Arkiv

Archive for februari, 2018

Öxnered/Skaven – en ny stadsdel?

28 februari, 2018 5 kommentarer

detaljplanÄntligen håller detaljplaner på att utformas för Öxnered och Skaven. Redan den 19 januari 2011 fick byggnadsförvaltningen uppdraget att ta fram ett förslag till program för Skaven och delar av Öxnered. Men det har av olika oxnered1skäl tagit sin tid.

Vänersborg behöver nya bostäder och områdena kring Öxnereds järnvägsstation ligger attraktivt till för pendlare till Trollhättan och Göteborg. Dessutom ligger området naturnära och närheten till Vassbotten gör ju inte området mindre attraktivt. Kommunen planerar för bortåt 700 nya bostäder i Öxnered och lika många i Skaven. Det planeras med andra för en helt ny stadsdel.

oxnered3

Det är emellertid inte helt lätt att få till en bra bebyggelse i området. Det är framför allt järnvägarna som försvårar planeringen. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen gör naturligtvis så gott de kan och har ett förslag färdigt. Men fortfarande kan justeringar göras. Byggnadsnämnden ska behandla ärendet på sitt nästa sammanträde, redan den 6 mars. Det är dock lite oklart vad nämnden ska besluta om, handlingarna till sammanträdet är fortfarande inte utskickade. Vad jag förstår så ska sedan förslaget till detaljplan i vilket oxnered11fall som helst ut till berörda för ytterligare granskning.

Ett drygt 90-tal fastighetsägare, det blir ännu fler personer om man räknar in alla familjemedlemmar, har protesterat mot hur förslaget till detaljplan ser ut i nuvarande form. De vill ha förändringar i planen. Några av synpunkterna framfördes också i en insändare i TTELA den 22 februari (se ”Gigantisk omvandling i det tysta”). Öxneredsborna har för övrigt skickat sina synpunkter till alla ledamöter i byggnadsnämnden inför nästa veckas sammanträde.

oxnered7Det ligger redan bostäder i området och det är framför allt trångt, redan idag, med tanke på järnvägen och gatutrafiken. De två järnvägarna, Älvsborgsbanan (Uddevalla-Herrljunga, dvs bland annat sträckan Öxnered-Vänersborg) och Oslo-Karlstadbanan (Göteborg-Karlstad/Norge), ställer till problem. Och det känner alla till som kör i Öxnered i rusningstrafik och järnvägsbommarna går ner – och är nere ganska lång tid stundtals. (Bommarna brukar vara nere när tågen står kvar vid stationen.) Det blir lätt långa köer och det blir trångt för bilar, cyklister och fotgängare. Och det är också svårt för räddningsfordon, t ex ambulans, brandbilar etc, att ta sig fram.

Det finns två korsningar över järnvägen på Älvsborgsbanan och en över Oslobanan. Ingen av korsningarna är planskilda. De är inte heller anpassade till gående och cyklister.

oxnered13

Den ena järnvägskorsningen vid Öxnereds skola (vägen till Skaven) är till och med så smal att endast ett fordon åt gången kan passera (se bild nedan).

oxnered14

Järnvägsövergången närmast stationen (Älvsborgsbanan) är så trång att om det kommer två personbilar i bredd så finns det inte plats för gående och cyklister (se bild nedan). Det trots att denna järnvägsövergång nyligen har flyttats och byggts om av Trafikverket. Det var i samband med att perrongerna förlängdes och det var faktiskt så sent som i januari 2017 (då stod järnvägsövergången klar). Det var för övrigt vid en tidpunkt då kommunen redan visste att det skulle byggas nya bostäder i området. Men kommunen ville, enligt uppgift, inte betala Trafikverket för att anpassa övergången för GC-trafik…

oxnered12

Och nu måste kommunen med all säkerhet bekosta en ombyggnad av korsningen så att den anpassas till cyklister och gående (skolbarn). Den här blir definitivt inte billigare för kommunen… Prata om bristande framförhållning och planering.

Järnvägsövergångarna måste naturligtvis åtgärdas och det i synnerhet innan bostadsbyggandet kommer igång, med tanke på all den trafik som byggandet kommer att generera. Dessutom tänker sig kommunen att bygga en vägförbindelse från Onsjö till Öxnered. Och det kommer självklart att öka trafiken ytterligare i området.

De boende i området tror att det blir svårt att lösa trafikproblemen. De anser att det blir för mycket folk i området med 1.400 nya bostäder. De föreslår att kommunen ska planera för färre bostäder. De har också föreslagit en annan infart till Skaven via Korseberg som kanske är värd att titta på för byggnadsnämnden. Jag kan inte avgöra om det är bra förslag, men det står helt klart att något måste göras åt trafikproblemen, i synnerhet vid järnvägsövergångarna, innan byggtrafiken kommer igång.

oxnered4

Man kan väl också fråga sig, även om det inte direkt handlar om de nya bostadsområdena, hur mycket mer trafik Öxneredsvägen/Djupedalsvägen klarar av. Och människorna som bor längs vägen… När 20 småhus och ett större bostadshus skulle byggas på Katrinedal Södra tyckte Länsstyrelsen den 1 april 2009 i en dom att den ökning av trafiken på ca 150 fordonsrörelser per dygn, som detta skulle medföra på vägen, inte var större än att den fick tålas av de boende i Blåsut. Jag undrar vad Länsstyrelsen kommer att tycka om den ökade trafikmängden som 1.400 nya bostäder i Öxnered/Skaven kommer att medföra… Ska blåsutborna ”tåla” det också?

oxneredsskolaOch sedan måste det självklart göras något åt GC-vägarna längs Öxneredsvägen/Djupedalsvägen. De kommer om inte annat att utnyttjas av alla elever på väg till och från Öxnereds skola.

I planförslaget skriver byggnadsförvaltningen att en detaljerad bullerutredning ska tas fram. (Förhoppningsvis en bättre utredning än den som gjordes i Väne Ryr…) Även en riskutredning ska göras. Den ska handla om farligt gods på järnvägen. Dock skrivs det i planförslaget att riskerna för en ”farlig-gods-olycka” är mycket låg på grund av det låga antalet transporter.

De boende i området menar att förvaltningen tycks ha glömt bort Oslobanan/Karlstadbanan som också ligger nära planområdet. På denna järnväg transporteras mycket gods. Och eftersom tågen oftast inte behöver stanna vid stationen, så framförs de med tämligen hög hastighet. Det medför självklart högre buller. Hur mycket farligt gods som transporteras är svårt att säga, men det förekommer troligen inte alltför sällan. Öxneredsborna säger också att Trafikverket har sagt att det på senare tid har gått 200 godståg i så kallad omledningstrafik på Älvsborgsbanan.

oxnered10De boende i området har också synpunkter på höjden på de nya husen som ska byggas (eller snarare får byggas enligt detaljplanen). Kommunen vill självklart variera både de nya bostädernas utseende och boendeformerna (villor, hyres- och bostadsrätter). Och det är naturligtvis helt riktigt. Det man kan förstå är att de boende vill att kommunen undviker de högre husen, typ fyravåningshus, i närheten av de boendes fastigheter, som oftast är villor. Det är väl aldrig trevligt att andra människor får alltför stor insyn i trädgårdar, altaner etc. Öxneredsborna vill att bebyggelsen här får en nockhöjd på max 8 meter.

De boende i Öxnered och på Skaven har också kritik av den demokratiska processen. De anser att de har fått alltför liten information och att de inte blir lyssnade på. Och det är ju naturligtvis aldrig bra om kommuninvånare upplever detta i sina kontakter med kommunen. De menar också att innehåll och förutsättningar, som byggnadsnämnden lade fast i samrådsplanen i juni 2017, inte stämmer med hur nuvarande förslag till detaljplan ser ut. Det sägs till exempel att byggnadsförvaltningen alldeles nyligen har projekterat för en pendelparkering på en grönyta mellan Öxnereds bostadsområde och järnvägen (på Älvsborgsbanan) – en parkering som vad jag förstår inte har funnits med i planerna.

oxnered8

Öxneredsborna undrar om det verkligen behövs fler parkeringsplatser. Det finns ganska många just nu. Och just detta grönområde har tidigare klassats som parkmark. Borde inte byggnadsförvaltningen vänta med parkeringen, om uppgifterna stämmer, tills byggnadsnämnden har sagt sitt nästa vecka? Och kanske också tills de boende i området har fått tillfälle att lämna synpunkter… Parkeringen hamnar ju i stort sett alldeles vid bostäderna – med mera avgaser, ökat trafikbuller och billjus på husen vintertid morgon och kväll som följd. (Om det nu verkligen behövs fler parkeringsplatser.)

moteNu tror jag att byggnadsförvaltningen följer de lagar som finns på det här området, men kanske skulle typ ett offentligt möte kunna anordnas innan beslut fattas. Detaljplanen i Öxnered och Skaven berör ju ganska många och förändringarna kommer att bli väldigt omfattande för de som har bott i området under många år. Enligt ryktena är det inte heller omöjligt att ett sådant här möte kan bli av. Jag hoppas det.

Insändaren i TTELA (se länk ovan) frågar:

”Varför sker ingen offentlig diskussion om denna stora förändring?”

karvlingOch det kan man kanske undra, men jag tror att det beror på dels att detaljplaner är svåra att förstå sig på för politiker som inte är med i byggnadsnämnden (och ibland tycks det som om det är för ”svårt” för dem också) och dels att de flesta politiker (alla?) tycker att Öxnered/Skaven är ett bra område att bygga på.

Men kanske denna blogg kan bidra till att planerna uppmärksammas – och börjar diskuteras… Även om tiden börjar rinna ut. Alla vill väl att den nya stadsdelen i Öxnered/Skaven ska bli bra och att alla ska bli nöjda – både de som bor där just nu och de som så småningom ska flytta dit. Och de som behöver utnyttja järnvägsstationen.

Budgetramar: Förslaget från S+C+MP

26 februari, 2018 Lämna en kommentar

budgetramJag har i två tidigare bloggar skrivit om budgetar, dels om de tidigare besluten under mandatperioden (se ”Mandatperiodens budgetar”) och dels förslagen till budgetramar inför den nya budgeten för år 2019 från M+L+KD respektive Vänsterpartiet (se ”Budgetramar: Förslagen från M+L+KD och V”).

Nu har turen kommit till att beskriva de styrande partiernas förslag till budgetramar, dvs förslaget från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet.

triumvirat3Förslaget till budgetramar från S+C+MP lades fram i den så kallade budgetberedningen av Marie Dahlin (S). Då stod hon själv för förslaget, nu står hela gruppen (=S+C+MP) bakom. Dahlin besitter tydligen en bra övertalningsförmåga… Både C och MP tar förslaget, vad det ser ut, utan invändningar. Fast MP är nog inte svårt att övertyga. Det tycks som om partiet går med på allt, bara de får sitta kvar med de arvoderade posterna och att – Mariedal Östra inte bebyggs…

pottMarie Dahlin vill införa något som hon kallar ”social inkluderingspott”. Det ska inte förväxlas med det som många kommuner redan tidigare har genomfört och som kallas ”sociala investeringsfonder”. Nä, detta tycks vara ett hemmasnickrat förslag, även om jag personligen tror att Marie Dahlin har sneglat något på de ”sociala investeringsfonderna”…

Så här lyder förslaget om budgetramar från S+C+MP i sin helhet:

idea2”I budget 2019 skapas en social inkluderingspott under kommunstyrelsen. Den är till för att motverka utanförskap i kommunen och ska omfatta alla invånare. Den ska också stimulera nämnder och förvaltningar till samverkan för att tillsammans hitta verksamheter/projekt som snabbare kan leda till sysselsättning och jobb eller ge barn, ungdomar och äldre en meningsfull fritid.
Förvaltningarna kan söka medel ur potten och det ska finnas en beskrivning av verksamheten/projektet, ett budgetförslag och ett tydligt mål. Det krävs också samverkan av flera nämnder och förvaltningar, minst två. Beslut om verksamheter/projekt tas av kommundirektören efter samråd och beredning med KDL (=kommundirektörens ledningsgrupp; min anm
.).
Sociala inkluderingspotten består av pengar från nämnderna (0,5%) och de pengar som minskningen av ”välfärdsmiljonerna” motsvarar. Detta utgör 19,3 mkr i potten.
Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram ett regelverk för den sociala inkluderingspotten. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om regelverket i anslutning till förslaget om Mål- och resursplan 2019-2021.”

voteS+C+MP vill alltså skapa en social inkluderingspott. Och det utan att egentligen ta upp en diskussion med de andra partierna först. En sådan här nymodighet borde utformas, om andra partier vill det förstås, i enighet så att potten blir väl förankrad och bestående över tid. Jag menar, om det skapas en sådan här pott i strid med t ex M+L+KD:s vilja, så kan ju potten avskaffas redan i november – om väljarna har röstat in en ny majoritet i fullmäktige. Kanske är Marie Dahlin villig att diskutera utformningen på onsdagens KS-sammanträde, det vet jag inte, men jag tror ändå inte att det är något bra utgångsläge att lägga fram ett färdigt förslag på det här viset.tumme_ner3

Min åsikt är att förslaget i sig är förhastat, ogenomtänkt och att det medför alltför stora negativa konsekvenser.

budget2S+C+MP har alltså tänkt sig att skapa en social inkluderingspott på 19,3 milj kr. De här pengarna ska tas från nämnderna. Alla nämnder ska få mindre pengar i budget nästa år jämfört med vad de har i år, 0,5% mindre än i år. Det betyder med andra ord besparingar på alla nämnder, bland annat då också naturligtvis barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Nämnderna får varje år ökade utgifter. Det kan för BUN:s del vara t ex ett ökat antal elever och ökade lokalkostnader. Dessa ökade utgifter anser följaktligen S+C+MP att BUN ska möta med en minskad budget. (Dock ingår inte inflation eller ökade löner, det får BUN och socialnämnden pengar för.)

budget2Men det räcker inte med denna neddragning på 0,5%. 2017 fick Vänersborg ta del av regeringens så kallade ”välfärdsmiljarder”. Vänersborg fick 52 miljoner från staten och dessa pengar delades naturligtvis ut till nämnderna som ett permanent tillskott, dvs budgetramen ökade, som det heter på ”budgetspråk”. Nu kommer dessa statliga pengar att minska. Vänersborg kommer att få 44 milj kr nästa år, dvs 8 milj mindre. S+C+MP vill ta tillbaka mellanskillnaden, 8 milj kr från nämnderna.

Det betyder att de styrande partierna vill minska budgetramen för barn- och utbildningsnämnden nästa år med totalt 6,485 milj kr och med 9,081 milj för socialnämnden.

trolleriDet är en liten trollerikonst som synes. Pengar som inte finns, finns helt plötsligt. De minskade pengarna från statsbidraget finns inte för nämnderna, men de finns för inkluderingspotten…

Ekonomi är spännande… Jag är inte riktigt säker hur det går till, om det är en kreativ bokföring eller om förklaringen helt enkelt är att pengarna tas från förra årets överskott på 76 miljoner kr.

Tanken att den sociala inkluderingspotten ska motverka utanförskap i kommunen och omfatta alla invånare är i och för sig tilltalande. Problemet är bara, som sagt, att de som behöver pengarna bäst i kommunen, gamla och sjuka, barn och ungdomar, ska betala genom att det skärs ner på förskolor, skolor och socialtjänst. Och faktiskt ytterligare en viktig sak. Kommunens nämnder arbetar redan med de här frågorna. Och har gjort länge. Dessutom i samarbete och samverkan kring många gemensamma verksamheter och projekt. Så nog känns det som om syftet med den social inkluderingspotten slår in öppna dörrar.

tjansteman2Den sista invändningen som jag har mot förslaget från S+C+MP om den sociala inkluderingspotten är att det är kommundirektören som ska besluta om fördelningen av inkluderingspottens pengar. En tjänsteman ska alltså på egen hand, även om det sker efter samråd med andra tjänstemän, fatta beslut som i grunden är politiska. Jag kan inte se varför politiker ska avhända sig den makt som de har i den svenska demokratin och överlämna den till en tjänsteman, som inte är vald av invånarna. Glöm inte att det handlar om närmare 20 miljoner kronor…

diskussionFörslaget till budgetramar från de styrande partierna, S+C+MP, är ”inget bra”. Den sociala inkluderingspotten innebär bara nedskärningar i verksamheterna som Vänsterpartiet inte kan gå med på. Om S+C+MP skulle vilja diskutera och på sikt införa det som går under beteckningen ”sociala investeringsfonder”, så hade i varje fall jag tyckt att det var en helt annan sak. Då hade man kunnat diskutera. Denna typ av fonder finns som sagt redan i många kommuner, jag tror att Umeå och Norrköping var bland de första kommunerna att införa sådana, men formerna för dem har ingen kommun riktigt hittat. Därför är det viktigt att kommunen noggrant tänker igenom upplägget innan sådana genomförs – om partierna nu skulle vilja införa sociala investeringsfonder.

Det kan väl tilläggas att dessa fonder i övervägande fall bildas från kommunernas överskott…

PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om förlaget från S+C+MP och också om hur Vänsterpartiet ställer sig till förslaget: ”Det är SD som avgör i Vänersborg – men det är S som måste svara på frågor”.

Budgetramar: Förslagen från M+L+KD och V

25 februari, 2018 Lämna en kommentar

I fredags skrev jag om budgetbesluten under mandatperioden. (Se ”Mandatperiodens budgetar”.) Det var lite tänkt som en bakgrund till det beslut som kommunstyrelsen (KS) ska fatta nu på onsdag om budgetramarna.

budgetramBudgetramar innebär att alla nämnder och styrelser ska utarbeta egna budgetar som håller sig inom den ekonomiska tilldelning som ramarna anger. Om kommunstyrelsens ramar säger att nämnden inte får några ytterligare pengar jämfört med innevarande år eller kanske till och med en minskning, så måste nämnden/förvaltningen titta på var besparingar och nerdragningar ska ske. Tjänstemännen, och då särskilt cheferna, ska då också upprätta konsekvensbeskrivningar som visar vilka effekter besparingarna/neddragningarna får på verksamheten.

Hittills har alla partier lämnat förslag till budgetramar utom medborgarpartiet (MBP) och sverigedemokraterna (SD). Kanske kommer förslag från dessa partier så småningom, de har till på onsdag på sig, kanske inte. SD brukar inte komma med något förslag till ramar och förra året, när budgeten för 2018 beslutades av fullmäktige, lade medborgarpartietledset_barn överhuvudtaget inte ens ett förslag till budget. Morgan Larsson (MBP) sa i fullmäktige:

”ingen bryr ju sig om oss ändå…”

Och så avstod MBP att rösta på något budgetförslag överhuvudtaget. Om Morgan Larsson fortfarande har den inställningen kommer nog inget förslag till ramar från MBP.

minialliansen_updateModeraterna, liberalerna och kristdemokraterna (M+L+KD), dvs minialliansen, har lagt ett ovanligt förslag till budgetramar. Förslaget innehåller inga som helst siffror, utan bara följande:

”Kommunstyrelsen beslutar att ge nämnderna i uppdrag att utifrån bifogade Inriktningsmål, och med beaktande av bokslut o verksamhet för år 2017, samt budget och prognos för innevarande år inkomma med förslag till respektive nämnds verksamhet och budget inför KF-beslut om Mål-och resursplan 2019-2021.”

Jag vet inte riktigt hur M+L+KD tänker. De vänder liksom på den traditionella budgetprocessen i Vänersborg. Istället för att KS säger hur mycket pengar som den är villig att avsätta till varje nämnd, så menar minialliansen att nämnderna först ska komma med sina önskemål och därefter ska KS fördela pengar. Kanske är det en bra tanke, kanske inte. Men är det en bra tanke, så borde nämnderna egentligen redan ha fått det uppdraget. Fast å andra sidan, framförde inte presidierna för de tre stora nämnderna sina önskemål vid heldagsmötet med budgetberedningen den 1 februari? Nu blir hela budgetprocessen försenad om förslaget går igenom. Såvida inte M+L+KD tänker godkänna allt, rakt av, som nämnderna begär. En positiv sak man kan säga om förslaget är att det åtminstone inte är något besparingsförslag – inte som det ser ut nu i varje fall…

mal1bM+L+KD bifogar också sitt förslag till inriktningsmål i ramförslaget. De menar att dessa inriktningsmål ska ersätta kommunens nuvarande mål. Och säga vad man vill, kommunens 14 inriktningsmål är väl inget man studsar runt av glädje inför. Men inriktningsmålen är som jag ser det en egen fråga, en egen process, ett eget beslut. Naturligtvis kommer alla KF-ledamöter ihåg när fullmäktiges ordförande Ljunggren (S) blev sur och avbröt ett sammanträde i förtid när kommunens inriktningsmål skulle diskuteras. Och sedan avstannade målprocessen helt och hållet. Men ändå M+L+KD…

Minialliansens inriktningsmål är för övrigt så allmänt hållna att till och med en vänsterpartist kan stödja dem. De är som alla mål av den här typen mycket generella, och kanske därför också tämligen intetsägande och till intet förpliktigande. Eller vad sägs om minialliansens 7 nya inriktningsmål:

  • ”Enklare och kortare vägar till att starta företag”
  • ”Fler som kan och vill jobba får plats på arbetsmarknaden”
  • ”Likvärdigheten ökar mellan och inom kommunens skolenheter”
  • ”Vänersborgs skolresultat tillhör Sveriges bästa 25 %”
  • ”Bostadsbyggandet ökar”
  • ”Kommunens planberedskap ökar i takt med prognos för kommunens tillväxt”
  • ”AB Vänersborgsbostäder ställer fler bostäder till Socialnämndens förfogande för sociala kontrakt”

Som sagt, det är svårt att veta hur minialliansen tänker kring ramsättningen. Det känns lite som att de inte vill visa sina kort. Kanske tänker de att Vänsterpartiet ska göra det först… Å andra sidan är Gunnar Lidell (M) lurig…  ;)

V_logga_mindreVänsterpartiet har naturligtvis lagt ett förslag till ramsättning. Vänsterpartiet missar aldrig en möjlighet att framföra sina åsikter. Det spelar ingen roll om det gäller förslag eller reservationer, anföranden i KF eller yttranden i nämnder och styrelser…. Eller på hemsidor… Eller bloggar…

Som alltid lägger Vänsterpartiet fokus på verksamheterna. Vänsterpartiet vill ge nämnderna möjlighet att:

”behålla och utveckla kvalitet och att möta utmaningar i form av ökade volymer, förändrad lagstiftning och invånarnas förväntningar.”

pengar5Mer konkret betyder det att Vänsterpartiet vill ge barn- och utbildningsnämnden 35 milj kr mer och socialnämnden 15 milj kr mer i budgetram än vad nämnderna har i år. När det gäller kultur- och fritidsnämnden så menar Vänsterpartiet, i varje fall för tillfället, att partiet saknar fullständig information, t ex om lösningen för biblioteket, idrottshallarna, undermåliga befintliga anläggningar och satsningar på ungdomar. Vänsterpartiet skriver därför i sitt förslag:

”Vänsterpartiet förordar en skrivning som uppmuntrar nämnden att tro på sina möjligheter att leva upp till sina mål.”

Vänsterpartiet vill som alltid satsa i första hand på verksamheterna. De behov som finns bland äldre, sjuka, barn och ungdomar måste komma i första hand.

Socialdemokraterna, centern och det alltmer osynliga miljöpartiet har också lagt ett förslag – ett mycket annorlunda förslag. Men det tar jag i en senare blogg.

Mandatperiodens budgetar

23 februari, 2018 Lämna en kommentar

2019Det börjar dra ihop sig i budgetarbetet. Det är budgeten för år 2019 det handlar om. På onsdag ska kommunstyrelsen (KS) besluta om det som kallas budgetramar. Budgetramarna ska inte gå vidare till kommunfullmäktige (KF), utan de beslutas i KS och går sedan till nämnderna. Men KS-beslutet om ramarna är det första riktiga avstampet för den kommande budgeten. Och dessutom första gången som partierna visar sina kort.

budgetramBudgeten tas inte av KF förrän i juni, och nu när det är valår så kommer faktiskt budgeten upp även i november. Då kan KF riva upp budgetbeslutet från juni och besluta om en helt ny budget. Denna tingens ordning beror på att det kan vara helt nya majoritetsförhållanden i KF efter att väljarna har sagt sitt i september.

De budgetramar som tas i KS nästa vecka är både viktiga och inte viktiga. Under de tre tidigare åren denna mandatperiod så har de styrande partierna (S+C+MP) fått igenom ramarna i KS. Det beror på att den styrande konstellationen har fått majoritet i KS eftersom sverigedemokraterna (SD) har avstått från att rösta. När budgeten slutligen har avgjorts i KF, så har emellertid utfallet oftast blivit ett annat.

Så här inför budgetdiskussionerna i KS tänkte jag göra en liten återblick över budgetbesluten denna mandatperiod. Det kan vara bra att ha den här kunskapen inför vårens budgetarbete, som slutar med budgetbeslutet i juni. Det kan också vara bra att ha i minnet inför det stundande valet…

2015Budgetbeslutet för år 2015 var lite annorlunda än det brukar vara.

Det var ju valår 2014 och budgeten togs därför i november 2014. S+C+MP hade då tagit över styret av Vänersborg. Det visade sig i budgetförslaget att de styrande partierna  snabbt hade glömt sina vallöften. Särskilt tänker jag på miljöpartiet (MP) som innan valet ville höja skatten för att satsa på skolan. Några månader efter valet lade de tillsammans med S+C, som också struntade i sina vallöften, fram en budget som präglades av återhållsamhet. Vänsterpartiet, som i vanlig ordning ville satsa på verksamheterna, fick se sitt budgetförslag nedröstat i ett tidigt skede. I slutomröstningen lade Vänsterpartiet sedan ned sina röster, eftersom de två huvudförslagen, från S+C+MP respektive M+L+KD, var till förväxling lika. S+C+MP fick igenom sin budget med röstsiffrorna 22-21. För övrigt präglades budgetdebatten av en total sverigedemokratisk förvirring. (Se ”Budgeten”.)

2016Budgeten för år 2016 hade en egen, väldigt speciell historia.

Den budget som KF tog i juni 2015 för år 2016 var en tydlig nedskärningsbudget. Pengar skulle sparas på verksamheterna. Förslagen från S+C+MP, M+L+KD respektive SD var till förväxling lika. Alla ville ”hålla igen”. Vänsterpartiet lade sin vana trogen ett förslag som gick mot strömmen, och ville satsa på verksamheterna. Det förslaget röstades naturligtvis ner i ett tidigt skede. Till slut vann förslaget från S+C+MP – och det var med SD:s aktiva stöd. Vänsterpartiet lade ner sina röster. Välfärdspartiet, som röstade på Vänsterpartiets förslag, nekades av ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att lägga ett eget förslag. (Se ”Mörkret lägrar sig över Vänersborg”.)

MorganLMorgan Larsson (VFP, numera medborgarpartiet) överklagade Ljunggrens beslut. Förvaltningsrätten ogiltigförklarade sedan fullmäktiges budgetbeslut – och hela budgetärendet fick tas om i april 2016. Och då hände det saker. S+C+MP lade samma besparingsbudget som fick majoritet året innan. Men, hör och häpna, M+L+KD kom med ett helt nytt förslag – ett förslag som i stort sett var en kopia på Vänsterpartiets förslag. Det kan inte sägas vara annat än en historisk förändring av de borgerligas politik i Vänersborg. De ville satsa på verksamheterna.

Det stod klart för var och en i fullmäktige vilket förslag Vänsterpartiet (och välfärdspartiet) skulle rösta på i slutomröstningen. Trots det vägrade S+C+MP att kompromissa. De styrande räknade kallt med att få igenom sin budget med SD:s aktiva stöd. Igen. Vilket var synnerligen anmärkningsvärt. Men så uppenbarade sig en blixt från en klar himmel. SD, som stödde budgeten från S+C+MP 10 månader tidigare, gjorde nu helt om och stödde istället oppositionens budget. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)

2017I juni 2016 var det dags för KF att besluta om budgeten för år 2017.

S+C+MP lade som vanligt fram en traditionell borgerlig budget. De ville hålla tillbaka kostnaderna i verksamheterna, i välfärden. Den borgerliga budgeten (M+L+KD) däremot var, återigen, till förväxling lik Vänsterpartiets budget. Den borgerliga budgeten prioriterade verksamheterna före investeringar. I slutomröstningen röstade därför Vänsterpartiet på det borgerliga förslaget, efter att det egna budgetförslaget hade fallit. Oppositionens budget fick majoritet, 23-22. SD avstod nämligen från att rösta. (Se ”Budget 2017”.)

Det innebar att S+C+MP med Marie Dahlin, Bo Carlsson och Marika Isetorp i spetsen skulle styra Vänersborg ytterligare ett år med oppositionens budget. För avgå, som styrande partier normalt brukar gör i sådana här lägen – det vägrade de…

2018Förra året slutligen, när årets budget beslutades, så ville inte de styrande förlora en budgetomröstning till. De tog därför kontakt med Vänsterpartiet. I överläggningarna några veckor innan fullmäktigesammanträdet så antog S+C+MP i stort sett hela Vänsterpartiets budgetförslag. (Se ”Budgetöverenskommelsen S+C+V”.)

TTELA skrev (se här):

”det var i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet.”

Det var en budget som satsade på verksamheterna. Det ska också sägas att budgeten från M+L+KD var mycket lik detta budgetförslag. De styrandes och Vänsterpartiets budget antogs av kommunfullmäktige med röstsiffrorna 27-16. SD och VFP avstod från att rösta. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget”.)

historiaOvanstående historik visar att det tre år i rad har varit, i stort sett, Vänsterpartiets budgetar som har blivit de som antagits av fullmäktige. Det har betytt betydligt mer pengar till verksamheterna än det har varit föregående mandatperioder. Vänsterpartiet har gjort skillnad.

På onsdag ska kommunstyrelsen alltså fatta beslut om de budgetramar som ska gälla när nämnderna utarbetar sina budgetar för år 2019. Nämndernas budgetar ska i sin tur sammanställas, analyseras och avvägas för att beslutas av kommunfullmäktige i juni. Det är inget som säger att de budgetramar som fastställs kommer att överensstämma med det slutgiltiga budgetbeslutet, erfarenheterna från tidigare år visar annorlunda. På det sättetbudget2 är budgetramarna inte särskilt viktiga. Men budgetramarna går efter beslutet i KS, som sagt, till nämnderna. Om KS beslutar om t ex neddragningar av nämndernas pengar, så innebär det att nämnderna tvingas anpassa sina budgetar utifrån de nya ramarna. Det betyder i sin tur att avsevärd tid måste avsättas i förvaltningarna med att titta på var besparingar och nerdragningar ska ske. Tjänstemännen, och då särskilt cheferna, ska då också upprätta konsekvensbeskrivningar som visar vilka effekter neddragningarna får på verksamheten. Det här är ett tröstlöst jobb för tjänstemännen. Det tar både kraft och tid från övrigt arbete. Det kostar mycket att spara pengar…

Och som det ser ut nu, om vi förutsätter att SD återigen lägger ner sina röster i KS, så kommer förvaltningarna att återigen få genomföra det tröstlösa arbetet med att leta besparingar och upprätta konsekvensbeskrivningar.

Men det kommer jag att beskriva i en kommande blogg.

Personalenkäten 2017

22 februari, 2018 Lämna en kommentar

vbg_loggaI höstas genomfördes en mycket omfattande personalenkät i kommunen. Jag har fått ta del av sammanställningen av svaren från barn- och utbildningsförvaltningen (BoU). Dessa svar jämförs i redovisningen med svaren från samtliga av kommunens anställda, dvs de som har svarat på enkäten. På det sättet ges också en bild av vad de anställda i övriga förvaltningar har svarat. Jag tar emellertid inte upp alla enkätsvar.

Enkäten besvarades av 856 anställda i BoU. Det var 83% av alla medarbetare.

Först redovisas medelvärdena för de fem så kallade indexområdena – motivation, ledarskap, styrning, psykosocial arbetsmiljö och delaktighet & samverkan:

persenkatBUF17_1

Det är fler positiva BoU-medarbetare nu än för några år sedan då den förra personalenkäten genomfördes (år 2015). Detta är för övrigt genomgående på alla svar i hela undersökningen. Skillnaderna mellan BoU-medarbetarna och övriga anställda i kommunen är förhållandevis liten, i vissa fall är personalen i BoU något mer positiva, i andra något mer negativa. Om siffrorna är tillfredsställande är dock en annan fråga. Man kan väl tycka att det åtminstone finns en del att göra för kommunen som arbetsgivare när det gäller den psykosociala arbetsmiljön…

Svaren från de olika indexområdena redovisas naturligtvis också.

persenkatBUF17_2

Det ”sticker ut” dels att det är många, alltför många, som anser att de inte utvecklas i arbetet och dels att 25% av de anställda i BoU, och 26% av samtliga anställda, inte ”ser fram emot att gå till arbetet”. Åtminstone det sistnämnda är en tämligen alarmerande siffra. Vad det beror på vet jag inte, kanske kan svaren på de övriga frågorna ge en ledtråd…

Kan det bero på ledarskapet?

persenkatBUF17_3

Siffrorna är om inte katastrofala, så åtminstone nedslående. De borde vara betydligt högre. För BoU:s del så har nog t ex rektorerna alldeles för många medarbetare att ta ansvar för. Dessutom, och framför allt, har rektorerna så mycket annat som de ansvarar för, så tiden kanske helt enkelt inte räcker till.

Den stora boven i dramat, för personalens låga siffror när det gäller att gå till arbetet, torde hänga ihop med den psykosociala arbetsmiljön.

persenkatBUF17_4

De här siffrorna borde få arbetsgivaren att reagera, trots att de är bättre (mindre dåliga?) än år 2015. Det är något fel någonstans… Bara 56% av medarbetarna i BoU, och 62% i hela kommunen, upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Och hälften, 46% i hela kommunen, uppger att de inte har ork och energi kvar efter arbetet…

Med tanke på de låga siffrorna är det ändå förvånande att ”hela” 75% av medarbetarna i BoU ser fram emot att gå till arbetet…

12% av medarbetarna i BoU, och 14% i hela kommunen (jag gissar att siffran är hög inom socialförvaltningen), uppger att de, i samband med arbetet, blivit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna… Våldet eller hotet om våld svarar de kommer från eleverna (89%), men också (9%) från annan personvbg_logga som har samband med arbetet (ej chef eller medarbetare). Skulle man kunna gissa att det är föräldrar som åsyftas…? Det är hur som helst på tok för höga siffror. Egentligen ska ingen överhuvudtaget uppleva detta på sin arbetsplats.

Både arbetsbelastningen, och till viss del säkerheten tror jag, skulle kunna åtgärdas med t ex tvålärarsystem i klassrummen. Sedan måste de anställda i förskola och grundskola få en helt annan respekt i samhället än vad de har idag. Hur det ska gå till vet jag inte, men det skulle väl kanske inte skada om skolverk och skolinspektion lade mer ansvar för barnens och ungdomarnas beteende på eleverna själva och deras föräldrar – och mindre på lärarna och skolan…

När det gäller den fysiska arbetsmiljön svarar 26% i BoU, 22% av samtliga i kommunen, att de inte har en bra arbetsmiljö. Och detta trots att min känsla säger att pedagoger brukar ha ganska modesta krav på den fysiska arbetsmiljön… Det är i varje fall en för hög siffra. Det som personalen i BoU har mest klagomål på är ”ljud” och ”trånga arbetsytor, svåra/obekväma arbetsställningar”. Anmärkningsvärt är att många inte är nöjda med ”utrustning/det material som jag anser mig behöva i mitt arbete”.

Det sista indexområdet är delaktighet och samverkan.

persenkatBUF17_5

Vad ska man säga? Siffrorna är kanske inte helt dåliga, men nog borde de vara högre? Visst skulle väl alla medarbetare uppleva att deras kompetens och idéer tillvaratogs på ett bra sätt. Fast det är klart, ibland kanske man kan tycka att man har bra idéer fast de inte är det…

9% av medarbetarna i BoU (10% i hela kommunen) upplever inte att det är ett ”bra bemötande gentemot varandra på vår arbetsplats och att den är fri från kränkande särbehandling och trakasserier”. Det är dock ”bara” 2%, både i BoU och hela kommunen, som anser att de har ”diskriminerats/missgynnats på arbetsplatsen eller ställts utanför arbetsplatsens gemenskap”. Av dessa 2% i BoU uppger personerna att de har blivit diskriminerade på grund av mobbing/kränkande särbehandling/trakasserier (41%), religion (18%) och kön respektive ålder (12%). Det är naturligtvis inte bra att personer upplever att det är så här. Här måste krafttag tas.

Undersökningen slutar med personalens totalupplevelse.

persenkatBUF17_6

Helhetsupplevelsen är viktig. Och här ser vi att 31% av de anställda i BoU (30% hela kommunen) tycker att arbetet under de senaste två åren har förändrats till det sämre. Här är siffrorna faktiskt sämre än de var år 2015. Det manar onekligen till eftertanke för kommunen som arbetsgivare.

Och min sista bild: ”Vad vill du främst skall förbättras på din arbetsplats?”.

persenkatBUF17_7

I BoU ser vi att det som personalen främst vill förbättra inte helt oväntat är den psykosociala arbetsmiljön.

Ett litet påpekande är på sin plats. BoU består av en massa enheter, förskolor och skolor. Naturligtvis råder det på många sätt olika förutsättningar och förhållanden på dessa enheter. På vissa ställen är den fysiska arbetsmiljön bättre än på andra. På vissa förskolor och skolor är personalen mycket nöjd med ledarskapet, på andra inte så nöjd. Det är ”olika” barn och elever på enheterna och det påverkar naturligtvis också svaren på personalenkäten. Resultatet av enkäten är alltså ett medelvärde och säger inget om en specifik förskola eller skola.

Personalenkäten är en bra värdemätare på tillståndet bland BoU:s och kommunens personal. Det är bara att hoppas att kommunledningen studerar och analyserar siffrorna noggrant och faktiskt vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Det är inte bara för att kunna behålla alla medarbetare, utan även för att kommunen ska kunna locka till sig ochvbg_logga rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där många kommuner konkurrerar om arbetskraften. Som på pedagogsidan…

Resultaten i personalenkäten är överlag bättre än år 2015, men Vänersborg kan bättre än så här.

Solvarm och tvångsanslutning VA

20 februari, 2018 1 kommentar

villaagarenI fredags utkom årets första nummer av tidningen ”Villaägaren”. Det är medlemstidningen för ”Villaägarnas Riksförbund”. En bloggläsare gjorde mig uppmärksam på en av artiklarna, en tämligen intressant sådan.

villaagarnaArtikeln, som inte finns på nätet (såvida du inte är medlem i Villaägarna), har rubriken:solvarm2018_1

”DE TVÅNGSANSLUTS TILL KOMMUNALT VA”

Tvångsanslutning till kommunalt VA är en tämligen aktuell fråga i både Sverige och Vänersborg. Vänsterpartiet i Vänersborg fick som bekant igång en viss diskussion i frågan när vi i kommunfullmäktige den 22 november förra året yrkade återremiss på att ”verksamhetsområdet för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik” skulle utökas. Det ledde överraskande nog till att ärendet faktiskt skickades tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för ytterligare utredning. (Se ”VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.)

spel_galleriMen det var nog bara ett slags spel för galleriet från de andra partierna. På det senaste sammanträdet i Samhällsbyggnadsnämnden var ordningen så att säga ”återställd”. Samtliga partier, utom Vänsterpartiet och medborgarpartiet, beslutade, återigen, att föreslå kommunfullmäktige att tvångsansluta alla i verksamhetsområdet i Timmervik, utan undantag, till det kommunala VA-nätet. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.) Precis som alla i Vänersborg tidigare har tvångsanslutits… Vilket till och med används som argument av vissa. Typ, ”även om kommunen tidigare har gjort fel och tvångsanslutet alla, så måste vi ändå fortsätta med det. Alla måste ju behandlas lika.”

solvarm2018_2Och då närmar vi oss innehållet i fredagens artikel i Villaägaren…

Det är faktiskt så att artikeln i Villaägaren inte bara handlade om tvångsanslutning till ett kommunalt VA-nät så där i allmänhet…

Nä… Artikeln handlade om – Vänersborg!!

Och Sikhall!!

Och familjen Solvarm!!

Solvarms naturhus i Sikhall tillhör nämligen de fastigheter som kommunen vill tvångsansluta till VA-nätet enligt ett tidigare beslut. Men Solvarm vill inte! (Jag har skrivit om Solvarms kamp mot kommunens betongpolitiker och byråkrater tidigare. Jag bifogar dessa länkar i slutet av bloggen.)

solvarm_hus

Artikeln i Villaägaren är på fyra helsidor, inklusive bilder, och sätter återigen Vänersborgs kommun på kartan. Och inte på något positivt sätt. Vänersborg utmålas ännu en gång (vilken gång i ordningen?) som en fyrkantig och byråkratisk kommun där politiker och tjänstemän kör över sina invånare.

Och jag kan med bästa vilja inte påstå att tidningen har fel…

Artikeln i Villaägaren börjar:

”Huset vid Vänerns västra strand liknar inget annat. På håll ser det ut som ett gigantiskt växthus. Men något stör bilden. I växthuset står ett fullstort timmerhus.”

solvarm_hus2Solvarm berättar om sitt naturhus:

”växtlighet, kretsloppstänkande och energieffektivitet är ledande teman. På köpet får man ett klimat runt bostads­huset som liknar det i norra Italien.”

Tidningen Villaägaren skriver om VA och kretsloppstänkandet:

”När … någon av familjemedlemmarna släpper ut diskvatt­net eller spolar i toaletten rinner vattnet in i stora tankar i husets källare. Därifrån pumpas det upp till växtbäddarna, som tar hand om näringen.”

Anders Solvarm säger:

”De [växtbäddarna] fungerar som ett filter, men istället för att bara skilja ut näringsämnena tas de också om hand och utnyttjas av växterna. Tack vare den generösa gödningen och klimatet kan vi odla fikon, aprikos, mandel och vin.”

miljoSolvarms VA-lösning är överlägsen kommunens. Under sommarhalvåret lämnar t ex inget avloppsvatten huset. Om (när?) Solvarm tvångsansluts till kommunens VA, så kommer avloppsvattnet att pumpas till ett kommunalt reningsverk. Efter rening körs sedan det återstående slammet, där näringsämnena ingår, på lastbil till en sop­tipp. Ingen näring förs tillbaka till växtodlingarna.

Kommunens ”rening” är för övrigt inte så bra som många kanske tror. Mätningar som Solvarm har företagit på sitt system visar till exempel att:

”värdena för fosfor [är] 10 gånger lägre än kommunens egna värden. För kväve är mina värden 100 gånger bättre.”

jesus2Det är många människor i vårt avlånga land som är intresserade av Solvarms lösning. Många är också de som vill komma och studera huset i Sikhall. Anders Solvarm anlitas dessutom ofta som föreläsare. Men som Jesus sa (Matt 13:57):

”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad”

vbg_loggaI hemkommunen Vänersborg är tonerna nämligen annorlunda… Enligt Anders Solvarm sa VA-chefen Daniel Larsson:

”Det spelar ingen roll om ditt sys­tem är bättre, du ska ändå anslutas.”

VA-chefen Larsson intervjuas i artikeln. VA-chefen säger att Solvarms fastighet måste anslutas till det kommunala VA-nätet. Eller i varje fall betala anslutningsavgiften. På 185.000 kr… (För ingenting…paragraf)

”Så står det i lagen.”

Säger alltså VA-chefen till Villaägaren.

Det kan väl diskuteras vad det står i lagen… I 9 § i lagen om allmänna vattentjänster står det i varje fall:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”

Villaägarnas Riksförbund har tagit ett för förbundet ganska unikt beslut i ”fallet Solvarm”. Anders Solvarm ska få hjälp av förbundet att driva frågan vidare.

juristKarin Hägglöf, förbundsjurist hos Villaägarna, förkla­rar varför:

”Det är inte ofta vi tar oss an ett fall på det här sättet och går in med ekonomiskt stöd. Ärendet måste vara principiellt viktigt för Villaägarna och dess medlemmar vilket detta i hög grad är. Det är även första gången vi kommit i kontakt med ett fall där det finns en lång serie av mätningar. Vi bedömer därför att det finns utsikter till att för första gången få en dom på området som är till den enskildes fördel.”

lagbokenFörbundsjuristen pekar på en särskilt intressant paragraf i lagen om allmänna vattentjänster, nämligen 24 §:

Skyldighet att betala avgifter för allmänna vattentjänster
En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och

2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Tänk, jag undrar om t ex de med mulltoaletter i Timmervik är tvungna att betala 200.000 kr i anslutningsavgift med hänsyn till ”människors hälsa eller miljön”. Jag har faktiskt svårt att tro det. Vad gäller familjen Solvarm, så torde det vara uteslutet.

vbg_kartan3Det ska bli intressant att följa fallet. Det kan bli prejudicerande inte bara för Vänersborg utan för hela Sverige. Men jag har fortfarande svårt att förlika mig med att många av kommunens betongpolitiker och byråkrater fortfarande inte förstår att de är till för vänersborgarna och inte tvärtom.

Jag befarar att Villaägarna återigen kommer att sätta Vänersborg på kartan.

===========

Länkar till tidigare bloggar om Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun:

Kategorier:Solvarm, VA

Enigt BUN

19 februari, 2018 Lämna en kommentar

happy_birthdayDet blev som jag misstänkte, ett lugnt och städat sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). Alla hurrade till och med unisont för Ola Wesley (SD), dock inte för att han valdes till justerare, utan för att han hade fyllt 50 år sedan det förra mötet. Det hade även Henrik Josten (M) gjort. Han fick också ta del av hyllningarna. Och lite blommor.

bun_moteDet var inte några som helst skiljaktiga meningar eller åsiktsbrytningar på dagens sammanträde. Alla nämndsledamöter satt tysta, snälla och stilla på sina platser och lyssnade på all information. Tystnaden bland politikerna bröts bara av några beskedliga och välvilliga frågor till tjänstemännen. Och några skämt av kristdemokraternas nestor Gunnar Bäckman. Eller försök till snarare…   ;)

Rektor Elisabeth Sterner besökte mötet och informerade om stadieövergångarna mellan förskolan-förskoleklassen och förskoleklassen-åk 1 på de skolor som hon ansvarade för, dvs Blåsut, Öxnered och Väne Ryr. Det är alltid trevligt och givande att få ta del av erfarenheter direkt ”från golvet”.

Nämnden fick mycket information. Det mesta stod redan i de utskickade underlagen, och dem har jag redogjort för ganska noggrant i bloggen ”Mycket värt att veta”.

tillaggaNågra tillägg kan dock göras.

Det står 82 barn i kö till förskolan till och med sista juni. Garantitiden för att få en plats på förskolan, 4 månader, går ut i mars för omkring 15 barn, i april för ytterligare omkring 15 barn och omkring 20 till i maj. Det här trots att det öppnades en avdelning för 15 barn på Dalboskolan den 1 feb, att det snart öppnas på Rödbo (Mariedal) för 16 barn och i maj på Vänerviken (fd BUP) för 90 barn. Det sistnämnda är inklusive barnen från Nattugglan. Det kanske till och med blir så att Nattugglan kan bli kvar som en ”vanlig” förskola på grund av det stora behovet av platser…

spadtagFör övrigt har beslutet att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan överklagats till Mark- och Miljödomstolen. Tipset är dock att överklagandet kommer att avslås. Har BUN flyt, vilket verkligen skulle behövas efter alla år sedan nämnden fattade detta beslut, så kanske det första spadtaget skulle kunna tas innan sommaren.

När det gäller ekonomin kan det väl återigen understrykas att BUN näppeligen skulle klara sin verksamhet utan statliga bidrag. Förra året fick BUN bidrag från staten på nästan 74 milj kr. Det innebar att kommunens kostnader per elev, 97.706 kr, istället kunde räknas till 110.374 kr per elev med de statliga pengarna. En ganska stor skillnad… Det är svårt att se hur BUN skulle kunna ro verksamheten i land utan de statliga pengarna…

pojke_ensamDet blir mycket siffror, inte bara i mina bloggar, utan framför allt i underlag och genomgångar i nämnden. Tjänstemännen vädjade till oss politiker att se barnen och ungdomarna bakom siffrorna. Som att det finns väldigt många barn som har upplevt en barndom i ständig skräck. Och upplever fortfarande. Det är flyktingbarn som har har upplevt krig, avrättningar, våldtäkter och andra fasor. Det kan vara barn som är med om misshandel och våld i hemmet. Det är barn som lever med föräldrar som missbrukar alkohol och droger.

Nämnden fattade ett viktigt beslut. Det var om budget för år 2019 – behovet av fastighetsinvesteringar.

Det är, som jag skrev tidigare inför sammanträdet (se här), i stort samma investeringsförslag som lämnades till fullmäktige förra året. Det skiljer dock på investeringar för Dalsland och Skaven. Några siffror har också flyttats mellan olika år och några siffror har putsats lite – enligt direktiv ovanifrån… Investeringsbehovet är för övrigt egentligen ännu större, men ”anpassningar” har alltså fått ske.

Det här förslaget antog BUN under dagens sammanträde:

investeringsbehov2019_23

Beslutet fattades av en enhällig nämnd – utan diskussion.

Tyvärr vet vi redan nu att flera partier, och till och med ledamöter i BUN, kommer att rösta på ett annorlunda sätt när investeringarna kommer upp till behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Då finns det andra och ”tyngre” medlemmar i partierna som tycker – och vill bestämma annorlunda…

Sammanträdet avslutades kl 13.10.

Kategorier:BUN 2018, investeringar
%d bloggare gillar detta: