolaget IFFC Invest har F-skattesedel, men har tydligen inte lämnat någon årsredovisning sedan 2015. (Se här.) Källor säger att det beror på att Fridebäck inte har betalat sina revisorer och att revisorerna då har vägrat att överlämna handlingarna. Hur som helst tycks bolaget stå utan riktig bokföring.
TTELA skrev så här om företagen (se här):
iFFC Sundbyberg AB heter bolaget som driver Hallevibadet genom
namnet iForm. Bolaget har 12 registrerade skulder hos Kronofogden på nära en halv miljon kronor. … Skatteverket uppger också att det i dagsläget finns en skatteskuld på 329.353 kronor. … båda bolagen nu hamnat på Bolagsverkets lista över företag som kommer få ett likvidationsföreläggande om inte årsredovisningen skickas in.
– Skulle det inte komma in en korrekt årsredovisning anlitar vi en likvidator som får till uppgift att stänga bolaget och då spelar det ingen roll om bolaget går bra eller dåligt, säger Stefan Hansson [likvidationshandläggare på Bolagsverket; min anm].
När man ser i backspegeln så är det förvånande att IFFC Invest AB överhuvudtaget fick skriva kontrakt med Vänersborgs kommun…
Men nu har kommunen vaknat. Lite sent kanske man kan tycka, särskilt som IFFC Sundbyberg blev avregistrerat för F-skatt redan den 12 oktober 2017… Men bättre sent än aldrig.
Kultur och Fritids förvaltningschef Håkan Alfredsson har den 31 januari skrivit ett brev till företaget IFFC Invest AB, som alltså är det företag som kommunen ursprungligen träffade avtal med. Håkan Alfredssons tuffa brev har rubriken:
”Uppmaning om att vidta rättelse gällande Hallevibadet till följd av avtalsbrott med händelse om följd av förtida upphörande av avtal.”
Alfredsson skriver i brevet:
”Av avtalet framgår vidare att avtal endast kan vidmakthållas med entreprenören som fullgör sina lagenliga skyldigheter gentemot samhället avseende skatter och sociala avgifter. Om entreprenören i sin tur anlitar underleverantör, gäller samma skyldigheter för denne.”
Förvaltningschef Alfredsson hävdar att IFFC Invest inte har fullföljt avtalet:
”Det har kommit till kommunens kännedom att IFFC Sundbyberg inte innehar F-skatt längre. Detta i sig innebär att underleverantör till IFFC INVEST AB inte har fullgjort sina lagenliga skyldigheter och härigenom inte fullgör villkoren enligt avtalet.”
I och med avtalsbrottet har kommunen rätt att säga upp avtalet. Vilket kommunen nu gör. Men först efter att företaget får 30 dagar på sig att rätta till ”problemen”.
Brevet avslutas:
”Rättelse ska således ha skett senast den 2 mars 2018. Bevis och information om rättelse ska vara kommunen tillhanda senast samma datum, den 2 mars 2018.”
Den 2 mars är alltså ”deadline”. Sedan upphör avtalet att gälla.
Det är emellertid ett stort problem. Brevet har kommit i retur till kommunen. Med PostNords rosa returlapp… Rutan ”Flyttat” är ikryssad…
Adressaten har tydligen flyttat – och kommunen har uppenbarligen inte fått någon information om den nya adressen…
Vad är det man säger i litteraturen – mystiken tätnar…
Hur går det nu med tidsgränsen och det ”förtida upphörande av avtalet”?
Det mesta tyder på att kommunen, i varje fall så småningom, kommer att bryta kontraktet med den moderate politikern från Haninge, Michael Fridebäck. Fridebäck med alla sina konkurser och betalningsanmärkningar kommer knappast att göra rätt för sig.
Även om Fridebäck säger till TTELA (se här) att han nu har skickat in årsredovisningarna till Bolagsverket, både vad gäller iFFC Invest AB och iFFC Sundbyberg AB:
”I och med att bokslutet kommer in så ska det lösa sig med F-skatten också, säger han.”
Om det inte ordnar sig med Fridebäcks bolag, vilket det mesta trots allt tyder på, så innebär det att kommunen måste driva Hallevibadet på något annat sätt.
Det har kommunen lovat. Vad som än händer ska Hallevibadet fortsätta att vara öppet.
På kommunens hemsida (se här) säger förvaltningschef Håkan Alfredsson:
”Det kommer alltid att finnas någon som driver Hallevibadet.”
Det låter bra. Förhoppningsvis tar snart någon ny arrendator över. Som också vet hur en badanläggning ska skötas och drivas. Det har väl varit lite si och så med det under den här tiden.
Michael Fridebäck säger till TTELA (se här):
”Det har varit mycket tekniskt strul och mycket som behöver göras.”
Och det bekräftas av många kritiska röster, bland annat på Facebook. Det finns t ex synpunkter på hur reningsanläggningen och proverna på vattenkvaliteten har skötts. Skötts – av Fridebäcks företag…
Kommunen har lagt ner åtminstone 3,3 milj kr i underhåll under de senaste 3 åren – underhåll utfört av externa företag. Kostnaderna för kommunens interna underhåll redovisas inte i pengar (vad jag kan se). Fast det har antagligen varit en hel del, i varje fall om man ser till antalet ”utryckningar”, och arbetstid. Det som bland annat är åtgärdat på Hallevibadet är ventilationsanläggningen för omklädningsrum som är utbytt. Underhåll är också genomfört på omklädningsdelen, vilken nu sägs vara i ”utmärkt skick”.
En ny arrendator av Hallevibadet kan förmodligen se fram mot en ”förbättrad” badanläggning. I den nya investeringsbudgeten finns nämligen ett förslag på att investera 7 milj kr på Hallevibadet år 2020. Avfuktningsanläggningen är uttjänt, pumpar med reningsutrustning behöver bytas och bassängerna är i behov av utbyte av beklädnad. Dessutom behöver hela badhuset underhållas gällande tätningsskick väggar och tak. Antagligen behövs det mer än 7 miljoner – totalt beräknas investeringsbehovet till 25 milj kr…
Vem som ska driva Hallevibadet i fortsättningen är alltså osäkert. Det är också osäkert om kommunen kommer att göra alla de investeringar som egentligen behövs på badet. (Kommunens investeringsbehov är just nu gigantiska.) Det enda vi kan vara säkra på, det är att Hallevibadet ska drivas vidare – vad som än händer.
Bad och kommunala principer
Lyckas man inte på första försöket så är det bara att bita ihop och försöka igen… Skam den som ger sig.
Det var många vänliga själar som hörde av sig med goda råd och uppmuntrande tillrop efter att jag för några veckor sedan hade missat badplatsen vid Bollungen i Sundals Ryr. (Se ”På jakt efter gömda platser”.) Så det var till att ge sig ut i Dalsland igen och göra ett nytt försök.
Men det var inte lätt, det höll på att bli en ny miss. Första gången körde jag, återigen, förbi badplatsen. För vem kunde ana att det låg en liten badplats bakom denna åker och dessa träd (se bild) – i det närmaste totalt kamouflerad från civilisationen? Ja, inte jag i varje fall. Och i synnerhet inte Vänersborgs kommun… Badplatsen finns ju inte med på den karta över alla kommunens badplatser som har upprättats.
Men det visade sig att det gjorde det. Det fanns en badplats bakom åkern och träden!
På chans stannade jag på det som såg ut som en busshållplats, allt enligt instruktionerna från diverse bloggläsare, och följde det upptrampade gräset längs åkern. Efter en kortare promenad belönades jag med att skymta sjön. Och se, där låg Sundals Ryrs riviera, något mindre till ytan än playan i Väne-Ryr.
Det var en idyllisk badplats, långt ute (snällt sagt) på den lugna landsbygden. Här kan folk bada i betydligt varmare vatten än i Vänern och det finns både sand och gräs att ligga på om man vill sola.
Det är byalaget i Sundals Ryr som städar och gör i ordning badplatsen inför varje badsäsong. Naturligtvis helt ideellt. Det finns också en grillplats och bord vid stranden. (Se mer på byalagets hemsida.)
Det finns dock ingen baja-maja och ingen livräddningsutrustning vid Bollungen. Och eftersom kommunen har sina principer, så kommer det aldrig att ordnas något sådant i kommunal regi heller. Marken är nämligen privat och kommunen vill inte ha något att göra med platser som ligger på privat mark. (Utom ibland då förstås, när det liksom passar…) Sundals Ryrborna får göra sina behov i skogen – vilket för övrigt har gett upphov till en tydlig stig… Och livräddningsutrustning finns det på Sikhall, Nordkroken och några fler platser som politikerna och tjänstemännen tycker att alla vänersborgare ska åka till om de vill bada. Och dessa platser får minsann räcka åt alla invånare.
Så är det. Vänersborgs kommun har vissa principer. Och en av dessa principer är att den inte vill ha med badplatser som ligger på privat mark att göra. Trots att detta inte skulle strida mot någon som helst lag eller förordning. Principen liksom bara finns där. Och hur den har kommit till vet nog egentligen ingen. Fast jag tror att den lanserades av någon i samhällsbyggnadsförvaltningen, bara för några år sedan. När barn- och ungdomsnämnden hade hand om badplatserna så var det nämligen inte så. Idag har principen, av någon anledning, blivit så stark att politiker och tjänstemän inte ens vill utreda den. Det är som om den finns inhuggen i någon stentavla… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)
Jag förstår inte kommunens politiker och tjänstemän. Jag gör inte det. Borde det inte vara självklart att den övergripande kommunala principen är att tillhandahålla service till kommunens invånare – tillika skattebetalare och uppdragsgivare? För egen del tycker jag att det är totalt givet. Och om inte politiker och tjänstemän förstår detta så har de missuppfattat sin uppgift – och hamnat på fel ställe.
På vägen hem från Bollungen så passade jag på att besöka två före detta socialdemokratiska politiker. Den ene bor bara några stenkast från sjön, den andre bor i centrala Brålanda. Hos den ene luktade det hallon, medan det hos den andre luktar slakteri, dock inte denna dag. Den ene har skällt ut mig offentligt, den andre har har varit ett starkt stöd i min yrkesbana…
Även en vänsterpartist kan ha socialdemokratiska bekanta i Vänersborg. I varje fall om de bor i Dalsland.
Eftersnack: SD och Väne-Ryr
Det är roligt när människor hör av sig efter mina bloggar. Och det är det några som har gjort efter mina redogörelser för det senaste fullmäktigesammanträdet. Det är till och med någon som tyckte att jag behandlade sverigedemokraterna alltför nedsättande och illa. Sådana kommentarer hör inte till vanligheterna. Dock var denna person inte på plats för att med egna öron och ögon ta del av vad Kurt Karlsson och Ola Wesley sa. Hade hen varit det, så hade hen nog hållit med om det som stod i bloggen. För det var stundtals, för det mesta sa en del, mycket ”dumt” som sades från SD-hållet.
Men det är ingen stor fråga, att bli kritiserad för att ha varit nedsättande och ”dum” mot sverigedemokraterna menar jag. De citat som jag använde i bloggarna var nämligen riktiga citat, så klart. Och citaten talade för sig själva… (Se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten” och ”Sverigedemokraterna i KF”.)
På det senaste sammanträdet behandlade fullmäktige Vänsterpartiets motion om att kommunen borde initiera en utredning om att sköta fler badplatser. Det blev som bekant avslag, kommunfullmäktige ville inte ens utreda frågan… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)
Det är mycket prat om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar (som det står i kommunens vision), men när det kommer till kritan är visionen inte vatten värd. Det tycker jag att motionens
behandling visar.
Det är ett flertal läsare som har hört av sig angående socialdemokraten Kjell Nilssons anförande från talarstolen. Och det var Nilssons uttalanden angående badet i Väne-Ryr som rörde upp känslor.
Kjell Nilsson (S) sa ordagrant:
”Och vi städade även den här badplatsen ute i…, ja på den vägen ut till Uddevalla. Ja, och det är ju som så här att det finns en liten historia bakom den badplatsen, som jag egentligen inte vill dra upp riktigt. Men det är ju som så att det fanns ju en viss person som ägde den marken och jag vet inte om alla vet vem det är. Jag antar att du har tagit reda på detta Stefan. Och du vet också vad han har för tjänst i kommun. Då finns det naturligtvis en orsak till varför det har blivit som det har blivit. Vi fick sluta städa detta. Och det var han själv som tog det beslutet, för han var min chef. Han tog det beslutet att vi skulle sluta städa den badplatsen. Så gick det till. Så man får nog forska lite grann mer i detta.”
Nu i efterhand så har jag fått klart för mig att Kjell Nilssons (S) uppgifter var felaktiga. Om det var medvetet eller inte från Kjell Nilsson vågar jag inte svara på. Det betyder således att faktaargument som framfördes i den aktuella fullmäktigedebatten inte stämde.
Det är tråkigt att konstatera, men rätt ska vara rätt.
På jakt efter gömda platser
Häromdagen försökte jag hitta en av kommunens glömda badplatser. I varje fall finns badplatsen vid sjön Bollungen inte med på kommunens badkarta. Det visade sig att badplatsen också var gömd. I varje fall för mig…
Jag lyckades inget vidare, trots en del bilkörning fram och tillbaka och trots en promenad på närmare 2 km bland myggor och andra flygfän i den dalsländska landsbygden. Dock inga fiskmåsar… Det gick inte att hitta badplatsen. Det är nog så att de som vet var badplatsen är belägen inte vill ha dit främmande människor från stan…
Eller, vem vet – jag kanske åkte till fel sjö… Hur som helst, här är i varje fall en bild på badplatsen från Sundals Ryrs byalags hemsida – klicka här. Badplatsen sköts om av byalaget i Sundals Ryr och här hjälper kommunen inte till med någonting. Och tänker inte göra i framtiden heller…
Likadant var det med dalsländska fornminnen. Hur jag än letade så hittade jag inga. Hade jag åkt fel igen? Eller berodde det kanske på att fornminnet i fråga inte längre fanns där…?
Jag hittade i varje fall till slut hem till den trygga centralorten i kommunen – efter en vådlig färd på Gestadvägen. Det är bedrövligt att inget har gjorts åt vägen under alla dessa år, särskilt som VA har grävts längs vägen på diverse sträckor. Inte ens en cykelväg har anlagts i samband med arbetet. Jag vill minnas att Marianne Karlsson (C) motionerade i frågan en gång i tiden, att slå ”två flugor i en smäll” typ. Men inte ens nu, när centern är med och styr, så har någonting gjorts.
Nästa gång blir det nog båt till Gestad, och Sikhall. Vänern är nog säkrare än Gestadvägen… Fast till badplatsen i Bollungen går det nog ingen båt.
Inga fler kommunalt skötta bad!
Kommunen sköter om ett antal badplatser i kommunen. Det är Boteredssjön och Sikhall (skötselansvarig: fastighetsenheten), Skräcklan (skötselansvarig: gatuenheten), Gardesanna och Nordkroken (skötselansvarig: serviceenheten). Och sedan sköts Ursand och Grönvik av Ursand Resort & Camping AB.
Det finns emellertid fler badplatser i kommunen och på kommunens hemsida finns de listade.
Det är 15 väldigt olika badplatser som upptas på kommunens ”badplatskarta”. Hur aktuell kartan är kan jag inte avgöra, men jag ser t ex att badplatsen i Rörvik saknas.
Vänsterpartiet hade lämnat in en motion om att kommunen skulle utreda vilka badplatser det skulle kunna vara aktuellt för kommunen att sköta om och vilka kostnader som skulle vara förknippade med en sådan skötsel. Tanken var att kommunen skulle behandla alla badplatser lika och öka servicen på några av dem, något som framför allt skulle gynna dom som bodde på landsbygden. Till exempel de som bodde i Väne-Ryr. Som har en badplats vid Ryrsjön som kommunen faktiskt har skött om i nästan 50 år, dvs sett till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet och att det fanns livräddningsutrustning etc.
På det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige behandlades denna motion.
Magnus Kesselmark (V), Lutz Rininsland (V) och jag talade för motionen. Undertecknad framförde det som stod i motionen (”Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser”) och det som jag skrev i bloggen ”Kommunens badplatser”. Jag hade också synpunkter på det svar på motionen som kommunstyrelsen lämnade till fullmäktige.
Svaret från kommunstyrelsen, utarbetat av kommunstyrelseförvaltningen, präglades (enligt min mening) av att man hade bestämt sig för vad man skulle tycka först – och sedan letade man argument som bekräftade denna ståndpunkt. Precis som samhällsbyggnadsnämnden hade gjort.
Skälen till att kommunstyrelsen ville avslå motionen var tre.
För det första var det ”privatargumentet”, igen. Kommunstyrelsen skrev om de badplatser som kommunen sköter om:
”Kommunen antingen är ensam fastighetsägare eller delägare i marksamfällighet.”
Som jag har påpekat förut så finns det inga lagar e dyl som förhindrar att kommunen sköter badplatser på privat mark. Vilket kommunen till stora delar gör i Gardesanna och på Nordkroken. Men kommunstyrelsen hade lärt sig… Nu var också marksamfällighet med i svaret. Kommunen kan sköta om privat mark om kommunen är med i en marksamfällighet… Och så ges Nordkroken som exempel. Och här är, tror jag (jag är tämligen säker), kommunen alldeles för ”generös” utifrån andelen i samfälligheten i vad man ”bjuder på” – i varje fall utifrån sitt eget resonemang om privat ägande. Men kommunen är inte med i någon sådan här samfällighet på Gardesanna, och ändå sköter kommunen badplatsen.
Jag skrev till kommunen och frågade om det här med marksamfällighet i Gardesanna:
”Du har ställt frågan om det finns någon samfällighet i Gardesanna som kommunen är med i. Enligt uppgifter från Lantmäteriet är inte allt ägande till vattenområdena utrett i Gardesanna, så det vet vi inte utan att Lantmäteriet gör en utredning. Kommunen äger Margareteberg 1:17, och även vattenområdet utanför den, så där är det inte samfällt.”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) hävdade att kommunen bara skötte om den mark, som kommunen ägde i Gardesanna. Vilket inte riktigt stämmer överens med de uppgifter jag har fått, men det kanske har ändrats… Augustsson sa också att bajamajorna stod på privat mark… Och det visste jag. Men vad jag vet så får även de som ligger på de privata stränderna på Gardesanna nyttja kommunens bajamajor…
Det andra argumentet handlade om kostnader.
Kommunstyrelsen skrev:
”Det kan konstateras att skötsel och renhållning av en badplats dit allmänheten äger tillträde är förenat med icke försumbara kostnader.”
Och så skrev kommunstyrelseförvaltningen, precis som Samhällsbyggnadsnämnden, att varje badplats kostar 200.000 kr. Kommunstyrelseförvaltningen insåg dock att de små badplatserna inte skulle kosta så mycket, men tyckte ändå att det blev ”icke försumbara kostnader”. Hur den nu hade kommit fram till det, när den inte hade en aning om kostnaderna. De var ju inte utredda. Det var bara en gissning och gissningar är inga bra argument när kommunfullmäktige ska fatta beslut.
För övrigt var kostnaderna något som motionärerna i Vänsterpartiet ville skulle utredas. Det bortsågs också från att kommunen skulle kunna komma överens med t ex byalag eller föreningar om att dessa skötte om städning och renhållning. Lutz Rininsland påpekade att byalaget i Väne-Ryr ville samarbeta med kommunen om skötseln av badplatsen. Magnus Kesselmark (V) tog upp Nybro kommun som exempel på en kommun som hade ett system med föreningar och idrottsklubbar som skötte om badplatser med hjälp av kommunala bidrag.
För det tredje ansåg kommunstyrelsen att:
”nuvarande utbud av kommunalt skötta badplatser får anses tillräckligt”
Jag undrade med vilken rätt kommunstyrelsen tyckte det. Var det för att ledamöterna i kommunstyrelsen själva bara badade på Nordkroken, Ursand, Skräcklan eller kanske Vita Sannar? Och gjorde de det, så ska alla andra också göra det… Men om det finns de som ville bada någon annanstans?
Kommunstyrelsens svar bestod av, precis som svaret från Samhällsbyggnadsnämnden,”vi vill inte”. ”Vi vill inte utreda.”
Lena Eckerbom Wendel (M) tyckte att den viljeyttringen var tillräcklig och att:
”vi i det läget kommunen är i just nu ska fokusera på kommunens kärnverksamheter”
Jag är inte riktigt säker på vilka Eckerbom Wendel syftade på när hon sa ”vi”. I varje fall kan inte de som bor i Väne-Ryr, Grunnebo och områdena där omkring, och som använder badplatsen vid Ryrsjön, ingå i detta ”vi”. Kanske var det ”vi politiker”…
Och visst ska kommunen fokusera på kärnverksamheter, men om kostnaden för att t ex sköta om badplatsen i Väne-Ryr skulle uppgå till 20-30.000 kr om året så skulle inga kärnverksamheter vara hotade…
Kjell Nilsson (S) hade också några inlägg. Nilsson berättade att han hade varit arbetsledare i 6-7 år för de som har städat badplatserna. Han menade också, precis som Benny Augustsson, att det är bara är kommunens egen mark som kommunen har städat på Gardesanna.
Och samma har det varit på Nordkroken sa Nilsson. Fast här var jag inte riktigt med. Enligt Nilsson ägde kommunen nämligen bara bryggan på Nordkroken och han nämnde inte heller något om samfälligheten. Dessutom är tydligen Wargöns IK inblandat i städningen av stranden.
Jag blev inte riktigt klok på om kommunen städade stranden på Nordkroken eller inte.
När det gällde badplatsen i Väne-Ryr sa Kjell Nilsson att det var hans chef som fattade beslutet att kommunen skulle sluta att städa badplatsen. Och det var en intressant upplysning, särskilt som denne chef samtidigt är samme person som äger marken vid badplatsen… Om det var i egenskap av markägare eller kommunal chefstjänsteman som chefen/markägaren fattade detta beslut framgick inte, även om jag förstår att det måste vara som tjänsteman. Dock var det ett märkligt sammanträffande – och jävsförhållande.
Med 38 röster mot 8 nej (och 4 som avstod) beslutade kommunfullmäktige att frågan om kommunal skötsel av badplatser inte ens skulle utredas.
Kommunens badplatser
Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.
I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skrev:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.
Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.
Det hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:
”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”
Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte 
om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.
Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.
I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.
Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)
Vänsterpartiet skrev en ny motion.
”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”
Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)
Vänsterpartiet yrkade:
”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”
För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.
”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”
Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.
I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:
”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”
Det blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…
Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.
I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:
”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”
Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…
Nu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…
Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.
Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.
Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…
Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:
”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”
För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…
Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.
Inte bara positivt
Det hände väldigt mycket trevligt i Vänersborg i helgen. Väldigt mycket. Och det tack vare många ideella krafter, personer som på sin fritid gjorde alla de publikdragande arrangemangen möjliga. (Se min förra blogg ”Det händer i Vänersborg”.)
Men Vänersborg är väl inte Vänersborg om det bara hände positiva saker i veckan. Det hände också en del saker, som även om de inte var direkt negativa, så var det i varje fall ett frågetecken efter.
Som till exempel när Marie Dahlin (S) uttalade sig i lördagens TTELA om misstanken om att det var en motorcykelklubb som låg bakom vandaliseringen av ”Stars and Stripes”.
”Bort med skiten!”
Sa Marie Dahlin om motorcykelklubbar i Vänersborg. Och det har hon helt rätt i. Men jag undrar hur Dahlin tänkte när hon föreslog den kommunala åtgärden:
”Bryta rekryteringskedjor och motverka utanförskap…”
Ja, själva grundtanken är naturligtvis helt riktig. Missförstå mig inte. Men hur kan Marie Dahlin säga detta när hon själv går i bräschen för att spara på Vänersborgs barn och ungdomar? Det är ju bara några månader sedan som Dahlin och den styrande minoriteten, med stöd av sverigedemokraterna, röstade nej till mer pengar till Vänersborgs förskolor och skolor. Det gäller väl som politiker att inte bara prata utan att göra något! Kan man väl tycka…?
Och på tal om något helt annat.
Vattensalamandrarna på Kindblomsvägen är säkert lyckligt ovetande om att Länsstyrelsen har beviljat förlängning av tiden för att utföra skyddsåtgärder:
”tills det att den tänkta exploateringen utförs, dock längst fem år från dagens datum.”
Skriver Länsstyrelsen den 17 juni. (Vem som har begärt denna förlängning av Länsstyrelsen är höljt i dunkel. Det finns inga handlingar i kommunens diarium om detta.)
Men så länge behöver tydligen inte salamandrarna vänta. Redan den 18 maj skrev nämligen Brunbergs Bygg till kommunen och anmälde att företaget ville köpa fastigheten vid Kindblomsvägen. Skrivelsen diariefördes för övrigt först den 28 augusti, samma dag som Vänsterpartiet anmälde att det saknades handlingar i diariet…
Sedan Brunbergs Bygg avslöjat sina planer har kommunens kvarnar börjat mala i en för Vänersborgs kommun oväntad snabb takt. Det känns som om socialdemokraterna vill få igång ett bygge i skogsdungen så fort det bara går. Men det kan du läsa mer om i ett utmärkt inlägg på Vänsterpartiets hemsida – se ”I duktiga kommuner löper det mesta på räls”.
Det ska bli mäkta intressant att se hur socialdemokraternas koalitionspartier, miljöpartiet och centerpartiet, ställer sig till planerna på byggnation på Kindblomsvägen. För några år sedan undertecknade både Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) en motion med innehållet att bevara skogsområdet.
Jag skickade ett mail till miljöpartiets andre auktoritet, Per Sjödahl, och fick svaret:
”I dagsläget har jag inget konkret svar vad gäller Kindblomsvägen.”
Nähä…
Det finns, tyvärr, anledning att återkomma i frågan.
I TTELA kunde vi läsa (TTELA 22 juli) att det hade varit inbrott på Hallevibadet. Och det är naturligtvis oerhört tråkigt. Jag noterade i artikeln:
”… förlorade de samtidigt alla anmälningslistor och bokningar inför hösten.”
Därför blev jag lite fundersam när jag såg en annons från Vattenpalatset i veckans Vänersborgaren:
”Vattenpalatsets anmälningsuppgifter för höstens simskolor har kommit på villovägar.”
Nu vet jag inte om det har varit inbrott på Vänerparken också, men visst måste det vara mycket osannolikt att anmälningslistorna på två av baden i Vänersborg försvinner inom en månads tid?
Hänger det ihop?
Kanske kunde det ha varit ännu värre, men anmälningslistor innehåller, antar jag, både namn, personnummer och adresser. Och det är väl inte bra att det kommer i orätta händer?
Som sagt, det händer inte bara positiva saker i vår kommun. Det gäller att vara uppmärksam så att ett bra Vänersborg kan bli ännu bättre…
Larsson, bandy och bad
Det är blåsigt ute, men något av stiltje i kommunhuset just nu. Naturligtvis pratas det väl som vanligt en hel del politik bakom skål och vägg, men inget som har läckt ut. Inte ens när jag var där och justerade det omfångsrika protokollet från det senaste fullmäktigesammanträdet fick jag reda på något nytt. Å andra sidan finns ju diariet…
Det kan väl tänkas att det pratas en del om Morgan Larssons göranden och låtanden. 
Ryktena säger nämligen att Morgan Larsson (VFP) har överklagat ordförande Ljunggrens (S) beslut att vägra att ta upp välfärdspartiets förslag till budget för 2016 till behandling. Och det gör Larsson rätt i. Det är viktigt att att allt går rätt till i kommunens högsta beslutande organ. Och dessutom tror jag att Morgan Larsson har rätt (se ”Ordning och reda? Lagbrott?”). Morgan Larssons överklagan till Förvaltningsrätten lär hur som helst ge kommunens jurister en del huvudbry, och jobb, under sommaren.
Och på tal om Larsson. En annan Larsson, nämligen Stig Anders, mer känd som S Anders Larsson, har tydligen blivit vald till posten som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande i sin nya hemkommun Åstorp. Och det är väl bara att gratulera. I varje fall S Anders. Om Åstorps kommun är att gratulera vet jag inte. Det lär väl ge sig. Ett rykte som nådde mina öron är att Åstorps kommun planerar att satsa på en multiarena. Det låter som en saga, och jag vet inte om den är sann. Det skulle dock inte vara en bandyhall i så 
fall. Det vore väl lite väl äventyrligt på den skånska slätten. Det var ju äventyrligt till och med i bandymetropolen Vänersborg…
Och det är väl inte bandy man tänker på ens i bandyns Mecka Vänersborg, nu när det sägs att ett högtryck är på väg in över Sverige – även om det inte är så långt kvar tills isen ska spolas upp i arenan.
Jonathan Axelsson (M) lämnade in en motion, mitt under bandysäsongen, om att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade motionen på sitt sista sammanträde den 18 juni. Nämnden (fastighetsenheten) är nämligen tekniskt ansvarig för två simhallar: Hallevibadet i Vargön och Brålandabadet.
Det visar sig att det krävs mycket investeringar på Hallevibadet. Ventilationsanläggningen bör bytas ut, liksom avfuktaren för badanläggningen. Dessutom behöver reningsutrustningen kompletteras för säkrare drift. Det låter som att det kan bli lite dyrt…
Brålandabadet är i bättre skick och där är det enligt samhällsbyggnadsnämnden endast omklädningsrum och toaletter som bör rustas upp. Den bilden bekräftas av en inspektionsrapport från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Det fanns egentligen ingenting att klaga på när det gällde om verksamheten följde miljöbalken. Det fanns bara en brist som inspektionen ansåg borde åtgärdas:
”Fläktstyrd ventilation bör installeras i driftrummet.”
Det torde vara en förhållandevis billig investering för kommunen.
Vattenpalatset kostar Vänersborgs kommun tämligen mycket pengar. Förra året (2014) gjorde Vattenpalatset en förlust på 7,4 milj kr…
Den 1 juni förlängdes för övrigt hyresavtalet mellan hyresgästen Vänersborgs kommun/Vattenpalatset Vänerparken AB och hyresvärden Vänerparken Property Investment KB. Vänerparken Property Investment förbinder sig enligt avtalet att investera 6 milj kr i anläggningen under de närmaste 3 åren – för att utveckla badverksamheten. Kommunen å sin sida betalar 5.518.792 kr årligen i hyra. (Om ovannämnda investering kostar mer, så ska kommunen betala det.) I hyran ingår inte el, VA, värme, varmvatten, kyla eller ventilation.
Men när det är sommar ska man bada ute. I Sikhall, Ursand, Nordkroken, Gardesanna, Ryrsjön eller vid Norra skolan. Jag får väl återkomma med rapporter kring dessa badplatser. Det är väl inte helt ”friktionsfritt” överallt…
Motion: Badplatsen i Väne Ryr
Jag har i några bloggar skrivit om badplatsen i Väne Ryr (se ”Badplatsen i Väne Ryr” och ”Loppis och bryggor mm”). I helgen gick jag från ord till handling (eller vad man nu ska kalla det) och skrev en motion i frågan. Motionen lämnade jag in på kommunhuset i eftermiddags. Den kommer att behandlas på nästa fullmäktigesammanträde den 20 maj.
Här följer motionen i sin helhet:
====
Motion
Till kommunfullmäktige i Vänersborg
Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar:
Badplatsen i Väne Ryr
Bakgrund
I Väne Ryr finns det en badplats vid Ryrsjön. Den har skötts av kommunen i tiotals år, enligt vissa uppgifter ända från kommunsammanslagningen i början på 1970-talet. Vid det tillfället har väl någon person, antagligen en politiker eller chefstjänsteman, fattat beslut om detta.
Från och med 2014 så har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit över ansvaret från arena-fritid, som tidigare skötte badplatsen, och samhällsbyggnadsförvaltningen har nu beslutat att kommunen i fortsättningen inte ska ta något som helst ansvar för badplatsen. Det blir ingen skötsel av gräsmattan, ingen renhållning, bryggan ska inte sättas tillbaka och ingen ”baja-maja” ska ställas upp. Samhällsbyggnadsförvaltningen har helt enkelt fattat beslutet att lägga ner badplatsen vid Ryrsjön.
Invånarna i Väne Ryr, som precis som alla andra vänersborgare är trogna skattebetalare, ska alltså inte få behålla sin badplats.
Badplatsen är populär och här badar och umgås barn och vuxna. På somrarna är det lite av en mötesplats för lokalbefolkningen. Det händer även att förbipasserande stannar till vid Väne-Ryr för att ta en paus med dopp vid sjön.
Kommunens tjänstemän gör alltid så gott de kan med de knappa resurser som politikerna ofta tilldelar dem. Och de försöker fatta rätt beslut. Men det är naturligtvis inte alltid så lätt för tjänstemännen att göra detta. Jag förstår det.
I det här fallet är det emellertid något som har blivit fel. Badplatsen är väldigt viktig för de som bor i Väne Ryr. Det kanske till och med är den som sätter lite extra glans på livet under somrarna. Det är självklart så att badplatsen måste finnas kvar.
Beslutet att stänga badplatsen i Väne Ryr måste omprövas.
Jag anser att kommunfullmäktige ska ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr så som kommunen har gjort sedan 1970-talet och som den gör med Nordkroken och Gardesanna som också (till största delen) ligger på privat mark. Enligt uppgift kan kommunen få arrendera marken vid Ryrsjön för den symboliska summan av 1 kr per år. Den exakta kostnaden för skötseln av badplatsen får samhällsbyggnadsförvaltningen räkna ut, men det har nämnts att kostnaden inte lär uppgå till mer än 25.000 kr per år.
Det är viktigt att hela visionen ligger till grund för kommunens arbete, även delen ”i alla delar”.
Yrkande
Att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Vänersborg 2015-05-04
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Senaste kommentarer