Arkiv
Grattis Magnus Larsson!
Så fick han då sitt välförtjänta pris – Magnus Larsson i Sikhall.
På gårdagens mycket välbesökta och uppskattade födelsedagskalas för Vänersborgs stad fick Magnus Larsson från Sikhall mottaga kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för sitt fantastiska arbete med att renovera Sikhalls magasin. Priset delades ut av byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) tillsammans med nämndens vice ordförande Piotr Gabrys (M) och stadsarkitekt Martin Staude.
Byggnadsnämnden motiverade valet med följande ord:
”Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett fint och välbehövt byggnadsvårdsprojekt.
Spannmålsmagasinet är ett byggnadsminne som har räddats från förfall genom nödvändiga reparationer med traditionella material och metoder.
I byggnaden som nu används som samlingslokal visas historiska föremål med anknytning till Sikhalls historia inom lantbruk och sjöfart.
Byggnadsnämnden är tacksam för fastighetsägarens engagemang för både platsen och huset.”
Magnus Larsson har gjort en makalös och mycket imponerande insats. Sikhalls magasin, som byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre, har blivit “återfött”. Det är nu som nytt med bland annat nytt tak och nya fönster. Sikhalls magasin kommer att kunna stå kvar i många decennier framöver. (I blogginlägget “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)” har jag redogjort mer i detalj för arbetet som Larsson har utfört i och på magasinet.)
En stolt Magnus Larsson tog emot priset i Bojorten inför en månghövdad och entusiastisk publik. Han tackade för priset och sa:
“Det är lite ironi att på den här platsen i den gamla sessionssalen för 21 år sedan togs beslut att förköpa mitt hus, hem, all min jord och skog och sommarstugan. Då ansågs jag vara ett hot mot magasinet. Nu står jag här och tar emot pris för renoveringen av magasinet som jag räddat från ett totalt förfall.”
Kommunen fattade beslut 2005 att förköpa Magnus Larssons då nyligen förvärvade fastigheter i Sikhall, däribland marken där Sikhalls magasin var beläget. Kommunchefen skrev som motivering till det som egentligen var en expropriation:
“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. … Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. Kommunen bedömer att den är bäst lämpad för att genomföra dessa åtgärder och att den därför bör äga Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sörbo 1:4.”
Kommunen “är bäst lämpad”… (Det går att läsa vad som hände under åren 2025-2027 i min bloggserie “Historien om Magnus Larsson”, 25 avsnitt.)
Nu har vi facit i hand. Kommunen lyfte under nästan 20 år knappast ett finger för att utveckla Sikhallsområdet eller magasinet. Det mesta förföll. Socialdemokraternas och Centerpartiets enda syfte med förköpet/expropriationen visade sig vara att stoppa Magnus Larsson, precis som många misstänkte från början. Det lyckades de styrande med.
Det illustreras kanske allra bäst av två exempel. För det första när samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) den 15 december 2023 överklagade ett beslut i sin egen nämnd till Förvaltningsrätten. (Se ”SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) De accepterade inte oppositionspartiernas majoritetsbeslut
när det gällde de fastighetsrättsliga lösningarna mellan kommunen och Magnus Larsson. (Se nedan.)
För det andra när Magnus Larsson skulle påbörja renoveringen av det magasin som han igår fick pris för. När Larsson begärde strandskyddsdispens för att anlägga en serviceväg vid magasinet för att kunna sätta upp byggnadsställningar, som var nödvändigt för att byta tak, sa miljö- och byggnadsförvaltningen nej. Hade inte politikerna i nämnden och förvaltningschef Sandin ingripit så hade inte magasinet blivit renoverat… (Se “Ingen dispens för Magnus Larsson?”.) Det kan jämföras med Länsstyrelsens positiva inställning till Magnus Larsson när Länsstyrelsen den 16 maj 2023 skrev:
“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”
För att möjliggöra en fortsatt utveckling i Sikhall drev oppositionspartierna i kommunfullmäktige och samhällsbyggnadsnämnden igenom att en fastighetsreglering skulle göras. De fastighetsrättsliga lösningarna blev klara den 21 augusti 2025 när Lantmäterimyndigheten fastställde avtalet mellan kommunen och Magnus Larsson. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.)
De fastighetsrättsliga lösningarna innebar att Magnus Larsson fick köpa tillbaka stora delar av de fastigheter som han förvärvade 2005, dock inte allt. Nu ligger vägen öppen för en utveckling av området runt Sikhallsviken.
I teorin…
Det tycks som om motståndet från miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter… Signalerna tyder på en fortsatt obstruktion av Magnus Larssons planer. Larsson behöver nämligen en hel del tillstånd. Det gäller t ex bygglov och strandskyddsdispenser för att anlägga en servicebyggnad vid magasinet med lokaler för bland annat kök, personalutrymmen och inte minst toaletter, tillstånd för vattenverksamhet för att bygga om, förlänga och bredda stenpiren inklusive sanering av kreosotstolparna i bryggan.
Diplom och plakett på plats!
Det finns några socialdemokrater som har gratulerat Magnus Larsson till Byggnadsvårds- och arkitekturpriset. Kan man hoppas att de styrande partierna med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen har ändrat uppfattning om Magnus Larsson och hans arbete för att utveckla Sikhall? Och istället för att stjälpa börjar hjälpa Magnus Larsson i hans arbete. Ska jag vara ärlig så tror jag inte det, men hoppas kan man väl? Det är säkerligen även förhoppningen hos majoriteten av de åskådare som var på plats när Magnus Larsson mottog sitt välförtjänta pris.
Födelsedagskalaset var för övrigt mycket lyckat. Det var antagligen publikrekord, vilket tyvärr fick följden att tårtorna inte räckte till alla gratulanter. Alla invånare hade chans att prata med både politiker 
och tjänstepersoner i de olika förvaltningarna samt anställda och frivilligarbetare i olika bolag, föreningar och organisationer. Jag blev lite extra imponerad över Demokrati- och Jämställdhetsberedningens bord. Där fick besökarna bland annat para ihop politiker med parti. Det var åtminstone en person som hade ett rätt…
Det var en mycket lyckad födelsedag. Kanske skulle Vänersborgs kommun ha ytterligare ett kalas under året – för Vänersborgs kommun…
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). 
De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
Sikhalls magasin och Magnus vann priset!
“Sent ska syndaren vakna. Skrattar bäst som skrattar sist.”
Så började jag förra årets blogginlägg när byggnadsnämnden utsåg Anders Solvarms nya hus, Atri, till vinnare av byggnadsnämndens nyinstiftade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) På sätt och vis skulle jag kunna börja detta inlägg på samma sätt.
Idag utsåg nämligen byggnadsnämnden Sikhalls Magasin till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Och bakom upprustningen och renoveringen av magasinet står Magnus Larsson.
Byggnadsnämnden motiverade priset på följande sätt:
”Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett fint och välbehövt byggnadsvårdsprojekt. Spannmålsmagasinet är ett byggnadsminne som har räddats från förfall genom nödvändiga reparationer med traditionella material och metoder. I byggnaden som nu används som samlingslokal visas historiska föremål med anknytning till Sikhalls historia inom lantbruk och sjöfart. Byggnadsnämnden är tacksam för fastighetsägarens engagemang för både platsen och huset.”
Sikhalls Magasin är en gammal anrik byggnad. Det byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre. Det ligger på en klippudde omgivet av Vänerns vatten på tre sidor. Det är ett viktigt historiskt minnesmärke för Gestad- och Sikhallsbygden och för hela Dalsland. (Se “Sikhalls magasin 1: Byggnaden”.) Magasinet förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Men magasinet stod på kommunens mark och det visade sig att kommunen inte lade två strån i kors för att underhålla och bevara Sikhalls magasin. Magasinet förföll i rask takt. Det var fuktskador, väggen mot sjön såg ut att falla ihop och taket höll på att rasa in. Magasinet slutade användas och det blev inte ens tillåtet att gå in i byggnaden. Ett stycke dalsländskt historia höll på att försvinna.
2022 överläts nyttjanderätten efter många om och men till Magnus Larsson. Och sedan började det hända saker. Larsson har bytt ut stolpar och brädor, han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Larsson har bytt tak och fönster. Invändigt har han gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord och byggt ett mottagningskök. Magnus Larsson har fått stöd och hjälp av Länsstyrelsen, men har själv gjort arbetet och dessutom använt både eget virke och egna pengar.
Magnus Larsson är en mycket värdig vinnare av priset.
Sikhall har hittills tagit storslam. De båda vinnarna av byggnadsnämndens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”, Magnus Larsson 2025 och Anders Solvarm 2024 bor nämligen bara några stenkast ifrån varandra i Sikhall. Anders Solvarm fick så att säga Arkitekturpriset, medan Magnus Larsson fick Byggnadsvårdspriset.
Det var ett modigt och riktig beslut av byggnadsnämnden. Men överraskande. Magnus Larsson har aldrig varit och är fortfarande inte särskilt väl sedd i Vänersborgs kommunhus. Kommunen har på alla sätt och vis motarbetat Magnus Larsson. Det började redan när Magnus Larsson köpte fastigheten Sikhall 1:6 år 2005. Kommunen bestämde sig för att förköpa/expropriera hans nyförvärvade marker. Larsson gjorde motstånd och vände sig till domstol. Två år senare, i slutet av 2007, lyckades kommunen – och förköpte/exproprierade stora delar av Larssons fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Problemen med kommunen fortsatte för Magnus Larsson. Den tidens byggnadsnämnd med ordförande Dan Nyberg (S) i spetsen försvårade för Magnus Larsson när han skulle bygga sin bostad på fastigheten. Larsson fick inte bygglov och nämnden utdömde stora vitessummor. Den lade alla käppar den kunde hitta i Magnus Larssons hjul. Efter åtminstone fem beslut i Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen fick Magnus Larsson rätt på alla punkter.
Vänersborgs kommun ger sig inte. Magnus Larsson motarbetas fortfarande. De styrande partierna gör tillsammans med flera förvaltningar gemensam sak för att stoppa Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Fastighetsregleringen blev i och för sig efter många års fördröjande och förhalande av kommunen äntligen klar i september i år. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.) Men detaljplanen förhalas fortfarande och är nu inne på sitt 11:e år(!), vilket sannolikt är ett rekord i Sverige. (Se “I alla delar – utom Sikhall”.)
Det ska bli intressant att följa kommunens förehavanden gentemot Magnus Larsson efter dagens beslut. Sikhalls magasin är efterfrågat och eftertraktat för fester, bröllop, begravningar mm, men det är svårt för Larsson att hyra ut magasinet. Under hela vinterhalvåret låser nämligen kommunen de offentliga toaletter som finns i området, och utan toaletter ingen uthyrning. (Se “Toaletterna på Sikhall”.) Eftersom Sikhalls magasin är ett byggnadsminne går det inte att ordna toaletter inne i magasinet. Larsson vill därför bygga ett särskilt mindre hus för toaletter. Kommer han att få göra det? Byggnadsförvaltningen stretar emot och det är mycket tveksamt om det blir något av en toalettbyggnad.
De styrande partierna lyckades ju inte hindra fastighetsregleringen mellan kommunen och Magnus Larsson. Men skam den som ger sig. På kommunfullmäktige nästa vecka ligger ett förslag för att vässa kommunens verktyg mot “motsträviga” och “olydiga” kommuninvånare och fastighetsägare. Riktlinjerna för “markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” ska revideras… (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
Mandatperiodens byggnadsnämnd har varit modig när den fattade beslut om att tilldela Sikhalls magasin och Magnus Larsson kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Det var ett fantastiskt bra val och det innebär även en slags upprättelse för Magnus Larsson.
Prisutdelningen äger rum på Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026. Vinsten är ett diplom och en plakett att sätta på husfasaden. Gratulerar Magnus!!
Anm. Här kan du läsa om prisutdelningen – ”Grattis Magnus Larsson!”.
En fantastisk dag i Sikhall!
“Äntligen!”
Det ljuder av högljudda skri och tjut från Sikhall. Ljudvågorna färdas över Vänerns vatten via Nordstan till Vänersborgs kommunhus på Sundsgatan. Tjuten överröstar till och med fiskmåsarna, de frustrerade skriken från Sörbygården i Brålanda och de besvikna vrålen från blåsut- och dalslandsbor över avstängningen av Dalbobron.
Det är glädjetjut vi hör från Sikhall. Det är Magnus Larsson som ger utlopp för sin förtjusning och upprymdhet. Han har äntligen fått tillbaka stora delar av den mark som kommunfullmäktige den 21 november 2007 beslutade att förköpa/expropriera av honom. (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.) Det var en mörk dag för kommunen. Kommunfullmäktige tvingade en laglydig och skattebetalande undersåte till underkastelse under den byråkratiska makten.
Magnus Larsson hade förvärvat fastigheter i Sikhall (Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23 samt Sörbo 1:4) två år tidigare. På kartan till höger ser vi det område vid småbåtshamnen i Sikhall som Magnus Larsson tvingades “avyttra” till kommunen.
Efter många års kamp av Magnus Larsson och några politiker fattade samhällsbyggnadsnämnden den 23 november 2023 äntligen ett beslut om “riktlinjer” för ett avtal med Magnus Larsson om fastighetsrättsliga lösningar. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Det skulle till stor del återställa 
de tidigare fastighetsgränserna och möjliggöra en utveckling av Sikhall. Efter ett skamligt överklagande av de styrande partierna (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”), förhalanden, motarbetanden osv undertecknade Magnus Larsson och kommunen slutligen, den 18 september 2024, ett avtal om fastighetsregleringar, ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter beslutade oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden att godkänna de upprättade avtalshandlingarna.
Den 25 oktober 2024 inkom avtalet till lantmäterimyndigheten. Tiden gick, men den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten slutligen ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”). Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering följde i stort sett avtalet mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommun – se karta nedan.
Det gula området övergår till Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6, dvs den fastighet som marken och vattnet tillhörde innan november 2007. Kommunen behåller området Sikhall 1:4.
Beslutet kunde naturligtvis överklagas… Men idag fick jag följande besked från Lantmäterimyndigheten:
“Sista dagen för inkommande av överklagande har passerat. Vi väntar alltid två arbetsdagar innan vi registrerar ifall posten skulle ha strulat. Det är dock högst osannolikt.
På tisdag den 23/9 inför jag förändringarna i fastighetsregistret och på onsdag inför jag förändringarna i registerkartan.”
Magnus Larsson har väntat i nästan 20 år på att få tillbaka den mark som kommunen orättmätigt förköpte/exproprierade av honom. Nu öppnas möjligheterna för Larsson att börja förverkliga de drömmar och visioner som han har närt i decennier och som var orsaken till att han förvärvade området från första början.
Om jag känner Magnus Larsson rätt kommer han att göra allt för att få in el till magasinet så fort som möjligt. Det skulle möjliggöra tillställningar som t ex fester och bröllop utan att strömmen hela tiden går och proppar måste bytas. På agendan finns också en toalettbyggnad som gästerna kan utnyttja. (Det går inte att göra toaletter i magasinet eftersom det är kulturminnesskyddat.) Larsson vill också sätta upp sjöbodar, göra en uteservering och ett ordentligt kök vid magasinet etc.
Magnus Larsson kommer att söka strandskyddsdispens och bygglov. Naturligtvis har kommunen även fortsättningsvis möjligheter att sätta käppar i hjulet. Men alla vi som vill se en utveckling i området hoppas att kommunen äntligen förstår att “attraktiv och hållbar i alla delar” även gäller Sikhall.
Den 19 september 2025 blir en dag att minnas i Sikhall!
Om fastighetsregleringen i Sikhall
Den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”):
“Genom fastighetsreglering överförs mark och vattenområde från Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6. Vägmark inom Sikhall 1:6 överförs till Hopperud 1:12.”
Lantmäteriförrättningen, som beslutet om regleringen kallas, innehöll vissa mindre förändringar av de förslag som hade lagts fram tidigare i diskussionerna mellan Vänersborgs kommun (samhällsbyggnadsnämnden) och Magnus Larsson. Jag tänkte redogöra för hur Lantmäterimyndighetens förrättning ser ut och hur den motiveras i de olika områdena i Sikhall. Det handlar om områdena kring småbåtshamnen och badet.
Den del av fastighetsregleringen som gäller mellan Sikhall 1:4 (kommunens fastighet) och Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet) handlar om området kring småbåtshamnen och Sikhalls Magasin.
“Från fastigheten Sikhall 1:4 överförs ett markområde om 4.058 m² samt ett vattenområde om 8,9 hektar till Sikhall 1:6.”
Lantmäteriet skriver att det gamla spannmålsmagasinet är klassat som byggnadsminne och att det används för t ex bröllop. Det beskrivs vidare hur viktigt det är att Magnus Larsson får en markremsa som förbinder Sikhall 1:6 med magasinet som underlättar framdragning av el, vatten och avlopp (se pil på karta nedan):
“vilket stärker förutsättningarna för fortsatt användning och bevarande av byggnadsminnet.”
Det är ett stort område som överförs från Sikhall 1:4 (kommunen) till Sikhall 1:6 (Magnus Larsson). Då ska man känna till att dessa områden, plus det område som fortsättningsvis ska tillhöra kommunen, fram till 2008 tillhörde Sikhall 1:6. Kommunen styckade av Magnus Larssons fastighet och förköpte marken mot hans vilja, dvs det handlade om expropriering. Nu återgår marken till Magnus Larsson. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Det finns en stenpir i söder och en brygga i norr, som används för uthyrning av båtplatser. De områdena ska överföras till Sikhall 1:6 eftersom, skriver Lantmäteriet:
“Dessa verksamheter bedöms vara ett lämpligt komplement till den skogsbruksverksamhet som bedrivs på fastigheten.”
Det som är kvar av kommunens fastighet (Sikhall 1:4) ska användas till samma sak som det används till i dagsläget, nämligen parkering för allmänheten och iläggning av båtar. Det kan också konstateras att hela området, även Sikhall 1:6 alltså, omfattas av strandskyddsbestämmelser.
De nya fastighetsgränserna medför ingen förändring i markanvändningen, men det ger således Magnus Larsson möjlighet att dra in el och VA till magasinet samt utveckla småbåtshamnen med uthyrning av båtplatser.
Lantmäteriförrättningen innebär även förändringar i området vid Sikhallsbadet.
Både Magnus Larsson (Sikhall 1:6) och kommunen (Hopperud 1:12) äger mark i området. Förrättningen innebär både byte och förvärv av mark:
“Området som överförs från Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6 består av ca 1,3 hektar slyig skog och sankmark och ca 700 m² vatten. Hopperud 1:12, används som badplats och väg, har ingen nytta av marken då den är slyig och sank. Det berörda mark- och vattenområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser.”
Lantmäteriet fortsätter:
“Fastighetsbildningen medför ingen förändring i markanvändningen. Risken för privatisering är mycket låg, då bostaden på Sikhall 1:6 ligger långt därifrån.”
Och inte minst viktigt:
“Även i detta fall har marken som överförs till Sikhall 1:6 tidigare tillhört fastigheten.”
Även denna mark förköpte (exproprierade) alltså kommunen av Magnus Larsson år 2007 – mot Larssons vilja.
Förvärvet av området med “slyig skog och sankmark” innebär möjligheter för Magnus Larsson att utveckla området. Han har planer på att t ex utöka badstranden, anlägga en park och fler parkeringsplatser.
I förrättningen ingår också att ett område förs över från Sikhall 1:6 (Magnus Larsson) till Hopperud 1:12 (kommunen) – se siffran 4 på kartan ovan. Området består av vägmark som används av Hopperud 1:12 (badgäster) och flertalet fastigheter längre in på vägen. Området ska fortsätta att vara väg och därmed blir det ingen ändrad markanvändning.
Lantmäteriet konstaterar slutligen att marköverföringarna inte motverkar syftet med strandskyddsbestämmelserna.
Det här är alltså vad lantmäteriförrättningen innebär för fastighetsgränserna i sin helhet. (Med undantag att det också ingår i förrättningen att Magnus Larsson säljer en del av Sikhall 1:6 till en privatperson, se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”.)
Det är viktigt att komma ihåg att Magnus Larsson erlägger en summa pengar för att förvärva kommunens mark. Priset ingår också i förrättningen.
Nästa steg i Sikhalls (eventuella) utveckling blir upprättandet av en detaljplan – den detaljplan som byggnadsnämnden fattade beslut om år 2015. Det är väl ingen med kunskap om kommunens inställning till Larsson och Sikhall som tror att den processen kommer att gå smärtfritt…. Om nu Lantmäteriförrättningen överhuvudtaget vinner laga kraft. Och det gör den:
“Under förutsättning att inget förrättningsbeslut överklagas kommer resultatet av förrättningen att registreras i fastighetsregistret. Detta sker tidigast den 24 september 2025.”
En förhoppningsvis positiv fortsättning följer så småningom…
Sikhall: Beslut från Lantmäteriet
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september, beslutade oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden att godkänna de upprättade avtalshandlingarna. 
Det var en mycket positiv och glädjande händelse för alla som vill se en utveckling i Sikhall. Det hade Magnus Larsson väntat på sedan 2015 när byggnadsnämnden beslutade att en detaljplan skulle upprättas i Sikhallsområdet.
Innan fastighetsregleringen mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson kunde bli verklighet så var det emellertid tvunget att kommunens Lantmäterimyndighet godkände avtalet. Och det tog tid. Och tid… (Se “I Sikhall står tiden still”.)
Men till slut hände det…
Den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten äntligen ett beslut:
“Genom fastighetsreglering överförs mark och vattenområde från Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6. Vägmark inom Sikhall 1:6 överförs till Hopperud 1:12. Vidare överförs mark från Sikhall 1:6 till Sikhall 1:39.”
Samhällsbyggnadsnämndens beslut verkställdes. Vänersborgs kommun, som äger fastigheterna Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 (vid Sikhalls badplats) och Magnus Larsson, som äger Sikhall 1:6, ska reglera/ändra fastighetsgränserna enligt (i stort sett) nämndens beslut. Samtidigt överförs en bit av Magnus Larsson mark 
till en privatperson som bor i området (Sikhall 1:39), vilket alltså regleras samtidigt och inte har något med samhällsbyggnadsnämndens beslut att göra.
Med andra ord “byts och överförs mark” mellan parterna. Självklart är en del pengar inblandade i justeringarna av fastighetsgränserna.
Lantmäterimyndigheten skriver i sitt beslut:
”Arbete med detaljplan pågår inom de områden som fastighetsbildningen berör. Fastighetsbildningen försvårar inte en ändamålsenlig användning av området, orsakar inte olämplig bebyggelse och motverkar inte en lämplig planläggning av området. Muntligt samråd har skett med byggnadsnämnden 2025-08-15, som tillstyrker fastighetsbildningen (FBL 3:3).”
Glädjen ska dock inte tas ut i förskott. Fastighetsregleringarna i Sikhall kan överklagas, inom 4 veckor. Lantmäteriförrättningen, som beslutet om regleringen kallas, kan överklagas av flera parter. Sakägare, dvs de som berörs av förrättningen som t ex. grannar (fastighetsägare) kan göra det. 
Det kan också Länsstyrelsen i vissa fall, t ex när förrättningen rör allmänna intressen som miljöskydd, strandskydd eller riksintressen.
Det torde dock vara svårt för Länsstyrelsen att överklaga med några hållbara argument. Lantmäteriet skriver nämligen:
”Marken överförs till en skogsbruksfastighet. Risken för privatisering bedöms som mycket låg, då bostaden på Sikhall 1:6 redan har tillgång till vatten och brygga. Fastighetsbildningen medför ingen förändring i markanvändningen. Verksamheter som bedrivs inom området kommer att fortsätta som tidigare efter genomförd fastighetsbildning.”
Magnus Larsson har varit med om överklaganden tidigare. Vem minns inte när ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade sin egen nämnds, dvs samhällsbyggnadsnämnden, beslut om att att godkänna avtalet med Magnus Larsson. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Eller Länsstyrelsens tidigare till synes godtyckliga ställningstaganden i Sikhall. Det är även rykten i svang som viskar att det redan är någon med anknytning till kommunhuset som ställt frågan till Länsstyrelsen om lantmäteriförrättningen går att stoppa med hjälp av strandskyddsreglerna… (Jämför citatet ovan.)
Det finns många i kommunhuset, både tjänstepersoner och ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet som inget annat tycks vilja än att sätta käppar i hjulen för en utveckling av Sikhall. De har 4 veckor på sig att göra det. I så fall kommer ärendet så småningom upp i Mark- och miljödomstolen (MMD) och möjligtvis Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Och en sådan process kan bli lika seg och långvarig som Lantmäteriets handläggning av ärendet, dvs upp mot ett år.
Lantmäteriet, och Magnus Larsson, och samhällsbyggnadsnämndens majoritet, kommer dock, som jag ser det, att ha stora möjligheter att få rätt, dvs att Lantmäteriets beslut kommer att stå fast. Lantmäterimyndigheten skriver nämligen något som är oerhört viktigt och mycket svårt att bortse från:
”Den tidigare fastighetsindelningen återställs, eftersom det berörda mark- och vattenområdet fram till år 2008 tillhörde samma fastighet som det förs till.”
Lantmäterimyndighetens förrättning är ett steg framåt. Om inte beslutet överklagas så är det ett mycket stort steg för Magnus Larssons planer och möjligheter att utveckla Sikhall. Då skulle han bland annat kunna dra nya elledningar till Sikhalls Magasin…
Lantmäterimyndigheten skriver i beslutet:
”Att marken kring byggnaden (Sikhalls Magasin; min anm) tillförs ägaren av byggnaden underlättar framdragning av el, vatten och avlopp, vilket stärker förutsättningarna för fortsatt användning och bevarande av byggnadsminnet.”
Överklagas beslutet så står Magnus Larsson och stampar på samma ställe som tidigare – och alla boenden i dalslandsdelen av kommunen får återigen erfara att kommunens vision om “attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” inte gäller dem.
I inlägget ”Om fastighetsregleringen i Sikhall” redogör jag för hur Lantmäterimyndighetens förrättning ser ut rent konkret och hur den motiveras i de olika områdena i Sikhall.
I Sikhall står tiden still
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Det var en mycket positiv och glädjande händelse för alla som vill se en utveckling i Sikhall. Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Det skrev jag om i ett blogginlägg om Sikhall för snart två månader sedan – “I alla delar – utom Sikhall”. Och detta vet sedan länge alla invånare i Vänersborgs kommun i allmänhet och dalslandsborna i synnerhet.
Kommunen har, som alla som följt Sikhallsärendet erfarit, försvårat och förhindrat Magnus Larssons planer, och en utveckling i Sikhall. Tiden som har gått sedan blogginlägget har inte heller gett anledning till att ändra denna uppfattning…
För att den fastighetsreglering som samhällsbyggnadsnämnden och Magnus Larsson hade kommit överens om och undertecknat ska bli verklighet, så måste den godkännas av Lantmäteriet i kommunen. Jag ställde frågan till byggnadsförvaltningen varför det tog så lång tid för Lantmäteriet, det hade ju gått nästan 8 månader efter undertecknandet. Jag fick svaret att det hade varit kö på ärenden. På Lantmäteriets hemsida står det:
“Från det att ansökan kommer in till oss tar det ca 5 månader innan vi kan påbörja handläggningen.”
Enligt kommuninvånare som varit i kontakt med Lantmäteriet är väntetiden snarare en policy… Utom för kommunen själv… Om vi jämför med avstyckningen av Fregatten på Sanden södra, som kommunen köpte i februari-mars någon gång, så är den redan godkänd och klar…
Men nu var det snart klart skrev byggnadsförvaltningen:
“Just nu så är handläggningen i stort sett klar”
Den 22 maj skulle beslutet fattas. Det har inte fattats än. Däremot har stolparna/rören för de nya fastighetsgränserna placerats ut i slutet av maj. Det visade sig dock att några gränser såg bättre ut på kartan än i verkligheten. Vid 
Sikhallsbadet justerades gränsen något till kommunens fördel (vid infarten till parkeringen). Det var ok med Magnus Larsson. Larsson ville sedan justera gränsen något vid rampen vid småbåtshamnen. Det skulle skapa ytterligare två båtplatser. Det gick inte kommunen med på…
Magnus Larsson tyckte då att justeringen av gränsen kunde kvitta men innan det hann göras en överenskommelse mellan kommunen och Larsson gick kommunens representant på semester…. Och eftersom det inte kom något besked till Lantmäteriet om en överenskommelse så kunde inte lantmätaren fatta något beslut. Vilket naturligtvis är tråkigt eftersom det antagligen bara är någon timmes kontorsarbete kvar…
Och som sagt, de två båtplatserna spelar ingen större roll. I småbåtshamnen ligger det just nu bara 3 båtar. Det är ingen som vill ha båtarna i Sikhall. Kommunen har släckt ner ljusen i området nattetid och det gör att båtägare är rädda för stölder.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har också satt upp två elmätare i hamnområdet, varav en mätare för Sikhalls magasin. “Undermätaren” tycks vara ganska onödig eftersom magasinet inte drar mindre ström för att den är uppsatt. Problemet med strömmen är istället att propparna hela tiden går i magasinet när människor
vistas där. Kommunens huvudsäkring är nämligen på bara 16 ampere, men enbart pumpen till de kommunala toaletterna på hamnområdet drar 16 ampere när den sätter igång. Det betyder att sätts en kaffebryggare eller lampa på samtidigt som pumpen går så går propparna… Larsson har därför fått byta proppar under tiden som arrangemang har pågått i magasinet.
Det bästa vore naturligtvis om kommunen snabbt fixade huvudsäkringen till minst 25 ampere. Då kanske också belysningen på planen kunde vara tänd under dygnets mörka timmar. Men i samband med att mätarna installerades så satte kommunen istället lås på proppskåpet. Det gör det i praktiken omöjligt att i fortsättningen ha arrangemang i magasinet. Det omöjliggör även det traditionella Sikhall Rock som planerades in senare i sommar.
Det är mycket svårt att förstå varför samhällsbyggnadsförvaltningen vidtar åtgärder som i praktiken stänger av strömmen för magasinet och därmed alla arrangemang. Det bekräftar på sätt och vis att det finns krafter i kommunhuset som vill försvåra och sätta käppar i hjulet för Magnus Larsson. Och jag tänker på vad fastighetschefen skrev den 12 maj angående magasinet (se “I alla delar – utom Sikhall”):
“vi från förvaltningen [har] ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”
Jag skrev till fastighetschefen och påpekade detta samt beskrev konsekvenserna av att ha en för låg huvudsäkring samtidigt som proppskåpet var låst. Han var på semester… Den tillförordnade fastighetschefen ordnade dock så att Magnus Larsson ska få en nyckel till proppskåpet.
Egentligen är både proppbyten, nycklar, mätare mm helt onödiga. När fastighetsregleringen är klar, som alltså är godkänd och påskriven av samhällsbyggnadsnämnden och Magnus Larsson i september förra året och inskickad till Lantmäteriet i oktober, så kommer Magnus Larsson att äga en markbit som sammanbinder hans fastighet (Sikhall 1:6 – se pilen på kartan) med Sikhalls magasin. Han kan då lösa elfrågan helt på egen hand. Och det vet samhällsbyggnadsförvaltningen. Så därför kan man undra varför de satte in två onödiga ”undermätare”… Två servicebussar, två montörer plus material typ skåp och elmätare osv – räcker 60.000 kr…?
För att problemen med Sikhalls magasin ska bli lösta krävs alltså att någon på samhällsbyggnadsförvaltningen skriver på överenskommelsen med Magnus Larsson om de mindre justeringarna av fastighetsgränserna och att Lantmäteriet sedan godkänner dessa. 
Men så länge som Lantmäteriet inte har gjort det, så kan inte Magnus Larsson gräva ner nya elledningar till Sikhalls magasin. Och bli oberoende av Vänersborgs kommun när det gäller elen.
Cirkeln är sluten, men tiden står still…
Samhällsbyggnadsnämndens beslut är efter snart 10 månader fortfarande inte verkställt. Hur svårt kan det vara?
I alla delar – utom Sikhall
Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.
Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)
Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området. Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.
Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:
“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”
Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)
Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. 
Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)
Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)
Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.
Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:
“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.
Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).
Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”
Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)
Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin.
Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.
Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…
Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)
Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…
Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.
Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…
Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…
För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)
Fastighetschefen svarade:
“Här är svar från Fastighet och service:”
Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:
“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”
Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).
Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.
År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.
Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall
Det är sig likt i Sikhall. Toalettbyggnaden på den stora grusplanen framför magasinet och Segelsällskapets fastighet är fortfarande låst. Det har den varit under hela vintersäsongen och kommer att vara så ett tag till. De människor som vill besöka och vistas i området måste ha kontroll på sina basala behov eller utnyttja naturen. Eller stanna hemma. (Se “Toaletterna på Sikhall”.)
Fastighetsgränserna är sig också lika, fast oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden den 19 september 2024 med voteringssiffrorna 6-5 beslutade att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling…”
Parterna, dvs kommunen och Magnus Larsson, undertecknade i höstas avtalet/överenskommelsen om fastighetsregleringen i Sikhall. (Se “Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder”.) Det slutliga beslutet om fastighetsreglering måste dock fattas av det kommunala Lantmäteriet. Och det tar tid. Det torde vara en formsak, men tydligen ska ärendet liksom fina viner “ligga till sig” ett tag innan Lantmäteriet kan komma till skott. Ändringar i fastighetsgränserna kan alltså inte fastställas förrän framåt sommaren. Kanske samtidigt som toaletterna i Sikhall ska låsas upp… Men då kan det kanske bli så nära semestrarna att Lantmäteriet inte hinner klart. Och arbetet får fortsätta till hösten… När kommunen låser toaletterna igen.
Under tiden får Magnus Larsson vänta. Och så också detaljplanen. Fastighetsregleringarna är ju en nödvändig åtgärd för att detaljplanen ska kunna utarbetas och fastställas – och Larsson göra verklighet av sina planer och visioner. Dessutom är fastighetsregleringen nödvändig för att Larsson ska kunna dra VA och el till Magasinet. Och om inte fastighetsregleringen blir klar till sommaren blir inte detaljplanen det heller. Kanske till sommaren om 4-5 år… Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar. Elledningarna klarar nämligen inte av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.
Det borde för övrigt vara på tiden att detaljplanen blir klar. Byggnadsnämnden fattade, efter initiativ av fyra fastighetsägare i Sikhall (inklusive Magnus Larsson), beslut den 19 maj 2015 om att upprätta en detaljplan i Sikhall… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Det är snart 10 år sedan, och fortfarande är den alltså långt ifrån klar. Det torde vara svenskt rekord…
Det upprättades ett förslag till detaljplan 2017, men fastighetsägarna var långt ifrån eniga med kommunen om förslaget. De hade andra åsikter och synpunkter på ganska många saker, men framför allt på två områden. Det handlade om det mindre skogsområdet kring Svartebäcks utlopp väster om badplatsen och småbåtshamnen vid magasinet. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.)
Sedan har detaljplanearbetet stått still. Kommunen har krävt diverse dyra utredningar, men Magnus Larsson har inte velat lägga ner stora pengar på dessa om inte fastighetsregleringarna först blir avklarade. På kommunens hemsida finns det en sida med pågående detaljplaner. Klickar man på “Detaljplan för Sikhallsviken” kan man läsa:
“I oktober 2021 fattade byggnadsnämnden beslut om att arbeta vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i skisserna. Innan planförslaget kan omarbetas och skickas ut på granskning behöver ett antal undersökningar göras. Miljö- och byggnadsförvaltningen väntar på klartecken från exploatörerna att gå vidare med undersökningarna.”
Kommunens tekniska förvaltningar har, som skildrats i otaliga inlägg i denna blogg, inte varit särskilt positiva till Magnus Larsson. Och motståndet och motarbetandet tycks hålla i sig. Inget är enkelt för kommunen, tjänstepersonerna tycks leta alla möjligheter att försvåra, fördyra och omöjliggöra en utveckling av Sikhall.
Magnus Larsson styckar gärna av och säljer mark i Sikhall till personer som vill slå ner sina bopålar i det attraktiva området. Byggnadsnämnden beslutade dock, redan i januari 2021, på förslag från förvaltningen att inte ge några fler bygglov förrän det fanns en detaljplan. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.) Trots att Larsson blivit lovad att få stycka av tre tomter varje år. Det var ett avtal som parterna kom överens om när kommunen fick dra VA-ledningar över Larssons mark, trots att det inte fanns någon detaljplan. Vilket Larsson hade rätt att kräva. (Magnus Larsson har efter möda och stort besvär faktiskt fått sålt en tomt i Sikhall efter 2021.)
Men inget är enkelt på Sikhall.
På en av tomterna som Larsson sålde för flera år sedan vill nu fastighetsägarna bygga en komplementbyggnad. För den sakens skull vill de utöka sin befintliga tomt genom att köpa en bit av Magnus Larssons mark. Och Larsson är villig att sälja.
Fastighetsägarna hörde sig för hos byggnadsförvaltningen vad som gällde och vad de skulle tänka på. En komplementbyggnad var inte att tänka på, sa byggnadsförvaltningen, det gick emot detaljplanen. Men det finns ju ingen detaljplan i Sikhall…? Nä förvisso, men tanken var att det skulle vara naturmark just där, utanför fastighetsgränsen, där komplementbyggnaden skulle uppföras. Ansåg byggnadsförvaltningen. Fast det inte finns någon detaljplan…
Det hör till saken, som nämndes ovan, att Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna hade sagt nej till förslaget på detaljplan. 
Och just den här naturmarken hade de motsatt sig eftersom naturmarken skulle ta bort utsikten över Sikhallsviken. Man ska också komma ihåg att det alltid är politikerna i byggnadsnämnden som beslutar om negativa bygglov (avslag), inte tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen…
Efter samtal och diskussioner så tändes ändå ett hopp hos fastighetsägarna. De ombads att ansöka om ett förhandsbesked för komplementbyggnaden. Det är dock tveksamt om det behövdes ett förhandsbesked när de bara ville utöka sin befintliga tomt. Det kanske hade räckt med fastighetsreglering (Lantmäteriet) och ansökan om bygglov. Men fastighetsägarna gjorde som de blev tillsagda.
Byggnadsförvaltningen bestämde då att göra en “grannhöran”. Det är brukligt och den skickades ut den 17 februari (2025). Byggnadsförvaltningen bjöd in fastighetsägare som bodde bortåt 400 meter fågelvägen från den blivande byggnaden att inkomma med synpunkter, och trots att det var berg och skog emellan som gjorde att husen var utom syn- och hörhåll från varandra. Och med tanke på Barnkonventionen så får vi inte glömma barnen. Tänkte säkerligen byggnadsförvaltningen. I brevet om synpunkter på byggnationen till grannarna (“grannhöran”) skrev byggnadsförvaltningen därför:
“Som sakägare/fastighetsägare, berörd hyresgäst eller berörd boende har du möjlighet att komma in med synpunkter på byggnationen innan beslut fattas i ärendet. Tillfråga även barn som bor i ditt hushåll.”
Ja, det kan ju vara intressant att höra vad Lisa 7 år tycker om en blivande komplementbyggnad vid ett hus utom syn- och hörhåll som hon kanske aldrig har sett… Lisa kommer sannolikt att få ytterligare en chans av byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun att komma med synpunkter om komplementbyggnaden. Det är när fastighetsägarna ska ansöka om bygglov… Jag undrar om andra kommuner är lika bra på att följa Barnkonventionen… Jag har dock aldrig hört talas om att man hör personer under 18 år.
Men krävs det grannhöran överhuvudtaget?
I Boverkets “PBL Kunskapsbanken” står det vad som gäller. (Se “Att höra grannar och andra”.) Det är inte helt enkelt, det är nämligen lite olika beroende på om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser i det berörda området. I Sikhall finns varken detaljplan eller områdesbestämmelser.
På Boverkets webbplats står det att grannar och andra berörda ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig om det gäller ansökan om bygglov eller förhandsbesked men:
“Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus.”
Oj… Läser jag rätt?
“utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus”
Vad jag förstår så betyder det att ingen grannhöran behöver göras överhuvudtaget, varken vid förhandsbesked eller bygglov. Men jag har antagligen missat något, byggnadsförvaltningen har säkert koll på vad som gäller enligt PBL…
Byggnadsförvaltningen ställde också andra krav på fastighetsägarna. Förvaltningen kräver en dagvattenutredning och att marken används till vattenmagasin. 
Det är lite underligt kan man tycka. Fastigheten med hus och några andra mindre byggnader ligger på bergig mark uppe på en höjd. Från fastigheten lutar det ganska brant ner mot Vänern. Det räcker att man som amatör ställer sig vid landsvägen med ryggen mot sjön och tittar upp mot byggnaderna så inser man att risken för översvämningar torde vara tämligen minimal…
Om byggnadsförvaltningen åkte till Sikhall och gick runt i det aktuella området så skulle de dessutom se att det finns två större diken mellan husen som leder bort eventuellt överflödigt vatten, ner mot åkern och sjön.
Trots att partierna i opposition har fattat beslut som ger förutsättningar för Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall att utveckla området så stretar Vänersborgs kommun emot. Magnus Larssons planer och visioner i Sikhall motarbetas och alla som har med honom att göra tycks få problem. Fortsätter det så kommer inget mer att utvecklas i Sikhall. Och då är det dags att ändra kommunens vision:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, utom Sikhall, hela livet”
Det är med andra ord sig likt i Sikhall, Vänersborgs kommun jobbar hårt för att se till att ingen utveckling ska ske…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer