Arkiv

Archive for the ‘Centerpartiet’ Category

Socialnämndens pengar och Sörbygården

4 december, 2025 1 kommentar

Idag publicerade TTELA en fantastiskt bra insändare av Ann-Britth Fröjd. Den handlade om Sörbygården i Brålanda och var ett svar på en insändare från socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och några ledamöter och ersättare från de styrande i socialnämnden, Magnus Ekström, 1:e vice ordförande (KD), Daniel Tesfay (C) och Marika Isetorp (MP). (Se TTELA ”Det behövs moderna äldreboenden i Vänersborgs kommun”.) Jag tänkte publicera hennes insändare i detta inlägg.

Ann-Britth Fröjd är inte vem som helst. Hon har suttit i socialnämnden för Centerpartiet under många mandatperioder. Fröjd var en mycket kompentent politiker som respekterades av alla partier i kommunen.

Men först.

Flera har redan frågat mig vilket beslut kommunstyrelsen (KS) fattade igår om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 milj kr för 2025. 

I kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) ville de styrande partiernas representanter stanna vid 20 miljoner. I gårdagens sammanträde med KS så hade de ändrat sig. De lade fram följande beslutsförslag:

“Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 8,7 mnkr under 2025.”

Varken Benny Augustsson (S) eller Mats Andersson (C) motiverade varför de hade ändrat sig och istället föreslog en betydligt mindre summa till socialnämnden. Henrik Harlitz (M) stod fast vid sitt ställningstagande i KSAU och yrkade på 24,5 milj till socialnämnden, dvs den summa som en enig nämnd hade begärt. 

Det blev votering och oppositionspartierna ”vann” med 8-7. Så förslaget från KS till kommunfullmäktige blir alltså ett tillfälligt budgettillskott till socialnämnden på 24,5 milj.

Ärendet ska nu avgöras i fullmäktige – och där har de styrande partierna (S+C+KD+MP) numera majoritet, tack vare alla avhopp från SD. Eller rättare sagt, en votering i fullmäktige blir ”oavgjord” och så kommer ordförande Annalena Levin (C), som tillhör de styrande, att avgöra ärendet med sin utslagsröst. Det betyder att om ingen i Centerpartiet går emot partilinjen, representerad av Mats Andersson (C), så kommer det att bara bli 8,7 milj till socialnämnden…

Och nu Ann-Britth Fröjds insändare. (Se TTELA ”Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården”.)

==

Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården

Debattörerna skriver att det behövs stora satsningar på äldreomsorgen i Vänersborgs kommun de kommande åren. Det stämmer – men jag vill påpeka att satsningar behövs nu, inte bara i framtiden. I dag är äldreomsorgen snarare på väg att monteras ned. Att tomställa platser när behovet är mycket stort är förödande, särskilt när detta gjorts utan ordentlig dimensionering, vårdtyngdsmätningar eller andra nödvändiga underlag.

Debattörerna skriver att förvaltningen fått i uppdrag att utreda hur många platser som behövs i Brålanda ”för att långsiktigt möta behoven”. Ett sådant uppdrag borde självklart ha varit klart innan flyttkarusellen påbörjades. Problemet gäller inte bara Sörbygården, utan även den stora bristen på platser inom både särskilt boende och korttid i hela kommunen. Att då låta rum stå tomma framstår som fullständigt oansvarigt.

Konsekvenserna drabbar inte bara kommunen utan även sjukvården. När korttids och särskilda boenden saknar platser kan inte färdigbehandlade patienter skrivas ut från sjukhus. Sjukvården och kommunen är kommunicerande kärl – fungerar inte den ena delen, så faller hela kedjan. Resultatet blir överbelastad akutmottagning och en hemtjänst som pressas till bristningsgränsen medan anhöriga tvingas täcka upp.

Samtidigt nekas svårt sjuka och dementa personer korttidsplats och skickas hem trots omfattande behov. Var finns medmänskligheten och rätten till ett värdigt liv?

Jag vill också rätta felaktigheter: I Brålanda har Solhaga 24 platser och Sörbygården 32. Och toaletterna är inte ”för små”; personal har vittnat om att två kan bistå en boende utan problem.

Jag har fått ta del av flera beklämmande fall. Ett exempel: En svårt dement kvinna vårdas av sin make. När maken akut blir sjuk beviljas hon tre veckors korttid. Verkställs först efter fyra dagar, eftersom maken inte fick återvända hem så länge hon var kvar. Anhöriga fick ta semester. När han väl kom hem fick de besked att hämta henne – dagen efter ringde ett boende och meddelade att hon fått en permanent plats. Den borde funnits redan dagen innan. Är detta värdigt?

Att inte använda de tomma rummen på Sörbygården, som korttidsplatser, är svårt att förstå när kommunen samtidigt köper platser i andra kommuner. Eventuella besparingar äts upp av ökade kostnader och större belastning på både sjukvård och hemtjänst.

Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården. De som behöver omsorg nu kan inte vänta i fem eller tio år. Många lever inte så länge.

Ann-Britth Fröjd

Sörbygården: Så här gick det till i nämnden

27 september, 2025 Lämna en kommentar

I torsdags beslutade en oenig socialnämnd att tvångsflytten av de boende på Sörbygården omedelbart ska avbrytas. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.)

Det har varit, och verkar fortfarande vara, en del oklarheter och missförstånd om hur de olika partierna agerade kring Sörbygården.

Bakom beslutet i socialnämnden stod alla oppositionspartier dvs M+L+V+MBP+SD. De styrande partierna, S+C+KD+MP var för en tvångsflytt av de boende.

I oppositionen hade Moderaterna, Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna ordinarie ledamöter på plats. Liberalerna har ingen ordinarie ledamot i socialnämnden. På de styrande partiernas sida var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna representerade, medan Miljöpartiet inte har någon ordinarie ledamot.

I ärende 2 om delårsrapporten yrkade Ida Hildingsson (V) att delårsrapporten skulle godkännas men med ett yrkande om Sörbygården och omedelbar justering.

Beslutet blev:

“Socialnämnden godkänner delårsrapport augusti och helårsprognos 2025 med ändringen att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda, samt överlämnar rapporten till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.”

Det var 6 ja-röster för Nybergs och förvaltningens yrkande och 7 nej-röster mot. De 7 rösterna från oppositionspartierna var ett ja till Hildingssons förslag, dvs det som blev nämndens beslut.

Ärendet innehöll två voteringar (om direktjusteringen respektive strykningen av vakanshållningen) – båda voteringarna fick följande resultat:

Ledamöterna för de styrande partierna reserverade sig mot beslutet:

“Vi reserverar oss mot Ida Hildingssons tillägg ”att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården Brålanda”. Beslutet innebär stora svårigheter för nämnden att respektera MRP-beslutet där socialnämnden ska spara 45 Mkr och där vakanshållningen var känd redan i budgetbeslutet. Genom beslutet obstruerar socialnämnden direkt mot kommunfullmäktiges vilja och beslut. Dessutom har inte något som helst alternativ besparing presenterats.”

Reservationen skrevs under av Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Kenneth Borgmalm (S), Reidar Eriksson (S), Eva Andersen (S) och Daniel Tesfay (C).

De styrande partiernas perspektiv var att budgeten skulle komma i första hand, inte de boende på Sörbygården.

Lite senare på sammanträdet var det dags för Robin Skenhedes (M) initiativärende: “Sörbygårdens framtid – behov av politisk beredning”.

Initiativärendet hade fyra yrkanden

“1. Att socialnämnden lyfter frågan om en eventuell vakanshållning/nedläggning av Sörbygården och flytt av de boende till politisk beredning.”

“2. Att socialnämnden begär en fullständig utredning som belyser konsekvenserna för brukare, anhöriga, personal och ortens invånare, påverkan ekonomiskt, samt alternativa lösningar till vakanshållning/ nedläggning.”

“3. Att ärendet återrapporteras till nämnden för vidare behandling innan något vidare tjänstemannabeslut fattas.”

“4, Att pausa vakanshållningen tills ovan nämnda punkter genomförts och att tvångsflytten av de boende omedelbart avbryts.”

Partierna i opposition begärde också omedelbar justering.

Även detta yrkande stod M+L+V+MBP bakom. 

Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade avslag både till initiativärendet och till omedelbar justering.

Centerpartiets Daniel Tesfay yrkade:

“Eftersom det behövs en konsekvensbeskrivning p.g.a. förändringen då boendeplatser vakanssätts på Sörbygården skall framtagande av denna ske skyndsamt. Därför föreslås att socialnämnden kräver skyndsamt konsekvensbeskrivning och ingen tvångsförflyttning av vårdtagare. Ett erbjudande av nytt boende följer dock tanken med vakanshållning.”

Det var något märkligt eftersom han på ärende 2 röstade för att åtgärden om att vakanshållning av 24 platser på Sörbygården i Brålanda skulle finnas kvar i delårsrapporten.

Det var dags för beslut.

Efter votering beslutade nämnden att ärendet skulle justeras omedelbart. De styrande ville inte det, men det ville oppositionen. Röstsiffrorna blev återigen 7-6 i oppositionens favör.

Ordförande Nyberg ställde sedan Skenhedes (M) förslag mot Tesfays (C) förslag. Skenhedes förslag “vann” (utan votering) och det blev detta förslag som blev motförslag till ordförandes och de styrandes förslag, som alltså innebar en vakanshållning/stängning av Sörbygården.

Det blev votering.

Historien upprepade sig. 

Med 6 ja-röster för det liggande förslaget från förvaltningen och de styrande mot 7 nej-röster från oppositionspartiena beslutade socialnämnden att bifalla Skenhedes förslag. Det visade sig alltså att SD även denna gång röstade på de andra oppositionspartiernas förslag.

Voteringssiffrorna innebar att tvångsflytten av de boende på Sörbygården omedelbart ska avbrytas.

Det ska noteras att Daniel Tesfay (C) röstade på Nybergs och de styrandes förslag trots att Centerpartiets förslag var mer likt Skenhedes förslag. Centerpartiet röstade alltså i slutomröstningen att Sörbygården skulle vakanssättas/läggas ner. Det var tur att beslutet inte hängde på Centerpartiets röst…

Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Kenneth Borgmalm (S), Reidar Eriksson (S) och Eva Andersen (S) reserverade sig mot beslutet:

“Vi som reserverar oss anser inte att beslutet med att avbryta verkställandet av nämndens beslut från i maj är god ekonomisk hushållning utan försätter nämnden i en svår situation.”

Detta var slutorden i reservationen, som var ganska lång. (Det går att ladda ner protokollet på länken nedan. Reservationen finns på de två sista sidorna.) Det kan noteras att Centerpartiet inte reserverade sig mot beslutet.

Det var ett viktigt beslut som oppositionspartierna i socialnämnden fattade i torsdags.

Anm. Socialnämndens protokoll går att ladda ner här: “Protokoll Socialnämnden 25 sept 2025”.

===

Inlägg om Sörbygården:

KF Sörbygården (1): Nybergs argument

21 september, 2025 2 kommentarer

I onsdags skulle sammanträdet med kommunfullmäktige ha kunnat sluta efter en timme. Men så var det ett ärende, det sista på dagordningen… Det var en interpellation från undertecknad, gruppledare för Vänsterpartiet Vänersborg, till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Interpellationen handlade om äldreboendet på Sörbygården i Brålanda.

En interpellation är en fråga som en ledamot kan ställa till en ordförande i en nämnd. En interpellation skiljer sig från en (enkel) fråga på det sätt att samtliga ledamöter i fullmäktige kan delta i en efterföljande debatt. Och debatt blev det, den varade i drygt 2 timmar.

I interpellationen gav jag en bakgrund till frågan. (Hela interpellationen kan läsas här. Även ett skriftlig svar från Dan Nyberg hittar man här.) Min fråga löd:

“Är du beredd att ta upp ärendet på nästa sammanträde med socialnämnden att av fullmäktige begära tilläggsanslag för 2025 och extra budgetmedel för 2026 för att behålla Sörbygården som ett särskilt boende inom vård och omsorg?”

Jag försökte slå an tonen i interpellationen i mitt inledningsanförande:

“Tanken med denna interpellation var och är att vi ikväll inte ska diskutera vad som har hänt tidigare, vem som beslutade vad och när, vem som missuppfattade, vems fel det var osv. Nu ser vi konsekvenserna av MRP-beslutet – de boende på Sörbygården ska tvångsförflyttas mot sin vilja. … En flytt är en tragedi och det är fortfarande möjligt att stoppa nedläggningen och låta de äldre bo kvar på Sörbygården. Vi måste göra om och göra rätt.”

Min vädjan klingade ohörd. Representanterna för de styrande partierna visade ingen som helst vilja från talarstolen att göra om och göra rätt. Möjligtvis med undantag av Bo Carlsson (C). Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD) och Mats Andersson (C) hade inte någon önskan eller vilja att ändra beslutet om “tvångsflytt” av de boende. De var helt inställda på att beslutet skulle genomföras.

Efter mitt inledande anförande gavs som brukligt ordet till Dan Nyberg (S), interpellationen var ju ställd till honom. Det blev en lång utläggning – ca 25 min.

Alla i kommunfullmäktige är, inledde Nyberg:

“fullt ut ansvariga för dom konsekvenser som besparingarna inom socialnämnden nu innebär och då särskilt för våran äldreomsorg.”

Redan här tummade Nyberg på sanningen. Det stämmer dock att inget parti var beredd att ge hela den summa som socialnämnden begärde. Nyberg fortsatte:

“Vi i socialnämnden tycker det är fruktansvärt jobbigt att ta den här typen av beslut.”

Det här kom att diskuteras mycket. Partierna i opposition hävdade att socialnämnden, eller några politiker överhuvudtaget, inte hade fattat något beslut om tvångsflytt av de äldre på Sörbygården. Och strax efter påstod Nyberg också att det inte fanns något beslut om nedläggning av Sörbygården. Det var en argumentation som följde med hela kvällen från de styrande. Tvångsflytten från Sörbygården var “bara” en vakanshållning…

Begreppet “vakanshållning” var centralt för hela diskussionen. Socialnämnden hade nämligen föreslagit att en av åtgärderna för att spara, om nämnden inte fick de begärda pengarna för 2026, var:

”Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende”

Nyberg (S), Ekström (KD) och Andersson (C) hade en egen definition av vakanshållning. Det var helt enkelt att ett boende var tomt, men fortfarande hyrdes av kommunen… De försökte intala Vänersborgs invånare att tomställandet av Sörbygården bara var tillfällig… Men en sak var ju klar, vilket de tre naturligtvis inte kommenterade, för de äldre som bodde på Sörbygården var inte flytten tillfällig.

Dan Nyberg uppehöll sig länge i sitt inledningsanförande varför förvaltningen hade valt att vakanshålla just Sörbygården. Han angav ett antal skäl.

Fastigheten för äldreboendet Sörbygården ägs av en privat fastighetsägare, Hemsö. Det var inte bra, så fick det inte vara för en socialdemokrat. Så tolkade jag Nyberg. Jag undrar för övrigt om ledamöterna i C och KD höll med om detta? Den privata fastighetsägaren erbjöd dessutom brålandaborna:

“en mycket lägre standard i sina boenden uppe i Brålanda än vad det är nere i Vänersborg.”

Ja, boendestandarden sades till och med vara undermålig. Och Nyberg räknade upp en rad brister på boendet. Det var nog flera som följde debatten som undrade hur socialnämnden hade kunnat acceptera den här miljön för de gamla överhuvudtaget… Hur hade nämnden kunna hyra Sörbygården så länge med dessa undermåliga lokaler? Det lät nästan brottsligt – om det var sant… Och dessutom skulle ju lokalerna bara vara tomma tillfälligt…

Nyberg pratade flera gånger om att brålandabor är lika mycket värda och att de också ska ha lika bra boendeplatser som de äldre i Vänersborg. Visst, men var det verkligen ett argument för att tvångsflytta de äldre från Sörbygården…?

Hemsö har fått ett föreläggande från Räddningstjänsten Fyrbodal. Viktiga lagkrav angående brandskydd var inte uppfyllda på Sörbygården. Och, sa Dan Nyberg:

“… det här föreläggandet som Räddningstjänsten har lagt det innebär att anläggningen ska stängas i december 2025 om inte de här åtgärderna är genomförda. Och det kan jag nog säga att de är omöjliga att genomföra fram tills dess.”

Om detta stämde var ju hela debatten i fullmäktige i stort sett meningslös. Det var bara det att Nyberg töjde på sanningen. Det han sa stämde inte med verkligheten. Det fanns inget sådant här hotfullt föreläggande. (Jag återkommer till detta eftersom mer fakta har kommit fram i efterhand.)

Dan Nyberg (S) menade vidare att Sörbygården inte har varit fullbelagd de sista 5-7 åren. Det har varit 8 vakanssatta platser där. Och det stämmer. Under pandemin var det flera som inte ville flytta in i boendet på grund av smittorisken, och då stängdes en avdelning på Sörbygården. Avdelningen har varit stängd sedan dess. Det har alltså bara varit tre avdelningar igång, dvs 24 platser, i stället för 32. (Jag tror att den stängda avdelningen har fungerat som kontor för både chef och sjuksköterskor mm.)

I det här sammanhanget påpekade Nyberg att flera av de boende kommer från Vänersborg och helst ville flytta dit igen. Enligt personalen tar Nyberg ingen hänsyn till att de uttryckte det när de fick platserna men att flera av dem numera vill bo kvar i Brålanda. (Jag kände faktiskt en av dem, min tidigare tandläkare, men det var för några år sedan.) Det är bevisligen också så att äldre som velat ha en plats i Brålanda har fått det i Vänersborg. Hur många det är vet jag dock inte, och inte heller Nyberg av en diskussion på Facebook att döma.

 Slutligen delgav Nyberg ledamöter, anhöriga och åhörare att Hemsös boende var alldeles för dyrt. Solhaga, som ligger bredvid Sörbygården, ägs av ABVB och Sörbygården ägs av Hemsö. Och det är dyrare på Hemsö per kvadratmeter, fast det är i sämre skick. Nyberg har säkerligen rätt kring hyreskostnaden, men – var detta det vi diskuterade? Kostnaderna skulle kunna vara ett argument för vakanshållning, dvs att platser på boendet som blir lediga av naturliga orsaker, inte återbesätts. Men inte för den kommande tvångsflytten väl…? Kommunens hyresavtal löper ju ända till och med 2027.

Jag kan inte låta bli att undra hur mycket det nya boendet vid fd Östra skolan i Vänersborg kommer att kosta per kvadratmeter? Hela bygget beräknas just nu till en bit över 200 milj kr…

Ordförande Dan Nyberg (S) avslutade sitt långa inlägg med att man kan skapa oro eller hjälpa till med att dämpa den. Jag vet inte om någon kan skapa ytterligare oro än den som skapats av att de boende på Sörbygården och deras anhöriga har fått besked att de ska tvångsförflyttas?

Dan Nyberg blev emotsagd av många ledamöter från partierna i opposition. Jag återkommer till det och till några av de tvivelaktiga argument som Nyberg framförde från talarstolen i kommande blogginlägg – se KF Sörbygården (2): Finns beslut?”.

Anm. Det går att lyssna och se på interpellationsdebatten på kommunens webb-TV. (Ärendet är det sista på hela sammanträdet.)

===

Inlägg om Sörbygården:

De styrandes budgetförslag (2/2)

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “De styrandes budgetförslag (1/2)”.

I detta inlägg ska jag fortsätta att redogöra för de styrande partiernas, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, budgetförslag för 2026. Det finns nämligen ytterligare några nämnder som måste få pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag så att kommunen kan fungera.

Det ska dock upprepas att samtliga nämnder har fått justerade siffror för personalomkostnadspålägget (PO) och internräntan. För nämnderna blir detta ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras för höjningarna genom att budgeten justeras upp med motsvarande belopp. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Däremot tas pengar från nämnderna för att bekosta två tjänster “centralt” som ska arbeta med att göra kommunens inköp billigare. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2026 föreslås fastställas till 152.490 tkr (tkr=tusen kr). Nämnden får en miljon kr i ökad budgetram för driftskostnader för genomförandet av friluftsstrategin. Budgetramen utökas också med 50.000 kr för:

“kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2026 utökas med 61.000 kr vilket gör att nämnden får en sammanlagd budget på knappt 12 milj kr (11.828 tkr). 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker, nästan lite försynt, att den har identifierat:

“behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”

Nämnden får inga tillskott till dessa behov av de styrande trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer dock, precis som byggnadsnämnden, att eventuellt besluta om en indexhöjning av timtaxan i slutet av året för att täcka upp för kostnadsökningar.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna de senaste månaderna, men de ska arbeta vidare – både i år och nästa år. År 2026 blir deras budget nästan 2 milj kr (1.934 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Det är två stora nämnder kvar (och två små). Samhällsbyggnadsnämnden är en av de stora. De styrande tänker att kommunfullmäktige ska fastställa samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2026 till 115.661 tkr. Det tycks kanske inte vara så mycket pengar för en stor nämnd men nämnden har ansvar för kommunens fastigheter och investeringar. Alla andra nämnder betalar t ex hyror till samhällsbyggnadsnämnden.

De styrande partierna skriver i sitt förslag:

 ”Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårs-anslaget i budget 2025 om 1.000 tkr till exploateringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs-anslaget i budget 2025 för tomhyra av Norra skolan om 1.900 tkr kvarstår även under 2026.”

Samhällsbyggnadsnämnden själv skulle gärna se att den fick mer pengar, framför allt av näringspolitiska skäl. Nämnden anser att den borde få 12,7 milj kr i tillfälligt driftsanslag under 2026 till exploateringsområdet Sanden Södra (=södra Sanden) och 5,1 milj i ramökning till en projektorganisation för Sanden Södra. Det är mycket pengar, 17,8 milj kr. De styrande tycker inte att södra Sanden är lika högprioriterad som nämnden och S+C+KD+MP föreslår istället att nämnden ska få 6 milj kr för 2026. (Egentligen 5 milj eftersom nämnden har 1 milj innevarande år.) De föreslår ett tillfälligt driftsanslag på 5 milj till saneringskostnader och ett tillfälligt anslag på 1 milj för den planerade projektorganisationen.

Samhällsbyggnadsnämnden vill också ha en ramhöjning på 500.000 kr till:

”kapitalkostnader för VA-anslutning och fiberdragning till Bergagården.”

Det anser de styrande partierna att nämnden ska få.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i ett särskilt ärende, att brukningsavgiften för VA höjs med 8% och 5% för anläggningsavgiften inför 2026. Så kommer att bli fallet på fullmäktiges juni-sammanträde liksom att avfallstaxan höjs. Senare under året kommer nämnden eventuellt att besluta om:

“indexhöjning av timtaxan för att täcka upp för generella kostnadsökningar.”

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget på 1.226.050 tkr, drygt 1,2 miljarder kr. Ändå redovisar socialnämnden att den har behov av mer pengar, och behoven är onekligen stora. Utifrån kommunstyrelsens beslut om budgetanvisningar (“budgetramar”) i februari redovisade socialnämnden ett behov på sammanlagt ytterligare 48,9 mkr. Det avsåg:

“36.400 tkr inom individ- och familjeomsorgen (försörjningsstöd 12.900 tkr och placeringar barn och unga 23.500 tkr). Inom personligt stöd och omsorg är behovet 9.200 tkr för externa placeringar vuxna LSS och SoL. Inom nämnd och administration 3.300 tkr till följd av ökade kostnader för tjänstekatalogen 2026.”

Och om inte socialnämnden skulle få dessa ekonomiska tillskott skulle nämnden vara tvungen att vidta följande åtgärder:

“Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr, åtgärder för att minska kostnaderna inom ordinärt boende äldre med 35.000 tkr samt vakanshålla en tjänst inom nämnd och administration 1.000 tkr.”

Ytterligare en åtgärd som föreslogs var att avbryta lokalplanering/projektering av boende för personer med sammansatta behov samt serviceboende LSS under 2026-2028.

Socialnämnden menade också att den behövde en ramökning på 9,8 milj kr om den skulle kunna utveckla arbetet med att minska behovet och kostnaderna för placeringar. Nämnden anser att den behöver “satsa pengar för att senare kunna spara”. Det kan nämnas att de styrande har avsatt exakt denna summa, 9,8 milj, på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) De styrande tänker att fler nämnder ska vara involverade i arbetet, inte bara socialnämnden.

Vilka resurser tänker då de styrande partierna med socialdemokraterna i spetsen, som till och med har halva namnet gemensamt, tillföra socialnämnden? Nämnden får en del statsbidrag, lite drygt 3 milj kr på grund av en uppjustering av statsbidragen och 1,2 milj till skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens pengapåse får nämnden 700.000 kr till arbetsskor samt ytterligare 6 milj kr till nämndens förfogande.

Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också.

Valnämnden

För 2026 föreslår de styrande att valnämnden ska få 3.563 tkr eftersom det är ett valår. 2,8 milj av pengarna är tillfälliga och kommunen får dessutom ett statsbidrag på 1 mkr.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare personal och önskar pengar till en halv tjänst. Det får inte nämnden enligt de styrandes budgetförslag. Överförmyndarnämnden får sammanlagt lite drygt 6 milj kr för år 2026.

Övrigt

De styrande partierna har formulerat ett antal uppdrag till nämnderna och förvaltningarna. De flesta uppdragen ska utföras “inom ram”, dvs det kommer inga extra pengar. Men det finns några uppdrag som ska få lite pengar. Uppdraget att “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp” får 500.000 kr. Samma summa, 500.000 kr, går till uppdraget “sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”.

De styrande partierna budgeterar ett resultat för året (2026) på 10 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 66 milj kr. (10 milj kr är 0,3%.) Men då ska man också komma ihåg att de styrande har avsatt 20 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. Det är en stor post till kostnader som inte finns nästa år. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) 

Det finns en liten passus i budgetförslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som kan vara värd att återge som en avslutning på denna redovisning:

“Vid väsentligt försämrade ekonomiska förutsättningar kan det bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven eller resultatreserven. Kommunstyrelsen har då att lyfta frågan till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.”

Om tid medges ska jag presentera de andra partiernas budgetförslag också.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

De styrandes budgetförslag (1/2)

10 juni, 2025 1 kommentar

Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.

De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.

Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:

 “Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”

Och texten fortsätter:

“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”

Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.

De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:

“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”

Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…

Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.

En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:

“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”

Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.

Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.

Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:

“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)

Byggnadsnämnden

Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:

“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”

De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:

”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”

Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.

De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.

De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)

En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:

“tjänst för utveckling av stadskärnan”

Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…

Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:

”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”

Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.

Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse

25 maj, 2025 1 kommentar

Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.

Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.

Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:

“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”

Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:

“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”

Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…

Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.

“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”

Hmmm…

“Jag har aldrig…”

Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.

Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:

“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”

Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.

Sedan var det min tur.

De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (SeLidells begäran om entledigande som revisor”.)

För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:

“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”

Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….

Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…

Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…

“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”

Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.

Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:

”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”

Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.

Sedan var det jag igen…

Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Och fortsatte:

Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.

Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”

Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:

“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”

Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.

Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.

Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).

Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:

“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”

Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Dan Nyberg (S) slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.

Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.

Det blir en spännande fortsättning i kommunen.

PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

I alla delar – utom Sikhall

18 maj, 2025 1 kommentar

Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.

Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området.​ Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.

Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:

“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”

Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)

Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)

Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.

Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:

“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.

Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).

Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”

Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)

Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin. 

Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.

Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…

Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)

Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…

Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.

Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…

Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…

För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:”

Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:

“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).

Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.

År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.

Brottning i Hallevibadet?

Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att Hallevibadet skulle rivas.

Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…

För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.

Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.

Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige… 

Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”

Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…

Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?

Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…

Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?

Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.

Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.

Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet: