Arkiv
BUN 1: Läget på högstadierna
Det var med tungt hjärta som jag lämnade återbud till kvällens sammanträde med kommunfullmäktige. Men tillhör man en riskgrupp så gör man. Och när ingen större hänsyn tas av de som bestämmer… Då är valet enkelt. (Se “Ställ in fullmäktige!”.)
Medkänsla och solidaritet är oftare lättare att visa om avståndet till de berörda ökar…
Återbudet gav i varje fall lite extra tid till att “komma ikapp” med bloggandet. Jag har ju inte informerat om vad som tilldrog sig på måndagens sammanträde (16/3) med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Inte för att det var något anmärkningsvärt som hände utan just för att jag tycker att det är min plikt som politiker att berätta vad jag sysslar med. Det är ju ändå vänersborgarna som har valt mig…
Min ambition idag var att bloggen skulle bli kort, trots att sammanträdet var långt. Vi höll på mellan kl 08.30-12.45 och kl 13.30-16.00. Det är dock svårt att omsätta lärdomarna från kommuninformatörernas presentation häromsistens i kommunstyrelsen – använd bra rubriker, ta det viktigaste först, var tydlig och enkel, använd korta meningar och försök undvika att bli fackidiot…
Det var som vanligt mycket information på sammanträdet, och den har jag egentligen redan skrivit om – se “BUN (2): Ärendena”. Det var också två pass med gruppdiskussioner – först om de förväntade resultaten och sedan under ärendet verksamhetsuppföljning.
Verksamhetsuppföljningen hade underrubriken ”Aktuellt grundskola 7-9”. Uppföljningen började med att nämnden fick en gemensam information i “storgrupp”.
Lite av den information som nämnden fick:
- I nu-läget saknar 126 elever behörighet till gymnasiet (av knappt 400 elever)
- Elever har rätt till det stöd de behöver för att bli godkända.
- En resurspedagog kan ha 8-10 elever i en klass. Det finns dock inte en resurspedagog i varje klass…
- Elever i behov av särskilda enskilda lösningar ökar för varje år.
- Ungefär 25% av eleverna i åk 9 har SVA (svenska som andraspråk).
- Till gruppen “nyanlända” räknas alla elever som har varit i Sverige i högst 4 år, eller mindre. Dessa elever finns i alla på alla högstadier: Dalboskolan 9, Silvertärnan 22, Vänerparken 29 och Torpaskolan 25. De statliga bidragen minskar markant – en jätteutmaning för enheterna.
- 67% av lärarna på högstadierna är legitimerade (i riket 69%). Det är framför allt brist i matematik och NO-ämnen samt teknik.
- Det handlar inte bara om att rekrytera legitimerade lärare, det gäller också att få dessa lärare att stanna.
Vid de efterföljande gruppsamtalen berättade rektorerna om olika aspekter av skolsituationen. Nämnden fick höra om hur undervisningen organiseras, projektet “Plug innan” (för information, se “Dalboskolan och Frändeskolan”), hur elever motiveras till skolarbete, studie- och handlingsplaner samt skolornas samarbete med socialförvaltningen. För att nämna några saker.
Jag noterade några synpunkter som jag tycker är värda att delge.
- Profilklassernas försvinnande har lett till en “bättre” elevsammansättning, i synnerhet på de skolor som inte hade några profilklasser. Det har gjort dessa klasser lugnare och mer “harmoniska”. Jag gissar att de fd profilskolorna inte riktigt har samma erfarenhet…
- Eleverna i åk 6 har nyss gjort sitt skolval. Det är högt söktryck till Vänerparkens skola och Silvertärnan.
- Medelmeritvärdena för årets 9:or riskerar att bli sämre än förra året. I åk 7 ser det ut att kunna bli högre på flera skolor.
- Måluppfyllelsen på Dalboskolan tycks vara på väg att öka, även bland pojkarna.
- Eleverna nu för tiden har ett allt större behov av att ha relationer med de vuxna i skolan. Väldigt många elever har också behov av individuella lösningar. Det är behov som har ökat markant de senaste åren.
- Den tilldelade budgeten räcker inte till för de behov som eleverna har.
- På en av skolorna har rektor bara i år skrivit 46 orosanmälningar till socialförvaltningen.
- De nyanlända eleverna, särskilt de med dålig eller ingen skolbakgrund, har svårt att hinna med alla ämnen på bara 3 år, även om de individuella förutsättningarna finns.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen på högstadierna nu när profilklasserna är avskaffade. Årets 9:or är de sista med profiklasser, på Silvertärnan och Vänerparksskolan.
Det är helt uppenbart att rektorerna har ett stort dilemma. De måste handskas med motsättningen mellan krav och resurser. Det krockar mellan kommunallagens och det kommunala styrsystemets krav, som säger att “budgeten ska följas”. Och skollagen som föreskriver att:
“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det är helt uppenbart att Skollagen står över Kommunallagen – och de flesta rektorer tycks lösa motsättningen genom att följa Skollagen, i varje fall till viss del. Det skulle helt klart behövas ännu mer resurser till eleverna… Som oppositionell politiker anser jag att det är ansvarslöst att vi politiker överlåter åt rektorerna att lösa denna konflikt mellan krav och resurser. Det borde vi politiker göra.
Det kan konstateras att rektorerna fick så många frågor så att de inte hann berätta allt vad de hade på hjärtat. Det skulle ha behövts betydligt mer tid för samtalen. Samtalen är nämligen oerhört viktiga för nämndens politiker. Vi måste få träffa personalen “på golvet”. Så nästa gång hoppas jag att vi får mer tid på oss. Och kanske också att pedagoger och representanter för lärarfacken bjuds in.
Jag tänkte återkomma med lite mer information om måndagens sammanträde.
PS. Precis när jag skrev denna blogg hörde jag kungen på TV. Han sa bland annat två viktiga saker:
* ”Ta gemensamt ansvar!”
* ”Undvik möten som var planerade.”
Ställ in fullmäktige!
Trollhättan har ställt in sina politiska sammanträden, Kunskapsförbundet meddelar att nästa veckas möte med direktionen skjuts på framtiden, Vänersborgs HC får ingen chans att gå upp i division 1, företag i området permitterar eller varslar personal och regeringen/Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla gymnasieskolor att stoppa undervisningen i skollokalerna.
I det politiska Vänersborg tycks emellertid allt vara som vanligt. Igår sammanträdde barn- och utbildningsnämnden och imorgon onsdag ska kommunfullmäktige sammanträda…
Det är svårt att förstå…
Motiveringen till att kommunfullmäktige ska följa sitt sedan förra året spikade schema, som inget har hänt, är bland annat att kommunen följer folkhälsomyndighetens råd och anvisningar.
Jag har svårt att se att Vänersborg följer folkhälsomyndighetens råd och anvisningar. Myndigheten skriver på sin hemsida, under “Frågor och svar” (se “Finns det några särskilda riskgrupper?”):
“En genomgång av tillgängliga studier kopplade till utbrottet av covid-19 visar … att hög ålder är den främsta riskfaktorn och är därmed en riskgrupp. Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är också något överrepresenterade bland de svåra fallen.”
En stor del av kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare är till åren komna, en alltför stor andel skulle många säga. Men det är som det är – och samtliga är demokratiskt invalda i valet hösten 2018.
När Folkhälsomyndigheten så tydligt pekar ut en riskgrupp, eller två, ska kommunen då resonera som så att då får de ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupperna stanna hemma – och “vi andra” fatta beslut?
Det är enligt min mening orimligt. Det kan faktiskt bli så att partier med en särskilt hög medelålder helt kan sakna företrädare imorgon. Och det trots att de är invalda av vänersborgarna. Det sätter demokratin ur spel. Det betyder att partier med yngre och “orädda” (dumdristiga?) personer kan genomdriva beslut som det annars inte hade funnits majoritet för.
Jag anser också att det är viktigt att respektera människors oro. Även om personerna inte tillhör en riskgrupp kanske de ändå är oroliga.
Det kan också vara så att personer arbetar i sjukvården eller i förskolan eller skolan. De kan också finnas personer som har en sjuk mormor eller farfar. Det finns många människor som helt enkelt vill minimera risken att bli smittad…
Jag hörde förresten i eftermiddags, på en presskonferens med statsepidemiolog Anders Tegnell, att man kan vara smittad innan man får några symptom…
Sverige står inför en extraordinär situation och alla måste handla utifrån det – på alla plan. Även i Vänersborg.
Nu på eftermiddagen, strax efter 15.30, kom ett utskick till alla ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Det var från fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Hon skriver:
”Vi är kommunens högsta beslutande organ och dessa måste fungera även i Corona tider”
Så länge fullmäktige är beslutsmässigt så kommer det alltså att genomföras. (Det krävs tydligen 27 ledamöter.) Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta…
De ansvariga har vidtagit särskilda steg för att kunna genomföra fullmäktigesammanträdet. De är:
- ledamöterna ska sitta så brett isär som möjligt
- alla uppmanas att vara kortfattade
- sammanträdet ska pågå max 2 timmar
- dagordningen kastas om, de ”viktigaste” ärendena kommer först
- säkerställt att vi är ensamma i konferensavdelningen med gott om toaletter och utrymme osv.
- Se till att ni inte har extra många ersättare på plats under mötet, på så vis minimeras även antal deltagare mötet
- Ta inte i hand och kramas inte när vi ses eller går ifrån mötet
Jag vet fortfarande inte om jag ska skratta eller gråta. Är det inte en oerhört naiv syn på smittoriskerna? Menar de ansvariga verkligen att detta räcker för att alla i riskgrupperna ska kunna närvara på sammanträdet?
”Är du i direkt riskgrupp bedöm själv och kalla in ersättare om du är orolig.”
Uppmaningen från t ex statsminister Löfven att vi alla ska tänka på, ta hänsyn till och hjälpa varandra under denna Corona-pandemi klingar ohörd i Vänersborg. Här görs Coronan till enbart ett individuellt problem…
En brasklapp skickades tidigare med från kommunkansliet till vänsterpartiet (efter en fråga). Om Folkhälsomyndigheten säger annat så kanske beslutet ändras… Jag har mycket svårt att förstå vad detta “annat” skulle kunna vara. Myndigheten har ju redan uttalat sig om riskgrupperna. Menar de ansvariga på kommunen att Folkmyndigheten kanske kommer att peka ut t ex medelålders kvinnor och unga män som en riskgrupp?
Jag lyssnade för en stund sedan på statsepidemiolog Anders Tegnell på TV:n. Han sa att alla tillsammans måste hjälpa till att skydda riskgrupperna så mycket som möjligt. Och framför allt – att riskbedöma mindre sammankomster…
Detta besked räckte tydligen inte för att ställa in sammanträdet i Vänersborg. Jag undrar för övrigt vad kommunens riskbedömning kom fram till…?
Det ingår självklart också en stor portion av medkänsla och solidaritet i frågan. Ska vi respektera riskgruppernas behov och oro – eller inte? Ska “vi andra” köra vidare och fatta beslut som vanligt. Utan hänsyn, utan respekt…
Jag anser inte att morgondagens fullmäktigesammanträde kan vara så viktigt att demokratiska spelregler eller solidaritet ska sättas ur spel. Ordförande Levin (C) tycker det. Som jag ser det finns det egentligen bara en viktig punkt, försäljning av Holmens gamla huvudkontor. (Se “Om KF… Holmen!”.) Men så viktigt är inte beslutet i den här situationen.
Jag säger som sonen till en partikamrat:
“Better safe than sorry!”
Med ovanstående motivering meddelar jag härmed att jag inte ämnar närvara på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige.
PS. Lutz Rininsland (V) har skrivit en aktuell blogg i samma ämne. Dessutom skriver Rininsland också om några av de andra ärendena som det är tänkt att fullmäktige ska behandla imorgon. Se “Anmälan om förhinder”.
Om KF… Holmen!
Imorgon måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde och på onsdag är det dags för kommunfullmäktige. Det tycks som om båda mötena blir av, trots att vi lever i Corona-tider. Trollhättan däremot har redan beslutat att ställa in sitt kommande fullmäktigesammanträde.
Dagordningen på fullmäktiges sammanträde är liksom BUN:s tämligen kort. (Se “BUN (2): Ärendena”.)
Det är som jag ser det i huvudsak ett ärende som tilldrar sig särskild uppmärksamhet. Det är ärende 8 “Försäljning av del av fastigheten Rånnum 6:38 (f.d. huvudkontoret Holmen)”. Jag skrev en del om ärendet när det var uppe för behandling i kommunstyrelsen i februari. (Se “Resumé KS”.)
Försäljningen av Rånnum 6:38 är en fastighetsaffär med många aspekter och infallsvinklar. Igen får man väl tillägga. Det är ju inte första gången som Vänersborgs kommun sysslar med fastighetsaffärer – och det har inte alltid gått så bra. Om man typ säger så. Toppaffären är ett bra exempel. Kommunen köpte dyrt och sålde sedan billigt till ett privat företag. Det visade sig inte vara ok. EU-kommissionen olagligförklarade affären. 
Kommunens agerande betraktades som ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och därmed oförenligt med EU:s inre marknad. (Se t ex ”JULKLAPP från Vänsterpartiet!”.)
Försäljningen i Wargön har en del likheter med Toppaffären. Det har påpekats av oppositionen och framför allt av James Bucci (V), men varningarna ignoreras av de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna. De har inte, och vill inte, lära sig något av historien. De kanske anser att det är tvärtom – historien lär sig inte av Vänersborg…?
En ledande socialdemokrat skrev häromsistens:
“jag för egen del inte är orolig för en granskning från EU”
Det är inte mycket till argument. Det grundar sig inte på fakta, utan bara på känsla. Kan man som kommun besluta utifrån känslor?
Jag hörde faktiskt någon som tyckte att kommunen inte skulle vara ”fyrkantig” – det handlade ju om Vargön. Och Vargön behövde arbetstillfällen. Jag hoppas verkligen att ingen i kommunfullmäktige anser att lokalpatriotism ska gå före juridiska och lagliga överväganden.
Kommunstyrelsens ordförande argumenterade i kommunstyrelsen för att affären måste gå snabbt. Det är bråttom för företagen. Vi på kommunen har därför inte tid, menade han, med att titta djupare på t ex juridiken eller något annat. Hur fort en process ska gå kan inte heller vara ett argument för att bortse från de lagliga och juridiska aspekterna.
Det är samma med ett annat argument som har förts fram. Det är ett argument som som så att säga ger en moralisk dimension till försäljningen. Och som också uttrycktes av bland annat KS ordförande. Det handlar om att de två företagen som tillsammans ska köpa fastigheten är bra företag, företag som dessutom arbetar inom miljöområdet.
Självklart finns det tillfällen då moral kan bli lika viktig eller viktigare än lagen. Ett traditionellt exempel, som används i skolor inom arbetsområdet “etik och moral”, är problemet om det är rätt att stjäla mat om du inte har några pengar och dina barn är hungriga.
Det är ett individuellt moraliskt dilemma som tål att diskuteras. Men kan Vänersborgs kommun använda ett liknande etiskt argument i en fastighetsförsäljning? Skulle en subjektiv moralisk värdering gå före lagen?
Knappast. Kommunen ska följa lagar. Och i detta fall, när kommunen ska sälja en fastighet till Hillforth Development AB och Pro Tune AB, kan det inte råda någon tvekan. Kommunen kan inte och ska inte fatta beslut “med hjärtat”. Kommunen måste fatta beslut med hjärnan – och följa lagen. Min åsikt är att det inte ens får råda några tveksamheter eller gråzoner i detta.
Huruvida kommunens försäljning verkligen strider mot lagen eller ej kan egentligen inte avgöras förrän i efterhand. Kommunfullmäktige fattar ett beslut om försäljning, kommunen genomför den, någon överklagar (det kan vara vilken vänersborgare eller företag som helst) till Förvaltningsrätten eller till EU och domstolen avkunnar slutligen en dom. Då får man svart på vitt om lagligheten. Det var så det gick till med Toppaffären.
Jag har beskrivit bakgrunden tämligen utförligt i en tidigare blogg (se “Resumé KS (26/2)”) och min vänsterpartikollega James Bucci har skrivit ännu tydligare i sin blogg (se “En vanlig fastighetsaffär”). Ta gärna en koll på dessa bloggar för mer fakta.
Det som är tveksamt ur laglighetssynvinkel är att det bevisligen fanns åtminstone en intressent som hade bjudit 650.000 kr på precis det som kommunfullmäktige hade bestämt skulle säljas, dvs kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”. Och som i mäklarens underlag till försäljning fastställdes till 3.500 kvm.
En liten parentes. I underlaget till onsdagens kommunfullmäktige står det att “omkringliggande mark” ska ingå i försäljningen. Det är inte riktigt sant, i beslutet stod det “ett markområde runt byggnaden”. Det är inte riktigt samma sak. I underlaget till kommunfullmäktiges beslut om försäljning den 22 maj 2019 stod det också (i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet till kommunstyrelseförvaltningen):
“Vår uppfattning är den nya fastigheten ska vara lämplig för sitt ändamål men med en begränsad omfattning kring byggnaden.”
I onsdagens beslut har markområdet utökats från 3.500 kvm till 20.000 kvm… Köparna, dvs företagen Hillforth Development AB och Pro Tune AB, vann budgivningen med ett bud på 800.000 kr. Men ökningen av markområdet har alltså förhandlats fram efter att budgivningen har avslutats.
Dessutom ska de båda företagen få skriva ett tidsbundet nyttjanderättsavtal på 10 år med möjlighet till förlängning 5 år i taget. Det innebär att företagen även ska få tillgång till älven och kajen. I förslaget till nyttjanderättsavtal står det:
“så som exempelvis för förtöjning av fartyg i samband med lastning och lossning av gods, persontransporter med anknytning till nyttjanderättshavarens verksamhet samt för utveckling av marin teknik”
Det markområde som nyttjanderättsavtalet omfattar är på ytterligare ca 6.200 kvm… (Se det blåstreckade området på bilden till vänster.) Och avtalet ska kosta 13.400 kr per år.
Notera alltså att även nyttjanderättsavtalet har tillkommit och förhandlats fram efter att budgivningen på Holmens gamla kontor hade avslutas.
Jag har överhuvudtaget svårt att se att hela försäljningsprocessen har varit i överensstämmelse med fullmäktiges beslut förra året att sälja kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”…
Den stora juridiska “knuten” är således att markområdet förändrades från 3.500 till 20.000 kvm (plus ett nyttjanderättsavtal) efter att budgivningen var slut. De andra företagen bjöd ju egentligen bara på kontorsbyggnaden och marken runt byggnaden, dvs 3.500 kvm. Det var också det markområde som tydligt angavs i mäklarens annons.
Även om det i mäklarens försäljningsannons stod på ett annat ställe:
“Den föreslagna markarealen kan komma att ändras i samförstånd mellan köpare och säljare.”
Det framhåller också några av de styrande som ett argument för att det är ok att utöka markarealen i efterhand.
Men hur uppfattar en budgivare och presumtiv köpare formuleringen i annonsen? Att förändringen kommer att innebära att köparen får ytterligare hela 16.500 fler kvadratmeter på köpet och ett nyttjanderättsavtal på 6.200 kvm….? Definitivt inte, antagligen uppfattas formuleringen som att det skulle kunna bli justeringar på några hundra kvadratmeter för typ parkeringar, vändzon etc.
Vänersborgs kommun förlorade i Toppaffären. EU-kommissionen menade att försäljning ska ske till marknadsvärden. Och den mark som har tillkommit i denna “Holmen-affär” utöver kontorsbyggnaden och ett område runt denna byggnad har också ett marknadsvärde. Som inga andra intressenter har fått lägga bud på…
Jag har svårt att bedöma marknadsvärdet på marken, vilket i och för sig inte spelar någon större roll (det gäller ju principer). Men TTELA (se “Politisk strid om Holmen-affär”) skrev så här i samband med en intervju av Gunnar Lidell (M):
“Den extra mark det handlar om är där ruinerna efter själva bruket finns i dag. Enligt Gunnar Lidell har den värderats till 150 kronor kvadratmetern om området varit helt iordninggjort för att bygga på och runt 75 kronor per kvadrat i befintlig skick. Om affären går igenom som den är utformad nu handlar det om cirka 40 kronor per kvadrat, inklusive kontorsbyggnaden.”
Och eftersom det inte har skett någon budgivning på detta markområde så är det alltså stor risk att detta beslut, liksom Topp-beslutet, strider mot EU:s regler. Marken har inte sålts till marknadsvärde. Det har “sålts”, eller snarare, getts bort, billigare. Och kan därmed räknas som otillåtet statsstöd. (Statsstöd får som regel bara lämnas om det är godkänt på förhand av Europeiska kommissionen – se “Hur undviker kommuner statsstödsproblem i exploateringsprocessen?”. Se gärna på videofilmen.)
Med andra ord, att fatta ett beslut, som de styrande partierna vill att fullmäktige ska göra på onsdag, och som ska ge en 
köpare av en fastighet 16.500 fler kvadratmeter och ett nyttjanderättsavtal i efterhand gratis, utan att andra budgivare har haft kännedom om detta, kan svårligen överleva en process i en domstol.
Jag anser för min del att kommunen överhuvudtaget inte ska riskera att hamna på Sveriges karta på grund av ytterligare en olaglig fastighetsaffär.
BUN (2): Ärendena
På måndag är det BUN-sammanträde, oavsett om det leds av en närvarande ordförande eller en i fjärran. (Se “BUN (1): Fjärrundervisning”.) Dagordningen är relativt kort:
Ärende 2, “Framtidens vårdinformationsmiljö” (FVM), handlar om en digitaliseringssatsning. VGR och de 49 kommunerna
i Västra Götaland ska tillsammans utveckla hälso- och sjukvården med hjälp av ett IT-stöd som går under namnet ”Millennium”. Nämnden får bara information denna måndag, men det brådskar med ett beslut. Jag antar att ärendet därför återkommer nästa månad.
Det är likadant med nästa ärende, “Budget 2021: Dialog om förväntade resultat”. Nämnden ska inte fatta något beslut trots att det börjar brinna i knutarna.
Nämndens “uppgift” är, precis som alla andra år, att:
“utifrån kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål … ta fram förväntade resultat.”
Och på måndag ska ledamöter och ersättare “dialoga”, dvs diskutera, om dessa de förväntade resultaten. Och det ska vi göra med utgångspunkt från ett förslag som nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, och förvaltningen arbetade fram till, och tydligen också redovisade, i en kommunövergripande dialogdag som ägde rum för mer än en månad sedan. Vid det tillfället var ingen av de andra politikerna i BUN närvarande. Och eftersom inte förslaget, av någon anledning, är med i utskicket till måndagens sammanträde så är nämndens ledamöter fortfarande lyckligt okunniga om förslaget…
Beslutsförslaget på denna punkt ger också upphov till visst bryderi:
“Barn- och utbildningsnämndens presidie noterar informationen.”
Det är alltså inte nämnden utan bara presidiet som ska notera informationen…
Men det ska nog ordna sig. Nämnden kommer med all sannolikhet att fatta ett bra beslut om de förväntade resultaten nästa gång – så att de fina och väl genomtänkta resultaten kan sättas in i ett antal kopior i några pärmar lite varstans i kommunhuset… Jag är som bekant inte så entusiastisk inför diskussionerna kring mål och resultat, jag tror att det finns andra och betydligt bättre sätt att styra en kommun…
Nämnden ska anta en plan för intern kontroll. Vilket kan vara nödvändigt. Men ibland tror jag att det går åt lika många arbetstimmar för kontroll (dokumentation, enkäter, insamling, utvärderingar, statistik, analyser, uppföljningar osv) som för att utföra själva uppgifterna i verksamheterna… Kontrollen ligger som en omistlig parameter och förutsättning i själva mål- och resultatstyrningen.
Det blir också, även det som vanligt, en månadsuppföljning. Då får vi politiker ett hum om vilka resultat våra beslut har lett till de första två månaderna på året. Eller kanske rättare sagt, kommunfullmäktiges beslut, eftersom det är kommunbudgeten som styr och det handlar mycket om pengar…
Nämndens resultat under de två första månaderna visar på ett underskott med 233.000 kr. Tar man med “Avsatt belopp för ökad semesterlöneskuld 2020 2,5 mkr”, “Fritidshem mat ej debiterad från kostenheten” och “Vilande budget för hyror höstterminen 2020 (Silvertärnan)” så uppgår det justerade resultatet till -1,134 milj kr. Jag antar att det är lite för tidigt på året för att göra några längre gående prognoser för hela året.
Dyker man ner i siffrorna lite är det dock ett oroande tecken, ur ekonomisk synvinkel, att grundskolan (inklusive förskoleklass, pedagogisk omsorg 6-13 och fritidshemmen) redan uppvisar ett underskott på drygt 2 milj kr.
Som en liten upplysning, BUN fick 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020. Dessa pengar finns med i redovisningen.
För övrigt visar månadsuppföljningen att det finns ungefär 110 elever i åk 7-9 som har en frånvaro som överstiger 25%. Det är oroväckande och det borgar inte för några bra betygsresultat. Men vad värre är, dessa ungdomar får betydligt sämre förutsättningar inför framtiden. Det ska emellertid noteras att det är något bättre siffror än förra året. Personalen arbetar hårt med närvaron.
Uppföljningen innehåller också en del siffror och statistik. I februari fanns det 2.184 barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det sistnämnda är ett nytt uttryck, men det ger en bättre och mer total bild på de kostnader som nämnden har. (En del barn kan gå på förskola i en annan kommun, men hemkommunen dvs Vänersborg är skyldig att betala.) Antalet har varit tämligen konstant under de senaste åren. Det är emellertid 14 barn fler än beräknat i budget.
Skolbarnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun” har minskat de senaste 2 åren. I år budgeterar man dessutom med ytterligare en liten minskning. I februari finansierades 1.872 platser.
Förskoleklass, grundskola och särskola “finansierade av Vänersborgs kommun” har ökat antalet elever konstant de senaste åren. 2019 var ökningen dock mindre än tidigare och den trenden tror man håller i sig i år. Budgeten ligger på en ökning med 7 elever jämfört med snittet förra året. I februari finansierades 4.906 elever av kommunen.
Barn- och utbildningsnämnden ska översända ett yttrande till byggnadsnämnden om detaljplanen Penséen. Det är faktiskt ordförande Mats Andersson som har skrivit yttrandet. Det är inte första gången. Jag blir nästan lite imponerad, jag kan inte minnas att typ någon ordförande har gjort sådant tidigare. Om det nu är så att Andersson skriver själv eller om han har någon spökskrivare.
Andersson skriver:
“Av planbeskrivningen framgår att ”Planområdets strategiska läge i centrala Vänersborg gör att förskolor och skolor ligger inom gångavstånd från planområdet. Närmaste förskola är Gasverksgatans förskola som ligger på cirka 150 meters avstånd från planområdet. Närmaste grundskolor är Norra skolan och Vänerparken.”
Och så påpekar Andersson att både Norra och Vänerparken är fulla eller till och med överfulla. Men han skriver också att det ska byggas en ny skola på Holmängen och att Silvertärnan och Torpaskolan finns. Jag skulle väl vilja tillägga att det är ganska långt från Penséen till den nya skolan på Holmängen, särskilt för lågstadielever…
Ordförande Andersson avslutar yttrandet med att:
“påpeka vikten av att det i ett tidigt skede planeras för att de boende i de nya bostäderna och närområdet har tillgång till förskola och grundskola.”
Och det är bra. Men det lyssnar och noterar alltid de som sitter “högre upp” i beslutshierarkin. De förstår och det ska ordnas… Det händer dock sällan något, planeringen släpar efter – och BUN hamnar allt som oftast i akuta lägen där tillfälliga lösningar måste hittas snabbt…
På flera av BUN:s enheter städar Clean Quality i Sverige AB. Det har varit problem med företaget ända från början. I underlaget står det:
“Under avtalsperioden har det varit mycket klagomål avseende den externa städningen från enheterna, fackliga representanter och allmänhet. Detta har inneburit att förvaltningens personal har lagt ner 
mycket tid på avstämningar och möten med den externa städentreprenören.”
Jag vet inte vad det är i avtalet med bolaget som hindrar kommunen att snabbt bryta avtalet och slänga ut företaget. Med något är det tydligen.
På måndag är det meningen att BUN ska upphäva ett tidigare beslut om inriktning av upphandling av städavtal. I det gamla står det:
- “Upphandling av städavtal ska ske på samma sätt som föregående perioder.”
- ”50 % av Barn- och ungdomsförvaltningens städ ska konkurrensutsättas.”
- ”Avtalstiden skall vara 3 år.”
- ”Vid upphandlingen ska skolans önskemål så långt möjligt tillgodoses.”
Nämnden ska bara upphäva beslutet. Vad som ska komma istället framgår inte. Så jag är med andra ord inte så lite undrande till syftet med beslutet. Ska jag våga mig på en gissning så skulle det kunna vara att BUN ska ta hand om städningen själv eller att åtminstone kommunen (genom samhällsbyggnadsförvaltningen) gör det.
Och det skulle vara en välgärning…
Förutom den traditionella informationen från ordförande Mats Andersson och förvaltningschef Sofia Bråberg så ska rektorerna för kommunens högstadieskolor berätta för nämnden vad som är aktuellt i grundskolans högstadier.
Och det gör de på plats i sammanträdesrummet. Även om de kanske berättar om ordförandes skötebarn, fjärrundervisning…
BUN (1): Fjärrundervisning
“Tack vare Centerpartiet får skolorna nu nya möjligheter att stärka undervisningen med fjärrundervisning.”
Det skrev barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) i måndagens TTELA (se “Fjärrundervisning möjliggör utökade kunskapsresultat”) tillsammans med två partikamrater från riksdagen. Andersson tänker dock inte stärka den politiska debatten och demokratin i Vänersborg med fjärrsammanträden för barn- och utbildningsnämnden… Barn- och utbildningsnämnden sammanträder som vanligt öga mot öga, mun mot mun i kommunhuset kommande måndag. Trots Coronatider…
Fast vem vet, kanske tänker ordförande Andersson att fjärrleda sammanträdet… Det vore att vara en ordförande i tiden – koppla upp sig med mobiltelefonen och leda sammanträdet hemifrån… (Eller någon annanstans ifrån…) Det är väl så centerpartisterna, liksom för övrigt regering, riksdag och Skolverket, tänker sig att de kommande förändringarna i Skollagen ska leda till – elever i klassrummet, den legitimerade pedagogen på en bildskärm; ledamöterna i kommunhuset, ordförande på en bildskärm…
Vi får se på måndag. Annars är regeringens liksom Anderssons motiv till förändringarna på fjärrundervisningens område följande (citat från insändaren):
“bristen på lärare i allmänhet och på behöriga lärare i synnerhet”
I Riksdagens beslut kommer det troligtvis att stå (se regeringen):
“Fjärrundervisning ska få användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan”
En ful tanke passerade min hjärna, en slags parallell till citatet. Det är ju tänkt att det ska ske en rockad nästa årsskifte. Mats Andersson ska bli kommunalråd och därmed lämna över ordförandeklubban i BUN till sin partibroder, nuvarande kommunalrådet Bo Carlsson…
Jag vet inte varför centern vill ta åt sig den tvivelaktiga äran av möjligheterna till fjärrundervisning. De finns ju redan med nuvarande lagstiftning och de förändringar som regeringen vill åstadkomma tycks ha brett stöd i riksdagen. Och bland arbetsgivarna – både kommunala huvudmän och fristående, som ser det som ett sätt att spara pengar. Och de privata vinstdrivande företagen som ett sätt att öka vinsterna…
Nej ordförande Andersson, jag tror, liksom en majoritet av pedagogerna själva, inte att webbkameror, datorer och mobiler kan ersätta mötet mellan ordförande och ledamöter, lärare och elev. Det behövs en närvarande, aktiverande ordförande/lärare som ger återkoppling, stöd och utmaning.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrev i sin blogg i tisdags (se “Fjärrundervisning fordrar ett strikt regelverk”):
“Lärarens ansvar … inbegriper betydligt många fler dimensioner än att bara föreläsa för eleverna via en skärm. Läraren behöver kunna följa elevernas utveckling, uppmärksamma deras frågor eller behov av stöd och förtydliganden, ge löpande återkoppling, upptäcka och signalera om en elev riskerar att inte nå målen, individanpassa undervisningen och ofta även bedöma och betygssätta eleverna. Läraren behöver också samarbeta med övriga lärare kring eleven och mellan ämnen, samverka med elevhälsa och andra stödfunktioner i skolan samt ha dialog med föräldrarna.”
Men visst skulle fjärrsammanträden ha vissa fördelar, de skulle kunna vara ett sätt att få politiska hemmasittare att delta i sammanträdena. Och i coronatider kanske det så småningom inte finns något annat val.
Jag tror emellertid att nämnden i fortsättningen ska inrikta sig på att närvara fysiskt på sammanträdena. Det får räcka med att ledamöterna nu för tiden kan, och ska, “fjärrjustera” protokollen från mötena. Denna marsmånad till ära är det faktiskt min tur att för första gången göra detta.
PS. I ett av ärendena på måndagens sammanträde så kan ledamöterna fördjupa sig genom att titta på en video. På tal om fjärrundervisning alltså. Jag fick detta meddelande när jag klickade på länken…
Bo, Bergagården och en nyhet
Häromdagen skrev jag i en blogg att centerpartiet har blivit allt mer osynligt i den politiska debatten i Vänersborg. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) Denna vecka vill centern annorlunda. I TTELA uttalade sig idag Bo Carlsson som ordförande i Fastighets AB Vänersborg om köpet av Bergagården och igår undertecknade Mats Andersson en insändare om pedagogik tillsammans med två centerriksdagsmän. (Det sistnämnda får jag emellertid kommentera någon annan gång.)
Det kanske hade varit bättre om de lät centerpartiet vara fortsatt osynligt…
TTELA har intervjuat Bo Carlsson (C) om Fastighets AB:s köp av Bergagården för 4.820.000 kr. (Se “Kontraktet för Bergagården påskrivet”.) Kommunen vann budgivningen mot ägarna till restaurangen Spiskupan.
“Själva fastighetsaffären är värt pengarna.”
Säger Bo Carlsson till TTELA, trots att fastigheten “bara” är värderad till 4,5 milj kr – och i den värderingen var också OK Skogsvargarnas föreningslokaler inkluderade. Som nu inte längre ingår i köpet. OK Skogsvargarna köpte nämligen lokalerna av Sveaskog för 800.000 kr. Det betyder att de byggnader som är kvar bedöms ha ett värde på 3,7 milj kr. Och de köper Fastighets AB för 4.820.000 kr… Med andra ord, Vänersborgs kommun köper Bergagården för 1.120.000 kr över värderingen… Och då är inte en eventuell lagfartskostnad för kommunen på nästan 220.000 kr medräknad… Eller renoveringar och underhåll… Som jag strax återkommer till.
En fastighetsaffär värd pengarna…?
Men enligt Bo Carlsson är:
“Fem miljoner … inte mycket i den kommunala ekonomin.”
Nähä… Men fisket i Hallsjön var samme Bo Carlsson med och lade ner för att spara 500.000 kr…Och sparade gjorde han också genom att säga nej till Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:s ansökan om 180.000 kr för att fräscha upp muséets fasta utställning… (Se “Bergen och Bergagården mm”).
TTELA påpekar att kommunen i och med köpet får ansvar för “skicket på fastigheten” och att det krävs en del underhåll och renoveringar.
Bo Carlsson kommenterar:
“Den tyngsta biten är vatten och avlopp. Sedan behövs det en del underhåll på lokalerna. Men vi har inte haft möjlighet till att göra detaljbesiktning förrän på måndag.”
Bo Carlsson har rätt i detta, men så säger han:
“Och man kan säga att Sveaskog har eftersatt underhållet.”
Där blev det riktigt fel… Det är inte fastighetsägaren, och säljaren, Sveaskog som har eftersatt underhållet. Det är Stiftelsen Bergagården, som Vänersborg kommun är en stor “delägare” i och bidragsgivare till…
Så här ligger det till.
Förra året skrev Stiftelsen Bergagårdens nuvarande ordförande Kent Javette (S) till Sveaskog och klagade på att Sveaskog inte åtgärdade vissa brister i byggnaden där restaurang Spiskupan är belägen. Den 17 juni (2019) kom svaret från Sveaskog:
“detta hyresavtal [är] alltså inte … något ”vanligt” hyresavtal där hyresgästen betalar en marknadsmässig hyra och fastighetsägaren svarar för sedvanligt underhåll. Istället är det i det här fallet Stiftelsen som ansvarar för alla typer av skötsel och underhållsåtgärder på fastigheten.”
Oops!
Men så är det. Redan i de allmänna villkoren till kontrakt mellan Stiftelsen Bergagården och Domänverket (nuvarande Sveaskog) från 1982(!) stod det:
“Stiftelsen svarar för allt underhåll och skötsel av samtliga inom det arrenderade området belägna byggnaderna och anläggningarna”
I det nu gällande hyresavtalet står det:
“Hyresgästen svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp. … Det åligger hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, myndighet eller domstol kan komma att krävas för lokalens nyttjande.”
Och:
“Hyresgästen skall väl vårda och underhålla lokalen.”
Det råder alltså ingen tvekan – hyresgästen, dvs Stiftelsen Bergagården, svarar för alla kostnader på fastigheten.
Jag tror inte att Bo Carlsson har riktig koll på vad han och Fastighets AB har köpt. Å andra sidan kanske man skulle kunna begära, eller till och med kräva, det – när man som kommunens representant och för skattebetalarnas pengar köper en byggnad med stora renoveringsbehov för 4,8 milj kr – som är värderad till 3,7 miljoner…
Det är sannolikt någon som undrar vad detta är för slags hyreskontrakt. Det skiljer ju sig uppenbarligen från “normala” hyreskontrakt. Det förklarar den fastighetsansvarige på Sveaskog i sitt svar till Stiftelsen Bergagårdens ordförande:
“Stiftelsen [hyr] restauranglokalen vid Bergagården med tillhörande markområde av Sveaskog för en reducerad hyra om 128.000 kr/år.”
Stiftelsen betalar alltså en reducerad hyra och orsaken är för att:
“stiftelsen har en underhållskyldighet på fastigheten”
Det förhåller sig nämligen så att Sveaskog tillåter Stiftelsen Bergagården att ta ut en betydligt högre hyra för restaurang Spiskupan än vad Stiftelsen själv betalar till Sveaskog. Spiskupan betalar 253.000 kr/år i hyra till Stiftelsen. Tanken är att mellanskillnaden, alltså 125.000 kr varje år (253.000 minus 128.000 kr), ska användas till underhåll.
Och tydligen gjordes en del underhåll under år 2018. I årsredovisningen står det:
”Det svaga resultatet under året har påverkats av kostnader för renovering avseende restaurang Spiskupan.”
Jag tvivlar på att Bo Carlsson och Fastighets AB kommer ifrån detta avtal, även om man försöker. Skulle Sveaskog gå kommunens önskan till mötes, dvs att Sveaskog skulle t ex renovera byggnaden innan kommunen tar över, så antar jag att den andre budgivaren, ägarna till Spiskupan, snabbt skulle överklaga. Fast osvuret är alltid bäst.
Naturligtvis kan man med denna vetskap ställa sig frågan var mellanskillnaden har tagit vägen under åren. Det blir ändå 1 miljon kr på 8 år…
“Sedan tillkommer förstås driften, men den hade vi redan via stiftelsen”
Säger Bo Carlsson (C) också till TTELA.
Både ja och nej. Visst svarar Stiftelsen Bergagården för driften. Men år 2018 gjorde Stiftelsen ett underskott på nästan 300.000 kr. (Se “Bergen och Bergagården mm”. Jämför med renoveringen ovan.) Och blir Vänersborgs kommun ägare till fastigheten så tillkommer troligtvis också drift av vägar, parkeringar, ängar mm, sådant som Sveaskog sköter nu och har skött tidigare. Det kostar naturligtvis ytterligare pengar för kommunen. Sedan var det ju också det här med underhåll och renoveringar av byggnaderna…
Och ju mer jag tänker på hela affären, ju mer lutar jag åt att kommunen inte ska köpa Bergagården. Jag är övertygad om att en privat aktör, som t ex ägarna till Spiskupan, skulle sköta fastigheten bättre än vad kommunen kommer att göra. Vi har ju redan erfarenhet av kommunal fastighetsförvaltning… Både av hur det går när kommunen är fastighetsägare, som t ex på Norra skolan, eller när privata entreprenörer tar över, som t ex på Ursand. Det är bättre att skattebetalarnas pengar går till de lagstadgade uppgifterna inom vård, omsorg och utbildning än att användas i spekulativa fastighetsaffärer.
Varför bjöd kommunen 
egentligen över Spiskupan? För att ge allmänheten fortsatt bra tillgång till området? För att utveckla tillgängligheten för människor med funktionsvariationer? Skulle Vänersborgs kommun eller Stiftelsen vara bättre att bedriva verksamhet för allmänheten och turisterna än 
Spiskupans ägare? Finns det överhuvudtaget något som talar för det?
Det kan vara både orättvist och missvisande, men jag har en känsla av att det någonstans på Bergagården ligger en älg begraven…
Precis som på Tingsrätten i Vänersborg…
Bo Carlsson (C) har som alla vet blivit åtalad för fornminnesbrott. (Se “Bo Carlssons politiska historia”.) Åtalet har väckt nationell uppmärksamhet. Vid två tillfällen, i december och februari, har rättegångarna mot Carlsson blivit inställda med kort varsel. Igår fick jag reda på av Tingsrätten att Bo Carlsson inte har blivit delgiven handlingar på ett korrekt sätt. Och så har tiden gått. Enligt Tingsrätten har brottet nu hunnit bli preskriberat…
Det är sanslöst om de besked som Tingsrätten gav mig är korrekta. Vanliga människor blir åtalade och dömda för brott de begått, precis som det ska
vara, men en av Vänersborg högste politiker, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, kommunalrådet Bo Carlsson (C), kommer undan. Jag saknar ord. Hur är det möjligt? Kan det verkligen vara sant?
Snacka om att älgar är begravda i Vänersborg. Eller är det kanske kor uppe i Gestad…?
Bergen och Bergagården mm
Idag är det den internationella kvinnodagen.
Den internationella kvinnodagen har gamla anor i den socialistiska arbetarrörelsen. På initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin bestämde Andra internationalen redan 1910 att en särskild kvinnodag skulle firas den 8 mars. Dagen är dock inte särskilt socialistisk längre. Idag finns kvinnodagen med i FN:s lista över högtidsdagar, och den har därmed också blivit en mer “opolitisk” högtidsdag.
Den internationella kvinnodagen firas världen över och i vissa länder är den en nationell helgdag. I Sverige hade förr i tiden “Filippa” namnsdag denna dag och det fanns föräldrar som namngav sina döttrar efter, bland annat, kvinnodagen… 1994, möjligtvis 1993, flyttades emellertid namnet av någon obegriplig anledning till den 2 maj. Den 8 mars blev istället Sivs dag.
Det sägs att “Siv” betyder brud eller hustru, och det kanske inte är ett särskilt lämpligt namn på den internationella kvinnodagen… Däremot har namnet mycket gamla anor, asaguden Tors fru hette Siv…
Och då är det naturligt för vänersborgare i allmänhet och kanske vargöbor i synnerhet att tänka på Halle- och Hunneberg…
“Vänersborgaren Lennart Hansson säger sig ha hittat bevis på att asagudarnas Valhall var belägen på Halle- och Hunneberg. I ättestupan, säger han sig ha sett Odens ansikte.”
Hansson tog foton på Odens ansikte. (Se TTELA “En fantasi som hjälper oss förstå verkligheten”.) Ett av dem hänger i Kungajaktsmuseet, på Hunneberg. (Och jag antar att det hänger där än, även om det var några år sedan jag var inne på museet.) Det är några förunnat att ha haft den stora äran att höra en mycket engagerad och kunnig Lennart Hansson själv berätta om fotot och visa alla detaljer. Han övertygade i varje fall mig om att det var Odens ansikte som fanns på bergväggen vid Ättestupan… (Där också den mäktiga domarringen återfinns förutom gravhögar, och tidigare också källan Odens Damm – se ”Halleberg – Skandinaviens största fornborg”.)
Vänersborg kommun äger Kungajaktsmuseet och marken runt byggnaden. Och det är klart att det kostar med ett museum. Jag är dock inte riktigt uppdaterad på kommunens kostnad, men för två år sedan var siffran drygt 3 milj kr. (Det sägs att museet senast fick 3,4 milj kr av kommunen.) Och då förmodar jag att underhållet har en del i övrigt att önska. Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ansökte nämligen 2018 om investeringsmedel, 180.000 kr:
“för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning.”
Det blev avslag. Muséet sökte återigen pengarna, för 2019. Och i oktober blev det avslag – igen… Vad jag förstår så behöver muséets fasta utställning fräschas upp. “Dammar det igen” så lär väl museibesökarna kräva entrépengarna tillbaka…
I fredags föreslog också kultur- och fritidsnämnden med stor majoritet att kommunfullmäktige ska avslå min motion om fisket i Hallsjön. Hallsjön lockar som bekant till sig tämligen många besökare varje år, även turister. I motionen yrkade jag att fisket skulle räddas genom att kultur- och fritidsnämnden tilldelades de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. Det ville inte inte nämnden. Den menade att fisket redan var nedlagt…
Det var bara vänsterpartiet, och SD, som ville behålla, eller återuppta, fisket. Vilket torde vara tämligen enkelt om viljan hade funnits… Vi får se om kommunfullmäktige delar kultur- och fritidsnämndens uppfattning…
Om eventuella besökare och turister istället för att besöka museet skulle vilja fiska vid Hallsjön så är det alltså inte möjligt längre.
Det kan tyckas lite underligt att kommunen inte bevarar och underhåller besöksmålen om besökare och turister ska lockas till bergen. Det kommer näppeligen några turister eller andra besökare på sikt om det inte satsas. Å andra sidan vet jag inte om kommunen vill att bergen ska fortsätta förbli ett besöks- och turistmål eller inte. Kanske vet inte kommunen det själv… Det tycks i varje fall som om Vänersborgs kommun just nu jobbar aktivt för att minska bergens attraktionskraft.
Eller också vet inte den ena handen vad den andra gör.
I höstas anslog kommunstyrelsen 450.000 kr för år 2019 till ett projektgruppsarbete som var ett led i:
“fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard””
Kommunens agerande är både förvirrande och motsägelsefullt, men det ska tydligen ske ett utvecklingsarbete på bergen. Trots allt. Så sägs det i varje fall. Projektet är ett samarbete mellan Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. Dock då utan fiske i Hallsjön eller ett uppfräschat museum… Måste jag väl tillägga… (Det kanske helt enkelt är så att tanken med utvecklingsarbetet är att producera några program, planer eller policies…)
Vänersborg bidrar också med pengar till Stiftelsen Bergagården. (Förutom utvecklingsarbetet där stiftelsen alltså också är inblandad.) Stiftelsen Bergagården:
“bildades 1982 och finansieras av Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. I styrelsen för Stiftelsen Bergagården är kommunerna representerade samt Sveaskog och Länsstyrelsen.”
Syftet med Stiftelsen är att:
“Stiftelsen skall ha till ändamål att på ett av Sveaskog arrenderat område vid Bergagården på Hunneberg bedriva informationsverksamhet om natur och naturvård, kultur och kulturminnesvård, skog och skogsbruk, växtliv och djurliv samt där främja allmänhetens möjligheter till motion och rekreation.”
Jag har dålig koll på vad verksamheten kostar Vänersborgs kommun. När jag tittar på årsredovisningar gissar jag att Vänersborg årligen bidrar med uppemot 1 miljon.
Vänersborg ska inte längre arrendera Bergagården och området runt omkring. Kommunen ska genom det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg istället köpa Bergagården av Sveaskog… Ja, det sägs att det blev klart i fredags. (Läser i TTELA nu efter att jag har publicerat bloggen att det är klart – se ”Kontraktet för Bergagården påskrivet”.)
Ryktena, som tycks välgrundade, säger att köpesumman uppgår till 4.820.000 kr. Sedan tillkommer eventuella lagfartskostnader på 4,5%, eller är det 1,5%… (Såvida inte fastigheten slås ihop med museet.) Det är något över den värdering som gjordes i december 2018. Fastigheten värderades då till 4,5 milj kr. Men då ingick också vad jag förstår OK Skogsvargarnas föreningslokaler (som föreningen nu har fått köpa av Sveaskog).
I värderingen står det om byggnaden där restaurangen ligger:
“Enligt uppgift vid besiktningen är det mindre läckage i taket och mindre fuktproblem i vindsutrymmen. Avloppsanläggningen är också enligt uppgift dålig med bågnad tank samt en markbädd som behöver göras om. Fettavskiljaren behöver också ses över. Varmvattenberedare och fettavskiljaren strular enligt uppgift ibland. Skicket är annars normalt och standarden relativt enkel. Avloppet som bedöms behöva renoveras/bytas ut…”
Om byggnaden med naturskolan skriver värderaren:
”Synliga skador från fukt finns på fasad, där delar ruttnat.”
Är det något mer än undertecknad som ser ytterligare sjusiffriga kommunala kostnader framför sig…? Det kan vara de här kostnaderna som avskräckte andra spekulanter tror jag…
Jag vet inte om Fastighets AB, där styrelsen består av ordförande Bo Carlsson (C), Tommy Christensson (M) och Jan Carlstein (L), har tänkt att Stiftelsen Bergagården ska arrendera Bergagården i fortsättningen. Min uppfattning är nog att det är svårt för Stiftelsen att betala hyran med tanke på stiftelsens ekonomiska resultat. År 2018 gjorde Stiftelsen ett underskott på nästan 300.000 kr.
Det ligger eventuellt utanför ämnet för denna blogg, men när jag läser Stiftelsen Bergagårdens årsredovisning för år 2018 så anser jag att det ändå är på sin plats att redovisa två anmärkningar från revisorerna:
“Utan att det påverkar våra uttalanden vill vi anmärka på att avdragen skatt och sociala avgifter vid flera tillfällen inte betalats i rätt tid.”
Och:
“Årsredovisningen har inte upprättats i sådan tid att det varit möjligt att … hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.”
Skriver revisorerna den 18 november 2019 – i årsredovisningen för räkenskapsåret 2018…
Jag vill minnas att kommunen är tuff med bidrag till bland annat föreningar som missköter skatter och inte följer lagar. Det handlar ju faktiskt om skattepengar…
Till sist.
Jag förstår inte hur de styrande och de oppositionella betongpartierna tänker i den här kommunen. För det verkar som om S+C+MP+M+L+KD är överens. De säger nej till “småpengar” som ökar bergens attraktionskraft för kommunens invånare och turister, men satsar samtidigt utan att blinka miljoner på byggnader och verksamheter. Med tvivelaktiga syften – och resultat.
Och så vet vi dessutom hur kommunen sköter sina fastigheter. Eller inte sköter sina fastigheter…
Man kan undra om Vänersborgs kommun satsar på bergen eller inte. Jag vet inte. Och ska kommunen göra det överhuvudtaget? Hur bör i så fall en sådan satsning ske? Genom att lägga ner miljontals kronor i byggnader? Det måste naturligtvis också diskuteras om Vänersborgs kommun verkligen ska satsa miljoner på verksamheter som inte är lagbundna. Kommunen har en påse pengar och stora satsningar på bergen dränerar naturligtvis kommunkassan på pengar som i första hand borde gå till utbildning, vård och omsorg.
Det finns onekligen mycket att diskutera kring bergen.
Budget, extra pengar och Hallsjön
Budgetprocessen är i full gång.
Kommunens budgetberedning har träffats vid ett flertal tillfällen under året. Den består av samtliga fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och under de senaste åren har dessutom gruppledarna i de partier, som inte är med i KSAU, fått var sin insynsplats. Budgetberedningen har framför allt samlat in information från de olika nämnderna. Kommunstyrelseförvaltningen har också bidragit med mängder av information. Det har handlat om kommunens ekonomiska läge, prognoser av alla de slag, omvärldsbevakning mm.
I onsdags i förra veckan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram ett förslag om budgetramar för 2021. Ramarna antogs av en majoritet i kommunstyrelsen, dvs ledamöterna för S+C+MP röstade för. (Jag beskrev budgetramarna i en blogg – se “Budgetramar 2021”.) Samtidigt lade den nu för tiden tämligen oheliga alliansen, med tanke på läget i riksdagen, bestående av M+L+KD sitt förslag. (Det förslaget beskrev jag i bloggen “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) De andra partierna hade inga egna förslag och i omröstningen lade de ner sina röster.
Nu skickas budgetramarna till varje nämnd med uppdraget att lägga en budget för 2021 inom dessa ramar. Nämnderna kan också upprätta och skicka konsekvensbeskrivningar till kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Man kan väl förmoda att åtminstone social-, barn- och utbildnings- samt kultur- och fritidsnämnden författar sådana beskrivningar.
Nämndernas budgetar, tillsammans med eventuella konsekvensbeskrivningar, behandlas och bearbetas sedan av budgetberedningen. Beredningen kan göra justeringar och ändringar i budgetramarna, även om det är ganska ovanligt. I juni beslutar sedan kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Då, om inte tidigare, har samtliga partier också lagt fram sina budgetförslag. Utom möjligtvis medborgarpartiet, som sällan har något eget förslag.
I år liksom de två föregående åren lär de tre kommunalråden bli överens om budgeten. Allt talar nämligen för att S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag till fullmäktige. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.)
Nu har det redan passerat 2 månader av år 2020. Den budget som har gällt och som gäller resten av året beslutades i juni år 2019.
Det är en budget som innebär att flera nämnder har ett tufft år framför sig. Pengarna kommer inte att täcka behoven. Svångremmarna dras åt allt hårdare och det ska sparas och skäras ner. Det är framför allt de “mjuka” nämnderna som drabbas, social-, barn- och utbildning- samt kultur- och fritidsnämnden. Det vi ser i Vänersborg är helt enkelt en neddragning i välfärden. De gamlas, sjukas, barnens och ungdomarnas behov får stå tillbaka.
Det som händer i Sverige idag, och de senaste 20-30 åren, är en omfattande och extrem omfördelningspolitik. Det är en Robin Hood-politik ställd på huvudet. Pengar tas från de fattiga och ges till de rika…
Ett av Olof Palmes mest minnesvärda citat (tycker jag) lyder:
“Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”
Så är det – och det är den insikten som borde stimulera människor att kämpa vidare. Trots motvind. Mot högervindar. Mot splittrande och förödande nationalism… 
Det har skett , och kommer att ske, två förändringar som påverkar ekonomin i Vänersborg.
Ett nytt statligt kostnadsutjämningssystem har införts, eller rättare sagt, systemet har justerats. Det ger Vänersborg 20 miljoner kr extra redan nu i år. Det visste inte kommunen förra året och därför är inte pengarna inräknade i årets budget. Vänersborg får pengarna även nästa år, 2021. Det vet man emellertid och därför är pengarna inräknade i de budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om i förra veckan. Det kanske är de pengarna som utgör det budgeterade resultatet för nästa år på +29 milj kr…
Den andra förändringen handlar om de så kallade välfärdsmiljarderna. Vänsterpartiet har de senaste åren drivit kravet i riksdagen att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas ekonomiska situation.
Det visade sig överraskande nog att vänsterpartiet kom överens med M och KD om att öka statsbidragen. Det fick regeringen och “januaripartierna” att, under galgen måste man väl ändå säga, komma överens om 5 extra miljarder till kommunerna. V+M+KD gick dock ett steg längre och höjde statsbidraget med ytterligare 2,5 miljarder.
Välfärdsmiljarderna ger Vänersborg 20 milj kr redan innevarande år. (Om alla beslut i riksdagen fattas som det är planerat.) De här miljonerna är inte inräknade i budgeten för 2020. När det gäller 2021 vet vi fortfarande inte säkert hur det blir med välfärdsmiljarderna. Det mesta talar för att miljarderna “delas ut” då också, men dessa beslut kan riksdagen inte fatta än, regelverket föreskriver “i sinom tid”. Därför ingår inte dessa 20 miljoner i Vänersborgs budget för 2021.
Med andra ord. Allt pekar på att Vänersborg innevarande år får ytterligare omkring 40 miljoner kr, välfärdsmiljarderna 20 milj + kostnadsutjämningssystemet 20 milj, utöver den budget som bestämdes förra året.
Vänersborg har ännu inte fattat beslut om hur dessa 40 milj kr ska användas och fördelas. Det är hög tid att komma till skott om pengarna ska kunna användas på ett rationellt och effektivt sätt. Ett beslut borde fattas av kommunfullmäktige innan utgången av april.
Jag undrar förresten om det finns några andra partier som skulle vilja diskutera dessa budgetfrågor med vänsterpartiet…? I t ex Borås träffades V+M+KD…
Och till sist.
Kommunen har från och med den 1 januari (2020) börjat spara den hisnande summan av 500.000 kr – på en budget på nästan 2,5 miljarder kr.
Det är fisket i Hallsjön som har lagts ner. Nedläggningen har skett som en konsekvens av fullmäktiges (närmare bestämt S+C+MP+M+L+KD) budgetbeslut i juni förra året. På hösten, i oktober, lämnade jag in en motion om fisket i Hallsjön. Jag yrkade att fisket skulle räddas genom att tilldela kultur- och fritidsnämnden de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. (Se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”.)
I morgon fredag ska motionen behandlas i kultur- och fritidsnämnden…
Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är:
“Något annat beslut har därefter ej fattats av kommunfullmäktige och kultur- och fritidsförvaltningen har därför verkställt fullmäktiges beslut om att lägga ner verksamheten och organisationen har anpassats utifrån detta. I och med att beslutet om nedläggning redan är verkställt föreslås avslag på motionen.”
E
n tämligen underlig motivering anser jag. Den missförstår syftet med motionen och svarar inte på motionens yrkande, som lyder:
“Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.”
Motionen handlar ju om att ändra fullmäktiges beslut – att trots budgetbeslutet tillskjuta pengar. Och det står ju alltid fullmäktige fritt att ändra beslut. Fattade beslut gäller bara tills nya fattas… Som några politiker brukar säga.
Som jag ser det borde kultur- och fritidsnämnden istället svara på frågan om nämnden anser att fisket i Hallsjön är av sådant värde för kommuninvånarna att det borde behållas…
För övrigt anser jag att med tanke på att Vänersborg får 40 nya fräscha miljoner av staten för 2020, miljoner som kommunen inte alls har räknat med och som dessutom inte är “intecknade”, så ter det sig oerhört onödigt och till och med småaktigt att lägga ner fisket i Hallsjön.
Tycker jag.
Beslut om Dahlbergs Slakteri!
“Det luktar i Brålanda. Och det luktar illa. Stundtals mycket illa.”
Så började jag en blogg för drygt ett år sedan. (Se “Lukten från Dahlbergs Slakteri”.)
Det luktar fortfarande illa…
Först trodde jag att det var lukten som var orsaken till att miljö- och hälsoskyddsnämnden förlade veckans sammanträde till just Brålanda. Men så är det inte. Det finns inget ärende om Dahlbergs Slakteri på morgondagens dagordning.
Men vem vet, imorgon kanske det blåser från Dahlbergs Slakteri rätt i ansiktena på ledamöter och ersättare i nämnden. (OBS! Fick ett snabbt påpekande, ca 10 min efter att bloggen publicerats, att sammanträdet som vanligt hålls på Kommunhuset i Vänersborg! Men i mötesrummet ”Brålanda”!! :-) Tack Mathias!) Det hade nog varit en erfarenhet. Då hade alla politiker med egna näsor fått uppleva vad många brålandabor har upplevt sedan Dahlbergs sålde Dahlbergs till Bo Rydlinger och de andra ägarna för 6-7 år sedan. Ägarbytet betydde för övrigt att en epok gick i graven. Företaget hade varit familjeägt sedan det startade 1888.
Det händer att jag får påringningar från Brålanda. Det är ortsbor som vill berätta att det fortfarande stinker. Förr var de arga när de ringde, nu har de blivit allt mer resignerade…
Det tycks råda en uppgiven stämning i Brålanda… Särskilt bland de som bor i slakteriets närhet. Och det är många. Det finns många bostäder bara ett stenkast från Dahlbergs.
Det är svårt att vistas i närheten av slakteriet. Det är ibland faktiskt helt omöjligt att vara utomhus, t ex i trädgårdar. Att hänga tvätt ute är inte att tänka på. En del säger sig också bli sjuka av stanken. Men det är nog svårt att påvisa…
Människor försöker fly området. Det är emellertid svårt eller omöjligt att sälja sina villor. Det berättas att vid en av försäljningarna luktade det så illa vid två av tre visningar att de som var spekulanter helt enkelt vände när de steg ur bilen. Andra som bor i området har skaffat sig dubbelt boende. Eftersom de inte kan bo i området eller sälja villan så skaffar de en “övernattningslägenhet” någon annanstans. Och den som lyckas sälja sitt hus får göra det till ett lägre pris än taxeringsvärdet.
I en av de officiella handlingarna, som jag strax återkommer till, skrev Möbelhörnan i Brålanda AB att lukten har mycket negativ inverkan på verksamheten.
“Kunder har åkt därifrån p.g.a. lukten, när det varit som värst.”
Kanske en orsak till att den gamla anrika Möbelhörnan är till salu. (Om den nu är det fortfarande.)
Det är inte heller så roligt när portarna in till Dahlbergs avfallshantering råkar stå öppna och fåglar hittar dit – och sedan sprider slaktrester i området…
De som köper bostäder i närheten av slakteriet kanske gör det i spekulation, de kanske tror att lukten snart ska upphöra. Och faktiskt, jag tror att det finns hopp om att stanken snart ska vara ett minne blott…
Det har varit många turer kring Dahlbergs Slakteri genom åren. Jag ska inte upprepa det jag har skrivit, men rekommenderar en liten repetition om man vill sätta sig in i ämnet ordentligt – om man vill läsa om alla beslut, tillstånd, förelägganden, prövotider, ja till och med polisanmälningar. Polisärendet är för övrigt inte avgjort än.(Se “Sista versen för Dahlbergs Slakteri?” och “Lukten från Dahlbergs Slakteri”.)
Det har hänt saker på sistone. Den 14 januari i år (2020) har ett kapitel avslutats. Miljöprövningsdelegationen har fattat ett beslut.
Miljöprövningsdelegationen är en självständig del av Länsstyrelsen. Delegationen prövar och fattar beslut om miljöfarlig verksamhet. Dahlbergs Slakteri hade beviljats en prövotid under ett antal år, men nu avslutade Miljöprövningsdelegationen denna prövotid. Och beslutade att flera “slutliga villkor” ska uppfyllas om verksamheten ska fortsätta.
Dahlbergs har släppt ut för stora mängder zink och koppar (kommer från djurens blod) i det kommunala VA-systemet. Delegationen har satt gränsvärden på dessa utsläpp som inte får överskridas. Det är ett av villkoren för fortsatt verksamhet.
Det andra villkoret, som kallas “7 a”, lyder:
“Lukt från verksamheten får inte överstiga 1 luktenhet/m3 luft vid omkringliggande bostäder eller verksamheter, räknat som 99-percentil för minutmedelvärden.”
Exakt vad det betyder kan jag inte uttala mig om, jag får helt enkelt återge vad det står senare i Miljöprövningsdelegationens beslut:
“En luktenhet per kubikmeter (1 l.e/m3) definieras som den halt där 50 % av befolkningen kan förnimma lukt. Då luktupplevelsen är en momentan reaktion väljer man ofta att bedöma minutmedelvärden av luktförhållanden kring en anläggning och ansätter då acceptabla nivåer till mellan 2 och 10 l.e/m3 som maximala tolererbara nivåer.”
Om lukten klarar kravet, vilket det enligt Miljöprövningsdelegationen måste, så tror jag att luften och lukten i grannskapet blir helt acceptabla.
Det tredje villkoret:
“Samtliga åtgärder enligt tabell 2 på s. 7-8 i detta beslut ska vara installerade och igångsatta senast den 31 mars 2020. En uppföljande luktmätning, motsvarande den som utförts inom ramen för den tidigare utredningsföreskriften U2, ska genomföras senast den 31 maj 2020.”
I tabell 2, som i och för sig finns på sid 8-9, står det:
* “Säkerställa att inget läckage sker diffust från lagringstankar för avfall.”
* “Frånluft från lagringstankar behandlas i en effektivare avskiljningsutrustning för lukt, exempelvis katalytisk rening.”
* “Vid fyllning av bilar ska återföring av luften från tankbilen ledas till denna reningsutrustning.”
* “Verksamheten i processhallen bör ventileras via ett fungerande ventilationssystem för frånluften. Detta betyder att hanteringen bör ske inomhus med stängda dörrar i så stor omfattning som möjligt.”
* “Frånluften från processhallen bör behandlas i egen luktreducerande utrustning.”
* “Den luktreducerade luften från processhall och avfallstankar bör ledas till skorsten.”
Det är inte längre någon diskussion, prövotiden är slut – samtliga åtgärder “ska vara installerade och igångsatta senast den 31 mars 2020”.
Miljöprövningsdelegationens fjärde villkor:
“Hygienisering av slaktavfall får inte återupptas vid anläggningen utan tillsynsmyndighetens godkännande.”
Äntligen! utropar säkerligen grannarna. Det blir mycket lukt/stank av hygieniseringen, och det är nog till och med så att den dag det började lukta från Dahlbergs Slakteri var, när man började med hygienisering. (Hygienisering innebär att avfallsprodukter från slakteriet mals ner och värmebehandlas.)
Nu är det alltså stopp för hygienisering, och bryter slakteriet mot detta så antar jag att det omedelbart kommer att polisanmälas. Igen…
Om tillsynsmyndigheten, dvs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg, godkänner att hygienisering får återupptas vid anläggningen ska en
“luktutredning genomföras för att kartlägga vilka åtgärder som krävs för att uppfylla begränsningsvärdet i villkor 7 a.”
Villkor “7 a” innebar alltså att lukten inte får överstiga 1 luktenhet/m3 etc – se ovan.
Den sista delen i beslutet är också viktigt. Det innebär en slags “gardering”:
“Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare villkor enligt följande. Detta görs med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken.”
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden får så att säga “fria händer” för att vidta:
“Åtgärder för att förhindra luktolägenheter från verksamheten.”
Om det typ händer något vid anläggningen eller med produktionen som Miljöprövningsdelegationen inte har kunnat förutse.
Som jag ser det så kommer nu lukten/stanken från Dahlbergs Slakteri att försvinna inom en månad. Det kommer Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg att se till. Även om ärendet tydligen inte tas upp på sammanträdet imorgon. Men jag tror i och för sig att en stor del av arbetet är delegerat till förvaltningen. Som vad jag förstår har lagt ner mängder av tid på ärendet genom åren och som gör en stor och utmärkt insats.
Det kan slutligen nämnas att Miljöprövningsdelegationen avslutar beslutet med en ganska omfattande motivering. Det man slås av i motiveringen är att det mellan raderna framkommer en viss “misstänksamhet” mot Dahlbergs agerande.
Delegationen skriver t ex:
“Under prövotidens gång har sökanden (=Dahlbergs Slakteri; min anm) vid flera tillfällen bedömt att man då vidtagit de åtgärder som ska råda bot på luktolägenheterna, vilket senare visat sig inte stämma.”
Nu finns det egentligen bara en sak att hoppas på för framtiden. Och det är att Dahlbergs Slakteri snarast kan få bukt med luktolägenheterna, innan denna månads utgång – samtidigt som företaget kan fortsätta sin verksamhet.
Ett luktfritt slakteri är en tillgång för både Brålanda och Vänersborgs kommun.
PS. Här kan du ladda ner Miljöprövningsdelegationens beslut.
Resumé KS (26/2) (2/2)
Det händer en del kring bloggandet… Dan Nyberg (S) reagerade väldigt kraftfullt på den förra bloggen, den om ärendet “Försäljning av huvudkontor Holmen”. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.) Det fick mig att publicera ett genmäle från Nyberg, “Genmäle från Dan Nyberg (S)”. Något som aldrig hänt förut… Vi får se, det kanske händer igen. Även i denna blogg figurerar nämligen Dan Nyberg…
Denna blogg handlar också om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Själva sakfrågorna har jag redogjort för tämligen utförligt i två bloggar innan kommunstyrelsen och därför tar jag inte och upprepar det. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)” och “Budgetramar 2021”.)
Sammanträdena med kommunstyrelsen börjar alltid med information. Så också i onsdags. Kunskap ska delges alla ledamöter och ersättare – vilket ska leda till bättre beslut. Så är det nog tänkt i varje fall… Det är emellertid inte alltid det blir så.
Ibland glider informationen, tack vare ledamöternas frågor och kommentarer, in en del på politik men syftet är nog inte riktigt det. Tjänstemännen som föredrar kan ju inte uttala sig om politiska överväganden eller ta ansvar för de politiska besluten i kommunen. Som för övrigt inte alltför sällan går stick i stäv med både visioner och inriktningsmål. Och policies, riktlinjer och program… Som det för övrigt finns en uppsjö av…
Den första informationen i onsdags är en bra illustration till detta. En av kommunens miljöstrateger presenterade Miljöprogram 2030. Miljöprogrammet är, och det är miljöstrategens ord, “Vänersborgs vision omsatt i praktiken”, det är en “önskad framtid”.
“Miljöaktivitetsplan 2020”, som kommunstyrelsen för övrigt fattade beslut om senare på onsdagen, samlar aktiviteter för att nå kommunens mål och förväntade resultat – som ska leda mot visionen. Naturligtvis var jag, trots att jag bara är ersättare, tvungen att påpeka diskrepansen, skillnaden, mellan dokument och verklighet, mellan miljöprogram/miljöaktivitetsplan och de beslut som fattas i kommunen. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.)
Under fokusområdet ”Grönskande stad och land” finns det nationella miljömålet “Levande skogar”. Riksdagen definierar målet:
“Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”
I kommunens miljöprogram står det:
“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”
I miljöaktivitetsplanen finns aktiviteten:
“Översyn av förvaltning av naturvärden på kommunal mark. Skötsel naturområden ska verka för att upprätthålla och utveckla befintliga naturvärden på kommunal mark genom samverkan.”
Nationella mål, kommunala mål och kommunala aktiviteter. Allt tycks borga för en konsekvent och kraftfull kommunal miljöpolitik där naturvärden, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden i kommunens skogar tillvaratas och utvecklas.
Och så har stora delar av skogen i Mariedal Östra alldeles nyligen avverkats. Och resten går stormarna hårt åt… Och förra året var det skogen vid Kindblomsvägen…
Det var naturligtvis inte lätt för tjänstepersonen att kommentera min fundering och kommentar kring dokument och verklighet. Hon var ju inte ansvarig för de politiska besluten… Jag kan tänka mig att påpekandet därför kändes obekvämt. Min mening var emellertid att politikerna runt bordet skulle vara de som kände sig obekväma…
Ordförande Benny Augustsson (S) försökte “rädda situationen”. Jag hade ju liksom stört känslan av konsensus. Augustsson medgav att:
“vi famlar lite ibland.”
Jag vet inte riktigt vilka Augustsson innefattar i ordet “vi”. Det kan betyda “vi som styr”, eller “vi betongpolitiker”, eller kanske “vi, alla politiker i kommunen.
Men…
Och visst har vi hört det förut…? Nu skulle det bli annorlunda! Nu!
Sa Benny Augustsson, och fortsatte:
“Det är nu vi ska få fart på verksamheten. Nu ligger strategin på plats. Nu ska vi jobba mot visionen.”
Från och med nu alltså. Inte igår, inte förra veckan, inte förra månaden. Inte förra året. Inte för 4 år sedan… Fast… För 4 år sedan antogs miljöprogrammet, i februari 2016. 
Och inte heller imorgon. Eller om en vecka… Ja förresten, kanske ska protokollet justeras först…
Men, sa Augustsson:
“Nu börjar det kännas att vi kommer någon vart…”
Det var återigen lite oklart för mig vad Augustsson menade. Antagligen menades att det behövs två dokument för att det ska bli handling i Vänersborgs kommun, inte bara ett. Inte bara ett “Miljöprogram 2030”. Utan också en “Miljöaktivitetsplan 2020”.
Vi får se om det räcker med dessa två dokument. Vi kan ju i varje fall hoppas att de två dokumenten kan få skogsdungarna vid Mariedalskolan och kv Påfågelsögat att få stå kvar…
Det blev ingen diskussion om aktivitetsplanen. Inte ens de två miljöpartisterna i församlingen gav ifrån sig några ljud. Planen klubbades enhälligt igenom. Jag tror att de styrande politikerna i Vänersborg anser att dokument är viktigare än verklighet.
Kommunstyrelsen fick en, som vanligt, gedigen information om ordförande Benny Augustssons (S) förslag till budgetramar för 2021. Jag har redogjort utförligt för förslaget i en tidigare blogg, och nöjer mig med att hänvisa till den för fakta. (Se “Budgetramar 2021”.)
Jag vill dock göra några påpekanden och kompletteringar utifrån informationen.
* Vänersborg får ökade intäkter i och med det nya kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. (Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner). Jag uppfattade dock inte med hur mycket. Pengarna är redan inräknade i budgetramarna. Däremot är inte de statliga så kallade välfärdsmiljarderna med i budget 2021. Om det nu blir några sådana pengar.
* Det blir höjda driftskostnader för Öxnereds skola när den är klar med – 16-17 milj kr. BUN kommer inte att få någon som helst kompensation för de ökade hyreskostnaderna. Det innebär, skriver jag, att barn och elever kommer att få bekosta nya skollokaler själva genom färre lärare och annan personal. Och sedan investeras det även på Silvertärnan och dessutom ska en ny skola byggas på Holmängen…
* Nämnderna får själva stå för kostnaderna om löneökningarna blir högre än prognosen. (Löneökningarna beräknas kosta kommunen 44 milj kr år 2021. Hur mycket höjning i procent det är vet jag inte.)
Det blev ingen diskussion efter informationen, inte ens någon fråga. Det kan ha berott på att information var väldigt tydlig och stringent. Det kunde också ha berott på att ledamöterna “sparar sig” till den dag då det blir skarpare lägen. Så lade varken vänsterpartiet, medborgarpartiet eller sverigedemokraterna fram några budgetförslag. De avstod även från att delta i beslutet. Partierna kommer säkerligen tillbaka med egna budgetförslag i ett senare läge.
Däremot passade den borgerliga oppositionen, M+L+KD, på att lägga ett tilläggsyrkande. Av någon anledning… Deras förslag var nämligen nästan identiskt med förslaget från Benny Augustsson (S) och de styrande. Det var egentligen bara en skillnad – de borgerliga oppositionspartierna (M+L+KD) ville anslå ytterligare 10 milj kr till IFO, dvs till socialnämnden. Och det är faktiskt lite intressant, och “symboliskt”. Det betyder att de borgerliga i Vänersborg vill lägga 10 miljoner mer till välfärden än socialdemokraterna och miljöpartiet. Och centerpartiet. (Som liksom miljöpartiet blir alltmer osynliga i den politiska diskussionen i kommunen.)
De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen lägger alltså ekonomiska förslag kring välfärden som står till vänster om socialdemokraterna. Det är i Vänersborg som i riksdagen just nu alltså…
Benny Augustsson (S) var tvungen att säga några ord om – och mot – det borgerliga förslaget. Han gjorde det nog mest pliktskyldigast – för att typ upprätthålla skenet av grundläggande ideologiska skillnader. Om det nu ligger i den socialdemokratiska ideologin att samla i ladorna.
“Vad har vi för beredskap om det händer saker?”
Sa Augustsson som ville spara de 10 miljonerna i kommunstyrelsens förfogandeanslag…
För övrigt vet Benny Augustsson (S), precis som vi alla, att sossar och moderater, med deras respektive mer eller mindre anonyma stödpartier, kommer att bli överens om en gemensam budget… För 3:e året i rad.
Dan Nyberg (S) hade ett litet märkligt inlägg i ärendet. Nyberg är som bekant ordförande i socialnämnden, och socialnämnden skulle ju få 10 milj kr extra i moderaternas förslag till budgetramar jämfört med socialdemokraternas. Nyberg uttryckte tacksamhet för den uppmärksamhet som visades socialnämnden och han gladde sig åt att de borgerliga ville avsätta dessa pengar. Nyberg yrkade dock samtidigt bifall till socialdemokraternas eget förslag om 10 milj mindre till socialnämnden…
Nybergs agerande kan säkert ge upphov till en intressant diskussion (i t ex Facebookgruppen “Vänersborgare”) om vad som är viktigast – förslagens innehåll eller vilket parti som lämnar förslaget. Eller – partipiska kontra politikerns egen uppfattning. Fast det är klart, Nyberg (S) vet ju också att det så småningom kommer att bli ett samarbete mellan S och M i budgetfrågan – och då vill han kanske redan nu skicka signalen till S att han kommer att stödja mer pengar till “sin” nämnd…
Det blev votering i kommunstyrelsen. Förslaget från S+C+MP fick 6 röster och förslaget från M+L+KD 4. 5 ledamöter avstod från att rösta. (2 V, 2 SD och 1 MBP.)
Kommunstyrelsen skulle anta ett yttrande över en granskningsrapport avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess. Rapporten innehöll en tämligen kraftfull kritik från revisorerna. Det mest intressanta var att själva granskningsrapporten inte hade skickats ut till ledamöterna i kommunstyrelsen…
Det var väl om inte annat ett bra bevis på att det verkligen behövs en översyn av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess… Politikerna i kommunstyrelsen hade dock inga problem med att anta förvaltningens förslag till yttrande…
Resten av ärendena togs tämligen snabbt och enkelt. Jo förresten, KS fick information om programmet för bevarande av Vänersborgs innerstad. Det är för övrigt, som jag har skrivit förut, ett mycket genomarbetat och fantastiskt program. Det är ett mycket imponerande arbete som har lagts ner. Programmet skulle kunna användas som lärobok i “ämnet Vänersborg”…
Bara en liten kommentar, en kommentar som “Jenny” lämnade på min blogg (klicka här):
“Bevarandeplanen… Norra skolan har klass RÖD, mycket kulturhistoriskt värdefull, i den. ”Ambitionerna för underhåll skall vara mycket höga.”
Är det ens är lagligt att missköta skolan till den grad att den att den ”måste” överges?
8 kap 14 paragrafen plan- och bygglag (2010:900)”
Jag läste upp delar av Jennys kommentar för kommunstyrelsen. Ingen sa något, inte ens Dan Nyberg… Alla är antagligen sorgligt medvetna om kommunens misskötsel av Norra skolan… Och igår läste jag i TTELA att kommunen ska köpa Bergagården… När kommunen inte ens kan ta hand om sina egna byggnader, inte ens om de är “mycket kulturhistoriskt värdefulla”…
Till sist kan nämnas att tack vare ett så kallat initiativärende från sverigedemokraterna så fick kommunstyrelsen information om Coronaviruset.
Det blev både frågor och diskussioner, men kontentan blev att information om Coronaviruset och framför allt länkar till säkra källor i ämnet fanns på kommunens hemsida. Men tråkigt nog måste jag säga att det inte riktigt stämmer. Jag hittar varken information eller länkar på kommunens hemsida. Det finns en “gammal” nyhet om Corona-viruset (“Vi följer utvecklingen av coronavirusets spridning”) med en länk till Krisinformation.se. Vad jag förstår så finns det “säker information” på denna sida.
Det var en resumé av kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. En del ärenden ska gå vidare för att avgöras i kommunfullmäktige. Till de ärendena finns det anledning att återkomma.
PS. Min förra blogg, där ett genmäle från Dan Nyberg publicerades, har gett upphov till många läsvärda kommentar – klicka här!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer