Arkiv
Kommunstyrelsen 27 mars
Igår var det sammanträde med kommunstyrelsen. Vänersborgs ”makthavare” samlades i kommunhuset för att styra Vänersborgs kommun. Kommunstyrelsen är ju:
”kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet.”
Som vanligt dominerades tillställningen av information. Och mer information. Det var inte särskilt mycket politik. Besluten fattades sedan på 5 minuter. Vilket var en förhållandevis lång tid, eftersom sverigedemokraterna hade ett annat yrkande i ett ärende – och dessutom begärde votering… Som jag inte deltog i, igår var jag ersättare. De andra ärendena beslutades enligt de förslag som låg på bordet. Det ska väl sägas att besluten denna gång inte var av direkt ”renodlad” politisk karaktär. En del beslut ska också gå vidare till fullmäktige för beslut. Kommunstyrelsens beslut ska därför bara ses som ”rekommendationer” till fullmäktige.
Kommunstyrelsen hade även en workshop. Det var ett nytt grepp i styrelsen. Ledamöterna diskuterade inriktningsmål och, framför allt, förväntade resultat för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen. Det är förvisso politik, eller borde vara, men med den mål- och resultatstyrning som gäller i det offentliga Sverige, och Vänersborg, känns det mer som ett byråkratiskt påfund som handlar om att ”hitta på” mål som ”låter bra”. Men det är min åsikt, och den delas säkerligen inte av andra. Fast en borgerlig ledamot i min diskussionsgrupp tyckte att det saknades kopplingar mellan mål, förväntade resultat och budget/pengar. Och det var det inte svårt att hålla med om. Diskussionsledare Linéa hade ingen lätt uppgift, men med sin gedigna kunskap så lyckades hon lotsa även vår grupp i hamn.
Workshopen innebar i varje fall en del politiska diskussioner och det uppskattades säkerligen av de flesta närvarande. I varje fall av mig.
Workshopen var enligt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en startpunkt för en omarbetning av de nuvarande målen och förväntade resultaten. Och det är berömvärt. För min del hoppas jag emellertid på ett helt nytt styrsystem, tillitsstyrning… (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1, del 2 och del 3.)
Dagens information dominerades av de helägda kommunala bolagen.
Hunneberg Kungajakt och viltmuseum AB redogjorde för sin årsredovisning och sin verksamhet. (Se ”På onsdag är det KS igen”.) Kommunstyrelsen fick reda på att kung Carl Gustaf hade ställt in sin jakt i år. Det finns helt enkelt för få älgar på bergen. Nästa år lär det emellertid bli jakt som vanligt. Kommunen kommer antagligen också att få möjlighet att köpa mark på Hunneberg. Det är Sveaskog som vill sälja.
Även Vattenpalatset Vänerparken AB redovisade sin årsredovisning och verksamhet. (Se ”På onsdag är det KS igen”.) Det är tydligen svårt att få ihop ekonomin. Anläggningen börjar bli sliten och kostnaderna för underhåll ökar. Dessutom ökar elpriserna och det ökar kostnaderna för uppvärmning av bassängerna. Varma och torra somrar, som sommaren 2018, gynnar inte heller badet. Det var 12.200 färre besökare juni-augusti. Avtalet med fastighetsägaren sträcker sig för övrigt till sista juni 2025.
VD Gunnar Johansson berättade om Vänersborgsbostäder. Och det var positiva tongångar. Bolaget gjorde ett resultat på 8,5 milj kr förra året. Och det byggs som aldrig förr i Vänersborg. 48 lägenheter på Niklasberg (äldreboenden) blir klara nu på våren och i höst blir 114 lägenheter inflyttningsklara på Holmängshage. På Holmängen är det hyresrätter det handlar om och bolaget har lyckats pressa priserna så att hyrorna blir förhållandevis låga. En 2:a kommer att kosta 7.550 kr i månaden och en 3:a 8.995 kr. Nästa år startar byggandet i kv Haren och sedan står kv Penséen (gamla TTELA) i tur. Vänersborgsbostäder är också mycket miljömedvetet i sin verksamhet.
Sedan var det Fastighets AB Vänersborgs tur. Bolaget ska spela en ”tydlig och offensiv roll i utvecklingen av näringslivet”. Fastighets AB äger 5 byggnader, bland annat Kungajaktsmuseet och Wargön Innovation.
Det var också information kring de ärenden som kommunstyrelsen skulle fatta beslut om. Den tyngsta informationen var om kommunens och nämndernas årsredovisning 2018. Den ska så småningom upp i kommunfullmäktige, och då finns det anledning att titta lite extra på den. Jag kan väl bara konstatera att förra årets resultat var på 5 milj kr. Det är för all del ett överskott, men i kommunala sammanhang är det egentligen alldeles för litet.
Det blev lite VA-prat också. Samhällsbyggnadsnämnden hade begärt 4 milj kr i tilläggsanslag i investeringsbudget 2019 för utbyggnad av vatten och avlopp på Norra Timmervik (etapp 8). Ärendet handlade om 4 miljoner, inte om några principfrågor. Föredragningen var ändå ett litet exempel på hur man genom att anlägga ett speciellt perspektiv i en fråga kan få lyssnarna att få en viss uppfattning. Dan Åberg (M) påpekade dock att det var flera hus till salu längs dalslandskusten. Och det har väl också alla de som under de senaste åren åkt längs t ex Gestadvägen sett. Åberg konstaterade kort, och ”lite fint”, att säljskyltarna härrörde väl från dom som inte ville eller hade råd att ansluta sig till det kommunala VA-nätet…
Och så var det ärendet där sverigedemokraterna hade ett annat yrkande. Det handlade om ”budget för projekt etableringsfasen i Wargön innovation”. Ärendet berörde inte några ”större” frågor om Wargön Innovation, inget om t ex framtiden efter den 1 juli (se ”Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”). Frågan för kommunstyrelsen var om projektet skulle få 210.000 kr eller inte. Det var ingen stor fråga, den totala kostnaden för kommunens medfinansiering av projektet ligger inom ramen för beslutad nivå. Däremot hade en förskjutning av kostnader skett från 2018 till 2019. Därav nödvändigheten av detta beslut. Medborgarpartiet röstade med SD:s avslagsyrkande, medan de två moderaterna avstod från att rösta. Som sagt, det var ingen stor fråga, även om det är en väldigt dyr byggnad för att förvara insamlade kläder i…
Det var två intensiva dagar i politikens tecken, sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på tisdag (se ”Kunskapsförbundet (26/3)”) och kommunstyrelsen på onsdag. Nu är dock inte nästa sammanträde förrän den 23 april, då möts återigen barn- och utbildningsnämnden.
På onsdag är det KS igen
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Denna gång är inte förberedelserna så betungande. Antalet sidor för ledamöterna att läsa igenom uppgår bara till ungefär 90 och dessutom var sidorna utskickade i tämligen god tid.
Det ser också ut som de flesta ärenden är någorlunda rutinmässiga.
Det blir som vanligt en del information på mötet. Det tycks som om det är kommunstyrelsens huvudsakliga uppgift – att få information. Säger jag efter bara 3 månader (snart) i kommunstyrelsen… Kanske skulle alla föredragningar istället hållas i Folkets hus festsal – så kunde alla fullmäktigeledamöter och övriga politiker närvara. Då hade samtliga fått höra samma information.
Vad ska vi ha kommunstyrelsen till? Det är sant att kommunstyrelsen fattar några beslut, dvs det finns ärenden som avgörs i styrelsen och som inte går vidare till fullmäktige. Fast för att göra det enklare skulle dessa kunna avgöras av kommunfullmäktige också…
Jag hårdrar det hela, naturligtvis. Det är klart att det behövs en kommunstyrelse. Om inte annat för att kommunallagen föreskriver det… Men jag skulle vilja se mer politik i styrelsen.
Lutz Rininsland (V) skrev en motion om detta förra året:
”Jag saknar ett arbetssätt som låter politiska beslut ”växa fram”. Jag ser framför mig att kommunens ledande politiker … utbyter tankar kring frågor som ”kan inverka på kommunens utveckling”, att politikerna uttalar sig om preferenser, om vägar man önskar gå. Inga detaljer i detta skede, utan de stora dragen, avvägningar, prioriteringar.”
Jag håller med Rininsland. Helt klart.
På onsdagens sammanträde blir det information om bland annat Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Vattenpalatset Vänerparken AB. Årsredovisningarna finns i handlingarna. Och de är det inget att säga om, tror jag. Redovisningarna har i varje fall fått godkänt av revisorerna.
Både Vattenpalatset och Kungajaktmuséet har haft färre besökare i år än förra året. För badet beror det säkerligen på den långa heta sommaren. Folk badade utomhus istället, men det var ändå ca 87.000 badbesökare och ca 20.000 gäster på Nordic Wellness (som ”har bytt om samt duschat i våra lokaler”).
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum hade 32.180 besökare under 2018. 17% var internationella gäster. I årsredovisningen skriver styrelsen och VD:n:
”…bolagets företagsprofil bör förändras..”
Det talas bland annat om att stärka:
”inriktning mot friluftsliv och naturupplevelser för att tillgodose nya trender, behov och målgrupper.”
De båda kommunalt ägda bolagen lockar tämligen många besökare varje år. Men det är naturligtvis inte gratis att bedriva verksamheterna. Förra året betalade Vänersborgs skattebetalare 3.211.000 kr till Hunneberg Kungajakt och viltmuseum och 7.604.400 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.
Det är nog värt en diskussion, särskilt i dessa ekonomiskt kärva tider för kommunen, om vi ska lägga så mycket skattepengar på icke-lagbundna verksamheter. Vi får inte heller glömma att till dessa 11 milj kr tillkommer 20 milj kr netto årligen på en arena. Men det ska inte kommunstyrelsen diskutera nästa vecka.
Ärende 9 handlar om ”budget för projekt etableringsfasen i Wargön innovation”. Det såg i förstone ut som en intressant punkt. Det var det inte. Det handlade inte om vad som ska hända i framtiden. Eller nästa år. Eller ens efter den 1 juli. (Se ”Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”.) Det handlade om att:
”Kommunstyrelsen beslutar att överföra budgetmedel om 210 tkr från kommunstyrelsens förfogandeanslag, till projektet ’Wargöns Innovation – etableringsskedet’”.
210.000 kr är i sammanhanget ganska lite pengar, så jag antar att kommunstyrelsen kommer att bevilja dom. Även om det är mycket oklart vad som händer med Wargön innovation efter halvårsskiftet… Det borde nog kommunstyrelsen diskutera redan på onsdag…
Roligare än så här kommer inte kommunstyrelsens marssammanträde att bli. Det återstår ytterligare en del ärenden, men som jag ser det är det bara, som sagt, tämligen rutinartade sådana.
IFK och etiska regler för förtroendevalda
Säsongen för IFK Vänersborg är slut. Västerås spelade fullkomligt ut IFK i gårdagens kvartsfinal. Västerås vann därmed kvartsfinalserien med 3-1 i matcher.
Det är skillnad på bandyn nu för tiden och på ”min tid”. Då var det bollen mot mål som gällde. I alla lägen. Igår gick IFK knappt till anfall. Alla 10 utespelare åker med i försvaret, men när laget erövrar bollen så är det oftast bara två eller max tre som anfaller. Och då sätts ingen press på motståndarlaget och man gör heller inga mål. Det var knappt som IFK ens kom till skott. Anfallen resulterade hela tiden i ständiga bakåtspel. Stenåke Walltin, Håkan Olsson, Peter Nilsson eller ”Gucko” Jansson skulle aldrig ha kommit på idén att spela bakåt från anfallsposition…
Bandyn, i varje fall IFK, var roligare förr. Och det verkar nästan som om en stor del av vänersborgarna har tröttnat också. ”Bara” 1.762 personer såg säsongens absolut viktigaste match.
Det bästa på hela matchen var nog IFK:s matchentré… (Som du kan se här!)
När jag bläddrade i TTELA i morse för att läsa om ”experternas” syn på gårdagens matchinsats (på min iPad för övrigt, papperstidningen kommer nu för tiden väldigt ofta efter att jag har gått iväg till jobbet), så ser jag en bild på mig själv. Det är inte så vanligt, särskilt inte det senaste dryga halvåret. I valrörelsen tog TTELA inte med något om Vänsterpartiet, varken i referat eller debattartiklar och insändare.
Artikeln jag tänker på i dagens TTELA har rubriken ”Nya etiska regler lägger ansvaret på de politiska partierna”. Artikeln förklarar att reglerna är ett resultat av turbulensen kring Marie Dahlin och hennes avgång i höstas. Regelverket har därför redan, inofficiellt, fått beteckningen ”Lex Marie”…
Gunnar Lidell (M) var den som agerade i höstas och det var detta agerande som resulterade i dessa regler. Lidell säger till TTELA:
”Men det är inte bara en person som uttrycker sig illa. Inget parti eller person ska tro att de är perfekta. Jag tror inte att just det här dokumentet gör så stor skillnad i det vardagliga politiska livet. Men det blir en tydlig markering från de partier som ställer sig bakom det i fullmäktige.”
Även Benny Augustsson (S), kommunstyrelsen ordförande, är positiv till de etiska reglerna:
”det [är] bra att få det på pränt”
Även undertecknad vänsterpartist var, och är, positiv till regler. Däremot hade jag en del synpunkter på formuleringen och utformningen av dem. Därför yrkade jag på återremiss, dvs att reglerna borde omarbetas. Jag skrev om detta i min blogg ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”. I kommunstyrelsen hade jag ett kortare yrkande, som jag återger i sin helhet här.
==
Det är bra att kommunen diskuterar etiska regler och det som brukar kallas värdegrunden. Däremot finns det en del att arbeta vidare med i det framlagda förslaget.
De första avsnitten är skrivna i ”jag-form”. Det ger intrycket att varje politiker ska skriva på någon typ av försäkran om att följa reglerna. Något som är tämligen orealistiskt och omöjligt att kräva. Sedan försvinner ”jag-formen” och ersätts med att ”Vänersborgs Kommun” blir subjektet. Det gör att hela dokumentet blir ologiskt, rörigt och otydligt.
Dokumentet blandar ihop värdegrund/regler och konsekvenser. De bör skiljas åt. Konsekvenserna bör finnas i en handlingsplan eller åtminstone i ett särskilt avsnitt/kapitel.
De etiska reglerna bör ta ett helhetsgrepp. Det föreliggande förslaget är bara en del, och dessutom en mindre del, av värdegrunden för en politiker.
Det finns välskrivna etiska regler för förtroendevalda i andra kommuner. De skulle kunna tjäna som mall/förebild för hur Vänersborgs kommun bör formulera sina regler. Laholms kommun är ett sådant exempel. (Se: https://www.laholm.se/globalassets/upload/kommunstyrelse/planeringskontor/strategisk-enhet/styrdokument/personal-och-fortroendevalda/etiska-regler.pdf)
Med stöd av ovanstående yrkar jag på återremiss med uppdrag att arbeta om texten i förslaget.
==
Kommunstyrelsens förslag till ”förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda” (se ”Ordningsregler för politiker”) ska senare i vår upp till beslut i kommunfullmäktige.
Dagens sammanträde i KS (27/2)
Om jag gjorde en slags debut, eller kanske snarare en comeback, i kommunstyrelsen för en månad sedan (se ”Comeback i KS”), så blev det en riktig debut idag. Vänsterpartiets ordinarie ledamot Marianne Ramm blev sjuk – och jag fick hoppa in som ordinarie. Och ställde frågor, gjorde inlägg, lämnade en protokollsanteckning, lade ett yrkande och reserverade mig – allt för första gången.
Wow!
Och som ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat så blev det mycket information.
Det började med att utvecklingsledare Linéa Stenbock och kommundirektör Pascal Tshibanda redogjorde för den omvärldsanalys som kommunstyrelseförvaltningen hade utarbetat och som utgör underlag för arbetet och det kommande beslutet om budgeten för 2020. Jag skrev om ett avsnitt i omvärldsanalysen i bloggen ”KS onsdag: Kommunal styrning”.
På sammanträdet passade jag på att fråga om hur de såg på framtiden för tillitsbaserad styrning i Vänersborg, och om den är möjlig. Kommundirektören undrade om kommunen egentligen hade något val. Vad jag förstod så var han helt inne på att den kommunala styrningen måste förändras. Tshibanda tillade också något om att han visste att många vid bordet var intresserade av frågan och att några till och med hade skrivit om den. Det verkade som han hade läst mina bloggar om tillitsbaserad styrning. Jag tror nämligen inte att någon annan runt bordet hade skrivit om ämnet… (Se här, tre delar – ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1, del 2 och del 3.) Annars handlade föredragningen mycket om digitalisering. Stenbock och Tshibanda fick nämligen många frågor om just den.
Näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell berättade om ”Hållbar strandutveckling”. Det är ett projekt som har pågått i 3 år och finansierats av ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati):
”ICLD är en ideell förening. Huvudman för ICLD är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. ICLD:s verksamhet finansieras av Sida.”
Så står det på ICDL:s hemsida. Projektet, som nu är avslutat i och med den rapport som skrivits och föredragits idag, har varit ett samarbete mellan Vänersborgs kommun och Chobe District Council i Botswana. Det har varit ett spännande projekt som lett fram till många kreativa framtidsidéer för Vänersborgs stränder. Det talades bland annat om kallbadhus, Vänersborg som ”badstad” etc. (Hela rapporten finns med i kommunstyrelsens kallelse som kan hämtas här.)
Pål Castell informerade också om arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Det handlar om hur marken i kommunen ska användas och utvecklas. Arbetet med översiktsplanen är i sin linda och ärendet återkommer senare i vår till kommunstyrelsen.
Ekonomichef Thomas Sannemalm talade om budgeten för Fyrstads Flygplats AB ”inklusive flygplatsägares driftstöd”. Vänersborg betalar i år, liksom förra året, 924.000 kr till Fyrstads Flygplats för täckning av förluster under 2018. Vänersborgs andel av kostnaderna motsvarar andelen resande som är bosatta i Vänersborg.
Planeringssekreterare Lars Rudström redogjorde för Kollektivtrafikplanen för Trollhättan och Vänersborgs kommun år 2030. Nämnas kan att hela tvåstadstrafiken ska elektrifieras år 2022, dvs de nuvarande dieseldrivna bussarna ska ersättas med el-bussar. Rudström talade om planerna på tätare bussturer, höjt grundutbud, snabbussar till centrum i Trollhättan och Vänersborg samt NÄL och större tydlighet i t ex linjenummer. Jag frågade om det fanns planer på gratis kollektivtrafik, men utredarna har inte fått något signaler eller uppdrag om det.
Efter att ordförande Benny Augustsson (S) berättade vad han har haft för sig sedan sist, bland annat hade han träffat Bert Karlsson på Ursand, var det dags för ”Uppförandekriterier för förtroendevalda”.
Det var Morgan Larsson (MBP) och jag som yrkade på återremiss. Larsson ansåg t ex att följande formulering i förslaget var om inte förkastligt så i varje fall onödigt:
”Vänersborgs Kommun accepterar inte att en förtroendevald i sitt uppdrag utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, hot eller våld.”
Det här vet var och en sedan barnsben menade Larsson, och händer det ändå så ska det polisanmälas. Sa Larsson med emfas. Och det ligger väl en del i det. Larsson fortsatte, stryk hela förslaget då – och behåll bara meningen:
”Respektive politiskt parti har ansvaret för att hantera frågor rörande konsekvenser av sina politiska företrädares handlingar.”
Det låg en del i det med… Själv lade jag ett yrkande utifrån det jag skrev i bloggen ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”.
Kenneth Borgmalm (S) tyckte det framlagda förslaget var bra och det tyckte Gunnar Lidell (M) också. Och då var det kört. Det blev ingen återremiss, kommunstyrelsen sa ja till förslaget. Och jag reserverade mig… Nu ska ”Uppförandekriterier för förtroendevalda” till kommunfullmäktige.
Till sist så antog kommunstyrelsen ordförande Augustssons förslag till budgetramar för nämnderna och styrelserna. (Se ”KS: Budgetramar”.) S+C+MP+M+L+KD var överens. Det är svårt att tro att det var val för ett halvår sedan…
SD sa ingenting och jag fick en protokollsanteckning beviljad av ordförande. Den såg ut så här:
” Undertecknad förstår på sätt och vis anvisningarna men jag hade också önskat att ordförande hade beskrivit i förslaget att:
* nämndernas konsekvensbeskrivningar kommer att tas på allvar
* en förstärkning av den ekonomiska situationen inte ska uteslutas i den fortsatta budgetprocessen.
Det är enligt min mening mycket osäkert om socialnämnden ska kunna kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara genom att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare, men jag ser inte att några partier vill ta denna väg.
En skattehöjning på exempelvis 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. För en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden skulle det betyda en ökad skatt med 20 kr mer varje månad.
Undertecknad vill i detta skede inte ställa sig bakom ramanvisningarna, utan vill invänta nämndernas arbete under mars/april.”
Med anledning av min protokollsanteckning sa ordförande Augustsson att visst ska nämnderna hålla sig inom ramarna, men de ska också göra konsekvensbeskrivningar, i ett separat dokument. Dessa beskrivningar ska sedan tas på allvar. M+L+KD fick igenom ett tilläggsyrkande, som jag dock inte tror har någon större praktisk betydelse. Det var nog bara en liten markering att de trots allt utgör oppositionen…
Sedan var sammanträdet slut. Och återigen kan jag konstatera att ordförande Augustsson gjorde en mycket bra insats som ordförande.
KS: Budgetramar
Imorgon ska kommunstyrelsen besluta om de budgetramar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser, när de under våren ska arbeta fram sina budgetar för 2020. Ramarna är ”tajta”, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Det är dock inte den slutliga budgeten för 2020 som ska fastställas. Det gör kommunfullmäktige den 19 juni.
Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter håller sig inom anvisade ramar. Det spelar ingen roll om t ex socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, vilka det inte finns, så finns det inte. Socialnämnden måste lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna). Med andra ord, socialnämndens budget måste innehålla besparingar.
Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat på att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och kanske till och med förödande för verksamheten. Då kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.
Jag vet inte om kommunstyrelsen har gjort det under de senaste åren. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige den senaste mandatperioden. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag…
Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som formellt lägger fram förslaget till budgetramar. Man får väl ändå förmoda att hela den styrande minoriteten, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, står bakom förslaget.
Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som har titeln ”Anvisningar för budget 2020. Ekonomisk plan 2021-2022”:
”Vi går mot tuffare tider”
Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:
”Från 2019 prognostiseras högkonjunkturen övergå till att bli normalkonjunktur. Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas. Kommunerna går från en stark ekonomi till en svagare. Framöver uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader. Det kan innebära skattehöjningar och neddragningar.”
Det betonas särskilt i underlaget att antalet personer i arbetsför ålder, dvs de som betalar skatt, relativt sett minskar, samtidigt som behoven ökar inom förskola, skola och äldreomsorg därför att de yngre respektive de äldre, dvs de som inte ”lönearbetar”, ökar både i absoluta och relativa tal.
Budgetanvisningarna innehåller även en befolkningsprognos. Det kan vara värt att återge sammanfattningen:
”• Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 2 700 personer från 2018 till 2027 eller ca 1 % per år.
• De flesta åldersgrupperna ökar.
• Antalet barn och ungdomar i grupperna från 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 112 personer per år.
• Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) har legat ganska konstant, men från år 2019 börjar också denna grupp öka.
• Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 664 personer fram till år 2027.”
Det beräknas att invånarantalet i Vänersborgs kommun kommer att uppgå till 42.304 personer år 2027. Det ska jämföras med 39.151 år 2017.
Innan jag tittar lite noggrannare på de föreslagna budgetramarna finns det en del andra aspekter som måste nämnas.
Kommunerna har inte helt fria händer att möta de ekonomiska utmaningarna. Kommunallagen reglerar vad som gäller:
”Kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen måste också ha reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer.”
Det finns en del undantag från detta. Kommunerna kan t ex använda överskott från tidigare år till att täcka tillfälliga underskott i en budget. Vi pratar då om något som kallas resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborg har 50 milj kr avsatta i en sådan reserv.
I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. Det kan vara av intresse att också titta på våra grannkommuner. Trollhättans skattesats är 21:56, Grästorps 21:57, Uddevallas 22:16, Färgelandas 22:26, Lilla Edets 22:37 och Melleruds skattesats 22:60.
”Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas.”
Så står det alltså i handlingarna. Det betyder att skatteunderlaget faktiskt kommer att öka, men att ökningen inte blir lika snabb eller lika stor som förra året/åren.
Skatteunderlaget ökade 2018 med 3,6% och i år (2019) beräknas det öka med ”bara” 3,0%. En långsammare ökningstakt således, vilket fortsätter nästa år (2020) då ökningstakten också prognostiseras till 3,0%. Det ser faktiskt ljusare ut 2021 och 2022, ökningen av skatteunderlaget beräknas öka med 3,9% respektive 4,0%. I absoluta kronor ser det ut så här, men notera att här räknas de generella statsbidragen in i skatteintäkterna:
Skatteintäkterna, inklusive de generella statsbidragen, beräknas alltså öka med 66,9 milj kr nästa år. (Och ytterligare 74,8 milj år 2021.) Det är tämligen mycket pengar.
En viktig inkomstkälla för kommunerna är, som till viss del framgår av ovanstående, statsbidragen. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och 2018 från de sk ”välfärdsmiljarderna”. År 2019 sjunker bidraget till 44 milj kr. Det beror på att statsbidraget till en större del grundar sig på antalet invånare, tidigare viktades antalet nyanlända extra. År 2020 sjunker bidraget från ”välfärdsmiljarderna” till 38 milj och år 2021 till 27 milj kr. Det är ett stort och viktigt tapp för Vänersborgs kommun. Det är faktiskt också så, vilket kanske kan intressera, att Vänersborgs andel av invånarna i Sverige minskar, trots att kommunen ökar i absoluta tal. Det innebär att även om de totala statsbidragen ökar, så kommer Vänersborg att få en mindre andel av dem i fortsättningen.
Så här ser hela resultatbudgeten ut:
Till diskussionen om budget och budgetramar hör också lite historia.
I 2018 års bokslut redovisas en förbättring av eget kapital med 5,3 milj kr. Det var 3 milj kr bättre än planerat. Det ska också nämnas, och det är viktigt, att i resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj kr. Enligt de som kan detta så får inte realisationsvinster räknas in i balanskravsresultatet. Det blir då egentligen negativt, och kommunallagens krav på överskott uppnås inte.
Förra året gick nämnderna, dvs verksamheterna, med ett underskott på 20 milj kr. Och det trots att socialnämnden under året fick ett tilläggsanslag om 27 milj kr (=engångsbelopp).
I årets (2019) mål- och resursplan är kommunens resultat budgeterat till ungefär +37 miljoner. Det är mycket tveksamt om detta uppnås. Socialnämnden har redan flaggat för att den inte kan skära ner verksamheterna så att nämnden kan hålla sig inom budget. Det är även mycket tveksamt om socialnämnden klarar sig med de pengar den får för 2020… (Läs mer om detta i dagens blogg från Lutz Rininsland, V: ”När kommer nämndens begäran?”)
Det kommer inte heller barn- och utbildningsnämnden att göra. Förskolor och grundskolor, för att inte prata om personalen, går redan nu på knäna. Det ökade elevantalet, de ökade hyrorna (t ex alla moduler) gör att pengarna inte kommer att räcka till år 2020. Däremot finns det faktiskt 10 milj kr avsatta som en reserv i kommunstyrelsens förfogandeanslag år 2019. Pengar från denna reserv kan ”avropas” av barn- och utbildningsnämnden om det sker:
”en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”
Då får barn- och utbildningsnämnden:
”ett budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng.”
Vi får se om det blir någon elevökning i år. Det är inte säkert. BUN:s ”problem” är den elevökning som var under den förra mandatperioden. Jag har inte exakt siffra i huvudet, men det handlar om 800-900 elever de senaste 4 åren. Beslutet som gäller i år, och som är citerat ovan, betyder att BUN får ungefär 53.000 kr mer om elevökningen i år blir 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.) Det finns ingen sådan här reserv i förslaget till rambudget för år 2020.
I förslaget till budgetramar för 2020 från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avsätts alltså inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna, varken till social- eller barn- och utbildningsnämnden. Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Däremot avsätts 100 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i många andra kommuner.) Inflationskompensationen är 1% (sammanlagt ca 7 milj kr), trots att inflationsprognosen ligger högre. (Det är inte heller alla kommuner som avsätter pengar till inflationen.)
Budgetramarna kommer enligt prognosen att ge ett överskott till kommunen år 2020 på 36,2 milj kr. (En del av överskottet beror på ”teknikaliteter”, avskrivningar på investeringar räknas annorlunda än tidigare.) Det är en önskedröm. Jag skulle vilja hävda att det inte finns en chans att socialnämnden kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara, det är bara att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare etc… Om partierna vill detta förstås, de sa ju annat i höstens val, men det är ditåt det lutar med de föreslagna ramarna… I budgetbeslutet som gäller för i år (2019) finns det även en särskild passus som handlar om skolan:
”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
Jag har svårt att se att dessa tankar på något sätt återspeglas i ramförslaget för år 2020… (Men som jag sa i början, det är inte den slutliga budgeten som ska tas imorgon. Det är ”bara” ramarna.)
Men jag anser att det inte är ok att lägga en budget som är en ”önskedröm”, det är inte ok att gömma förväntade ”röda siffror” bakom prognosernas ”svarta”. Enligt min mening måste en budget vara realistisk och dessutom se till att verksamheterna kan fungera. Jag tror att det är svårt att undvika en skattehöjning, om man ska vara realistisk. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…
Det går också att använda de 50 miljoner som är avsatta i resultatutjämningsreserven (RUR). Sedan måste politikerna också fundera över rimligheten att lägga t ex 20 miljoner till arenan varje år och 7 miljoner till Vattenpalatset…
Sedan kan man ju önska att den socialdemokratiska regeringen ska höja statsbidragen, men det hör nog också till önskedrömmarna.
Lex Marie: Ordningsregler för politiker
Det är som jag nämnde i fredagens blogg (se ”Kommunal styrning”) sammanträde med kommunstyrelsen på onsdag. Det blir en hel del information. Tänkte skriva ”som vanligt”. Men det kan jag ju knappast, jag har ju bara varit med på ett enda KS-sammanträde i ”modern tid”. På det sammanträdet, i januari, var det emellertid massor av information.
Det finns ett ärende på kommunstyrelsens dagordning som sticker ut. Det är ärende 4:
”Uppförandekriterier för förtroendevalda”
Kommunstyrelsen ska besluta om att föreslå kommunfullmäktige att besluta om ”förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda”. Det är den officiella rubriken på själva kriterierna/reglerna i det dokument som det så småningom ska fattas beslut om. Det blir ett slags motsvarighet till skolans ordningsregler. Skillnaden är kanske att när det gäller skolan föreskriver Skollagen att det ska finnas ordningsregler. Här sker det typ ”frivilligt”.
Det betyder emellertid inte detsamma som att det sker utan anledning. Självklart inte. Ordningsreglerna är ett svar på, eller snarare ett resultat av, den fråga som Gunnar Lidell (M) ställde till PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) den 18 november förra året. Lidell skrev till PFU (se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”):
”Vid ett sammanträde för en tid sedan då vi diskuterade översiktsplaner mm, yttrade en av de närvarande förtroendevalda (apropå tunnlar under gator, vägar o järnvägar) ungefär såhär: ”det här med de som säger sig vara rädda för överfall o våldtäkt, kan det inte lika gärna vara omvänt, dvs önsketänkande för att de inte fått sig något på länge ?””
Lidell avslutade skrivelsen till PFU med själva frågan:
”Har PFUs presidie något konkret förslag hur den här delikata typen av arbetsmiljöproblem ska förhindras eller beläggas med någon form av påföljd?”
När Lidell ställde frågan så nämndes inga namn, även om ryktena snabbt började gå. Det visade sig senare vara Marie Dahlin (S) som var den person som åsyftades. Och på det sättet skulle man ju kunna kalla ordningsreglerna för ”Lex Marie”…
Och PFU:s ”konkreta förslag” är alltså ”Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda”.
Så här lyder förslaget till regler:
”Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda
Som förtroendevald i Vänersborg är jag en representant för kommunen. Detta förutsätter engagemang, ansvarstagande, ett gott bemötande samt att bidra till att göra vår vision till verklighet.
Som förtroendevald ska jag bidra till ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö.
Som förtroendevald visar jag respekt för andra förtroendevalda och för kommunens anställda genom ett gott bemötande mot dessa.
Som förtroendevald har jag även ett ansvar att uppmärksamma ordförande, gruppledare eller arbetsgivaren när någon utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering, hot eller våld.
Vänersborgs Kommun accepterar inte att en förtroendevald i sitt uppdrag utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, hot eller våld. Om så ändå sker har den förtroendevalde rätt till stöd.
Som förtroendevald har jag också rätt att kräva respekt för mitt eget och närståendes privatliv.
Förtroendevald och anställd som upplever sig illa hanterad eller kränkt av en förtroendevald, har enligt dessa regler möjlighet att kontakta respektive partis gruppledare för att påtala det inträffade.
Respektive politiskt parti har ansvaret för att hantera frågor rörande konsekvenser av sina politiska företrädares handlingar.”
Jag tycker att det är bra att kommunen diskuterar etiska regler och det som brukar kallas värdegrunden. Det är bara tråkigt, naturligtvis, att det ska behövas. Men efter Marie Dahlins uttalanden om och mot kommunens medarbetare så visas det att det behövs.
Däremot finns det mycket att fundera på i just detta förslag till konkreta regler i Vänersborg.
Det första jag reagerar på är ”jag-formen”. Det är nästan så att man börjar undra om tanken är att varje politiker ska skriva på någon typ av försäkran om att följa dessa regler. Något som är tämligen orealistiskt och omöjligt att kräva. Dessutom, och det är min andra reaktion, så försvinner sedan ”jag-formen” och ersätts med att ”Vänersborgs Kommun” blir subjektet. Det gör att hela dokumentet blir ologiskt, rörigt och otydligt. Det kan helt enkelt inte se ut så.
Det finns en del ”mindre” saker man kan anmärka på. Är politikerna verkligen representanter för ”kommunen”. Är de snarare inte representanter för invånarna eller väljarna? Det gör mig också fundersam att det står ”gott bemötande”. Vem definierar vad som är ”gott bemötande”? Är kritik av en politikerkollegas åsikt eller beslut ett dåligt bemötande? Är kritik av ett avslaget bygglov dåligt bemötande? De etiska reglerna borde också ha med hur dessa regler ska tolkas och förstås utifrån lagar och förordningar. Lagarna står naturligtvis över riktlinjer och regler i Vänersborgs kommun.
Mina reaktioner tre och fyra är följande.
Det går inte att blanda ihop värdegrund/regler och åtgärder i samma text, kanske inte ens i samma dokument. Åtgärderna bör finnas i en handlingsplan eller åtminstone i ett särskilt avsnitt/kapitel.
Och till sist, nummer 4.
Ska Vänersborgs kommun besluta om riktlinjer för uppförande för politiker så borde det tas ett helhetsgrepp. Det föreliggande förslaget till regler är ju bara en del av, och dessutom bara en mindre del, av värdegrunden för en politiker. Det finns andra saker som är viktigare för en förtroendevald politiker.
Det låter som om jag efterlyser något stort, komplicerat och kanske konstigt. Jag roade mig att söka på nätet och hittade ganska omedelbart regler från Laholms kommun. (Kan laddas ner här.)
”Etiska regler för förtroendevalda
Förtroendevalda i Laholms kommun ska respektera demokratin och dess spelregler genom att:
– vinnlägga sig om att följa lagar, förordningar och andra bestämmelser, som skapats för vårt samhälle och för det politiska arbetet
– arbeta för invånarnas och samhällets bästa och värna om sitt oberoende, att bortse från egen och närståendes vinning och själv ta ansvar för att undvika risk att hamna i jävsituation
– sätta sig in i frågeställningar före medverkan vid beslut, hålla sig till kända fakta, att vinnlägga sig om en konstruktiv och saklig debatt samt även för övrigt vara sanningsenlig, ärlig och hederlig
– visa respekt för personer med andra uppfattningar samt ha en öppen och förtroendefull inställning till invånarna samt Laholms kommuns anställda
– förvalta samhällets tillgångar och anvisa allmänna medel på ett noggrant och ansvarsmedvetet sätt
– ha rätt att kräva respekt beträffande eget och närståendes privatliv.
Felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet.
Till grund för de etiska reglerna ligger kommunens värdegrund:
– Glädje uppstår i en trygg och positiv arbetsmiljö där vi stödjer, uppmuntrar och uppskattar varandra
– Mod uppstår i ett tillåtande klimat där vi vågar vara oss själva och visa öppenhet och tydlighet
– Delaktighet och engagemang uppstår genom att vi tar ett gemensamt ansvar för att informera, lyssna och mötas i goda relationer. På så sätt uppstår en kreativ och utvecklande atmosfär där vi är aktiva, ansvarstagande och nyfikna 
– Gott föredöme visar vi genom att möta andra så som vi själva vill bli bemötta”
Något så här borde reglerna i Vänersborg se ut tycker jag. Laholms kommun tänker helt rätt.
KS onsdag: Kommunal styrning
Det är fredag och sista dagen på sportlovet. Jag hade tänkt ägna dagen åt att läsa handlingarna inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag (27 feb) – och inte skriva någon blogg. Handlingarna till sammanträdet är emellertid på ”bara” drygt 200 sidor denna gång, så när jag slutförde läsningen av den så kallade omvärldsanalysen ändrade jag mig. Det får bli en blogg. Anledningen var ett avsnitt i omvärldsanalysen om ”Ledning och styrning”.
Jag har i en rad bloggar skrivit om den kommunala styrningen. Flera bloggar handlade om styrsystemet NPM (New Public Management), och de stora negativa följderna av detta sätt att styra kommunerna i Sverige, inklusive Vänersborg. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”, del 1, del 2 och del 3.) Andra bloggar handlade om den statliga Tillitskommissionens utredning och betänkande om kommunal styrning. (Också i tre delar – ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1, del 2 och del 3.) Tillitskommissionens kritik av NPM var omfattande, och förödande. Den visade även på riktlinjer för en annan styrning av offentliga verksamheter.
Dokumentet ”Omvärldsanalys” är ett underlag för arbetet och det kommande beslutet om budgeten för 2020. Jag vet inte vem som har författat dokumentet, det är inte underskrivet, men det är i varje fall en eller flera tjänstemän. Ansvarig för omvärldsanalysen är förvisso kommundirektör Pascal Tshibanda. Om han nu inte själv har skrivit den så är den utformad enligt hans riktlinjer och uppdragsbeskrivning. ”Årets omvärldsanalys”, som kommundirektör Tshibanda skriver i sitt förord:
”skiljer sig från föregående år både vad gäller fokus och utformning.”
Och det gör den. Omvärldsanalysen tar alltså upp frågorna kring den kommunala styrningen. (Analysen tar självklart upp många fler frågor.)
Omvärldsanalysen beskriver problemen med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens i kommunen. Och det är nödvändigt att Vänersborgs kommun lyckas med detta:
”Bristen på kvalificerad personal är påtaglig inom hela kommunorganisationen, där de största yrkesgrupperna utgörs av sjuksköterskor, socialsekreterare och legitimerade lärare och förskollärare.”
Som det är nu lyckas kommunen alltså inget vidare med kompetensförsörjningen. Och de som skulle kunna vara ”ambassadörer” för kommunen, de anställda, verkar inte heller fungera så:
”Vänersborgs kommun har jämfört med riket och regionen en hög sjukfrånvaro; under 2017 kostade sjukfrånvaron kommunen ca 32,5 Mkr. Omvandlat till årsarbeten motsvarar detta nästan 72 medarbetare i heltidsarbete. … Inom de stora yrkesgrupperna upplevs flera arbetsmiljöproblem, vilket innebär att legitimerad personal väljer att byta yrke.”
Vänersborgs kommun skulle därför behöva:
”dels erbjuda alla tillgängliga förmåner, och dels fortsätta att arbeta med utmaningen att konkurrera genom meningsfulla uppdrag, frihet och flexibilitet.”
Jag tror att ”meningsfulla uppdrag, frihet och flexibilitet” är nyckeln till en lyckad kompetensförsörjning i framtiden. Och då pratar vi alltså om ledning och styrning. Det verkar som om dokumentets författare också gör det:
”Framtidens styrning och ledning kräver tydligare strategiska prioriteringar och helhetstänk, och mindre detaljstyrning. … där brukarna i realiteten är arbetsgivare – inte kunder.”
Och så ägnas ett avsnitt åt ”tillitsstyrning”, dvs idéerna från Tillitskommissionen.
”Intresset för tillitsstyrning hänger samman med verksamheters ökande krav på dokumentation, minskad flexibilitet i verksamheten och fokus på rutin- och lagföljsamhet. Tillitsdelegationen startade 2016 för att analysera och föreslå hur styrningen av offentlig sektor bättre kan ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet. Tillitsstyrning ska minska granskningsbördan och skapa mer flexibla organisationer som baseras på medarbetarnas kunskap och handlingsutrymme. Det kräver därför en stor tillit till professionen och en tydlig styrning av organisationen. Att styra med tillit handlar om att vända på styrningen genom att lägga fokus på resultatet av styrningen.”
Det är en bra bild av tillitsstyrning som ges i omvärldsanalysen, och jag tror att ett nytt styrsystem i Vänersborg skulle kunna locka kompetent personal från t ex andra kommuner.
Omvärldsanalysen blir ännu tydligare:
”Tillitsstyrningen utgår från att de som arbetar närmast brukarna är de som vet bäst vilka faktorer som påverkar och hur dessa ska hanteras. … Att tillämpa tillitsstyrning innebär också att delegera ansvar, och ge medarbetarna möjlighet att påverka och förändra, inte att förvalta.”
Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att förändra den kommunala styrningen. Men självklart måste ju idéerna, och ambitionerna, finnas för förändring innan den kan bli verklighet. Tjänstemännen, som har skrivit omvärldsanalysen, har uppenbarligen dessa funderingar. Och då kanske de förhoppningsvis även kan spridas till politikerna.
Om, och i så fall hur snabbt, en förändring till Tillitsbaserad styrning kommer att ske i Vänersborg vet jag inte, och förmodligen ingen annan heller.
Tjänstemännen skriver i omvärldsanalysen:
”Organisationen behöver förändras från fokus på enskilda arbetsuppgifter till att arbeta som en helhet med samma mål, med delat ansvar för slutresultatet.”
Och:
”Utmaningarna kopplat till denna organiseringsförändring är att skapa en organisation som stöttar personalens förändringsbehov, och att ge dem de nycklar som behövs för att lösa uppdraget utifrån styrningens målsättning. Vid förändringar av kommunens organisering och våra arbetssätt krävs att vi som organisation behöver bli tydligare i styrningen, att prioritera och att inse att det tar tid att bygga upp en tillit, både inom och mellan verksamheter.”
Visst, en förändring kommer att ta tid och det är ingen lätt uppgift. Men det gäller att slå in på rätt väg. Förändringen i socialtjänsten, som går under benämningen ”Smart bemanning”, är t ex inte rätt väg att gå… (Se t ex ”Smart bemanning?” och ”Tankar om Smart bemanning”.)
Omvärldsanalysen nämner också något om chefskapet och då beskrivs konceptet ”Agil (smidig) ledning”. Det är en ny chefsroll kan man säga, som:
”utgår från att förmågan till anpassningsbarhet är viktigare än omfattande planering. I organisationer som arbetar agilt är makten över att fatta beslut överlämnat från ledningsgruppen till de medarbetare som arbetar närmast kunderna. … expertkunskapen inte är viktigast i ledarrollen.”
Jag är inte säker på att synpunkterna på och tankarna kring en ny och annorlunda kommunal styrning kommer att diskuteras på nästa veckas kommunstyrelsesammanträde, men det är oerhört positivt att det finns en beskrivning av tillitsbaserad styrning. Det påverkar förhoppningsvis några av deltagarna. För det krävs en annan styrning, om inte annat för att det behövs mer kompetent personal i kommunen – personal som borde, och måste, använda mer av sin arbetstid till ”de mellanmänskliga mötena med dem vi är till för” (citerat från omvärldsanalysen) och mindre tid för administrativa arbetsuppgifter och dokumentation.
PS. Här kan du ladda ner hela omvärldsanalysen.
Kommunstyrelsen!
Så gjorde jag då en efterlängtad comeback i kommunstyrelsen…
Klockan 08.30 svingade ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och förklarade sammanträdet öppnat. Alla ledamöter och i stort sett alla ersättare var på plats, liksom kommundirektören, kansli- och ekonomichefen samt naturligtvis också kommunsekreteraren. Det var med andra ord kommunens ”höjdare”. Och så jag.
Hela förmiddagen fram till lunch liksom en stor del av eftermiddagen ägnades åt information. Ordförande Augustsson hade nog tänkt mötet som en slags introduktion för alla nya deltagare i styrelsen. Det fanns ju en del ”rookies” på plats. Så informerade kanslichef Siverby om kommunstyrelsens alla uppgifter, om kommunal- och förvaltningslagarna, jävsregler, offentliga handlingar etc.
Flera av kommunstyrelsens medlemmar skruvade märkbart på sig i sina stolar. Var jag som ledamot eller ersättare verkligen personligt ansvarig för alla kommunstyrelsens verksamheter och beslut? Inte kan jag väl vara det – det är ju omöjligt för mig att vara insatt i alla dessa frågor… Men visst är man ansvarig.
Det blev en diskussion om ansvar och ansvarsfrihet. Och flera av ledamöterna drog sig till minnes den gång då kommunfullmäktige inte gav barn- och utbildningsnämnden (som då hette barn- och ungdomsnämnden) ansvarsfrihet för arenabygget. Morgan Larsson (MBP) kunde inte förlika sig med tanken att de som hade röstat nej till arenan, och dessutom reserverat sig, inte beviljades ansvarsfrihet. Han tog orden ur min mun. Det var ju mig och Eva Lindgren (som då var ersättare i BUN och inte fick rösta i frågan överhuvudtaget) som Larsson tänkte på.
Det blev diskussion om detta. Jag gjorde mitt enda(!) inlägg på mötet i denna fråga (jag är ju bara ersättare). Jag fick upplysa styrelsen att Förvaltningsrätten, dit fullmäktiges beslut överklagades (av undertecknad), inte uttalade sig i sak i ansvarsfrihetsfrågan. Domstolen konstaterade bara att kommunfullmäktige fick fatta beslut i frågan om ansvarsfrihet. Och det var ju tämligen självklart. Rätten fegade alltså i sakfrågan när den avslog överklagandet och godkände fullmäktiges beslut. Här kan du för övrigt läsa min överklagan av Förvaltningsrättens dom. (Den är faktiskt intressant.)
Ansvar betyder att om en majoritet i kommunstyrelsen fattar huvudlösa beslut så är även de som röstat nej ansvariga. Och med ett sådant beslut kan faktiskt också ett personligt skadestånd följa… Vi får se om någon hoppar av kommunstyrelsen inför nästa sammanträde…
Kenneth Borgmalm (S) tog upp en annan aspekt av ansvarsfrihetsfrågan. Det handlade om kommunfullmäktige kunde besluta om ansvarsfrihet eller inte för ledamöter i ett kommunalförbund. Det Borgmalm hade i tankarna var när fullmäktige i maj 2016 röstade om han själv skulle få ansvarsfrihet för sin insats och sitt uppdrag i Kunskapsförbundet Väst. (Se ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet ”.) Nu fick Borgmalm ansvarsfrihet tack vare min och Vänsterpartiets ställningstagande, vilket avgjorde frågan. Flera i kommunstyrelsen tittade på Bo Carlsson (C) i sammanhanget, men ingen sa något. Carlsson fick ju inte ansvarsfrihet för sin roll som ordförande för NÄRF. Och när han inte avgick självmant så entledigades han pinsamt nog av kommunfullmäktige… (Se ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”). Men den frågan var nog lite för känslig…
Vänersborgs kommun har en lång, men inte särskilt stolt historia, av kontroversiella och felaktiga beslut, och ibland extremt dyra beslut…
Kommunstyrelsen fick information om medborgarlöften. Det var kommunens säkerhetssamordnare Caroline Arvaker och kommunpolis Steve Johansson Sandén som höll i den. Det pratades bland annat om Sportcentrum, där det har blivit betydligt lugnare sedan polis och kommunen har satt in extra ”bevakning”. Däremot är det inte lika lugnt uppe i Brålanda, där det just nu finns problem med både narkotika och inbrott. Det verkade som om extra resurser ska sättas in där under året.
Kommundirektör Pascal Tshibanda informerade om kommunstyrelsens verksamhetsplan. Tshibanda betonade särskilt Vänersborgs dåliga skolresultat:
”Vänersborg är parkerat i bottenskiktet gällande skolresultat i Sverige.”
Tshibanda pratade klartext och jag hoppas att ledamöterna lyssnade ordentligt – och drog korrekta slutsatser av denna information… Tshibanda berättade också att kommunens utvecklingskontor har slagits samman med kommunkansliet.
En av kommunens utredare informerade om ”uppdragsavtal vuxenutbildning” (Kunskapsförbundet Väst) och controller Marie Karvonen berättade om internkontroll. Gunnar Lidell nämnde att minialliansen (M+L+KD) tänkte lägga ett kompletteringsyrkande om att extra fokus skulle läggas på Forum Vänersborg och Wargön Innovation år 2019. Det förslaget röstades sedermera ner på eftermiddagen med röstsiffrorna 8-7.
Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för det preliminära bokslutet för förra året. Det är fortfarande preliminärt, men resultatet blev ett överskott på 5 milj kr. Det var 20 milj kr sämre än budget och 76 milj mindre än 2017. Förklaringen var framför allt de ökade kostnaderna hos socialnämnden. Kommunen investerade för 248 milj kr förra året. Det var mycket…
De flesta ekonomer brukar för det mesta vara pessimistiska inför framtiden, Sannemalm är därvidlag inget undantag. Han räknade med en kommande avmattning av ekonomin och fortsatt sjunkande resultat i kommunsektorn.
Klockan 15.15 så startade till slut genomgången av ärendelistan.
Kommunstyrelsen fick reda på att de 6 milj kr som flyttades från Hallevibadet till en ny idrottshall på Sportcentrum inte innebar att något ska bli eftersatt på Hallevi. (Se ”Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Pengarna var inte specificerade och mycket har redan gjorts på anläggningen. Så alla besökare på Hallevibadet kan simma lugnt. (Jag vet, dålig vits…) Ordförande Augustsson meddelade också att de extra omklädningsrummen i den nya idrottshallen ”bara” kostar 2,5 milj kr. De andra 3,5 milj var avsedda för projektkostnader och oförutsedda uppgifter. Enligt vad jag uppfattade var bygget av hallen överklagat.
IT-dokumenten ”policy samt riktlinje för IT-utveckling och digitalisering” antogs med ett litet tillägg. (Se ”Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Det var enligt kanslichefen bara början på ett helhetsgrepp på IT-avdelningen. Förändringen innebar att inte bara anställda skulle omfattas av den utbildning som krävdes, utan även förtroendevalda. Jag vill minnas att jag uttryckte önskemål om detta i min blogg…
Detaljplanerna för Öxnered/Skaven (se ”Öxnered/Skaven”) och Galeasen, Sanden Södra (se ”Detaljplan Galeasen, Sanden”), samt en detaljplan för kvarteret Katten (vid Arena Hotel) diskuterades inte. Kommunstyrelsen skulle ”bara” lämna ett yttrande om detaljplanerna som kommunkansliet hade författat. Själva detaljplanerna ska så småningom antas, eller avslås, i kommunfullmäktige. Då kommer det att bli mer diskussioner…
”Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2019” antogs också. Utan diskussion. Jag saknade kanske en diskussion om åtminstone en passus i planen:
”Kommundirektören ges i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation.”
Det här har vi som varit politiker i några mandatperioder hört och läst till leda. Min slutsats är att ska
något drastiskt göras så måste hela styrsystemet förändras. Annars blir det bara ord. (Se alla mina bloggar om NPM.)
Och på tal om ord. I fullmäktiges budgetbeslut för 2019, som jag för övrigt reserverade mig mot, stod det att alla nämnder och styrelser ska:
”ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
Det stod inget om detta i kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget. Gällde inte formuleringen kommunstyrelseförvaltningen?
Kommunstyrelsen antog en ”revidering av kommundirektörsinstruktion”. Instruktionen har kompletterats med en helt ny paragraf, ”Ansvar för kommundirektörens arbetsmiljö”. Den lyder:
”Kommunstyrelsens ordförande ansvarar för kommundirektörens arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågor gällande kommundirektören kan vid behov lyftas till personal-och förhandlingsutskottet (PFU).”
Det fanns säkert, som James Bucci (V) anmärkte, anledning till att den har tillkommit… (Se ”Marie Dahlin avgår”.)
Till slut var det val till ”Rådet för hälsa och social hållbarhet”. Mats Andersson (C), Kenneth Borgmalm (S), Henrik Harlitz (M) och Gunnar Henriksson (L) valdes. Andersson blir ordförande.
Och så var sammanträdet slut och det här var min första blogg ”inifrån” kommunstyrelsen. Jag räknar med att det i fortsättningen kommer en varje månad.
KS: Detaljplan Galeasen, Sanden
Igår skrev jag om Öxnered/Skaven. (Se ”Öxnered/Skaven”.) En fastighetsägare hörde snabbt av sig och konstaterade att det finns fem fastighetsägare längs den tilltänkta matarvägen till Djupedalsvägen som inte fått gehör för sina synpunkter. Personen skriver att vägen i det nya förslaget ligger 4,2 meter från sovrumsfönstret i en av fastigheterna. Trafikflödet kommer att öka när planen förverkligas och människor flyttar in i området. Nu finns det ett 20-tal bofasta men det kommer att bli 750 fastigheter. Trafiken ska enligt trafikutredningen uppgå till 150 fordon i timmen under den mest ansatta tiden.
Personen är mycket missnöjd och känner sig, liksom de andra fastighetsägarna, överkörd. Hen menar att det finns alternativa lösningar, t ex att den planerade järnvägstunneln vid Öxnereds skola endast görs för GC-trafik och att infarten till området istället kommer från Brätte och Möjered. Som då måste anläggas innan inflyttning i Öxnered/Skaven.
Men det var inte det jag skulle skriva om idag, det var den detaljplan som jag nämnde igår – Detaljplan för Galeasen 1. Med andra ord, detaljplanen för en del av området på Sanden Södra. Och faktiskt hörde två personer av sig redan igår kväll med synpunkter. De var inte särskilt positiva, och det är i ärlighetens namn inte jag heller. (Jag har tidigare skrivit flera bloggar om planerna för Sanden – se t ex de senaste bloggarna ”Några ord om Sanden” och ”KF: Ja till Sanden”. Det finns hänvisning till samtliga bloggar i ämnet efter denna blogg.)
Den 20 september 2017 beslutade kommunfullmäktige om ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”. Det var ett relativt enigt fullmäktige, som efter en stunds debatterande, röstade igenom programmet. Det var bara Vänsterpartiet som röstade för en återremiss. Och då blev det naturligtvis ingen. Då yrkade Vänsterpartiet istället avslag på hela förslaget. Inte heller det fick gehör från kommunfullmäktige.
Det finns en rad problem med att bygga på Sanden. Här följer några frågor.
Hur ska kommunen hantera den situation som uppstår om och när markägare inte vill flytta sin verksamhet? Hur ser framtiden för hamnen ut? Hur ska översvämningsskydd och höjning av marknivå göras – och vem ska stå för kostnaderna om markägare inte vill vara med och bekosta dessa åtgärder? Vilka konsekvenser får skyddsavstånden? Vad kan riskerna för skred och sättningar medföra? Hur ser föroreningarna i marken ut? Vilka effekter på hälsa och säkerhet, med särskilt fokus på buller och vattenkvaliteten i Göta Älv, medför den ökade lokala trafikalstringen? Hur ska VA-nätets framtida utformning se ut? Vilka blir kostnaderna för att Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata? Vilka blir kostnaderna för de nya gång- och cykelbanorna och den planskilda korsningen? Vad kostar den eventuella bro som ska byggas över den gamla hamnkanalen?
De flesta problemen tycks fortfarande vara olösta. Jag ser inte att något underlag har tagits fram sedan sist som visar hur kommunen ska hantera alla dessa ”utmaningar”. Och det finns inte heller några nya kostnadsberäkningar… För det kommer att kosta mycket pengar… Det handlar säkerligen om hundratals miljoner kronor. Kommunen har förhoppningar om att fastighetsägarna, både de som redan finns på Sanden Södra (den största delen av marken är privatägd) och de blivande, ska vara med och betala. Men det finns redan flera mark- och fastighetsägare som har meddelat att de inte vill det…
Frågorna bör ha svar, tycker jag, innan någon del av Sanden börjar exploateras…
En annan viktig aspekt är att de bostäder som kommer att byggas på Sanden med all sannolikhet aldrig kommer att bli aktuella för det stora flertalet av alla dom som söker egen bostad. Sandens bostäder kommer att vara i en prisklass för sig. Dessutom kommer de kommunala kostnaderna att åderlåta kommunens kassa och göra andra investeringar svårare eller omöjliga att genomföra. Det kan vara pengar som skulle behövas till t ex förskolor och skolor eller helt enkelt till andra bostadsområden som Öxnered/Skaven – där ”vanligt folk” skulle kunna ha råd att bo.
Och det är väl de här två aspekterna, alla ”utmaningar” på Sanden och kommunens begränsade ekonomiska kassa, som gör ärendet så tveksamt.
Länsstyrelsen yttrade sig då det begav sig för snart två år sedan:
”Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”
Samrådsredogörelsen försökte ta udden ur Länsstyrelsens farhågor:
”… anser kommunen att ytterligare utredningar i detta skede inte behövs utan att nödvändiga utredningar tas fram tidigt i respektive detaljplaneskede då man vet vilken typ av användning som planeras inom olika områden.”
Kommunen anser alltså att det i detta skede inte behövs ”detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”
Sedan Sanden Södra behandlades i kommunfullmäktige förra gången har bara två nya utredningar gjorts – en trafikbullerutredning av Cedås Akustik, 2018-10-08, och en riskbedömning av Sweco, 2018-11-27 (kan hämtas här). Den sistnämnda utredningen handlar om riskerna från farligt gods.
Sweco skriver och det förutsätts i citatet att bensinstationen på Sanden försvinner:
”Beräkningar av från Prevecons tidigare riskanalys visar att individrisknivån i Vassbottenledens närhet från norra delen av området fram till korsningen Vassbottenleden/Brogatan (upp till ca 28 m från vägkanten) ligger på en nivå där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Bortom 28 meter är individrisknivån enligt Prevecon acceptabel och inga riskreducerande åtgärder krävs. … I nuläget bedöms att det inte transporteras betydlig mängd farligt gods söder om korsningen Vassbottenleden/Brogatan och att det därför inte är nödvändigt med riskreducerande åtgärder på denna sträcka. Dock kan det med rimlighetsprincipen argumenteras för att ändå vidta åtgärder eftersom vägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Sammantaget så bedöms den planerade bebyggelsen möjlig att genomföra ur ett riskperspektiv om hänsyn tas till de skyddsavstånd och åtgärder som föreslagits.”
Imorgon ska kommunstyrelsen alltså yttra sig över detaljplanen för en del av området – se karta nedan.
Det kan väl också nämnas att fastigheten Galeasen 1 är i privat ägo. Resten av planområdet ägs dock av kommunen. Bensinstationen upplåts av kommunen med arrendeavtal.
Så här är det tänkt att bli i det område som detaljplanen ska gälla:
”Planförslaget innebär att ca 120 lägenheter kan uppföras i form av flerbostadshus på ytan mellan Gamla Hamnkanalen och Brogatan. De tillkommande byggnaderna ges möjlighet till en variation mellan 4-9 våningar, där de lägre våningsantalen är placerade i anslutning till Gamla Hamnkanalen för att sedan öka i våningsantal mot väster och sedan trappas ner igen mot Brogatan.”
Planförslaget innebär att både blomsteraffären och bensinstationen tas bort.
Det är en hel del som intresserade byggnadsherrar, och kommunen, måste tänka på innan byggena på området kan bli verklighet. Jag återger några punkter från förslaget till detaljplan. (Fetstilen är min. Den visar utredningar som ska göras, men ännu inte har gjorts, och några i mitt tycke ännu mer ”intressanta” detaljer än andra.)
”Planområdet ligger inom det område som föreslås som primär skyddszon för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde.”
”Sedan 2011 pågår ett arbete med att ta fram vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv, vilket kan påverka aktuellt planområde. Det är först när länsstyrelsen beslutat om vattenskyddsområdet och föreskrifter och beslutet vunnit laga kraft som bestämmelserna börjar gälla.”
”Med anledning av att planområdet ligger inom föreslagen primär skyddszon för vattenskyddsområde kan restriktioner för bland annat markarbeten, hantering av dagvatten och hantering av material som kan medföra/innehålla föroreningar komma att gälla inom området när länsstyrelsen beslutat om vattenskyddsområdet och föreskrifter.”
”Marken inom planområdet är flack med en marknivå kring + 46 i höjdsystem RH2000. Byggnadernas funktion ska klaras även om det blir en översvämning. Under hösten 2017 har SMHI tagit fram nya beräkningar för Vänern. De anger att bostäder inte ska placeras lägre än 47,22 i RH2000. Tillgängligheten till och från planområdet är säkerställt genom att Vassbottenleden, vid bron över Hamnkanalen, ligger på en höjd av +47,5 i RH2000 (=28 cm!!; min anm) och i det läget kan användas för tillkomst till planområdet.”
”Plankartan reglerar lägsta höjd för golvnivå för bostäder, placering av entréer och utförande av byggnader under nivån +47,22 (RH2000) för att säkerställa byggnadernas funktion om Vänern stiger till +47,22. Det innebär att golvnivå för bostäder behöver placeras ca 1,5 m över den befintliga marknivån som ligger på ca +46. Bostäder ska kunna utrymmas mot söder där marknivån är högst vid översvämning. Lokaler kan finnas i markplan, men behöver då anordnas med översvämningsskydd.”
”Vänern förväntas stiga i framtiden och höjdsättningen inom fastigheten behöver anpassas till framtida förutsättningar. Utifrån framtagna förslag på översvämningsskydd kommer dagvattenutredningen undersöka om instängda områden för avledning av ytligt dagvatten risker att skapas, så som vid skyfall.”
”Ny bebyggelse ska tillåtas endast om dränering kan ordnas vid de dimensionerande vattennivåer som anges i kommunens Översvämningsprogram.”
”Planen möjliggör att gården blir upphöjd i förhållande till omgivande marknivå för att klara översvämningsrisken.”
”En dagvattenutredning kommer att utföras innan granskning av planen.”
”Avledning av skyfall inom fastigheten ska utredas så att skador på byggnader undviks. Påverkan från och på omkringliggande bebyggelse utreds ur skyfallssynpunkt.”
”Syftet är att inte belasta befintligt ledningssystem med ökade flöden som ofta uppstår vid exploateringar samt att inte försämra för recipienten. En beräkning av hur stora flöden som den aktuella exploateringen medför jämfört med dagens flöden från planområdet kommer ingå i utredning. Jämförelse mellan flöden före och efter exploatering kommer genomföras.”
”De översta 3-4 m av friktionsjorden består troligtvis av muddringsmassor från anläggandet av Gamla Hamnkanalen.”
”Detaljerad stabilitetsutredning kommer tas fram inför granskning. … Friktionsjorden kan omlagras och deformeras vid vibrerande arbeten som pålnings- eller spontningsarbeten. Leran är mycket sättningskänslig, sannolikt pågår krypsättningar i hela lerprofilen.”
”Tillkommande flerbostadshus rekommenderas generellt att grundläggas med spetsburna prefabricerade betongpålar. Pålarna ska dimensioneras för fullt utvecklad påhängslast. Vid mycket stora djup till fast botten (30-50 m) och/eller i kombination med höga byggnadslaster kan annan påltyp som grövre stålrörs- eller stålkärnepålar erfordras med hänsyn till påhängslasternas storlek.”
”Skyddsföreskrifter kan komma att gälla efter att Länsstyrelsen fattat beslut om vattenskyddsområdet. Sanering av marken kommer krävas i samband med exploatering.”
”Föroreningshalter och -mängder före och efter exploateringen kommer beräknas. Exploatering ska inte försämra recipientens förutsättningar för att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Eventuella reningsåtgärder kommer föreslås i utredningen. Förslaget till nya vattenskyddsföreskrifter kommer att beaktas.”
”Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vassbotten.”
”Efterbehandling av förorenad mark kommer att krävas i samband med exploatering av planområdet. För bedömning av slutlig omfattning erfordras vidare utredning och samråd med tillsynsmyndighet.”
”I två fall påträffas i fyllnadsmassorna okulärt avvikande material med föroreningshalter överstigande riktvärde för MKM, i det ena fallet med inslag av slagg och i det andra fallet med inslag av trärester.”
”Kommunen har en ledningsrätt för va-ledningar inom fastigheten Galeasen 1. Denna behöver flyttas för att kunna exploatera fastigheten på ett bra sätt. Kommunen avser att teckna ett exploateringsavtal gällande flytt av ledning och omprövning av ledningsrätt.”
”En spillvattenledning och en fjärrvärmeledning med ledningsrätter inom Galeasen 1 föreslås flyttas. Omprövning av ledningsrätter görs av lantmäteriet efter initiativ från ledningshavaren och på exploatörens bekostnad.”
”För det aktuella planområdet är strandskyddet upphävt i tidigare detaljplan men återinträder inom hela området i samband med att en ny detaljplan tas fram. Strandskyddsfrågan ska då prövas på nytt.”
”Grönplanen anger att strandområdena ska bevaras gröna och tillgängliga för allmänheten och möjligheterna till liv och rörelse utvecklas.”
”Parkering för bostädernas behov inryms i parkeringsgarage under den nya byggnationen.”
”Bottenvåningar i bostadshus utefter trafikerade stråk bör i första hand upplåtas för handel och verksamheter.”
”Planförslaget påverkar inte direkt gång- och cykelvägarna, men aktualiserar frågan om Vassbottenledens ombyggnad till en esplanad med gång- och cykelbanor enligt programmet för Sanden söder om Dalbobron, vilket skulle förbättra förutsättningarna för gång och cykel i anslutning till området.”
”Enligt programarbetet som föregått detaljplanen bör Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata med en mer stadsmässig utformning. … korsningarna bör få en utformning som ger en trafiksäkrare miljö. Arbete pågår för att förbättra rondellen i korsningen mellan Brogatan och Vassbottenleden.”
Jag vill återigen understryka att alla punkter och citat är tagna direkt från detaljplaneförslaget – om än omkastade och sorterade. Det är också möjligt att några av punkterna ”går in i varandra” eller beskriver samma sak.
Men en sak står nog klar. Det är mycket att tänka på och det är många utredningar som återstår att göra. För att inte tala om osäkerheten i utredningarnas resultat. Och hur vet kommunen att det som måste göras på Galeasen med t ex VA-dragningar, GC-vägar, synkroniserar med kommande planer för Sanden?
Och kostnaderna. Ska Vänersborgs kommun återigen bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer? Ska Vänersborg återigen fatta beslut på bristfälliga underlag? Det är ju en attityd och inställning som tyvärr har varit alltför vanlig i Vänersborg, och som historiskt har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar.…
Nu har fullmäktige och alla andra partier redan fattat beslut om Sanden Södra. Men visar inte alla dessa citat ovan att det beslutet, och det troliga beslutet imorgon i kommunstyrelsen, är ”byggt på lösan sand”.
Anm: Tidigare bloggar om Sanden:
- ”KF: Ja till Sanden” – 20 september, 2017.
- ”Några ord om Sanden” – 13 september, 2017.
- ”Integration och Sanden” – 12 september 2017.
- ”Sanden – en kort komplettering” – 18 december 2016.
- ”Ta inte vatten över huvudet på Sanden” – 5 december 2016.
- ”Rinna ut i Sanden” – 4 december 2016.
- ”Att sticka huvudet i Sanden”– 2 september 2014.
- ”Sticka huvudet i Sanden”– 22 augusti 2012.
KS: Öxnered/Skaven
Det ska byggas i Öxnered/Skaven. Det har varit bestämt ganska länge nu. Men det har också varit en del turbulens kring den utarbetade detaljplanen. Protester, insändare och brev har riktat sig mot olika delar av den. Det är framför allt de boende som har haft synpunkter kring de planerade bostadshusens höjd, vägar, järnvägsövergångar etc. Jag har beskrivit en del av dessa i några bloggar. (Se ”Öxnered/Skaven – en ny stadsdel?”, ”Öxnered/Skaven” och ”Vad händer i Öxnered/Skaven?”.)
Den viktigaste synpunkten kom dock från Länsstyrelsen. Det gällde strandskyddet… Och det ”föranledde omfattande revidering av planförslaget”. Som det står i handlingarna. Kommunstyrelsen ska på onsdag yttra sig över det nya förslaget till detaljplan.
Detaljplaneförslaget fick alltså ändras efter Länsstyrelsens yttrande. Planområdet har minskats och i stort sett all mark inom strandskyddat område, med undantag av två byggrätter, har utgått. Även ett mindre område vid Öxnereds station har utgått ur planen. (För att underlätta framtida utveckling av järnvägen.)
Det behöver byggas mycket i Vänersborg de närmaste åren, efterfrågan på bostäder är stor. Kommunens bostadsförsörjningsprogram säger att det behövs 160 nya bostäder varje år i Vänersborg. Öxnered/Skaven är attraktiva områden. Det finns fina naturområden i omgivningarna, det är nära till vatten, det finns förskola och skola i närheten – för att inte prata om Öxnereds järnvägsstation med möjligheter för pendling till Göteborg, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett stort antal bostäder vid Öxnered/Skaven. Inom en 30-årsperiod ska det inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. (I den första detaljplanen talades det om 1.400 nya bostäder.)
Det som flera av de boende har haft synpunkter på är kommunikationerna. Det är ju inget ”lätt” område. Det är trångt redan idag med tanke på järnvägen och gatutrafiken. De två järnvägarna, Älvsborgsbanan (Uddevalla-Herrljunga, dvs bland annat sträckan Öxnered-Vänersborg) och Oslo-Karlstadbanan (Göteborg-Karlstad/Norge), ställer till problem för gatutrafiken.
Det känner alla till som kör i Öxnered i rusningstrafik och järnvägsbommarna går ner – och är nere ganska lång tid stundtals. (Bommarna brukar vara nere när tågen står kvar vid stationen.) Det blir lätt långa köer och det blir trångt för bilar, cyklister och fotgängare. Det finns två korsningar över järnvägen på Älvsborgsbanan och en över Oslobanan. Ingen av korsningarna är planskilda. De är inte heller anpassade till gående och cyklister. Det är också svårt för räddningsfordon, t ex ambulans, brandbilar etc, att ta sig fram.
Byggnadsnämnden vill knyta ihop Öxnered/Skaven med övriga staden genom att bygga ut infrastrukturen. Och det är ett måste.
”I områdets norra del, mitt emot Öxnereds skola, föreslås en tunnel under Älvsborgsbanan för att knyta ihop Skaven med västra Öxnered, Blåsut och vidare med Vänersborgs centrum.”
Sedan är det tänkt att en bilväg ska gå från området mot Brätte och där nå Onsjö, sportcentrum och skolorna på Torpaområdet. Det finns många synpunkter från de boende om denna väg. Den går genom detaljplaneområdet och medför antagligen en betydligt utökad biltrafik i Öxnered med alla negativa konsekvenser det kan få för de boende.
I detaljplanen står det också att det behövs en ny väg i sydväst mot Trestad Center. Då skulle trafiken ledas in/ut från området utan att passera Öxnered eller Blåsut.
Jag tror att den här vägen kan bli nödvändig. Det är till och med möjligt att om båda anslutningarna byggs, så har kommunen byggrätter för åratal framöver. Området är så stort att andra områden kanske inte behöver exploateras på en 5-10 år framåt… Den här vägen finns emellertid inte med i planen, det kanske är en brist.
Hur som helst, anslutningarna är mycket viktiga. Utan dom så blir det stora trafikproblem vid järnvägsöverfarterna och på Öxneredsvägen. Det kan också bli problem för räddningstjänsten på grund av att bommarna många gånger är nere medan tågen står på perrongen.
Det kommer att kosta att förverkliga detaljplanen:
”Beträffande den ekonomiska frågan beräknas kommunens kostnader för utbyggnad av allmänna platser (parker, parkering, gator och vägtrafiktunnel) samt fastighetsbildning uppgå till cirka 43 mnkr. För anslutningsväg söderut, utanför planområdet, uppskattas kostnaden till cirka 30 mnkr. Utbyggnad av en allmän va-anläggning för vatten och avlopp finansieras genom avgifter. Kommunen kommer att få intäkter genom avyttring av mark inom planområdet.”
Jag är inte säker på att detta är alla kostnader. Som skolpolitiker anser jag att det t ex är viktigt att något görs åt GC-vägarna längs Öxneredsvägen/Djupedalsvägen – flera elever går eller cyklar till skolan. Det är också ett måste att järnvägskorsningen närmast stationen, över Älvsborgsbanan, anpassas till GC-trafik.
Kommunstyrelsen måste svara på två frågor på onsdag:
Är det värt att investera i Öxnered/Skaven? Svaret på frågan torde vara ja. Vänersborg måste skapa bostäder åt alla som vill bo i kommunen.
Är detaljplanen bra? I stort sett ja. Den har blivit allt bättre efterhand, i den meningen att planen har anpassats till de boendes önskemål – även om de boende inte har fått precis som de hade velat ha det. Det finns dock fortfarande frågetecken kring kommunikationslösningarna, framför allt kring järnvägskorsningarna och vägarna till Onsjö och Trestad Center. Fullt utbyggt kommer de nog att fungera på ett bra sätt. Men blir de fullt utbyggda innan bostadsbyggandet kommer igång och folk börjar flytta till Öxnered/Skaven…?
På onsdag ska kommunstyrelsen yttra sig. Det står inte i beslutsförslaget att ärendet ska vidare till kommunfullmäktige, men jag antar att detaljplanen ändå kommer dit när det är dags för beslut. Det står nämligen på ett annat ställe i handlingarna att:
”Planförslaget har efter granskningen omarbetats i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomförs innan detaljplanen kan antas av kommunfullmäktige.”
Kommunstyrelsen ska också behandla en annan detaljplan på onsdag – Detaljplan för Galeasen 1. Med andra ord – en del av området på Sanden Södra. Här finns det anledning att vara betydligt mer kritisk….
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer