Arkiv
Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)”.
Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna har stora visioner för Sikhall – både för “Hamnen” och “Viken” samt magasinet. Kommunen har uppfattat visionen på följande vis och beskriver den i överenskommelsen:
“Fastighetsägaren har beskrivit en vision för Sikhall vilken han vill genomföra när han förvärvat markområden som berörs i denna överenskommelse. En småbåtshamn för ca 150 båtar med faciliteter som anses tillhöra en småbåtshamn. Fastighetsägaren vill utveckla Sikhalls magasin med utbyggnader som medger en restaurangverksamhet och gästbryggor för att restaurangen ska kunna motta båtburna gäster.”
Det stämmer bra med Magnus Larssons visioner – för “Hamnen” och magasinet. Men Larsson och fastighetsägarna har även visioner för “Viken”. Och här innebär förslaget till överenskommelse att visionen inte kan fullföljas.
Larsson vill utveckla campingen och ser på sikt även en lanthandel och/eller en cafeteria i området. Mellan detta område och stranden vill han ha en park. Människor ska kunna sitta med en kopp kaffe på en servering och se ut över sjön. Larsson vill inte att området ska fortsätta att vara “natur/skogsmark”, som det står i överenskommelsen. (Se “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)”.)
Magnus Larssons vision är vidare att utöka och förlänga badstranden. Han vill även anlägga en parkering nedanför vägen som övergår till grönyta och släntas ut till sandstranden. Det vill han göra på den del av Sikhall 1:6 som han redan äger. Det är också en viktig del av visionen att Larsson och fastighetsägarna får bygga betydligt fler bostäder i Sikhall.
Visionerna är viktiga att ha i minnet när vi fortsätter att studera förslaget till “ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING i Sikhall”. Överenskommelsen innehåller nämligen inte bara själva fastighetsregleringarna utan kommunen ställer också upp en rad villkor och – viten (”böter”). Och de andas tyvärr ett visst misstroende…
Under punkt 9, “Genomförande av exploateringsplaner”, skriver kommunen:
“I och med detta avtals signerande förbinder sig fastighetsägaren till Sikhall 1:6 att utan dröjsmål från sin sida medverka till att planprocessen bedrivs framåt.”
Det tänker sannolikt Magnus Larsson och fastighetsägarna göra, det är ju de som har satt igång hela detaljplaneprocessen…
Det är dock lite oklart vad “utan dröjsmål” innebär. Kommunen har ju själv hållit på i över 8 år med planarbetet… Betyder det att ett ifrågasättande eller en önskan om dialog är ett “dröjsmål”? Kravet från kommunen kan dock uppfattas som ok, men sedan kommer ett stycke med rubriken “vite”…
“I de fall fastighetsägaren inte verkar för att planen ska antas ska han ersätta Samhällsbyggnadsförvaltningen för de kostnader förvaltningen lagt ner i plan- och utredningskostnader samt ersätta kommunen för utgifter i samband med detta avtals upprättande, värdering etc.”
Och då tänker sannolikt många, i varje fall jag – det beror väl på hur detaljplanen ser ut? Magnus Larsson kan väl inte tvingas acceptera en detaljplan som t ex går emot hans vision?
Det var Magnus Larsson och fastighetsägarna som den 4 mars 2015 ansökte om planbesked för att få lov att stycka av tomter för småhusbebyggelse. Fastighetsägarna äger nämligen tillsammans det mesta av marken inom det tänkta planområdet. Det ledde till att byggnadsnämnden var tvungen att upprätta en detaljplan. Det beslutade nämnden den 19 maj 2015 och det innebar att de som ansökte om planbesked fick stå för kostnaderna. Efter 8 års arbete och förhalande av planen så kan man undra om inte kommunen bör ersätta fastighetsägarna för deras kostnader…
Under rubriken “Genomförande av planen” står det:
“Fastighetsägaren ska när planen fått laga kraft bygga ut hamnen och magasinet enligt detaljplanens bestämmelser och den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar. Visionen ska vara genomförd inom planens genomförandetid.”
Ja, det hoppas väl Magnus Larsson också på. Det är naturligtvis hans plan och målsättning. Men återigen blandas två saker ihop. Visionen är en sak, den framtida detaljplanens utseende en annan. Det är inte visionen som ska vara genomförd, det är detaljplanen. Om sedan detaljplanen återspeglar visionen fullt ut återstår att se.
Magnus Larsson är beroende av intäkter för att kunna genomföra sina visioner, som förhoppningsvis då återspeglas i en detaljplan… Han måste sälja hustomter i området, sjöbodar, båtplatser osv. Och då är Larsson beroende av hur detaljplanen är utformad och att kommunen sedan beviljar bygglov till bostadshus och sjöbodar som människor vill köpa, godkänner utbyggnader av magasinet som medger restaurangverksamhet och gästbryggor osv.
Och ändå vet alla utifrån de senaste årens pandemi, kriget i Ukraina, inflationen och stigande räntor att det är osäkert att vara företagare. Hur ska Magnus Larsson kunna veta om han i framtiden kan producera allt han vill? Och hur skulle han kunna veta om människor vill hyra eller köpa hustomter, sjöbodar och båtplatser? Om Larsson bygger 50 båtplatser och bara får uthyrt 25, då bygger han självklart inte 50 till… Hur ska en företagare kunna vara säker på att få uthyrt eller sålt allt den producerar? Hur ska Larsson veta att företaget kommer att få tillräckligt med intäkter om 2 år, 5 år, 10 år?
Det är omöjligt att ställa sådana krav som kommunen gör på en entreprenör som är beroende av att verksamheten genererar intäkter. Det måste till någon annan formulering, kanske något i stil med att förverkligandet av detaljplanen måste påbörjas… För det är väl ingen som tvivlar på Magnus Larssons intentioner? Det har väl om inte annat renoveringen av magasinet visat…?
Kommunen ställer krav på Magnus Larsson. Det vore intressant om han kunde ställa krav på att kommunen uppfyller sin del av åtagandena, t ex bygger en GC-stig. Eller sköter om parkeringen och sjösättningsrampen.
Kommunen skriver i överenskommelsen att om Magnus Larsson inte genomför visionen (det står “visionen”, inte detaljplanen) så ska han inte bara ersätta kommunen för plan- och utredningskostnader mm utan också:
“Fastighetsägaren ska utöver direkta kostnader ersätta Samhällsbyggnadsförvaltningen med 10% av kontraktsvärdet per påbörjad månad som slutförandet dröjer. Kontraktsvärdet utgörs av totalbeloppet av ersättningen för mark som regleras som fastighetsägaren betalar till kommunen.”
Magnus Larsson ska betala nästan 300.000 kr till kommunen för den mark han förvärvar från kommunen. Det betyder att kommunen anser att han ska betala 30.000 kr i månaden i vite. Det är knappast rimligt. Larsson kan inte beläggas med viten för att han eventuellt inte får in de intäkter som krävs för att förverkliga hela detaljplanen.
Det finns ett förslag om en slags “force majeure” i överenskommelsen:
“I de fall visionen inte kan genomföras på grund av faktorer som ligger utanför fastighetsägarens kontroll ska ett vite inte utkrävas.”
Den företagsekonomiska situationen ingår inte. Kommunen förklarar:
“Faktorer som kan ligga utanför fastighetsägarens kontroll, men inte begränsas till, kan vara exempelvis förändrad lagstiftning som förhindrar att hamnverksamhet byggs ut enligt gällande lagstiftning eller att förutsättningar för att erhålla tillstånd för hamnutbyggnad (vattendom etc) förändras.”
Det finns även en “klausul” som reglerar vad som händer om en detaljplan inte antas eller inte får laga kraft, då:
“ska Fastighetsägaren verka för att bygga ut hamnen och magasinet enligt den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar. Visionen ska vara genomförd inom 10 år från det att beslut fattats om att planen inte ska antas eller vinna laga kraft.”
Den här sistnämnda “paragrafen” bör sannolikt utgå helt. Detaljplanearbetet påbörjades en gång i tiden för att möjliggöra förverkligandet av visionen. Utan detaljplan är det sannolikt inte möjligt. Larsson har redan frågat om han kan söka erforderliga lov och börja bygga i hamnen. Han har fått beskedet att han måste vänta på detaljplanen. För övrigt kan samma resonemang som tidigare tillämpas.
Jag kan inte säga varifrån tanken på dessa villkor och viten kommer i överenskommelsen. De ingick inte i kommunfullmäktiges beslut. Det beslutet handlade enbart om de fastighetsrättsliga frågorna (och ett servitut för Segelsällskapet). Det finns i och för sig en logik i att den som förvärvar mark från kommunen verkligen utför det som den avsåg vid köpet av fastigheten/marken. Det får ju inte vara så att t ex ett företag förvärvar mark för att bygga bostäder, och sedan låter marken vara obebyggd – och förfalla. Som på fastigheterna där Östra respektive Södra skolan en gång fanns. Det föreligger dock inte någon sådan risk i Sikhall.
Kommunfullmäktige antog 2016 “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. (Kan laddas ner här.) Det är väl det styrande dokument som kommer närmast det som gäller den fastighetsreglering som är på gång i Sikhall.
I dessa riktlinjer står det under avsnittet “Markanvisning”:
“I köpeavtalet fastställs tidplan för den kommande byggnationen, uppställs villkor för utformning samt säkerställs att planen blir genomförd på sådant sätt att kravet på ett tidsenligt väl fungerande bebyggelseområde blir tillgodosedda.”
Villkor kan alltså uppställas av kommunen. Men om dessa villkor inte fullföljs? Ur riktlinjerna:
“En markanvisning, som inte kan fullföljas, till exempel på grund av att detaljplanen inte kan antas eller att området visar sig vara olämpligt att exploatera av andra orsaker eller att det är uppenbart att exploatören inte har förmåga att genomföra projektet, ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning.”
I dessa riktlinjer nämns inte ordet “vite”. Och det trots att projektet kanske inte kan genomföras på grund av att “exploatören inte har förmåga”…
Jag kan alltså inte säga varifrån tanken på vite kommer i förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. (Att t ex byggnadsnämnden utdömer viten förekommer tämligen ofta, men då handlar det inte om sådana här frågor.)
Förslaget till överenskommelse är inte acceptabelt i sin nuvarande form, men det är en bra grund att utgå ifrån i den dialog som måste följa. De fastighetsrättsliga lösningarna är i stort sett bra men inte att överenskommelsen går in på detaljplanens domäner. Detaljplanen blir en senare fråga. Avsnittet om villkor och viten måste, som jag ser det, arbetas om i grunden.
Förslaget till överenskommelse är ett steg framåt. Det är bara att hoppas att resan fortsätter och når sitt mål så fort som möjligt.
==
Bloggar i denna serie:
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)”.
Magnus Larsson har fått ett förslag till överenskommelse om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. Förvaltningen förklarar:
“Detta avtal utgör underlag till ett ärende som bereds för politiskt beslut om faktisk försäljning för att sedan ligga till grund för en förrättning hos lantmäteriet om fastighetsreglering.”
Det är onekligen en “viss” väg kvar att vandra innan kommunen och fastighetsägarna kommer fram. Hur lång vägen är vet ingen i nuläget, men som ett kinesiskt ordspråk lyder:
“Även den längsta resan börjar med ett litet steg.”
Och nu går man äntligen framåt, och inte bakåt som man har gjort i Sikhall sedan 2007… Det här förslaget till överenskommelse bör ses, anser jag, 
som en utgångspunkt för ytterligare dialog – för att ta ännu några steg framåt. Förslaget innehåller nämligen en del som bör diskuteras, och ändras.
Det finns förslag på fastighetsrättsliga lösningar på tre olika delområden i Sikhall – Hamnen, Magasinet och Viken. (Ja, egentligen också på ett 4:e område.) På varje delområde lade tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen fram två alternativ, kommunens alternativ till lösningar och fastighetsägarnas. Kommunfullmäktige beslutade enligt förslagen från fastighetsägarna och Magnus Larsson.
I Sikhalls hamn innebär förslaget att området markerat med gul skraffering på kommunens fastighet, Sikhall 1:4, ska förvärvas av Magnus Larsson. Området ska i fortsättningen alltså tillhöra Larssons fastighet, Sikhall 1:6.
Det kan vara värt att notera att stenpiren hamnar på fastigheten Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet), medan parkeringen och sjösättningsrampen fortfarande blir kvar i kommunens ägo (Sikhall 1:4).
Det betyder att hyresavtalen för kommunens båtplatser längs stenpiren kommer att övertas av Magnus Larsson.
Förvaltningen skriver att det gula markerade området ska utgöras av:
“Centrumändamålsliknande verksamhet och hamnanläggning med tillhörande verksamheter.”
Jag är inte riktigt säker på vad “centrumändamålsliknande verksamhet” innebär just i Sikhall. Boverket definierar “Användningen Centrum” på följande sätt:
“kombinationer av olika verksamheter som handel, service, tillfällig vistelse, samlingslokaler, kontor och andra jämförliga verksamheter som behöver ligga centralt eller vara lätta att nå.”
Det är byggnadsnämnden och kommunfullmäktige, som i en detaljplan bestämmer hur ett område får användas och vad som t ex får byggas och inte, osv. Antagligen vill också Länsstyrelsen ha ett ord med i laget eftersom området omfattas av strandskydd. Det tycks därför som om formuleringen i den föreslagna överenskommelsen är något “förhastad”… Men naturligtvis hoppas Magnus Larsson att byggnadsnämnden ska göra hans “centrumändamålsliknande” vision möjlig genom att t ex “rita in” en restaurang eller café i detaljplanen,
Det lilla röda området på ca 95 kvm på kartan (längst upp till vänster) är en del av Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet). Den ska regleras och flyttas över till kommunens fastighet Sikhall 1:4. Regleringen är för att vägen in till parkeringen ska ligga i samma ägares hand, dvs kommunens.
Magnus Larsson föreslås få betala 195.000 kr i ersättning till kommunen för den fastighetsrättsliga lösningen i “hamnen”, dvs för den areal som överförs till fastigheten Sikhall 1:6. För det lilla röda området betalar kommunen 1.250 kr till Larsson.
Den 26 september 2022 beslutade styrelsen för Stiftelsen Sikhalls Magasin att överlåta nyttjanderättsavtalet för Sikhalls magasin till Magnus Larsson. Styrelsen beslutade enhälligt (se “Nyhet om Sikhalls magasin”):
“att överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”
Marken runt magasinet kvarstod dock i kommunens ägo. I förslaget till överenskommelse står det:
“Magasinsbyggnaden har utgjort en lös egendom såsom nyttjanderätten var formulerad, i och med fastighetsregleringen kommer marken vilken magasinet vilar på tillföras till ägaren av byggnaden. Magasinsbyggnaden efter regleringen utgöra fast egendom till Sikhall 1:6.”
Magasinet, liksom marken kring byggnaden, vattnet utanför och runt om, och även stenpiren, kommer att ingå i Sikhall 1:6.
I området vid badet, “Viken”, ska det också göras en del fastighetsrättsliga lösningar.
Delar av kommunens fastighet Hopperud 1:12 ska föras över till Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6:
“Blått markerade områden om totalt ca 12.000 kvm ska regleras till fastighetsägarens fastighet Sikhall 1:6. Området är och ska fortsätta utgöra natur/skogsmark.”
Kommunens förslag till överenskommelse stämmer inte överens med fastighetsägarnas vision – om det med natur/skogsmark menas att den misskötta sly- och skogsdungen ska behållas. Fastighetsägarna vill se en park i området. Och får de inte skapa en park, utan att området ska se ut som det gör nu – ja, vad ska de då med marken till?
Jag skrev tidigare i bloggen att ett förslag var “förhastat” därför att det är byggnadsnämnden/kommunfullmäktige som i en detaljplan bestämmer hur ett område får användas och vad som t ex får byggas och inte osv. Det gäller samma sak här. Det är byggnadsnämnden/fullmäktige som bestämmer hur detaljplanen ska se ut, inte samhällsbyggnadsförvaltningen. Av den orsaken kan jag inte se att en skrivning om vad området ska användas till hör hemma i den här överenskommelsen. Dessutom skulle det troligtvis innebära att Magnus Larsson enbart av denna orsak avvisar förslaget.
Jag är lite fundersam över “spetsen” i det blå området. Det är blått, men med en annan nyans. Området utgörs av strand och Svartebäcks utlopp i sjön. 
Det står att området ska övergå till Larsson, Sikhall 1:6, men i det förslag som låg på fullmäktiges bord vid beslutet ingick inte detta område i fastighetsregleringen, dvs kommunen skulle behålla detta strandområde. (Magnus Larsson kan genomföra sin vision med utökad strand och parkering på den mark han redan äger.)
Magnus Larsson ska betala 96.000 kr i ersättning till kommunen för marken i “Viken”. Vilket han sannolikt ser som bortkastade pengar om han inte får anlägga en park… Larsson får dock “tillbaka” 1.250 kr, som kommunen betalar för marken markerad med orange.
Området som är markerat med orange ska regleras från Magnus Larssons fastighet Sörbo S:1 till kommunens fastighet Hopperud 1:12. Området på ca 400 kvm utgör ut-/infart till parkeringen för badplatsen. Kommunen vill försäkra sig om att området ska fortsätta vara det, trots att det idag finns ett servitut…
Det område som markeras med ett kort rött streck på kartan ovan, 50 kvm, ska föras från Sikhall 1:6 till kommunens fastighet Sikhall 1:4. Området ska utgöra stig, som det står i förslaget, för gång- och 
cykeltrafikanter. Kommunen håller tydligen “dörrarna öppna” för en “GC-stig” längs hela Sikhallsviken.
En eventuell “GC-stig” ska ha följande sträckning längs väg 2149 (se röd linje):
Det betyder att:
“Del av Sikhall 1:6 och Gestads-Berg 1:87 ska regleras till kommunens fastighet Sikhall 1:4 enligt röd markering.”
Kommunen avser inte att ersätta Magnus Larsson, som också äger fastigheten Gestads-Berg 1:87, för marken till “GC-stigen”. Kommunen skriver i förslaget att marken belastas med ledningsrätt för kommunalt VA och att Larsson redan har ersatts i ledningsrättsförrättningen. Kommunen bedömer därför att:
“stigens tillkommande är av den vikt att den mark som överförs för det ändamål inte ska ersättas ekonomiskt.”
Det var samtliga fastighetsrättsliga lösningar som förslaget till överenskommelse innehåller. Och vad jag kan se så är de helt i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut den 17 maj – med ett undantag då vid “Viken”. Man får dock inte glömma att den mark som Magnus Larsson förvärvar av kommunen är delar av den mark som han köpte 2005 och som kommunen förköpte/exproprierade 2007.
Förslaget innehåller även flera andra paragrafer om t ex villkor och viten. Och här blir överenskommelsen något mer “komplicerad”.
Det tänkte jag återkomma till i en tredje och sista blogg.
Fortsättning följer i bloggen ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)”.
==
Bloggar i denna serie:
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)
År 2005 förvärvade Magnus Larsson stora delar av Sikhall. Det var en dröm som Larsson hade närt i många år och som nu gick i uppfyllelse. Han hade nämligen stora planer och visioner för Sikhallsviken. Han fick dock aldrig chansen att förverkliga dem…
År 2007 förköpte/exproprierade Vänersborgs kommun stora delar av Larssons fastighet och omöjliggjorde att drömmarna kunde infrias. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Det har inte hänt särskilt mycket i Sikhall under kommunens ägarskap. Många säger att det tvärtom på flera sätt har blivit sämre. Magnus Larsson och några fastighetsägare tröttnade på bristen på ”kommunala initiativ” och den allmänna stagnationen. De försökte hela tiden få igång en utveckling, men de motarbetades av kommunen. Fastighetsägarna fick emellertid byggnadsnämnden att 2015 besluta om att upprätta en detaljplan. De fick själva stå för den största delen av kostnaden… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”).
Detaljplanen drog ut på tiden, förhalades säger många. Fastighetsägarna hävdade från början att det krävdes fastighetsrättsliga lösningar innan detaljplanen kunde bli verklighet och visionerna för Sikhall 
kunde ta form. Kommunens förköp/expropriation av delar av fastigheterna i Sikhall låg nämligen som en blöt filt över området. Kommunen hade styckat av fastigheterna på ett sätt som omöjliggjorde utveckling. Tjänstepersonerna ville inte heller gå fastighetsägarna till mötes. De hänvisade till kommunens syfte med förköpet/expropriationen 2007. Detaljplanen är efter drygt 8 år fortfarande inte klar.
I år, 2023, blev ärendet Sikhall äntligen en politisk fråga. Sikhall behandlades i kommunstyrelsen den 3 maj. (Se “KS: Irriterat mellan S och M”.) Den 17 maj 2023 var ärendet uppe för ett inriktningsbeslut i kommunfullmäktige. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.) Ur protokollet från fullmäktiges sammanträde:
“Kommunfullmäktige beslutar att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken, utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse 2023-02-20, ska utgå från nedan beslutsalternativ 2 med följande beslutstillägg för hamnen;
Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”
Beslutsalternativ 2 var Magnus Larssons och fastighetsägarnas förslag. Det var det alternativ som den samlade oppositionen argumenterade och röstade för. Det kan väl också noteras att de styrande partierna vid tidpunkten för fullmäktiges behandling tycktes ha “gett upp”. De yrkade inte på förvaltningens förslag, alternativ 1. Men kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) yrkade däremot på följande tillägg till beslutet:
”Markförsäljning kan ske under förutsättning att detaljplanen ska vara antagen och ha vunnit laga kraft.”
Kommunen har arbetat med detaljplanen i över 8 år, så det var inget bra förslag. Vem vet, kanske skulle kommunens arbete med detaljplanen ta 8 år till… Fullmäktige avslog Augustssons tilläggsyrkande.
I och med kommunfullmäktiges beslut fick samhällsbyggnadsförvaltningen, som är den förvaltning som handhar och sköter fastighetsrättsliga frågor, veta vad som gäller. Det var inte några gamla beslut från 2005-2007 som skulle upprätthållas, utan beslutet den 17 maj 2023 som skulle verkställas….
Och sagt och gjort. Kommunen började arbeta med att verkställa fullmäktiges beslut. Den 18 augusti fick Magnus Larsson ett brev från kommunen:
“Under sommaren har förvaltningen arbetat med att ta fram avtalet för fastighetsreglering enligt kommunfullmäktiges beslut. Avtalet ska gå igenom några redaktionella ändringar samt kompletteras med uppgifter kring befintliga rättigheter i de områden som överförs. När dessa kompletteringar och ändringar är klara kommer utkastet skickas till dig Magnus för påsyn.”
Kommunen bokade samtidigt tid för ett besök hos Larsson på Sikhall. Kommunen skulle ta med sig en värderare som skulle värdera markerna på de olika inblandade fastigheterna.
Och besöket blev av den 22 augusti. En tjänsteperson från kommunen, värderaren, Magnus Larsson och en fastighetsägare till träffades och gick igenom fastigheterna.
I fredags fick Magnus Larsson ett förslag till:
“ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING i Sikhall”
I mailet bifogades förutom ett avtalsutkast på fastighetsregleringarna samt kartbilaga som hör till avtalet också en värdering samt de servitutsavtal som behöver upprättas.
Avtalsutkastet på fastighetsregleringarna är det viktigaste dokumentet. På kartan nedan ser man förslaget för fastighetsrättslig lösning i Sikhalls hamnområde.
Området markerat med gul skraffering är ett stort område (92.900 kvm), men består mestadels av vatten. Området är en del av kommunens fastighet, Sikhall 1:4. Förslaget innebär att det ska förvärvas av Magnus Larsson och i fortsättningen tillhöra hans fastighet, Sikhall 1:6.
Det här tänkte jag beskriva mer i detalj i nästa blogg. I denna blogg tänker jag kort redogöra för de två servitutsavtalen som tillhör förslaget till överenskommelse. Det ena är särskilt viktig skulle man kunna säga, eftersom det involverar ytterligare en fastighetsägare, nämligen Vänersborgs Segelsällskap (VSS). VSS äger fastigheten Sikhall 1:22. Kommunfullmäktige fattade också ett särskilt beslut om just ett servitut för Segelsällskapet:
“Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”
Vänersborgs kommun, ägare av Sikhall 1:4, ska skriva ett servitut med VSS, Sikhall 1:22. Servitutet innebär att Segelsällskapet ska få använda området med grön skraffering på kartan ovan för att bygga ut sin brygga. Området med blå skraffering ska vara öppet vatten.
Som man kan se på kartan ovan, från avtalsutkastet, är hela de skrafferade områdena tänkta att övergå i Magnus Larssons ägo, Sikhall 1:6. Jag är lite osäker på varför kommunen ska ingå servitutavtalet med VSS. Varför ska inte avtalet skrivas mellan Larsson och VSS? Å andra sidan gäller servitutet som kommunen skriver med VSS också när Larsson förvärvar denna del av kommunens fastighet. Servitut är knutna till fastigheter, inte personer.
En annan fråga är utformningen av den brygga som VSS ska få anlägga. (Fotot ovan visar den brygga VSS har idag på sin fastighet.) Det har framkommit tidigare, för ett antal år sedan, att en brygga riskerar att viken innanför kan slamma igen. Inne i viken finns det redan nu bryggor och båtplatser (se foto till vänster), och Magnus Larsson vill använda och utveckla detta område också. (Viken tillhör Sikhall 1:6.) Det är möjligt att det krävs speciella bryggor i det gröna området som inte riskerar att viken innanför slammar igen. (Ingen brygga ska få anläggas i det blå området.) Det här kanske måste utredas och avtalas innan fastighetsregleringen och servituten bestäms.
Det andra servitutet gäller det lila (violetta) skrafferade området på kartan. Detta servitut ska skrivas mellan Magnus Larsson (Sikhall 1:6) och Vänersborgs kommun (Sikhall 1:4). Det lila området ska kunna nyttjas av kommunen och dess invånare för tillgång till öppet vatten. Och det är inget att säga om, det finns en båtramp och en iläggningsplats på Sikhall 1:4 som allmänheten har tillgång till. Det är självklart att de ska kunna sjösätta en båt där och sedan åka ut på sjön. Jag förstår egentligen inte att det ens ska behövas ett servitut. Trodde att strandskydd och allemansrätt gällde…
Jag noterar att det inte ska skrivas något servitut på stenpiren i överenskommelsen. Nu tillhör stenpiren Vänersborgs kommun, dvs fastigheten Sikhall 1:4. Magnus Larsson, dvs Sikhall 1:6, har servitut, dvs fri åtkomst till piren. Efter fastighetsregleringen ska stenpiren övergå till Larsson och Sikhall 1:6. Men inget servitut? Visst torde väl stenpiren ingå i strandskyddet och allmänhetens fria tillgång, men det gäller väl det öppna vattnet också?
Fortsättning följer i bloggen ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)”.
==
Bloggar i denna serie:
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
KS (21/12): Flera viktiga ärenden
Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…
Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…
Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.
Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.
Dagordningen har följande utseende:
Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.
Vuxenutbildning
Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.
Syn- och hörselinstruktör
Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.
Fastighetsstrategi
Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.
Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:
“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”
Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:
“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”
Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?
I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.
Övrigt
Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!
Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.
Integration och arbetsmarknadsinsatser
Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)
Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:
“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.
Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.
Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”
Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)
Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:
“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”
Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…
Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.
Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske.
Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus.
Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”.
Näringslivsarbete
KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:
“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”
Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.
Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.
De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.
Uppfräschning av centrum
Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.
Kallbadhus
Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.
Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.
I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.
För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…
Obebodda hus
Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.
Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.
Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:
“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”
I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).
Nedläggningshotade skolor
Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.
Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:
“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”
När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.
Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.
Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.
Årets första KS (26/1)
Jo då, helgen har ägnats åt att läsa underlagen för alla ärenden, det är många som ska behandlas på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). 1.427 har betats av sida för sida… Fast… Det är faktiskt en ansenlig mängd sidor kvar, men vad ska en pensionär annars göra en måndag och tisdag om inte läsa politiska handlingar…
Så här ser dagordningen för KS-sammanträdet ut:
Under informationsärendet, ärende 2, så får kommunstyrelsen följande föredragningar:
- “Preliminärt bokslut 2021
- Justerad budget 2022 avseende förändrat personalomkostnadspålägg
- Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen
- Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032
- Antagande av Biblioteksplan 2021-2024 för Vänersborgs kommun
- Naturvårdsplan
- Remiss – Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2
- Samverkansavtal Forum Vänersborg 2022
- Wargön innovation – fortsatt finansiering 2022
- Remiss – Förslag till näringslivsstrategi 2030
- Antagande av platsvarumärke för Vänersborgs kommun”
Det ingår också en en-timmes utbildning i “Grunderna i medborgardialog”. Som sagt, en diger arbetsdag för de inblandade. Och förhoppningsvis ska också ledamöterna fatta kloka och genomtänkta beslut. (Se “Det politiska valåret har börjat”.)
Det är flera ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen direkt på onsdag, men det är också en hel rad som ska vidare till kommunfullmäktige den 16 februari för att beslutas där.
KS ska notera informationen i “Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032”. Det här underlaget sammanfattar kommunens samtliga lokalbehov och ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Det blir underlag till kommunens budget- och investeringsprocess. Lokalförsörjningsunderlaget är således ett viktigt dokument, som inget parti kan krångla sig undan. Det som står i underlaget om behoven av verksamhetsanpassningar och utökade lokaler gäller och det handlar om mycket pengar. Under 2020 investerade kommunen 192 milj kr i sina egna fastigheter, t ex Öxnered skola, multikök Oden och idrottshallen Frigg. I november var prognosen att fastighetsinvesteringarna för 2021 skulle landa på summan 160 milj.
Kommunen har gjort en prioritering på investeringarna som bygger på en bedömning av brådska, angelägenhet och nytta. Jag har tidigare haft en del kritik av detta, eftersom jag anser att investeringar utifrån lagkrav borde komma först i kön, som t ex en idrottshall på Mariedalskolan.
Det lär inom kort uppstå en diskussion kring Arena Vänersborg. Det behövs nämligen investeringar i omläggning av taket, snörasskydd och belysning, allt till en kostnad av 22 miljoner kr. Vad jag förstår så är detta en minimisumma för att överhuvudtaget kunna använda hallen ett antal år till. Investeringarna ska ske 2023 och 2024. Det måste också åtgärdas en hel del på Idrottshuset, t ex omklädningsrum, ventilation och fasad. De sammanlagda investeringar beräknas till 39 milj kr de närmaste åren. Det ska också enligt underlaget investeras 20 milj kr i nya 
fritidsgårdar i centrum fram till och med 2025. Inga av dessa investeringar är egentligen lagstadgade, men de kommer alla före idrottshallen på Mariedalskolan. Den investeringen är beräknad till 2026. Jag tror för övrigt att det måste fattas särskilda beslut för varje investering innan de verkställs.
Sammanlagt planeras det fastighetsinvesteringar för ca 660 milj fram till och med 2027. Och då är inte investeringar för kommunens badanläggningar inräknade. Det planeras ju hända stora saker kring Vattenpalatset, Hallevibadet och Brålandabadet de kommande åren. Vad, hur stora och hur de ska prioriteras har inte politikerna fattat beslut om än, något av baden skulle t ex kunna 
läggas ner, det vet vi inte i nu-läget. Det är möjligt att också räddningstjänstens lokaler, brandstationen, behöver “uppdateras”. Kommunstyrelsen ska för övrigt senare under dagen ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta en förstudie angående nya lokaler. Dessutom är inte de pågående projekten medräknade som t ex Öxnered skola, en ny sessionssal, som officiellt ska kallas Mötessal Myrten, Holmängenskolan, huvudbiblioteket, Lunddala äldreboende och storköket Oden.
Det är överlag många förskolor och skolor som behöver renoveras och byggas de kommande 10 åren. Norra skolan är dock inte med i några planer. Även socialförvaltningen har behov av fler lokaler.
Det är egentligen inte själva investeringarna som belastar kommunens budget, det är hyrorna. De kommer att öka kraftigt. De totala hyrorna för Vänersborgs kommun uppgick t ex under 2020 till 287 milj kr. De motsvarar 12 procent av kommunens totala kostnader… Naturligtvis betalar kommunen till sig själv, men pengarna är verkliga kostnader, t ex till underhåll och kapitaltjänst.
Det kanske är läge för Vänersborgs kommun att fundera på ett kommunalt fastighetsbolag i stil med Kraftstaden i Trollhättan? Det finns diskussioner och funderingar kring det, men det finns också problem med en sådan ordning.
Forum Vänersborg är en samverkan mellan föreningar, företag, fastighetsägare och kommun. Forum arbetar för att tillsammans:
“skapa aktiviteter som bidrar till att göra Vänersborg som kommun framgångsrik och välmående.”
Det handlar om hela kommunen, även om jag hör röster från i synnerhet Brålanda, som anser att centrum i stan prioriteras alltför mycket. Jag kan inte avgöra det, även om det finns projekt för utveckling av just Vänersborgs stadskärna.
Hur som helst, kommunstyrelsen ska på onsdag besluta att höja bidraget till Forum Vänersborg med 100.000 kr till sammanlagt 750.000 kr för 2022.
Det är säkerligen väl använda pengar, men jag kan inte låta bli att tänka på landsbygden. När vill kommunen utveckla landsbygden? I t ex Sikhall kan man inte ens få till en detaljplan trots att fastighetsägarna betalar för den själva…
Kommunstyrelsen ska också formellt avbryta ärendet kring planbesked för råvattenstation i Nordkroken. Det gäller alltså Trollhättans planer på att ta sitt dricksvatten från Vänern vid stranden i Nordkroken. I praktiken har Trollhättan redan fått “order” från Vänersborg att “tänka om”. Och nu är den nya utredningen klar och den visar på tre bättre alternativ, tre alternativ som ska fortsätta utredas.
Det kan vara bra att veta för alla vargöbor och andra badgäster på Nordkroken.
Kommunstyrelsen ska vidare bevilja den nätta summan av 945.000 kr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2022. Detta är ett av de ärenden där det förekommer att enstaka ledamöter ”inte deltar” i beslutet, en markering som är ett slags ”försiktigt nej”.
Kommunstyrelsen ska dela ut mer pengar. Och denna gång går pengarna verkligen dit de behövs. Barn- och utbildningsnämnden ska få:
“3 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat.”
Och inte nog med det. Barn- och utbildningsnämnden:
“ska beviljas 2 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 för fler elever i grundsärskolan.”
Det är bra beslut. Å andra sidan finns det redan pengar avsatta i kommunstyrelsens budget för dessa ändamål, så det var ingen större överraskning.
Istället blir jag negativt överraskad av att beslutsförslaget till kommunstyrelsen i ärendet “Utökning av förbundsbidrag med anledning av ökade kostnader på gymnasiesärskolan” är ett slags – avslag:
“Efter dialog mellan medlemskommunerna föreslås att frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 får hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”
Kunskapsförbundet Väst begärde en ramhöjning av förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg med 5,7 milj kr år 2022 och ytterligare 3,7 milj kr år 2023. Det skulle innebära för Vänersborgs del 2,3 milj kr för år 2022 och ytterligare ca 1,5 milj för år 2023. Kunskapsförbundet begärde pengarna för att täcka de ökade kostnaderna på gymnasiesärskolan.
Det har blivit fler elever i särskolan, stödbehoven ökar, fler elever har valt att studera i andra kommuner eller friskolor samtidigt som färre elever utifrån söker sig till KFV. Detta har lett till ökade kostnader och minskade intäkter. Det var/är orsaken till att Kunskapsförbundet begärde pengar. Barn- och utbildningsnämnden fick pengar till fler elever i grundsärskolan, Kunskapsförbundet får det inte till gymnasiesärskolan…
Jag anser att Kunskapsförbundet självklart bör få pengar. Det är av oerhört stor vikt i en utbildningsverksamhet, som arbetar med läsår, att rektor m fl har helt klart för sig vilka resurser som står till förfogande. Det är viktigt för att en hållbar organisation ska kunna läggas direkt vid terminsstart. Särskilt i särskolan där relationerna mellan eleverna och de vuxna ofta är ännu viktigare än vanligt. Personal som kommer eller går under en termin kan innebära stora problem. Ju tidigare besked kommer om de ekonomiska resurserna desto större förutsättningar för bra rekryteringar och en bra organisation. (På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa ytterligare ett inlägg i detta ärende – se ”Von oben – hur tänker man?”.)
För övrigt framgår det inte av ärendet om det är kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet i ärendet, men jag förmodar att det är KS.
Alla de ärenden som jag har beskrivit ovan ska alltså beslutas av kommunstyrelsen på onsdag. Det finns dock ytterligare ärenden kvar, och dessutom finns det flera som ska gå vidare till KF. Vi får se hur långt jag hinner läsa, det kan bli en KS-blogg imorgon också.
Och ikväll är det möte med kommundirektör Lena Tegenfeldt. Hon ska prata om “tillitsbaserad styrning och ledning”. Det ska bli intressant. Och Tegenfeldt har bett om att få höra våra tankar… (Du kan läsa mer om kvällens möte med kommundirektören på Vänsterpartiets hemsida: ”NPM ? eller styrning med tillit?”.)
Anm. Redovisningen fortsätter i bloggen ”Årets första KS 2 (26/1)”.
Norra skolan ska stängas
Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.
Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?
Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.
Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.
Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den 
lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.
Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)
==
Motion till kommunfullmäktige
Norra skolan
I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.
Beslutsförslaget till BUN lyder:
- “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt.
Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.
Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.
Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.
Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?
Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.
Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.
Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan.
Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…
Vänsterpartiet yrkar att
– det tillsätts en utredning som får i uppdrag att
- inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
- se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet
KF 17/3 2021 (2/2): Underhållsberget
Anm. Denna blogg är den andra delen om onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige. Den första delen hittar du här: “Kommunfullmäktige 17/3 2021 (1/2)”.
Det var inte mycket till diskussion på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige. Det fanns emellertid ett undantag, ärende 13 – “Svar på motion om översyn av dagens internhyra”. Det var en motion från samhällsbyggnadsnämndens 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) som behandlades.
Det blev en ganska både lång och engagerad diskussion. Jag deltog inte i själva diskussionen, men den var mycket lärorik och intressant att lyssna på. (Jag beskrev motionens yrkanden i bloggen “KS 4: Motioner och Bergagården”.)
I underlaget sammanfattades motionen ”Översyn av dagens internhyra” på följande sätt:
“kommunen [har] idag en stor underhållsskuld som riskerar att förvärras om åtgärder inte vidtas då stora delar av budgeten för planerat underhåll idag läggs på att genomföra akuta åtgärder. Motionen och dess yrkanden tolkas som att den syftar till att utveckla den ekonomiska förvaltningen samt underhållet av kommunens fastigheter vilket bedöms vara mycket angeläget.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som tidigare har varit ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, startade debatten. Augustsson ansåg att motionen:
“slår in redan öppna dörrar.”
Augustsson menade att det redan ligger i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde att vårda och förvalta kommunens fastigheter. Och han räknade upp flera årtal och beslut när kommunfullmäktige hade gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utveckla den ekonomiska förvaltningen och i förlängningen underhållet av fastigheterna.
Motionären Tor Wendel (M) anförde att man först måste uppmärksamma problem innan man kan lösa dem. Och kommunens underhållsberg är fortfarande ett problem trots att diverse uppdrag har getts. Wendel menade också att moderaterna (de borgerliga partierna?) i nästa budgetförslag ska föreslå ändrade riktlinjer. Det tyckte Mats Andersson (C) skulle bli intressant – och det håller jag helt med honom om.
Det visade sig finnas en del olika uppfattningar kring hur mycket av kommunens underhåll som bestod av akut respektive planerat underhåll. Men Augustsson slog fast att förra året utgjorde det akuta underhållet 28% och reparationer 17% av det totala underhållet.
Jag tror emellertid att samtliga talare var helt på det klara med att kommunen har en alltför stor underhållsskuld, dvs att underhållet av kommunens fastigheter är kraftigt eftersatt. Det talas om en underhållsskuld på omkring 100 milj kr. Ibland leder det bristfälliga underhållet till att fortsatt underhåll är omöjligt och att det istället måste investeras stort och dyrt i t ex nya tak, som t ex på Norra skolan och i kommunhuset.
Dan Nyberg (S) hade en annan infallsvinkel i frågan. Den som utövar fastighetsansvaret är fastighetsägaren sa Nyberg. Fastighetsägaren bestämmer underhåll – och hyresgästen måste betala. Det blir något slags ekonomiskt fribrev för fastighetsägarna. Fastighetsägare är i detta fall alltså samhällsbyggnadsnämnden och hyresgästerna kommunens olika nämnder, t ex barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.
Det ledde in diskussionen på hur underhållet ska och bör betalas.
Dan Nyberg ställde flera frågor till de moderata ledamöterna. Ska underhållet tas från kommunkassan eller från hyresgästerna? Vilka verksamheter ska man ta pengar ifrån? Och om man tar pengar från hyresgästen, ska denna nämnd då få en ökning av sin budgetram?
Lena Eckerbom Wendel (M) menade att det bara finns en kassa i kommunen. Och att det är kommunfullmäktige som fördelar pengarna från denna kassa.
Eckerbom Wendel menade vidare att:
“Motionen säger att problemet måste lösas, inte hur.”
Det handlar om hur vi styr kommunen menade hon vidare. Fullmäktige måste ta ansvar.
Tor Wendel ansåg att det krävs en dialog mellan hyresvärd och hyresgäst, samt att hyresnivån nu inte är hållbar.
Jag tror att samtliga partier egentligen är överens om problemformuleringarna. Och att något måste göras med kommunens underhållsberg. Fastighetsfrågan skulle må bra av lite mindre partipolitik och mer politiskt samarbete och fler gemensamma överenskommelser och framför allt – mer handling. Det är min övertygelse.
Fastighetsfrågan är för övrigt oerhört viktig för kommunens ekonomi och framtid. Och hur vi än vrider och vänder på oss så är det kommunens kassa, kommunens pengapåse, som måste användas. Så oavsett om pengar går direkt till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll eller via nämndernas hyror så är det fortfarande kommunens pengar. Och som Eckerbom Wendel sa, kassan ska fördelas genom politiska beslut i kommunfullmäktige.
Det var ingen som argumenterade för att det borde bildas ett kommunalt fastighetsbolag som äger och sköter fastigheterna. Som Kraftstaden i Trollhättan.
Imorgon är det KF (17/3)
Imorgon onsdag är det dags för kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, att sammanträda.
Sammanträdet sker återigen på distans, vilket naturligtvis är bra och nödvändigt i dessa tider. Mindre bra är att den överenskommelse som partierna slöt i våras förra året om begränsad talartid, endast skriftliga frågor och svar utan debatt mm fortfarande ska gälla. Vänsterpartiet vill att dessa regler, som faktiskt begränsar yttrandefriheten, ska tas bort. Överenskommelsen slöts i ett speciellt läge. Nu är det dags att ta bort reglerna. Ordförande Levin (C) och de andra partierna ville dock av någon anledning ha dom kvar. Antagligen försvinner dom till nästa sammanträde i april.
Dagordningen har följande utseende:
Det blir en annan justerare än undertecknad (ärende 4). Justerarna måste nämligen befinna sig på plats i kommunhuset, och det har jag meddelat att det tänker jag inte göra.
Fullmäktige ska anta nya riktlinjer för informationssäkerhet. Det är inte mycket att orda om, det behövs nya. De gamla riktlinjerna antogs 2009 och det har ju onekligen hänt en del på området sedan dess. Jag tror inte att det ens blir någon diskussion om riktlinjerna.
Däremot blir det säkert en del diskussion kring ärendet därefter, “Bostadsförsörjningsplan 2021-2025”. Det långsiktiga syftet med bostadsförsörjningsplanen är att:
“skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo och leva i goda bostäder. Planen ska visa hur behoven ser ut, vilka mål kommunen har, och vilka åtgärder kommunen ska genomföra när det gäller bostäder.”
Kommunens målsättning är att kunna skapa förutsättningar för att det ska kunna byggas 200 bostäder om året. Det ska ske genom att kommunen ska ha:
“lagakraftvunna detaljplaner för både småhusområden och flerfamiljshusområden i olika delar av kommunen.”
Det i sin tur förutsätter att kommunen äger mark på strategiska ställen.
Bostadsbyggandet sker huvudsakligen i tätorterna, särskilt i Vänersborg och Vargön, men till viss del även på landsbygden. Jag reagerade när jag läste i planen för år 2023:
“förhoppningsvis påbörjas även den långsiktiga utbyggnaden i Sikhall.”
Jag reagerade därför att Magnus Larsson, en känd entreprenör i Sikhall, så sent som den 19 januari i år fick avslag i byggnadsnämnden, eller som det står i protokollet, “negativt” förhandsbesked, på att få avstycka 3 småhustomter. Byggnadsnämnden motiverade med att det krävs en detaljplan. Men denna detaljplan har det arbetats med i 5 år nu, och den är fortfarande inte klar. Det finns personer i kommunen som av någon anledning medvetet fördröjer den… (Jag återkommer till detta vid tillfälle.)
Min partivän Lutz Rininsland (V) har en del kritiska synpunkter på bostadsförsörjningsplanen. Rininsland anser att kommunen mest samlar ihop information i planen om hur många bostäder som har byggts de senaste åren, hur många som byggs nu och hur många som är på gång. Uppgifterna skrivs sedan ner i planen, som därigenom blir mer som en “inventering” än en plan som styr bostadsbyggandet. Rininsland gillar inte heller att skiljelinjen mellan bostadsförsörjningsplanen och socialnämndens boendeplan är så tydlig.
Jag kan väl också upplysa om att det kommunala aktiebolaget Vänersborgsbostäder ska garantera att behovet av hyresrätter säkerställs i kommunen. I planen står det:
“Att bygga bra bostäder till rimliga priser för alla, oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass är allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift.”
Kommunfullmäktige ska godkänna att samhällsbyggnadsnämnden upprättar ett livsmedelsförråd till ett värde på 1,3 milj kr för 2021, för att säkra upp tillgången på livsmedel i händelse av en krissituation. Ärendet kommer sannolikt att klubbas igenom utan diskussion.
Fullmäktige kommer att, i stort sett, bifalla en motion från Lutz Rininsland (V) och Stefan Kärvling (V) om systematiskt uppföljning av beslut. Det har ju inte helt sällan varit så genom åren att beslut som har fattats av fullmäktige inte har verkställts. Moderaterna har t ex varit med om det flera gånger, vilket har fått Dan Åberg (M) att utbrista (kommunfullmäktige i december):
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Den direkta anledningen till motionens tillkomst var dock inte moderaternas motioner. Det var när det i höstas upptäcktes att byggnadsnämnden inte hade verkställt ett beslut av kommunfullmäktige från år 2017. Då uppdrog nämligen fullmäktige till nämnden att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Det blev aldrig av… (Se “KS 9/9: FÖP Brålanda”.)
Rininsland och jag motionerade därför om att fullmäktige regelbundet ska följa upp fattade beslut – och att kommunens nämnder, som t ex byggnadsnämnden, ska fatta liknande beslut. Nu är förslaget att fullmäktige två gånger om året, i april och oktober, ska redovisa en uppföljning av fattade beslut.
Jag kommer att tacka för motionens behandling och yrka bifall till förslaget. Kanske säger jag också något om att idén till motionen är tagen från socialnämnden där detta har skett under en ganska lång tid och att det har underlättat för nämnden att behålla kontroll över beslut och dess konsekvenser. Det gäller att lära av varandra.
Fullmäktige kommer att avslå sverigedemokraternas motion om krav på “läkarintyg för måltidsavvikelser”. I september förra året skrev jag faktiskt en blogg om motionen, se ”BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?”. I kommunstyrelsen insåg motionären att motionen var behäftad med en del fel och han medgav att den skulle ha varit annorlunda formulerad om den blivit skriven idag.
Lutz Rininslands (V) motion “Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?” ska anses besvarad – med hänvisning till:
“ordförandens ansvar för att leda kommunstyrelsens arbete.”
Vi får se vad Rininsland säger om det när fullmäktige ska fatta beslut i frågan. Det går att få en föraning i Rininsland blogg “Det ankommer på Benny Augustsson att bestämma”.
Det kommer antagligen att bli en del diskussion mellan framför allt socialdemokrater och moderater, tror jag, kring Tor Wendels (M) motion “Översyn av dagens Internhyra”. Kanske kommer också kommunalrådet Mats Andersson (C) att upprepa sin klassiska kommentar från kommunstyrelsen om att motionen är ett:
“skott i foten.”
Wendels motion hade följande yrkanden:
- “att Kommunfullmäktige konstaterar att trots beslutad budget ger dagens underhållsskuld i nuläget inte Samhällsbyggnadsnämnden förutsättningar för ”en god ekonomisk hushållning” av kommunens ägda fastigheter.”
- “att en åtgärdsplan för att snarast åtgärda underhållsskulden tas fram snarast, samt”
- “att grundorsaken till att underhållsskulden existerar och inte åtgärdats tidigare trots kännedom utreds, i syfte att ge förslag på åtgärder i avsikt att situationen inte ska uppstå igen.”
Jag anser fortfarande att det är en bra motion. Det måste tas ett ordentlig tag kring kommunens fastighetsunderhåll. Det ska inte få förekomma sådana skandaler som på Norra skolan och i kommunhuset. Men egentligen tror jag att det borde bildas ett kommunalt fastighetsbolag som äger och sköter fastigheterna. Som Kraftstaden i Trollhättan. Det behövs proffs som sysslar med fastighetsförvaltning. Vänersborgsbostäder är för övrigt också ett bra exempel “här hemma”.
Om partierna röstar som de gjorde i kommunstyrelsen så kommer den moderata motionen att få majoritet i kommunfullmäktige.
Det har lämnats in flera medborgarförslag. De ska inte avgöras av kommunfullmäktige imorgon, utan bara skickas vidare till ett antal nämnder och styrelser för beredning. Medborgarförslagen handlar om:
- önskan av en trottoar längs Lilleskogsvägen
- mer pengar till utflykter inom skolan
- införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV)
- säkerställa bra mobiltäckning på Halle- och Hunneberg
- göra kommunen djur- och människovänligare
Det finns säkert anledning att återkomma till någon eller några av dessa medborgarförslag då det är dags för beslut.
Lutz Rininsland (V) har lämnat två interpellationer. Den första interpellationen ställs till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och har rubriken “Baseras nämndens detaljbudget på ett felaktigt antagande?”. Den andra, “Arbete, arbetsmarknad, arbetsförmedling, arbetslöshet”, ställs till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det går att läsa mer om dessa interpellationer, frågor och svar, på Rininslands blogg – se “Frågar man inte får man inga svar”, “Kommunstyrelsens ordförande besvarar frågan om arbetsförmedlingen” och ”Arbetsförmedlare förmedlar inte längre arbete”.
Efter att dagordningen var spikad har det kommit några motioner. Två av dem var dock inlämnade av en politiker som inte sitter i kommunfullmäktige. 
Det är inte tillåtet. Däremot är motionen från Sverigedemokraterna ok. Det är en motion om kläder till förskolepersonal som slutar med yrkandet:
“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal”
Det går som vanligt att följa fullmäktigedebatten på kommunens webb-TV.
KS 4: Motioner och Bergagården
Det här är den fjärde och sista bloggen om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “KS 1: Budgetramarna fastställda”, “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS 3: Slussar, droger, bostäder, arenan mm”.)
Några motioner behandlades också av kommunstyrelsen. De ska dock vidare till kommunfullmäktige för beslut.
Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att i stort sett helt bifalla en motion från Lutz Rininsland (V) och Stefan Kärvling (V) om systematiskt uppföljning av beslut. (Jag återkommer till motionen vid ett senare tillfälle.) Däremot föreslås avslag på en sverigedemokratisk motion om krav på “läkarintyg för måltidsavvikelser”. Det har flutit en del vatten under broarna sedan september förra året, men då skrev jag faktiskt en blogg om den sverigedemokratiska motionen, se ”BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?”.
KS anser vidare att motionen “Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?” från Lutz Rininsland (V) ska anses besvarad – med hänvisning till:
“ordförandens ansvar för att leda kommunstyrelsens arbete.”
Vi får se vad Rininsland säger om det när fullmäktige ska fatta beslut i frågan. Det går att få en föraning i Rininsland blogg “Det ankommer på Benny Augustsson att bestämma”.
Det blev en del diskussion kring Tor Wendels (M) motion “Översyn av dagens Internhyra”. Wendels motion hade följande yrkanden:
- “att Kommunfullmäktige konstaterar att trots beslutad budget ger dagens underhållsskuld i nuläget inte Samhällsbyggnadsnämnden förutsättningar för ”en god ekonomisk hushållning” av kommunens ägda fastigheter.”
- “att en åtgärdsplan för att snarast åtgärda underhållsskulden tas fram snarast, samt”
- “att grundorsaken till att underhållsskulden existerar och inte åtgärdats tidigare trots kännedom utreds, i syfte att ge förslag på åtgärder i avsikt att situationen inte ska uppstå igen.”
Det var en bra motion tyckte jag. Kommunens nye kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C), tyckte emellertid att den var ett:
“skott i foten.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) använde också bildspråk och förklarade att motionen slog in öppna dörrar. Det här var redan samhällsbyggnadsnämndens uppgift, menade Augustsson.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade bifall till motionen med orden, på ett ungefär:
“samhällsbyggnadsnämnden har ansvaret, men har inte möjlighet att efterleva det. Pengarna går till akut underhåll, men inte till nödvändigt löpande och förebyggande underhåll. Extremt lite pengar till underhåll. Vi måste komma ikapp och jobba bort underhållsberget.”
Det blev votering. “Storoppositionen”, inklusive Vänsterpartiet alltså, röstade för motionen som då fick 9 röster mot Augustssons förslag till avslag som bara fick 6.
Kommunstyrelsen beslutade vidare att föreslå kommunfullmäktige att godkänna att samhällsbyggnadsnämnden upprättar ett livsmedelsförråd med ett värde på 1,3 milj kr för 2021, för att säkra upp tillgången på livsmedel i händelse av en krissituation. Det gäller att lära sig av erfarenheterna…
Till sist.
Kommunstyrelsen beslutade att tillföra Stiftelsen Bergagården ett finansiellt tillskott på 270.000 kronor för år 2021 för att täcka ökade kostnader. Det var dock under förutsättning att Trollhättans Stad och Grästorps kommun också fattade beslut om att tillföra pengar.
Jag ställde några frågor i detta ärende. Det var nämligen inte helt solklart vad som gällde. Och det blev det inte utifrån svaren heller…
I underlaget stod det att pengarna var till för att täcka ökade kostnader för:
“personal samt ökade kostnader i samband med nytt hyresavtal.”
Men i begäran om pengar så skrev ordförande för Stiftelsen Bergagården att det bara handlade om ökad hyra utifrån det nya hyresavtalet. Jag undrade därför vad som gällde, ökad hyra och mer personal – eller bara ökad hyra? Det hörde till saken att stiftelsen redan hade ute annonser om att anställa fler…
Ordförande Augustsson (S) menade att pengarna gick till både och – till både hyra och ny personal. Och han medgav att han inte kände till det nya hyresavtalet.
Bo Carlsson (C) som är ordförande i Fastighets AB Vänersborg (FABV), som har köpt Bergagården, tyckte att bolaget måste få täckning för sina kostnader. En synpunkt vilken nog får betraktas som en “liten chansning” av Carlsson.
När jag påpekade att Stiftelsen Bergagårdens gamla och billigare hyresavtal gällde till halvårsskiftet nästa år (2022) – och att Fastighets AB faktiskt övertog detta avtal vid förvärvet av Bergagården – blev det tyst. Oroväckande tyst… Inget svar.
Jag hade inget yrkande, jag tror nämligen att det sker mycket positivt på bergen just nu. Och denna utvecklingen vill jag inte sätta några käppar i hjulen för. Stiftelsen Bergagården fick sitt finansiella tillskott på 270.000 kronor…
Efter sammanträdet har jag fått reda på av Fastighets AB:s VD att i det nya avtalet så har gränsdragningslistan mellan fastighetsägare och nyttjaren ändrats. I det tidigare avtalet så var t ex allt underhåll på fastigheten nyttjarens, dvs Stiftelsens, ansvar. I det nya hyresavtalet är:
“underhållsarbeten på fastigheten FABV:s ansvar.”
Det förklarar naturligtvis en hel del.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt mailade:
“Grästorps kommun är ägare till vårt gemensamma projekt däruppe (inte att beblanda med basverksamheten) och den annons som nu är ute om personal, är personal INOM det projektet, dvs projektmedel som kvarstår och enbart en visstidsanställning. … Den personal som är upptagen i angiven budget är alltså inte densamma som nuvarande annons.”
Med andra ord så var jag med och fattade ett bra beslut. Tror jag…
Och det var februaris sammanträde med kommunstyrelsen…
Om dagens BUN
Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var avklarat innan lunch. Det avslutades redan kl 11.46.
Som vanligt har jag tidigare redogjort för månadens ärenden i två bloggar innan mötet och tänker i denna blogg inte upprepa det.
Verksamhetsberättelsen
Efter att förvaltningschef Sofia Bråberg hade redogjort för den så kallade “långa” verksamhetsberättelsen blev det en del inlägg och frågor från olika ledamöter. (Jag redogjorde för innehållet i verksamhetsberättelsen här: “Inför BUN 15 feb”.)
Tyvärr ägnades den övervägande delen av tiden åt “tillbuden”. (Du kan läsa mer om “tillbuden” i protokollsanteckningen nedan.)
Det var, som jag ser det, lite som att inte se skogen för att något enstaka träd stod i vägen. Några tyckte att det var bra att de anmälda tillbuden hade fördubblats under de senaste två åren och att de egentligen borde vara fler. De tog sina exempel från industrin. Jag kan väl tycka att parallellerna mellan maskiner i industrin och elever i grundskolan haltade betänkligt…
Någon framförde åsikten att benägenheten från personalen att anmäla var högre än tidigare. Det tvivlar jag på. Jag tror tvärtom att det är väldigt många tillbud som inte anmäls. Det är dels en del skrivarbete att anmäla, vilket man kan dra sig för, och dels ger en anmälan rektorn merarbete, och det vill man också undvika. (Alla anmälningar ska gå via rektor.)
Jag hade åsikter om både tillbuden och resten av verksamhetsberättelsen. De framförde jag och lämnade samtidigt in en protokollsanteckning där jag sammanfattade mina åsikter. Det fanns många trådar i protokollsanteckningen, men det var tyvärr ingen som brydde sig om att diskutera någon av dom. Men så är det. Nämnden diskuterar ofta detaljer snarare än helhet.
Det stora problemet för förskola och grundskola, som jag ser det, är den omöjliga situation som personalen i förskola och skola ställs inför när kraven från lagar och förordningar är desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskar.
Jag återger min protokollsanteckning i sin helhet. (Du kan också ladda ner den här.)
===
Protokollsanteckning verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen bör vara konkretare och tydligare. De svårigheter som förskolor och skolor hade att med de tilldelade resurserna kunna uppfylla kraven och intentionerna i Skollagen och Arbetsmiljölagen borde betonats.
I Arbetsmiljölagen 1 kap 1 § står det:
“Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”
Sjukfrånvaron ökade förra året till 10,0 %. (2019 var den 7,3%.) Coronaepidemin förklarar naturligtvis en del av ökningen, men nämnden som arbetsgivare hade fortfarande kvar sina skyldigheter enligt lagen. Och att i det läget minska antalet anställda i grundskolan med 63 på grund av besparingskrav var egentligen inte försvarbart. Ett sätt att minska smittspridningen kunde ju t ex vara att dela klasserna. Det fanns också moment som krävde personal på plats i skolorna, som t ex praktiska moment som inte kunde skjutas upp, olika typer av prov som inte kunde skjutas upp eller genomföras på distans och för elever som i övrigt var sårbara för fjärr- eller distansundervisning.
Ju färre anställda det finns i förskolor och skolor desto mer arbete för de som arbetar kvar. Kraven var ju desamma trots att resurserna minskade.
I Skollagens 1 kap § 4 beskrivs syftet med skolväsendet:
“…att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. … I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”
Kunde barn- och utbildningsnämnden uppfylla uppdraget med knappa och minskade resurser? Det står i verksamhetsberättelsen om förskolan:
“Det finns dock variationer mellan förskolorna, där främst resurskostnader för barn i behov av särskilt stöd är svåra att täcka inom tilldelad budget.”
Nettokostnaden per elev i grundskolan ökade på grund av elevers behov av särskilt stöd, både psykosocialt och språkligt. Samtidigt hade statsbidragen för nyanlända minskat. Det är tveksamt om alla barn och elever som var i behov av särskilt stöd fick tillräckligt med stöd.
Personalorganisationerna rapporterade om att den minskade personaltätheten ledde till minskad trygghet och ökad oro i skolorna. Tillbuden ökade under 2020 och uppgick till 397 stycken. Det innebar en fördubbling av de anmälda tillbuden på två år. Och då ska vi notera att det står i verksamhetsberättelsen att de flesta tillbuden:
“sker i klassrum under undervisning. Hot och våld av barn/elev är den vanligaste anmälda händelsen.”
I Skollagen finns ett helt kapitel om trygghet och studiero. Under rubriken arbetsmiljö (5 kap 3 §) står det:
“Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
Verksamheten under barn- och utbildningsnämnden hade uppenbarligen stora svårigheter att uppfylla Skollagen på detta område.
Barn- och utbildningsnämnden måste följa både Skollagen och Arbetsmiljölagen. De här lagarna står över kommunala beslut. I mål- och resursplanen (MRP) stod det emellertid något helt annat:
“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet…”
Kommunens ekonomi står inte över Skollag och Arbetsmiljölag.
Barn- och utbildningsnämndens personal gjorde ett fantastiskt jobb. Jag vill med denna protokollsanteckning påvisa den omöjliga situation som personalen ställdes inför när kraven från lagar och förordningar var desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskade.
Det borde framgå tydligare i verksamhetsberättelsen.
===
Fastighetsinvesteringar
Det andra ärendet som undertecknad vänsterpartistisk bloggare hade åsikter om var “Budget 2022; Mål- och resursplan 2022-2024: Fastighetsinvesteringar”. Tyvärr hade emellertid ingen annan i nämnden några åsikter… (Jag skrev om detta ärende i bloggen “Inför BUN 15 feb (2)”.) Återigen lämnade jag in en protokollsanteckning. (Den kan laddas ner här.)
Mina två protokollsanteckningar följer förhoppningsvis med ärendena vidare i beslutskedjan så att andra politiker har möjlighet att läsa dem. Och någonstans kanske någon hakar på och tar en diskussion…
===
Protokollsanteckning Fastighet
Kommunens behov av investeringar har inventerats och sammanställts. De enskilda investeringarna har sedan prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska.
Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid.
Jag anser att fler kriterier bör användas och beaktas vid en sådan här prioritering. Framför allt borde lagar beaktas, för barn- och utbildningsnämndens del framför allt Skollagen, Barnkonventionen och Arbetsmiljölagen.
Kommunens inriktningsmål väger också lätt jämfört med vad lagarna stadgar. Även de tillfälliga “lösningarna” måste vägas mot lagkraven.
För att ta ett enda exempel, Mariedalskolans idrottshall. Förvaltningen beskriver konsekvenserna av en “försenad” investering:
“De negativa konsekvenserna går inte att hantera med alternativa lösningar”
Enligt prioriteringslistan ska inte spaden sättas i jorden vid Mariedalskolan förrän tidigast år 2025…
Jag tror att prioriteringen som framkommer i underlaget leder till att barn- och utbildningsnämnden får svårt att uppfylla lagarnas krav.
===
Kommentar om Mariedalskolans idrottshall
Jag ställde under informationen en fråga om nedprioriteringen av Mariedalskolans idrottshall. Idrottshallen fanns ju med som exempel i protokollsanteckningen. Beskedet var att den hade “nedprioriterats”, eftersom den uppfyllde så få av kommunens inriktningsmål…
Kommunens inriktningsmål? Men Skollag och läroplan då…?
I Skollagen står det, 2 kap 35 §:
“För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”
I Vänersborg står kommunens beslut över Svea Rikets lagar…
Övriga ärenden
Nämnden hade fler ärenden. Förvaltningschefen återberättade en del av en presentation som hon höll vid de “gemensamma presidieöverläggningarna”. Jag antar att det var inför budgetberedningen och dess arbete med budget 2022. Det var en imponerande bra presentation. Jag tänkte återkomma till den i en senare blogg när presentationen har skickats ut till ledamöterna.
I de övriga ärendena fick nämnden information, men både frågor och kommentarer lyste i stort sett med sin frånvaro. Ärendena klubbades igenom snabbt och effektivt av ordförande Carlsson.
BUN fick en dragning om hur konsekvenserna av pandemin hanteras på högstadieskolorna. Klasserna går på ett “rullande schema” – två dagar i skolan, en dag distansundervisning. Det är sannolikt den bästa lösningen med tanke på omständigheterna. Ledamoten Henrik Josten (M) framförde farhågor om att:
“eleverna tappar mycket hur man än gör, framför allt åk 9.”
Förvaltningen är medveten om problemet. De som riskerar att inte få betyg är på skolorna och lovskolan kommer att särskilt riktas mot 9:orna.
Förvaltningschef Bråberg redogjorde som vanligt för vad hon hade haft för sig sedan sist. Hon berättade bland annat att kommundirektören på ett möte, liksom hon själv, var positiv till “tillitsbaserad styrning”. Och det var glädjande att höra. (Läs vidare om tillitsbaserad styrning – klicka här.)
Jag kunde inte “hålla tillbaka” när jag hörde om alla budgetmöten med alla föreläsningar, diskussioner, grupparbeten mm – med en väldigt massa folk inblandade. Varför allt detta “arbete” när kommunledningen likt förbaskat lägger i stort sett en kopia på samma budget som förra året. Och förra årets budget var en kopia av budgeten från året innan. Som var en kopia på…. Osv.
Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade i vanlig ordning dagens sammanträde. Han tyckte, precis som vi alla, att distansmötet återigen fungerade bra, men att:
“det finns inget som slår det fysiska mötet”
Och så är det.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer