Arkiv

Archive for the ‘detaljplan’ Category

Ny interpellation om detaljplan i Sikhall

Vid det förra sammanträdet med kommunfullmäktige, den 16 februari, så ställde jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Jag fick ett mycket utförligt svar. Det föranledde en både lång och givande debatt om Sikhall. (Se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och “KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.) Trots att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tog till orda i debatten kunde jag ändå inte annat än att dra slutsatsen att det inte var byggnadsförvaltningen som var den huvudsakliga orsaken till att detaljplanen efter snart 7 år fortfarande inte var klar.

Ordförande Dahlberg upplyste mig också om att det fanns fler handlingar under en viss tidsperiod som jag inte hade fått ta del av. Efter några dagar fick jag de dokumenten också, förvisso i pappersform men ändå. Handlingarna styrkte mig i min uppfattning att detaljplanen hade “fastnat” på samhällsbyggnadsförvaltningen och -nämnden under avsevärd tid utan att arbetet hade gått framåt.

Av dessa orsaker skickade jag nu på eftermiddagen in en ny interpellation. Denna gång till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Om inget oförutsett inträffar kommer jag att få ett svar på kommunfullmäktige den 16 mars och det blir förhoppningsvis ett lika utförligt svar som det Bo Dahlberg gav. Wiklund utvecklar säkerligen det inlägg som han hade i den förra interpellationsdebatten.

Jag återger interpellationen nedan. Det går också att ladda ner den här, ”Interpellation till Wiklund”.

===

Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande

Efter ett initiativ från fyra fastighetsägare i Sikhall beslutade en enig byggnadsnämnd den 19 maj 2015 att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det var för snart 7 år sedan och fortfarande kan vi inte se någon färdig detaljplan framför oss.

Arbetet med planen har egentligen gått långsamt hela tiden, men just mellan februari 2018 och oktober 2020 verkade det inte ha hänt särskilt mycket i kommunen, arbetet tycks ha stått i det närmaste still i 2,5 år. Och med tanke på den interpellation som jag ställde förra fullmäktigesammanträdet till byggnadsnämndens ordförande, och de kompletterande pappersdokument som jag erhöll från byggnadsförvaltningen några dagar senare, verkade det inte bero på byggnadsförvaltningen utan på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Byggnadsförvaltningen har bland annat skrivit – “det tog lång tid innan samhällsbyggnadsnämnden i höstas till slut fattade beslut om att gå vidare” och “Så fort avtal [mellan samhällsbyggnadsnämnden och fastighetsägarna] finns på plats kommer planarbetet att återupptas…”

För att komma vidare med detaljplanen krävdes, och krävs, fastighetsrättsliga lösningar av olika slag. Det var också något som fastighetsägarna hade flaggat för redan 2015. Det krävs rådighet över en fastighet för att utföra vattenverksamhet. Det handlar t ex om att få till stånd ett avtal kring nyttjande av vattenområden för vågbrytare och småbåtshamn. Fastighetsägarna måste också komma till lösningar och avtal innan de kan bekosta alla de utredningar som är kvar att göra innan en detaljplan kan bli verklighet. De måste ju veta att detaljplanen kan upprättas innan de lägger ut stora pengar på utredningar. Bara en arkeologisk undersökning kostade 388.600 kr exkl moms år 2018.

Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i ett underlag till nämnden i okt 2020:

Fastighetsrättsliga åtgärder och avtal behöver ingås för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt. Åtgärderna behöver genomföras i förhållande till varandra för att nå eftersträvat resultat och därmed kan planarbetet fortlöpa.”

På våren 2020 behandlades ärendet i samhällsbyggnadsnämndens presidium. Vad jag förstår så fanns det då ett förslag på fastighetsrättsliga lösningar. Ärendet skickades tillbaka till förvaltningen. Den 17 september skulle ärendet behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, men bordlades. På sammanträdet den 8 oktober förelåg ett beslutsförslag från förvaltningen. Förslaget gick fastighetsägarna till mötes. Ordförande hade då ett annat yrkande, som gick emot förvaltningen. Ordförandes förslag blev också nämndens beslut. Det var ett förslag till lösning som fastighetsägarna inte kunde acceptera. Sedan har det inte hänt något mer. Det finns fortfarande inget avtal med fastighetsrättsliga lösningar.

Frågor:

  • Varför har ärendet tagit så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen?
  • Vad hände mellan våren 2018 och oktober 2020?
  • Varför skickades ärendet tillbaka till förvaltningen i maj 2020?
  • Varför bordlades ärendet på sammanträdet i september 2020?
  • Vad var det som föranledde ordförande att lägga ett beslutsförslag i oktober 2020 som gick mot den egna förvaltningen – efter att förvaltningen hade “ägt” ärendet i över 2 år?
  • Vad har hänt under 2021?
  • Hur lång tid ytterligare kommer det att ta innan ni tillsammans med fastighetsägarna hittar fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall?

Vänersborg 3 mars 2022

KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)

18 februari, 2022 1 kommentar

Efter att byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och undertecknad bloggare hade frågat, svarat och diskuterat interpellationen som jag ställde (se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)”) var det dags för andra ledamöter att delta i debatten. (Det går alltså att lyssna på debatten i kommunfullmäktige i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger.)

Först ut var Dan Åberg (M). 

“Jag tycker också att det är väldigt beklagligt att en detaljplan tar så lång tid.”

Sa Åberg, och fortsatte:

“Nu är det kommunen som drar det här i långbänk.”

Dan Åberg (M) lade också skulden för den långa handläggningstiden på kommunen, precis som jag. Han menade vidare att hela kommunen behövde utveckling och bostadsbyggande. Även Sikhallsområdet. I kommunens bostadsförsörjningsprogram ingår det också att det ska byggas villor i Sikhall, och det redan nästa år.

Och…

Åberg satte även fingret på en mycket viktig punkt – det lämnas inte längre några bygglov i Sikhall. Det finns ju ingen detaljplan! Motiverar byggnadsnämnden… Kommunen har stoppat utveckling i Sikhall. Åberg uppmanade kommunen att sätta fart. (Det här kommenterade aldrig Bo Dahlberg (S).)

(SD) begärde ordet. Moqvist sitter i byggnadsnämnden. Han sa att han förstod att fastighetsägarna var tveksamma till att bekosta t ex en arkeologisk undersökning innan de visste om det verkligen skulle bli en detaljplan. Blev det ingen detaljplan så var ju sådana undersökningar meningslösa. Och hur skulle de sökande kunna söka tillstånd för vattenverksamhet när de inte hade rådighet över fastigheten. Undrade Moqvist och förväntade sig svar från Dahlberg.

Jag vet inte om det var svar till Moqvist, men jag antar det. Dahlberg sa:

“Vänersborgs kommun sponsrar ju inte på något sätt någon utredning.”

Det hade nog ingen trott heller, eller begärt… Sedan höll Dahlberg med om att 7 år var en lång tid. Och att det inte var önskvärt från förvaltningens sida. Men det tar tid med kommunikationen sa Dahlberg, det var bland annat många telefonsamtal… Det verkade som om Dahlberg inte riktigt trodde på detta själv, utan konstaterade:

“Nånstans har det väl hakat upp sig. Exakt var någonstans det hakat upp sig, det har jag inte kännedom om.”

Och egentligen var det ju detta jag undrade med min interpellation – varför tar det så lång tid med detaljplanen i Sikhall? Vad har hakat upp sig?

Dahlberg förstod att fastighetsägarna inte ville bekosta utredningar om inte detaljplanen blev genomförd:

“Det är ju knutpunkten naturligtvis.”

Dahlberg menade att en ansökan om detaljplan måste vara komplett, dvs en ansökan skulle innehålla alla de nödvändiga undersökningarna. Och med den inställningen så kan man nog konstatera att då blir det ingen detaljplan… Tänkte nog inte bara jag.

Det här följde Moqvist upp i en replik och menade att det var en felaktig ordning. Många utredningar var onödiga om det av andra skäl ändå inte skulle bli någon detaljplan.

Jo då, jag hade fler inlägg… (Och då är vi 26.15 min in i inspelningen – klicka här.) Jag påpekade liksom föregående talare att kommunen måste komma överens om fastighetsrättsliga lösningar innan fastighetsägarna kan gå vidare med alla nödvändiga, och tycks det mig, mindre nödvändiga, utredningar…

Bo Dahlberg (S):

“Det är klart att det finns lösningar och tjänstemännen får väl jobba vidare med det här.”

Och försäkrade att hela nämnden gör vad den kan för att “det här” kommer till stånd:

“för det kommer att bli så väldigt mycket bra. Det blir ett lyft för Vänersborgs kommun. Det är ingen tvekan om det.”

Och det var ett viktigt konstaterande. Och hoppfullt. Tror jag…

Och så gick också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) med i debatten. Eller rättare sagt, han framförde enligt egen utsago fakta i debatten. (Och då är vi 29.00 min in i inspelningen.)

Wiklund sa:

“Vi ser politiskt det också som väldigt positivt det här. Vi har försökt att politiskt skynda på med det vi kan, när vi har fått våra ärenden i den här frågan på bordet. Det har ju tagits ett beslut i nämnden att vi är positiva till dom fastighetsregleringarna som behövs för att iordningställa den här planen utifrån dom inriktningsmålen som finns i översiktsplanen, som det har hänvisats till här förut. Det beslutet är taget, politiskt. Vi är positiva till att sälja mark och reglera mark, så att fastighetsägarna kan utföra dom önskemål och tankar dom har kring det här med sin fastighet och sin plan. Och när det gäller talet om verksamhet i vatten, jag tror Torbjörn var inne lite grann på det, att man måste ha tillgång till vatten. Det har även i det politiska beslutet tagits ett inriktningsbeslut att vi är villiga att sälja vattenområde till fastighetsägare som behöver bygga då vågbrytare så att man ska kunna söka… vatten… arbete i vatten. Så politiskt har vi tagit dom besluten och vi har också då ställt oss positiva om önskemål om servitut i kommunens fastighet om det behövs för nån verksamhet. Och vi har skrivit under ett markanvisningsavtal som gör markägarna där, ge dom ensamrätt till marken så att säga så det är ingen annan som kan komma och handla upp marken av någon anledning. Politiskt har vi försökt hjälpa till så gott vi bara kan och givit dom signalerna att bli positiva till dom fastighetsförändringar som behövs, regleringar och försäljningar för att intentionerna ska kunna uppfyllas.”

Jag citerar Anders Wiklunds inlägg i sin helhet. Jag tror nämligen att fastighetsägarna har synpunkter på vad Wiklund säger. Jag har själv en del funderingar, men dom återkommer jag till. Jag kan dock inte låta bli att notera att samhällsbyggnadsnämndens ordförande använde ordet “politiskt” hela 6 gånger i sitt anförande. Det är lätt att få tanken att han gör det för att avgränsa sig mot sin förvaltning och sina tjänstemän, kanske till och med mot sin förvaltningschef… Men det är rena spekulationer från min sida.

Till sist begärde Gunnar Lidell (M) ordet. Och det han sa var mycket väsentligt. Därför återger jag också hans anförande ordagrant.

“Det här med rådighet som det talas om från byggnadsnämndens ordförande och samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Kommunen har ju haft rådighet över delar av Sikhallsviken sedan väl 15 år ungefär och mig veterligen så har väl inte nåt större underhåll som röjning av strandnära, dom här strandängarna. Det har hänt en gång så vitt jag kommer ihåg och då blev det lite fel. Sen händer ingenting. Förbuskningen ökar på och jag tänker osökt på den här, platsvarumärket Vänersborg. Jag har ju varit engagerat i många år i Vänersamarbetet och en av de saker som efterlysts i Vänerkommunerna är möjligheten att från allmän väg, alltså för allmänheten att se Vänern. Väldigt många vägar går en bit ifrån Vänern. Här runt Sikhallsviken, i alla fall en skapligt stor del av Sikhallsviken är kommunal mark mellan allmän väg och Vänern. Och där låter Vänersborgs kommun kan man säga, låter buskarna växa så att det krävs häckningsbeskrivningar på fåglar i området där det egentligen är gamla beteshagar. Ihop med detta hänger ju det faktumet att Vänern inte fryser till och stiger och sjunker i vattenstånd, men kommunen ska nog försöka och lägga manken till med att underhålla den mark man har för att underlätta tillgängligheten för allmänheten som ju var avsikten när man köpte, eller förköpte fastigheten.”

Gunnar Lidell påtalade mycket riktigt hur kommunen har misskött sin mark på många sätt. Gamla beteshagar har växt igen så att det har blivit “sly”-skog, där fåglarnas häckning måste undersökas… Lidell avslutade med att påminna, i varje fall de som är insatta och/eller har läst “Historien om Magnus Larsson”, att den mark det handlar om har kommunen förköpt, vilket är ett finare ord för – exproprierat, från en av fastighetsägarna, Magnus Larsson…

Det finns anledning att återkomma till detaljplanen i Sikhall.

KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)

17 februari, 2022 1 kommentar

Det blev ett mycket långt sammanträde med kommunfullmäktige igår. Mötet avslutades inte förrän strax efter kl 22.

Det finns många och viktiga ärenden att redogöra för, men denna blogg ska bara handla om min interpellation till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen handlade om varför detaljplanen i Sikhall fortfarande inte är klar, trots att det har gått 7 år. Och att kostnaden hittills uppgår till upp mot 1,5 milj kr, som fastighetsägarna till största delen ska betala. Du kan läsa min (V) interpellation här och det skriftliga svaret från ordförande Bo Dahlberg (S) här. Det går också att lyssna på debatten i kommunfullmäktige på kommunens webb-TV – klicka här (klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger på sidan).

Debatten tog hela 34 minuter, och det var flera ledamöter som deltog i diskussionen. Dock började debatten med att jag redogjorde för interpellationen och sedan läste ordförande Dahlberg upp det skriftliga svaret. Det innehållet kan man läsa sig till på länkarna ovan. Eftersom Dahlbergs svar var så långt fick jag tillfälle att kommentera det han hade sagt, innan han fortsatte med att redogöra för ”del 2” av sitt skriftliga svar. (08.55 min in i ärendet.)

Enligt Dahlbergs svar låg skulden på den långa handläggningstiden på fastighetsägarna. Det ansåg jag var fel, det föll på sin egen orimlighet. Fastighetsägarna ville självklart att detaljplanen skulle bli klar fortast möjligt och de ville självklart inte betala mer än nödvändigt. Jag tvivlade också starkt på att det skulle ta 7 år för Vänersborgsbostäder, Skanska eller Serneke, eller Bert Karlsson i Ursand, att få till stånd en detaljplan:

“Är det någon som inbillar sig att det skulle ta 7 år? Nä, Det händer bara inte… Det händer inte Serneke. Det händer inte Bert Karlsson. Det händer bara i Sikhall.”

Det är inte alltid så lätt att upprätta och genomföra en detaljplan, fortsatte jag, även om fastighetsägarnas planer för Sikhall överensstämmer med kommunens, som de uttrycks i t ex översiktsplanen. Det är inte bara byggnadsnämnden som är inblandad utan även samhällsbyggnadsnämnden. Men det gör det oerhört viktigt att det sker ett samarbete inom kommunen mellan nämnder och förvaltningar. För fastighetsägarna, liksom invånare i allmänhet som vänder sig till kommunen, är kommunen en. Invånarna vänder sig till kommunen, de frågar och diskuterar med Vänersborgs kommun, inte med två kommuner. Det måste vara kommunens ansvar att samarbeta och synkronisera internt för att därigenom göra samarbetet så enkelt och smidigt som möjligt för invånarna. Och det har inte skett.

Som exempel tog jag ett avsnitt i svaret från Bo Dahlberg:

“Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn.”

Både VA-ledningar och markanvisningsavtal är kommunens ansvar (samhällsbyggnadsnämnden), vilket illustrerade det jag framförde. 

Bo Dahlberg fortsatte sedan att redogöra för sitt skriftliga svar. (12.10 min in i ärendet.) Fastighetsägarna, avslutade Dahlberg, vill köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta menade Bo Dahlberg var en stötesten – hur man skulle gå vidare med detta. Han menade också att kommuniceringen med sökanden har varit god, men:

“när det kommer ändringar på en ansökan då ställer det till det lite grann för tjänstemännen.”

Sedan var det återigen min tur. Jag kände mig tvungen att upplysa Dahlberg om att det här med fastighetsrättsliga lösningarna, som handlar om rådighet och vattenverksamhet, var med från början, redan 2015. De förslag som kommunen har framfört har inte accepterats av fastighetsägarna, och tvärtom. Det är inget konstigt, men då får man sätta sig ner och diskutera och hitta möjliga lösningar.

Jag tog också upp att det inte fanns något i diariet som visar att det har pågått något arbete under 2,5 år, mellan februari 2018 och oktober 2020. Efter att jag fick Dahlbergs svar på tisdag eftermiddag, där det stod:

“Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden.”

Så begärde jag ut handlingarna en gång till. Och igår onsdag kom beskedet att det har lagts handlingar på posten som bör vara hos mig “inom några dagar”. Om dessa handlingar ger upphov till fler frågor, så skulle jag återkomma vid ett senare tillfälle.

Dahlberg (S) skrev vidare i sitt svar om varför inget hände under de här 2,5 åren:

“väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.”

Det kunde jag inte riktigt acceptera. I en tjänsteskrivelse som jag har tagit del av handlade det snarare om en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Trafikverket ville att Vänersborgs kommun skulle ta hand om väghållaransvaret, men kommunen sa helt enkelt nej. Det var enligt de dokument som jag hade fått inte alls någon utredning som kommunen deltog i eller som tog tid.

Dahlberg skrev också i sitt svar att en naturvärdesinventering hade genomförts. Och det var ju korrekt. En sådan inventering tog naturligtvis sin tid, en sommar i det här fallet, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. Som fastighetsägarna fick betala.

Slutsatsen var, som jag såg det, att skulden för att detaljplanen inte var klar efter 7 år låg hos kommunen. Däremot ingav Dahlbergs svar och hans uttalande att han var positiv till en detaljplan ett hopp inför framtiden. Det verkade som att det kan hända positiva saker med detaljplanen. Förhoppningsvis går kommunen vidare, sätter sig ner med fastighetsägarna och kommer överens om de fastighetsrättsliga lösningar som krävs för att Sikhall ska kunna utvecklas enligt både kommunens och fastighetsägarnas planer.

Sedan kom andra deltagare med i debatten. (18.35 min in i ärendet.) Det kommer morgondagens blogg att handla om – se ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall

15 februari, 2022 2 kommentarer

Den 6 februari skrev jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Jag skrev en liten inledning och ställde sedan fyra frågor om varför det tar sådan tid för detaljplanen i Sikhall att bli klar. (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar på de fyra frågorna. De redovisar jag i sin helhet nedan. Imorgon onsdag ska frågorna och svaren diskuteras i kommunfullmäktige. Sammanträdet sänds för övrigt på kommunens webb-TV med början kl 18.00. Fram tills dess är det fritt fram för kommentarer på denna blogg. Kanske lämnas upplysningar som jag kan få användning av imorgon.

Du kan ladda ner min interpellation här och Bo Dahlbergs svar här.

===

Svar på interpellation om detaljplan för Sikhallsviken

Fråga: Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?

Svar:

Den huvudsakliga anledningen är att fastighetsägarna valt att avvakta med att gå vidare med nödvändiga utredningar. Processen har under delar av tiden legat vilande när olika avgöranden har inväntats. Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn. Sedan samrådet har dock det främsta hindret för fortskridandet av detaljplanearbetet varit att nödvändiga utredningar inte är gjorda.

Fråga: Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?

Svar:

Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden. Bland annat genomfördes naturvärdesinventering som upphandlades av kommunen, och där sedan kostnaden fördelades mellan parterna i enlighet med planavtal. Kontinuerligt under planprocessen har även många möten hållits och kommunikation förts mellan kommunens handläggare och andra sakägare och sakkunniga. Anteckningar från sådan kommunikation har inte alltid diarieförts såsom allmän handling eftersom det till stora delar rör sig om arbetsmaterial i ett pågående arbete. Under den nämnda perioden har bland annat väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.

Fråga: Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?

Svar:

Det är helt rimligt att en fastighetsägare står för plankostnaderna för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för exploatering på den egna fastigheten. I slutändan är det fastighetsägaren som också kan tjäna pengar på planen genom att till exempel sälja tomter eller hyra ut sjöbodar, båtplatser och campingplatser. Sett till vad andra planer kostar är det inte alls orimligt att kostnaderna för att utreda planområden av denna storlek landar på miljonbelopp. I detta fall har fastighetsägarna en trygghet i ett planavtal som begränsar kostnaderna för kommunens handläggning till 292 000 kr, och där kommunen även skrivit på att bekosta en femtedel av det trots att kommunen inte kommer att ha del av nya byggrätter i planen. Samtliga fyra fastighetsägare skrev under avtalet 2015 och det har inte inkommit något ifrågasättande av avtalet till byggnadsnämnden. Utöver handläggningskostnaderna tillkommer kostnader för utredningar, vilket klargörs i avtalet. Detta har tydligt kommunicerats från starten av processen och är helt normalt för alla planarbeten. Det är naturligt att exploatören tar kostnaderna för de utredningar som krävs. Två externa utredningar har genomförts fram till dagens datum – naturvärdesinventering och häckfågelinventering. Kostnad för naturvärdesinventeringen fördelades på samma sätt som handläggarkostnaderna enligt planavtalet. Häckfågelsinventeringen har bekostats av fastighetsägarna. Kommunen har hittills fakturerat fastighetsägarna sammanlagt 195 440 kr för

utgifter i planarbetet. Vilka kostnader som tillkommer kan inte preciseras idag, men det är troligt att det sammanlagt kommer att landa på 1–1,5 miljoner att fördela mellan de sökande fastighetsägarna.

Fråga: Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?

Svar:

När fastighetsägarna väljer att gå vidare med nödvändiga utredningar kan planarbetet gå vidare. Nästa steg efter det är granskning och därefter antagande. Kommunen kommer att prioritera att få färdigt planen så fort fastighetsägarna ger klartecken för att gå vidare. Fastighetsägarna har tidigare begärt svar på frågor kring planens utformning samt säkerhet kring rådigheten över mark och vattenområden för att kunna genomföra planerade projekt. Byggnadsnämnden har i oktober 2021 beslutat om inriktning för planarbetet i linje med önskemål från fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2021 skrivit på avtal om markanvisning för att ge efterfrågad säkerhet. Fastighetsägare har istället kommit in med ny begäran om att köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta har inte varit på förslag tidigare i planarbetet utan då har samtalet handlat om hur rådighet kan garanteras genom servitut eller liknande. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor kring kommunens markägande.

Frändefors 2022-02-13

Bo Dahlberg
Ordförande

==

Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Länsstyrelsen besökte Magnus Larsson

19 december, 2021 1 kommentar

Den 2 december skulle Länsstyrelsen göra syn på plats i Sikhall. Den blev inställd på grund av sjukdom. Nu har äntligen Länsstyrelsen varit i Sikhall och träffat Magnus Larsson.

Besöket satt hårt åt även denna gång, och det berodde inte på väglaget. Det hade snöat på natten och Gestadvägen är tillräckligt trafikfarlig som den är utan halka… Nä, representanterna från Länsstyrelsen hade vissa svårigheter att hitta till Sikhall. De körde helt enkelt fel, och när de väl kom fram så körde de förbi…

Till slut kom dock Länsstyrelsen, som tur var, fram till de andra väntande. Men det var liksom ingen bra eller förtroendefull början… De andra väntande på Sikhall var inte bara Magnus Larsson utan också tjänstepersoner från Vänersborgs byggnadsförvaltning.

Det var bra och viktigt att representanter för enheten för vattenärenden på Länsstyrelsen kom och fick se hur det såg ut i Sikhall. Länsstyrelsen är en synnerligen viktig part i målet. Den har mycket att säga till om, t ex när det gäller strandskydd, och den kan också ställa krav på utredningar etc.

Det handlar alltså om detaljplanen för Sikhall. Fastighetsägarna beställde ju en sådan för några år sedan för att kunna förverkliga sina planer och visioner för en utveckling av området. Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden att det skulle utarbetas en detaljplan. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Det har nu gått snart 7 år och det finns fortfarande ingen detaljplan. Kostnaderna för fastighetsägarna närmar sig 1,5 milj kr och det börjar väl närma sig en smärtgräns kan jag gissa.

En av frågorna som byggnadsnämnd och -förvaltning har “bråkat” med fastighetsägarna om är de mindre och misskötta skogspartierna på den västra sidan av badstranden, vid landsvägen till. Markägarna vill rensa upp, snygga till och göra ett mer parkliknande område. Och vid stranden av detta skogsparti vill de röja upp, muddra och så att säga ta fram badstranden och förlänga den – precis som det var förr. En gång i tiden var badstranden i Sikhall väldigt lång och inbjudande, nu har stora delar vuxit igen.

Länsstyrelsen ansåg tydligen att det krävdes tillstånd för vattenverksamhet för att göra något vid stranden, i vattnet. Och så är det sannolikt. Magnus Larsson hade då sagt att han kunde väl få se hur kommunens ansökan och tillstånd såg ut. Så kunde han typ använda samma formuleringar. Kommunen hade ju muddrat sin del av stranden förra året, fram till handikapprampen…

Det visade sig att kommunen antagligen inte hade något sådant tillstånd… I varje fall har kommunen fortfarande inte kunnat hitta något i sina pärmar och hyllor.

Det torde inte vara särdeles svårt att gissa vad som hade hänt om Magnus Larsson hade muddrat utan tillstånd… Det återstår att se vad Länsstyrelsen gör med kommunen…

Magnus Larsson och fastighetsägarna har fått en kortare, sammanfattande avrapportering från byggnadsförvaltningen om hur Länsstyrelsen såg på planerna för Sikhall:

  • “Länsstyrelsen uttalar sig inte om i vilka fall det kan krävas anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet, förrän det blir ett formellt ärende.”
  • ”Strandskydd är en tyngre (generellt sett mer begränsande) lagstiftning så strandskyddsprövning bör komma före vattenverksamhet.”
  • ”Det kan finnas andra skydd, till exempel biotopskydd eller artskydd.”
  • ”[Länsstyrelsen] menar att såväl kulverteringen som ”strandupprensningen” förutom strandskyddsdispens bör kräva minst anmälan av vattenverksamhet.”
  • ”När anmälan skickats in avgör länsstyrelsen om det behövs en tillståndsprövning. Om det saknas underlag kommer kompletteringar att krävas in. Bland annat behövs underlag för att kunna bedöma påverkan på miljökvalitetsnormer, skyddade arter och hydrologiska effekter upp- och nedströms.”
  • ”Anmälan i sig kostar 1660 kr, men ofta är utredningarna det som kostar mer. Arbetet ska påbörjas inom två år och avslutas inom fem år efter beslut. Om prövning genomförts tidigare är det i regel enkelt att få ett nytt beslut.”
  • ”[Länsstyrelsens] råd är alltså att redan i detta skede söka strandskyddsdispens och anmäla vattenverksamhet för att få föreslagna åtgärder prövade.”

Länsstyrelsen ställer ganska höga krav. Fastighetsägarna ser att Länsstyrelsen uppenbarligen anser att det behövs fler utredningar, mer tid och, inte minst, mer pengar. Jag tror att det leder till att förhoppningarna, optimismen och framtidstron hos exploatörerna börjar avta ganska betydligt. Det reses fler hinder än lösningar för varje träff och varje samtal.

Det ställer också till en viss förtret för fastighetsägarna att fastigheterna har styckats av under åren så att ägarförhållandena och gränserna många gånger är i vägen för utveckling. Det skulle enlig Magnus Larsson behövas en fastighetsrättslig reglering, som skulle göra det enklare att komma vidare. Det krävs rådighet över marken för att utföra vissa åtgärder och på den mark som kommunen äger händer sällan någonting.

Nä, hoppet om en utveckling av Sikhall börjar försvinna. De tankar som Magnus Larsson närde redan när han förvärvade mark i Sikhall 2005 liknar alltmer bara förhoppningar och önskedrömmar. Kommunen, och nu kanske även Länsstyrelsen, har motarbetat honom i snart 20 år (se “Historien om Magnus Larsson”) och det ser alltmer ut som om kommunen ska få sin vilja fram – ett stagnerande, misskött och igenväxt Sikhall utan fler bostäder och invånare.

Vänersborgs kommun måste nog formulera en ny vision.

BN 26/10 (1): Sikhall, blåbär & demokrati

10 november, 2021 1 kommentar

Byggnadsnämnden hade sammanträde den 26 oktober. Det var två veckor sedan, tiden går fort. Jag skrev två bloggar inför mötet. Det gjorde jag för att det var två ärenden som jag var särskilt intresserad av, mer än vanligt…

Det första, och kanske mest uppmärksammade, ärendet var vilken väg byggnadsnämnden skulle välja för det fortsatta arbetet med detaljplanen och den fortsatta utvecklingen i Sikhall. Jag skrev utförligt om detta i bloggen “DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!”.

Byggnadsnämnden gick på förvaltningens linje och beslutade att:

“miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det var ett riktigt vägval. Den lilla och misskötta skogsdungen, som vägvalet till stor del handlade om, ska inte få stå i vägen för Magnus Larssons och de andra fastighetsägarnas planer och visioner för att utveckla Sikhall. Det var alltså ett bra och nödvändigt beslut. Tyvärr är det emellertid sannolikt så att det ändå är en lång väg kvar att gå innan det händer något i Sikhall. Det är många utredningar och undersökningar som förvaltningen vill få gjorda innan någon detaljplan blir verklighet. Och det finns som alla vet starka, och jäviga, krafter i kommunhuset som har en helt annan agenda… Och så har vi Länsstyrelsen som ska säga sitt…

Det andra ärendet handlade om en motion som Pontus Gläntegård (V) och Kärvling (=jag) lämnade in med anledning av nämndens behandling av blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Jag beskrev motionen och bakgrunden till den i bloggen “Lex Blåbärsodlare”.

Byggnadsnämnden beslutade att blåbärsodlaren skulle betala 18.000 kr i tillsynsavgift, fast han inte hade gjort något fel. Det tyckte Gläntegård och jag självklart var helt befängt, och motionen yrkade att:

“Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.”

Det visade sig att Gunnar Lidell (M) nästan samtidigt hade lämnat in en motion om i stort sett samma sak och med ungefär samma yrkande. (Du kan ladda ner Gläntegårds och min motion i pdf-format här och Gunnar Lidells motion här.)

Byggnadsnämnden yttrade sig till kommunfullmäktige om de båda motionerna… (Det är fullmäktige som fattar det slutliga beslutet om motionerna.) Och det visade sig att nämnden i stort sett följde byggnadsförvaltningens råd och beslutade att föreslå att kommunfullmäktige:

“delvis bifaller motionen genom att det i samband med att en ny taxa tas fram ska förtydligas att avgift inte tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Det står “delvis” i protokollet, men det är om man fortsätter att läsa protokollet lite oklart, nästan lite “lurigt” formulerat. Förslaget i motionen var nämligen att regeländringen skulle gälla retroaktivt från den 1 jan 2021, medan förvaltningen ansåg att ändringen inte skulle börja gälla förrän den 1 jan 2023.

Det framgår av protokollet att nämnden hade en votering om datumen. En majoritet i nämnden beslutade då att det överhuvudtaget inte skulle finnas med några datum. Majoriteten bestod av Gläntegård (V), Fröjd (C), Moqvist (SD) och Christensson (M). Och jag antar att Gavelin (M) var den femte i majoriteten. (Det blev ingen votering, utan de fyra första namnen står nog med i protokollet för att de, antagligen, yrkade bifall till förslaget.) Det var för övrigt ett identiskt scenario i behandlingen av Lidells motion. (Fast då yrkade även Gavelin bifall.) 

Byggnadsnämndens protokoll är inte alltid helt lättolkade. Men det viktigaste är att de båda motionerna med all sannolikhet, så småningom, kommer att bifallas av kommunfullmäktige. Och det vore kanon!

Lex Blåbärsodlare!

På tal om protokoll förresten. Alla sidor mellan 23 och 32 i byggnadsnämndens protokoll är “maskade” – de är helt svarta (se bilder). De är alltså censurerade, de går inte att läsa. Det framgår dock av dagordningen att det handlar om tre tillsynsärenden och ett bygglovsärende.

Det har för övrigt varit likadant tidigare. I januari skrev jag till byggnadsförvaltningen:

“Laddade ner sammanträdesprotokollet från 19 jan från hemsidan. Och ser att hela § 13 är ”totalmaskad”. Så får det väl inte vara? Vem som helst ska ju kunna överklaga beslut i en nämnd och hur ska man kunna göra det om hela paragrafen är maskad?
Jag vill ha ett omaskat protokoll från 19 jan.
Jag skickar en kopia till kommunstyrelseförvaltningen med förhoppningen om att få ett klargörande svar om förfarandet och hanteringen av protokollet är riktigt.”

Det blev en del mailväxling både med byggnads- och kommunstyrelseförvaltningen. Jag förstod egentligen aldrig vad som var problemet. Men jag tolkade det som att förvaltningarna menade att den personliga integriteten stod över offentlighetsprincipen. Fast med samma resonemang borde alla rättegångar hållas för lyckta dörrar…

Jag fick till slut protokollet – på papper, med “snigelposten”… Och då slutade jag också att argumentera vidare…

Jag hoppas att Lutz Rininslands (V) motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, bifalls av kommunfullmäktige kommande sammanträde – och att det kommer att innebära att det blir lite ordning på miljö- och byggnadsförvaltningen… (Se “KS imorgon (27/10)”.)

Till sist.

Det finns några som har frågat hur det går med konflikten på Juta vid Restad. Ni minns väl Davidsson och hans problem med byggnadsnämndens och -förvaltningens absurda tomtplatsavgränsning…? (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.) Jag vet inte vem som har “bollen”. Men det verkar nästan som om Bengt Davidssons ärende har försvunnit någonstans “på vägen”.

Eller också har förvaltningen lite för mycket att göra just nu. Det finns nämligen anmälningar om staket som inte följer tomtplatsavgränsningarna i Sikhall… Och det måste naturligtvis utredas. Eller? Men det är klart, det gäller inte någon av Magnus Larssons fastigheter…

PS. Har även skrivit en blogg om ett annat av byggnadsnämndens ärenden: ”BN 26/10 (2): Solceller i “SAAB”-området”.

DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!

24 oktober, 2021 3 kommentarer

Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken. Det har gått så där. Detaljplanen är fortfarande inte klar – och kostnaderna för den skjuter i höjden. Det gör emellertid inget för kommunen, det är fastighetsägarna/exploatörerna som får betala det mesta…

Men nu verkar det hända något! Det läggs ett nytt förslag på byggnadsnämndens bord nu på tisdag, den 26 oktober…

För drygt två veckor sedan, den 7 oktober, var byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän och besökte området i Sikhall. Fastighetsägarna var också där, liksom undertecknad bloggare. (Se “Byggnadsnämnden besöker Sikhall”.) Byggnadsnämnden ville bilda sig en uppfattning på plats om fastighetsägarnas planer och visioner. Samtidigt var Magnus Larsson och de andra exploatörerna måna om att politikerna skulle få klart för sig att detaljplanearbetet stod inför ett vägskäl. Om nämnden valde “fel väg” så skulle fastighetsägarna dra sig ur hela detaljplaneprojektet. Då skulle de lägga ner sina planer, och det skulle inte bli någon utveckling i Sikhall.

I centrum för oenigheten står den lilla skogsdungen vid Svartebäck. Tjänstemännen på byggnadsförvaltningen vill bevara området som det är – orört. De anser helt enkelt att naturvärdena är för stora. Det handlar om att naturvärdesinventeringen rekommenderade att själva Svartebäck och dess kantzoner skulle vara naturvärdesklassade, och det var kopplat till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Fiskarnas, insekternas och, enligt en ersättare i nämnden, också paddornas intressen skulle prioriteras. 

Ibland får jag uppfattningen att kommunen ser skogsområdet som Vänersborgs kanske mest värdefulla skog. Det förstår jag i så fall inte. På Mariedal Östra skövlade kommunen en tät skog med träd som var över hundra år gamla, vid Kindblomsvägen avverkades en stor del av den enda kvarvarande skogen i Blåsut, vid Mariedalskolan huggs flera av de få träden ner som finns runt skolan och på onsdag ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anlägga en GC-väg rakt igenom den lilla skog som finns kvar på Korseberg. (Se flygbild till vänster.) På Korseberg är för övrigt motiveringen till ingreppet att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”

Människor före insekter, djur och natur med andra ord… Men det är i staden Vänersborg. Där är träd i vägen för utveckling. På landsbygden är det tydligen tvärtom, människorna är i vägen… Trots att det finns massor av skog. Åk från Vänersborg till Sikhall och se med egna ögon.

Skogsdungen vid Svartebäck har faktiskt inga speciella värden. Det har även tjänstepersoner på sätt och vis medgett:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Den naturvärdesklassning som föreslås i inventeringen är den lägsta som finns, skogen är ung och flera av träden håller på att ramla ner på grund av den mycket sandiga jorden. Det är faktiskt inte riskfritt att befinna sig i området när det blåser. Dessutom visade den häckfågelinventering som genomfördes att det inte finns några skyddade arter som häckar i området. Och Svartebäck är mest ett dike i detta område, och bäcken betecknas faktiskt som dike i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. Så här ser området ut idag:

Den omdiskuterade skogsdungen syns tydligt, och den är som synes inte särskilt stor. Badstranden är kort. Tyvärr visar inte flygfotot hur misskött skogsdungen är eller hur stranden till allt större del blir allt gyttjigare och ogästvänligare (se foto nedan).

Flygfotot är från 2017 och är publicerat på Eniro. Det är även nedanstående foto som visar hur exakt samma område såg ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet (när jag som ung ofta var där och badade). (Klicka här för källa.)

Notera att det inte finns någon skog vid Svartebäck. Det går att följa bäcken ända fram till huset vid den nuvarande campingen. Och stranden… Den är lång… Och inte igenväxt som idag.

Flygfotona är ytterligare ett argument anser jag för att träden vid Svartebäck inte har något särskilt naturvärde.

Fastighetsägarna vill göra en slags park av området. I underlaget till nämndens kommande möte skriver förvaltningen:

“För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Förvaltningens tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand.”

Precis! Är det konstigt att sikhallsborna ser positivt på Magnus Larssons planer och visioner, jämfört med hur det ser ut nu – när kommunen sköter området och badplatsen?

Men kanske har byggnadsförvaltningen ändrat uppfattning…

I beslutsunderlaget från förvaltningen till politikerna i byggnadsnämnden föreslås följande beslut:

“Byggnadsnämnden beslutar att miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det är inte längre två alternativ som på det förra sammanträdet (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), tjänstemännens och fastighetsägarnas. Denna gång finns det bara ett alternativ – fastighetsägarnas…

Wow!

Förvaltningen går Magnus Larsson och fastighetsägarna till mötes. Den accepterar fastighetsägarnas förslag till utveckling för Sikhall.

Det är fantastiskt.

I förvaltningens underlag finns det emellertid en hel del brasklappar. Tjänstepersonerna visar stundtals sin ovilja och antyder flera gånger att den egentligen inte vill. Den pekar också ofta på svårigheter. Men det förtar ändå inte omsvängningen av ståndpunkt. För det är en omsvängning.

Tjänstepersonerna avslutar med att skriva:

“Förvaltningen anser att exploatörens förslag i stora drag är mycket bra för utvecklingen av Sikhall men ser också att det skulle gå att hitta lösningar för att exempelvis behålla och även dra nytta av de värden som finns naturområdet och ändå skapa utveckling. Exploatören är dock väldigt tydliga i sin ståndpunkt att ett vägval måste göras och när förvaltningen då väger ihop alla delar anses det nu föreslagna beslutet vara det bästa vägvalet för att få till stånd en utveckling i Sikhall.”

Förvaltningen har valt väg, och föreslår byggnadsnämnden att välja samma väg. Det är ett utmärkt råd från tjänstepersonerna. Det är även imponerande, och överraskande, att byggnadsförvaltningen har ändrat ståndpunkt.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

DP Sikhall (12): Byggnadsnämnden besöker Sikhall

11 oktober, 2021 1 kommentar

Den 21 september behandlade byggnadsnämnden detaljplanen i Sikhall. Orsaken var att Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna ville ha ett klart och tydligt besked av byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Det handlade om det lilla skogsområdet väster om badstranden i Sikhall. Fastighetsägarna hade helt enkelt begärt ett ja eller nej på sina planer för området. Ett nej skulle betyda att de tänkte dra sig ur hela detaljplaneprojektet. (Se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”.)

Det blev emellertid varken ett ja eller nej. Byggnadsnämnden beslutade istället om en återremiss. Det innebar att nämnden så att säga sköt upp beslutet. Det slutliga beslutet ska fattas vid ett senare tillfälle och innan dess skulle politikerna i nämnden besöka det aktuella området i Sikhall. (Se “DP Sikhall (11): Återremiss!!”.)

Byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän besökte området i torsdags, den 7 oktober. Fastighetsägarna var också på plats, liksom undertecknad, nyfiken bloggare.

De närvarande samlades framför det så kallade ”träsket”, den av kommunen ägda och misskötta marken som förvandlats till en slyskog. De stod på den del av Magnus Larssons åkermark som kommunen exproprierade för att anlägga en parkeringsplats. Det blev för övrigt aldrig någon parkeringsplats, trots att det har gått snart 15 år…

Fastighetsägarna, framför allt Magnus Larsson, beskrev sina planer om hur de ville utveckla Sikhall. De vill röja träsket och anlägga en strandnära parkeringsplats. De vill omvandla skogsdungen vid Svartebäck till en parkliknande miljö. De tänkte sig att ta bort buskar och sly, och träd som håller på att ramla ner. Det är nämligen mycket sand i marken och flera av träden ruttnar inifrån. De planerar att kviströja, gallra och spara de finaste träden. De vill göra gångvägar med broar över Svartebäck. På fälten ska nya campingplatser skapas. Tanken är att det från campingen ska bli sjöutsikt över Sikhall och stranden. Magnus Larsson och exploatörerna vill utvidga och göra stranden betydligt både större och längre. De vill vidare skapa förutsättningar för en årentruntöppen lanthandel och service för boende och badgäster. Och all utveckling ska naturligtvis leda till att människor vill flytta till och bosätta sig i Sikhall.

Fastighetsägarna har stora planer för sitt Sikhall. De vill se ett attraktivt och hållbart Sikhall.

Från kommunens sida så var det bara en av tjänstemännen som pratade. Några enstaka politiker ställde vid enstaka tillfällen någon fråga, men det var inga synpunkter eller ställningstaganden som framfördes.

Tjänstepersonen tyckte att parterna inte stod särskilt långt från varandra och uttryckte förhoppningen att de skulle kunna komma överens.

Men det är nog lättare sagt än gjort. Tror jag.

Stötestenen är skogsdungen där Svartebäck rinner. Här finns det naturvärden som måste bevaras sa tjänstemannen. Naturvärdena har ett självändamål gentemot samhällsutvecklingen. Området ska därför definieras som ”natur” och inte ”park”. Det var en viss diskussion om skillnaden, eller om det behövde vara någon skillnad. Men det verkade som om tjänstemannen ansåg att kommunen inte skulle släppa taget om området och därför skulle de i den kommande detaljplanen stämpla marken som ”natur”. Det här motsätter sig alltså fastighetsägarna som menar att detta sätter stopp för all utveckling.

Och så är ju skogsdungen numera Magnus Larssons mark. Han har nyligen köpt den tillsammans med en bit av parkeringen som hörde till fastigheten. (Marken ägdes av en annan privat aktör.) Jag tror att byggnadsförvaltningen av någon anledning är rädd för vad Larsson ska göra med marken. De verkade befara det “värsta”. Och det hjälpte nog inte att Larsson bedyrade att han skulle göra det fint och attraktivt. Han hade inga som helst planer på att t ex kalhugga området. Larsson menade att det var tvärtom, att han hade ett stort intresse av att bevara naturvärden, och att det faktiskt är en del av hans jobb. Skogsområdet skulle bli snyggt och prydligt så att människor kunde vistas i området. (Som beskrevs ovan.) Det kan de inte nu.

För övrigt undrar om jag inte Magnus Larsson, som ägare till skogsområdet vid Svartebäck, egentligen kan göra lite som han vill med marken. Området är ju inte detaljplanelagt och således finns det ännu ingen “stämpling” med “natur”. Jag vet att han inte kommer att göra detta. Magnus Larsson vill invänta och bli överens, han vill diskutera och sluta avtal med kommunen. Det om något visar väl att Larsson, och de andra fastighetsägarna, bara har ärliga avsikter.

Idag fick jag förresten ett nytt förslag från Magnus Larsson och en annan fastighetsägare. Jag tar för givet att förslaget också har skickats till kommunen. Förslaget tar upp hur en fastighetsrättslig lösning kan utformas i Sikhallsområdet så att alla parters intressen tillvaratas och alla kan bli nöjda. Det finns ju också en del i den kommande detaljplanen om hur småbåtshamnen ska utvecklas. Även om parterna tycks stå närmare varandra i den frågan. (Den diskuterades dock inte på byggnadsnämndens studiebesök i torsdags, och förslaget återkommer jag till vid ett senare tillfälle.)

Jag vet inte om parterna kan enas om skogsområdet vid Svartebäck. Det verkar nästan inte så, i varje fall inte av förvaltningens kommentarer att döma. I varje fall blir det mycket svårt. Naturvärdena står alltför högt i kurs, tydligen bra mycket högre än i andra områden i kommunen som tex Mariedal östra, Kindblomsvägen etc. Jag förstår inte det. Det här är ingen skog som är särskilt gammal eller värdefull, tvärtom. Där finns inte heller några speciella skyddsvärda djurarter.

Vi får se hur politikerna i nämnden kommer att resonera. De brukar ju för det mesta lita på och följa sin förvaltning. Men det finns möjlighet för politikerna att väga naturens respektive människornas intressen annorlunda än vad tjänstemännen gör. Det är politikernas uppgift att göra val. Och i Vänersborgs kommun är det hittills nästan alltid så att naturintressena får stå tillbaka. Särskilt i själva staden där skogar är sällsynta. I Sikhall och områdena runt omkring så finns det hur mycket skog som helst. Ja, faktiskt är det så att när man kör från Sikhall till stan så åker man genom skog hela tiden, ända tills man kommer till Dalbobron…

En sak är helt klar, det blir till att lusläsa den naturvärdesinventering, som har gjorts, en gång till. Första gången jag läste den tyckte jag inte att den pekade ut skogsdungen som särskilt värd att bevara. Visst klassade den området som naturvärdesklass 3, vilket betydde “påtagligt naturvärde”. Men detta är, märk väl, den lägsta naturvärdesklassen. Och det är faktisk bara själva Svartebäck och dess kantzoner (5 meter på varje sida) som företaget som utförde inventeringen (Calluna) rekommenderade skulle vara naturvärdesklassat. Inget annat. Och jag blir inte särskilt imponerad när Calluna sedan skriver att naturvärdena är kopplade till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Jag menar, det finns ju tämligen mycket skog runt omkring, där insekterna kan hålla till. Och Svartebäck blir ju kvar… Calluna vill att kantzonerna ska lämnas orörda vid en exploatering. Men det är inte helt lätt eftersom Svartebäck mest är ett dike i detta område, vilket bäcken också benämns som i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

När jag skrev bloggarna om detaljplanen (se ”DP Sikhall (9): Framtiden”) ställde jag en fråga om området och naturvärdesinventeringen till byggnadsförvaltningen. Jag fick svaret:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Och jag som trodde att kommunens vision om att vara ”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” gällde människor…

Till sist. En liten anekdot från byggnadsnämndens besök i Sikhall.

Undertecknad bloggare var endast där för att lyssna. Det var för övrigt Magnus Larsson som ville att jag skulle närvara. Och jag lyssnade.

Vid ett enda tillfälle när alla stod på ”P-platsen” framför träsket talade dock pedagogen i mig. Det var när Svartebäck och kulverteringen diskuterades. Då föreslog jag lite snällt att gruppen kunde gå till platsen ifråga, vi stod endast 50 meter ifrån, och typ se med egna ögon det som beskrevs. Då sa byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) att det bestämde inte jag. Dahlberg var tämligen hård och barsk i sin ton. Efter 2 min sa tjänstemannen att gruppen skulle gå dit. Och då gick alla dit… Jag kunde inte låta bli att säga till Dahlberg, enskilt men några bredvid hörde det naturligtvis, att jag fick uppfattningen av honom att det var han som bestämde. Men så var det tydligen inte, det var tjänstemannen… Då log han lite.

En politiker tyckte efteråt att Dahlbergs reaktion och tillsägelse var pinsam.

Efter drygt två timmar så var byggnadsnämndens studiebesök klart och alla begav sig hemåt. Parkeringen som hade fyllts av bilar blev åter tillgänglig för allmänheten och det rörliga friluftslivet.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

KS 6 okt 2021

4 oktober, 2021 3 kommentarer

På onsdag sammanträder återigen kommunstyrelsen (KS). Denna gång är det 26 ärenden fördelade på 282 sidor. Det är ovanligt få sidor med andra ord.

Och precis som vanligt avgörs en del “mindre” ärenden direkt i KS, medan de “större” går vidare till kommunfullmäktige den 20 oktober.

Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:

Och lika precis som vanligt, så innehåller mötet mängder av information. De här informationspunkterna finns under ärende 2:

Det fattas inga beslut under informationen, men en del av den belyser ärenden som kommer senare under sammanträdet. Det händer också att en del informationspunkter förbereder ledamöterna för vad som ska komma på t ex nästa sammanträde. Ibland kan beredningen och beslutet ligga ännu längre fram i tiden.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska själv informera om sessionssalen. Det ska bli intressant. Kommunfullmäktige har beslutat att en ny sessionssal ska få kosta max 40 milj kr. Men det har bara kommit in ett enda anbud till kommunen under upphandlingen – och det låg på ett väsentligt högre belopp. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade därför på sitt senaste sammanträde att gå ut med en ny upphandling. Förhoppningen var att fler företag skulle lägga anbud. Hur det gick med den saken vet jag inte. Idag måndag skulle, vad jag förstår, alla anbud öppnas, hur många de nu var.

Jag befarar att bygget av en ny sessionssal kommer att bli så dyrt att kommunen helt enkelt får lov att klara sig utan. Det går ju att fortsätta sammanträda i Folkets hus eller varför inte på Quality. Det handlar bara om ungefär 9 fullmäktigesammanträden per år. Då skulle alla miljoner dessutom kunna användas till mer angelägna uppgifter och investeringar.

Det finns en motion från moderaterna Henrik Josten och Dan Åberg, som kommunfullmäktige biföll i mars 2018, om att utreda uppförandet av en kombinerad sessionssal, bibliotek och kultur-/konserthus på Huvudnässkolans tomt. Motionen har dock gömts undan av det politiska styret, så trots att fullmäktige ville jobba i den riktningen, torde det nu vara för sent. Det är synd. Det var en mycket bra tanke.

Benny Augustsson (S) kommer att argumentera för att en ny sessionssal är nödvändig för att regionen behöver en sammanträdeslokal – om Vänersborg ska fortsätta att vara regionhuvudstad. Att Vänersborg ska fortsätta vara regionhuvudstad vill vi alla, men frågan är om kommunen ska behöva bygga en dyr sessionssal för det.

Sesssionssalen kommer att så småningom bli ett stort ärende. Ett annat större ärende blir kommunens nya:

“platsvarumärke för hela det geografiska området Vänersborgs kommun”

På onsdag ska det först informeras i frågan av kommundirektör Lena Tegenfeldt och kommunikations- och kanslichef Susanne Junkala – för att lite senare på sammanträdet beslutas. Det slutliga beslutet ska dock fattas av kommunfullmäktige.

Det står inte i handlingarna hur mycket framtagandet av varumärket har kostat men det har utförts mycket arbete av kommunens anställda. En reklambyrå har också anlitats. Jag är definitivt tveksam till hela idén. Det förefaller bättre att lägga kraften och pengarna på verksamheten än på reklam. En bra verksamhet är i sig den bästa reklamen för kommunen.

Det går dock inte att förneka att det grafiska, såsom teckensnitt, textdispositioner etc, är ganska stilfullt och snyggt. Platsvarumärkets huvudlogotyp kan beskrivas som:

“Vänersborg, med droppformade punkter över ”ä” som kan ges en mängd olika betydelser samt ett kompletterande sigill med ”Vänersborg – Regionhuvudstaden” i versaler samt illustrationer över berg, fält och vatten.”

Det verkar som om de styrande har fått “smak för” det här med gåvor till sin personal. Och det är inte helt fel. Utan kommunens anställda stannar hela verksamheten. Det är de anställda som gör jobbet, inte politikerna. Och det har varit ett särskilt tufft år med pandemin.

Så för att visa sin uppskattning till personalen så ska KS besluta att:

“inköpa och distribuera presentkort till ett värde av 500 kronor per anställd”

Som en julgåva. Presentkortet kan användas på alla företag som är anslutna till Forum Vänersborg. På det sättet gynnas också näringslivet i kommunen. Det kan också nämnas att det under 2021 gäller en:

“tillfällig skattefrihet för gåvor som innebär att en arbetstagare inte förmånsbeskattas för gåvor från sin arbetsgivare så länge gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2000 kr och att de inte lämnas i pengar.”

Kostnaden för kommunen beräknas till ca 2,2 milj kr.

Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att godkänna ett:

“upprättat förslag till Markanvisningsavtal, daterad 2021-09-03, med Serneke avseende fastighet inom område Nabbensberg västra, del av Onsjö 2:1, som ger exploatören ensamrätt under två år.”

Syftet med markanvisningsavtalet är att under tiden detaljplaneläggning av området pågår ge exploatören ensamrätt att förhandla om köp av marken. Det är mycket Serneke nu, det verkar som om företaget ska bygga överallt i kommunen…

Det kan dock bli så att hela den framtida köpeskillingen måste användas av kommunen för att betala en eventuell sanering av marken. Men:

“om saneringen av området uppgår till ett högre belopp än köpeskillingen för området … belastar de kostnaderna exploatören.”

Det är inte osannolikt att det kan finnas mycket gömt i marken. Jag kommer ihåg hur det gick för den angränsande tomten för 6-7 år sedan. Det blev en rejäl förlustaffär för kommunen. Saneringsbehovet upptäcktes för sent och kostade kommunen det tredubbla av köpeskillingen.

Området ska detaljplaneras och det kommer att ta max 2 år. Det kan noteras att:

“Kommunen står för utrednings- och undersökningskostnader avseende miljö, arkeologi, förorenad mark och geoteknik i den omfattning som krävs för att detaljplanen ska kunna antas. Övriga utrednings- och projekteringskostnader bekostas av Bolaget.”

Det är skillnad mot t ex exploatörerna i Sikhall. Där är fortfarande detaljplanen, efter 6,5 år, inte klar. Och Magnus Larsson och tre andra fastighetsägare får själva stå för 75% av alla utredningskostnader. (Se ”DP Sikhall: Ny detaljplan”.) Hittar kommunen några föroreningar så är det inte heller svårt att gissa vem som skulle få betala saneringen… Jag undrar varför Serneke slipper betala…

Kommunstyrelsen ska besluta att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja ett arbete med att införa en koldioxidbudget för 2022. Jag skrev en del om detta för något år sedan. Det handlade om Mariedal Östra och jag ställde några frågor om kommunen t ex hade räknat på hur mycket koldioxid som frisattes genom att skogen i Mariedal höggs ner eller på hur mycket koldioxid som skulle produceras när husen byggdes, eller när de nya villaägarna skulle ta sig till jobbet. Jag fick ett svar som gick ut på att det inte gick att räkna på sådant. Det tjänstemannasvaret försvann dock snabbt i den politiska processen… (Se t ex “Det händer saker på Mariedal!!”.)

Det kan behövas en koldioxidbudget i kommunen. Jag ser emellertid att Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) inte deltog i beslutet i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag undrar varför. Kan det bero på att det är meningslöst att räkna fram en budget – det finns ju knappt några skogsområden kvar mellan broarna?

Det går bra för kommunen rent ekonomiskt. Pandemin medför att kommunen gör enorma överskott. Årets prognostiserade resultat uppgår till inte mindre än +162 milj kr. Det är 119 milj kr bättre än budgeterat. År 2020 gjorde kommunen ett överskott på +161 milj kr…

Tor Wendel (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) har skrivit en motion om korrigering av kommunens fastighetsbestånd. De yrkar:

  • “Att av Kommunfullmäktige beslutad Lokalförsörjningspolicy följs, dvs ”Kommunen ska i första hand äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet. Avyttring av kommunens lokaler bör efter en konsekvensbedömning ske om det inte finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter””
  • “Att i de fall där konsekvensbedömning så medger, att Kommunfullmäktige ger de valda representanterna i AB Vänersborgsbostäders styrelse i uppdrag att skyndsamt, men under ordnade former, säkerställa att de bostäder som idag Socialnämnden hyr av Samhällsbyggnadsnämnden, övergår till AB Vänersborgsbostäder”
  • “Att framtida investeringar i boenden avsedda för Socialförvaltningen görs av AB Vänersborgsbostäder i enlighet med gällande Ägardirektiv.”

Det tycks mig vara en bra motion. Beslutsförslaget är att kommunstyrelsen ska råda kommunfullmäktige att bifalla motionen i sin helhet. Jag återkommer till motionen när det är dags för behandling i kommunfullmäktige.

Kunskapsförbundet Väst har begärt extra medel till vuxenutbildningen under 2021. Eleverna har drabbats hårt av coronan och medföljande distansundervisning. Kanske lika hårt som eleverna i förskoleklassen…
…kan jag inte låta bli att skriva ironiskt… (Se “KF 22/9 2021”.)

Kunskapsförbundet har ansökt om sammanlagt 2,1 milj kr från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Kommunerna ska fördela pengarna utifrån:

“beställda volymer vad gäller antal platser i medlemskommunernas respektive uppdragsavtal”

Vänersborgs andel uppgår till 38,4% av det totala beloppet. Det blir 806.400 kr, som ska tillföras förbundet i tillfällig uppdragsersättning under 2021. Det är ett bra och nödvändigt beslut.

Kommunstyrelsen ska behandla en motion från Lutz Rininsland (V), om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Kommunstyrelsen ska “rekommendera” kommunfullmäktige att bifalla motionen. Det har den borgerliga majoriteten i KSAU bestämt. Kommunledningen, dvs S+C, ville lägga motionen i någon byrålåda genom att:

“anse motionen besvarad.”

Det ska bli intressant att se hur kommunstyrelsen beslutar.

Den är en hel del andra ärenden på fullmäktiges bord. Men det är faktiskt ovanligt många rutinärenden denna gång. Flera av ärenden kommer nog att klubbas igenom utan att någon säger något. Det finns dock två ärenden om konst, ärende 11, “Svar på motion om klarläggande kring offentlig miljö som konstform” och ärende 12, “Antagande av riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”. Dessa ärenden lär ge upphov till en del diskussion, men det är nog inga diskussioner där jag har något att bidra med. Det är bara att erkänna.

DP Sikhall (11): Återremiss!!

21 september, 2021 5 kommentarer

Idag skulle byggnadsnämnden besluta om ett ja eller nej till fortsatt arbete med detaljplanen för Sikhallsviken. Politikerna skulle ta ställning för fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag. Eller förvaltningens. (Se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”.)

Det blev lite som vanligt i Vänersborg – ett antiklimax…

Byggnadsnämnden beslutade att ärendet skulle återremitteras. Det betyder att ärendet inte avgjordes idag, utan ska tas upp senare. Kanske kommer Sikhall upp på nästa sammanträde den 26 oktober. Eller kanske inte. Byggnadsnämnden ska i varje fall företa en syn på plats innan beslut. Det betyder att ledamöterna ska ge sig ut till Sikhall för att med egna ögon beskåda och studera de två skogspartierna och Svartebäck.

Och det är inget som helst fel att ta reda på fakta och få kännedom på plats om hur det verkligen ser ut i de områden som man fattar beslut om. Tvärtom. Men detta sker alltså efter över 6 år av arbete med detaljplanen. Efter drygt 6 år ska alltså politikerna äntligen ta reda på hur det ser ut i Sikhall…

På sammanträdet hade enligt uppgift en ledamot från centerpartiet varit väldigt mån om att de grodor som bor vid Svartebäck inte skulle lida men av utvecklingen. Det befarades att en kulvertering av Svartebäck på ca 20-30 meter skulle kunna vara förödande för grodorna. Det är för övrigt inga sällsynta arter det handlar om. Det är den vanliga svenska paddan, Bufo bufo, som huserar på platsen. Det huserar för övrigt längs hela Svartebäck som torde vara åtminstone 5-6 km lång… Det tycktes vara i stort sett omöjligt att föreställa sig att paddorna längs sträckan kunde flytta några meter om det behövdes. Precis som paddor gjorde när kommunen drog VA-ledningar i hela området. För övrigt blir snart människor mer sällsynta än paddor i Sikhall….

Enligt uppgifter hade både moderater och sverigedemokrater liksom Pontus Gläntegård i Vänsterpartiet yrkat bifall till fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag. Socialdemokraterna och centern hade hållit med tjänstemännen, dvs att i praktiken stoppa all utveckling i Sikhall. I varje fall för människor. Någon, jag vet inte vem, hade sedan föreslagit en återremiss varpå M+SD ändrade sig och biföll återremissen. (Enligt senare uppgift berodde det på att det fanns någon i oppositionen som vacklade i sitt stöd till Magnus Larsson och fastighetsägarna. Det var dock inte någon i M eller SD. Tillagt senare.) Och vad jag förstår också S+C. Endast Vänsterpartiet ville avgöra ärendet ”idag”. 

Det betyder att fastighetsägarna och Magnus Larsson får vänta ytterligare minst en månad på besked. Men de är vana, detaljplaneprocessen är bara inne på sitt 7:e år sedan byggnadsnämnden den 19 maj 2015 fattade beslutet att upprätta en detaljplan i Sikhall vars:

“huvudsyften med detaljplanen är att skapa möjlighet för bostadsbebyggelse samt utveckling av Sikhalls hamn och strandområden.”

Bostadsbebyggelse…? Strandområden…? Utveckling…?

I Sikhall…?

Jag tror inte att det blir någon utveckling i Sikhall. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen vill inte och de styrande politikerna i socialdemokraterna och centern vill inte heller. En attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet är bara trams. Vänersborgs vision betyder inget. Politikers fagra vallöften betyder inte heller något. Det finns andra krafter i kommunen. Det är krafter som inte vill se fler båtplatser, sjöbodar, fina stränder, parkeringar, gång- och cykelbanor, eller camping med åretruntöppen lanthandel i Sikhall. De vill på sin höjd göra Sikhall till ett paradis för paddor.

Magnus Larsson fick idag också besked från byggnadsförvaltningen att han inte kommer att få några förhandsbesked och bygglov i Sikhall. Hur nu en tjänsteperson kan säga det. Magnus Larsson fick också, som han uppfattade det, reda på att kommunen inte heller är intresserad av lösningar med huvudmannaskap eller fastighetsrättsliga lösningar. Larsson tolkade beskedet som att kommunen istället för sådana lösningar hellre förköper, dvs exproprierar, mark som, och om, den vill ha.

Jag undrar vem eller vilka som ligger bakom motståndet mot utvecklingen i Sikhall. Det måste vara starka krafter, och jag har mina misstankar. Ett belysande exempel från dagens sammanträde om krafterna i bakgrunden…

Tjänstepersoner menade att om kommunen släppte det kommunala huvudmannaskapet på någon del av marken så skulle de enskilda fastighetsägarna kunna stänga av för allmänheten. Efter protester från ledamöter i nämnden backade tjänstepersonerna från detta uttalande… Det felaktiga och mycket illasinnade ryktet om att Magnus Larsson stänger av för allmänheten har förföljt honom sedan 2005. Han har aldrig stängt av någonting för någon. (Se ”Historien om Magnus Larsson (9)”.) (Tillägg kl 20.12.)

Alla som bor i Sikhall har med egna ögon sett hur Sikhallsområdet har misskötts av kommunen i alla år. Och fortfarande missköts. Se bara på hur Sikhalls magasin förfaller, en fastighet som kommunen exproprierade av Magnus Larsson för 15 år sedan. Och hur progressiva krafter i området i stället motarbetas. Vänersborgs kommun höll nästan på att lyckas stoppa familjen Solvarm, som bor några stenkast från badstranden. Nu ska fastighetsägarna med Magnus Larsson stoppas.

Sikhall står inför en dyster framtid. Det är beklämmande.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall: