Arkiv
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. 
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
Och så lade jag till:
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
Historiska beslut i KS
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. I KS sitter samtliga gruppledare för partierna och framför det som partimedlemmarna har tyckt på interna möten. Tror jag i varje fall. Det som anförs i KS av partierna blir i 99 fall av 100 också utgångspunkt för de ställningstaganden som partierna gör i kommunfullmäktige. Med andra ord är kommunstyrelsens sammanträden viktiga.
Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:
Många ärenden har vuxit fram steg för steg. De har behandlats och begrundats i olika nämnder – och det är inte alltid lätt att greppa alla ärenden utan att känna till vad som varit tidigare. Det är 26 ärenden och 644 sidor att studera.
Det är emellertid inte särskilt många ärenden som är politiskt kontroversiella denna gång. Jag ser bara ett ärende där den borgerliga oppositionen hade en annorlunda uppfattning i kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) än de styrande partierna. (Vänsterpartiet hade haft fler oenigheter om partiet hade haft någon ordinarie ledamot…) Alla ärenden som ska tas upp i kommunstyrelsen (KS) behandlas nämligen i KSAU först. Det är 5 ledamöter i KSAU och representanterna för M (2 st) och SD (1 st) avslog ett förslag från förvaltningen, som de 2 ledamöterna från de styrande partierna, S+C, biföll. Det gällde ärende 8, “Regler för klimatväxling”.
Klimatväxling
Klimatväxling innebär att en intern kostnad läggs på resor med växthusgasutsläpp som sedan samlas på ett konto som kan användas för miljö- och klimatåtgärder. Den här åtgärden ingår i de klimatlöften som kommunfullmäktige har antagit för 2024-2026. Och så föreslog förvaltningen följande avgift för klimatväxling:
- “Resor med privat bil i tjänsten med fossila drivmedel, (20%) på milersättningen.”
- “Alla tjänsteresor med flyg, (20 %) på biljettpriset.”
Det framgår inte varför M+SD avslog förslaget. Kanske är det för att förvaltningen i underlaget kom med en liten brasklapp:
“En konsekvens som uppmärksammats under beredning av ärendet är att införande av klimatväxling i kommunen kommer medföra en kostnadsförändring som i detta fall kan påverka möjligheten att delta i vissa internationella satsningar på grund av att den ekonomiska förutsättningen förändras.”
Vi får se imorgon hur Henrik Harlitz (M) och Anders Strand (SD) motiverar avslaget. Jag tror att det får vara en mycket bra motivering. I KS har M+L+SD 6 röster mot de styrandes, S+C+KD+MP, 7 röster. Medborgarpartiet respektive Vänsterpartiet har vardera en röst. V och MBP avgör alltså omröstningen, och det blir också avgörande för det kommande beslutet i kommunfullmäktige.
Brålanda
Två ärenden rör Brålanda. Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är ärendena 12 och 13 – “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Båda ärendena ska slutligt beslutas av fullmäktige den 23 oktober.)
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser i mina ögon mycket bra ut. Det finns nog inget som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom skulle leden skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns med i planen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till ett tågstopp.”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan dess, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) Imorgon onsdag ska KS föreslå fullmäktige att avsätta 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024. Det är kommunens andel av kostnaderna – i det här läget… När det är dags att bygga stationen uppgår den uppskattade totalkostnaden till 108,6 miljoner kronor, i 2023 års prisnivå. Kommunen ska stå för 70% av dessa kostnader.
En stor oro är emellertid att hela projektet blir försenat. Trafikverket måste bli klar med järnvägsplan och systemhandling innan projektet kan fortsätta. TTELA skriver (se TTELA “Ny beräknad avgångstid: oklar”):
“Den preliminära bedömningen är att de (=Trafikverket; min anm) kommer bli färdiga först 2027. Det skulle minska sannolikheten för att man blir klar till 2028.”
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport är intressant. Det innehåller dock som vanligt en målavstämning som, måste jag erkänna, ofta är mindre intressant. Jag är tveksam till mål- och resultatstyrningen 
rent generellt. Jag vet inte vad alla dessa gröna, gula och röda ploppar egentligen säger om verksamheterna i kommunens olika förvaltningar. Prognosen är för övrigt att kommunen även i år får fem gröna ploppar, dvs uppnår alla inriktningsmål:
- “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”
- “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv”
De gröna plopparna glädjer nog alla vänersborgare… Men mer intressant är antagligen att kommunens prognostiserade resultat för i år uppgår till 24 milj kr. I budgetbeslutet i juni 2023 var det tänkt att resultatet skulle bli 1 milj kr. År 2024 var nämligen året då lågkonjunkturen skulle vara som allra “lägst”. Men det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än planerat. Resultatet har faktiskt alltid en tendens att bli större än beräknat i Vänersborgs kommun. Och, det innebär faktiskt att förskola och skola skulle kunna ha tilldelats ytterligare 23 milj kr. Så tänker dock bara en vänsterpartist…
Vattenpalatset
Bolagsordningen och ägardirektiven för Vattenpalatset Vänerparken AB ska uppdateras. Det ser jag inga konstigheter med. Det uppdaterade förslaget till uppdragsavtal, ärende 15, innehåller emellertid en nyhet.
Vattenpalatset har alltid fått ett förlusttäckningsbidrag. Det har betalats ut så att säga i efterhand när kommunen ser hur stora förlusterna har blivit. Konstruktionen har varit en morot/piska för Vattenpalatset att “effektivisera” och hålla tillbaka kostnaderna. Det har jag faktiskt hört kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säga vid något tillfälle. Nu är det en ändring på gång. Förslaget är att förlusttäckningsbidraget ska tas bort och ersättas av en årlig uppdragsersättning på drygt 11 milj kr (exakt 11.046.000 kr), exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Ersättningen ska även kopplas till konsumentprisindex…
Det här ska kommunstyrelsen själv besluta om imorgon. (Det finns ju som bekant ett flertal ärenden där kommunstyrelsen själv fattar besluten och där frågorna inte förs vidare till kommunfullmäktige.)
Kommunalägt energibolag
Anders Strand (SD) har skrivit en motion där han och Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen utreder möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Strand skriver:
“Genom ett energibolag kan vi själva hålla i taktpinnen för utbyggnaden och laddinfrastruktur och sälja elen vilket vi inte får göra inom ramen för ordinarie kommunal verksamhet. … Vi får en möjlighet att utveckla energilager, fjärrvärme och få en större rådighet över kostnader och möjligheter till utveckling av egen energiproduktion.”
Tjänstepersonerna liksom KSAU är positiva till motionen. Det innebär att beslutsförslaget i KS är att bifalla motionens yrkande. Det motiveras bland annat med:
“Regelverket kring energiförsäljning är komplicerat då det finns vissa undantag att förhålla sig till samt att det är olika regelverk för de olika energislagen. Utifrån påverkande beslutade prioriteringar i Strategin för ett fossilfritt 2030, Miljöstrategi 2030 och Strategi för laddinfrastruktur samt aktuell lagstiftning bedöms en utredning kunna tydliggöra behov och möjligheter.”
Trygghetsboende
Vänsterpartiets och Medborgarpartiets motion, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”, har inte samma tur som SD:s motion.
Motionärerna Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) yrkade följande:
- “kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder utreder hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg”
- “utredningen ska även innehålla vilka sociala, ekonomiska och hållbara värden införande av trygghetsboende skulle ha ur ett folkhälsoperspektiv, samt hur det skulle möta den demografiska utvecklingens behov i kommunen.”
I socialnämnden avslogs motionen av en majoritet och i KSAU var alla fem ledamöter eniga om avslag:
”Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg.”
Men samtidigt beslutade socialnämnden liksom KSAU att lägga till ytterligare en beslutspunkt utöver avslaget. Detta beslutsförslag finns också på kommunstyrelsens bord imorgon:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är inte helt lätt att se skillnaden mellan motionens yrkanden och det beslutsförslag som läggs fram i KS… Som jag ser det finns det ingen innehållsmässig skillnad. Den andra att-satsen i beslutsförslaget ingår i motionens yrkanden.
När motionen behandlades i socialnämnden reserverade sig Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) mot beslutet. De skrev bland annat:
”Vi vänder oss mot det märkliga beslutet att föreslå att avslå motionen (punkt 1) samtidigt som nämnden (punkt 2) föreslår att göra just det som är motionens intention. Det vill säga att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder (och självklart övriga relevanta aktörer såsom bostadsbolag) utreder hur trygghetsboende kan införas och utvecklas, där biståndsbedömt trygghetsboende då är en del av detta.”
Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att ladda ner motionen ”Att få leva tills man dör” här och Hildingssons och Svenssons reservation här.
Hantering av synpunkter
KS ska behandla fler ärenden. De flesta är av rutinkaraktär. Jag vill dock till sist nämna att KS lite överraskande ska anta “Riktlinjer för hantering av synpunkter”.
Det är lätt att hålla med om syftet:
“Synpunktshantering är ett av flera verktyg för att följa upp hur den enskilde upplever kommunens service och tjänster. Genom att systematisera kommunens hantering av synpunkter kan den enskildes upplevelser och erfarenheter skapa underlag som leder till bättre beslut rörande utveckling och effektivisering av kommunens verksamheter.”
Kommunen ska ta alla synpunkter på allvar. Så står det i riktlinjerna, men “interna frågor” och “inlagor i pågående ärenden i samband med myndighetsutövning” räknas inte som synpunkter. Jag vet inte vem som ska avgöra vad som är synpunkter och inte. Men det ska dock inte skymma det faktum att det är ett bra förslag att alla synpunkter, även anonyma, dokumenteras, sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas. Det liggande förslaget borde emellertid remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan beslut fattas. Sådana här frågor är nämligen en del av beredningens uppdrag och ansvarsområde.
Det är ingen utbildning för ledamöterna imorgon. Det innebär, tror jag, att sammanträdet inte blir så långt. Vi får se.
PS. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”Rapport från KS (9/10)”.
Brätte: FÖP 2023 (2)
Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på gårdagens inlägg “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”.
Naturligtvis borde politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ha fått information från tjänstepersonerna i sin förvaltning om “Översiktsplan 2017”. Planen, och tillhörande bilagor, borde ha varit ett viktigt underlag inför beslutet den 29 februari om var Brättelänken skulle anläggas. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Särskilt borde Länsstyrelsens granskningsyttrande ha lyfts för den “nya” nämnden. Då borde inte beslutet ha blivit att dra vägen rakt igenom de ouppgrävda och outforskade fornminnena.
Men…
Den 15 februari 2023 antogs “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön“ av kommunfullmäktige – och då var de nuvarande ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden med, både i nämnden och flera av dem också i fullmäktige…
En fördjupad översiktsplan spelar en central roll i kommunernas planering genom att ge en mer detaljerad och specifik vägledning 
för markanvändning och samhällsplanering. Den är inte juridiskt bindande, vilket inte heller Översiktsplanen är, men är (enligt Chat GPT):
“ett kraftfullt verktyg för att styra och forma den fysiska, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen inom en kommun på ett sätt som tar hänsyn till både nuvarande och framtida behov och mål.”
Och även en fördjupad översiktsplan granskas av Länsstyrelsen…
I “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön” (FÖP) står det mycket om Brätte redan i huvuddokumentet:
“G32 – Gamla Brätte fornlämningsområde. Området är en viktig fornlämningsmiljö som kan utvecklas som besöksmål. Det är av stor vikt att ta hänsyn till kulturhistoriska och biologiska värden men också att området fredas som vackert och stillsamt grönområde.”
Även området utanför själva det uppgrävda fornminnesområdet är betydelsefullt enligt FÖP:en:
“N15 – Vassändaviken. Området utgör ett varierat och ålderdomligt kulturlandskap. Vassändaviken med Brätte har mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. En artrik flora är knuten till naturbetesmarkerna. Viken utgör en värdefull fågellokal och uppväxtområde för fisk. Förekomst av grova träd, främst ek. Landskapsbilden med hävdade öppna betesmarker kring Vassändaviken och sparsamt med bebyggelse skapar en tilltalande miljö
lämpad för tätortsnära friluftsliv. Området undantas från markexploatering. Odlingslandskapet hävdas genom bete och/ eller slåtter.”
Och vidare om samma område (se kartan ovan):
“K24 – Brätte och Vassändaviken. Riksintresse för kulturmiljövård. Vid osäkerhet om en åtgärd kan komma att påverka riksintresset negativt ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet höras. Marken runt gamla staden Brätte 
undantas från exploatering. Vid ändring av vägen genom området ska stor hänsyn tas till kulturmiljön. Vassändavikens strandängar hålls öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena ska bestå. Strandområdet mellan Nygårdsängen och Brätte utvecklas för rekreation och hålls tillgängligt för allmänheten. Området tolkas som särskilt värdefull miljö i plan- och bygglagens mening.”
“Marken runt gamla staden Brätte” ska undantas från exploatering säger FÖP:en. Det torde gälla även de områden av Brätte som inte är uppgrävda och utforskade. Det är ju faktiskt troligt att upp mot 75% av gamla Brätte stad fortfarande döljer sig under marken. Och jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden har tillfrågat och underrättat Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan beslutet…
Det här är information som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden borde ha fått, eller själva kommit ihåg, innan de fattade beslutet om den nordliga vägsträckningen (se vägsträckning 1 på flygbilden). Huvuddokumentets skrivningar stöds självklart av den så kallade utredningsdelen:
“Brätte-Vassända är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården genom de historiska lämningarna efter handelsplatsen Brätte och den medeltida ruinen från Vassända kyrka med kyrkogård.”
Man kan sammanfattningsvis konstatera att skrivningarna i den Fördjupade Översiktsplanen är ännu tydligare än i Översiktsplanen 2017. Det är för mig en gåta att inte FÖP:ens skrivningar fanns med i underlaget till samhällsbyggnadsnämnden den där olyckliga sammanträdesdagen i slutet av februari.
Länsstyrelsen yttrade sig över kommunens fördjupade översiktsplan. I FÖP:ens huvuddokument sammanfattas Länsstyrelsens granskningsyttrande:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset för kulturmiljövård Brätte-Vassända medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”
Hela yttrande från Länsstyrelsen hade följande lydelse (min fetstil):
“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”
Den norra vägsträckningen, dvs mellan Brätte och Vassbotten och som nämnden fattade beslut om (med undantag av James Bucci, V), borde utgå… Det är ett mycket tydligt ställningstagande av Länsstyrelsen. Och det ger om inte annat även en tydlig signal om hur Länsstyrelsen kommer att ställa sig till ett eventuellt kommunalt beslut, om kommunstyrelsen skulle gå på samma linje som samhällsbyggnadsnämnden…
När jag tittade i mina anteckningar från kommunfullmäktiges sammanträde, när FÖP:en antogs, så sa jag:
“Länsstyrelsen är också kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte.”
Jag kunde naturligtvis ha varit tuffare, men det var ändå en markering. Och FÖP:en tog inte ställning till vägdragningen, men avrådde, som jag såg det, från det norra alternativet.
Till sist.
Det är viktigt att komma ihåg att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse. Det betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):
“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”
Riksintressen ska beaktas i den kommunala planläggningen och har koppling till 13 olika lagar. Det står i en broschyr utgiven av Boverket, “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” (kan laddas ner här). Broschyren konstaterar att:
“Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”
I Kulturmiljölagen så står det redan i 1 kap 1 §:
“Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.”
Och i 2 kap 2 §:
“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”
Men jag tycker ändå att den gamla Lagen om fornminnen från 1942 uttryckte det, med några ålderdomliga formuleringar, allra mest kraftfullt, och på sätt och vis ganska vackert (1 kap 1 §):
“Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn.”
Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)
“I hamnen med sina lagerlokaler låg fartygen medan de lossade och lastade. Mellan husen trängdes invånarna med besökare kopplade till handeln.”
Det här stod i en artikel om Brätte i TTELA den 4 februari 2024. (Se TTELA “Brätte – staden som glömdes bort i 250 år”.) Anledningen till att jag inleder med det här citatet är för det första att TTELA:s grava felaktighet om Brätte återkom i fredagens TTELA (papperstidningen). Artikeln som har funnits på tidningens digitala hemsida sedan den 27 mars, skrev ju helt felaktigt:
“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”
Den felaktiga slutsatsen upprepades alltså i gårdagens artikel. Det verkar inte som om journalisterna läser varandras artiklar… Eller blogginlägg. (Jag skrev redan dagen efter den första artikeln om varför TTELA hade fel i blogginlägget “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) TTELA:s devis “Riktig journalistik gör skillnad” är i och för sig riktig, men det gäller inte TTELA i det här fallet…
Den andra anledningen till citatet, som börjar detta blogginlägg, är att flera vänersborgare har hört av sig om den planerade vägen norr om Brätte, dvs mellan den uppgrävda delen av Brätte stad och Vassbotten.
Även före detta vänersborgare har nåtts av den illavarslande nyheten. Häromdagen fick jag ett samtal från Gävle. Personen undrade hur det var möjligt att en nämnd förespråkade en vägdragning genom och över fornminnena på Brätte. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)”.)
“Vet de inte att staden gick ända ner till vattnet?”
Undrade den nuvarande Gävlebon. Jag svarade att jag trodde att de visste det, både politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen. Ingen vänersborgare kan väl ha missat Brätte och dess betydelse. Eller? Det kan kanske vara möjligt att någon har missat Brättes stora betydelse även för Sveriges historia. Men några ledamöter borde väl ändå ha läst TTELA eller de arkeologiska utredningar som har gjorts av Brätte… Till exempel den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum, och som kan laddas ner här.
Museichef Peter Johansson skrev i sin skrivelse till kommunen (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):
“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Man tror till och med att det kan vara upp till 3/4-delar av Brätte som fortfarande inte är undersökt. Det innefattar alltså även det område där samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V), vill att Brättelänken ska anläggas. (Du kan se ett föredrag på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”, där museichef Peter Johansson ägnar de första 15 minuterna till Brättes historia.)
Den före detta vänersborgaren, som nu bor i Gävle, frågade mig om hur kommunens planer för Brätte såg ut och om hur Länsstyrelsen yttrade sig kring dessa. Det gav mig en del arbete…
Det finns två viktiga planer i kommunen där Brätte och området kring staden ingår – “Översiktsplan 2017” och “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.
Delkarta 1
Delkarta 2
I huvuddokumentet för Översiktsplan 2017 finns Brätte endast med på några enstaka rader som en bakgrund till Vänersborgs historia. I Delkarta 1 finns området runt Brätte markerat som “skyddsvärd bebyggelsemiljö” och “värdefullt naturområde”. Delkarta 2 är ännu intressantare. På kartan finns en pil inritad vid Brätte. Den markerar “Framtida vägförbindelse”. Pilen är emellertid inte inritad med någon precision. (Se nedan.)
I den så kallade underlagsdelen står det mer om Brätteområdet. Fornlämningsmiljöerna beskrivs och det nämns att det finns lämningar under mark efter staden från 1500- och 1600-talen. Det står dock inget om den föreslagna vägdragningen. Det gör det däremot i ytterligare en del av Översiktsplan 2017, i “Konsekvensbeskrivning” (fetstilen i citatet är min):
“Riksintresse för kulturvård – Brätte-Vassända ÖP2017 föreslår möjligheter till en ny väg för att knyta samman Onsjö med Öxnered. Vägen är mycket viktig av flera anledningar. Den skulle bland annat innebära att tätortsområdena som utgör Vänersborgs stad kan bindas samman, 
att ansträngda vägar genom centralorten kan avlastas, att tågstationen i Öxnered på ett bättre sätt kan nyttjas av fler, att det planerade nya bostadsområdet Öxnered-Skaven kan nås utan järnvägspassager, samt bättre framkomlighet i händelse av olyckor. Beroende på var och hur vägen förläggs kan det komma att innebära påverkan på riksintresset. Riksintresset är av mycket stor betydelse för kommunen eftersom det var här ursprunget till Vänersborg växte fram under medeltiden. Därför kommer stor vikt läggas vid att minimera negativ påverkan i samband med byggandet av vägen. Bedömningen är att vägen är nödvändig för det växande Vänersborg och att det bör gå att hitta lösningar som innebär att riksintressets väsentliga värden kan skyddas.”
Kommunfullmäktige har beslutat om Översiktsplan 2017. Fullmäktige var medvetet om Brättes betydelse, i varje fall var Vänsterpartiet det. Betydelsen betonades också senare i texten:
“Ny vägförbindelse mellan Onsjö och Öxnered kan bland annat komma att påverka platsen där gamla Brätte låg, vilket är riksintresse för kulturvård. Den exakta vägdragningen är dock inte utredd och kommunens utgångspunkt kommer att vara att minimera påverkan på riksintresset.”
Pilen ovan för den framtida vägförbindelsen är alltså medvetet inte inritad med någon precision. Men det verkar som om Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte har läst allt underlag i Översiktsplanen…
Det framgår med all tydlighet också i “Länsstyrelsens granskningsyttrande” som även det var en del i underlaget till fullmäktige.
Länsstyrelsen skrev (min fetstil):
“Kommunen pekar i förslaget ut en framtida vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö. Länsstyrelsen bedömer att en vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö kan knyta ihop Öxnered med centralorten och förbättra förutsättningarna för pendling med tåg och är därför positiv till att kommunen pekar ut ett sådant förslag. Det finns dock motstående intressen, inte minst i form av kulturmiljön vid Brätte, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Beroende på hur vägen dras riskerar den att påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården. (Not: Även fornlämningen RAÄ Vänersborg 26:2, som utgörs av stadslager från Brätte.) Det är viktigt att olika vägalternativ studeras (inklusive ett nollalternativ) för att hitta en lämplig sträckning som dessutom inte påtagligt skadar riksintresset.”
Länsstyrelsen var tydlig. Men detta var 2016-2017 och alla politiker i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kanske inte var “på plats” vid tillfället.
Men…
Länsstyrelsen kom att bli ännu tydligare när den uttalade sig om “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.
Fortsättning följer i inlägget ”Brätte: FÖP 2023 (2)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
KF 3: Hunneberg, Dalbobergen, jämställdhet, KFV och annat
I två bloggar (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång” och “KF 2: VA – återremiss igen”), och en “kompletterande” blogg (se “KF 2b: VA-motionen och lagen”), har jag redogjort för några ärenden på kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari. Det fanns fler ärenden denna kväll – i den nya och påkostade mötessalen kallad Bojorten.
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom förslaget att bilda ett nytt kommunalt aktiebolag för att driva den framtida utvecklingen på Hunne- och Halleberg. (Se bloggen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” för mer fakta.) Det var få ledamöter som begärde ordet och det blev ingen debatt i ärendet 
överhuvudtaget – alla var överens. Niklas Johansson på TTELA har skrivit en upplysande artikel om ärendet. Den rekommenderas, i varje fall om du är intresserad av just denna fråga. Eller vill läsa några citat på vad jag anförde från talarstolen… (Se “Kommunalt bolag ska driva turistverksamheten på bergen”.)
Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) var ett viktigt ärende. (För mer fakta, se återigen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Det är ju en plan som det har arbetats med under en hel massa år. Nu var det äntligen dags för kommunfullmäktige att fastställa den. Även i detta ärende var det få talare. Ja, det vara bara två… Och ingen debatt. Otroligt…
Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att de två områdena på Dalbobergen, som i planen betecknas med U22 och U23, skulle lyftas ur den fördjupade översiktsplanen. Områdena är olämpliga som utvecklingsområden för nya bostäder menade Cederbom och räknade upp flera orsaker till stöd för det. Ingen gjorde sig besväret att svara… Inte ens Miljöpartiet, vars tystnad bara kan tolkas som att partiet fortfarande inte har hittat varken den identitet eller ryggrad som partiet förlorade tidigt i samarbetet med S+C.
Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till Cederboms och Vänsterpartiets yrkande. Jag tror att Vänsterpartiet och Medborgarpartiet faktiskt gjorde sig till talespartier för en stor del av vänersborgarna. Det verkar nämligen vara en ganska utbredd uppfattning att områdena vid Dalbobergen ska bevaras som de är. (Se TTELA “Hur kan man strunta i oss vänersborgare?” och “Slopa exploateringen av Dalbobergen”. Och även Karl af Geijerstams ledare “Därför blir det svårt att bygga bostäder på södra Dalbobergen”.)
Samtliga närvarande vänsterpartister reserverade sig mot fullmäktiges beslut angående Dalbobergen. Det blir att ta strid och bilda opinion den dag då detaljplaner ska upprättas för att genomföra exploateringen…
En tämligen inaktuell delårsrapport från förra året avhandlades. Det handlade om Kunskapsförbundet Västs (KFV) delårsrapport från augusti(!). Madelaine Karlsson (S) passade ändå på att beskriva de stora utmaningarna (problemen alltså…) som förbundet stod inför innevarande år, 2023. 
Lutz Rininsland (V) fortsatte sedan med att utveckla resonemanget och konstaterade att det i år saknas 13,5 milj kr för KFV. Det är inflationen som ökar kostnaderna med 6 milj kr, Gysärskolan får fler elever och kostnaderna ökar därigenom med 5 milj. Dessutom blir skolmåltiderna 2,5 milj kr dyrare på grund av en felräkning i 
Trollhättan. 13,5 milj motsvarar 5% av Kunskapsförbundets personalstyrka vilket är detsamma som 21 tjänster…
Det är inte ägarsamråd förrän i april. Då möts återigen den nye ordföranden för kommunstyrelsen i Trollhättan Peter Eriksson (M) och Vänersborgs Benny Augustsson (S). Det återstår att se hur det samarbetet utvecklar sig. Jag tror att Kunskapsförbundet går mot osäkra tider…
TTELA berättade för några dagar sedan om ärendet kring Medborgarpartiets motion om att bygga ett kallbadhus vid Skräcklan. Det rådde delade meningar 
skrev tidningen. (Se TTELA “Delade meningar om ett nytt kallbadhus på Skräcklan”.) Och det var väl inte helt fel, men det var egentligen Göran Svensson och Medborgarpartiet som hade en mening och 48 ledamöter från 8 andra partier som hade en annan. Det blir inget kallbadhus inom överskådlig tid, även om kallbad är öppet för alla redan nu… (Du hittar mer fakta kring motionen här – “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)
Jag vill slutligen ta upp behandlingen av Vänsterpartiets motion om att utöka uppgifterna för Demokratiberedningen till att även omfatta jämställdhetsfrågorna. (Du kan ladda ner motionen här.)
Motionen hade föregåtts av en hel del samtal och diskussioner – och inte minst missförstånd. Och det fortsatte nog till viss del ända fram till beslutet. Eller… Beslut…? Det blev inget beslut, det blev en återremiss. Igen.
Vänsterpartiet blev i ett tidigt skede medvetet om att det inte skulle bli något bifall till motionen denna onsdagskväll, inte ens till ett kompromissförslag. Från talarstolen redogjorde Lutz Rininsland (V) för bakgrunden och syftet till motionen:
“Vi är inte tillfredsställda med att ett antal frågor inte får den behandlingen som de borde få.”
Vänsterpartiet vill lyfta upp jämställdhetsarbetet och jämställdhetsfrågorna ytterligare i kommunen.
Dan Åberg (M) hade formella synpunkter på kommunens arbete och ordningen i besluten. Ordningen följde inte kommunens arbetsordning. Det skulle först beslutas om en uppdragsbeskrivning och en sådan hade inte ens tagits fram menade Åberg. Som inte hade några åsikter om själva motionen.
Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Det är viktigt med jämställdhet inledde han. Det var inte därför de styrande inte skulle yrka bifall till motionen. Det var av andra, formella skäl. Det var emellertid inte samma formella skäl som Dan Åberg (M) hade fört fram, men även de styrkte Borgmalm i sin uppfattning. Borgmalm menade att det arbetades med jämställdhet i organisationen och att det redan fanns policies. 
Det handlade nu om var frågorna skulle ligga i organisationen. Och därom rådde det ett stort frågetecken nu när kommunfullmäktige inte hade fattat något beslut om styr- och ledningsmodellen för kommunen. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) I ett snabbt ögonblick fick jag en känsla av utpressning… Vänsterpartiet hade ju faktiskt varit det parti som yrkade på återremissen, och detta var Vänsterpartiets motion. Jag kastade snabbt av mig misstankarna.
Kenneth Borgmalm (S) yrkade på återremiss med motiveringen:
“Kommunfullmäktige bör idag inte fatta beslut som i sak kan handla om hur fullmäktige vill ha möjlighet att styra, leda och organisera vilket vi inte kan veta innan riktlinjen för ledning och styrning är på plats.”
Det innebär att Vänsterpartiets motion så småningom återkommer till fullmäktige. Det tyckte vi efter omständigheterna var ok.
Jag funderar på att avsluta bloggarna med en kortare redogörelse för min motion om obebodda hus. I så fall återkommer jag.
Anm. Glöm inte att du med egna öron kan lyssna på vad som sades på kommunfullmäktige. Sammanträdet spelades nämligen in med både ljud och även – bild. Det är lätt att kontrollera om jag t ex har återgett sammanträdet på ett korrekt sätt. Du hittar inspelningen av sammanträdet här – till kommunens hemsida.
==
Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:
- “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång” – 18 februari 2023
- “KF 2: VA – återremiss igen” – 19 februari 2023
- “KF 2b: VA-motionen och lagen” – 25 februari 2023
- “KF 3: Hunneberg, Dalbobergen, jämställdhet, KFV och annat” – 26 februari 2023
- “KF 4: Betraktelse över avslagen motion” – 28 februari 2023
- ”Överklagande till Förvaltningsrätten” – 2 mars 2023
Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)
Kommunfullmäktige har sitt första sammanträde för i år nu på onsdag, den 15 februari. Det hålls i den nya sessionssalen, Bojorten. Mötet börjar kl 18.00 och det är som alltid offentligt.
Ledamöterna har denna gång lite extra mycket att läsa och sätta sig in i. Underlaget består av nästan 800 sidor och det är hela 25 ärenden som ska avhandlas.
Efter en del inledande formalia, som t ex närvarokontroll och val av justerare, har dagordningen följande utseende:
Revisorsrapport
Sammanträdet börjar med en information om en revisorsrapport. KPMG har granskat överförmyndarnämnden för de politiska revisorernas räkning. Rapportens sammanfattande bedömning är:
“Överförmyndarnämndens verksamhet bedrivs med tillräcklig styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll.”
Sedan börjar allvaret.
Kommunens styrning och ledning
Det är tänkt att fullmäktige ska anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är en stor, komplicerad och viktig fråga, och det för med sig att det finns många olika åsikter. Det är främst moderaterna som har synpunkter på det liggande förslaget och enligt ryktena så kan partiet till och med lägga fram ett alternativt förslag på onsdag. Moderater och liberaler i Vänersborg har en annan grundsyn på styrning och ledning än kommunledningen. De borgerliga partierna vill bland annat, som jag har uppfattat det, vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. (Se “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.)
Det är emellertid inget annat parti som har sett förslaget än och det borgar för att det åtminstone kan komma att yrkas på en återremiss.
Vi får se vilken ställning kommunfullmäktige tar i ärendet. Det lär bli en ganska lång, intensiv och kanske till och med infekterad debatt. Det finns all anledning att återkomma.
Halle- och Hunneberg
Nästa ärende är också ett viktigt ärende. Kommunfullmäktige ska besluta att bilda:
“en gemensam kommunalt styrd verksamhet på Halle- och Hunneberg med uppdrag att driva framtida utveckling mot målet om en hållbar turismutveckling”
Förslaget har diskuterats i media och allmänheten har bidragit med många synpunkter. Ärendet har även diskuterats i kommunstyrelsen vid flera tillfällen och många frågor har ställts. Som jag ser det har frågorna besvarats på ett bra och nöjaktigt sätt. Det har också lett till att partierna tycks ha blivit överens.
Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt kommunalt aktiebolag och bolaget ska ingå samverkansavtal med Trollhättans stad och Grästorps kommun. Det kan nämnas att både Trollhättan och Grästorp är positiva till det liggande förslaget, vilket är ytterligare ett argument för förslaget.
Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upplösas och deras verksamheter ska ingå i det nya aktiebolaget. Naturskolan ska dock läggas ner. (Det kan du läsa mer om på Vänsterpartiets hemsida – se “Bra beslut kan också ha en skuggsida”.) Museiverksamheten ska avvecklas, men i kommunstyrelsen gavs det försäkringar om att det inte innebär att allt utställningsmaterial ska typ kastas. Men det ska förändras och kanske göras modernare och attraktivare.
Jag tror att fullmäktiges beslut kommer att ge bättre förutsättningar att utveckla verksamheterna på bergen. (Se “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet” och “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.)
Fördjupad översiktsplan
Det är inte slut på stora och viktiga ärenden. Fullmäktige ska också anta en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP).
Det har arbetats länge med FÖP:en. Den har varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. (Se “Dilemma: Hus eller träd?”.) Många invånare har även här 
lämnat synpunkter. De har, liksom flera remissinstanser, framför allt haft åsikter om Dalbobergen och Södra Onsjö. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Det har även framlagts kritiska synpunkter på att det i FÖP:en finns inritad en, i mina ögon, mycket tveksam och diskutabel GC-bro över Vassbotten vid Korseberg. (Se karta, nr 10.)
Kommunen har lyssnat och ändrat förslaget kring Onsjö, förslaget på ett nytt verksamhetsområde har lyfts bort. Däremot är fortfarande två områden på Dalbobergen markerade som utvecklingsområden för nya bostäder. (Se karta, områdena U22 och U23.) Och det trots att Länsstyrelsen:
“bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”
Vänsterpartiet håller i detta fall med Länsstyrelsen. Det gör också Naturskyddsföreningen och några av kommunens nämnder, t ex miljö- och hälsoskyddsnämnden. Tyvärr tycks de tre stora blocken, S+C+KD+MP, M+L samt SD, stå bakom förslaget.
Det ska noteras att den fördjupade översiktsplanen inte är något juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm. Detta faktum används för övrigt som argument för att bemöta flera av de kritiska synpunkter som har framförts av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är även kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte. Sjöfartsverket är inte glad för GC-bron över Karls grav. (TTELA har för övrigt en bra artikel om den fördjupade översiktsplanen – se TTELA “Utvecklingsplan nära beslut – efter 17 år”.)
Det följer sedan ett antal “mindre” och inte lika kontroversiella ärenden. Då kan fullmäktiges ledamöter passa på att dra några djupa andetag innan några motioner ska behandlas. Mer om dem i nästa blogg – se ”Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.
KS (1): FÖP, VA och ekonomi
Mötet med barn- och utbildningsnämnden i måndags var långt. (Se “Långt BUN-möte”.) Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen var ännu längre. Efter 8,5 timmar, inklusive en lunchrast på 55 min, tackade ordförande Benny Augustsson (S) ledamöterna för ett bra genomfört möte, och slog ordförandeklubban i bordet. Då var klockan exakt 17.04.
Dagordningen hade följande utseende:
Förutom att det förväntades av ledamöter och ersättare att de hade studerat de 1.106 sidorna i underlaget innan sammanträdet, så fylldes också kunskapen på med ett antal informationspunkter innan man kom in på själva beslutsomgången:
Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) har studerats och diskuterats många gånger. Efter att den har arbetats fram under dialog och diskussion har den varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. Nu börjar dock processen att närma sig ett antagande i fullmäktige.
Utvecklingsledare Castell förklarade de senaste ändringarna i FÖP:en och motiven bakom. Kommunstyrelsen ställde sig sedan bakom översiktsplanen. Det var bara Vänsterpartiet som flaggade för ett ändringsförslag när planen slutligen skulle komma till fullmäktige.
Vi i Vänsterpartiet vänder oss, liksom flera andra organisationer och vänersborgare, och inte minst Länsstyrelsen, mot att två områden har markerats som utvecklingsområden för nya bostäder på Dalbobergen.
Det är områdena U22 och U23 som Vänsterpartiet vill ska “lyftas ur” planen. Det handlar om områden där oerhört många vänersborgare rör sig och ägnar sig åt ett aktivt friluftsliv. Länsstyrelsen skriver om områdena:
“Länsstyrelsen bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”
Det tycks dock inte finnas något majoritet för det bland kommunens politiker. Tvärtom, det verkar som om Vänsterpartiet är ensamt i sin uppfattning.
Ett område på Onsjö har lyfts ur FÖP:en.
Det är område U19 som tidigare hade föreslagits som ett nytt verksamhetsområde. Flera vänersborgare reagerade på denna markanvändning och området ska i fortsättningen inte bli exploaterat. Området innehåller så vitt jag vet också föroreningar…
Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm.
Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp behandlades, men först var Kretslopp & Vatten på plats och informerade.
Det har handlat mycket om kommunalt VA i denna blogg de senaste åren och jag har skrivit både om Eckerbom Wendels motion (se “Motion om tvångsanslutning”) och den nya lagstiftningen som började gälla den 1 januari i år (se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”). Kretslopp & Vatten lade tonvikten på sin information på den nya lagstiftningen. Informationen ledde snabbt till en skarpare ordväxling mellan Eckerbom Wendel (M) och Mats Andersson (C).
I motionen finns det flera “oklara” uppgifter. En av de saker jag reagerar mest på är en formulering om Blåplanen, dvs kommunens plan över framtida verksamhetsområden för det kommunala VA-nätet. Det står i motionen:
“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”
Det håller jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang.
“Större sammanhang” är ett begrepp som är centralt i vattentjänstlagen. Den gängse definitionen i landet enligt t ex rättsfall är att det krävs 20-30 fastigheter för att räknas som ett större sammanhang. Jag frågade VA-chef Daniel Larsson om detta och han medgav att det var så, med vissa undantag. VA-chefen förklarade Blåplanens skrivningar och områdesbestämningar med att det inte fanns någon vägledning när den utarbetades.
Lena Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion, som för övrigt skrevs innan den nya lagstiftningen hade beslutats, inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en ”uppskjuten” tvångsanslutning.
Eckerbom Wendel betonade dock igår att motionen handlar om hur kommunen ska agera efter det att ett verksamhetsområde hade inrättats. Jag kan emellertid inte säga att det framgår av de tre yrkandena som framförs i motionen. Det gör motionen oklar. Lagstiftningen har blivit mer flexibel från den 1 januari samtidigt som VA-chefens konstaterande igår om vad ett större sammanhang innebär var tydligare. Och det handlar om innan ett verksamhetsområde beslutas.
I kommunstyrelsen avstod jag från att rösta, det får funderas ett varv till. Motionen ska avgöras i kommunfullmäktige.
2023 blir ett tufft år. Och det inte bara för väldigt många hushåll, utan också för Vänersborgs kommun. Till skillnad från förra året. Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för den preliminära bokslutsrapporten för 2022.
Vänersborgs kommun gjorde ett resultat på +175 milj kr förra året. Det är ett extremt positivt resultat och kommer antagligen aldrig mer att uppnås. Det förklaras framför allt av alla statsbidrag under pandemin. Under 2020 uppgick överskottet för övrigt till +161 milj kr och 2021 till +185 milj kr. De var ju också pandemiår.
Kommunen investerar oerhört mycket för närvarande och kommer att tvingas göra så de kommande åren. Förra året, 2022, uppgick investeringarna till 516 milj kr. Det var “all-time high”, som ekonomichefen uttryckte det. De stora överskotten har dock hållit nere kommunens upplåning.
Det ekonomiska tänket känns lite “bakvänt”. I tre år har kommunen “badat” i pengar, det 4:e året drabbas den av “fattigdom”. Offentliga finanser jämförs ofta med de enskilda hushållens ekonomi, framför allt när det gäller att få folk att “förstå” vikten av besparingar, nedskärningar och återhållsamhet. Jag undrar hur den jämförelsen ser ut nu? För vilka hushåll skulle inte spara av de stora överskotten från tre år och leva gott på dem ytterligare några år? Det är nästan så att Egyptens farao för över 2000 år sedan kan föregå med gott exempel. Han tänkte smartare ekonomiskt när han enligt Gamla Testamentet (1 Mos 41:26-36) på Josefs inrådan sparade från de 7 åren med stort överflöd i Egypten till de 7 kommande hungeråren… (Se “KS (3): Sociala fonder”.)
Det skulle behövas ett annat tänk i Sverige kring ekonomi.
Det framgår sannolikt av dagordningen ovan, och tidsåtgången för sammanträdet, att det finns en hel del ärenden kvar att redovisa. Jag återkommer.
Anm. Läs också ”KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.
Dilemma: Hus eller träd?
Det pågår sedan några år tillbaka ett stort arbete med en fördjupad översiktsplan (FÖP) i Vänersborg. En fördjupad översiktsplan:
“utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändning”
Denna pågående FÖP handlar om Vänersborg och Vargön. Det är ett område som omfattar ca 6.400 ha och det bor ungefär 30.000 människor i området.
Vänersborg har som mål att växa befolkningsmässigt. Det ser vi inte minst på alla detaljplaner som upprättas, alla bostadshus som byggs och alla nya bostadsområden som växer fram. Det byggs som aldrig förr. Den fördjupade översiktsplanen ger förslag på var kommunen ska fortsätta växa och var nya invånare ska bosätta sig. Till stor del är det fortfarande vänersborgare som bosätter sig in de nya bostäderna. Det har nämligen funnits ett uppdämt behov sedan många år tillbaka. Det är dock bara en tidsfråga tills nya invånare flyttar in i Vänersborg.
Vänersborg är och har nog alltid varit en attraktiv boendekommun. Många som genom tiderna har flyttat till Vänersborg har samtidigt haft sin försörjning i t ex Trollhättan eller andra orter inom pendlingsavstånd. Vänersborgs kommun har stora naturvärden, inte minst flera sjöar och framför allt Vänern inom sina gränser, som har lockat människor. Det finns skog och natur runt knuten var man än bor i kommunen. Kommunens sjönära och grönnära läge är viktiga värden för invånarna.
I FÖP:en, som för närvarande håller på att omarbetas, framhålls de gröna värdena:
“Närhet till grönområden och olika rekreationsmöjligheter ska finnas för alla”
Och vidare:
”Tillgången till grönområden inom och i närheten av stadsbebyggelsen är också en resurs som lyfts fram som grundläggande för såväl dagens som framtidens identitet och möjligheten att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer för människor, växt- och djurliv.”
Men var ska de inflyttade människorna bo i kommunen? Ju fler som flyttar till Vänersborg ju större tryck blir det på att exploatera den natur som gör att människor vill flytta hit.
Det är ett dilemma.
Det är inte helt lätt att lösa dilemmat. I oktober 2008 antogs t ex “Program för Detaljplaner för södra delen av Dalbobergen och Katrinedal norra”. Där stod det:
“Nya bostäder och bostadsområden byggs centrumnära men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden.” 
Det blev nästan skrattretande. Det skulle byggas grönnära för att ta vara på naturvärden… Men för de som inte kunde bo i dessa fastigheter då?
I samma program försökte man, mycket hjälpligt får man väl säga, skyla över konflikten och vad lösningen verkligen innebar:
“Föreslagen exploatering innebär minskning av grönområdets areal men påverkan på rekreationsvärdet bedöms bli acceptabelt.”
Vänersborgs kommun har en så kallad Grönplan. Den syftar bland annat till att:
“bereda möjligheter att skapa och bevara en sammanhållen grönstruktur och en långsiktigt god hushållning med grönområdena i tätorten.”
Grönplanen ska så att säga vara ett verktyg för kommunen att bygga ut bostäder och infrastruktur på ett sådant sätt att:
“det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur.”
Vi ser omedelbart dilemmat…
Under de senaste åren har kommunen bedömt att exploateringen av grönytor varit acceptabel. Ofta så har också bostäder helt enkelt prioriterats högre än skog och natur. Det har vi sett på många ställen. Stora delar av den gamla “urskogen” på Mariedal Östra har avverkats för att få plats med villor. (Flera av de träd som blivit kvar har senare blivit ett lätt byte för de stormar som dragit fram.) Den lilla skogsdungen vid Mariedalskolan håller på att ge plats åt 2-3 fastigheter och det är inte mycket kvar av skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut. 
Och de delar av skogen som är kvar vill enligt uppgift en privat fastighetsägare stycka av (upp till fem tomter). Och det verkar kommunen tycka vara ok. Den lilla skogsremsan vid Korseberg, som råkar vara kvar efter avverkningen av den övriga skogen i området, klarar sig inte heller. Där ska det anläggas en GC-väg… (Fast den kallas naturstig av kommunen eftersom den inte ska asfalteras…) För Vänersborgs kommun verkar det bara vara skogsdungar i Sikhallsområdet som är värda att bevaras, där det finns hur mycket skog som helst…
Den fördjupade översiktsplanen försöker på flera sätt lösa dilemmat “hus eller träd”, men det är inte lätt. I några områden vill tjänstepersonerna bygga bostäder, medan politikerna säger stopp. Och i andra områden är det tvärtom. Min uppfattning är att det är politikerna som trycker på tjänstepersonerna att nedprioritera naturen om och när det blir konflikter mellan intressen.
Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument, kommunen måste inte följa FÖP:en i framtiden. Den har dock en stor betydelse för den fortsatta kommunala samhällsplaneringen. Men det är som jag har skrivit så många gånger förr i denna blogg – när natur- och miljöintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturen som i stort sett alltid drar det kortaste strået.
Kanske skulle politikerna, varför inte i en invånardialog, fråga sig om det är rimligt att en kommun gör intrång i stora naturvärden för att kommunen har en vision om att växa i befolkning.
Det är ett dilemma.
Grönområden i tätorten
Jag fick ett mail av Sebastian i helgen. Han var något frustrerad. Det handlade om grönområden i tätorten Vänersborg.
Mailet var lärorikt, det innehöll mycket fakta. Det var kritiskt mot kommunens sätt att hantera grönområdena, särskilt i förhållande till t ex Översiktsplanen. Det illustrerade tydligt kommunens förkärlek för fina och välformulerade dokument – och motsatsen när det kommer till praktisk politik. Jag har själv skildrat detta i ett antal bloggar tidigare. (Se t ex “Miljö i teori och praktik”, “Skillnad på teori och praktik…? (1/2)” och “Skillnad på teori och praktik…? (2/2)”.)
Här återger jag mailet från Sebastian. Det innehåller dessutom ett längre citat från kommunens “Översiktsplan 2017” – “Utvecklingsprincip 4: Bevara och utveckla grönområden och rekreationsmöjligheter”. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 13 december 2017 och kan laddas ner här.
====Mail från Sebastian
“Läste lite i översiktsplanen på kommunens hemsida. Det står bland annat följande på de sidor som avhandlar grönområden och rekreationsområden inom bostadsområden:
“Grönområden i tätorten
Växtlighet och gröna miljöer har många viktiga funktioner även inom tätorterna, vilket de senare åren bland annat kommit till uttryck i det växande intresset för urbana ekosystemtjänster. Förutom att växtlighet har stor betydelse för rekreation av olika slag, handlar det även om ”tjänster” som omhändertagande av dagvatten, vind- och värmereglering, luftrening och biologisk mångfald. Närvaro av grönska och möjligheten att vistas i gröna miljöer är också positivt för hälsa och välbefinnande och bidrar till bilden av en trivsam och vacker stadsmiljö. Stadens gröna ytor fyller även en kulturell funktion som bärare av en viktig del av stadens och bygdens historia och identitet.
Ofta talas om att grönområden ska vara mångfunktionella, vilket innebär att de ska kunna ge utrymme för såväl olika aktiviteter som ekosystemtjänster. Ett exempel på detta är skyddsskogar, befintliga trädridåer utmed vägar och industriområden som bidrar med luftrening, minskat störningsintryck och samtidigt kan vara områden för rekreation.
Det är idag gott om grönytor i de flesta tätortsområden i Vänersborgs kommun. Kommunens sjönära och grönnära läge är något som återkommande framhållits i dialogträffar som viktiga värden för invånarna. Det finns dock stora möjligheter att förbättra rekreationsmöjligheterna på många av dessa ytor och förbättra strukturen som binder ihop dem. Gröna korridorer och stråk är viktiga för att lätt kunna nå ut i naturen för motion, lek, avkoppling och naturupplevelser. Gröna korridorer bidrar även till biologisk mångfald genom att underlätta spridning av djur och växter.
Kommunen ska även fortsättningsvis ha mycket god tillgång till grönska och rekreationsmöjligheter. I den fysiska planeringen ska kommunen ta ansvar för att behoven möts. Detta innebär inte att det alltid är kommunen som ska ansvara för anläggning och skötsel. Bland annat är det ofta mer naturligt att fastighetsägare ansvarar för att boende har nära till lekytor och uteplatser.
I “Grönplan Vänersborg 2028” sammanställs många viktiga riktlinjer och principer för bevarande och utveckling av grönområden i och intill kommunens tätortsområden Öxnered-Vänersborg-Vargön, Frändefors och Brålanda. Där analyseras även skolors och förskolors tillgång till grönområden.
En fråga som är aktuell är hur fler av stadens invånare ska kunna ges möjlighet att odla. I många kommuner är stadsodling ett väletablerat begrepp och olika system har utvecklats för att skapa utrymme för småskalig odling i städerna. Detta kan bland annat tillföra kvaliteter I form av nya mötesplatser, social integration, meningsfull sysselsättning, intresse för hälsosam mat och biologisk mångfald.”
Trots flera sidor i översiktsplanen om hur viktigt det är med grönområden i nära anslutning till bostadsområden bortser man från detta när man bygger, minsta skogsdunge ser kommunen en god möjlighet att göra om till villatomter. Är översiktsplanen något man tagit fram för att sedan helt strunta i? Eller har man skrivit alla dessa fina ord om grönområden för att kunna rättfärdiga att man gör helt tvärt om?
Jag vågar ärligt talat inte köpa ett hus med tomtgräns mot ett grönområde inom kommunen på grund av rädslan att kommunen bestämmer sig för att ändra i detaljplanen. Det gör mig oerhört ledsen och uppgiven att man ska behöva oroa sig för något sådant. För om man läser översiktsplanen så borde det inte vara något man borde vara rädd för. Grönområden ska ju behållas och utvecklas! Men det borde vara naivt att tro att kommunen skulle stå fast vid sina ord. Vilka grönområden har man utvecklat? Inga vad jag vet, på varken Onsjö, Mariedal eller Blåsut. Snarare tvärtom.
Som kommuninvånare känns det som att man slåss med pinnar mot en övermäktig drake. Trots överklaganden väljer kommunen ändå att göra precis som de själva tycker.
- Vad kan man göra som invånare i Vänersborg?
- Vad har man för makt som invånare i Vänersborg?
Du behöver inte svara, jag behöver bara ventilera mina tankar mot den kommun jag älskar att bo i, på grund av dess närhet till rik natur och grönområden.”
====Slut på mail från Sebastian
Jag skulle kunna komplettera Sebastians två frågor med en egen:
- Vad kan man göra som politiker i ett mindre oppositionsparti?
KS igår: Vattenledning och FÖP mm
Det var tre ärenden som behandlades på gårdagens kommunstyrelse som det inte fattades beslut om. (Se “Idag var det KS”.) Fast det är inte hela sanningen. Det avhandlades faktiskt ytterligare några ärenden som inte heller ledde till några avgöranden igår.
Planarkitekt Pål Castell informerade kommunstyrelsen i den viktiga frågan om varifrån Trollhättans Energi AB 
(TEAB) ska ta sitt råvatten och var tillhörande pumpstation ska uppföras. Trollhättan vill ju som bekant hämta vattnet från Vänern istället för Göta älv. Det betyder att vattenintaget och ledningarna måste placeras någonstans i Vänersborgs kommun. (Första gången jag skrev om Trollhättans “vattenplaner” var i april förra året, se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”. Det har blivit flera bloggar sedan dess – klicka här.)
Lokaliseringsstudier pågår fortfarande och inga beslut är fattade, varken i Vänersborg eller Trollhättan – mer än att Vänersborg har sagt nej till Trollhättans urspungliga planer i Nordkroken. Och det är i och för sig inte att förringa. Det var ett viktigt nej. Det var ett synnerligen dåligt förslag från Trollhättan att uppföra en pumpstation på stranden i Nordkroken. (Se krysset på kartan nedan.) Det är för övrigt Mark- och miljödomstolen som har det sista ordet i lokaliseringen.
Just nu diskuteras tre olika lokaliseringar.
Läge A ligger strax väster om Nordkroken. Härifrån är det kortast väg till det nya vattenverket på Överby. Det finns problem med denna lokalisering och vattenledningarnas dragning. Det är svårigheter med att passera Alloys i Vargön och det blir en negativ påverkan på strandskogarna vid Viksängen. Det är också ett område som ligger i riskzonen vid eventuella översvämningar.
Läge B ligger öster om Halleberg, inte långt från Gardesanna. Det är längst väg härifrån till Trollhättan av samtliga alternativ. Det är också som vid läge A ett område som lätt kan översvämmas om Vänern stiger. Det råder även osäkerhet kring kulturmiljöer och artskydd.
Läge C, till sist, är vid oljehamnen vid Dalbobergen.
En nackdel med denna lokalisering är att terrängen är höglänt och det innebär i sin tur att det krävs mer pumpkraft. Vattenledningarna måste också passera under farleden (där båtarna går alltså) på vägen till Trollhättan. Och dessutom skulle det vad jag förstår även bli svårigheter med vattenledningarna i Djupedalsbäckens ravin.
Det som händer närmast är helt enkelt att miljö- och byggnadsförvaltningen ska färdigställa lokaliseringsutredningen. Hur tidplanen för det arbetet ser ut vet jag inte, men ärendet kommer sannolikt tillbaka senare i höst.
Planarkitekt Castell informerade även om kommunens arbete kring den “fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön” (FÖP):
“Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändning inom planområdet.”
Området som denna FÖP omfattar är på 6.400 ha och det bor ungefär 30.000 människor i området. Det är således en mycket viktig plan, även om den inte är juridiskt bindande för framtiden. En FÖP ska:
- “synliggöra övergripande markanvändningsstrategier”
- “ta fram strategiska övervägningar”
- “säkerställa att helheten blir rätt när vi sedan jobbar med delarna”
- “effektivisera arbete med detaljplaner och bygglov”
Det måste till ordentliga diskussioner i de olika partierna kring den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön, och det allra bästa vore om alla partier blev överens om den. Den ska, som jag uppfattade det, behandlas på nästa kommunstyrelsesammanträde den 6 okt och fastställas av fullmäktige den 20 oktober.
Det går att läsa och ladda ner den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön på kommunens hemsida – klicka här “FÖP Vänersborg- Vargön”.
Det var faktiskt ytterligare en del information på gårdagens sammanträde. Kunskapsförbundet Väst informerade om konsekvenserna av pandemin. Kommunstyrelsen fick också reda på att gymnasieeleverna i Vänersborg och Trollhättan ska erbjudas vaccination mot covid-19 på skolan. (Står också i en artikel i dagens “pappers-TTELA”.)
Ordförande Benny Augustsson (S) och 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) informerade skriftligt om sina göranden och låtanden sedan kommunstyrelsens förra sammanträde. Det är som brukligt. På det förra KS-sammanträdet, den 2 juni, undrade jag om 
inte också 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) kunde göra detsamma. Då sa Mats Andersson att om det är:
“önskvärt kan jag givetvis redovisa.”
Det gjorde dock inte Andersson. Fast det var önskvärt.
Det kanske Mats Andersson (C) dock gör nästa gång.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer