Arkiv
Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet
Idag sammanträdde kommunstyrelsen. Det blev ett längre möte än vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat. Det slutade inte som beräknat kl 13.00, utan först kl 14.30. Undertecknad vänsterpartist var inte helt oskyldig till detta…
De styrande partiernas, S+C+MP, budgetförslag (se “De styrandes budgetförslag (2/2)”), formellt lagt av kommunstyrelsens ordförande (=KSO), presenterades utförligt. Men då ingick också en genomgång av förutsättningar, regler, omvärldsanalys osv. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)
Sedan presenterade Gunnar Lidell (M) den borgerliga oppositionens förslag. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.) Det var antagligen sista gången Lidell gjorde det i kommunstyrelsen. Tyvärr.
Det var inget nytt i Lidells föredragning. Han återgav förslaget som det var skrivet. Jag noterade emellertid att Gunnar Lidell sa något i stil med:
“Om det inte blir elevökning kan kanske BUN äska de 3 milj kr för något annat…”
M+L+KD hade ju avsatt 3 milj för:
“faktisk elevökning i grundskolan under 2021 utöver 10 elever utöver prognos.”
Vilket det med all sannolikhet inte blir. Lidells påstående var för övrigt ingen felsägning, men han ändrade inte i förslaget. Så det står som det står.
Anders Strand (SD) gick igenom Sverigedemokraternas förslag. Det gick snabbt. Jag har inte redogjort för SD:s förslag, men det är på gång.
Och så var det jag. Det föll på min lott att föra Vänsterpartiets talan.
Budgetförslaget från Vänsterpartiet var inte bara långt (6 sidor), det var dyrt också…
Så såg tydligen de andra partierna på det förslag till budget som Vänsterpartiet presenterade på kommunstyrelsen. Det fick inget stöd, mer än av James Bucci (V) och undertecknad (V). Och kanske också från Göran Svensson (MBP). Jag tyckte att jag både såg och hörde att han ropade ja vid omröstningen. Men jag är inte säker. Men vem vet, de andra partierna kanske ändrar uppfattning till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor, när de har fått fundera på förslaget ett tag… Det är ju på fullmäktige som budgeten slutligen beslutas och fastställs. Fast en av de mest kreativa idéerna blev säkert redan “körd” idag. Tyvärr, men vem vet. Vi får se.
Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.
Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är V:s bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.
Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från de styrande partierna (S+C+MP) och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta (se “Fackens syn på budgetförslaget”):
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.
Vänsterpartiet utgår i sin budget från de styrande partiernas förslag, dvs KSO:s förslag, och där finns det redan en del “påslag” till nämnderna. Barn- och utbildningsnämnden får 5,2 milj kr, socialnämnden 4 milj, kultur- och fritidsnämnden 3 milj, samhällsbyggnadsnämnden 1,3 milj, miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 milj och Kunskapsförbundet Väst 8 milj kr.
Vänsterpartiet anser att tillskotten till nämnderna är otillräckliga. Vi vill använda 26,55 milj kr av det beräknade överskottet i S+C+MP:s budgetförslag till:
- Socialnämnden +17,8 Mkr
- Barn- och utbildningsnämnden +7,7 Mkr
- Kultur- och fritidsnämnden +0,85 Mkr
- Miljö- och hälsoskyddsnämnden +0,2 Mkr
Dessa påslag är enligt nämnderna tillräckliga för att åtminstone slippa nedskärningar och besparingar nästa år. Vänsterpartiets förslag innebär alltså att resultatet skrivs ned till 20,45 milj kr. Det kan jämföras med förslaget från de styrande partierna som räknar med att kommunen ska göra ett resultat på +47 milj kr.
Vänsterpartiets förslag röstades alltså ner av kommunstyrelsen. James Bucci (V) och jag reserverade oss. Och helt planenligt fick de styrande partiernas förslag majoritet. (Se “KS 4/11 (1): Budgeten”.)
I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, ska inrätta en social fond. Och detta gav både kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen vissa huvudbry…
Coronapandemin har ju visat, och visar, att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris – instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. Inför nästa och kommande års Mål- och resursplaner skulle kommunen behöva ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg. Även staten har sett bristerna i välfärden och i kommunerna. Statsbidragen har därför ökat markant under året och Vänersborg, liksom andra kommuner, har inte hunnit använda pengarna(!). Kommunen prognostiserar istället att under innevarande år gå med ett överskott på svindlande 173 milj kr.
De här pengarna skulle behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det vore ju egentligen helt enligt statens intentioner. Dessutom innebär hela situationen en logisk motsägelse – 2020 har Vänersborg kommun ett överskott på 173 miljoner kronor (prognos) och året efter läggs en budget som innebär besparingar och nedskärningar. Det är för de flesta helt obegripligt.
Lagstiftningen är dock tyvärr sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 och 2022. SKR (=Sveriges Kommuner och Regioner) har till och med gjort en officiell framställning för att ändra lagen, i varje fall tillfälligt!
Vänsterpartiet tycker sig se en lösning på dilemmat. V föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, inrättar en social fond och anvisar 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år. Precis som det egentligen var tänkt från staten.
Det obegripliga skulle bli begripligt.
Det var ett lite ovanligt yrkande i ett budgetförslag, men hela året har varit och är exceptionellt. Vi har aldrig varit med om ett liknande år tidigare. Därav Vänsterpartiets lite ovanliga förslag alltså.
Ekonomichefen var inte helt säker på att ett sådant förfarande och upplägg med en social fond var helt i enlighet med bokförings- och redovisningslagar. Och kommunstyrelsens ordförande Augustsson ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget…
Och det var väl egentligen helt berättigade ståndpunkter.
Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.
Det ville ordförande Augustsson definitivt inte gå med på – inga extra ärenden här inte. Men… Det här hade den här vänsterpartisten varit med om förr… I barn- och utbildningsnämnden 2015.
Det var när Mats Andersson (C) förvägrade mig rätten att väcka ett ärende i barn- och utbildningsnämnden. Jag överklagade till Förvaltningsrätten – och fick rätt. (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.) Kommunallagen är entydig, ledamöter har rätt att väcka ärenden. Det intygade Mats Andersson(!) också på kommunstyrelsen.
Nu är inte ordförande Augustsson (S) den som låter prestige gå före rätt. När han insåg att jag hade rätten att väcka ett ärende, så medgav han mig också det. Och det är en styrka med Augustsson. Han försöker hela tiden göra det rätta, och det ska han ha en eloge för..
Ärendet behandlades sist på dagordningen.
Vänsterpartiets förslag var:
- “Att kommunen inrättar en social fond under kommunstyrelsen omfattande 50 mkr.
- Att ta fram ett regelverk för hur en social fond ska fungera.
- Att i särskilt beslut i december anvisa 50 mkr till fonden med finansiering av att skriva ned resultatet för 2020.”
Det var flera som ansåg att Vänsterpartiets förslag inte var bra. Det var bättre att använda pengarna till investeringar – och slippa låna. Eller kanske betala av redan tagna lån. Det var samtliga kommunalråd inne på, Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Gunnar Lidell (M). (Tunga namn…) Jag tror dock att tänket innehöll ett feltänk. Fast det borde inte vara så med dessa rutinerade gubbar. Men det lät i varje fall precis som om de menade att om kommunen använder 50 milj kr till en social fond, så ska lånen för investeringar ändå betalas tillbaka nästa år. Och då måste pengarna i fonden gå till det. Eller också måste 50 miljoner tas från verksamheterna och välfärden. Och då vore det onödigt och omständligt att inrätta en social fond.
Men så är det ju inte. (Det vet nog de som yttrade sig, fast det lät inte så i mina öron.) Det är bara räntor och amorteringar som ska betalas på lån, och de utgör en mindre del av det totala lånet (som kanske är taget på 30 år). En social fond skulle med andra ord frigöra pengar som skulle kunna användas mer flexibelt och ge kommunen ett ökat handlingsutrymme.
Men är det lagligt att göra så här? Ekonomichefen hade sina tvivel.
I en skrift från SKR, “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (kan laddas ner här), beskrivs sociala fonder. På sidan 4 i skriften står:
“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”
Som jag tolkar det hade det inte varit några problem att avsätta 50 milj kr till en fond i år, för nästa och kommande år, om det redan hade funnits en social fond. Nu finns det ingen, men hade det blivit ett beslut i kommunstyrelsen idag och i kommunfullmäktige om två veckor, så skulle en social fond kunna inrättas. Och i december skulle pengar kunna avsättas genom särskilt beslut i KS och KF…
Jag respekterar dock att ordförande Augustssons (S) förslag, och alla andra ledamöter som röstade för ordförandes förslag, att remittera ärendet för beredning – för att se om det är möjligt, lagligt och vettigt att inrätta en sådan här social fond. Om det är det, så hoppas jag att det inte är för sent att föra över en stor del av årets överskott till nästa år. Det hade som sagt verksamheterna och välfärden tjänat på. Och då hade kommunen sluppit att skära ner och spara på de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna… Som de andra partierna med all sannolikhet kommer att besluta om i kommunfullmäktige om två veckor.
Efter sammanträdet fick jag “dela på” Vänsterpartiets budgetförslag. Det betydde att jag fick ta bort avsnittet om den sociala fonden från budgetförslaget och göra det till ett eget förslag för det nya ärende som jag hade väckt… Du kan ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag här. Och förslaget om den sociala fonden här.
KS 4/11 (1): Budgeten
Så har då kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 4 november dimpt ner i datorn (faktiskt redan i torsdags, den 29 oktober). Denna gång är kallelsen på 597 sidor, uppdelade på 28 ärenden. De ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen får med andra ord göra skäl för sina årsarvoden på vardera 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Eftersom vi ersättare inte får något sådant väl tilltaget arvode, så är det kanske inte meningen att vi ska läsa igenom handlingarna…?
Det blir som vanligt en hel del information. Bara under punkten 3, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, döljer sig åtminstone fem informationpunkter med sammanlagt minst sju föredragshållare. Informationspunkten börjar med en information om 
framtidsbygder i Dalsland. Jag är emellertid ganska säker på att det inte handlar om Elgärde i Frändefors… Kommunstyrelsen ska under mötet besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en hel del höjda kommunala taxor och avgifter. Innan dess blir det information om varför kommunen “måste” göra detta etc. Naturligtvis finns det också en hel del information och fakta om taxorna i det digra underlaget… Slutligen blir det information om mål- och resursplanen 2021-2023, dvs budgeten. Under varje informationspunkt finns det möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Det blir dock sällan eller aldrig några politiska diskussioner under dessa ärenden. Och det blir det oftast inte under de andra ärendena heller…
Sammanträdets stora och viktiga ärende denna novemberdag är naturligtvis budgeten för nästa år, 2021. Förslaget till beslut är tämligen omfattande och jag tänkte redovisa samtliga punkter.
Beslutsförslaget till Mål- och resursplan 2021-2023 lyder:
- “Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2020.
- Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål och förväntade resultat enligt upprättat förslag.
- Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt upprättat förslag på sidan 4.
- Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan för 2021-2023.
- För budgettäckning av löneavtal avsätts sammanlagt 82 mkr till kommunstyrelsens förfogande. I potten ingår även lönerevision för 2020.
- Anslagsbindningen avser för driftbudgeten den verksamhetsnivå som anges på sidan 19 och för investerings- och exploateringsplanens projektnivå. Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.
- Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2021, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlats i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder.
- Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 865 mkr för 2021 utifrån gällande finanspolicy.”
Det är mycket text, men det är egentligen inga konstigheter. Det enda som kan ifrågasättas, det är att inriktningsmål och förväntade resultat ska fastställas. De diskuteras nämligen i väldigt liten utsträckning i budgetprocessen, egentligen bara när de olika nämndernas presidier får kortare “audienser” hos budgetberedningen. I praktiken blir det att de typ bara finns i ett dokument, utan koppling till hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. Eftersom inriktningsmål och förväntade resultat hänger intimt samman med ekonomiska resurser (pengar krävs naturligtvis för att de ska kunna förverkligas och uppnås) borde mål, resultat och pengar diskuteras och beslutas samtidigt – på riktigt, inte bara i “teorin”. Men som så många gånger annars, så är teori och praktik ofta två helt olika saker i Vänersborgs kommun…
Det är kommunfullmäktige som fattar beslutet om budgeten den 18 november. Det kan bli ett annat beslut än det som kommunstyrelsen kommer att förorda på onsdag. För på onsdag kommer kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag (=de styrande partiernas förslag) att få majoritet. Det beror på att samtliga partier kommer att rösta på sina egna budgetförslag, och har man inga egna så lägger man, i regel, ner sina röster. Det händer inte alltför sällan att de mindre partierna eller, rättare sagt, de icke-betong-partier som saknar representation i kommunens olika presidier, lägger sina budgetförslag först i kommunfullmäktige. Det brukar bara vara Medborgarpartiet som inte utarbetar något eget förslag.
Själva huvudförslaget till budget, och det som kommer att få majoritet och bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige, är det som:
“Ekonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2021-2023.”
Det finns två budgetförslag just nu. Benny Augustssons, dvs förslaget från S+C+MP, och den borgerliga oppositionens, dvs M+L+KD. Jag har beskrivit förslagen ganska noggrant i två tidigare bloggar – se “De styrandes budgetförslag” och “Det borgerliga budgetförslaget”. I en blogg redogjorde jag också för fackförbundens avvisande av det liggande budgetförslaget. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.)
De två budgetförslagen är som vanligt till förväxling lika. Och det måste väl vara ett underkännande av framför allt den politik som socialdemokraterna för?
Man skulle kunna tänka sig att det blir en hård och tuff debatt mellan de olika partierna på onsdagens kommunstyrelse. Men så blir det inte. Det blir knappast ens några samtal. Eventuella samtal sparas i stället till informella möten i kommunhusets “korridorer” eller grupprum. Det handlar i så fall om att de styrande eller oppositionen vill samla majoritet för sitt budgetförslag. Och blir det debatter så förs de i så fall i kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas budgetförslag kommer med all sannolikhet senare, kanske redan på kommunstyrelsesammanträdet.
PS. Imorgon tänkte jag skriva om de andra ärendena som ska behandlas på sammanträdet.
Fackens syn på budgetförslaget
Det ingår i “rutinerna” att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons, dvs de styrande partiernas (S+C+MP), budgetförslag för nästa år ska MBL-förhandlas med arbetstagarnas fackliga organisationer. Augustssons förslag är arbetsgivarens förslag.
MBL-förhandlingen hölls den 20 oktober och hade då föregåtts av ett informationsmöte den 15 oktober. Ett tiotal personalorganisationer var representerade på mötet. Vad jag förstår så representerade de i stort sett samtliga de yrkesgrupper som är anställda i och av Vänersborgs kommun. Och inte bara det, jag antar att de flesta anställda är med i något fackförbund. Det betyder att upp mot 3.600 anställda representerades på förhandlingen.
Protokollet från MBL-förhandlingen är kort. I § 3 står det att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet och SSR kom med synpunkter och att de skickas med som bilaga till protokollet. Sedan står det i paragrafen som följer:
“Det konstaterades att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet samt SSR är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan med hänvisning till bilaga enligt § 3.”
Att vara oenig betyder att fackförbunden förkastade arbetsgivarens budgetförslag, dvs de styrande partiernas förslag till fördelning av pengar nästa år.
Det var 8 av 12 fackförbund som förklarade sig oeniga. De 4 förbund som inte gjorde det var några mindre förbund – Fysioterapeuterna, DIK (organiserar akademiker inom kultur- och kommunikationsbranschen), Sveriges arbetsterapeuter och Naturvetarna (fackförbund för högskoleutbildade naturvetare). De stora fackförbunden gjorde tummen ner till socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag.
Det är naturligtvis oerhört intressant att ta del av motiveringarna till ställningstagandet. Och det framgår av den bilaga som medföljer protokollet, “Fackförbundens gemensamma ställningstagande angående Mål- och resursplan 2021-2023”. Det kan konstateras att det är remarkabelt att personalorganisationerna, och så många som 8 stycken, har kommit överens om ett gemensamt ställningstagande. Det är i mina ögon politiskt mycket betydelsefullt. Eller borde åtminstone vara…
Fackens ställningstagande börjar med en tabell där kommunens inriktningsmål är uppställda:
Och så skriver de 8 fackförbunden:
“Vänersborgs kommun har sex inriktningsmål. Vi kan inte se hur nämnderna kan leva upp till dessa mål i verksamheterna med det budgetförslag som presenterats.”
Och så påpekar de att två nämnder, Socialnämnden och Barn och Utbildningsnämnden:
“saknar nödvändiga resurser för att ens kunna bedriva en bra grundverksamhet.”
Det är framför allt de här två nämnderna som står för de verksamheter som vi brukar kalla välfärd (vård, skola och omsorg), uppgifter som dessutom är lagstadgade. Egentligen skulle kritiken kunna stanna redan där, detta är faktiskt avgörande argument i sig för att den föreslagna budgeten från de styrande partierna bör förkastas. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) Och eftersom det borgerliga budgetförslaget i stort sett är identiskt träffar kritiken egentligen även det. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.)
Fackförbunden skriver vidare lite om att de delar socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens analyser och de konsekvensbeskrivningar av åtgärdsprogrammen som presenterats. De är även positiva till genomförda genomlysningar och utredningar.
Fackförbunden beskriver de befarade konsekvenser som kan bli resultatet av budgetförslaget, och det tål att läsa noggrant:
“Vi ser att anmälningarna om tillbud samt hot och våld ökat dramatiskt de senaste åren. Likaså har sjukskrivningarna ökat i alarmerande takt. Verksamheterna har enorma behov av mer personal med rätt utbildning, men med denna budget ser vi risker för att medarbetarna närmast verksamheterna får betala 
priset. Arbetsbelastningen kommer att öka vilket medför ökad sjukfrånvaro och/eller ökad sjuknärvaro. Även tillbuden samt hot och våld befaras fortsätta öka ännu mer. När anmälningarna om tillbud och hot och våld ökat så dramatiskt i skolans värld de senaste åren, hur tror man att man ska kunna vända trenden genom att minska resurserna?”
Det här säger alltså 8 fackförbund som tillsammans organiserar en mycket stor del av kommunens 3.600 anställda…
“minska resurserna…”
Och fackförbunden betonar särskilt vilka de tror kommer att drabbas hårdast av den föreslagna budgeten:
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Och fackförbunden avslutar ställningstagandet:
“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR och Akavia oeniga till förslaget om budget för 2021.”
Fackförbundens ställningstagandet är mycket tungt, och viktigt. Märk väl, det är de anställda, inklusive cheferna, de som befinner sig ute i verksamheterna, på golvet, som skriver detta.
Och det är något som alla politiker borde lyssna på…
Anm. Du kan ladda ner MBL-protokollet och fackförbundens ställningstagande genom att klicka här.
PS. Det kan nämnas att fackförbunden inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter redan tidigare har förklarat sig oeniga till budgetförslaget för BUN. (Se “BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021”.)
Det borgerliga budgetförslaget
I två bloggar har jag beskrivit de styrande partiernas budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)” och “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)
I den första bloggen redogjordes för bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna, som är något som samtliga partier i kommunfullmäktige har att förhålla sig till och utgå ifrån i sina budgetförslag. Och det har givetvis den borgerliga oppositionen gjort, dvs moderaterna (M), liberalerna (L) och kristdemokraterna (KD) – populärt kallade minialliansen eller den borgerliga oppositionen.
De borgerligas budgetförslag upptas till stor del av nedanstående tabell:
Tabellen säger kanske inte så mycket, men vi ser åtminstone att budgetförslaget tänks ge ett överskott på 42 milj kr i den kommunala kassan vid årets slut. Det är 5 miljoner mindre än de styrande partiernas budget som gav ett överskott på 47 milj. Då kan en optimist hoppas och tro att de borgerliga tänker fylla på förskolornas och skolornas budgetpåsar med några extra miljoner. Så är dock inte fallet.
De borgerliga partiernas förslag till anslag till barn- och utbildningsnämnden är identiskt med de styrandes. Det finns bara en enda liten skillnad, som i praktiken knappast betyder någonting – mer än på papperet. Minialliansen, dvs M+L+KD, vill sin vana trogen tillföra en summa pengar till kommunstyrelsens förfogandeanslag som BUN under vissa omständigheter kan få ta del av. Dessa omständigheter beror på om det sker en:
“faktisk elevökning i grundskolan under 2021 utöver 10 elever utöver prognos.”
Och det kommer sannolikt inte att ske. Inget tyder på elevantalet ska öka mer än 10 elever “utöver prognos”. Och ökar elevantalet mot all förmodan, säg med 11 elever utöver prognos, så kan BUN få en (1) genomsnittlig elevpeng extra enligt förslaget. En elevpeng motsvarar ungefär 50.000 kr. En i sammanhanget totalt meningslös summa… Det skulle troligen kosta mer än 50.000 kr i arbetstid att bereda ärendet, analysera, diskutera, jämföra, sammanställa underlag och skicka begäran vidare till 
kommunstyrelseförvaltningen som i sin tur ska kontrollera, analysera och sammanställa underlag till politikerna som ska studera materialet, diskutera och fatta beslut om dessa 50.000… Snacka om “plakatpolitik”.
Den borgerliga oppositionen reserverar 3 milj kr för eventuell elevökning “utöver prognos”. Och med dessa 3 milj kr är det bara 2 milj kvar av de pengar som minialliansen tycktes vilja satsa mer på verksamheten än de styrande…
En av dessa miljoner ska på sätt och vis också gå till skolan… Pengarna ska användas till en utredning av skolstrukturen – kanske en repris av skolstrukturutredningen 2012… (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)
De borgerliga partierna beslutade som bekant i barn- och utbildningsnämnden i juni, tillsammans med Sverigedemokraterna, att lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. Min uppfattning är att de borgerliga tvivlar på att kommunfullmäktige kommer att fullfölja detta beslut. Istället hoppas de antagligen att fullmäktige ska ställa sig bakom en utredning och att den kommer fram till att vissa skolor ska läggas ner. Men det kommer inte heller att hända. Majoriteten vill inte lägga ner Mulltorp och/eller Rösebo eller några andra skolor. 
(Förutom möjligtvis, och troligen, Norra skolan som kommunen har låtit förfalla till den milda grad att en renovering ter sig ekonomiskt oöverstiglig.)
Och därmed var det bara 1 milj kr kvar av de pengar som man först kunde tro skulle gå till verksamheten…
Den borgerliga oppositionen föreslår att byggnadsnämnden tillförs 1 milj kr i tillfälligt anslag i budget 2021 för att ta fram detaljplaner för en- och tvåfamiljshus. De styrande har inte med dessa pengar i sitt förslag.
Den borgerliga oppositionen har ändå lite pengar kvar jämfört med de styrandes budgetförslag. Det beror på att det finns poster där de styrande vill satsa mer men inte de borgerliga.
Kultur- och fritidsnämnden får mer pengar, 1 milj i ettårsanslag till fler lovaktiviteter och 1,5 milj kr till eftersatt inventarieunderhåll, också bara för 2021. De styrande partierna ger 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden, pengar som dessutom är ramhöjande.
M+L+KD vill ge miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,5 milj, som vanligt i ettårsanslag, för att:
“komma ikapp med fakturerad, men ej utförd tillsyn och kontroll.”
S+C+MP anslår en miljon till miljö och hälsa.
Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 2 milj kr i ettårsanslag… Pengarna ska användas för trygghetsskapande åtgärder som t ex kameraövervakning och belysning. Vilket i och för sig är ett vettig och klokt förslag. Det har kommunens invånare önskat i många år. Även vissa boende på Lovisebergsgatan, för maken till en “belyst” men ändå mörk gata finns nog inte.
Jag blir inte riktigt klok på de borgerligas förkärlek för ettårsanslag. Om de får makten 2022, tänker de då styra Vänersborg med ettårsanslag? Hur ska nämnderna och förvaltningar förväntas planera vettigt på endast ett års sikt? Ska t ex kameror och belysning släckas ner efter 1 år?
De styrande ökade samhällsbyggnadsnämndens budget med 1,3 milj kr. Men då ska i ärlighetens namn sägas att minialliansen vill höja anslaget till fastighetsunderhåll med 1,3 milj kr per år. Det räknas dock till investeringsbudgeten.
Socialnämndens föreslagna utökade budgetram är ramhöjande(!), ökningen är på 4 milj kr och pengarna ska stå till nämndens “förfogande”. Det betyder nog att nämnden får göra vad de vill med pengarna…
Till sist avsätts 100.000 kr för webbsändningar.
Det är som synes inga större skillnader mellan de båda blockens förslag till budget 2021. Och kanske är jag lite orättvis, men när jag studerar de båda blockens budgetförslag så kommer jag att tänka på några ord av Jesus (Matt 23:24):
“Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”
Visst går Jesus ord att applicera på Benny Augustsson (S), Gunnar Lidell (M) och de andra betongpolitikerna som styr kommunen. Det är ett väldans “pillande” med detaljer och småsaker, medan det blundas för de stora problemen.
Den borgerliga budgeten är liksom de styrande partiernas en besparings- och neddragningsbudget. Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.
Anm. På tal om det borgerliga förslaget om en utredning av skolstrukturen. Av en ren slump hittade jag en, vad jag förstår, alldeles färsk insändare på TTELA:s hemsida. Insändarskribenterna är öppna för att också lägga ner Dalboskolan, Frändeskolan och Brålanda skola. (Av någon anledning är inte Skerruds skola med…) (Se TTELA: ”Bygg ett fåtal större komplex i Vänersborgs kommun”.)
De styrandes budgetförslag (2/2)
De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna (S), center- (C) och miljöpartiet (MP), har presenterat sitt budgetförslag för nästa år, 2021. I en blogg i fredags skrev jag om den “allmänna” delen av förslaget, dvs om de förutsättningar, regler etc som egentligen gäller som “bakgrund” för alla partiers budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)
Det börjar alltså dra ihop sig för det stora budgetbeslutet. Onsdagen den 18 november är det dags, då ska fullmäktige bestämma hur pengarna ska fördelas nästa år.
De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2019… (Och 2019 från budgeten 2018…)
Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.
Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.
Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 47 milj kr. Det kan vara bra att veta.
I förslaget till budget för 2021 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Barn- och utbildningsnämnden
BUN föreslås få en budgetram på 834,3 milj kr. Det är en ökning jämfört med 2020. Nämnden får 5,2 milj kr till ökade kostnader som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Och det är ju bara att tacka och ta emot för BUN. Men det är ett tillskott som försvinner direkt ut från BUN och till (största delen) samhällsbyggnadsnämnden i form av hyror. Pengarna kan inte användas i verksamheten.
Nämnden får också 12,7 milj kr som kompensation för löneökningar. (En sådan får alla nämnder.) Det är samma som med de ökade hyrorna, det är bra att nämnden slipper betala ur “egen ficka” (som faktiskt sker i många kommuner), men det är inga extra pengar till barnen eller eleverna.
2,7 milj kr försvinner ur budgeten på grund av att internräntan sänks från 1,5% till 1%. Detta gäller för övrigt också alla nämnder. Det är ett nollsummespel, men innebär att kostnaden för nya investeringar blir lägre när räntan sänks. Det kan också nämnas att de 15 milj kr som BUN fick i år är ramhöjande, dvs BUN får pengarna även de kommande åren. Men som sagt, BUN fick dem i år så det blir ingen höjning nästa år jämfört med i år…
I förslaget påpekas att:
“de aviserade riktade statsbidragen av generell karaktär avseende skola och äldreomsorg kommer att hanteras via särskilda beslut. De ingår således inte i mål- och resursplan 2021‐2023.”
Jag är inte säker på vad det här är för pengar eller hur mycket. SKR skrev i varje fall så här i ett cirkulär den 22 september:
”Sammantaget satsas det cirka 800 miljoner kronor mer på skolan år 2021 än vad som aviserats föregående år. För år 2022 och 2023 innebär budgetpropositionen dock en minskad satsning på skolan med 300 respektive 400 miljoner.”
Vänersborg får mindre än 0,5% av 800 milj, dvs ungefär 3,5 milj kr extra år 2021. Det är inte mycket att komma med….
BUN får inte de pengar nämnden behöver. Nämnden får inte de 2,6 milj kr som den räknade med för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan hade ytterligare 7,7 milj kr behövts för ökade kostnader för fler barn och elever. Det tycks inte heller som om nämnden får full kompensation för de ökade hyreskostnaderna, 1 milj saknas. Besparingarna, som nämnden tvingas vidta, kan också leda till minskade statsbidrag på ca 36 milj kr… Dessutom minskar bidragen från Migrationsverket med 6 milj kr…
Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Igen. De styrande satsar inte på förskolan eller grundskolan. De skjuter inte till några extra resurser för t ex mindre barngrupper, fler lärare eller förbättrade resultat i skolan. Jag påminner mig att konsultföretaget Public Partner i sin genomlysning skrev:
“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen.”
Om de tre styrande partiernas budgetförslag får majoritet i kommunfullmäktige så ställs BUN inför nedskärningar. Det kommer säkerligen att innebära lägre personaltäthet, större klasser och barngrupper, sämre arbetsmiljö för både lärare och elever, högre sjukskrivningstal, sämre kunskapsresultat osv. Det kommer också att kunna leda till nedläggning av skolor, nedläggning av Lanternan, dvs “nattiset”, minskat öppethållande på förskolor och fritidshem osv. De styrande partierna har emellertid skrivit in i förslaget att:
“Eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut.”
Det betyder att en nedläggning av Mulltorp och Rösebo måste upp i fullmäktige som ett eget ärende och beslut. Vilket skulle ha skett ändå, utan denna pekpinne. Och sedan går de styrande in i barn- och utbildningsnämndens domäner och vill att kommunfullmäktige ska bestämma att:
“Barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska även fortsättningsvis tillgodoses.”
Det betyder att partierna vill att Lanternan ska finnas kvar. Det vill i och för sig jag också men det innebär att BUN tvingas spara på något annat. Kunde inte de styrande istället gett nämnden lite mer pengar till Lanternan…?
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nästa år passerar nämnden den magiska miljardgränsen. Nämndens budgetram föreslås fastställas till 1.005.066.000 kr. Om det blir tillfälligt eller inte återstår att se. Nämnden får nämligen ett tillfälligt tillskott på 4 milj kr 2021 och 2022 Medlen ska användas för att bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen. Det hoppas de styrande ska leda till att kostnaderna för försörjningsstöd (“socialbidrag”) minskar. Och det hoppas vi väl alla. Tanken med satsningen är helt klart positiv.
Den budget som föreslås socialnämnden kommer inte att räcka på långa vägar. Socialförvaltningen skulle behöva ytterligare 17,8 milj till försörjningsstöd och 4 milj kr till flyktingmottagning. Nämnden får inte dessa pengar. Och nämnden får inte heller spara genom att avveckla arbetsmarknadsenheten (läs: flytta enheten). Förvaltningen beskriver även de svårigheter som finns att spara mer i verksamheterna, eftersom stora “effektiviserande” åtgärder redan vidtagits under de senaste åren inom t ex äldreomsorgen, personligt stöd och omsorg.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Det är bra, men, som med BUN, det är ju inga pengar som går till verksamheten. Det gör däremot 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir något mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag 
inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…
Vi ska också komma ihåg att Kultur- och fritidsförvaltningen skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr. Men förvaltningen äskade inte dessa pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav var, och är, stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den budgetram som kommunstyrelsen föreslog i våras.
För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går tydligen pengar med automatik…
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en utökning av budget med 1,3 milj kr. Pengarna ska gå till:
“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”
Nämnden föreslår att den får höja avgiften för VA-taxan (brukningsavgift) med 10% (i år höjdes taxan med 10%) och anläggningsavgifterna med 5% (den höjdes också i år, med 5%). Om nämnden får som den vill höjs också renhållningstaxan med 6% (den höjdes med 5% i år). Det finns ingen diskussion om dessa taxehöjningar, men det beror säkert på att de kommer upp i fullmäktige som egna ärenden.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. De styrande tycker att det räcker med 1 miljon. Det ska räcka till båda sakerna tycker dom.
Kommunstyrelsen
I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslag till Kunskapsförbundet Väst. KFV får 8 milj kr, 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget. 3 milj kr vill Benny Augustsson och de styrande ge till socialt förebyggande insatser, kopplade till de kommunala mål som handlar om “jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.” Det här är 
något nytt, vad jag vet. Det är onekligen något positivt, även om jag inte riktigt vet hur det är tänkt. Pengar till “studieresultat”, men inte till barn- och utbildningsnämnden eller Kunskapsförbundet? Vem ska då ha pengarna, och till vad? Det andra målet, “jämställda och jämlika förutsättningar”, verkar vara en eftergift till Vänsterpartiet och Bo Silfverberg (V) som använde formuleringen i en reservation i Kultur- och fritidsnämnden i våras. Man kan dock notera att 3 milj knappt är mer än “en fis i vinden”. Den minimala summan blir sannolikt mer ett “plakat” och mindre en ”verkstad”.
Investeringar
Det ingår även investeringar i en mål- och resursplan. Och för att ta det lite kort och översiktligt.
Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2021‐2023, och innehåller investeringar för sammanlagt 1.499 miljoner kr. Det första året planeras investeringar för 596 milj.
Fastighetsinvesteringarna står för 46%, 817 milj kr. 585 milj ska investeras i förskolor och skolor, 48 milj till “framtida kök”, 36 milj till en ny sessionssal, 30 milj till särskilda boenden och 28 milj kr till idrottsanläggningar.
VA-investeringarna uppgår till totalt 318 milj kr under treårsperioden. VA-utbyggnaden fortsätter med Vänersnäs och 150 miljoner ska investeras i Holmängens avloppsreningsverk.
Exploateringsbudgeten är på 109 milj kr. Det ska investeras bland annat på bostadsområden i Öxnered/Skaven, gångtunnel på Holmängen, ny väg och biltunnel på Skaven och industrimark på Trestad Center.
Vänersborg står inför oerhört stora investeringar. Och naturligtvis måste kommunen låna till en stor del av dem. Det borde vara en stor uppgift att prioritera bland alla investeringar. Alla kanske inte är nödvändiga, eller åtminstone kan skjutas på.
Slutsatser
Det vi ser är en budget från S+C+MP som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots att årets överskott beräknas till 174 milj kr. Dessa pengar får enligt en obegriplig svensk lagstiftning inte föras över till nästa år. Men med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder. Då hade kommunen kunnat ta med sig överskott från ett år till ett annat. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.
Och det är obegripligt.
De styrandes budgetförslag (1/2)
De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokrater, center- och miljöpartister, har presenterat budgetförslaget för nästa år, 2021. Rent formellt är det faktiskt bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som står bakom förslaget, men det råder inget tvivel om att han har tagit fram det tillsammans med sitt eget parti och de andra partierna i styret.
Budgetförslaget är en ganska diger lunta trots att det bara består av 33 sidor.
Bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån. I denna första del av bloggen och presentationen av budgetförslaget tänkte jag faktiskt hålla mig enbart till denna “allmänna” del. Det betyder att själva det konkreta budgetförslaget från de styrande partierna inte presenteras förrän i del 2. Till besvikelse för några, men förhoppningsvis kanske TTELA hinner berätta mer. Annars får ni bloggläsare vänta någon dag…
Budgetförslaget börjar med att beskriva kommunens inriktningsmål, vad god ekonomisk hushållning är, finansiella mål för kommunen och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
I budgetförslaget sammanfattas god ekonomisk hushållning på följande sätt:
“God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs även reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningar till kommande generationer.”
Jag ska inte gå in djupare på varje avsnitt, men just när det gäller riktlinjerna kan det vara läge för ett nedslag. Kanske inte i första hand för att det avspeglar några partipolitiska skiljaktigheter utan för att det ändå är förutsättningar och principer som skulle kunna både diskuteras och ifrågasättas. Det är i avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” som en konflikt mellan ekonomi och lagar beskrivs, och det ganska översiktligt. Och alldeles för lättvindigt skulle jag vilja påstå.
Det står:
“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras)”
Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…
Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten.
Och dessutom vet vi att kommunens verksamhet och därmed budgetansvar är “uppdelat”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…
I en punkt strax senare konstateras också att nämndernas ansvar:
“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”
Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…
Jag har tidigare diskuterat konflikten mellan Skollagen och kommunens budget och hur det sätter rektorerna i en svår eller till och med omöjlig situation. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.) Men för kommunledningen med sin ekonomiska approach så finns det ingen konflikt – det är budgeten som gäller.
I avsnittet “Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” konstateras att resultatutjämningsreserven (RUR) maximeras till 50 milj kr. Det är lätt att få uppfattningen av underlaget att denna summa är den högsta som Kommunallagen tillåter. Jag tror dock inte att det finns någon sådan begränsning i lagen. Det är i så fall snarare ett beslut som fattades tidigare i Vänersborg, och beslut gäller ju som bekant bara så länge ett nytt fattas. I år med 173 miljoner i överskott borde betydligt mer pengar avsättas i resultatutjämningsreserven…
Resultatutjämningsreserven kan:
“disponeras i samband med budget/bokslut för att täcka underskott som har uppstått på grund av lågkonjunktur.”
RUR är alltså till för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. (Man avsätter medel till RUR under goda år och använder dem under dåliga.)
Lutz Rininsland (V) tar upp kommuners överskott och resultatutjämningsreserven i den aktuella och mycket läsvärda bloggen ”173 miljoner överskott? Nu är det kris!”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill nämligen att riksdagen ändrar lagstiftningen på området, så att årets stora överskott kan användas kommande år.
Budgetförslaget innehåller också en omvärldsanalys. Det kan låta tråkigt, men det är faktiskt en intressant och viktig läsning. Den internationella konjunkturen beskrivs, pandemins effekter och kommunsektorns ekonomi osv.
Lågkonjunkturen förutspås pågå till 2023, även om en återhämtning börjar redan nu i slutet av 2020. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.
Pandemins effekter på de kommunala verksamheterna beskrivs så här:
“extremt tryck och omställningskrav på sjukvården, smittspridning i äldreomsorgen, övergång till distansundervisning i gymnasieskolan, ökat tryck på socialtjänsten och ekonomiskt bistånd, inställda sport- och kulturevenemang, minskad kollektivtrafik med mera.”
Det är en ganska bra sammanfattning, även om perspektivet från golvet saknas. Effekterna på personalen inom äldrevården, hemtjänsten, förskolan och skolan i form av sämre arbetsmiljö, sjukskrivningar etc nämns inte.
Den här allmänna delen som beskriver det ekonomiska läget i världen, Sverige och Vänersborg avslutas med ett nedslag i “befolkningsfrågan”. Så här ser befolkningsprognosen ut för Vänersborg de kommande åren:
Tabellen sammanfattas i texten på detta sätt:
- “Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 3.000 personer från 2018 till 2028 eller ca 1 % per år.”
- “Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 93 personer per år. Detta är kopplat till ett ökat bostadsbyggande av småhusområden.”
- “Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) står för en stor del av ökningen, 23 % eller 311 personer.”
- “Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 791 personer fram till år 2028.”
Det här höga demografiska trycket kommer, skriver man i förslaget, att ställa krav på:
“en fortsatt hög investeringsnivå i de kommunala verksamheterna. Även inom vatten och avloppsnät (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora. Dessutom finns ett stort underhållsbehov på befintliga fastigheter. Framtida driftkostnader som blir följden av gjorda investeringar är ett stort åtagande.”
Det är på sätt och vis helt riktiga konstateranden som görs i förslaget, men jag upphör aldrig att förvånas över ekonomernas återhållsamma eller pessimistiska framtidsvisioner. Och därmed de styrande politikernas. Det är samma varje år, det tycks alltid gå åt skogen om de får “bestämma”. Och det har det kanske gjort… Det tycks ju alltid vara neddragningar av välfärden på vartenda område under de senaste åren. De gamla, de sjuka, barnen och eleverna får inte de resurser som behövs för ett värdigt liv eller en bättre framtid. Men samtidigt har kommunen gått med överskott vartenda år, och varje år med mer eller betydligt mer än vad som prognostiserats. Med en oslagbar topp i år på beräknade 173 miljoner kronor…
Det här krävs för att klara välfärden enligt de som står bakom skrivningarna i budgetförslaget:
“För att möta de ökande behoven och förbättra kvalitén på all verksamhet kommer det att behövas omfattande åtgärder som effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.”
Nästa del av denna blogg ska handla om det som rubriken anger – de styrande partiernas budgetförslag. Du kan från och med nu, 25 oktober kl 19.25, läsa om detta förslag – om du klickar på ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.
Värme, kyla och budget 2021
Det har varit lite upp och ner i sommar. Juni var kanonhet och juli slog rekord åt andra hållet. Stundtals trodde man att hösten var kommen. Men så slog vädret om igen och augusti blev hetare än någonsin. Till och med Vänervattnet letade sig upp till över 20 grader, vilket naturligtvis gladde en gammal simskoleelev från en av legendaren Arne Anderssons barnkullar på Ursand. Så varmt var det aldrig i vattnet på 60-talet.
Det brukar däremot alltid vara varmt i vattnet på Vattenpalatset. Men pandemin ledde tidigt till att Vattenpalatset tvingades låsa sina portar, redan den 25 mars. Och självklart innebar det även ett ekonomiskt avbräck för det kommunala aktiebolaget. Kommunstyrelsen beslutade därför i våras att Vattenpalatset skulle tillföras ett förlusttäckningsbidrag på 2,5 milj kr. Då hoppades ledningen att badet skulle öppna igen i augusti-september. Men det torde knappast bli aktuellt och därför kan man nog tänka sig att Vattenpalatset kommer att behöva ytterligare några miljoner senare i år. Det är för övrigt pengar utöver de 7,6 milj kr som badet årligen får i ägartillskott. (Plus en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.)
Så det har varit tur för vänersborgarna att det under pandemin har gått att bada i den varma sjön. Även om åskväder med störtregn och kanadagäss i en symbiotisk förening ibland har lyckats förorena vattnet så till den milda grad att det inte har gått att bada på Skräcklan, Sikhall eller Nordkroken. Denna sommar har emellertid kommunen äntligen gjort något åt gässen. Jägare har skjutit några stycken och det har blivit betydligt bättre, åtminstone på Skräcklan. Det tackar vi för, och hoppas att jägarna nästa sommar också tar itu med fiskmåsarna…
I den nästan tropiska sommarhettan spolade ett antal vaktmästare på kultur och fritid under några veckor upp isen i arenan:
“I flera veckor har vaktmästarna på Arena Fritid jobbat med att lägga is i Arena Vänersborg och Ishallen.”
Det skrev Vänersborgs kommun på Facebook den 5 augusti. Kommunen som faktiskt rankades som nummer 3 bland landets kommuners Facebooksidor under andra kvartalet i år. (Se här.) Det gällde:
“högst influens på sin närvaro”
Det är läge att gratulera kommunens informatörer för den bedriften.
På grund av pandemin tvingades tyvärr ungdomarna från Norge att vara kvar hemma i Norge, så IFK Vänersborg hade bara en veckas bandyskola. Det blev således inte så mycket åkt på den nyspolade isen som det var tänkt. Och det åks egentligen fortfarande inte särskilt mycket. Det är väl ungefär 3-4 pass per dag på vardagarna, ett pass på fredag kväll och på lördag kanske det är någon träningsmatch. Det blir dyra träningspass för kommunen…
IFK:s elitsatsande damlag har använt en del av dessa träningspass. Damerna gick igår in på sin tredje träningsvecka. Laget ligger därmed före herrarnas A-lag i träningshänseende. Herrarna snörade inte på sig skridskorna förrän i förra veckan. Även Gripen och Blåsut har ungefär två pass per vecka. Vänersborgarna i gemen får 
däremot vänta ytterligare på att få debutera i arenan… Allmänhetens åkning är på grund av den ökade risken för smittspridning inställd tills vidare.
Den tidiga isläggningen kostar den kommunala kassan några hundratusen kronor extra varje år antar jag. Hur mycket har jag inte fått svar på än, men frågan är ställd. Annars kostar ju arenan årligen ungefär 20 miljoner netto. Det är också tänkt att arenan ska få en ny takduk mm för 22 milj kr nästa år…
Det stängda äventyrsbadet kostar kommunen stora pengar, vilket det i och för sig gör även om det hade varit öppet för allmänheten, och det kostar stora pengar att spola upp is i värmen, vilket arenan gör även om det inte hade varit någon is förrän i typ oktober. Men det är pengar som betalas utan större diskussioner. Om det nu blir några diskussioner överhuvudtaget. För det mesta sker tilldelningen av pengar på rutin. Vattenpalatset och arenan har ju alltid fått sina miljoner… Det finns knappast några politiker som ifrågasätter detta.
Men pengar, andra pengar, kommer en stor del av de politiska diskussionerna att handla om de närmaste veckorna… Budgeten för nästa år har nämligen inte tagits än…
Budgetarbetet startade som vanligt under våren, men coronan ställde naturligtvis till det även här. Det beslutades att budgetprocessen skulle pausa. Budgeten skulle inte tas förrän i oktober.
Nu får budgetarbetet därför på sätt och vis börja om från början. Imorgon onsdag, och sedan redan på fredag (28 aug), träffas budgetberedningen för första gången i denna “nya omgång”. Budgetberedningen består, kort sagt, av representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige. Beredningen förbereder budgeten, bland annat genom att möta de olika nämndernas presidier och tjänstemän.
“Under våren hade det från alla nämnder lämnats in synpunkter och önskemål, men vad visste man i april och maj om utvecklingen?”
Det skrev Lutz Rininsland (V) på sin blogg häromdagen. (Se Rininsland, “När vet vi?”.) Det är mycket som har hänt i dessa pandemitider, det har uppstått en oerhört massa frågetecken. Det är osäkert både när det gäller intäkts- och kostnadssidan. Vilket naturligtvis också gör hela budgetarbetet väldigt osäkert. Och senast torsdag den 17 september ska partierna lämna in egna budgetförslag. Det har kommunledningen bestämt. Vilket är i det närmaste absurt. Som Rininsland skriver:
“Fyra dagar senare blir regeringens budgetförslag offentligt. Magdalena Anderssons ”paket” borde innehålla mängder av förslag som är av stor betydelse för kommunernas möjligheter att komma rätt igen 2021 och framåt.”
Partierna ska således lämna in sina budgetförslag innan de känner till viktiga, och kanske avgörande, ekonomiska förutsättningar…
Vänersborgs budget ska alltså beslutas i oktober. I stort sett alla kommuner fattar sina budgetbeslut i november. Men i Vänersborg måste tydligen allt göras annorlunda – och sämre…
I våras blev det uppenbart att de stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, samt kultur- och fritidsnämnden, behöver mer pengar för sina verksamheter. Det fick de inte i de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade innan pandemins konsekvenser stod klara. Men Vattenpalatset och Arena Vänersborg fick självklart sina miljoner…
Vi får se var det slutar denna gång när budgetberedningen har gjort klart “sitt jobb”. Ska kommunen spara på barn och ungdomar, gamla och sjuka, medan bad och bandy får sina pengar som vanligt? Det återstår att se.
Det har redan blivit kyligare i luften och man anar att hösten är på gång. Ändå har jag en känsla att det kan bli en het höst…
BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!
Den 15 juni hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. I måndags denna vecka kom protokollet.
Budgeten för 2021 var det stora ämnet för sammanträdet. Kommunstyrelsen hade ju fattat beslut om den budgetram som nämnden skulle hålla sig inom. Och ramen var alldeles för trång. Förvaltningen hade därför tagit fram ett förslag för 2021 som innehöll besparingar. Det ska emellertid noteras att det är förvaltningens skyldighet, den måste följa (lyda!) kommunstyrelsen. (Jag nämner detta därför att det finns vänersborgare som har den felaktiga uppfattningen att barn- och utbildningsförvaltningen vill spara. Så är det inte.)
Jag beskrev förvaltningens besparingsförslag mycket utförligt i en blogg och också, i vanlig ordning, argumenterade jag
mot det… (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) I en efterföljande blogg återgav jag fackens syn på budgetförslaget. De var också mycket negativa och kritiska. (Se “Fackens syn på budget 2021”.)
För att göra en lång historia kort. Barn- och utbildningsnämnden har fått kommunstyrelsens uppdrag att spara 12,9 milj kr år 2021. Och så här såg förvaltningens förslag till politikerna ut:
Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade 5 möjliga besparingsåtgärder, se “övriga möjliga åtgärder” (bilden ovan), som tillsammans skulle spara 10,5 milj kr. Om politikerna bestämde sig för att genomföra alla dessa 5, så skulle resten av verksamheten ”bara” behöva spara 2,4 miljoner. Om politikerna inte ville spara genom att genomföra några av de 5 åtgärderna, så skulle resten av verksamheten behöva spara alla 12,9 miljoner – genom minskad personaltäthet (förtätning av barn och elever samt personalminskning). Sedan kunde politikerna också kombinera dessa förslag på olika sätt. Det avgörande var att besparingssumman uppgick till 12,9 milj kr.
Förvaltningen hade också kopplat dessa åtgärder till konsekvenser. Och förvaltningen var mycket tydlig och hänvisade till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen. Så beskrivs konsekvensen av t ex minskad personaltäthet:
“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Och:
“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”
Förvaltningen fortsätter:
“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”
Jag har beskrivit åtgärderna och konsekvenserna utförligare tidigare. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.)
Så vad hände på nämndens sammanträde?
Här måste jag utgå från protokollet eftersom jag inte var närvarande.
Ordförande Mats Andersson (C) yrkade för de styrande partierna, S+C+MP, liksom Magnus Ekström (KD) för den borgerliga oppositionen, M+KD+L, att ställa sig bakom förvaltningens skrivningar och förslag om budgeten 2021 och bilagan om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans. Men sedan skilde sig förslagen åt när det gällde vad nämnden skulle spara på.
Vad ville partierna spara på?
De styrande partierna, S+C+MP, ville minska budgeten till verksamheten med 6,2 milj kr samt stänga helg-, kväll- och nattomsorg på Lanternan och också minska öppethållande på alla förskolor och fritidshem med 1 timme per dag. På det sättet sparade S+C+MP 12,9 milj kr.
Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, yrkade att BUN skulle spara in på alla de 5 åtgärder som beskrivs under rubriken “Övriga möjliga åtgärder”. Med andra ord skulle Laternan läggas ner och öppethållandet på förskolor och fritidshem minska med en timme per dag. Även skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle läggas ner, de fria busskorten tas bort och samverkan med kultur- och fritidsnämnden upphöra. Och då behövde man bara minska personalen med 2,4 milj kr.
Jag antar att det blev diskussion, kanske så hetsig och högljudd att inte mikrofonerna och högtalarna i de olika rummen behövdes. Vad vet jag. (Distans i Vänersborg betyder ju att det bara är någon vägg som skiljer partierna i kommunhuset…)
Hur som helst, det blev så småningom votering.
Förslaget från S+C+MP ställdes mot förslaget från M+L+KD. S+C+MP hade tillsammans 4 ledamöter, M+L+KD bara 3 stycken. Hur skulle SD:s 2 ledamöter rösta?
SD röstade med den borgerliga oppositionen…
Det betyder att förslaget från M+L+KD, framlagt av Magnus Ekström (KD), “vann” med 5 röster mot Mats Anderssons och de styrandes 4 röster.
Det betyder också att Vänersborgs kommun står inför nedläggningar av tre enheter nästa år – Laternan samt skolorna i Mulltorp och Rösebo. Såvida inte kommunfullmäktige antar en annan budget i oktober, med mer pengar till BUN, än den som S+C+MP har föreslagit och som antogs av kommunstyrelsen. Det finns också en möjlighet att kommunstyrelsen ändrar i budgetramarna, efter förslag från budgetberedningen, inför fullmäktiges behandling.
Jag vet inte hur den borgerliga oppositionen tänker, men jag antar att de säger nej till all neddragning (eller så mycket som möjligt) i de lagstadgade verksamheterna, t ex personalen/lärarna, och sparar på det som inte är lagstadgat.
Eller också är det “Göran Ericson-taktik” (uppkallad efter den legendariske chefen på fritidsförvaltningen). Den borgerliga oppositionen tror helt enkelt inte att kommunfullmäktige i oktober går med på de föreslagna nedläggningarna och ökar därför istället anslaget till BUN. Det är en möjlighet, men jag tror inte att de tänker så. KD har ju t ex tidigare drivit att Mulltorps skola ska läggas ner.
Det återstår att redovisa hur Vänsterpartiet agerade. V representerades endast av Magnus Lilja, eftersom undertecknad inte var närvarande och inte heller Eva Lindgren. (Vänsterpartiet har annars två ordinarie ledamöter i BUN.)
Vänsterpartiet står inte bakom de budgetramar som kommunstyrelsen har antagit. Det betyder att vänsterpartiet inte heller har röstat för besparingar i barn- och utbildningsnämnden. Därför hade Lilja (V) tänkt lägga ett yrkande där V sa nej till BU-förvaltningens besparingsförslag och istället yrka ytterligare 12,9 milj kr i budgetram. Med andra ord, samma summa som förvaltningen ansåg krävdes för att bibehålla samma kvalitet nästa år som i år.
Varför yrkade inte vänsterpartiet detta då? Jo, av den anledningen att ordförande Mats Andersson (C) visade en tydlig motvilja mot att acceptera yrkandet. Det uppfattades av flera ledamöter som om ordförande Andersson helt enkelt tänkte vägra att godta eller ”godkänna” det. Under en ajournering framförde också Mats Andersson sin ”motvilja” mot yrkandet i ett enskilt samtal med Magnus Lilja.
Resultatet blev att yrkandet inte behandlades i nämnden, trots att Lilja faktiskt hade framfört det. Betyder det att Lilja formellt inte yrkade eller att ordförande Andersson förvägrade honom att göra det? I protokollet står det inte en rad om detta, så för en utomstående är det inte möjligt att avgöra frågan.
Det vore kanske istället något för Förvaltningsrätten att ta ställning till… Ordförande Mats Andersson har ju varit föremål för överklaganden tidigare – och fått bakläxa av Förvaltningsrätten… (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Resultatet av “strulet” blev att Lilja (V) inte deltog i nämndens budgetbeslut.
Ordförande Andersson (C) skulle dock visa sig “snäll” (eller nåt) och tillät därför Lilja (V) att reservera sig mot beslutet. Och då gjorde ordförande Andersson ytterligare ett fel. Denna gång var det mycket tydligt och klart. Enligt kommunallagen kan man nämligen bara reservera sig om man har deltagit i ett beslut.
Kommunallagen 4 kap 27 §:
“En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.”
Och det gjorde alltså inte Magnus Lilja. Ur BUN:s protokoll:
“Magnus Lilja (V) deltager ej i beslutet.”
Jag vet inte riktigt hur ordförande Mats Andersson (C) tänker just nu. Igår ifrågasättandet av distansmötet och distansdeltagandet i Kunskapsförbundet. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.) Och i förra veckan det här…
Som “avrundning” på denna blogg så återger jag Magnus Liljas reservation. Det är en bra och läsvärd reservation.
“Jag vet att förvaltningen vänder på varje sten för att hitta möjligheter till besparingar och effektiviseringar. Frågan är om inte vägs ände är nådd här? Förvaltningen själv skriver ju att förslaget får ”stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter.” Med det här förslaget ifrågasätter jag om vi verkligen följer skollagen och arbetsmiljölagen? Är det någon som har räknat på vad det här kommer att kosta i ett samhällsekonomiskt perspektiv i form av ökade sjukskrivningar för personalen och barn som inte uppfyller kunskapskraven och därför kan hamna i utanförskap, för att nämna några tänkbara konsekvenser. Dessutom anser jag att det faktum att alla fyra arbetstagarorganisationerna har reserverat sig mot beslutet väger mycket tungt. För övrigt tycker jag att det är underligt att när det ska sparas så är det lätt att ta från dom minsta och svagaste. Antagligen för att man räknar med att denna grupp inte kan försvara sig.
Mot den här bakgrunden så reserverar jag mig.”
BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021
Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.
Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.
Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.
MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:
“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”
Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…
Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras.
De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.
Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.
==
Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023
Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.
Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.
Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!
Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.
Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.
Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.
Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.
Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.
Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.
Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.
Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.
Vänersborg den 2 juni 2020
Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet
BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021
I gårdagens TTELA (se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”) kan vi läsa att prognosen för Vänersborg kommun är ett överskott i kommunens budget vid årets slut på 88 miljoner kronor. Det kunde vi också läsa om i en blogg jag skrev för snart 2 veckor(!) sedan… (Se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.)
Tidigare har jag också skrivit om hur barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara drygt 17 milj kr i höst för att åstadkomma ett “plus-minus-noll-resultat” innevarande år. (Se “BUN (18/5): Money, money”.) Och det trots att förvaltningen räknar med att ta del av ökade statsbidrag, som man inte hade räknat med, under hösten på nästan 12 milj kr… (OBS! BUN har redan fått merparten av dessa 12 milj kr under våren. Detta faktum ändrar inget i de siffror som redovisas i resten av texten. Ändrat 12/6 kl 14.00.)
De extra inkomsterna tillsammans med de planerade besparingarna beräknas med andra ord ge nämnden ett förbättrat resultat på 29,2 milj kr – så att nämnden gör det prognosticerade noll-resultatet. Man kan ju alltid hoppas…
Besparingarna handlar bland annat om personal, det kan vara bra att ha i minnet:
“Omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Och då håller rektorerna redan hårt i plånboken. Det framgår tydligt när förvaltningen skriver i delårsrapporten:
“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”
Då ska vi också komma ihåg att nämnden redan har fått extra pengar under våren. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag på 15 milj kr för 2020. Dessutom beslutade staten under dessa Corona-tider om extra statsbidrag för sjuklöner (ca 4,5 milj). Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Och trots det ska det sparas i höst…
BUN får med andra ord, under 2020, extra pengar utöver den budget som kommunfullmäktige beslutade i juni 2019 på drygt 30 miljoner kr. Det är nästan så att man vill tro att nämnden har köpt och vunnit på en massa Bingo-lotter… Jag vet inte om kommunstyrelsen och betongpartierna hoppas och tror att BUN ska fortsätta “vinna på lotteri” även nästa år…
Kommer fullmäktige att öka budgeten för förskola och skola år 2021? Det vet vi inte förrän i oktober, det är då kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut. Inget tyder emellertid för närvarande på det.
På måndag, den 15 juni, sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan semestrarna. Tyvärr har nämndens ordförande Mats Andersson (C) återigen beslutat att ledamöterna måste närvara fysiskt i ett rum på kommunhuset för att få vara med…
På sammanträdet återfinns ärendet “Budget 2021”. Då förväntas nämnden att:
“godkänna och ställa sig bakom förvaltningens budgetförslag 2021; Mål- och resursplan 2021-2023 med tillhörande bilaga om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”
Eller så ställer sig nämnden inte bakom förvaltningens budgetförslag 2021…
Förvaltningen har tagit fram ett budgetförslag för 2021. Det innehåller besparingar, men det ska noteras att det är förvaltningens otacksamma uppdrag, som den är skyldig att utföra. Kommunstyrelsen har ju fattat beslut om de budgetramar som nämnderna måste förhålla sig till och så att säga “beordrat” nämnderna att hålla sig inom dessa.
Tycker nämnderna och förvaltningarna att budgetramarna ger oönskade följder och resultat för verksamheten, eftersom åtgärder tvingas vidtas, ska konsekvensbeskrivningar upprättas och skickas till budgetberedningen och kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Det kan hända, även om det är ovanligt, att budgetberedningen gör justeringar och ändringar i budgetramarna.
Det avsattes inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna i budgetramarna för 2021. Nämnderna fick i stort sett samma tilldelning som året innan. (Som var samma tilldelning som året innan. Som var samma tilldelning som…)
I kommunstyrelsens förslag är BUN:s budgetram på lite drygt 819 milj kr. (Se “Budgetramar 2021”.) Det innebär att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj (+1,9%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader till följd av fastighetsunderhåll. Som bekant fick ju BUN 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020 – de här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas pengarna. Centralt avsätts det också 44 milj kr till löneökningar – något som faktiskt inte görs i alla andra kommuner. Slutligen så sker det en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”.
Barn- och utbildningsnämndens kostnader kommer att öka under 2021. Förvaltningen beräknar en ökning med 12,9 milj kr. Det beror på att antalet barn och elever ökar och att hyreskostnaderna kommer att stiga. Det här är inget som nämnden kan “göra något åt”. Men det krävs åtgärder för att anpassa verksamheten…
Statsbidragen från Migrationsverket kommer att minska under 2021 med ytterligare 6 milj kr. Och istället för 9 milj räknar förvaltningen med att få endast 3 milj kr. Det motsvarar cirka 12 heltidstjänster.
När det gäller statsbidrag är viktigt att tänka på att om nämnden vidtar åtgärder som avser att minska personalkostnader, så påverkar det möjligheten för nämnden att behålla vissa statsbidrag. Förvaltningen har gjort en preliminär beräkning som visar att, om åtgärder görs för 12,9 milj kr, så riskerar BUN att få minskade statsbidrag med upp till i värsta fall 36,2 milj kr. Förvaltningen illustrerar detta i följande tabell:
36,2 milj kr motsvarar 72 tjänster… Det tål att särskilt kommunstyrelsen och fullmäktige tar sig en extra funderare över de föreslagna budgetramarna…
Förvaltningen har hittat nedanstående besparingsåtgärder. De överlåter till politikerna att bestämma vilka som ska verkställas.
Till dessa åtgärder är också kopplade konsekvenser. Och där är förvaltningen extremt utförlig och hänvisar till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen.
Den stora besparingsåtgärden är “minskad budget till verksamheten”. Det betyder bland annat större barngrupper i förskola och större klasser i skolan. Vilket leder till personalminskning…
Konsekvensen av en sådan åtgärd som minskad personaltäthet är, och jag citerar förvaltningen:
“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Och:
“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”
Förvaltningen fortsätter:
“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”
Det finns också möjlighet att spara på förskolan genom att stänga Laternan, dvs helg-, kväll- och nattomsorgen (jfr tidigare Nattugglan), och minska öppethållandet rent allmänt på förskolorna. Det drabbar naturligtvis föräldrar som har andra arbetstider än kontorstider. Båda åtgärderna strider mot intentionen i Skollagen.
Med “Omorganisation av verksamhet inom grundskola och fritidshem” menar förvaltningen att skolorna i Mulltorp och Rösebo ska stängas.
Kanske också några ord om åtgärden “Samverkansinsatser med Kultur- och fritidsförvaltningen”.
Det betyder att BUN avslutar:
“köp av orkesterklass, musikundervisning, barnkultur, Ung i Vbg, Schools Out samt Danspoolen.”
Förutom att en sådan åtgärd skickar “besparingsbollen” vidare till kultur- och fritidsnämnden så får den följande konsekvenser menar förvaltningen:
“Stark försämring av innehåll, utbud och kvalitet för eleverna. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande lärare.”
Åtgärden riskerar också att de förväntade resultaten inte uppnås:
“Försvårar måluppfyllelsen gällande ”den sociala inkluderingen ska öka”, ”elevers resultat ska förbättras” samt ”organisationen ska vara dynamisk”.”
Man kan väl också tillägga, och det känns nästan som att det blir ironiskt i sammanhanget, att två av hela kommunens inriktningsmål är:
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska.”
Med andra ord, det är som vanligt. De styrande i kommunen vill inte satsa de resurser på kommunens barn och ungdomar, på förskolan och grundskolan, som behövs.
Och på måndag får vi se vad de olika ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden tycker. Då måste de visa sina kort – vad tycker de är viktigast: att få en budget i balans eller att sköta verksamheten enligt Skollagens krav?
Vänsterpartiet ställer inte upp på några besparingar och nedskärningsplaner.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer