Arkiv
Reaktioner på Nuntorp
Efter att jag publicerade den första bloggen om Nuntorp (”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp”) fick jag flera reaktioner. Faktiskt också från flera centerpartister. Det var lite förvånande eftersom centerpartister inte brukar höra av sig… Bo Carlsson hörde dock inte till dem, som hörde av sig alltså.
De flesta av dem som hörde av sig tyckte att Fastighets AB Vänersborg (FABV) ska köpa Nuntorp. Och det kanske inte var så förvånande – de var nämligen mestadels från dalslandsdelen av vår kommun. Liksom centerpartisterna. Och det var egentligen Dalsland som var själva argumentet. Typ, Nuntorp ligger i Dalsland och därför ska kommunen köpa Nuntorp. De menade att det är Dalslands tur att få investeringar nu, eftersom det i många år har investerats stort, dyrbart och ibland ytterst tveksamt i centralorten.
Och visst, så långt har dessa läsare rätt. Det har investerats både stort, dyrbart och ibland ytterst tveksamt i centralorten.
Naturligtvis kan geografiska synpunkter vara en aspekt vid investeringsbeslut. Men det går definitivt inte att sprida investeringarna jämnt över kommunen bara för att så ska vara. Beslut måste fattas utifrån själva investeringen. Är det en nödvändig investering? Vilka är behoven? Osv. Nej, det går inte att investera i ett visst geografiskt område bara för att det ska investeras, oavsett vad det ska investeras i – bara för att det har investerats mycket i centralorten.
Det andra skälet för att kommunen (genom FABV) ska köpa Nuntorp är, enligt de som har hört av sig, för att det handlar om jordbruk. Och jordbruk är bra för vi måste ha mat.
En av centerpartisterna skrev på Facebook:
”Ja mat behöver odlas och produceras i vår kommun och det brukar jordbrukare vara bra på, och att unga får utbildning behövs!!!”
Och visst, argumenten är oantastliga. Det är klart att mat behöver odlas och att unga får utbildning. Dessutom finns ju matproduktion redan i kommunen.
Men jordbruks- och livsmedelsfrågor tillhör inte den kommunala ansvarssfären. Jordbruk och livsmedelsproduktion är inte en kommunal fråga. Hur viktigt det än är med livsmedel i Sverige och världen. Och om kommunen genom FABV skulle stödja just jordbruksnäringen så måste den väl också stödja andra näringar, och var hamnar vi då?
Och skulle verkligen ett köp av Nuntorp gynna jordbruksnäringen? Är det inte i första hand ett privat aktiebolag som gynnas, Dalslands Naturbruksgymnasium AB? (Som Tor Wendel skrev i sin reservation.)
Det är nog faktiskt också så att inte ens jordbruksutbildning är något som Vänersborgs kommun ska syssla med. Och skulle kommunen av någon anledning stödja ett privat aktiebolag, som ska bedriva utbildning, genom att köpa och hyra ut fastigheter, så måste den väl också stödja andra bolag i samma situation. Och igen, var hamnar vi då?
Jag tog ingen diskussion efter mitt första blogginlägg utan hänvisade de berörda, främst centerpartisterna, till att det skulle komma ett andra inlägg i ämnet. Det kom ju också, och handlade om Tor Wendels (M) reservation. Många av argumenten besvarades i den. (Se ”Wendel vill inte köpa Nuntorp”).
Det blev väldigt tyst efter den andra bloggen. Inte ens någon centerpartist hörde av sig. De kanske missade inlägget? Eller var reaktionen efter genomläsning:
”Tänkte inte på det…”
Jag tog kontakt med en av dem som var positiva till Nuntorpsköpet och som hade hört av sig tidigare. Hen var dessutom centerpartist. Vi hade några seriösa och intressanta telefonsamtal. Och dessutom en del mailväxling. Och även om jag inte höll med så fick jag definitivt en djupare inblick i tankarna kring ett köp av Nuntorp.
Tankarna skulle kunna sammanfattas så här:
”Sverige importerar idag ca 50% av all mat.
Det mesta som produceras i Dalsland skeppas iväg – oförädlat. Nuntorp borde kunna bli ett center för utveckling och nytänkande. Man skulle kunna jobba med närodlat och kravodlat – och förädla det som produceras. Det skulle kunna gå att förädla t ex havre och potatis. Det finns ett jättemarknad inom en radie på ca 10 mil.
Nuntorp skulle kunna bli som typ Innovatum fast på den agrara sidan.”
Det här är på många sätt både kreativa och fantastiska tankar. Men naturligtvis kan inte kommunen ta varken initiativ eller ansvar för detta. Det är helt enkelt inte en kommunal angelägenhet. Men personen ifråga menar naturligtvis att kommunen ska ”hjälpa till” genom att köpa, och sedan hyra ut, Nuntorp. Som det står i FABV:s bolagsordning:
”Bolagets ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Och sedan ska privata initiativ, enskilda, organisationer etc, göra ”resten”. Men det är nog lättare sagt än gjort. För vilka skulle dessa personer vara?
Jag vet inte om det finns sådana här tankar i FABV:s styrelse och i kommunledningen, vilket i och för sig är samma sak, dvs Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). Men det är i så fall inget som jag har hört talas om. Och inte heller ”mina källor”.
Som sagt, det är intressanta tankar, men de kan ändå inte motivera en kommunal investering på 38 miljoner kronor (exkl lösöret). Inte när det bara är lösa tankar och idéer. Och inget konkret…
Den person som jag har talat med inser naturligtvis också osäkerheten kring hela ”projektet”. Hen tycker att en tvärpolitisk grupp av experter och politiker ska tillsättas som kan titta på hela idén. Och kanske det. Men en kärnfråga är då – ska kommunen (FABV) köpa Nuntorp innan eller efter att ett sådan här ”projekt” har börjat ta form. Frågan om ett köp av Nuntorp ska ju upp i fullmäktige snart, lite senare i höst. Väntar kommunen för länge kan kanske någon annan köpa Nuntorp. Och köper kommunen Nuntorp och det inte blir något, så har kommunen ”slängt bort” 38 milj kr – förutom att kommunen står med ett fastighetsbestånd som skulle kunna bli ett underhållsberg i många, många år framåt. (Vilket kan bli fallet oavsett vad som händer med Nuntorp efter ett eventuellt köp.)
Skola och utbildning då? Naturbruksgymnasium? Det menar personen är en liten del av hela affären. Hmmm. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Men jag tror i varje fall inte att dessa tankar och idéer är förankrade ”högre upp”.
Jag såg förresten att Dalslands Naturbruksutbildning AB (bolaget som vill bedriva utbildning på Nuntorp) skrev på Facebook igår:
”Nu är vi på plats igen efter semestern och drar igång med intressen över aktieköp.
Vi har nu i skivandes stund fått in flera intresseanmälningar och det finns fortfarande möjlighet att lämna intresse om att köpa aktier dock senast 31 augusti.
OBS att en aktie kostar 10 000 SEK”
Jag vet inte riktigt, men på något sätt får man känslan att intresset inte är så stort och att det kanske går lite trögt med aktieförsäljningen…
Det finns alltför många frågetecken kring ett kommunalt köp av Nuntorp. Jag tror att riskerna att kommunen ska göra en katastrofal ekonomisk affär är alltför stora. Och med Bo Carlsson (C) och Marie Dahlin (S) som ansvariga för det hela – så blir min tilltro till ”projekt Nuntorp” ännu mindre. Eller rent av obefintlig.
.
Tidigare bloggar om Nuntorp:
- ”Wendel vill inte köpa Nuntorp (2/2)” 3 augusti
- ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp (1/2)” 1 augusti
- ”Värderingen av Nuntorp – och det där med handlingar…” 3 juni
- ”Handlingar om Nuntorp – en fortsättning” 30 maj
- ”Hantering av kommunala handlingar (Nuntorp)” 29 maj
- ”FABV (2/2). Och Nuntorp.” 15 april.
- ”Fastighets AB Vänersborg (1/2)” 12 april
"Nya Ursand"
Sommaren är snart slut och många har återgått till sina jobb. Huruvida våra politiker har gjort det vet jag inte, men det hörs i varje fall inget från kommunhuset. Fast det kan ju i och för sig bero på att alla lokala journalister fortfarande är på semester…
Det finns en fördel med att sommaren går mot sitt slut. Det har lugnat ner sig betydligt i Nordstan… Fiskmåsungarna har blivit stora och flugit iväg dit de hör hemma – till sjön. Det är också lite mer motiverande att ta fram penslarna och göra lite måleriarbeten när solen inte lyser så starkt. Fast så har det börjat regna och regnskurarna har omöjliggjort fortsatt målande. Varför då inte passa på att göra motsatsen till vad semesterfirare brukar göra, tänkte jag – och ta en tur till stranden?
Närmare bestämt till Ursand.
Det var tomt på stranden. Som väntat. På den stora stranden får man väl säga. Vänern är nämligen låg i sommar och stranden följaktligen rekordstor.
Men på själva campingplatsen och vid ”aktivitetsområdet” var det fullt med folk. Jag träffade inte bara den gamle ”erraren” Kurt, som jag inte har sett på 30 år, James Bucci var också där. Av en slump faktiskt. Och naturligtvis Daniel, platschefen på Ursand. Fast det var ingen slump, Daniel är på Ursand för det mesta. Bert Karlsson syntes dock inte till.
Daniel passade på att visa det nya poolområdet som nyss har blivit klart. Och jag får väl säga att det på sätt och vis kändes lite kluvet. I den meningen att jag väl inte alltid har varit så positiv till det som har hänt uppe på Ursand. Men när jag såg poolerna och alla badstolar så kände jag mig förflyttad till typ ett hotell i Turkiet eller Tunisien. Det var rätt häftigt.
Det var en del strul med bygglov och sådant i våras och vad jag förstår så satte Daniel igång med poolbyggandet innan alla kommunala papper var klara. Och det kan man ha synpunkter kring. Så klart. Hade någon annat gjort något liknande, typ Magnus Larsson på Sikhall, så hade antagligen kommunen reagerat annorlunda. Men nu verkade det som om kommunen var väldigt flexibel. Och resultatet har onekligen blivit kanon.
Det har överlag blivit attraktivare på Ursand. Mycket av plasten är borta och det blir allt fler aktiviteter för turisterna. Vilket säkert behövs med tanke på att den svenska sommaren inte alltid är att lita på. Samtidigt är en stor del av gräsmattan i anslutning till stranden fredad från camping. Faktiskt en betydligt större del än innan Bert Karlsson tog över arrendet.
Det finns dock en liten skönhetsfläck – toaletterna för strandgästerna. De är i ett ganska bedrövligt skick… Toalettbyggnaden är samma gamla byggnad som har stått där i alla år. Den är kommunal. Och enligt Daniel borde det således också vara kommunen som ska renovera och snygga upp den. Men det tycker tydligen inte kommunen. Vem som har rätt har jag ingen aning om, men det är klart – om Daniel (och Bert) står för faciliteterna för campinggästerna så kanske det inte är mer än rätt att kommunen står för desamma för badgästerna. Som dessutom ofta är vänersborgare.
Men som sagt, förhållandena kanske regleras i arrendekontraktet och de får andra tolka. Men något borde göras tämligen snabbt…
Det var för övrigt fullt på campingen. Tält, husvagnar och husbilar från hela norra Europa. Och så hade det varit hela sommaren enligt Daniel.
Bert Karlsson och Daniel, som förresten heter Aronsson, vill bygga ut Ursand. De vill ha en konferensanläggning och typ ”sjöbodar” (se bild nedan). Och också en marina. Det finns en modell i restaurangen som visar hur det skulle kunna se ut.
Kommunen måste bestämma sig för hur den vill att Ursand ska se ut.
Ska Ursand se ut som Bert och Daniel vill? Eller inte? Ska de få genomföra sina planer? Det borde kommunens ansvariga snarast ge svar på.
På nåt sätt tänker jag för egen del att en sådan här utbyggnad faktiskt ligger i tiden. Vad man än tycker om hur det gamla Ursand såg ut, på typ den gamla ”goda” tiden… Vill man locka turister till Ursand och kommunen, så kanske man måste satsa på det här sättet. Och varför skulle då inte Bert och Daniel kunna få fullfölja sin satsning? Vad jag förstår så är det också ganska ofarligt, både ekonomiskt och av andra skäl, för kommunen.
Och jag kan tänka mig att kommunen faktiskt vinner på att många turister upptäcker Ursand. Om inte annat så antar jag att alla som ligger på Ursand i 2-3 dagar gör åtminstone en resa med båten in till Vänersborg. Och kanske handlar, äter etc.
Och visst har det varit fler turister än vanligt i stan redan denna sommar?
Wendel vill inte köpa Nuntorp (2/2)
Den 10 maj beslutade styrelsen i Fastighets AB Vänersborg (FABV) att (se ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp (1/2)”):
”Fastighets AB Vänersborg (FABV) ger Vd:n i uppdrag att se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Det var Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) som fattade beslutet. Den tredje ledamoten i styrelsen Tor Wendel (M) röstade nej och lämnade både en reservation och en protokollsanteckning i ärendet.
I protokollsanteckningen ”protesterade” Wendel mot att:
”… väsentlig information samt beslutsförslag [presenterades] först på mötet.”
Ett sådant här beteende gör mig upprörd. Jag har varit med om precis samma sak i barn- och ungdomsnämnden under S Anders Larsons tid. Och jag vet att det förekommer i andra nämnder också nu för tiden. Det är enligt min mening inte bara ett oskick, det riskerar att sätta hela den demokratiska processen ur spel. De stora partierna vet nämligen oftast vad ärendena handlar om, de har ju genom sina arvoderade och anställda politiker både insyn och kontakter ”i huset” och har varit med på ett eller annat sätt i diskussioner och beredningar. De partier som står utanför maktens boningar måste däremot förbereda sig genom att på sin fritid leta upp och läsa i protokoll. Att då lägga förslag och utredningar på sittande möte gör att inte alla har samma information och kunskap inför beslut. Dessutom har inte dessa partier någon chans att diskutera och
förankra sina ställningstaganden i sina partigrupper.
Fast i styrelsen för FABV har alltså Dahlin (S) och Carlsson (C) till och med stängt ute moderaterna från information… (Inga andra partier finns representerade i FABV.)
Tydligen har emellertid Marie Dahlin, enligt Wendels protokollsanteckning, lovat att detta inte ska hända igen på FABV:s sammanträden…
Tor Wendel (M) är mycket noggrann i sin reservation. Han räknar upp ett flertal argument mot att Fastighets AB Vänersborg ska köpa Nuntorp. Han är också starkt kritisk till en del av den ”formella hanteringen” av ärendet.
Jag tar Tor Wendels argument i den ordning som de förekommer i reservationen. (Wendel har själv inte numrerat sina argument.)
1. Tor Wendel tvivlar på att avsikterna med köpet, dvs att köpa för att sedan hyra ut fastigheten till en friskola (Hushållningssällskapet Väst via det nybildade bolaget Dalslands Naturbruksgymnasium AB), ligger inom FABV:s verksamhetsområde.
I bolagsordningen står det:
”Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Jag har också lite svårt att se att en friskola ryms inom denna definition.
2. Wendel misstänker att ett köp av Nuntorp för att sedan hyra ut fastigheten, kan ses som enskilt gynnande av enskilt bolag (Dalslands Naturbruksgymnasium AB) och därför kan få konsekvenser.
Ett kommunalt köp av Nuntorp för att sedan hyra ut fastigheten till ett aktiebolag för att bedriva friskola skulle således kunna vara ett brott mot Kommunallagen. Och EU:s regler… (Se nedan.) Eller har FABV också tänkt sig att köpa t ex Fridaskolans lokaler för att sedan hyra ut dem till Fridaskolan?
3. Det framkom, enligt Wendel, på styrelsemötet (10 maj) att det fanns outredda, främst finansiella, risker i samband med ett förvärv av Nuntorp.
Vad dessa risker bestod i framkommer varken i protokollet eller i reservationen. Men är det som Wendel skriver, att Dahlin och Carlsson inte har alla fakta på bordet, så är det synnerligen allvarligt. Särskilt med tanke på den historia som Bo Carlsson och Marie Dahlin har kring fastighetsaffärer. Det är nog fler vänersborgare än jag som drar öronen åt sig…
4. Wendel skriver:
”Beslutsförslaget går ut på att dessa risker (se punkt 3; min anm) ska utredas av VD för att sedan presenteras som beslutsunderlag för Kommunfullmäktige, utan att åter behandlas av styrelsen.”
I beslutet som FABV fattade står det att VD Thörnkvist får i uppdrag att:
”se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Det är alltså bland annat de finansiella riskerna som ska upprättas… Upprättas? Inte utredas?
Wendel menar att med denna arbetsordning:
”är det svårt att överblicka vad är det vi tar beslut om i styrelsen och vad konsekvenserna blir.”
Jag håller helt med Wendel. Vi har i Vänersborg sett alltför många dyrbara beslut som tas på alltför lösa boliner. Det räcker väl med att nämna arenan… Har inte socialdemokrater och centerpartister, och miljöpartister, lärt sig något av historien?
5. Den här punkten har Wendel med som en fortsättning på det föregående resonemanget. Jag väljer emellertid att göra en egen punkt av argumentet.
I FABV:s ägardirektiv definieras bolagets ekonomiska mål:
”Uthyrning av bolagets fastigheter ska ske på marknadsmässiga villkor. Bolaget ska arbeta utifrån en avkastningsnivå på 4 procent av eget kapital.”
Tor Wendel skriver i sin reservation:
I nuläget saknas konsekvensanalys av köpet. Därför blir mest troligt konsekvensen av ett beslut att köpa, att bolagets ekonomiska mål inte nås (då plan för intäkter från fastigheten saknas).”
Egentligen består punkten i sig av två argument. Det ekonomiska målet (avkastning) kommer inte att nås. Och – en konsekvensanalys och en plan för intäkter saknas…
Jag ser den ekonomiska skandalen framför mig… Igen. Stora beslut utan ett ordentligt underlag och med önsketänkanden och förhoppningar som grund…
6. Wendel menar att FABV:s beslut bryter mot ägardirektivet:
”Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun möjlighet att ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
I ägardirektivet står det uttryckligen, innan bolaget fattar beslut. I och med beslutet den 10 maj har styrelsen redan fattat beslutet. Utan att kommunfullmäktige har haft möjlighet att ta ställning.
FABV följer inte ägardirektivet, det står nog tämligen klart. Om det här beslutet hade överklagats till Förvaltningsrätten, så skulle chanserna (riskerna?) vara stora att rätten upphävde beslutet tror jag.
7. Wendel skriver att ett argument för hela Nuntorpsaffären har varit att gynna ”de gröna näringarna”. Det här argumentet från Dahlin och Carlsson har jag inte sett förut – det finns inte med i något protokoll eller i avsiktsförklaringen. Jag skulle gissa att det har framförts på något styrelsemöte. I mina öron låter det som ett argument som 
Dahlin och Carlsson använder för att få med miljöpartiet på tåget…
Tor Wendel får de dock inte med sig. Han skriver:
”Min bedömning av upplägget är dock att vad som gynnas i detta upplägg är inte en näring utan en friskola, och sekundärt de näringsidkare som friskolan kommer att anlita i samband med driften. Detta rimmar dåligt med att kommunen tidigare har tagit ställning i remissyttrande mot friskolors etablering av andra gymnasieutbildningar som med samma logik i så fall skulle gynna andra näringar.”
8. Wendel anför också argumentet att kommunen tidigare har diskuterat att ta över hela eller delar av friskolors existerande och planerade fastighetsbestånd. Jag är inte helt säker på när, var och hur sådana här diskussioner har förts. Jag vill dock minnas, lite vagt, att det förekom sådana här diskussioner med Fridaskolan under Gunnar Lidells (M) tid som kommunstyrelsens ordförande. Kommunen hade då, enligt Wendel, avböjt med argumentet:
”det är inte en kommunal angelägenhet”
Och då menar säkerligen Wendel att denna ”princip” ska gälla nu också, och inte frångås bara för att det ”passar” Dahlin och Carlsson i just detta fall.
9. Tor Wendel skriver i reservationen:
”Regionen (Västra Götalandsregionen; min anm) har genom att sälja Strömma till Hushållningssällskapet visat att ett köp i syfte att fortsatt driva Naturbruksgymnasium inte behöver ske av en kommun.”
Det spelar egentligen ingen roll hur tråkigt det än är att Västra Götalandsregionen lägger ner naturbruksutbildningen på Nuntorp – det är inte en angelägenhet för Vänersborgs kommun, eller FABV, att bedriva eller köpa fastigheter för att friskolor ska kunna bedriva gymnasiala utbildningar.
10. Det tionde och sista argumentet gäller om ”skolplanerna” går om intet och ”alternativ B” blir aktuellt.
Alternativ B är enligt avsiktsförklaringen:
”Planerna är då att i lokalerna bedriva någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning.”
I detta läge borde, menar Wendel, Nuntorp enligt gällande ordning köpas av Samhällsbyggnadsnämnden och inte FABV.
Dessa tio argument framfördes alltså i den reservation som Tor Wendel (M) lade i samband med FABV:s beslut att förvärva Nuntorp.
Marie Dahlin (S) bjöd själv på ett 11:e, om inte argument, så i varje fall ett möjligt ”hinder” för affärens genomförande.
Efter en fråga från Lutz Rininsland (V) i kommunfullmäktige den 22 juni så antydde Marie Dahlin att EU kan lägga hinder i vägen:
”Man måste till och med tala om för EU, om nu fullmäktige ska hjälpa till och göra en sån affär. Jag är inte rädd för fullmäktige i Vänersborg. Det är väl mer vad EU har talat om vad vi gjort för fel förut…”
Ja, Vänersborg och Fastighets AB Vänersborg har ju varit föremål för EU:s granskning förr… Och det gick inget bra… Den minnesgoda har väl inte glömt att EU konstaterade ett olagligt kommunalt stöd till ett privat företag i samband med Toppskandalen för några år sedan. Vänersborgs kommuns agerande var oförenligt med EU:s inre marknad…
Det verkar som om Marie Dahlin fruktar att det här kan hända igen. ”Går det så går det” har Dahlin sagt några gånger i fullmäktige i andra sammanhang. Men att agera på ett liknande sätt en gång till, att riskera att bli föremål för EU:s långa legala arm igen, och fälld, är väl inte värdigt en kommun som Vänersborg?
Det är sammanfattningsvis ett mycket genomtänkt och genomarbetat dokument, reservation, som moderaternas Tor Wendel har lämnat. Tio argument varav flera är mycket tunga. Min åsikt är att innan fullmäktige i Vänersborg kan fatta beslut i frågan om ett köp, så måste Wendels argument besvaras och behandlas på något sätt. Och en sådan behandling måste naturligtvis också mynna ut i någon typ av positiva besked.
Jag har emellertid i nu-läget svårt att se hur sådana positiva besked skulle kunna se ut, och därför tror jag också att det mesta nog talar mot att FABV ska köpa Nuntorp… Det finns, som jag ser det, alltför stora risker med ett förvärv av Nuntorp. Det skulle i värsta fall kunna bli ytterligare en i raden av vänersborgsskandaler… Listan över skandaler är redan alltför lång, man behöver inte foga ytterligare namn till listan.
Det är illa nog som det är…
För nu har det faktiskt gått så långt att en av skandalerna har uppmärksammats i ett av världens just nu populäraste spel, om inte det populäraste…
Det här kan man läsa om Arena Vänersborg i Pokémon GO:
”Arena Vänersborg became the city’s biggest landmark because of the fact that it cost twice as much to build then it was supposed to do.”
==========
Tidigare bloggar om Nuntorp:
- ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp (1/2)” 1 augusti
- ”Värderingen av Nuntorp – och det där med handlingar…” 3 juni
- ”Handlingar om Nuntorp – en fortsättning” 30 maj
- ”Hantering av kommunala handlingar (Nuntorp)” 29 maj
- ”FABV (2/2). Och Nuntorp.” 15 april.
- ”Fastighets AB Vänersborg (1/2)” 12 april
Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp (1/2)
Den 21 mars lämnade kommunstyrelsens ordförande och tillika ordförande i Fastighets AB Vänersborg (FABV) Marie Dahlin (S) en avsiktsförklaring att FABV ville köpa Nuntorp.
”Det helägda kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg, har vid sammanträde 2016-03-16, uttalat ett fortsatt intresse av att köpa fastigheten Nuntorp 1:14 där idag Nuntorps naturbruksgymnasium är beläget.”
Avsiktsförklaringen följdes upp av ett styrelsebeslut den 10 maj. (Jo då, protokollet är redan justerat och diariefört – och alla sidor är med, och det är vederbörligen undertecknat…)
Ur protokollet den 10 maj:
”Fastighets AB Vänersborg (FABV) ger Vd:n i uppdrag att se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Det var en majoritet i den tre personer starka styrelsen som fattade beslutet. Med andra ord, ”radarparet” Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) bestämde. Den tredje styrelseledamoten Tor Wendel (M) reserverade sig mot beslutet. Wendel vill inte att FABV ska köpa Nuntorp.
Fastighets AB:s intresse av Nuntorp beror på att bolaget vill, eller i varje fall Dahlin och Carlsson, (ur avsiktsförklaringen):
”arrendera ut denna (fastigheten Nuntorp; min anm) för att bedriva fortsatt utbildning/naturbruksgymnasium i form av friskola.” 
FABV vill köpa Nuntorp för 38 miljoner kronor, och då är inte lösöret medräknat. Vad lösöret, dvs fordon, maskiner och kor etc, är värderat till är fortfarande sekretessbelagt av regionen. Och enligt VD:n för FABV Ove Thörnkvist så är värderingen att betrakta som arbetsmaterial och därmed inte offentligt…. (Vilket för övrigt är en helt felaktig tolkning av lagen från VD:ns sida. En handling som har ”anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa” betraktas av Tryckfrihetsförordningen (2 kap 6 §) som en inkommen handling. Och en inkommen handling är en allmän handling och en allmän handling är offentlig…)
FABV tänker också köpa lösöret, det framgår av protokollet:
”… köpa fastigheten (inklusive lösöre)”
Och efter köpet av Nuntorp vill alltså FABV hyra ut byggnaderna.
Det är Hushållningssällskapet som är intresserat av att driva Nuntorp som en friskola. Det är emellertid fortfarande inte säkert att Nuntorp får tillstånd av Skolinspektionen för detta. Skolinspektionen ska komma med ett svar senare i höst.
Hushållningssällskapet vill förresten driva fler naturbruksgymnasier i regionen. Strömma Naturbruksgymnasium är också en av de skolor som lades ner av Västra Götalandsregionen och som Hushållningssällskapet vill ta över. Och vad jag förstår, så har förhandlingarna kommit betydligt längre än med Vänersborg och Nuntorp. Så vitt jag vet så har det fortfarande inte ens kommit in någon skrivelse från Hushållningssällskapet till Vänersborgs kommun. Sedan kan man väl kanske också undra lite över hur många naturbruksgymnasier som Hushållningssällskapet har tänkt sig att driva i länet… Och hur och varför Hushållningssällskapets gymnasium skulle kunna locka till sig fler elever än under den tid som Nuntorp drevs av Regionen.
Fastighetsbolaget har dock en plan B om utbildningsplanerna inte skulle gå i lås. Det skriver Marie Dahlin (S) också i sin avsiktsförklaring, och som Dahlin för övrigt också bekräftade på fullmäktige den 22 juni (på en fråga från Lutz Rininsland):
”Planerna är då att i lokalerna bedriva någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning.”
Låter det betryggande? I mina öron så låter det som en ytterst osäker plan. Om det nu verkligen finns en plan B överhuvudtaget…
Det har ifrågasatts om ett kommunalt bolag som Fastighets AB kan köpa lokaler till en specifik friskola. I bolagsordningen kan vi läsa om FABV:s syfte:
”§ 4 Bolagets ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Jag har lite svårt att se att en friskola ryms inom denna definition.
Sedan undrar jag vad kommunen ska göra med 50 hektar skogsmark och 195 hektar åker (plus över 50 hektar som Nuntorp just nu sköter om) om planerna inte går i lås? Arrendera ut till jordbrukare i närheten? Kanske till Bo Carlsson?
Och lösöret…? Korna…? Vem på kommunen skulle i så fall mjölka dem?
Signaturen ”brålandabo”, som jag har stor respekt för, lyfter i några kommentarer i denna blogg (här och här) fram fördelar med ett köp av Nuntorp. Hen menar att:
”Nuntorp skulle verkligen vara ett tillskott och klipp för framtiden och dessutom i kommunens norra välbehövliga del.”
”brålandabo” resonerar som så att det äntligen är dags att det satsas på något annat än själva Vänersborgs tätort. Och dessutom på dalslandsdelen av kommunen. ”brålandabo” jämför med andra kommunala investeringar och skriver:
”Vattenpalatset Vänerparken AB och Hunnebergs Kungjakt- och Viltmuseum AB som absolut inte är välmående (går runt). Dessa kräver att kommunfullmäktige varje år pumpar in miljoner av invånarnas skatt i det som kallas ägartillskott. … Kommunens egna verksamheter som är ebberöds bank såsom bandypalatset, Holmens tomma industriområde, m.fl som dränerar kärnverksamheten genom sanslösa investeringar…”
Personligen är jag dock inte beredd att säga ja till en investering på 38 miljoner (exkl lösöre) – bara för att det handlar om Dalsland och/eller att kommunen har gjort andra, om inte katastrofala, så i varje fall dyrbara och tveksamma investeringar…
Och att som ”brålandabo” anser, flytta kommunal administration/verksamhet från centralorten till Nuntorp, är som jag ser det (i varje fall i nuvarande läge), enbart drömmar och förhoppningar.
Tor Wendel (M), som alltså är styrelsemedlem i FABV, vill inte att Fastighets AB ska köpa Nuntorp. Wendel röstade nej den 10 maj och lämnade både en reservation och en protokollsanteckning i ärendet. Dessa tänkte jag skriva om i en kommande blogg.
Det är också viktigt att veta att innan ett köp av Nuntorp kan bli verklighet så måste kommunfullmäktige i Vänersborg fatta beslutet. (Och Västra Götalandsregionen måste vilja sälja.)
På en direkt fråga i kommunfullmäktige den 22 juni, från Lutz Rininsland (V), bekräftade Marie Dahlin (S) detta:
”Säger fullmäktige nej så är det nej.”
==========
Tidigare bloggar om Nuntorp:
- ”Värderingen av Nuntorp – och det där med handlingar…” 3 juni
- ”Handlingar om Nuntorp – en fortsättning” 30 maj
- ”Hantering av kommunala handlingar (Nuntorp)” 29 maj
- ”FABV (2/2). Och Nuntorp.” 15 april.
- ”Fastighets AB Vänersborg (1/2)” 12 april
Dahlin vill läsa Lidells mail
Som vanligt efter en semesterresa, denna gång till det inre av Småland (inga fiskmåsar där heller), så letar jag i TTELA efter politiska nyheter från Vänersborg. Det finns knappast några – trots att jag vet att det även denna vecka finns exceptionella saker att rapportera från Vänersborgs politiska liv. Man följer ju med på Twitter…
I tisdags (26 juli) hade Gunnar Lidell (M) två likalydande tweets (som ett meddelande kallas på Twitter):
- ”Vbg: S-C-MP granskar oppositionens mailflöde, desperation eller”Uppdrag granskning-wanna be”?”
- ”Vad kommer härnäst, försök att tysta” oppositionen helt i Vänersborg?”
Naturligtvis är det ganska svårförståeliga meddelanden om man inte läser den bild med text som Lidell också skickar med de båda meddelandena:
(Några förklaringar: Marie D=Marie Dahlin, kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i Vänersborg; Ove T=kommundirektör Ove Thörnkvist; Bo C=Bo Carlsson, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och centerpartist; KF=kommunfullmäktige; PK=politiskt korrekthet; KSO=kommunstyrelsens ordförande.)
Och då klarnar det.
Kommunstyrelsens ordförande och socialdemokraternas starka kvinna i Vänersborg Marie Dahlin har alltså begärt ut alla mail från och till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionens starke man Gunnar Lidell (M) som handlar om NÄRF. Och som har skrivits till vissa personer – till Lutz Rininsland och undertecknad!
Det torde vara en tämligen unik begäran. I varje fall i Vänersborg. Jag har under alla mina år som politiker aldrig hört talas om något liknande – att en styrande politiker vill ha tillgång till mail mellan oppositionspolitiker!
Det här är inte på något sätt olagligt, det är viktigt att slå fast. Jag själv har till exempel begärt ut alla mail och sms till och från NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) (och vice ordförande Monica Hanson) och den tidigare förbundschefen Per Anderson. (Det gjorde jag i ett försök att hitta sanningen om vad som egentligen hände på NÄRF förra året.)
Men mellan oppositionspolitiker i en aktuell politisk fråga…
Gunnar Lidell reagerade som synes kraftigt. Han pratar om att nivån sänks och ser framför sig ett scenario där han och oppositionen ska tystas, dvs inte våga skicka mail till varandra. Ska inte oppositionen få diskutera utan att det blir offentligt, det är väl den fråga Lidell ställer sig.
Och jag kan hålla med. Det känns helt klart obehagligt att Marie Dahlin begär att få läsa Lidells och min mailkonversation. Så nog ligger det mycket i vad Lidell skriver – att Marie Dahlin tar politiken till en ny och betydligt lägre nivå…
Gunnar Lidell (M) undrar vad Marie Dahlin (S) förväntade sig att hitta. Och det undrar jag också. Tror Marie Dahlin att moderaterna och Vänsterpartiet har ingått någon slags hemlig allians? Någon slags hemlig konspiration? En underjordisk rörelse av moderater och vänsterpartister i syfte att störta Bo Carlsson som ordförande för NÄRF? Eller kanske att ett ”politiskt uppror” förbereds av konservativa liberaler och socialister mot hela kommunens styre?
Marie Dahlin (S) är fel ute. Det finns inga sådana hemliga planer.
Det är som Gunnar Lidell skriver, han skickar ibland diarieförda mail och protokoll till Vänsterpartiet – kommunens tredje största parti. Och det gör han av den enkla anledningen att han som kommunalråd besitter information som vi i Vänsterpartiet inte har, eftersom vi inte ingår i maktens slutna rum. En slags service (ibland!) från Lidell skulle man kunna säga. Något som i varje fall jag uppskattar och hoppas att Lidell fortsätter med, och i större omfattning än hittills.
No more, no less.
Och det har väl nu bevisats, av de mail som kommunstyrelsens ordförande har fått ta del av från Gunnar Lidells (M) mailbox, att det inte finns några ”konspirationer”…
Jag kan väl inom parentes inflika att visst kan man tycka mycket om Vänsterpartiet, om till exempel Rininsland och Kärvling, men en sak torde alla vara överens om – det finns väl inga politiker som kör med sådana öppna kort som Vänsterpartiet gör, via hemsidor och bloggar… När vi till exempel diskuterade med Gunnar Lidell och gruppledarna för minialliansen inför budgetbeslutet för 2017, så skrev vi öppet och ärligt om det. Och vi berättade det också lika öppet och ärligt för de styrande partierna (S+C+MP), eftersom vi även förde diskussioner med dem om budgeten. (Vilket vi också har redovisat.)
Nä, man kan undra var politiken i Vänersborg är på väg. Eller kanske rättare sagt, vart de styrande socialdemokraterna, centerpartisterna och miljöpartisterna i Vänersborg är på väg…
För övrigt ”taggade” Lidell både TTELA, P4 Väst och GT i sina tweets, men de tycktes inte vara intresserade…
Vilket också är anmärkningsvärt.
IFK, sponsorer, kommunen och Lidell
Igår skrev jag om hur IFK:s stora ryska värvningar hade möjliggjorts genom att sponsorer hade öppnat plånboken. (Se ”IFK och de ryska värvningarna”.) Men också om hur detta borde leda till att kommunen kanske också borde ompröva relationen med IFK.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har också reagerat. Dock med ett litet annat perspektiv… Lidell har även agerat. Mycket skarpt skulle jag vilja påstå. Lidell har skrivit ett mail, den 17 juli, till kommundirektör Ove Thörnkvist (med fler, bland annat kanslichefen). I mailet tar Lidell upp frågor kring IFK, sponsorer och kommunen, men han ”drar” också som sagt i några andra trådar…
Jag återger Lidells mail i sin helhet, mailet har rubriken ”Marknadsföring OK?”:
”Sommarfriden börjar att lägra sig, men kommunens generösa marknadsföring av IFKs hemmamatcher verkar vara som vanligt. Hittills har kommunen under flera veckor ställt upp med hjärtat av Plantaget till Stars n Stripes o EM-byn, hoppas att vi fick betalt? Nu har ju bland annat ägarna till samma restaurang storsatsat på IFKs 3 superproffs, behöver kommunen understödja detta ytterligare? Jag betraktar numera IFK som ett affärsdrivande företag, med en omsättning på 15-20 mkr, behöver ändå vi hjälpa dem utöver de 125 tkr som vi hittills gett dem per år…….
( och var går gränsen för vad som är lagligt, både EM-byn och Nu denna FB-marknadsföring av IFK ?)
Kan ju heller inte undgå att fundera på kopplingarna mellan IFK-medlemmar, dess ordförande och kommunanställde, ledarskapskonsulter och inte minst politiker. Kan det garanteras att det inte sker informella kontakter o sk ryggkliande…….?
Hoppas nu att jag inte fick orosmolnen att mörkna i mitten av juli!
Fundera o agera efter eget tycke, hälsar: Gunnar”
Det är nästan så att man vill utropa ett ”Oooops!”… Eller ”Wow!”…
Lidell nämnder en del fakta och visar några mycket intressanta samband mellan IFK, sponsorer och kommunen tycker jag. Även om hans antydningar inte går av för hackor – ”generösa marknadsföring”, ”hoppas vi fick betalt”, ”vad som är lagligt”, ”kopplingar mellan…”, ”ryggkliande”…
Det kanske dock är på sin plats med några korta förklaringar av mailet.
IFK:s ordförande är för närvarande Jan-Olof ”Jolo” Olsson. Olsson är en gammal Vänersborgsprofil. (Jag har bland annat spelat i samma korplag i fotboll som Jolo. Han var en snabb och målfarlig forward…) Jolo har vikarierat som förvaltningschef i barn- och ungdomsnämnden under några månader och han har också, via sitt företag, utbildat många politiker och kommunanställda, däribland många chefer. Leif Bengtsson är inte bara kassör i IFK och en mycket stor sponsor (som möjliggjort de ryska värvningarna). Bengtsson är också delägare till Stars and Stripes. Bengtsson var även inblandad i Topp-affärerna. Han var med och köpte Topp för 40 milj kr av Anders Hammar..
Gunnar Lidell ställer som synes en hel del frågor.
Och han har också fått ett svar, eller vad man ska kalla det, av kommundirektör Ove Thörnkvist:
”Vi skulle väl vara stolta, kommunikativa och modiga!
Då skall vi väl ha modet att sticka ut lite?
Inga orosmoln hos mig!”
Det var svaret i sin helhet.
Ett underligt svar tycker jag. Det verkar inte som om Thörnkvist tar Lidells mail på allvar. Och det kan jag tycka är allvarligt. I synnerhet som innehållet i Lidells mail faktiskt är allvarligt… Mycket allvarligt… Visst är det kommundirektörens skyldighet att agera på något sätt? Eller att åtminstone besvara Lidells frågor…
Gunnar Lidells svar är fullt av ironi och sarkasm:
”Inget oväntat svar, ”modigt, sticka ut”. Jodå, men ” korrekt, likabehandling, lagligt o kommunal kärnverksamhet” är vackra, ja faktiskt vackrare ord, anser en förtroendevald som inte är varken medlem eller har årskort i ”Stolta” föreningen….. ( vi får ju brev då o då från föreningar som får åka till grannkommunerna för att träna, o som definitivt inte kan ordna en tävling på hemmaplan…….)”
Svaret talar till stor del för sig själv. Det är, återigen, mycket skarpt och innehåller många antydningar om både det ena och andra.
Ove Thörnkvist har, så vitt jag vet, inte lämnat några fler svar eller kompletteringar på Lidells mail. Inget som är diariefört i varje fall.
Det är särskilt intressant, som Gunnar Lidell antyder i mailen, det här med alla personliga kopplingar mellan politiker, kommunala tjänstemän, näringsidkare osv. Ja, han gör väl egentligen mer än antyder…
Lidell skrev ju i sitt första mail om Stars and Stripes och EM-byn. När jag läste protokollet från Forum Vänersborgs styrelsemöte i maj, så hittade jag detta:
”Forums AU hade som uppgift att ta beslut i frågan gällande EM-By-satsningen i Plantaget 11/6-10/7. Redovisar för övriga styrelsemedlemmar att det som beslutats är att vi är en av medarrangörerna i denna satsning mot en insats på 25.000 kr.”
På sammanträdet deltog kommundirektör Ove Thörnkvist…
Världen är liten…
Nu vet inte jag vad som är sant eller inte. Jag menar, om det förekommer informella kontakter och ryggkliande, som Lidell skriver. Tidigare år, när arenaskandalen uppdagades, när konsultaffären avslöjades, när fiberdragningen i södra Dalsland togs upp av revisorerna, när Toppaffären var på tapeten osv, så hade säkert många vänersborgare sådana tankar. Men det var ju några år sedan…
Och då, för några år sedan, så fanns det även personliga band mellan dessa grupper och media. Så när Marie Dahlin (S) i söndags medverkade i Västnytt (se här) och Västnytt skrev på sin hemsida:
”I Vänersborg har man nu inlett samtal mellan politiker och näringsliv hur man kan stärka den lokala journalistiken.”
Så kan man få rysningar. Det är väl inte Leif Bengtsson som Marie Dahlin har pratat med?
Varför nu kommunen skulle engagera sig i journalistik överhuvudtaget. Det är ju inte direkt en kommunalpolitisk fråga. Eller är det så att Marie Dahlin saknar det stöd som TTELA alltid har brukat ge de som har makten?
Kritiska bloggar har Marie Dahlin i varje fall aldrig gillat…
IFK och de ryska värvningarna
Jag får nog erkänna att det tar emot att skriva bloggar när termometern visar 29 grader i skuggan och badvattnet på Skräcklan lockar med sina 21-22 grader. Men det gäller att hålla ut lite till. Snart kan man gå till arenan och svalka sig.
Den 8 augusti ska nämligen isen i arenan stå färdig. Och då gör IFK Vänersborg sin publika premiär. Som det står på Vänersborgs kommuns Facebook-sida. Eller stod. ”Publika” innebär vad jag kan förstå att alla vänersborgare kan bege sig till arenan för att svalka av sig och samtidigt titta på världens bäste bandyspelare. Sergej Lomanov Jr ska spela för IFK kommande säsong. Tillsammans med två kompisar från Ryssland. Som också är mycket bra.
Vänersborgs kommun berättar för alla vänersborgare, ung som gammal, bandyfantast eller ej, att omklädningsrummet redan är förberett och visar dessa bilder på Facebooksidan:
Det tycktes för övrigt vara ett populärt inlägg. Det ”gillades” av åtminstone 127 vänersborgare. Sedan kanske det blev ännu fler. Jag vet inte, nu tycks inlägget vara borttaget…
Kommunens FB-sida och även hemsida är två bra källor om man vill veta vad som händer med och kring IFK Vänersborg…
Sergej Lomanov Jr ska tydligen ha nummer 7, det står ju så på handdukarna ovan, ett nummer som ger gamla blåvita bandyfantaster gåshud. En av IFK:s allra första stora värvningar var den smått legendariske, och alltför tidigt bortgångne, Sten-Åke Walltin. Sten-Åke bar tröja nr 7… Vi får hoppas att Lomanov lyckas axla manteln efter Sten-Åke Walltin.
Och förväntningarna på Lomanov och IFK är höga… Det talas redan om SM-guld…
Ja, förväntningarna är så höga att Vänersborgsgalan har flyttats till den 9 april. Från början var det nämligen tänkt att galan skulle gå av stapeln samma helg som bandyfinalen! Forum Vänersborg fruktade (enligt protokollet från styrelsemötet den 12 maj) att krocken med bandyfinalen:
”… kommer att försvåra biljettförsäljningen.”
Biljettförsäljningen till galan alltså… (Med på styrelsemötet i Forum Vänersborg var bland annat Lars Salonen, som också är ordförande, Håkan Lind, Lars Halma och från kommunen bland annat kommundirektör Ove Thörnkvist, samhällsbyggnadsförvaltningens ordförande Sophia Vikström och Stefan Leijon. Jag kommer antagligen att så småningom skriva några ”specialbloggar” om Forum Vänersborg.)
Naturligtvis är Sergej Lomanov Jr och hans ryska kompisar, Pavel Bulatov och Nikita Ivanov, inga billiga spelare. Tillhör man de bästa i världen och dessutom är världsmästare (fast jag är inte säker på att Ivanov är det) så kan man förhandla upp lönen ganska ordentligt… Enligt uppgifter till Sportbladet (Aftonbladet) handlar det om, för Lomanovs del, 250.000 kronor i månaden… Det tillbakavisas dock av en av sponsorerna. Det är hur som helst ett mycket stort ekonomiskt åtagande för IFK Vänersborg – så mycket kan vi vara säkra på.
Enligt Tommy Hjert, spelaransvarig i IFK Vänersborg, så var värvningarna möjliga tack vare tillskott av kapital från sponsorer (se Svt):
”Det är tack vare vårt sponsornätverk, några större sponsorer som ställer upp extra.”
Det sägs att det är 14 sponsorer som har satsat för att få hit de ryska stjärnorna. Men enligt Bandypuls.se (se här), som i sin tur anger Aftonbladet (Sportbladet) som källa, är det Vänersborgs mångmiljonär Leif Bengtsson som är nyckelpersonen bakom IFK Vänersborgs ryska stjärnvärvningar.
Leif Bengtsson, som driver flera företag (bland annat Stars and Stripes), var med och startade Salladsbaren i Sverige AB som sedan blev Picadeli AB. Företaget såldes senare för miljardbelopp. Sedan två år tillbaka är Leif Bengtsson också styrelseledamot i IFK Vänersborg. Det är enligt Sportbladet Bengtsson som är en av de aktörer som har satsat mest pengar i IFK:
”Med Leif Bengtssons förmögenhet och engagemang riskerar klubbens jättesatsning inte heller att bli en ”dagslända”. Han är garanten som säkrar IFK Vänersborgs framtid.”
De ryska storvärvningarna tycks också ha gjort underverk för bandyintresset i staden. Enligt Sportbladet har IFK sålt säsongskort för 1,5 miljoner. Det ska jämföras med den gamla rekordnoteringen på 800.000 kronor.
Det är kul att IFK har hittat så givmilda sponsorer och att det går bra ekonomiskt för klubben – och kanske även då sportsligt denna säsong. Men det får mig samtidigt att undra över kommunens förhållande till IFK Vänersborg.
Det är bekant att Vänersborgs kommun har täta kontakter med IFK, både personellt och ekonomiskt. Kommunen annonserar bland annat på klubbens matchdräkt och ”sponsrar” klubben på olika sätt, bland annat med marknadsföring och genom att ha förhållandevis låga hyror. I varje fall i den meningen att hyrorna inte alls motsvarar de kostnader som kommunen har för arenan. (Bara att ha is i början av augusti kostar en hel del.)
Även om kommunens kostnader för arenan tycks ha blivit mindre förra året än tidigare. Förr uppgick nettokostnaderna till 27-28 milj kr per år. Kanske var det de låga räntorna som gjorde att nettokostnaden för 2015 enligt uppgift från kultur- och fritidsförvaltningen ”endast” uppgick till 21,5 miljoner kronor. Även om jag inte är helt övertygad om att samtliga kostnader ingår i denna summa. Jag är också fundersam på hur intäkterna förra året kunde uppgå till 3,542 milj kr… Under den tid arenan låg under ”min nämnd”, dvs barn- och ungdomsnämnden, redovisades alltid intäkterna till under 2 miljoner. Men det är ju naturligtvis bra för kommunen om kostnaderna för arenan minskar.
Så det jag undrar är, nu när IFK har både sponsorer och en stor ekonomiska stabilitet, är det då inte dags att kommunen börjar behandla IFK Vänersborg som alla andra klubbar och föreningar i kommunen?
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har också funderingar kring IFK Vänersborg, sponsorer, kommunen och lite annat. Han har skrivit ett tufft mail till kommundirektör Ove Thörnkvist…
Det ska jag skriva om imorgon.
Bo Carlssons överklagan
Bo Carlsson (C) beviljades alltså inte ansvarsfrihet av Vänersborgs kommunfullmäktige för sin roll som ordförande i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, NÄRF, för år 2015. Det har jag beskrivit i flera bloggar (se nedan).
I TTELA den 30 juni (se här) berättade Bo Carlsson att han skulle överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg:
”Jag anser att jag har väldigt starka skäl.”
Nu har Bo Carlsson överklagat beslutet.
Vi är nog många som hade väntat med stor spänning på de ”starka skäl” som Carlsson skulle framföra till Förvaltningsrätten och som skulle bevisa att fullmäktiges beslut var olagligt. Det har ju varit svårt för oss vanliga fullmäktigepolitiker att på egen hand upptäcka dessa ”starka skäl”. Vi har bara kunnat se hur Carlsson har misskött sitt ordförandeuppdrag…
Men med både förvåning och en viss besvikelse grusades alla förväntningar. Carlssons överklagan slutade i ett antiklimax.
Det verkar inte som om Bo Carlsson har haft särskilt gott om tid i sommar för att skriva en ordentlig överklagan. Eller också har han inte tyckt att en överklagan har varit speciellt angelägen. Av någon anledning. Kanske har Bo Carlsson prioriterat andra uppgifter under den månad som har gått sedan fullmäktiges beslut.
För det kan väl inte vara så att Carlsson inte hittar några argument eller ”starka skäl” för att överklaga beslutet?
Bo Carlssons överklagan är inte bara mycket kort, den innehåller inga argument överhuvudtaget. Carlsson begär egentligen bara tid fram till den 30 augusti för att skriva sin överklagan.
Så här lyder Bo Carlssons överklagan till Förvaltningsrätten:
”Härmed vill jag överklaga Vänersborgs kommuns beslut Fråga om ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning avseende Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbun — NÄRF
Dnr 2016/162.
Grunden är att beslutet är olagligt och jag yrkar därmed att beslutet upphävs.
Vidare begär jag anstånd med att utveckla grunderna. Anstånd begärs till den 31 augusti 2016.”
Jag måste säga att jag tycker att det verkar snällt sagt lite slött av Bo Carlsson att inte ”ha hunnit” skriva en ordentlig inlaga till Förvaltningsrätten. I de fall jag själv har varit i kontakt med Förvaltningsrätten så har inlagor författats tämligen omgående. Om inte annat för att man har ansett att ett yttrande eller ett överklagande har varit mycket väsentligt.
Och Bo Carlsson var ju i intervjun i TTELA tämligen säker på att han hade hur många ”starka skäl” som helst, som skulle bevisa hans oskuld. Men det kanske inte var så lätt…
Vi får se om Förvaltningsrätten ger Bo Carlsson anstånd och tillåter honom att komma med synpunkter senare…
Vi som har väntat på Bo Carlssons utvecklade överklagan får i varje fall fortsätta vår väntan. Att Bo Carlsson enligt mångas mening gör bort sig med sin överklagan håller jag inte med om. Carlsson har all rätt att överklaga, han har all rätt ”försvara sin förlorade heder”. Även om man kan tycka att det hade varit mer rakryggat om Bo Carlsson helt enkelt hade accepterat fullmäktiges beslut och dragit konsekvenserna och avgått…
.
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?
De styrande partierna i Vänersborg (S+C+MP) har som bekant förlorat två budgetomröstningar i rad. Med anledning av det så bloggade jag i söndags om (se ”Kan KF avsätta KS?”) att det fanns en paragraf i Kommunallagen som gjorde det möjligt för kommunfullmäktige att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd eller styrelse. För att sedan utse nya ledamöter och framför allt nya ordföranden. Men jag skrev också om att en dom i Regeringsrätten 2010 i praktiken gjorde dessa paragrafer i Kommunallagen totalt meningslösa.
Efter blogginlägget fick jag ett lästips från en av mina mest trogna bloggläsare. Det var en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den heter ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. I broschyren finns ett avsnitt som heter ”Åtta vägval som påverkar möjligheterna till blocköverskridande samarbeten”. Och ett av de åtta vägvalen har rubriken:
”Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?”
Och det lästipset passade ju perfekt in på situationen i Vänersborg!
Vad säger då SKL, som i detta sammanhang måste ses som en auktoritet, om vad som bör hända efter att ett styre har förlorat en budgetomröstning – i Vänersborgs fall alltså två stycken?
SKL menar, för det första, att det finns en demokratiteoretisk aspekt av frågan, och skriver:
”En grundläggande aspekt av demokratin är att det ska vara möjligt att avsätta ett styre som inte längre har ett stöd i den högsta beslutande församlingen.”
Och menar att, eftersom instrumentet misstroendeförklaring saknas på kommunal nivå, så har under lång tid:
”budgeten utgjort den fråga där styrets stöd i fullmäktige har ställts på sin spets. Det framstod länge som i det närmaste självklart att ett styre skulle avgå om man fick en majoritet emot sig i en budgetomröstning.”
Det har dock visat sig på senare tid, skriver SKL, att de styrande partierna ibland sitter kvar efter en förlorad budgetomröstning. Vilket föranleder SKL att ställa frågan om:
”en urholkning av respekten för budgeten som så kallad kabinettsfråga är långsiktigt bra för demokratin?”
Och det kan man ju fråga sig. SKL tycker uppenbarligen inte det.
Den andra aspekten som SKL behandlar i skriften är styrningsperspektivet.
SKL menar att, om inte styret avgår, så:
”sänder [de styrande] då en signal till oppositionen att vi struntar i vad ni bestämmer.”
SKL frågar sig också om inte ett fortsatt styre med oppositionens budget sänder fel signaler till väljarna. Väljarna kan tolka det som att:
”de styrande partierna är mer intresserade av att klamra sig kvar vid makten än att på ett handlingskraftigt sätt styra kommunen…”
SKL anser att väljarna då kan bibringas uppfattningen att:
”partiets maktposition är viktigare än kommunens, regionens eller landstingets utveckling.”
Och det anser uppenbarligen inte SKL är särskilt bra för väljarnas syn på politiker och på demokrati… SKL är med andra ord ganska tufft i sin uppfattning, även om texten i skriften har en resonerande och frågande karaktär.
SKL avslutar med att resonera en del kring den kris som uppstår vid en förlorad budgetomröstning – och hur denna kris kan skapa nya möjligheter.
SKL menar nämligen att en sådan här kris kan bryta upp ett låst politiskt läge. Den kan:
”utmana förhärskande perspektiv och attityder”
Vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för:
”helt nya konstellationer som har betydligt bättre förutsättningar att handlingskraftigt styra kommunen”
Det här är alltså SKL:s uppfattning som den framförs i skriften ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. Och svaret på den fråga som SKL ställer, ”regera vidare efter en förlorad budgetomröstning”, är att ett styre bör avgå självmant om det förlorar en budgetomröstning. Och det är nog så att SKL till och med menar att om de styrande inte gör detta, dvs ställer sina platser till förfogande efter en förlorad budgetomröstning, så visar de en bristande respekt för demokratin.
Vi får se hur framtiden utvecklar sig i Vänersborg. Här har ju de styrande inte bara förlorat en, utan till och med två budgetomröstningar. Och dessutom har en av de viktigaste personerna i styret, Bo Carlsson (C), inte fått ansvarsfrihet för sitt 
ordförandeskap i NÄRF för år 2015.
Sedan återstår det ju ytterligare några inte helt oväsentliga frågor…
Är till exempel minialliansen och Gunnar Lidell (M) beredda att ta över styret om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kastar in handduken? Och är de partier som stödde minialliansen i budgetomröstningarna beredda att stödja dessa partier (M+L+KD) om de vill ta över styret?
Dessa frågor, och andra, finns det för närvarande inga svar på. Det politiska läget är till och med så oklart och osäkert att det just nu inte ens är läge att spekulera om den politiska framtiden i Vänersborg.
Kan KF avsätta KS?
Tillbaka till Nordstan i Vänersborg efter några dagars befriande tystnad på Österlen.
Det gick faktiskt att till och med sova för öppna fönster… På Österlen alltså. Men redan vid Länsförsäkringar, på Vallgatan, innan bilen stod stadigt på parkeringen vid Lovisebergsgatan, hördes fiskmåsarnas vansinnesskrik. Tänk, det var nästan så att jag hade trängt bort att de 
överhuvudtaget fanns…
Efter att ha bläddrat i veckans TTELA, något av det första jag gör efter att ha varit borta ett tag, så kunde jag snabbt konstatera att det inte tycks ha hänt särskilt mycket ”politiskt” hemma i Vänersborg. En artikel om att Förvaltningsrätten avslog Gunnar Lidells (M) överklagande av Kunskapsförbundet Västs beslut att inte starta upp Estetiska programmet musik i Vänersborg till hösten – det var väl allt. Men det var ju en gammal nyhet, i varje fall för bloggläsare.
Det var inte så många nyheter i min mailbox heller. Det fanns dock några mail som handlade om den politiska framtiden i Vänersborg. Några läsare har uppmärksammat att de styrande partierna bestående av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister har förlorat två budgetomröstningar i rad, både när det gäller budget 2016 och budget 2017. Och det hör ju inte till vanligheterna att partier styr med de oppositionella partiernas budget. I synnerhet inte som oppositionsbudgetarna skiljer sig så markant från de styrandes som de gör i Vänersborg.
Frågorna i mailen handlade om det är möjligt att oppositionen kan ”avsätta” de styrande, om de nu inte avgår frivilligt. Och frivilligt tycks inte Dahlin, Carlsson och Isetorp lämna 
ifrån sig sina politiska platser…
Det är en mycket intressant frågeställning, som för Vänersborgs del naturligtvis är helt hypotetisk. Dessutom är det inte helt enkelt att besvara frågan. Det finns till exempel ingen paragraf i Kommunallagen som gör det möjligt att helt enkelt rikta en direkt misstroendeförklaring mot de styrande.
Men läser man Kommunallagen, och förarbeten och kommentarer till den, tycks det i varje fall ändå vara enkelt. Kommunallagen har nämligen förutsett att partier, ett eller flera, som efter ett val tillhörde den politiska majoriteten, ”hoppar av” och inleder ett samarbete med oppositionen. Vilket då kan få till följd att den politiska majoriteten i fullmäktige inte längre överensstämmer med den i nämnderna. Nu har ju S+C+MP aldrig haft majoritet (denna mandatperiod) i fullmäktige, men det är ändå paragraf 10a i Kommunallagens 4 kap som borde vara tillämplig även på förhållandena i Vänersborg, rent hypotetiskt alltså:
”Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige,”
Kommunfullmäktige i Vänersborg utsåg efter valet 2014 ledamöter och ersättare i samtliga nämnder och styrelser. S+C+MP hade fler röster bakom sina nomineringar än någon annan partigruppering hade vid denna tidpunkt och därför valdes Marie Dahlin (S) till kommunstyrelsens ordförande och Bo Carlsson (C) till 2:e vice ordförande. Och inte bara det, alla nämndsordförandeposter, och 2:e vice ordförande i de ”stora” nämnderna, besattes av de styrande.
Det är samtliga viktiga poster, inte bara för att de är arvoderade, utan framför allt för att alla ordförande, ”ordinarie” och ”vice”, tillhör presidierna och de får alltid både mer information och information tidigare än alla andra politiker. De träffar också förvaltningarnas chefstjänstemän, och andra tjänstemän, och kan därigenom påverka till exempel utredningar. De kan också ge direktiv på ett helt annat sätt till förvaltningarna än ”vanliga” politiker.
Om nu, fortfarande rent hypotetiskt, minialliansen inleder ett samarbete, och kommer överens, med Vänsterpartiet och välfärdspartiet (partier som röstade på minialliansens budgetar) så kan fullmäktige med stöd av ovanstående paragraf återkalla uppdragen för samtliga ledamöter i styrelser och nämnder. M+L+KD+V+VFP har nämligen 23 mandat i fullmäktige mot 22 för S+C+MP. Det förutsätter självklart att sverigedemokraterna avstår från att rösta eller åtminstone inte röstar på S+C+MP.
Sedan kan kommunfullmäktige välja nya ledamöter och ersättare enligt Kommunallagen 6 kap. 14 §… Inklusive nya ordförande i kommunstyrelsen och de olika nämnderna. Som då naturligtvis tillfaller de nya styrande partierna.
Så långt kommunallagen och som sagt, det verkar tämligen enkelt.
Men så har ett fall prövats rättsligt. Och när domstolarnas jurister kommer in i bilden så har de en enastående förmåga att komplicera och kanske till och med förvränga saker…
Den 18 juni 2008 beslutade kommunfullmäktige i Malung-Sälen att med hänvisning till ändrade majoritetsförhållanden återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i samtliga nämnder och styrelser i kommunen. Det hände med andra ord precis det som Kommunallagen hade förutsett.
Beslutet överklagades och gick faktiskt hela vägen upp till Regeringsrätten via Länsrätten i Dalarna och Kammarrätten i Sundsvall. (Domstolarna har bytt namn sedan dess.) Och besluten i samtliga domstolar gick, som jag ser det, emot kommunallagens intentioner.
Kammarrätten i Sundsvall skrev i sin dom:
”Det förhållandet att presidierna i nämnderna har en annan sammansättning än de skulle ha haft om den nuvarande majoriteten utsett dessa innebär i sig inte att majoritetsförhållandet i nämnderna avviker från det i fullmäktige.”
Det tycks inte som om Kammarrätten hade en aning om presidiernas politiska betydelse…
Och i Regeringsrättens dom:
”Det har i målet inte kommit fram annat än att den politiska majoriteten i nämnderna fortsatt är densamma som i fullmäktige. Någon möjlighet för Malung-Sälens kommun att med stöd av den redovisade bestämmelsen återkalla uppdragen för de förtroendevalda i kommunens nämnder finns därmed inte. Att den proportionella fördelningen mellan partierna eller presidiernas sammansättning inte strikt motsvarar den nya majoriteten i fullmäktige ändrar inte detta förhållande.”
Det är många politiskt och juridiskt insatta som menar att Kammarrättens och Regeringsrättens domar står i klar motsättning till syftet med Kommunallagens skrivningar. Vilket dessa då menar är att underlätta majoritetsskiften under mandatperioder.
Malung-Sälens kommun skrev i överklagandet till Regeringsrätten:
”Det finns i Malung-Sälens kommun en ny majoritet i fullmäktige som inte återspeglas i nämnder och styrelser. För att få till stånd en ”styrbar” kommun måste nya nämnder och nya presidier utses.”
Regeringsrättens dom avkunnades 2010 och är, så vitt jag förstår, fortfarande prejudicerande. Och Kommunallagen har inte förtydligats eller ändrats sedan dess. Det betyder att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kan sitta kvar på sina poster och styra Vänersborg fram till nästa val, även om de blir nedröstade i varenda större fråga… Och budget…
Senaste kommentarer