Arkiv

Författararkiv

Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?

4 juni, 2019 1 kommentar

Tisdagen den 21 maj hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var ett tag sedan, men det är fortfarande aktuellt. Imorgon onsdag ska nämligen kommunstyrelsen i Vänersborg behandla en ansökan från KFV om:

”ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019”

De ledande partierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, anser att Kunskapsförbundets begäran om pengar ska avslås. Och så kommer det också att bli, och det även i Trollhättan.

Varför det står ”ytterligare ekonomiskt tillskott” vet jag inte. Såvitt jag förstår så har inte KFV fått några tillskott tidigare, förbundet har typ fått sina pengar – ordet ”ytterligare” känns nästan lite tendentiöst.

Kunskapsförbundet står inför en ekonomisk kris. Det ska sparas – och det ordentligt. Det skrev jag om i en tidigare blogg. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Där beskrev jag också orsakerna till förbundets prognosticerade underskott.

Medlemskommunerna räknar antalet 16-18-åringar. För varje elev i dessa tre årskullar förs 52.000 kronor per läsår (blir nästa år höjt till 55.000 kr per elev) över till Kunskapsförbundet. Förbundet kan inte använda hela beloppet för undervisning av elever som går i förbundets gymnasieskolor. Först måste nämligen fakturor betalas som kommer in från andra kommuner och från alla frigymnasier, där det finns elever från Trollhättan och Vänersborg. Och allt fler gymnasieelever väljer att studera i andra kommuner eller på friskolor. (Just nu är det 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever.) Många elever väljer t ex att studera på ett naturbruksprogram. (I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps.) Programmen drivs av fristående aktörer. En elev på ett naturbruksprogram kostar 200.000 kr, medan KFV alltså får 52.000 kr per elev. KFV förlorar stora pengar på alla de elever som väljer friskolor. Vi pratar faktiskt miljoner…

Resurstilldelningsmodellen (52.000 kr per ytterligare elev) har också en urholkande effekt. Den täcker inte hela kostnaden för tillkommande elever. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV – om det t ex innebär nya klasser och grupperingar.

Det studerar färre elever på SFI etablering och minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. Och med minskningen försvinner stora statsbidrag. Samtidigt finns många nyanlända kvar i utbildning inom förbundet. De går ofta från SFI till den grundläggande vuxenutbildningen. Det betyder att KFV har så att säga samma antal elever men mindre pengar.

Kunskapsförbundet har ett uppdragsavtal med Trollhättan och Vänersborg som bereder plats för 332 elever i den grundläggande vuxenutbildningen. Prognosen för hösten är att det skulle behövas 503 platser. KFV saknar dock medel för att utöka elevplatserna. (Trots att utbildningen är rättighetsbaserad.) Det blir ett stopp för antagningen och SFI-eleverna får vänta. Det blir därför ett uppehåll i utbildningen för många, något som i värsta fall kan leda till att studierna inte återupptas. De elever som nekas plats på utbildningen får inte heller något statligt studiestöd (studiebidrag och studielån). Det blir med all sannolikhet istället ett ökat tryck på kommunernas försörjningsstöd… Och de kostnaderna blir antagligen bra mycket högre än vad det hade kostat Trollhättan och Vänersborg att ge KFV ett extra tillskott. (Är det någon som ser Trollhättans och Vänersborgs logik? Inte? Finns den?)

Kunskapsförbundet har totalt 742 heltidstjänster. Nu i juni slutar 22 tillsvidareanställda, de ersätts inte. 49 personer som har visstidstjänster ersätts inte. (Det är personal som KFV egentligen behöver.) Det betyder att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Antalet anställda minskar alltså med drygt 9% under 2019.

9%…

Säg någon nämnd och förvaltning i Trollhättan eller Vänersborg som minskar personalstyrkan med 9%…

Kunskapsförbundet kan på detta sätt spara 15 milj kr redan i höst, år 2019. Och ändå blir det bara halvårseffekt på besparingarna. Om KFV går in i 2020 med denna tajta organisation så skulle besparingarna få helårseffekt, dvs KFV skulle utan att ”göra något mer” spara 30 milj kr år 2020.

Men se, så tänker inte kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan…

Det återstår ju fortfarande ett underskott på drygt 17,5 milj kr år 2019. Även när Kunskapsförbundet sparar och drar ner på personalen. KFV har begärt dessa pengar av Trollhättan och Vänersborg – för Vänersborgs del handlar det om ca 6,8 milj kr.

Morgondagens kommunstyrelse föreslås besluta att:

”Kommunfullmäktige avslår direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019.”

Kunskapsförbundet minskar antalet anställda med 9% i höst och ”betongpartierna” tycker att det inte räcker:

”Kunskapsförbundet har att vidta åtgärder för att nå ekonomisk balans vid årets slut.”

Kunskapsförbundet beordras alltså spara ytterligare 17,5 milj kr. Det motsvarar 70 tjänster till. Det är omöjligt. För nu handlar det om att avskeda tillsvidareanställda – och de har uppsägningstider…

Vad sysslar kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan med? Hur tänker de?

Förstår de?

En besparing på 15 milj kr, den ”första besparingen”, får konsekvenser för undervisningskvaliteten. Den innebär att lärartätheten kommer att sjunka, eller mer rakt på sak, slå nytt bottenrekord. Den sjunker i höst från 8,3 till 7,9 lärare per 100 elever. Rikssnittet är 9,0 och i Uddevalla 9,4. Den lägre lärartätheten i KFV har tidigare till viss del kompenserats av andra personalgrupper, som elevhälsa, bibliotek, ledning, måltid, lokalvård, förbundskontor osv. Men nu ska även dessa yrkesgrupper minskas.

Är det någon som tror att förutsättningarna för Kunskapsförbundet att stärka sina aktier i konkurrensen på den fria utbildningsmarknaden kommer att öka?

Hur många fler elever från Trollhättan och Vänersborg kommer inte att söka sig till Uddevalla, Göteborg eller frigymnasier de närmaste åren…?

Och så vill kommunledningarna att KFV ska spara ytterligare 17,5 milj kr…

Jag skulle vilja påstå att kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg håller på att montera ner Kunskapsförbundet. (Och då säger kanske någon i moderaterna eller medborgarpartiet att det är väl bra. Men. Kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningarna kommer fortfarande att vara kvar. Och kostnaderna kommer att öka ännu mer för kommunerna när de inte kan utnyttja stordriftsfördelarna.)

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson, socialdemokrat från Trollhättan, har redan fattat ett ordförandebeslut (”härtill är jag nödd och tvungen”) – att förbundsdirektören får i uppdrag att:

”upprätta konkreta sparförslag för beslut på kommande direktion 2019-06-25.”

Det finns ett sätt för Kunskapsförbundet Väst att spara på sikt, och det är att börja nedmonteringen… Det är att se över utbildningsutbudet… Det betyder att lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. Då sparar KFV, men i och för sig ”bara” 10 miljoner…

Hörde ni alla vänersborgare? En musikstad utan musikutbildning…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

Vänsterpartiets budgetförslag

3 juni, 2019 1 kommentar

Den 19 juni fattar kommunfullmäktige i Vänersborg årets viktigaste beslut. Budgeten för nästa år, år 2020, ska fastställas.

I några bloggar har jag presenterat de olika partiernas förslag. Förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), dvs egentligen förslaget från de styrande partierna S+C+MP (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet), är huvudförslag. Det förslaget kan du läsa om i bloggen ”Budget 2020: Stora neddragningar!”. I denna blogg kan du också läsa om förslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna). Det förslaget är nästan identiskt med huvudförslaget. Sverigedemokraterna har också lagt ett budgetförslag. Det kan du läsa om genom att klicka på ”SD:s budgetförslag”. I en blogg redovisade jag även personalorganisationernas, ”fackens”, syn – ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.

Eftersom medborgarpartiet mig veterligt inte tänker lägga något eget budgetförslag saknas det bara ett, Vänsterpartiets… Vänsterpartiets budgetförslag för år 2020 kommer här nedan. Notera att du bara kan läsa budgetförslaget på denna blogg. Det är inte publicerat på varken partiets hemsida eller Facebook-sida…

Budgetförslaget redovisas som det lämnas till kommunstyrelsen på onsdag, och fullmäktige den 19 juni. Utan några som helst kommentarer…

===

Vänsterpartiets yrkande MRP 2020-2022

Huvudförslaget med anvisningar från kommunstyrelsens ordförande förvärrar nämndernas underliggande obalanser. Det syns i förslaget hur påfrestande den finansiella obalansen upplevs: Här görs tillägg med 600 tkr resp 1100 tkr till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius och 1800 tkr till kultur- och fritidsnämnden för fortsatt drift av fritidsgården Torpa.

Självfallet ställer Vänsterpartiet sig positivt till dessa tre förslag. Men vi vet också att de tre nämnderna beräknar behov utöver ram med ungefär 43, 33 respektive 6 mkr. Ska nämnderna spara dessa pengar så finns det inga andra alternativ än att dra ner på personalen. Vänsterpartiet vill till varje pris undvika detta.

Påbörjade verksamhetsförändringar i syfte att minska kommunala kostnader kommer inte i tid kunna uppvisa tillräckliga resultat. Därutöver ser vi att någon besparing här sannolikt öppnar andra hål där. Vänsterpartiet anser också att det är nödvändigt att arbeta mot ett nytt styr- och ledningssystem, men inte heller detta ger några resultat på kort sikt. Att pressa nämnderna och förvaltningarna till högre tempo i anpassningen till budgetramen är inte görligt. Vi måste räkna med några års negativa resultat vid bokslutstillfällen framöver. Det är under dessa år viktigt att prioritera kommunens lagstadgade uppgifter.

Till de lagstadgade uppgifterna hör även att tillhandahålla utbildning till våra gymnasieungdomar och vuxenstuderande. Vänersborg måste tillsammans med Trollhättan lösa den akuta ekonomiska kris som Kunskapsförbundet står inför. Förbundet ska inte behöva lägga ner program därför att frigymnasierna dränerar förbundet på pengar.

Intäkterna som skall möjliggöra bibehållen kvalitet i verksamheten behöver förstärkas. Vänsterpartiet vill yrka att kommunfullmäktige beslutar om en höjning av den kommunala skattesatsen. Vårt yrkande är en höjning med 60 öre, som skulle förstärka intäktssidan med cirka 50 mkr.

Om detta får bifall av fullmäktige, så vill vi att följande bör gälla vid fördelningen till följande tre nämnder:

Barn- och utbildningsnämnden bör bevaka verksamheten på områden, där en nedskärning skulle föra med sig uteblivna förutsättningar för fortsatt rekvisition av riktade statsbidrag.

Socialnämnden bör fortsätta med att se över sin verksamhet i syfte att sänka kostnader. Tillägg bör användas där det kan befaras alltför långtgående påverkan och konsekvenser på verksamheterna. Vänsterpartiet anser att verksamheten på Fisketorget ska behållas.

Kultur- och fritidsnämnden måste erhålla de medel som krävs dels för att Vänersborg ska kunna få ett modernt bibliotek och dels för att fortsätta arbetet med integration. Det är inte stora belopp som behövs för kulturlivet i Vänersborg, men utan kultur kan kommunen inte utvecklas.

Vänsterpartiet ser att det trots en skattehöjning kan bli svårt att uppnå en budget i balans, men överlåter eventuella behov av att utnyttja RUR-medel till bokslutsarbetet.

Även på investeringssidan vill Vänsterpartiet betona nödvändigheten av att prioritera lagstadgade uppgifter. Det innebär t ex att tillhandahålla förskole- och skollokaler till våra barn och ungdomar. En ny grundskola vid Holmängen är akut, liksom en ny förskola för kommunens dalslandsdel.

Det kan också vara viktigt att kommunen har en beredskap att investera i Brålanda om det krävs för ett tågstopp.

I år tyder allt på att budgetbeslutet fastställs först efter en slutomröstning mellan de två ”huvudförslagen” när de mindre partiernas förslag redan har avvisats. Vi i Vänsterpartiet ställer oss därför frågan om det då är rätt att överge vårt eget förslag och rösta för ett annat upplägg eller om det är bättre att stå fast vid våra egna slutsatser och avstå i slutomröstningen…

==

Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!”  (28/5)
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”  (29/5)
* ”SD:s budgetförslag”  (2/6)

SD:s budgetförslag

”Sverigedemokraternas budget 2020 är en bantad version av våra tidigare lagda budgetar.”

Så inleds sverigedemokraternas (SD) budgetförslag för år 2020.

SD:s budgetförslag är en till utseendet snygg publikation. Den har en proffsig titelsida och sedan följer en innehållsförteckning. Dock är det kanske lite väl ”ambitiöst” för ett dokument på endast 7 sidor inklusive försättsblad och innehållsförteckning. Och som i stort sett bara läses av andra politiker, och kanske knappt det. Men, men. Det är inget fel på välgjorda dokument.

Anders Strand är partiets gruppledare i kommunfullmäktige och har en inledning där han presenterar SD:s syn på den kommunala politiken. (Inledningen börjar med citatet ovan.) Strand ger en motivering till SD:s budgetförslag och går igenom vad SD vill satsa på.

Anders Strand konstaterar att SD gör omprioriteringar i besparingsförslagen för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt höjer ramanslagen till dessa nämnder. SD vill även satsa 3 milj extra på gatu- och vägunderhåll, något som Strand tidigare har tagit upp i fullmäktige. Precis som ”förebyggande trygghetsskapande åtgärder”. Till detta vill SD satsa ytterligare 2 milj.

SD vill spara pengar med ett förslag som går ut på att kommunen ska sluta köpa ekologiska livsmedel. Istället ska kommunen satsa på att köpa närodlat, en idé som skulle kunna diskuteras. Men jag har svårt att se det som ett besparingsförslag. Jag tror faktiskt inte att närodlat blir så mycket billigare. SD kalkylerar i varje fall med att förändringen skulle ge en besparing på ca 2,9 milj kr.

Sedan återkommer Strand med en gammal sverigedemokratisk käpphäst:

”omfattningen av modersmålsundervisning minskas.”

Det är fortfarande, precis som tidigare år, en tankekullerbytta av SD. Elever med utländsk bakgrund lär sig det svenska språket snabbare och bättre om de behärskar sitt modersmål ordentligt. Skolverket skriver (se här):

”Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.”

Jag tror att SD har missuppfattat barns och ungdomars språkutveckling – och lärande.

Anders Strand skriver också i sin inledning att kommunen bör sälja av sina fastigheter. Detta utvecklas inte ytterligare och jag vet inte vilka fastigheter som åsyftas – med undantag av Wargön Innovation, som nämns senare i dokumentet. Vill SD sälja t ex Arena Vänersborg?

Efter Anders Strands inledning presenterar SD en tabell där partiets budgetförslag redovisas på ett pedagogiskt sätt. Tabellen följs av förklaringar och kommentarer.

SD vill lägga 20 milj kr mer på barn- och utbildningsnämnden än förslaget från S+C+MP, 5 milj mer till samhällsbyggnadsnämnden och 17 milj mer till socialnämnden. Alla de andra nämnderna får samma summa pengar som i förslaget från S+C+MP, dvs inga nya ekonomiska tillskott.

Det kan konstateras att SD inte skriver något om fritidsgården Torpa eller familjecentralen Sirius. Här vill ju S+C+MP skjuta till extra pengar för att dessa verksamheter ska kunna fortsätta. Det tycks inte som om SD ställer upp på detta, åtminstone inte när det gäller Sirius. Det står nämligen lite senare, i avsnittet om kultur- och fritidsnämnden, att SD vill fortsätta driften av ”fritidsgårdsverksamheterna”. Och jag förmodar att Torpa ingår där. Det ska dock ske ”inom ram”, dvs inga extra pengar ska tillföras. Vilket är att göra det väldigt enkelt för sig.

I motiveringarna till förslaget för BUN skriver SD att partiet vill behålla ”öppethållande av förskolor och fritidshem” och även att ”nattdagiset” Laternan ska vara kvar.

De pengar som SD vill ge extra till samhällsbyggnadsnämnden ska, precis som Anders Strand skrev i sin inledning, gå till gatuunderhåll och trygghetssatsningar.

Vad vore SD om de inte ställde de ”svagaste” grupperna i samhället mot varandra? SD vill på socialnämndens område avskaffa ASI (Arbete, Sysselsättning, Integration) och föra över pengarna:

”för att täcka behovet inom vård och omsorg, vård, stöd och utredning, samt omsorg om funktionshindrade.”

ASI omfattar kommunens uppdrag gällande arbetsmarknadsinsatser, daglig verksamhet/daglig sysselsättning och flyktingmottagande. Detta behov försvinner ju inte i Vänersborg bara för att SD nationellt är mot den statliga migrationspolitiken. Jag vet inte hur SD tänker, de kan ju rimligtvis inte tro att behov och problem/utmaningar inte finns i kommunen bara för att de själva blundar. Fast det tycks onekligen så…

Och om man ändå tar upp riksdagspolitik, så skulle man kunna fråga sig varför SD vill sänka skatterna för de mycket rika i landet – i stället för att ge resurser till de som verkligen behöver samhällets insatser och stöd, t ex:

”för att täcka behovet inom vård och omsorg, vård, stöd och utredning, samt omsorg om funktionshindrade.”

Man blir onekligen rädd för sverigedemokraternas ”selektiva empati”. Det är väl inte konstigt att många anar en dold agenda…

När det gäller kommunstyrelsen vill SD inte skjuta till några extra pengar jämfört med förslaget från S+C+MP. Samtidigt vill SD öka satsningen på Komvux och ”utbildning av undersköterskor”. Kanske tänker sig SD att hämta hem pengar från ”projekt Wargön innovation”, som SD vill avsluta. Partiet vill också sälja eller hyra ut byggnaden i Vargön.

”Sverigedemokraternas budget 2020 är en bantad version av våra tidigare lagda budgetar.”

I budgetförslaget för 2019 föreslog SD en skattehöjning på 60 öre. Det finns ingen skattehöjning eller andra inkomstförstärkningar i årets budgetförslag. SD tycks blunda för kommunens ekonomiska situation. Och visst är det lite svårt att förstå SD när partiet ena året vill höja skatten och andra året inte, trots att den ekonomiska situationen har blivit sämre.

Sammanfattningsvis kan konstateras att sverigedemokraterna verkligen försöker, jämfört med tidigare år, att lägga fram ett förhållandevis seriöst budgetförslag. Däremot gör partiet det lätt för sig när det ofta skriver att det ska göras omprioriteringar inom ram. Det är lättare sagt än gjort. Och när SD pekar på konkreta omprioriteringar, som t ex ASI, ökad satsning på Komvux, modersmålsundervisning, närodlat och fritidsgårdar, så ser inte SD verkligheten som den är. För att inte tala om underskattningen av behovet att balansera utgifter och inkomster.

Och så var det också detta med den ”selektiva empatin”…

==

Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!”  (28/5)
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”  (29/5)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag”  (3/6)

Kategorier:Budget 2020, SD

KF (22/5): Reservation

I onsdags förra veckan (22 maj) röstade en överväldigande majoritet av fullmäktiges ledamöter för att samhällsbyggnadsnämnden skulle få mer pengar till att iordningställa två fastigheter till tre nya småhustomter. I exploateringen ingick också att ”bygga om” Furuvägen.

Området ligger alldeles vid Vänersborgs största skola, Mariedalskolan. Trafiksituationen är redan idag ett stort problem… Och det kan befaras att den inte blir bättre om kommunens planer förverkligas… 

Du kan läsa mer om bakgrunden i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och om själva behandlingen i fullmäktige i ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.

Undertecknad vänsterpartist röstade först för en återremiss, vilket alla vänsterpartiets ledamöter gjorde, och sedan, när ärendet skulle avgöras ”idag”, röstade jag nej. Eftersom det blev ett ja till förslaget reserverade jag mig skriftligt. Här följer min reservation.

========

Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019

Undertecknad reserverar sig mot kommunfullmäktiges beslut:

”att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.”

Kommunens planer på att inrätta 3 småhustomter och att ändra Furuvägen och dess sträckning påverkar trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt. I underlaget för beslutet nämns ingenting om trafiksituationen vid Mariedalskolan.

Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området, Mariedalskolan är Vänersborgs största skola. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering (på ”kullen”), som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.

I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

I skyddsrondsprotokollet står det också:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen och därför överlåter uppgiften till förvaltningen.

Vid sådana här förändringar, som kommunfullmäktige har beslutat om, så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog med dom som berörs, dvs Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump efter att ärendet hade varit uppe i kommunstyrelsen. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet.

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag inför ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart. Huruvida det är samhällsbyggnadsförvaltningen eller barn- och utbildningsförvaltningen som ska utföra och upprätta en riskanalys låter jag vara osagt, men eftersom inte barn- och utbildningsförvaltningen hade kännedom om planerna så faller i det här fallet ansvaret tungt på samhällsbyggnadsförvaltningen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Som jag ser det ska riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen, det har inte gjorts någon riskanalys och ingen hänsyn har tagits till Barnkonventionen.

Därför reserverar jag mig mot kommunfullmäktiges beslut.

Stefan Kärvling

Fackens synpunkter på budgetförslaget

Personalorganisationerna, ”facken”, har i vanlig ordning beretts tillfälle att i en MBL-förhandling komma med synpunkter på det liggande budgetförslaget för år 2020. Det är då förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), dvs förslaget från den styrande alliansen S+C+MP, som ”förhandlas”. (Se ”Budget 2020: Stora neddragningar!”.)

Denna gång, liksom så många gånger tidigare, var Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal, Vision, Naturvetarna samt JUSEK oeniga med arbetsgivaren om förslaget.

Från MBL-protokollet den 23 maj:

”Det konstaterades att Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal, Vision, Naturvetarna samt JUSEK är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan.”

Facken har också lämnat diverse synpunkter på budgetförslaget.

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vision lämnade ett gemensamt yttrande. Det gäller i första hand budgeten för barn- och utbildningsnämnden.

Personalorganisationerna avslutar yttrandet med följande kraftfulla ord:

”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2020 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2020.”

I yttrandet varnar personalorganisationerna för konsekvenserna. De skriver att det liggande förslaget kraftigt kommer att påverka:

”både arbetsmiljön och tryggheten negativt för personal, barn och elever. Vi ser en risk att arbetsbelastningen och sjuktal kommer att öka vilket kommer att kosta ännu mer. Det är även oroande att neddragningarna kan medföra att statsbidragen försvinner med risk för ännu mer långtgående konsekvenser.”

Facken lyfter också fram något som kommunen som arbetsgivare ofta behandlar på ett styvmoderligt sätt, nödvändigheten av att göra risk- och konsekvensanalyser:

”Det bör göras risk- och konsekvensanalyser i god tid på alla de konsekvenser de föreslagna besparingsåtgärderna får.”

Det är både viktigt och nödvändigt att sådana här analyser görs. Jag kan inte låta bli att återigen citera Arbetsmiljöverket och verkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna:

”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt.”

Och i broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, direkt riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs.”

Fackförbunden yrkar i sitt yttrande helt enkelt på att kommunens kärnverksamheter prioriteras med särskild vikt vid förbättrade skolresultat och att:

”Barn- och Utbildningsnämnden tilldelas de medel som krävs för att kunna uppnå detta.”

Kommunal, HSO (=Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation), Jusek, SSR och Vision har också lämnat ett gemensamt yttrande, och då tror jag att det främst gäller inom socialnämndens verksamhetsområden. (Yttrandet skrevs redan den 12 april, alltså inte på MBL-förhandlingen om budgetförslaget för hela kommunen (23 maj). Antagligen skrevs det i samband med förhandlingen med socialnämnden.)

Yttrandet handlar om just risk och konsekvensanalyser. Organisationerna skriver:

”De fackliga organisationerna har i samverkan med Arbetsgivaren gjort en risk och konsekvensanalys, men ser tydligt efter en dialog med huvudskyddsombuden att vi även skriver ett yttrande.
* Personaltätheten minskar
* Försämrade scheman med begränsad återhämtning
* Ökad arbetsbelastning
* Kvalitéten och säkerheten sjunker
* Den organisatorisk-sociala arbetsmiljön försämras.
* Personal kommer att uppleva känslan av otillräcklighet, oro och otrygghet
* Högre sjuktal
* Ökad risk för arbetsskador
* Svårare att rekrytera ny personal”

Det råder väl ingen större tvekan om att budgetförslaget kommer att medföra stora och svåra konsekvenser…

Organisationerna anser också att det systematiska kvalitetsarbetet måste få en mer framträdande roll i verksamheterna och att personalen tillåts att bli mer delaktig och ha påverkansmöjligheter. Det konstateras att det är personalen som har kunskap om sin egen verksamhet.

I yttrandet citeras även Arbetsmiljölagen:

”Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Slutligen har även Naturvetarna och Vision ett yttrande. Det tar upp förhållandena på miljö- och byggnadsförvaltningen och lyder i sin helhet:

”Naturvetarna och Vision vill framhålla följande: Personalen på Miljö- och hälsa på Miljö- och byggnadsförvaltningen har redan idag en hög arbetsbelastning. Vi ser en risk att liggande budgetförslag kommer medföra en fortsatt hög arbetsbelastning vilket i sin tur kan medföra arbetsmiljöproblem för de anställda, lagstiftningens krav inte uppfylls och att kommunfullmäktiges och miljö- och hälsoskyddsnämndens mål inte kan uppfyllas, på grund av bristande resurser.”

Det torde finnas en betydande risk att kommunens budget för år 2020 kan leda till brott mot en rad lagar, t ex Arbetsmiljölagen, Socialtjänstlagen, Miljöbalken och Skollagen…

Personalorganisationerna avvisar alltså samstämmigt förslaget till budget för 2020. Men vad facken anser brukar inte spela någon som helst roll. Politikerna, i varje fall ”de som bestämmer”, har genom åren inte tagit någon hänsyn till vad kommunens personal har haft för synpunkter och åsikter. Politikerna har kört som de hade tänkt ändå. Då har även allt tal om dialog och medinflytande varit som bortblåst.

Ska det återigen bli så att politikerna struntar i personalorganisationerna? Eller kommer politiken att visa insikt och förståelse? Det finns ju fortfarande tillfälle att reagera på fackens invändningar…

Svaret blir säkerligen att politikerna inte kommer att lyssna på sina anställda. MBL-förhandlingarna är nog, i år som alla andra, bara en formsak – där arbetsgivaren bara ”tutar och kör”…

==

Bloggar om budget 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!”  (28/5)
* ”SD:s budgetförslag”  (2/6)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag”  (3/6)

PS. Du kan ladda ner MBL-protokollet med personalorganisationernas yttranden här.

Kategorier:Budget 2020, personal

Budget 2020: Stora neddragningar!

28 maj, 2019 2 kommentarer

Det närmar sig årets viktigaste sammanträde.

Onsdagen den 19 juni ska kommunfullmäktige anta budgeten för nästa år, 2020. Det efter att partiernas olika budgetförslag har ”diskuterats”, eller snarare presenterats, i kommunstyrelsen den 5 juni.

Det är inga roliga budgetförslag som har lämnats, framför allt inte från den styrande minoriteten, S+C+MP (=socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) och den borgerliga oppositionen, M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna). Förslagen kommer att innebära hårda slag mot verksamheterna. Och ”hårda slag” i det här sammanhanget betyder personalneddragningar och därmed sämre social service och utbildning. Det kommer att drabba äldre och sjuka, barn och ungdomar hårt. Mycket hårt…

Budgetförslaget från S+C+MP är formellt lagt av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det innehåller inga mer pengar till någon nämnd överhuvudtaget. Alla nämnder föreslås få samma summa pengar som de fick i år. Det finns i och för sig en del ”formella” justeringar av siffror, men det handlar i princip bara om bokföring – endast om ”plus-minus-noll-förändringar”.

Det finns emellertid två mindre undantag. Det görs tillägg med 600.000 kr och 1,1 milj kr till barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius. Kultur- och fritidsnämnden får också 1,8 milj kr för fortsatt drift av fritidsgården Torpa.

Barn- och utbildningsnämnden beräknar att den behöver ett tillskott på 40,3 miljoner nästa år. Det får alltså inte nämnden… Det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Summan motsvarar ungefär 80 tjänster och eftersom nämnden svårligen kan spara på några andra kostnader, så är en nerdragning av personal att vänta. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), har redan aviserat att han kan kalla till ett extra nämndssammanträde efter fullmäktiges beslut. Vad Andersson tänker sig att ta upp på ett sådant sammanträde är inte svårt att gissa – vilka konkreta åtgärder ska BUN vidta för att spara? Vilka anställda ska få gå…? Det hör ju också till saken att grundskolan arbetar med läsår och besparingar och neddragningar måste effektueras redan under höstterminen i år eller åtminstone måste skolorna organiseras på ett sådant sätt att personal kan ”sparkas” utan att t ex organisationen behöver ändras inför vårterminen. Om det nu är möjligt överhuvudtaget, vilket jag betvivlar… (Man måste komma ihåg att höstterminen bara är en del av läsåret, och vårterminens organisation med klasstorlekar, scheman, antalet tjänster etc kan svårligen ändras mitt under pågående läsår.)

Även socialnämnden kommer att få minska sin personalstyrka. Liksom hos BUN finns det ingen annanstans att hämta hem pengar. Socialnämnden beräknar att den skulle behöva ytterligare 44,6 milj kr nästa år. Det motsvarar mer än 80 tjänster… Det kommer att bli tufft (räcker detta ord till för att beskriva möjliga konsekvenser?) för alla som är beroende av socialnämndens tjänster och service… Och anställda…

Kultur- och fritidsnämnden menar att nämnden behöver drygt 6,3 miljoner. Det får den inte heller enligt de styrandes förslag. Hur nämnden ska spara denna summa vet jag inte, det är ju inte så många anställda inom nämndens verksamhetsområden. Det torde bli så att nämnden får titta på hyror, föreningsbidrag osv. Arena Vänersborg lär dock få sitta i ”orubbat bo”…

Det är från kommunstyrelsens anslag som Kunskapsförbundet Väst får sina pengar. Kunskapsförbundet har som bekant hand om gymnasieutbildningen för Vänersborgs (och Trollhättans) ungdomar samt vuxenutbildningen. Kunskapsförbundet är i skriande behov av pengar. Det försvinner bland annat statsbidrag och kostnaderna för elever som väljer friskolor eller skolor i andra kommuner ökar drastiskt. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Redan inför hösten minskar Kunskapsförbundet sin personalstyrka med hela 9% och förbundet lär tvingas till ännu större besparingsåtgärder nästa år. Jag anar att t ex det estetiska programmet i Vänersborg är i farozonen liksom industriprogrammet i Trollhättan…

Det enda som verkar förändras i anslaget till kommunstyrelsen är att Vattenpalatset får ytterligare 350.000 kr. Pengarna är till varmvattenbassängen.

Motförslaget från M+L+KD är till förväxling lika förslaget från S+C+MP. Förslaget börjar med:

”Gällande respektive nämnder och styrelsers budget, hänvisar vi till anvisad ramsättning, med tillägg.”

Det betyder att den borgerliga oppositionen ställer upp på neddragningarna och de kommande personalminskningarna. (”Anvisad ramsättning” hänvisar till förslaget från S+C+MP.) Det finns dock några justeringar jämfört med de styrandes förslag.

M+L+KD vill avsätta 15 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska kunna ”avropa” dessa pengar:

”för att om möjligt säkra möjligheten till annars osäkra riktade statsbidrag.”

Ytterligare 5 milj kr ska avsättas till kommunstyrelsen för att BUN ska kunna få kompensation:

”motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever.”

Den borgerliga oppositionen vill också avsätta 1,5 milj kr till en eventuell fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter. M+L+KD vill även minska kultur- och fritidsnämndens budgetram med 0,5 milj, eftersom den kommunala finansieringen av fisket på Halle-Hunneberg upphör.

De här två förslagen kommer att stå mot varandra i slutomröstningen. De andra oppositionspartiernas förslag, sverigedemokraternas (SD) respektive vänsterpartiets (V), kommer att röstas ner i ett tidigt skede. Som jag ser det, så lär de styrande partiernas (S+C+MP) förslag gå segrande ur striden med sina 20 röster (av fullmäktiges sammanlagt 51 röster). Jag gissar nämligen att både SD, MBP (som troligtvis inte lägger något eget förslag) och V ämnar lägga ner sina röster i slutomröstningen. Men det kan man aldrig så säkert veta. Hur SD med sina 9 ledamöter tänker rösta går t ex aldrig att veta i förväg.

Jag tänker ta upp SD:s och V:s budgetförslag i senare bloggar. Precis som personalorganisationernas (fackens) synpunkter på budgetförslaget.

Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”  (29/5)
* ”SD:s budgetförslag”  (2/6)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag”  (3/6)

Kategorier:Budget 2020

Mystik och konspirationer kring VA

26 maj, 2019 2 kommentarer

Mystiken ligger fortfarande tät kring skyltarna längs VA-ledningarna i Sikhall och Dalsland. (Se ”Hemliga pumpstationer i Sikhall?”.) Det kommer inga fler besked från Kretslopp & Vatten och därför är det fortfarande oklart vad beteckningarna på skyltarna står för.

”Kretslopp & Vatten anser att vi har gett er svar på era frågor och vi kan inte vara mer detaljerade.”

Kanske beror tystlåtenheten på risken att främmande makt eller kriminella gäng kan ha glädje av uppgifterna. Eller helt enkelt att klåfingriga busar eller rättshaverister kanske inte skulle kunna hålla fingrarna i styr.

Det står nuförtiden rätt många AV-skyltar i kommunen, speciellt i dalslandsdelen eftersom dricksvattenledningen mellan Rörvik och Brålanda/Frändefors numera är sammankopplad med Vänersborgs VA-nät. Sträckningen mellan Rörvik och Brålanda kvarstår men kommunen har där placerat ut AV-skyltar. Det förekommer alltså både V och AV.

V på skyltarna står för vattenledning. En gång i tiden, innan GPS:ens tid, var skyltarna en hjälp för att lokalisera ledningen. Den stora frågan är vad AV står för. Det fick jag aldrig något svar på från Kretslopp & Vatten. Skyltarna, där det står AV, är stora rejäla skyltar. De ska tydligen synas även i meterhöga snödrivor. Min teori är att AV står för ”AvstängningsVentil”. Då kan jag också börja förstå, om jag har rätt, varför de är lite tystlåtna på Kretslopp & Vatten. Det jag däremot inte förstår är varför dessa skyltar ska behövas nu i GPS:ens tid…

För övrigt talas det mycket i södra Dalsland om VA-utbyggnaden längs dalslandskusten. Jag har hört talet i många år nu. Det handlar om att VA-utbyggnaden inte alls har gjorts, eller görs, av omtanke om dalslänningarna eller de boende i området.

Vänersborg fick för bortåt 20 år sedan kritik för sin sårbarhet. Kommunen hade två vattenverk, Rörvik och Skräcklan, och de var inte ihopkopplade. Om något av verken havererade, eller saboterades, skulle det kunna få mycket svåra följder.

En sammankoppling av vattenverken skulle emellertid bli en dyr historia. Kanske alltför dyr. Någon på kommunen kom då på den smarta idén att bygga ut VA i södra Dalsland – med argumenten att det var för alla dalslänningars skull. Och så skulle ju en massa personer kunna flytta till Dalsland. En fantastisk idé!

Idén köptes av kommunens politiker. Med verksamhetsområden och en utbyggd VA-ledning skulle alla få moderna och effektiva avlopp. Kommunen passade också på att döma ut de flesta enskilda avlopp – och på det sättet blev de flesta mer eller mindre tvingade att ”frivilligt” anslutna sig. Och de som fortfarande inte ville, eller behövde, tvångsanslöts ändå…

För Vänersborgs kommun var detta en fantastisk affär. Med hjälp av de boende i dalslandsdelen och deras ”insatser” i form av anslutningsavgifter, så löste kommunen finansieringen och då även sårbarhetsproblemen. Det blev dalslänningarna längs dalslandskusten som betalade anslutningen mellan Rörvik och Skräcklan.

Visst, det kan vara bekymmersfritt med kommunalt vatten och avlopp och visst kan det finnas vissa miljövinster med fastighetsägare som slarvar med sitt enskilda avlopp. Men egentligen…

Kommunalt vatten och avlopp är till huvudsakligen för tätorterna…

Så går pratet i södra Dalsland.

Kategorier:Sikhall, VA

Vad sa politikerna om Mariedal?

25 maj, 2019 1 kommentar

I torsdags bloggade jag om kommunfullmäktiges senaste sammanträde. (Se ”KF (22/5): Ett sammandrag”.) Då lämnade jag diskussionerna i ärendet ”Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019” utanför bloggen. Jag ville lyssna på ljudinspelningen från sammanträdet först innan jag skrev något.

Och nu har jag lyssnat.

Ärendet handlade om att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. Budgeten skulle användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen. Det här skulle påverka trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt.

Lutz Rininsland (V), Morgan Larsson (MBP) och undertecknad vänsterpartist ville att ärendet skulle återremitteras dvs ärendet skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning utan att något beslut fattades. Vi ansåg att underlaget var ofullständigt. Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.

Du kan ta del av argumenten i bloggarna ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”. Därför behöver jag inte citera ovanstående tre talares anföranden och repliker.

Anders Wiklund tyckte att förslaget att exploatera fastigheterna vid Mariedalskolan var bra. Wiklund är miljöpartist och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Han begärde replik på mitt inledningsanförande och sa följande:

”Ja, vi måste samverka och jag kommer att vara glad när Barnkonventionen blir lag i Sverige. Då har, får samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare skäl att tänka på dom frågorna. Jag vill ta upp ett positivt exempel…” … (Wiklund talar om Öxnereds skola, jag citerar inte det; min anm) Det finns alltså inte någon ovilja från samhällsbyggnadsförvaltningen att ha samverkan med barn och utbildning. Det sker och det har också då haft gemensam information för vårdnadshavare och det har varit ett lyckat möte vad jag förstår. (Wiklund hänvisar fortfarande till Öxnereds skola; min anm.) Så det ska vi ha med oss, vi ska jobba på det sättet. Det håller jag med om. Och sen tänker jag att det du sa om den risken som finns och rektorn har påtalat om risken vid lastbryggan och där det…” (Wiklund avbryts av ordförande eftersom hans repliktid gick ut; min anm.)

Kommunikationen och dialogen mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tydligen fungerat bra när det gäller Öxnereds skola. Jag har ingen anledning att betvivla det. Det hörde emellertid inte till ämnet. Men om det är som Wiklund anför, så borde ju samma kommunikation och dialog ha förts även med Mariedalskolan. Kan man väl tycka…

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) begärde också replik på mitt inledningsanförande. Andersson sa:

”Det där att det inte har hänt nånting kring Mariedalskolan och trafiksituationen, det där är en sanning med modifikation. Det skulle jag vilja säga att det är ett rent faktafel som du framför här Stefan Kärvling. Jag har tillsammans faktiskt med dåvarande gatuchef, som numera är förvaltningschef på samhällsbyggnadsnämnden, förvaltningen, mött både vårdnadshavare och personal där vi gjorde akuta insatser, där vårdnadshavare precis som du nämnde Stefan, jag tycker att det är bra att man håller smala vägar. Vårdnadshavarna vill ha lite bredare vägar så man kunde köra fortare och det sa jag att det kommer det inte att bli frågan om, för det är barnens säkerhet som är det absolut viktigaste i det här fallet. Och jag har inget skäl som barn- och utbildningsnämndsordförande att misstro samhällsbyggnadsförvaltningen, att inte dom kommer att tillse att det här blir en bra lösning framöver för Mariedalskolans barns säkerhet i området.”

Andersson har ibland en tendens, anser jag, att vilja hitta fel i andra ledamöters uppfattning och anföranden, utan att egentligen vilja förstå helheten och andemeningen i det sagda. Men bortsett från det, så har det år efter år stått i Mariedalskolans skyddsprotokoll:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig.”

Rektor har också återlämnat arbetsmiljöuppgiften till barn- och utbildningsförvaltningen. Det visar kanske att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har hittat någon ”bra lösning” på Mariedalskolans trafikproblem… Det var både andemeningen i det jag anförde – och fakta. Det samtal som Andersson säger sig ha fört med förvaltningschefen ligger för övrigt en tid tillbaka och skedde inte i samband med ärendet och den nu aktuella exploateringen.

Det kunde också noteras att barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) inte alls tog skolans perspektiv i frågan. Han nämnde inte något om riskanalyser eller om Barnkonventionen. Istället antydde Andersson att de som gjorde det misstrodde samhällsbyggnadsförvaltningen…

Sedan kom samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tillbaka med ett anförande. Då sa Wiklund:

”Så här då. Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. För innan dess så finns, samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar som säger att eller möjlighet att ta ett beslut att här ska vi exploatera. Det gör KF. Så det är ju hit kommer ju frågan för att ta ett beslut. Och sen efter det så skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”

Wiklund menar att dialog och samverkan ska ske efter beslutet. Det ska inte föregå beslutet. Dialogen, riskanalysen och Barnkonventionens perspektiv ska komma senare. Det är enligt min uppfattning helt fel ordning. Det vet alla som arbetar t ex fackligt att riskanalyser ska göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Det är en sak som jag inte förstår bara, varför började telefonen ringa från samhällsbyggnadsförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen efter att jag hade publicerat min blogg om planerna vid Mariedalskolan? Om det nu planerades en stor dialog och en riskanalys efter att fullmäktige hade fattat sitt beslut…

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Jag kan inte se annat än att Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska gälla i det här fallet också. Det ansåg alltså inte samhällsbyggnadsnämndens ordförande och, visade det sig efter en stund, inte kommunfullmäktige heller.

Gunnar Lidell (M), den borgerliga oppositionens talesman, var också uppe i talarstolen. Lidell sa:

”Det finns två tomter på det aktuella området redan. Och antagligen har någon frågat dom om möjligheten att köpa en eller två av dom, jag vet inte, kan vara så. Det finns samhällsbyggnadsförvaltningen ser en, inte bara en kreativ utan fungerande möjlighet att stycka av, istället för två tomter som det är nu, det är två fastigheter redan nu. Hade dom två varit privatägda så hade dom fastighetsägarna egentligen bara behövt söka bygglov och det hade ju varit möjligt att överklaga. Nu handlar det om att förädla ett stycke mark från två tomter, två fastigheter, till att bilda tre fastigheter. Finns också möjlighet att göra en rakare väg. En rakare väg ger som regel bättre sikt, kan bli högre hastighet men då finns det åtgärder som kommunen ibland är väldigt flitig med att utnyttja men då hastighetssänkande åtgärder. Det finns också möjligheter på en ganska stor skoltomt. Nån sa att det var en av kommunens största skoltomter. Nu är det många barn på Mariedalskolan, men det också finns ju ett hyresavtal med grannfastigheten som också är en ganska stor tomt om man vill göra verkligen ytterligare säkerhetsåtgärder när det gäller trafiken. Så jag ser inga, eller vi moderater, ser inga bekymmer med att kunna sälja en tomt till. Och nån i vår grupp sa förut att dom barnfamiljer i bästa fall bosätter sig här, vi vill ju gärna ha barnfamiljer till vår kommun, dom behöver i varje fall inte åka bil för att ta sig till skolan. Det är ju jättemiljövänligt. De kan gå rakt över gatan på ett övergångsställe i ordnade former. Bifall till förslaget.”

Det viktigaste för Lidell och de tre borgerliga partierna, M+L+KD, var tydligen att fastigheterna blev privata så att naturen och skogen i området på ett ”kreativt” sätt kunde ”förädlas” till bebyggda tomter. (Undrar om miljöpartisten Anders Wiklund också har denna syn?) Det kanske till och med var så att Lidell såg framför sig att en del av Mariedalskolans stora skoltomt också skulle kunna bli förädlad till privata tomter…

Gunnar Lidell och den borgerliga alliansen hade följaktligen en lite annorlunda ingång i ämnet. Diskussionen om barnens säkerhet, riskanalyser, kommunikation och dialog mellan kommunens förvaltningar, det var tydligen inte intressant. Eller viktigt.

Det kan för övrigt noteras att Lidell talade om en rakare och bredare väg (Furuvägen), medan Mats Andersson säger att det kommer det inte att bli frågan om. De får väl bråka om det.

Kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande på återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer.

PS. Det går fortfarande att läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i ärendet i hans blogg ”Egen oförmåga?”.

KF (22/5): Ett sammandrag

Igår var det sammanträde med kommunfullmäktige, Vänersborgs kommuns högsta beslutande organ. Nu är det bara ett möte kvar innan semestersäsongen startar – det stora och viktiga budgetsammanträdet den 19 juni, med tidig start kl 10.00.

Mötet började med en unik händelse, med ett sekretessärende. Det är nog inte många ledamöter som har varit med om det. Kommunfullmäktiges sammanträden ska nämligen enligt Kommunallagen alltid vara offentliga, men det finns också möjlighet till undantag:

”Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.”

Även jag fick delta trots att samhällsbyggnadsförvaltningen ibland tycks ha misstänkt att jag är en fara för rikets säkerhet… (Se ”Hemliga pumpstationer i Sikhall?”.) Nu handlade inte ärendet om rikets säkerhet, men hemligt var det alltså ändå. Alla närvarande som inte tillhörde fullmäktige fick lämna salen. Ärendet, inklusive beslutet då, blir för övrigt offentligt den 29 maj, vid 17-tiden, när protokollet har justerats.

Sedan fick åskådare, media och andra återkomma till salen och förhandlingarna fortsatte som ”normalt”.

Det började med en del fyllnadsval. Det händer nämligen inte alltför sällan att förtroendevalda av olika anledningar väljer att träda tillbaka från sina uppdrag och nya får väljas i deras ställe. Denna gång noterar jag att barn- och utbildningsnämnden får en ny ersättare, Aleksander Runge (S) – en ”gammal” fotbollsintresserad dalboelev. (Välkommen Aleks!)

Fullmäktige fick en föredragning om den personalekonomiska redovisningen, den sk ”PEK-en”. Det är alltid intressant att få en bild över kommunen som arbetsgivare. ”PEK-en” redovisar t ex antalet anställda, sjukfrånvaron, avgångarna, arbetstiderna, löneläget osv. Efter föredragningen och ett inlägg från Lutz Rininsland (V) fastställde fullmäktige ”PEK-en”.

Då blev det mer diskussion kring ärendet ”Gemensamt vattenskyddsområde för Göta Älv och Vänersborgsviken”. Flera talare var uppe i talarstolen, och den förste, Bo Carlsson (C), yrkade direkt på en ajournering. Och det blev det så småningom. Orsaken till Carlssons yrkande förblev dock dunkel för oppositionen, dvs majoriteten i församlingen.

Flera talare, bland annat Gunnar Lidell (M) och Lutz Rininsland (V), tog upp den formella aspekten. Underlaget, som var mycket omfattande, skickades ut sent, bara en vecka innan sammanträdet, och det hade inte beretts i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ordförande Benny Augustsson (S) bad senare om ursäkt för hanteringen. Själv hade jag ett litet längre anförande om innehållet i utredningen. Det jag sa var i stort sett detsamma som jag skrev i tisdagens blogg (se ”Nya vattenskyddsområden”).

Jag fick svar på tal av samhällsbyggnadsnämndens ordförande, miljöpartisten Anders Wiklund. I mångt och mycket höll han faktiskt med mig, men han ansåg att jag nedvärderade de anställda på Kretslopp & Vatten för att de inte arbetade på vetenskaplig grund. Jag sa dock, enligt mitt manuskript (jag har inte fått tillgång till ljudinspelningen än):

”Egentligen tror jag att den inre zonen är orimligt stor. Den borde minskas till avstånd som har vetenskaplig grund.”

Och det riktade sig mot utredningen, inte mot Kretslopp & Vatten. Således en missuppfattning från Wiklunds sida.

Kommunfullmäktige godkände det liggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde. Det var emellertid väldigt många som inte deltog i beslutet. Det var ledamöterna från M+L+KD, MBP och V. M+L+KD respektive C lade också en protokollsanteckning till beslutet. Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen, trots att partiet i många sammanhang vill utmåla sig som ”landsbygdens parti”.

Kommunfullmäktige beslutade också att sälja det gamla huvudkontoret på Holmens Bruk, inklusive ett markområde runt byggnaden. Ingen var däremot.

Samhällsbyggnadsnämnden fick sin utökade exploateringsbudget för 2019 för att skapa 2-3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan. Budgeten ska användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen.

Det finns mycket att säga om det här beslutet och diskussionerna som föregick det. Jag hade tänkt att återkomma mer noggrant till ärendet efter att jag har hört ljudinspelningen.

Det blev emellertid så att kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande om återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer, däribland häpnadsväckande nog de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna gång heller.

Nu återstår för mig att skriva en reservation och faktiskt går jag i tankar på att överklaga kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte förstå att det skulle vara lagligt att fatta beslut utan att konsekvenserna först analyseras i en riskanalys enligt Arbetsmiljölagen. Eller Barnkonventionen…

Som sagt, jag återkommer till ärendet i en senare blogg. Tills vidare kan du läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i hans blogg ”Egen oförmåga?”.

I ärendet ”Godkännande av årsredovisning och ansvarsfrihet för verksamhetsår 2018 gällande Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF)” passade Bo Carlsson (C) på att ge en historisk tillbakablick. Det handlade om att upprätta ”sin förlorade heder”. Och det kan jag väl förstå att Carlsson hade behov av, även om det inte tillhörde ärendet… Ingen annan argumenterade mot Bo Carlsson, ärendet var ju just historia… (Se min blogg från mars 2017: ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”.)

KD lämnade en motion om vaktmästarorganisationen som jag tycker är bra. (Jag borde ha skrivit en motion om detta själv…) KD yrkar att (du kan ladda ner motionen här):

”Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Det kan slutligen noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna kväll.

Ledamöterna i fullmäktige kom hem relativt tidigt igår. Ordförande Annalena Levin (C) slog klubban i bordet och avslutade sammanträdet kl 21.08.

Nya vattenskyddsområden

Imorgon onsdag har kommunfullmäktige (KF) sammanträde.

Handlingarna skickades ut i början av förra veckan. Det handlar om 822 sidor. 365 av dem gäller ärendet ”Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken”.

Ärendet har dykt upp som en ”blixt från en klar himmel”. Det har inte ens varit uppe för behandling/beredning i kommunstyrelsen…

Vattenskyddsområden är kanske inte direkt ”mitt område”, men efter alla diskussioner, och skandaler, kring VA, tvångsanslutningar, Solvarm i Sikhall, bräddningar i avloppen etc så har jag utvecklat, om inte kunskap, så i varje fall ett visst intresse i sådana här frågor…

Imorgon föreslås KF besluta att:

”godkänna föreliggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken”

Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg har gemensamt tagit fram ett förslag för att på sikt säkra tillgången till råvatten av god kvalitet. Det ska skapas ett gemensamt vattenskyddsområde som omfattar de intagslägen där kommunerna hämtar vatten för dricksvattenproduktion. Det handlar om 6 råvattenintag som ansvarar för vattenförsörjningen för över 700.000 personer.

Kvalitén på vattnet i Vänern och älven är bättre idag än för hundra år sedan. Men ett vattenskyddsområde inrättas inte i första hand som en åtgärd för att förbättra en redan dålig vattenkvalitet utan för att skydda så att vattnet fortsatt kan nyttjas som ett livsmedel för kommande generationer. Det kan vi läsa i handlingarna.

Och det är naturligtvis ett lovvärt och bra arbete. Vårt dricksvatten är ovärderligt, det skulle till och med kunna kallas vårt viktigaste livsmedel.

Men skyddsområdena påverkar, eller kanske drabbar, enskilda människor och företagare på ett sätt som egentligen inte kan motiveras av skyddsskäl. Avvägningen mellan skyddandet av vattnet och enskilda intressen är för snäv. Styrgruppen, som har lett arbetet med vattenskyddsområdet, tar många gånger i för mycket i sitt skyddande av vattnet. Och det drabbar då människor onödigt hårt. Det här har framförts av många organisationer och enskilda.

Det liggande förslaget överskattar t ex riskerna med utsläppen från enskilda avloppsanläggningar och i många fall också från jordbruket. Och samtidigt underskattas den rening som så att säga sker naturligt i naturen. Jag menar, både människor och djur har skitit i skogen i tiotusentals år utan att markerna eller vattnen har blivit förgiftade…

Det är nog så att det inte är de som bor i mindre samhällen eller på landsbygden som är de egentliga farorna för vårt vatten eller vår natur, det är städerna. Men det är de på landsbygden som drabbas av de restriktioner som vattenskyddsområdena innebär. Jag skulle också kunna drista mig att påstå att det inte heller är de enskilda avloppen som är faror för vattnet, utan städernas reningsverk.

Dricksvatten används t ex för att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blandas detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter. Reningsverken försöker sedan rena denna blandsoppa och till sist släpps resten av vattnet ut i Vänern och Göta älv. Kommunala VA-system är behäftade med omfattande problem rörande hälsorisker med smittämnen, undermålig rening av tusentals kemiska ämnen och näringsämnet fosfor avskiljs till deponi. Och det handlar inte om kretslopp, något som en snar framtid kräver av oss.

Och då är inte de mer eller mindre regelbundna bräddningarna inräknade. Vem minns inte hur det år 2016 brann i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket blev utslaget i 20 timmar. Under denna tid bräddade Holmängen reningsverk 8.000 kbm orenat avloppsvatten. Hur många enskilda avlopp och/eller jordbruk motsvarade inte detta? Fokus i vattenskyddet borde i första hand ligga på de kommunala ”reningsverken” då dessa är i stort sett hela orsaken till de föroreningar som har hittats i vattnet.

Även båttrafiken utgör en stor risk men det är nog så att jordbruket och landsbygden får ta den stora smällen.

Egentligen tror jag att den inre zonen är orimligt stor. Den borde minskas till avstånd som har vetenskaplig grund. Och den yttre zonen skulle kunna plockas bort. Den skapar bara onödig oro.

Jag är lite förvånad att protesterna inte har varit större, men jag noterar att Ingvar Håkansson (C) fick med en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden. Kanske centerpartiet tänker yrka något i frågan?