Arkiv
Sikhalls magasin och Magnus vann priset!
“Sent ska syndaren vakna. Skrattar bäst som skrattar sist.”
Så började jag förra årets blogginlägg när byggnadsnämnden utsåg Anders Solvarms nya hus, Atri, till vinnare av byggnadsnämndens nyinstiftade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) På sätt och vis skulle jag kunna börja detta inlägg på samma sätt.
Idag utsåg nämligen byggnadsnämnden Sikhalls Magasin till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Och bakom upprustningen och renoveringen av magasinet står Magnus Larsson.
Byggnadsnämnden motiverade priset på följande sätt:
”Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett fint och välbehövt byggnadsvårdsprojekt. Spannmålsmagasinet är ett byggnadsminne som har räddats från förfall genom nödvändiga reparationer med traditionella material och metoder. I byggnaden som nu används som samlingslokal visas historiska föremål med anknytning till Sikhalls historia inom lantbruk och sjöfart. Byggnadsnämnden är tacksam för fastighetsägarens engagemang för både platsen och huset.”
Sikhalls Magasin är en gammal anrik byggnad. Det byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre. Det ligger på en klippudde omgivet av Vänerns vatten på tre sidor. Det är ett viktigt historiskt minnesmärke för Gestad- och Sikhallsbygden och för hela Dalsland. (Se “Sikhalls magasin 1: Byggnaden”.) Magasinet förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Men magasinet stod på kommunens mark och det visade sig att kommunen inte lade två strån i kors för att underhålla och bevara Sikhalls magasin. Magasinet förföll i rask takt. Det var fuktskador, väggen mot sjön såg ut att falla ihop och taket höll på att rasa in. Magasinet slutade användas och det blev inte ens tillåtet att gå in i byggnaden. Ett stycke dalsländskt historia höll på att försvinna.
2022 överläts nyttjanderätten efter många om och men till Magnus Larsson. Och sedan började det hända saker. Larsson har bytt ut stolpar och brädor, han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Larsson har bytt tak och fönster. Invändigt har han gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord och byggt ett mottagningskök. Magnus Larsson har fått stöd och hjälp av Länsstyrelsen, men har själv gjort arbetet och dessutom använt både eget virke och egna pengar.
Magnus Larsson är en mycket värdig vinnare av priset.
Sikhall har hittills tagit storslam. De båda vinnarna av byggnadsnämndens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”, Magnus Larsson 2025 och Anders Solvarm 2024 bor nämligen bara några stenkast ifrån varandra i Sikhall. Anders Solvarm fick så att säga Arkitekturpriset, medan Magnus Larsson fick Byggnadsvårdspriset.
Det var ett modigt och riktig beslut av byggnadsnämnden. Men överraskande. Magnus Larsson har aldrig varit och är fortfarande inte särskilt väl sedd i Vänersborgs kommunhus. Kommunen har på alla sätt och vis motarbetat Magnus Larsson. Det började redan när Magnus Larsson köpte fastigheten Sikhall 1:6 år 2005.
Kommunen bestämde sig för att förköpa/expropriera hans nyförvärvade marker. Larsson gjorde motstånd och vände sig till domstol. Två år senare, i slutet av 2007, lyckades kommunen – och förköpte/exproprierade stora delar av Larssons fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Problemen med kommunen fortsatte för Magnus Larsson. Den tidens byggnadsnämnd med ordförande Dan Nyberg (S) i spetsen försvårade för Magnus Larsson när han skulle bygga sin bostad på fastigheten. Larsson fick inte bygglov och nämnden utdömde stora vitessummor. Den lade alla käppar den kunde hitta i Magnus Larssons hjul. Efter åtminstone fem beslut i Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen fick Magnus Larsson rätt på alla punkter.
Vänersborgs kommun ger sig inte. Magnus Larsson motarbetas fortfarande. De styrande partierna gör tillsammans med flera förvaltningar gemensam sak för att stoppa Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Fastighetsregleringen blev i och för sig efter många års fördröjande och förhalande av kommunen äntligen klar i september i år. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.) Men detaljplanen förhalas fortfarande och är nu inne på sitt 11:e år(!), vilket sannolikt är ett rekord i Sverige. (Se “I alla delar – utom Sikhall”.)
Det ska bli intressant att följa kommunens förehavanden gentemot Magnus Larsson efter dagens beslut. Sikhalls magasin är efterfrågat och eftertraktat för fester, bröllop, begravningar mm, men det är svårt för Larsson att hyra ut magasinet. Under hela vinterhalvåret låser nämligen kommunen de offentliga toaletter som finns i området, och utan toaletter ingen uthyrning. (Se “Toaletterna på Sikhall”.) Eftersom Sikhalls magasin är ett byggnadsminne går det inte att ordna toaletter inne i magasinet. Larsson vill därför bygga ett särskilt mindre hus för toaletter. Kommer han att få göra det? Byggnadsförvaltningen stretar emot och det är mycket tveksamt om det blir något av en toalettbyggnad.
De styrande partierna lyckades ju inte hindra fastighetsregleringen mellan kommunen och Magnus Larsson. Men skam den som ger sig. På kommunfullmäktige nästa vecka ligger ett förslag för att vässa kommunens verktyg mot “motsträviga” och “olydiga” kommuninvånare och fastighetsägare. Riktlinjerna för “markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” ska revideras… (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
Mandatperiodens byggnadsnämnd har varit modig när den fattade beslut om att tilldela Sikhalls magasin och Magnus Larsson kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Det var ett fantastiskt bra val och det innebär även en slags upprättelse för Magnus Larsson.
Prisutdelningen äger rum på Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026. Vinsten är ett diplom och en plakett att sätta på husfasaden. Gratulerar Magnus!!
En fantastisk dag i Sikhall!
Det ljuder av högljudda skri och tjut från Sikhall. Ljudvågorna färdas över Vänerns vatten via Nordstan till Vänersborgs kommunhus på Sundsgatan. Tjuten överröstar till och med fiskmåsarna, de frustrerade skriken från Sörbygården i Brålanda och de besvikna vrålen från blåsut- och dalslandsbor över avstängningen av Dalbobron.
Det är glädjetjut vi hör från Sikhall. Det är Magnus Larsson som ger utlopp för sin förtjusning och upprymdhet. Han har äntligen fått tillbaka stora delar av den mark som kommunfullmäktige den 21 november 2007 beslutade att förköpa/expropriera av honom. (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.) Det var en mörk dag för kommunen. Kommunfullmäktige tvingade en laglydig och skattebetalande undersåte till underkastelse under den byråkratiska makten.
Magnus Larsson hade förvärvat fastigheter i Sikhall (Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23 samt Sörbo 1:4) två år tidigare. På kartan till höger ser vi det område vid småbåtshamnen i Sikhall som Magnus Larsson tvingades “avyttra” till kommunen.
Efter många års kamp av Magnus Larsson och några politiker fattade samhällsbyggnadsnämnden den 23 november 2023 äntligen ett beslut om “riktlinjer” för ett avtal med Magnus Larsson om fastighetsrättsliga lösningar. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Det skulle till stor del återställa
de tidigare fastighetsgränserna och möjliggöra en utveckling av Sikhall. Efter ett skamligt överklagande av de styrande partierna (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”), förhalanden, motarbetanden osv undertecknade Magnus Larsson och kommunen slutligen, den 18 september 2024, ett avtal om fastighetsregleringar, ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter beslutade oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden att godkänna de upprättade avtalshandlingarna.
Den 25 oktober 2024 inkom avtalet till lantmäterimyndigheten. Tiden gick, men den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten slutligen ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”). Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering följde i stort sett avtalet mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommun – se karta nedan.
Det gula området övergår till Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6, dvs den fastighet som marken och vattnet tillhörde innan november 2007. Kommunen behåller området Sikhall 1:4.
Beslutet kunde naturligtvis överklagas… Men idag fick jag följande besked från Lantmäterimyndigheten:
“Sista dagen för inkommande av överklagande har passerat. Vi väntar alltid två arbetsdagar innan vi registrerar ifall posten skulle ha strulat. Det är dock högst osannolikt.
På tisdag den 23/9 inför jag förändringarna i fastighetsregistret och på onsdag inför jag förändringarna i registerkartan.”
Magnus Larsson har väntat i nästan 20 år på att få tillbaka den mark som kommunen orättmätigt förköpte/exproprierade av honom. Nu öppnas möjligheterna för Larsson att börja förverkliga de drömmar och visioner som han har närt i decennier och som var orsaken till att han förvärvade området från första början.
Om jag känner Magnus Larsson rätt kommer han att göra allt för att få in el till magasinet så fort som möjligt. Det skulle möjliggöra tillställningar som t ex fester och bröllop utan att strömmen hela tiden går och proppar måste bytas. På agendan finns också en toalettbyggnad som gästerna kan utnyttja. (Det går inte att göra toaletter i magasinet eftersom det är kulturminnesskyddat.)
Larsson vill också sätta upp sjöbodar, göra en uteservering och ett ordentligt kök vid magasinet etc.
Magnus Larsson kommer att söka strandskyddsdispens och bygglov. Naturligtvis har kommunen även fortsättningsvis möjligheter att sätta käppar i hjulet. Men alla vi som vill se en utveckling i området hoppas att kommunen äntligen förstår att “attraktiv och hållbar i alla delar” även gäller Sikhall.
Den 19 september 2025 blir en dag att minnas i Sikhall!
Om fastighetsregleringen i Sikhall
Den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”):
“Genom fastighetsreglering överförs mark och vattenområde från Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6. Vägmark inom Sikhall 1:6 överförs till Hopperud 1:12.”
Lantmäteriförrättningen, som beslutet om regleringen kallas, innehöll vissa mindre förändringar av de förslag som hade lagts fram tidigare i diskussionerna mellan Vänersborgs kommun (samhällsbyggnadsnämnden) och Magnus Larsson. Jag tänkte redogöra för hur Lantmäterimyndighetens förrättning ser ut och hur den motiveras i de olika områdena i Sikhall. Det handlar om områdena kring småbåtshamnen och badet.
Den del av fastighetsregleringen som gäller mellan Sikhall 1:4 (kommunens fastighet) och Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet) handlar om området kring småbåtshamnen och Sikhalls Magasin.
“Från fastigheten Sikhall 1:4 överförs ett markområde om 4.058 m² samt ett vattenområde om 8,9 hektar till Sikhall 1:6.”
Lantmäteriet skriver att det gamla spannmålsmagasinet är klassat som byggnadsminne och att det används för t ex bröllop. Det beskrivs vidare hur viktigt det är att Magnus Larsson får en markremsa som förbinder Sikhall 1:6 med magasinet som underlättar framdragning av el, vatten och avlopp (se pil på karta nedan):
“vilket stärker förutsättningarna för fortsatt användning och bevarande av byggnadsminnet.”
Det är ett stort område som överförs från Sikhall 1:4 (kommunen) till Sikhall 1:6 (Magnus Larsson). Då ska man känna till att dessa områden, plus det område som fortsättningsvis ska tillhöra kommunen,
fram till 2008 tillhörde Sikhall 1:6. Kommunen styckade av Magnus Larssons fastighet och förköpte marken mot hans vilja, dvs det handlade om expropriering. Nu återgår marken till Magnus Larsson. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Det finns en stenpir i söder och en brygga i norr, som används för uthyrning av båtplatser. De områdena ska överföras till Sikhall 1:6 eftersom, skriver Lantmäteriet:
“Dessa verksamheter bedöms vara ett lämpligt komplement till den skogsbruksverksamhet som bedrivs på fastigheten.”
Det som är kvar av kommunens fastighet (Sikhall 1:4) ska användas till samma sak som det används till i dagsläget, nämligen parkering för allmänheten och iläggning av båtar. Det kan också konstateras att hela området, även Sikhall 1:6 alltså, omfattas av strandskyddsbestämmelser.
De nya fastighetsgränserna medför ingen förändring i markanvändningen, men det ger således Magnus Larsson möjlighet att dra in el och VA till magasinet samt utveckla småbåtshamnen med uthyrning av båtplatser.
Lantmäteriförrättningen innebär även förändringar i området vid Sikhallsbadet.
Både Magnus Larsson (Sikhall 1:6) och kommunen (Hopperud 1:12) äger mark i området. Förrättningen innebär både byte och förvärv av mark:
“Området som överförs från Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6 består av ca 1,3 hektar slyig skog och sankmark och ca 700 m² vatten. Hopperud 1:12, används som badplats och väg, har ingen nytta av marken då den är slyig och sank. Det berörda mark- och vattenområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser.”
Lantmäteriet fortsätter:
“Fastighetsbildningen medför ingen förändring i markanvändningen. Risken för privatisering är mycket låg, då bostaden på Sikhall 1:6 ligger långt därifrån.”
“Även i detta fall har marken som överförs till Sikhall 1:6 tidigare tillhört fastigheten.”
Även denna mark förköpte (exproprierade) alltså kommunen av Magnus Larsson år 2007 – mot Larssons vilja.
Förvärvet av området med “slyig skog och sankmark” innebär möjligheter för Magnus Larsson att utveckla området. Han har planer på att t ex utöka badstranden, anlägga en park och fler parkeringsplatser.
I förrättningen ingår också att ett område förs över från Sikhall 1:6 (Magnus Larsson) till Hopperud 1:12 (kommunen) – se siffran 4 på kartan ovan. Området består av vägmark som används av Hopperud 1:12 (badgäster) och flertalet fastigheter längre in på vägen. Området ska fortsätta att vara väg och därmed blir det ingen ändrad markanvändning.
Lantmäteriet konstaterar slutligen att marköverföringarna inte motverkar syftet med strandskyddsbestämmelserna.
Det här är alltså vad lantmäteriförrättningen innebär för fastighetsgränserna i sin helhet. (Med undantag att det också ingår i förrättningen att Magnus Larsson säljer en del av Sikhall 1:6 till en privatperson, se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”.)
Det är viktigt att komma ihåg att Magnus Larsson erlägger en summa pengar för att förvärva kommunens mark. Priset ingår också i förrättningen.
Nästa steg i Sikhalls (eventuella) utveckling blir upprättandet av en detaljplan – den detaljplan som byggnadsnämnden fattade beslut om år 2015. Det är väl ingen med kunskap om kommunens inställning till Larsson och Sikhall som tror att den processen kommer att gå smärtfritt…. Om nu Lantmäteriförrättningen överhuvudtaget vinner laga kraft. Och det gör den:
“Under förutsättning att inget förrättningsbeslut överklagas kommer resultatet av förrättningen att registreras i fastighetsregistret. Detta sker tidigast den 24 september 2025.”
En förhoppningsvis positiv fortsättning följer så småningom…
Sikhall: Beslut från Lantmäteriet
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september, beslutade oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden att godkänna de upprättade avtalshandlingarna.
Det var en mycket positiv och glädjande händelse för alla som vill se en utveckling i Sikhall. Det hade Magnus Larsson väntat på sedan 2015 när byggnadsnämnden beslutade att en detaljplan skulle upprättas i Sikhallsområdet.
Innan fastighetsregleringen mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson kunde bli verklighet så var det emellertid tvunget att kommunens Lantmäterimyndighet godkände avtalet. Och det tog tid. Och tid… (Se “I Sikhall står tiden still”.)
Men till slut hände det…
Den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten äntligen ett beslut:
“Genom fastighetsreglering överförs mark och vattenområde från Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6. Vägmark inom Sikhall 1:6 överförs till Hopperud 1:12. Vidare överförs mark från Sikhall 1:6 till Sikhall 1:39.”
Samhällsbyggnadsnämndens beslut verkställdes. Vänersborgs kommun, som äger fastigheterna Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 (vid Sikhalls badplats) och Magnus Larsson, som äger Sikhall 1:6, ska reglera/ändra fastighetsgränserna enligt (i stort sett) nämndens beslut. Samtidigt överförs en bit av Magnus Larsson mark
till en privatperson som bor i området (Sikhall 1:39), vilket alltså regleras samtidigt och inte har något med samhällsbyggnadsnämndens beslut att göra.
Med andra ord “byts och överförs mark” mellan parterna. Självklart är en del pengar inblandade i justeringarna av fastighetsgränserna.
Lantmäterimyndigheten skriver i sitt beslut:
”Arbete med detaljplan pågår inom de områden som fastighetsbildningen berör. Fastighetsbildningen försvårar inte en ändamålsenlig användning av området, orsakar inte olämplig bebyggelse och motverkar inte en lämplig planläggning av området. Muntligt samråd har skett med byggnadsnämnden 2025-08-15, som tillstyrker fastighetsbildningen (FBL 3:3).”
Glädjen ska dock inte tas ut i förskott. Fastighetsregleringarna i Sikhall kan överklagas, inom 4 veckor. Lantmäteriförrättningen, som beslutet om regleringen kallas, kan överklagas av flera parter. Sakägare, dvs de som berörs av förrättningen som t ex. grannar (fastighetsägare) kan göra det.
Det kan också Länsstyrelsen i vissa fall, t ex när förrättningen rör allmänna intressen som miljöskydd, strandskydd eller riksintressen.
Det torde dock vara svårt för Länsstyrelsen att överklaga med några hållbara argument. Lantmäteriet skriver nämligen:
”Marken överförs till en skogsbruksfastighet. Risken för privatisering bedöms som mycket låg, då bostaden på Sikhall 1:6 redan har tillgång till vatten och brygga. Fastighetsbildningen medför ingen förändring i markanvändningen. Verksamheter som bedrivs inom området kommer att fortsätta som tidigare efter genomförd fastighetsbildning.”
Magnus Larsson har varit med om överklaganden tidigare. Vem minns inte när ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade sin egen nämnds, dvs samhällsbyggnadsnämnden, beslut om att att godkänna avtalet med Magnus Larsson. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Eller Länsstyrelsens tidigare till synes godtyckliga ställningstaganden i Sikhall. Det är även rykten i svang som viskar att det redan är någon med anknytning till kommunhuset som ställt frågan till Länsstyrelsen om lantmäteriförrättningen går att stoppa med hjälp av strandskyddsreglerna… (Jämför citatet ovan.)
Det finns många i kommunhuset, både tjänstepersoner och ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet som inget annat tycks vilja än att sätta käppar i hjulen för en utveckling av Sikhall. De har 4 veckor på sig att göra det. I så fall kommer ärendet så småningom upp i Mark- och miljödomstolen (MMD) och möjligtvis Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Och en sådan process kan bli lika seg och långvarig som Lantmäteriets handläggning av ärendet, dvs upp mot ett år.
Lantmäteriet, och Magnus Larsson, och samhällsbyggnadsnämndens majoritet, kommer dock, som jag ser det, att ha stora möjligheter att få rätt, dvs att Lantmäteriets beslut kommer att stå fast.
Lantmäterimyndigheten skriver nämligen något som är oerhört viktigt och mycket svårt att bortse från:
”Den tidigare fastighetsindelningen återställs, eftersom det berörda mark- och vattenområdet fram till år 2008 tillhörde samma fastighet som det förs till.”
Lantmäterimyndighetens förrättning är ett steg framåt. Om inte beslutet överklagas så är det ett mycket stort steg för Magnus Larssons planer och möjligheter att utveckla Sikhall. Då skulle han bland annat kunna dra nya elledningar till Sikhalls Magasin…
Lantmäterimyndigheten skriver i beslutet:
”Att marken kring byggnaden (Sikhalls Magasin; min anm) tillförs ägaren av byggnaden underlättar framdragning av el, vatten och avlopp, vilket stärker förutsättningarna för fortsatt användning och bevarande av byggnadsminnet.”
Överklagas beslutet så står Magnus Larsson och stampar på samma ställe som tidigare – och alla boenden i dalslandsdelen av kommunen får återigen erfara att kommunens vision om “attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” inte gäller dem.
I inlägget ”Om fastighetsregleringen i Sikhall” redogör jag för hur Lantmäterimyndighetens förrättning ser ut rent konkret och hur den motiveras i de olika områdena i Sikhall.
I Sikhall står tiden still
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Det var en mycket positiv och glädjande händelse för alla som vill se en utveckling i Sikhall. Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Det skrev jag om i ett blogginlägg om Sikhall för snart två månader sedan – “I alla delar – utom Sikhall”. Och detta vet sedan länge alla invånare i Vänersborgs kommun i allmänhet och dalslandsborna i synnerhet.
Kommunen har, som alla som följt Sikhallsärendet erfarit, försvårat och förhindrat Magnus Larssons planer, och en utveckling i Sikhall. Tiden som har gått sedan blogginlägget har inte heller gett anledning till att ändra denna uppfattning…
För att den fastighetsreglering som samhällsbyggnadsnämnden och Magnus Larsson hade kommit överens om och undertecknat ska bli verklighet, så måste den godkännas av Lantmäteriet i kommunen. Jag ställde frågan till byggnadsförvaltningen varför det tog så lång tid för Lantmäteriet, det hade ju gått nästan 8 månader efter undertecknandet. Jag fick svaret att det hade varit kö på ärenden. På Lantmäteriets hemsida står det:
“Från det att ansökan kommer in till oss tar det ca 5 månader innan vi kan påbörja handläggningen.”
Enligt kommuninvånare som varit i kontakt med Lantmäteriet är väntetiden snarare en policy… Utom för kommunen själv… Om vi jämför med avstyckningen av Fregatten på Sanden södra, som kommunen köpte i februari-mars någon gång, så är den redan godkänd och klar…
Men nu var det snart klart skrev byggnadsförvaltningen:
“Just nu så är handläggningen i stort sett klar”
Den 22 maj skulle beslutet fattas. Det har inte fattats än. Däremot har stolparna/rören för de nya fastighetsgränserna placerats ut i slutet av maj. Det visade sig dock att några gränser såg bättre ut på kartan än i verkligheten. Vid
Sikhallsbadet justerades gränsen något till kommunens fördel (vid infarten till parkeringen). Det var ok med Magnus Larsson. Larsson ville sedan justera gränsen något vid rampen vid småbåtshamnen. Det skulle skapa ytterligare två båtplatser. Det gick inte kommunen med på…
Magnus Larsson tyckte då att justeringen av gränsen kunde kvitta men innan det hann göras en överenskommelse mellan kommunen och Larsson gick kommunens representant på semester…. Och eftersom det inte kom något besked till Lantmäteriet om en överenskommelse så kunde inte lantmätaren fatta något beslut. Vilket naturligtvis är tråkigt eftersom det antagligen bara är någon timmes kontorsarbete kvar…
Och som sagt, de två båtplatserna spelar ingen större roll. I småbåtshamnen ligger det just nu bara 3 båtar. Det är ingen som vill ha båtarna i Sikhall. Kommunen har släckt ner ljusen i området nattetid och det gör att båtägare är rädda för stölder.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har också satt upp två elmätare i hamnområdet, varav en mätare för Sikhalls magasin. “Undermätaren” tycks vara ganska onödig eftersom magasinet inte drar mindre ström för att den är uppsatt. Problemet med strömmen är istället att propparna hela tiden går i magasinet när människor
vistas där. Kommunens huvudsäkring är nämligen på bara 16 ampere, men enbart pumpen till de kommunala toaletterna på hamnområdet drar 16 ampere när den sätter igång. Det betyder att sätts en kaffebryggare eller lampa på samtidigt som pumpen går så går propparna… Larsson har därför fått byta proppar under tiden som arrangemang har pågått i magasinet.
Det bästa vore naturligtvis om kommunen snabbt fixade huvudsäkringen till minst 25 ampere. Då kanske också belysningen på planen kunde vara tänd under dygnets mörka timmar. Men i samband med att mätarna installerades så satte kommunen istället lås på proppskåpet. Det gör det i praktiken omöjligt att i fortsättningen ha arrangemang i magasinet. Det omöjliggör även det traditionella Sikhall Rock som planerades in senare i sommar.
Det är mycket svårt att förstå varför samhällsbyggnadsförvaltningen vidtar åtgärder som i praktiken stänger av strömmen för magasinet och därmed alla arrangemang. Det bekräftar på sätt och vis att det finns krafter i kommunhuset som vill försvåra och sätta käppar i hjulet för Magnus Larsson. Och jag tänker på vad fastighetschefen skrev den 12 maj angående magasinet (se “I alla delar – utom Sikhall”):
“vi från förvaltningen [har] ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”
Jag skrev till fastighetschefen och påpekade detta samt beskrev konsekvenserna av att ha en för låg huvudsäkring samtidigt som proppskåpet var låst. Han var på semester… Den tillförordnade fastighetschefen ordnade dock så att Magnus Larsson ska få en nyckel till proppskåpet.
Egentligen är både proppbyten, nycklar, mätare mm helt onödiga. När fastighetsregleringen är klar, som alltså är godkänd och påskriven av samhällsbyggnadsnämnden och Magnus Larsson i september förra året och inskickad till Lantmäteriet i oktober, så kommer Magnus Larsson att äga en markbit som sammanbinder hans fastighet (Sikhall 1:6 – se pilen på kartan) med Sikhalls magasin. Han kan då lösa elfrågan helt på egen hand. Och det vet samhällsbyggnadsförvaltningen. Så därför kan man undra varför de satte in två onödiga ”undermätare”… Två servicebussar, två montörer plus material typ skåp och elmätare osv – räcker 60.000 kr…?
För att problemen med Sikhalls magasin ska bli lösta krävs alltså att någon på samhällsbyggnadsförvaltningen skriver på överenskommelsen med Magnus Larsson om de mindre justeringarna av fastighetsgränserna och att Lantmäteriet sedan godkänner dessa.
Men så länge som Lantmäteriet inte har gjort det, så kan inte Magnus Larsson gräva ner nya elledningar till Sikhalls magasin. Och bli oberoende av Vänersborgs kommun när det gäller elen.
Cirkeln är sluten, men tiden står still…
Samhällsbyggnadsnämndens beslut är efter snart 10 månader fortfarande inte verkställt. Hur svårt kan det vara?
I alla delar – utom Sikhall
Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.
Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)
Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen.
Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området. Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.
Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:
“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”
Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)
Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering.
Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)
Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)
Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.
Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:
“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.
Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).
Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”
Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)
Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin.
Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.
Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…
Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)
Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…
Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.
Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…
Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…
För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)
Fastighetschefen svarade:
“Här är svar från Fastighet och service:”
Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:
“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”
Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).
Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.
År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.
Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall
Det är sig likt i Sikhall. Toalettbyggnaden på den stora grusplanen framför magasinet och Segelsällskapets fastighet är fortfarande låst. Det har den varit under hela vintersäsongen och kommer att vara så ett tag till. De människor som vill besöka och vistas i området måste ha kontroll på sina basala behov eller utnyttja naturen. Eller stanna hemma. (Se “Toaletterna på Sikhall”.)
Fastighetsgränserna är sig också lika, fast oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden den 19 september 2024 med voteringssiffrorna 6-5 beslutade att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling…”
Parterna, dvs kommunen och Magnus Larsson, undertecknade i höstas avtalet/överenskommelsen om fastighetsregleringen i Sikhall. (Se “Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder”.) Det slutliga beslutet om fastighetsreglering måste dock fattas av det kommunala Lantmäteriet. Och det tar tid. Det torde vara en formsak, men tydligen ska ärendet liksom fina viner “ligga till sig” ett tag innan
Lantmäteriet kan komma till skott. Ändringar i fastighetsgränserna kan alltså inte fastställas förrän framåt sommaren. Kanske samtidigt som toaletterna i Sikhall ska låsas upp… Men då kan det kanske bli så nära semestrarna att Lantmäteriet inte hinner klart. Och arbetet får fortsätta till hösten… När kommunen låser toaletterna igen.
Under tiden får Magnus Larsson vänta. Och så också detaljplanen. Fastighetsregleringarna är ju en nödvändig åtgärd för att detaljplanen ska kunna utarbetas och fastställas – och Larsson göra verklighet av sina planer och visioner. Dessutom är fastighetsregleringen nödvändig för att Larsson ska kunna dra VA och el till Magasinet. Och om inte fastighetsregleringen blir klar till sommaren blir inte detaljplanen det heller.
Kanske till sommaren om 4-5 år… Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar. Elledningarna klarar nämligen inte av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.
Det borde för övrigt vara på tiden att detaljplanen blir klar. Byggnadsnämnden fattade, efter initiativ av fyra fastighetsägare i Sikhall (inklusive Magnus Larsson), beslut den 19 maj 2015 om att upprätta en detaljplan i Sikhall… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Det är snart 10 år sedan, och fortfarande är den alltså långt ifrån klar. Det torde vara svenskt rekord…
Det upprättades ett förslag till detaljplan 2017, men fastighetsägarna var långt ifrån eniga med kommunen om förslaget. De hade andra åsikter och synpunkter på ganska många saker, men framför allt på två områden. Det handlade om det mindre skogsområdet kring Svartebäcks utlopp väster om badplatsen och småbåtshamnen vid magasinet. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.)
Sedan har detaljplanearbetet stått still. Kommunen har krävt diverse dyra utredningar, men Magnus Larsson har inte velat lägga ner stora pengar på dessa om inte fastighetsregleringarna först blir avklarade. På kommunens hemsida finns det en sida med pågående detaljplaner. Klickar man på “Detaljplan för Sikhallsviken” kan man läsa:
“I oktober 2021 fattade byggnadsnämnden beslut om att arbeta vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i skisserna. Innan planförslaget kan omarbetas och skickas ut på granskning behöver ett antal undersökningar göras. Miljö- och byggnadsförvaltningen väntar på klartecken från exploatörerna att gå vidare med undersökningarna.”
Kommunens tekniska förvaltningar har, som skildrats i otaliga inlägg i denna blogg, inte varit särskilt positiva till Magnus Larsson. Och motståndet och motarbetandet tycks hålla i sig. Inget är enkelt för kommunen, tjänstepersonerna tycks leta alla möjligheter att försvåra, fördyra och omöjliggöra en utveckling av Sikhall.
Magnus Larsson styckar gärna av och säljer mark i Sikhall till personer som vill slå ner sina bopålar i det attraktiva området. Byggnadsnämnden beslutade dock, redan i januari 2021, på förslag från förvaltningen att inte ge några fler bygglov förrän det fanns en detaljplan. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.) Trots att Larsson blivit lovad att få stycka av tre tomter varje år. Det var ett avtal som parterna kom överens om när kommunen fick dra VA-ledningar över Larssons mark, trots att det inte fanns någon detaljplan. Vilket Larsson hade rätt att kräva. (Magnus Larsson har efter möda och stort besvär faktiskt fått sålt en tomt i Sikhall efter 2021.)
Men inget är enkelt på Sikhall.
På en av tomterna som Larsson sålde för flera år sedan vill nu fastighetsägarna bygga en komplementbyggnad. För den sakens skull vill de utöka sin befintliga tomt genom att köpa en bit av Magnus Larssons mark. Och Larsson är villig att sälja.
Fastighetsägarna hörde sig för hos byggnadsförvaltningen vad som gällde och vad de skulle tänka på. En komplementbyggnad var inte att tänka på, sa byggnadsförvaltningen, det gick emot detaljplanen. Men det finns ju ingen detaljplan i Sikhall…? Nä förvisso, men tanken var att det skulle vara naturmark just där, utanför fastighetsgränsen, där komplementbyggnaden skulle uppföras. Ansåg byggnadsförvaltningen. Fast det inte finns någon detaljplan…
Det hör till saken, som nämndes ovan, att Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna hade sagt nej till förslaget på detaljplan.
Och just den här naturmarken hade de motsatt sig eftersom naturmarken skulle ta bort utsikten över Sikhallsviken. Man ska också komma ihåg att det alltid är politikerna i byggnadsnämnden som beslutar om negativa bygglov (avslag), inte tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen…
Efter samtal och diskussioner så tändes ändå ett hopp hos fastighetsägarna. De ombads att ansöka om ett förhandsbesked för komplementbyggnaden. Det är dock tveksamt om det behövdes ett förhandsbesked när de bara ville utöka sin befintliga tomt. Det kanske hade räckt med fastighetsreglering (Lantmäteriet) och ansökan om bygglov. Men fastighetsägarna gjorde som de blev tillsagda.
Byggnadsförvaltningen bestämde då att göra en “grannhöran”. Det är brukligt och den skickades ut den 17 februari (2025). Byggnadsförvaltningen bjöd in fastighetsägare som bodde bortåt 400 meter fågelvägen från den blivande byggnaden att inkomma med synpunkter, och trots att det var berg och skog emellan som gjorde att husen var utom syn- och hörhåll från varandra. Och med tanke på Barnkonventionen så får vi inte glömma barnen. Tänkte säkerligen byggnadsförvaltningen. I brevet om synpunkter på byggnationen till grannarna (“grannhöran”) skrev byggnadsförvaltningen därför:
“Som sakägare/fastighetsägare, berörd hyresgäst eller berörd boende har du möjlighet att komma in med synpunkter på byggnationen innan beslut fattas i ärendet. Tillfråga även barn som bor i ditt hushåll.”
Ja, det kan ju vara intressant att höra vad Lisa 7 år tycker om en blivande komplementbyggnad vid ett hus utom syn- och hörhåll som hon kanske aldrig har sett… Lisa kommer sannolikt att få ytterligare en chans av byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun att komma med synpunkter om komplementbyggnaden. Det är när fastighetsägarna ska ansöka om bygglov… Jag undrar om andra kommuner är lika bra på att följa Barnkonventionen… Jag har dock aldrig hört talas om att man hör personer under 18 år.![]()
Men krävs det grannhöran överhuvudtaget?
I Boverkets “PBL Kunskapsbanken” står det vad som gäller. (Se “Att höra grannar och andra”.) Det är inte helt enkelt, det är nämligen lite olika beroende på om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser i det berörda området. I Sikhall finns varken detaljplan eller områdesbestämmelser.
På Boverkets webbplats står det att grannar och andra berörda ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig om det gäller ansökan om bygglov eller förhandsbesked men:
“Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus.”
Oj… Läser jag rätt?
“utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus”
Vad jag förstår så betyder det att ingen grannhöran behöver göras överhuvudtaget, varken vid förhandsbesked eller bygglov. Men jag har antagligen missat något, byggnadsförvaltningen har säkert koll på vad som gäller enligt PBL…
Byggnadsförvaltningen ställde också andra krav på fastighetsägarna. Förvaltningen kräver en dagvattenutredning och att marken används till vattenmagasin.
Det är lite underligt kan man tycka. Fastigheten med hus och några andra mindre byggnader ligger på bergig mark uppe på en höjd. Från fastigheten lutar det ganska brant ner mot Vänern. Det räcker att man som amatör ställer sig vid landsvägen med ryggen mot sjön och tittar upp mot byggnaderna så inser man att risken för översvämningar torde vara tämligen minimal…
Om byggnadsförvaltningen åkte till Sikhall och gick runt i det aktuella området så skulle de dessutom se att det finns två större diken mellan husen som leder bort eventuellt överflödigt vatten, ner mot åkern och sjön.
Trots att partierna i opposition har fattat beslut som ger förutsättningar för Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall att utveckla området så stretar Vänersborgs kommun emot. Magnus Larssons planer och visioner i Sikhall motarbetas och alla som har med honom att göra tycks få problem. Fortsätter det så kommer inget mer att utvecklas i Sikhall. Och då är det dags att ändra kommunens vision:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, utom Sikhall, hela livet”
Det är med andra ord sig likt i Sikhall, Vänersborgs kommun jobbar hårt för att se till att ingen utveckling ska ske…
Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder
Den 19 september 2024 fanns det ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens dagordning som hade rubriken ”Fastighetsbildande åtgärder Sikhall”. Det var ett historiskt ärende – och det blev också ett historiskt beslut.
Beslutet hade följande lydelse:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Beslutet innebär att Magnus Larsson efter 17 år får köpa tillbaka delar av den mark i Sikhall som Vänersborgs kommun orättmätigt och orättfärdigt förköpte/exproprierade 2007. Kommunen tilltvingade sig då stora och samtidigt de mest attraktiva delarna av Larssons nyförvärvade fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
I tisdags var sista dagen för överklagande av beslutet och enligt kommunen och Förvaltningsrätten i Göteborg har det inte inkommit några överklaganden. Det innebär att samhällsbyggnadsnämndens beslut nu har vunnit laga kraft och att parterna kan underteckna avtalet/överenskommelsen om fastighetsreglering i Sikhall.
Det betyder att en punkt är satt för de diskussioner och den turbulens som en längre tid har pågått kring de fastighetsrättsliga frågorna. Nu är det dags att blicka framåt – mot en ordentlig utveckling av Sikhallsområdet. Fastighetsregleringarna är nämligen en nödvändig åtgärd för att Larsson ska kunna göra verklighet av sina planer och visioner. En annan nödvändig del är att utarbeta och färdigställa den detaljplan för området som byggnadsnämnden fattade beslut om att upprätta den 19 maj 2015. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Men med de fastighetsrättsliga regleringarna på plats kan Magnus Larsson ändå börja utveckla Sikhall.
Det var som sagt ett historiskt beslut av samhällsbyggnadsnämnden, men det var inte enhälligt. Socialdemokraterna och Centerpartiet, som har varit motståndare till allt som Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall har velat åstadkomma i området, gjorde motstånd in i det sista. I den avgörande voteringen röstade S+C mot avtalet, och fick även med sig sin styrande allianspartner Kristdemokraterna. Och det är synnerligen beklämmande. S+C har sedan Magnus Larsson köpte fastigheterna i Sikhall 2005 gjort allt för att försvåra och omöjliggöra för honom.
Och man kan tycka att det borde vara nog nu, särskilt när alla kommuninvånare kan se, eller inte se, vad kommunen har gjort i Sikhall. Det är bara att göra ett besök på toaletterna i området just nu, eller ta en titt på den igenvuxna badstranden. Och jämföra med t ex det arbete och de pengar som Larsson har lagt ner på att renovera Sikhalls magasin.
Nä, Socialdemokraterna och Centerpartiet ger sig inte och de tre styrande partierna röstade på följande förslag från ordförande Ann-Marie Jonasson (S):
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt kommunfullmäktiges beslut 20230517 § 72 se bifogat protokoll.”
Det är ett helt oförståeligt förslag som egentligen bara antyder att oppositionspartierna bryter mot fullmäktiges beslut och därmed lagen. Det håller de tydligen fast vid trots att nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade det tidigare beslutet i nämnden med en liknande motivering (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”) – och domstolen avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
De styrande partierna hade enligt uppgift mycket svårt att förklara vad de egentligen yrkade på medan oppositionspartierna bestämt hävdade att det var de som
faktiskt följde kommunfullmäktiges beslut. (Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att läsa kommunfullmäktiges inriktningsbeslut från den 19 maj 2023 – se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens överenskommelse med Magnus Larsson godkändes med röstsiffrorna 6-5. (Se bild.)
De fastighetsbildande åtgärder som nu ska genomföras i Sikhall är följande för Sikhallsviken, dvs vid Sikhallsbadet:
Fastigheten Sikhall 1:6 ägs av Magnus Larsson och nu får Larsson köpa en del av kommunens fastighet, se området ”Till Sikhall 1:6”.
I Sikhalls småbåtshamn regleras fastigheterna på följande sätt:
Magnus Larsson får köpa tillbaka samma mark som han köpte 2005… Nästan, kommunen behåller större delen av grusplanen. Fastigheten Sikhall 1:22 ägs av Vänersborgs Segelsällskap.
Det ska tilläggas att överenskommelsen också innehåller tre avtalsservitut. (Servitut är en rätt för en fastighet att använda någon annans fastighet.) Servituten slår sammanfattningsvis fast allmänhetens och Segelsällskapets tillträde och tillgång till öppet vatten. Segelsällskapet får också möjlighet att bygga ut sin brygga.
Igår onsdag fattades viktiga beslut i kommunfullmäktige för Brålandabygden. Överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson är lika viktig för Sikhall. Förutsättningarna för att verkligen utveckla södra Dalsland är på plats. Nu gäller det att politikerna också visar handlingskraft och fullföljer och underlättar för att målsättningarna ska genomföras. För Sikhalls del innebär det att arbetet med detaljplanen slutförs så snabbt som möjligt.
Toaletterna på Sikhall
Den 8 oktober infördes en insändare på TTELA:s hemsida. Några dagar senare fanns den i papperstidningen. Insändare hade rubriken “Offentliga toan var låst i fina Sikhall – varför?”.
Signaturen “Lisbeth” skrev:
“För ett par dagar sedan tog jag med min far från äldreboendet till Sikhall. Jag hade berättat hur fint magasinet hade blivit och han ville se det med egna ögon. Till saken hör att min far är 80+ och har lite svårt att gå och han har också problem som just gubbar kan ha. Han behöver lätta på trycket ganska ofta. Och så klart, efter en stund på Sikhall var det dags. Pappa var tvungen att uppsöka toalett.
Döm av min förvåning, den offentliga toan var låst!
Olyckan var framme. Den trevliga turen till Sikhall vändes till sin motsats. Pappa blev så ledsen. Vad jag tyckte synd om honom.
Men vad är det för kommun vi har som låser toaletterna på vinterhalvåret? Ska inte äldre människor kunna besöka vårt fina Sikhall efter sommaren?”
TTELA har inte gjort något eget reportage med anledning av insändaren. Däremot så fick kommunens verksamhetschef på Fastighet och Service tillfälle att svara på insändaren:
“Hej Lisbeth och pappa! Först av allt, jättetråkigt med din pappa. Vi förstår om han blev ledsen och vi beklagar verkligen det.
Tyvärr har vi enbart möjlighet att hålla öppet våra offentliga toaletter på badstränderna på sommartid. Vi öppnar toaletterna den 1 april och stänger dem igen den 30 september. Då stängs vatten, värme och andra vitala delar av och därefter är toaletten stängd till våren då fler besöker våra stränder igen.
Att ha toaletterna öppna vintertid med drift, skötsel, städ och rondering är en stor risk. Vi kan tyvärr inte ha lika stor uppsikt på vintern som vi har under sommaren. Skulle ett vattenrör, värmerör eller något annat gå sönder av kyla eller skadegörelse, kan toalettbyggnaden hinna ta stor skada innan någon uppmärksammar att en skada är skedd. Därför behöver vi stänga toaletterna på de ställen som inte har så många besök vintertid.
De enda offentliga toaletterna som vi har öppna året om är vid Skräcklestugan i Vänersborg, på torget i Vänersborg och på rastplatsen vid Laxbron, där många rör sig och nyttjar toaletterna frekvent vinter som sommar.”
Det saknas med andra ord pengar. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämndens pengar behövs enligt fastighetschefen bättre på andra ställen än till några toaletter på Sikhall – eller Nordkroken eller Gardesanna. De som vill besöka badstränderna på vinterhalvåret får göra det på egen risk, i varje fall om man är 80+. Men det gör ingenting, besökarna är inte så många – hur nu kommunen vet det. Sikhalls toaletter t ex har ju varit låsta under halva året i flera år.
Toaletten på den stora grusplanen vid Sikhalls småbåtshamn har funnits på platsen sedan ganska lång tid tillbaka. Enligt uppgift byggdes den till Sikhalls magasin när magasinet förklarades som byggnadsminne av Länsstyrelsen 1987 (se ”Sikhalls magasin”). Byggnadsminnesförklaringen innebar att det inte blev tillåtet att installera vatten och avlopp i magasinet. Det skulle medföra alltför stora ingrepp i kulturarvet. Toaletterna uppfördes därför på grusplanen utanför magasinet av Stiftelsen Sikhalls magasin. Toaletten servade alltså magasinet, där bedrevs nämligen uthyrning av magasinets lokaler för t ex bröllop. Toaletterna var låsta för allmänheten.
Så var det när Magnus Larsson köpte fastigheten 2005. Någon vecka efter att köpeavtalet var påskrivet och klart förklarade kommunen att den ville förköpa/expropriera fastigheten. 2007 blev det verklighet. Det officiella motivet för expropriationen/förköpet var, skrev kommunen till Länsrätten den 16 februari 2006 (Magnus Larsson hade överklagat kommunens beslut):
“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. Det behövs större parkeringsplatser vid badet och magasinet Fler båtbryggor skall anläggas för att utveckla båtturismen. Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. … För att allmänhetens tillträde till området skall garanteras överskådlig tid och underlättas är det av vikt att kommunen äger marken istället för en privatperson. Syftet med förvärvet av marken är att denna skall garanteras bli tillgänglig även i framtiden för allmänheten.”
Magnus Larsson hade å sin sida beskrivit i en inlaga vad han ville utveckla på sin fastighet. I beskrivningen ingick bland annat en ny toalettbyggnad…
Den 18 november 2008 beslutade byggnadsförvaltningen att bygga en ny toalett på samma plats, som nu hade övergått i kommunens ägo. Det sägs att kommunen och Stiftelsen var överens om att de nya toaletterna skulle kunna utnyttjas också av magasinets gäster, hela året. Jag hittar dock inga handlingar om detta eller att kommunen överhuvudtaget reflekterade över att det var Stiftelsen Sikhalls magasin som hade uppfört toaletterna för magasinets behov. Det hela är underligt eftersom kommunen visste att själva magasinet fortfarande ägdes av Stiftelsen.
Toaletterna skulle vara till för att garantera och underlätta allmänhetens tillträde till stranden. Men tydligen bara på somrarna… Är det någon som tänker besöka Sikhall någon solig vinterdag, grilla korv och fiska eller åka skridskor på isen ska de akta sig för att göra behoven i området. Det är knappast lagligt.…
Jag undrar om kommunen kan förköpa/expropriera en fastighet för att säkerställa allmänhetens tillgång till ett strandområde – och sedan i praktiken omöjliggöra tillgången under vinterhalvåret… I synnerhet om det gäller äldre män på 80+…
Jag tvivlar på att det är OK, i varje fall är det moraliskt förkastligt. Kommunen borde öppna upp Sikhall för allmänheten, och gästerna på magasinet, och låsa upp toaletterna. Även på vinterhalvåret. Om kommunen inte har råd så får kommunen överväga att låta Magnus Larsson förvärva även denna del av fastigheten.
PS. Det ska tilläggas att sådana här kommunala förköp troligtvis är helt omöjliga med dagens förändrade lagar.
Sikhall Rock 2024
I onsdags anordnades evenemanget Sikhall Rock för fjärde gången. Det blev efter omständigheterna en succé, som vanligt. Publiken var tyvärr inte så talrik som förra året, men det berodde sannolikt på väderutsikterna. Som tur var föll dock bara enstaka droppar. Men några presumtiva gäster hade nog tagit det säkra före det osäkra och åkt till Nuntorp…
Sikhall Rock “krockade” nämligen med ett arrangemang på Nuntorp. Där firades Ölets Dag, också med fri entré. Det är tråkigt att två så bra evenemang hölls samtidigt. Jag kan tänka mig att båda parter förlorade deltagare på detta. Nästa år lär dock inte Ölets Dag hamna på en onsdag.
På gräsytorna nedanför den nybyggda scenen vid “Politikerhyllan”, med utsikt över Vänern och det nyrenoverade Sikhalls magasin, hade människor slagit sig ner och gjort det bekvämt för sig, ofta på medtagna stolar och filtar. Och några hade satt upp “tak” för eventuellt regn. Överallt syntes glada leenden och förväntansfulla människor. De representerade alla åldrar. Det var alltifrån barn till äldre pensionärer – och ett inte ringa antal gamla elever till den betydligt äldre och pensionerade läraren från Dalboskolan.
I år hade Sikhall Rock ett “förband” till de traditionella gästerna “Just Nu”. I bandet kunde vi se några kända ansikten bland annat från kommunhuset. “Just Nu” fortsatte som traditionen bjöd med låtar från Tomas Ledin. Och publiken var naturligtvis med på noterna. På kvällen flyttades arrangemanget in i magasinet med ytterligare musik från ett tredje band. Bloggaren själv hade då varit tvungen att lämna tillställningen. Åldern gjorde sig gällande.
Människorna pratade och umgicks, och inte helt sällan diskuterades politik. Och det var naturligt. Bland alla människor syntes nämligen Magnus Larsson, så klart, men även några av kommunen ofta betraktade som “rättshaverister” som t ex Bengt Davidsson, Jan Andersson och Anders Solvarm. I vimlet hittades också några politiker, dock enbart från oppositionspartier.
Miranda Davidsson ordnade med hamburgare, grillspett, vårrullar och annat smaskens. Nytt för i år var att maten tillagades i ett utekök i lantlig stil. Och det grillades återigen på Magnus Larssons designade grillvagn.
Grillvagnen kan sägas vara en dalsländsk variant av en foodtruck från 1800-talet tillverkad av hjul och axlar från en hästkärra med en metallring från ett gammalt traktorhjul. I magasinet serverades det kaffe och fika. Det var många som passade på att ta en kopp kaffe och samtidigt se sig om i det fantastiska renoverade magasinet.
Kommunen var också med på ett hörn skulle man kunna säga. Kommunens sopsäckar var överfulla redan innan Sikhall Rock drog igång. Som tur var kom sopbilen mitt under kvällen, men till allas överraskning stannade den några meter från sopsäckarna, backade tillbaka och körde därifrån – med oförrättat ärende. Sopsäckarna lämnades alltså därhän. Detta skedde mitt framför ögonen på fyra fullmäktigeledamöter, mig själv inräknad. Det var Dan Åberg, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz och samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel. Men vem vet, renhållningsarbetarna kanske tyckte att det
var för många gropar och hål i vägen och “vändplanen”. Det fanns möjligtvis risk för att sopbilen skulle gå sönder.
Det hör till saken att Magnus Larsson, enligt honom själv, några dagar tidigare hade påpekat platsens alla gropar och hål för kommunen, men fått svaret att de skulle finnas där. Orsaken var att hålen och groparna bidrog till att dämpa hastigheten på bilarna… (Det argumentet kanske gäller övriga delar i kommunen också.) Magnus Larsson hade då erbjudit sig att ordna vägen och “vändplanen” med eget arbete och egna pengar, men se – det fick han inte… Säger alltså Magnus Larsson.
Vänersborgs kommun är inte helt populär bland invånarna i Sikhall och Gestad. Flera av dem kommer också ihåg att marken förköptes/exproprierades 2007 av kommunen, bland annat med argumentet att kommunen skulle sköta området bättre än privatpersonen Magnus Larsson…
Det var hur som helst en fantastiskt trevlig kväll och alla som var på plats i Sikhall ser säkert redan fram emot nästa Sikhall Rock. Ett stort tack ska riktas till framför allt Magnus Larsson som naturligtvis är spindeln i nätet när det händer något i Sikhall, men också till alla som hjälpt till för att göra Sikhall Rock möjligt.









Senaste kommentarer