Arkiv
Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar
Gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige var bland det mest… Ja, jag vet inte vad jag ska använda för ord – sorgliga, bedrövliga, erbarmliga…? … möte jag varit på sedan “arena-tiden”.
Och det var inte ordförande Annalena Levins (C) fel, även om hon borde ha avbrutit vissa talare. Eller rättare sagt, Dan Nyberg (S). Nyberg tog ut svängarna, till och med mer än vanligt. Det gjordes även formella fel i hanteringen av ett ärende, men där följde ordförande Levin kommunjuristens råd. Och det förstår jag att hon gjorde. (Det ärendet kommer att överklagas så snart protokollet är justerat.)
Sunt Förnuft, det nybildade kommunala partiet, följde debatten på kommunens webb-TV. (Det går att titta och lyssna på hela debatten i efterhand – klicka här.) Partiet skrev så här på Facebook tidigare idag:
Det här blogginlägget kommer kanske att upplevas tråkigt med tanke på de “cliffhangers” som redan är levererade… Men gårdagens sammanträde slutade faktiskt inte förrän idag – ordförande Levin slog inte klubban i bordet förrän 7 minuter över midnatt… Och jag måste ha mer tid för att smälta det som hände innan jag skriver mer om socialdemokraternas beteende i allmänhet och Nybergs i synnerhet under gårdagskvällen.
Redan under sammanträdet hörde nämligen några personer av sig via mejl och Messenger angående mitt anförande i ärende 8 med den långa rubriken “Beslut om revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”.
De hade inte läst förslaget till nya riktlinjer, vilket de antagligen inte är ensamma om… Men de tyckte att det lät intressant och ville få mitt anförande utskrivet. Så det tänkte jag bjuda på idag.
De styrande partierna (S+C+KD+MP) allierade med SD röstade för att de nya riktlinjerna skulle antas. Vänsterpartiet yrkade att förslaget skulle återremitteras för att utredas vidare. Vid voteringen stödde M, L och MBP återremissyrkandet. Och då blev det återremiss, eftersom det bara krävs 1/3 av rösterna för en minoritetsåterremiss.
Och här mitt anförande, det slutar med återremissyrkandet.
===
Ordförande, ni som lyssnar.
För några veckor sedan fick jag möjlighet att delta på den första utbildningsträffen i projektet Tillväxt och Tillsyn. Det är ett Leader-projekt där Vänersborg, tillsammans med andra kommuner, arbetar för att stärka företagsklimatet. Det riktar sig till tjänstepersonerna i de tekniska förvaltningarna.
Syftet med projektet sammanfattades väldigt tydligt av de två föreläsarna:
“Bli den myndighet du själv vill möta.”
Utbildningen inleddes med tre lagparagrafer som var eller borde vara grundfundamentet för den kommunala verksamheten:
- Regeringsformen 1 kap. 2 § – om respekt för människors frihet och värdighet.
- Förvaltningslagen 5 § – om proportionalitet, saklighet och att åtgärder aldrig får vara mer långtgående än nödvändigt.
- Regeringsformen 2 kap. 15 § – om skyddet för den privata äganderätten.
Och utbildarnas budskap till tjänstepersonerna i förvaltningarna var glasklart:
“Ni är till för invånarna – inte tvärtom.”
Mot den här bakgrunden kan man bedöma de nya riktlinjerna för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunal mark.
Riktlinjerna har blivit tydligare strukturerade. Så är det, det håller jag med om. Men det som nu tydliggörs är framför allt kommunens maktbefogenheter:
- Kommunen kan kräva pant, bankgaranti, borgen och vite. Vite står inte i de nuvarande riktlinjerna men aktualiserades vid avtalsskrivandet med en fastighetsägare i Sikhall.
- Kommunen kan kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet.
- Kommunen kan ålägga exploatören att finansiera även åtgärder utanför planområdet.
- Och när frivilliga överenskommelser inte nås kan kommunen använda tvångsåtgärder, alltså expropriation, om markköpet anses vara “av stor vikt för kommunens utveckling”.
Det är lagliga verktyg. Men frågan är hur de presenteras i riktlinjerna och vilken signal kommunen sänder till sina invånare och företagare. Visst, kommunen har makt men i riktlinjerna definierar kommunen sig själv genom makt.
När kommunen skriver att den kan använda tvångsåtgärder “om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”, så är det en förenklad bild av lagen. Riktlinjerna ger en felaktig bild av vad lagen faktiskt tillåter.
Expropriationslagen säger att tvång bara är tillåtet när nyttan överväger skadan – och när ändamålet inte kan uppnås på annat sätt. Det krävs en tung, dokumenterad proportionalitetsbedömning.
Men i de nya riktlinjerna nämns inte:
- vilket lagrum som avses,
- vilken instans som beslutar,
- hur proportionaliteten ska bedömas, eller
- hur den enskilde ska skyddas.
När kommunen dessutom inför långtgående krav på säkerheter, garantier och ekonomisk prövning – utan tydliga kriterier – då finns en risk att vissa gynnas och andra missgynnas. Det riskerar att strida mot likställighetsprincipen.
Och det här är inte teoretiska invändningar. Föreläsarna i nämnda utbildning “Tillväxt och Tillsyn” var tydliga: Viten är ofta ett uttryck för misslyckande.
En myndighet som behöver hota och sanktionera har slutat hjälpa…
En småföretagare, en lokal entreprenör, en privatperson som vill utveckla sin fastighet – kan de ställa upp med bankgarantier, pantförskrivningar och krav på att bekosta åtgärder utanför planområdet? Tål de den risk som uppstår när exploateringsavtal är helt villkorade av att detaljplanen vinner laga kraft? En pandemi eller konjunktursvacka, och man riskerar att förlora både företag och hem. Eller om detaljplanen inte vinner laga kraft eller upphävs, då förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som är gjorda.
Sådana här krav slår inte mot Peab eller Skanska. De slår mot den lokala byggaren, fastighetsägaren eller entreprenören som vill växa.
Det finns en ventil i riktlinjerna:
“Avsteg från riktlinjerna får göras vid särskilda skäl…”
Det är bra. men problemet är att avstegen:
- inte definieras,
- inte begränsas,
- inte måste dokumenteras,
- och inte behöver lyftas till nämnd eller fullmäktige.
En avstegsklausul utan regler för när den får användas skapar mer godtycke, inte mindre. Det vi behöver är regler – inte undantag från regler.
Formuleringen “särskilda skäl” är också vag. Den öppnar för godtycke och att inte alla behandlas lika. Och eftersom presidiet, inte nämnden, ska bedöma vad som är “strategiskt”, riskerar många ärenden att aldrig nå varken nämnd eller fullmäktige.
Transparensen minskar. Förutsägbarheten minskar. Och därmed riskeras också att kommuninvånarnas förtroende minskar…
Formuleringen “andra särskilda skäl” behöver förtydligas.
Jag bad ChatGPT jämföra det gamla och det nya dokumentet. Svaret blev:
“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram.”
Varför “i huvudsak”? frågade jag förvånat.
Därför att riktlinjerna formellt följer lagen – men skapar stort tolkningsutrymme som i praktiken kan användas på sätt som går emot lagens syfte, särskilt i fråga om:
- tvångsåtgärder,
- krav på ekonomiska säkerheter,
- och otydliga generella villkor.
Det gör rättssäkerheten svagare för enskilda.
Och då bör vi alla i den här församlingen fråga oss:
Är det en sådan här myndighet vi själva skulle vilja möta?
Är det sådana här regler och riktlinjer som stimulerar och attraherar småföretagare eller som lockar entreprenörer till kommunen?
Jag tror att dessa regler och riktlinjer kan leda till dels att fler småföretag väljer att etablera sig i närliggande kommuner och dels till fler rättsprocesser. Och de som inte har råd med att överklaga eller få hjälp av jurister är de med minst pengar.
I den senaste omvärldsanalysen från kommunstyrelseförvaltningen står det att det i Vänersborg är “lågt företagsskapande”och att det “påverkar anställningsbarhet och sysselsättningen”. De här riktlinjerna kommer inte att göra det bättre.
Vänersborg bör istället bli en kommun som faktiskt vill hjälpa och stötta småföretagare och entreprenörer – bli en kommun där de känner förtroende, trygghet, respekt och rimlighet. Och då måste vi arbeta för att kommunen blir en myndighet som vi själva skulle vilja möta.
De föreliggande riktlinjerna rör sig bort från detta ideal. Det här är inte ett myndighetsideal i linje med Regeringsformen, Förvaltningslagen – eller med det synsätt som utbildningen “Tillväxt och Tillsyn” vill lära ut.
Därför måste riktlinjerna tillbaka för fördjupning och korrigering.
Jag yrkar därför på återremiss med följande motivering – nästan samma som i kommunstyrelsen – det är tillagt en punkt:
- Klargör att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Inför krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställ tydliga kriterier för när ekonomiska garantier och säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.
- Avstegsklausulen måste förtydligas.
Det ska inte vara svårt att göra rätt i Vänersborg. Men med dessa riktlinjer kan det bli svårt att ens våga försöka.
Anm. Inför sammanträdet med kommunstyrelsen den 5 november skrev jag ett blogginlägg i frågan, se ”KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”, och efter sammanträdet ytterligare några rader, se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.
KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)
Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:
Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.
Dalbobron
I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron. 
KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)
Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter
Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…
Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.
Det står vidare:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”
Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav.
Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….
Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.
Jag yrkade på återremiss med följande motivering:
“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.
I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…
Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.
Norra skolan
Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)
På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.)
“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”
Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:
“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”
Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…
Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.
KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal
Imorgon ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Det fick mig att tänka på en utbildning jag var på för några veckor sedan.
Den 17 oktober startade projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Det är ett Leaderprojekt där Vänersborgs kommun deltar tillsammans med några andra kommuner i regionen. Projektet ska pågå till årsskiftet 2026/2027 och hjälpa till att stärka företagsklimatet. Meningen är att deltagarna ska få en större kunskap och förståelse för företagandet samt:
“Projektet främjar också en säker och ansvarsfull utveckling, ökar attraktionskraften för investeringar på sikt och bidrar till ökad sysselsättning och välfärd.”
Projektets och utbildningens syfte sammanfattades med:
“bli den myndighet du själv vill möta”
Festsalen på Folkets Hus var fylld av kommunens alla berörda handläggare. Vi var också några politiker som fick äran att närvara på den första träffen. Resten av träffarna riktar sig dock enbart till tjänstepersonerna i organisationen.
Föreläsarna var mycket proffsiga. Deras budskap till tjänstepersonerna för att bli en bättre myndighet var ganska revolutionerande och säkerligen också provocerande för flera av de anställda i kommunhuset.
“Ni är till för invånarna och inte tvärtom.”
Tjänstepersonernas uppgift är att hjälpa kommuninvånarna, fortsatte föreläsarna. Om t ex byggnadsförvaltningen utdelar viten är det ett misslyckande. Det är ett underbetyg på sig själv. Det ska inte behövas viten om kommunen informerar förebyggande och ger rätt hjälp och service. Kommunen bör i kontakterna med företag och invånare vara lyssnande, förstående och flexibla – se möjligheter snarare än hinder skulle man kanske kunna säga.
De började hela föreläsningen med några lagparagrafer. Först ut var Regeringsformen 1 kap 2 §:
“Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten…”
Det följdes av ett citat från Förvaltningslagen 5 §:
”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”
En av deltagarna kom senare på förmiddagen att betona en annan paragraf i Regeringsformen, 2 kap 15 §:
“Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.”
Det var så att säga de lagliga grunderna för utbildningen för att “bli den myndighet du själv vill möta”.
Det syns inga spår av vare sig utbildningen eller synsättet i det förslag till nya “Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” som ska behandlas på kommunstyrelsen imorgon. (Förslaget till riktlinjer kan laddas ner här.) Det slås fast direkt i inledningen att riktlinjerna handlar om att ange ramarna för “kommunens handläggning” och om “kommunens handlingsutrymme”. Invånarnas, företagarnas eller fastighetsägarnas perspektiv tycks inte vara särskilt intressant…
Och så är det. Det framgår av den fortsatta läsningen.
I avsnittet “Generella villkor” slår kommunen fast att:
- “kommunen kan vid försäljning komma att ställa krav på genomförandeåtgärder”
- “kommunen kan också ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen, viten eller dylikt för att garantera köparens åtaganden”
- “kommunen kan komma att kolla byggherrens ekonomiska stabilitet”
- “när frivilliga överenskommelser inte kan nås (vid markförvärv; min anm) och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder”
Kommunen ska alltså kunna kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet och kräva säkerheter (pant, garanti, borgen). Det borde finnas kriterier för när det får krävas och vägledning om proportionalitet, t ex att inte begära bankgaranti vid köp av en villatomt. Det kan finnas risk för att krav kan riktas godtyckligt eller selektivt och det skulle naturligtvis strida mot likställighetsprincipen.
De “lagstadgade tvångsåtgärderna” handlar om expropriation. Det kan ske, skriver kommunen:
“om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”
I Expropriationslagen 2 kap 12 § står det
“Expropriationstillstånd ska inte meddelas, om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den.”
Lagen kräver alltså en uttrycklig proportionalitetsbedömning – nyttan av expropriationen ska stå i rimligt förhållande till den skada den medför för den enskilde. (Se också Regeringsformen, 2 kap 15 § ovan.) Det är annorlunda än vad som står i riktlinjerna. I riktlinjerna borde det därför åtminstone stå vilket lagrum som åsyftas (Expropriationslagen eller PBL), vilken instans som beslutar och hur proportionalitetsprövningen ska ske.
Kommunens ökade kontroll över markhanteringen visar sig även fortsättningsvis, under rubriken “Grundläggande villkor vid markanvisning”
- “Byggherren står för samtliga kostnader för detaljplanearbetet i samband med markanvisningen.”
- “Ekonomisk garanti/säkerhet för avtalets fullföljande”
- “Även åtgärder som är utanför planområdet men är till nytta för området som exploateringen avser, exempelvis en cirkulationsplats, kan åläggas byggherren att finansiera.“
Konsekvensen av dessa krav, och det finns fler, är att de nya riktlinjerna gynnar stora företag. Enskilda fastighetsägare och småföretagare har knappast möjlighet att ställa upp med den pant, bankgaranti eller borgen som krävs för att vara säkra på att tillgodose kommunens krav. 
Skulle något oförutsett hända, t ex en ny pandemi, skulle en småföretagare kunna förlora hus och hem när kommunen utkräver vite. I det första förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson i Sikhall, för att ta ett tämligen aktuellt exempel, så skulle Larsson tvingas betalas 30.000 kr i månaden tills “visionen” var genomförd. (Det var 360.000 kr per år… 720.000 kr på två år…) (Se “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”.)
Krav på omfattande säkerheter kan exkludera mindre byggaktörer eller privatpersoner, och i praktiken leda till en indirekt diskriminering som strider mot likställighetsprincipen.
För att ta ytterligare ett exempel. I avsnittet “Exploateringsavtal/Utgångspunkter och mål” anges att:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft. Byggherren står för den ekonomiska risken för planarbetet eftersom kommunen varken kan eller får ge löfte om att detaljplanen vinner laga kraft.”
Fastighetsägaren/företagaren tar alltså hela planeringsrisken – om planen inte antas eller upphävs, förlorar man de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
När jag bad om ett uttalande från AI-verktyget Copilot, vilket tillhör ovanligheterna, fick jag kommentaren att:
“enskilda fastighetsägare och små aktörer kan tystas, bromsas och trängas undan. Det blir kommunen som kan avgöra vilka projekt som ska leva – och vilka inte.”
Jag “hoppade” faktiskt till när jag läste Copilots kommentar. Så hade jag faktiskt inte tänkt.
Det kan för övrigt noteras att viten inte nämns i de gamla, nu gällande, riktlinjerna. Förändringen illustrerar tydligt ändringen och inriktningen i de nya riktlinjerna. Och särskilt intressant är att föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” just tog kommunens viten som ett tecken på misslyckanden…
Min uppfattning är att revideringen av riktlinjerna har utarbetats efter de styrande partiernas erfarenheter av fastighetsregleringen i Sikhall. Den drevs igenom av oppositionspartierna mot de styrande partiernas och tjänstepersonernas vilja. (Det är samma förvaltning som nu har reviderat riktlinjerna.) Med dessa nya riktlinjer skulle knappast fastighetsregleringen i Sikhall ha varit möjlig.
De föreslagna ändringarna i Vänersborgs kommuns riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal samt köp och försäljning av kommunägda fastigheter innebär i flera delar en skärpning av kommunens kontroll över markhantering. Kommunen ska i varje läge kunna titta i riktlinjerna för att få svar på hur den ska agera. Och det är klart att kommunen på det sättet blir transparent och förutsägbar samt behandlar alla lika, i varje fall ”formellt”. Men då handlar det knappast om hjälp och service, snarare om fastställda och orubbliga principer där kommunens ord är det som gäller.
Det liggande förslaget håller sig inom lagens ramar, men följer knappast det synsätt och den “attityd” som de citerade lagparagraferna ovan uttrycker (från Regeringsformen och Förvaltningslagen) – och definitivt inte det budskap som föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” förmedlade till kommunens tjänstepersoner.
Jag bad Chat GPT (mitt gamla beprövade AI-verktyg) jämföra de “gamla” riktlinjerna med de “nya”:
“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Dessa punkter skulle kanske kunna bli en motivering till att yrka på återremiss imorgon…?
Det var emellertid lite förvånande att Chat GPT skrev “i huvudsak”. Varför undrade jag. AI-verktyget svarade att kommunen följer lagen i formuleringar och avsikter, men att vissa formuleringar är så pass otydliga att deras tillämpning i praktiken kan komma att hamna i konflikt med lagens syfte.
“Särskilt gäller detta avsnitten om tvångsåtgärder vid markförvärv, krav på ekonomiska säkerheter samt generella villkor för markanvisning. Dessa delar ger kommunen ett brett tolkningsutrymme som, om det inte hanteras med tydliga rutiner och proportionalitetsbedömningar, riskerar att stå i strid med den privata äganderätten enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.”
OK, tänker jag och påminner mig återigen projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Inte kommer de här riktlinjerna “främja en säker och ansvarsfull utveckling, öka attraktionskraften för investeringar på sikt och bidra till ökad sysselsättning och välfärd.” Snarare tvärtom.
De två föreläsarna i projektet har mycket kvar att göra i Vänersborgs kommun. Frågan är emellertid om de kan rå på den rådande kulturen i kommunhuset…
Tillägg kl 21.40 och 23.40.
Det finns ändå ett ”hopp” gällande riktlinjerna. Följande avsnitt kvarstår nämligen i den nya versionen:
”Avsteg från riktlinjerna får göras vid enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger. Kommunala beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas av Kommunfullmäktige.”
Trots att det är positivt att formuleringen finns kvar kan det ändå få negativa följder. Formuleringen “andra särskilda skäl” är mycket vag. Den saknar precisering om vad som utgör särskilda skäl, och kan därmed öppna för godtycke. Eftersom avsteg “får göras” i enskilda fall, kan förvaltningen och några enskilda politiker i praktiken själva avgöra när kommunens egna regler inte ska gälla – så länge beslutet inte anses “principiellt”. (Enligt riktlinjerna ska nämndens presidium, 3 ordföranden, ensamt bedöma om ett ärende är att betrakta som strategiskt.) Det innebär att många mark- och exploateringsbeslut kan undantas utan fullmäktiges prövning, vilket minskar transparensen.
Anm. Läs om hur det gick – ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.
PS. Missa inte James Buccis (V) bloggserie om Dalbobron. Idag publicerades avsnitt 11: “Dalbobrosekretessviruset sprider sig”.
Imorgon onsdag – KS
Det är som vanligt ett digert underlag som ledamöterna i kommunstyrelsen (KS) förväntas läsa inför morgondagens sammanträde. Det utskickade underlaget består av 1.033 sidor. Dagordningen innehåller 24 ärenden, men bara fyra informationspunkter om vi undantar informationen från de tre kommunalråden och kommundirektören.
De fyra informationspunkterna handlar om “Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden”, “Kommunens delårsrapport augusti 2025”, 
“Granskning av detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet” och en nyinsatt föredragning (idag på förmiddagen) om “Tjänsteskrivelse avseende överförmyndarnämndens beslut 2025-08-18”. Den sista punkten har också föranlett ett nytt beslutsärende på dagordningen. Dagordningen har faktiskt utökats med ytterligare ett ärende, Orust kommun vill bli medlem i Räddningstjänsten Fyrbodal.
På papperet ser det ut att vara “enkla” och okontroversiella ärenden, men i ”bakgrunden” på flera ärenden finns det en del frågetecken och också en del överraskande och intressant information.
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport rapporterar för ovanlighetens skull måluppfyllelsen med röda och gröna rutor, och inte ploppar. Så här ser det ut i augusti för kommunens 5 inriktningsmål:
Det inriktningsmål som går att mäta med exakthet är rött. (Varför det är rött kan man läsa i ett blogginlägg om barn- och utbildningsnämnden – se här.)
Trots att det verkar som om skatteintäkterna och de generella statsbidragen tillsammans ska ge ett budgetunderskott vid årets slut på -16 mnkr, så är prognosen för kommunen ett överskott på +49 mnkr. Det är +18 mnkr bättre än budget.
BRÅ
KS ska vidare besluta att avsätta 2.240 tkr för brottsförebyggande arbete. Det handlar om 3 nya tjänster. Två av tjänsterna är riktade till stärkt föräldrastöd genom att skapa träffpunkter för föräldrar på fler ställen inom Vänersborgs kommun.
Tärnanskolan
Tärnanskolan har omfattande fuktproblem. Arbetet för att åtgärda detta innefattar bland annat byte av golvbeläggning. KS ska besluta om att omfördela 4,2 mnkr i investeringsbudget 2025, från investeringsprojekt ”Boende för personer med sammansatta behov”, till Tärnanskolan. Vad det innebär för boendet för personer med sammansatta behov framgår inte. KS ska även besluta om att tillskjuta ytterligare 11,5 mnkr nästa år (2026). Förhoppningsvis kommer den bristfälliga inomhusmiljön sedan att vara åtgärdad.
I handlingarna står det att den totala investeringen beräknas ge en ökad hyreskostnad om 1.155 tkr per år. Ska barn- och utbildningsnämnden verkligen betala när det handlar om bristande underhåll..? Förutsätts det inte att det ingår underhåll i den hyra man betalar år efter år, sedan över 30 år tillbaka…
Forum Vänersborg
Ärende 8 handlar om Forum Vänersborg. Alla partier är vad jag förstår överens om att Forum utför ett bra och värdefullt arbete – för Vänersborgs stads centrum vill säga.
Vänsterpartiet ställde flera frågor, och framförde även en viss kritik, om Forum Vänersborg senast ärendet behandlades i KS. Och det var faktiskt så sent som i januari i år. (Se “KS (2): Forum Vänersborg”.) Då utlovade ordförande Augustsson (S) att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet. Det har inte skett. KS får inte heller någon information om ärendet imorgon…
I januari godkände KS ett nytt avtal mellan kommunen och Forum Vänersborg. Nu är det faktiskt dags för ytterligare ett nytt. Det har skett vissa förändringar i skrivningarna. Nu står det t ex att Forum Vänersborg ska:
“i samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer, verka för ett levande och attraktivt centrum”
Tidigare stod det “stadskärna”, men det har strukits. Anledningen är antagligen att Vänersborgs stad har fått ett centrum till – vid Willys. Det är dock uppenbart att “centrum” inte inkluderar Brålanda eller Vargön. I samma avsnitt står det för övrigt:
“…bidrar Forum till att göra Vänersborg mer attraktivt…”
Det står inte Vänersborgs kommun…
Det har via brev till kommunen kommit kritik från Vargön för att Forum Vänersborg enbart fokuserar på Vänersborgs stad. Hårdast blåser emellertid de kritiska vindarna från norr. Brålanda företagarförening har i stort sett ingen samverkan längre med Forum Vänersborg. Företagarföreningen har inte ens deltagit i någon diskussion om det nya avtalet. Lions Brålanda har gått ur Forum och föreningen “Jul i Brålanda” kommer enligt uppgift inte att förnya sitt medlemskap. Företagen och föreningar utanför Vänersborgs stad är missnöjda.
Forum Vänersborg ska enligt beslutsförslaget imorgon från och med 2026 tillföras en årlig ersättning på 923.000 kr exklusive moms med årlig uppräkning efter fastställd KPI. Det torde vara mycket ovanligt att föreningar får momspengar från kommunen. Summan inklusive moms blir 1.153.750 kr. Pengarna kommer även från skattebetalare i Brålanda och Vargön…
I det tidigare, nu gällande avtalet, står det att en lista med prioriterade aktiviteter inför kommande år ska ska upprättas och att:
“Forum Vänersborg ska, i samband med ovan nämnda aktivitetsplaner/handlingsplaner, tillsammans med Vänersborgs kommun årligen ta fram en kommunikationsplan.”
Det står mycket om transparens och redovisningar. Kommunstyrelsen har emellertid inte fått några planer eller redovisningar. Transparensen är med andra ord lika ogenomskinlig som förut och avtalets skrivningar om planerna har inte följts. I varje fall har inte KS fått ta del av några planer.
I förslaget till nytt avtal blir faktiskt skrivningarna luddigare. Forums uppdrag beskrivs nu mestadels med värdeord som t ex verka för, främja, stärka och harmonisera.
Det står vidare att:
“Samarbetet ska följas upp två gånger per år med kommunstyrelsens presidium.”
Det handlar tydligen inte ens på papperet om KS i fortsättningen. Och istället för formuleringar kring aktivitets- och kommunikationsplaner står det:
“Vid uppföljningsmöte i april-maj ska Forum Vänersborg tillhandahålla ekonomisk redovisning och redovisning av vidtagna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i oktober-november ska dialog ske kring förutsättningar för Forums verksamhet, budget och prioriterade aktiviteter för kommande år.“
Jag tror att om en slumpmässigt utvald kommuninvånare hade läst förslaget till avtal så skulle denne ha sammanfattat avtalet med något i stil med:
“här får ni drygt en miljon, gör vad ni vill med pengarna, bara det har med Vänersborgs centrum att göra…”
Majoriteten i kommunfullmäktige tyckte inte att Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om marknadsföring och sponsring mm var något att ha. (Se t ex “En gång till om sponsring”.) I stället har kommunen upprättat andra dokument. Jag undrar var i dessa nya policies, riktlinjer och anvisningar bidraget till Forum Vänersborg regleras…?
Det vore kanske något för revisorerna att titta på… Kanske skulle de samtidigt passa på att titta på varför denna tjänst inte upphandlas…
Valdistrikt och Slommehagen
Valdistriktindelningen inför valet nästa år ska ändras. Förslaget innebär att Frändefors Södra tas bort genom en sammanslagning med angränsande distrikt, samtidigt som ett nytt valdistrikt, Holmängen, inrättas i Vänersborgs tätort. Dessutom föreslås gränsändringar för befintliga valdistrikt i syfte att jämna ut antalet röstberättigade, så att inget distrikt har över 2.000 röstberättigade inom överskådlig tid. De föreslagna gränsändringarna medför även att vissa valdistriktsnamn ändras.
Det gäller att invånare i de berörda områdena noterar förändringarna så att de går till rätt vallokal i september.
Men jag har lärt mig något nytt. Det finns en enklav i Melleruds kommun som tillhör Vänersborgs kommun. (Se bild, lila linje är kommungränsen.) Det finns alltså en “ö” i Melleruds kommun som tillhör Vänersborg. Det är fastigheterna Slommehagen 1:28 och 1:10 som ligger i Mellerud men som tillhör Vänersborg! Jag undrar om det finns vägskyltar som talar om att man har kommit till Vänersborg strax innan man passerar fastigheterna?
Jag hoppas någon kan berätta historien bakom denna enklav.
Markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning
Kommunstyrelsen ska fatta beslut om en revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter. Ärendet ska till kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet.
Det är ett viktigt och samtidigt mycket komplicerat dokument. Underlaget till sammanträdet skickades ut på torsdag eftermiddag och imorgon är det dags för beslut. Det är inte enkelt att ha ett ställningstagande klart på så kort tid.
I underlaget i ärendet står det mest om vad som har ändrats men inte vad revideringarna innebär för enskilda fastighetsägare. Det hänvisas i och för sig till SKR:s rekommendationer och Boverkets nya vägledning, och det låter ju betryggande. Men KS får inte någon fördjupad information i ärendet och det saknar jag.
Revideringarna innebär, vad jag förstår, att det i flera delar sker en skärpning av kommunens kontroll över markhanteringen. Jag är, vis av erfarenheter i några kommunala fastighetsärenden genom åren, tveksam till att kommunens benägenhet och ovana att sätta käppar i hjulen för kreativa entreprenörer ska få ökat spelrum…
Det är en alltför viktig och komplicerad fråga att ta ställning till på så kort tid – och utan föredragning. KS skulle helt enkelt behöva mer tid och information för att sätta sig in i ärendet. Tycker jag.
Holmens gamla kontorsbyggnad
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Den huvudsakliga ändringen består i att rivningsförbudet för Holmens gamla kontorsbyggnad tas bort.
Byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, det vet alla i Vargön. Men kommunen har genom åren grovt misskött byggnaden. Kontorsbyggnaden har förfallit och i maj 2020 härjades den dessutom av en brand. (Se “Branden på Holmen”.) Kommunen har inte lyckats hitta någon köpare till fastigheten som vill ha kontorshuset kvar. Å andra sidan är det inte helt lätt att sälja fastigheten när den inte ligger ute till försäljning…
Morgondagens beslut till yttrande innebär dock inte att KS vill att kontoret ska rivas. I ändringen av detaljplanen står det:
“Planförslaget innebär att rivningsförbudet på kontorsbyggnaden tas bort, men det innebär inte per automatik att byggnaden kommer rivas. Däremot får kontorsbyggnaden ett försvagat skydd, vilket avviker mot översiktsplanens intentioner.”
Detta ska KS hålla med om.
Kommunstyrelsen ser positivt på att bevara själva portalen, “Vargporten”, och hitta en långsiktig placering för den. Den skulle kunna placeras i Vargöns centrum eller markera entrén till själva industriområdet. KS anser att frågan kan lösas i samband med framtagandet av detaljplanen.
De flesta som vill skydda och restaurera byggnaden har vad jag förstår “gett upp”. De verkar nöja sig med att Vargporten blir kvar.
Det står också i detaljplanen:
“Kontorsbyggnaden och porten är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som delvis är grunden till framväxten av Vargöns samhälle.”
Det finns en sak till som är kvar… Ni har väl sett YouTube-filmen om Holmens skyddsrum? (Om inte, klicka här.) Måste man inte ha tillstånd av “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” för att ta bort skyddrum?
Föroreningar på Torpa
Ja, det finns inget ärende på dagordningen som har denna rubrik. Ärendet heter “Granskning av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. Detaljplanen har varit ute på samråd, synpunkterna har sammanställts och nu är det dags för en så kallad granskning.
Vänsterpartiet har inga synpunkter på detaljplanen, den ser helt ok ut. Eller ska man kanske säga, den ser bra ut? Men den kommer att kunna innebära stora kostnader om kommunen eller någon annan sätter spaden i jorden. Marken är nämligen full av föroreningar…
Några citat från detaljplanen:
- “Källan till föroreningarna är troligen fyllnadsmassorna som genom åren har tillförts de berörda fastigheterna.”
- “I vissa delar av planområdet finns det en problematik med fosfor och koppar. … ämnet PCP.”
- “Troligtvis kan det finnas ferrokalk på fastigheten Frigg 1.”
- “Markundersökningen påvisar att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar i alla fastigheter.”
- “Krom har uppmätts över MKM och krom 6+ över KM i en provpunkt.”
- “Angående PFAS finns det i dricksvattnet i samtliga uttagna prover.”
Det finns mycket föroreningar från Ferrolegeringar i Trollhättan och Vargön Alloys i kommunens markområden…
Det var en del av morgondagens dagordning för kommunstyrelsen.
Anm. Du kan läsa om vad som hände på KS-sammanträdet här – ”Rapport från KS (8/10)”.
Om fastighetsregleringen i Sikhall
Den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”):
“Genom fastighetsreglering överförs mark och vattenområde från Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6. Vägmark inom Sikhall 1:6 överförs till Hopperud 1:12.”
Lantmäteriförrättningen, som beslutet om regleringen kallas, innehöll vissa mindre förändringar av de förslag som hade lagts fram tidigare i diskussionerna mellan Vänersborgs kommun (samhällsbyggnadsnämnden) och Magnus Larsson. Jag tänkte redogöra för hur Lantmäterimyndighetens förrättning ser ut och hur den motiveras i de olika områdena i Sikhall. Det handlar om områdena kring småbåtshamnen och badet.
Den del av fastighetsregleringen som gäller mellan Sikhall 1:4 (kommunens fastighet) och Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet) handlar om området kring småbåtshamnen och Sikhalls Magasin.
“Från fastigheten Sikhall 1:4 överförs ett markområde om 4.058 m² samt ett vattenområde om 8,9 hektar till Sikhall 1:6.”
Lantmäteriet skriver att det gamla spannmålsmagasinet är klassat som byggnadsminne och att det används för t ex bröllop. Det beskrivs vidare hur viktigt det är att Magnus Larsson får en markremsa som förbinder Sikhall 1:6 med magasinet som underlättar framdragning av el, vatten och avlopp (se pil på karta nedan):
“vilket stärker förutsättningarna för fortsatt användning och bevarande av byggnadsminnet.”
Det är ett stort område som överförs från Sikhall 1:4 (kommunen) till Sikhall 1:6 (Magnus Larsson). Då ska man känna till att dessa områden, plus det område som fortsättningsvis ska tillhöra kommunen, 
fram till 2008 tillhörde Sikhall 1:6. Kommunen styckade av Magnus Larssons fastighet och förköpte marken mot hans vilja, dvs det handlade om expropriering. Nu återgår marken till Magnus Larsson. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Det finns en stenpir i söder och en brygga i norr, som används för uthyrning av båtplatser. De områdena ska överföras till Sikhall 1:6 eftersom, skriver Lantmäteriet:
“Dessa verksamheter bedöms vara ett lämpligt komplement till den skogsbruksverksamhet som bedrivs på fastigheten.”
Det som är kvar av kommunens fastighet (Sikhall 1:4) ska användas till samma sak som det används till i dagsläget, nämligen parkering för allmänheten och iläggning av båtar. Det kan också konstateras att hela området, även Sikhall 1:6 alltså, omfattas av strandskyddsbestämmelser.
De nya fastighetsgränserna medför ingen förändring i markanvändningen, men det ger således Magnus Larsson möjlighet att dra in el och VA till magasinet samt utveckla småbåtshamnen med uthyrning av båtplatser.
Lantmäteriförrättningen innebär även förändringar i området vid Sikhallsbadet.
Både Magnus Larsson (Sikhall 1:6) och kommunen (Hopperud 1:12) äger mark i området. Förrättningen innebär både byte och förvärv av mark:
“Området som överförs från Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6 består av ca 1,3 hektar slyig skog och sankmark och ca 700 m² vatten. Hopperud 1:12, används som badplats och väg, har ingen nytta av marken då den är slyig och sank. Det berörda mark- och vattenområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser.”
Lantmäteriet fortsätter:
“Fastighetsbildningen medför ingen förändring i markanvändningen. Risken för privatisering är mycket låg, då bostaden på Sikhall 1:6 ligger långt därifrån.”
Och inte minst viktigt:
“Även i detta fall har marken som överförs till Sikhall 1:6 tidigare tillhört fastigheten.”
Även denna mark förköpte (exproprierade) alltså kommunen av Magnus Larsson år 2007 – mot Larssons vilja.
Förvärvet av området med “slyig skog och sankmark” innebär möjligheter för Magnus Larsson att utveckla området. Han har planer på att t ex utöka badstranden, anlägga en park och fler parkeringsplatser.
I förrättningen ingår också att ett område förs över från Sikhall 1:6 (Magnus Larsson) till Hopperud 1:12 (kommunen) – se siffran 4 på kartan ovan. Området består av vägmark som används av Hopperud 1:12 (badgäster) och flertalet fastigheter längre in på vägen. Området ska fortsätta att vara väg och därmed blir det ingen ändrad markanvändning.
Lantmäteriet konstaterar slutligen att marköverföringarna inte motverkar syftet med strandskyddsbestämmelserna.
Det här är alltså vad lantmäteriförrättningen innebär för fastighetsgränserna i sin helhet. (Med undantag att det också ingår i förrättningen att Magnus Larsson säljer en del av Sikhall 1:6 till en privatperson, se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”.)
Det är viktigt att komma ihåg att Magnus Larsson erlägger en summa pengar för att förvärva kommunens mark. Priset ingår också i förrättningen.
Nästa steg i Sikhalls (eventuella) utveckling blir upprättandet av en detaljplan – den detaljplan som byggnadsnämnden fattade beslut om år 2015. Det är väl ingen med kunskap om kommunens inställning till Larsson och Sikhall som tror att den processen kommer att gå smärtfritt…. Om nu Lantmäteriförrättningen överhuvudtaget vinner laga kraft. Och det gör den:
“Under förutsättning att inget förrättningsbeslut överklagas kommer resultatet av förrättningen att registreras i fastighetsregistret. Detta sker tidigast den 24 september 2025.”
En förhoppningsvis positiv fortsättning följer så småningom…
Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?
På Residensgatan 2, fastigheten Huvudnäs 2:14, finns ett välbevarat envånings timmerhus. I folkmun kallas huset ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus.
“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna. Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.” 
Det kan man läsa på Vänersborgs Museums hemsida. Här kan man också höra museichef Peter Johansson berätta om huset. (Se också YouTube.)
Sellbergska huset, det före detta Dockmuseét alltså, uppfördes 1778 och uthuslängan “bakom” huset är från slutet av 1800-talet. 
Sellbergska huset är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Antikvarie Lars Bergström, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, skriver i ett yttrande till kommunen:
“Fastigheten har kulturhistoriska skyddsföreskrifter i detaljplanen för både huvudbyggnaden och uthuslängan. Den är också upptagen i kommunens ”Program för bevarande och utveckling, Vänersborgs innerstad” där den klassas som ”röd”, ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Förutom skyddet i detaljplan enlig PBL (Plan- och bygglagen) omfattas den bl a av bestämmelserna PBL:s kap 8 om förvanskningsförbud (§ 13) och krav på varsamhet (§ 14 och 17).”
Det innebär att fastighetsägaren måste pröva alla underhållsåtgärder och eventuella förändringar mot de kulturhistoriska värdena. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer. Det kan nämnas att huset också är intressant ur en annan historisk synpunkt. 
Den södra väggen användes förr till att verkställa de offentliga spöstraffen i Vänersborg. Museet skriver:
“På väggen hängdes den straffade upp och piskades med ris eller spö inför stora folksamlingar.”
Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit. Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.
Nu vill samhällsbyggnadsnämnden inte att Sellbergska ska vara kvar i kommunal ägo utan:
“stycka av fastigheten och försälja byggnaderna mot bakgrund av att huset är outhyrt och att ingen kommunal verksamhet beräknas kunna bedriva verksamhet där.”
Huset har stått outhyrt trots att det har funnits en eller möjligtvis två intressenter under de senaste fem åren. (Jag vet inte varför Sellbergska inte blev uthyrt.) Förra året anmälde ytterligare en person sitt intresse. 
Det är emellertid anmärkningsvärt att samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena, inte upplyste de andra politikerna i nämnden att det fanns åtminstone en intressent till att hyra Sellbergska…
Vid en avyttring/försäljning av en fastighet ska, enligt kommunens riktlinjer, kommunstyrelsen göra en konsekvensbedömning. Ärendet var därför uppe på kommunstyrelsens senaste sammanträde den 2 april. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.) KS skulle alltså besluta om att lämna ett yttrande på 
samhällsbyggnadsnämndens planer. Yttrandet var undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S) och avslutades på följande sätt:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga Vänersborgs stads äldsta hus med dess unika historia och mycket höga kulturhistoriska värde. Det är också enligt kommunens fastighetspolicy möjligt för kommunen att äga ett sådant hus. Det skrev för övrigt också Augustsson i sitt yttrande.
Under behandlingen i KS argumenterade jag för Vänsterpartiets ståndpunkt. Kommunen borde hyra ut huset till lämplig verksamhet. I Augustssons yttrande stod det också att en privatperson hade inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen där önskemål om förhyrning av byggnaden uttryckts. Jag berättade på KS-sammanträdet att denne person hade tagit kontakt med mig samma morgon via ett SMS. Personen var Patrique Daghäll. (Jag nämnde dock inte hans namn på sammanträdet.)
===
Vem är Patrique Daghäll och vad vill han med Sellbergska huset?
Patrique Daghäll har, utifrån sina egna ord, arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Han har också hållit föredrag, kursverksamheter och event inom dessa ämnesområden. 
Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.
Daghäll skriver att han:
“innehar en stor samling möbler och inredningsdetaljer vilka speglar 17/1800-talet på ett utmärkt sätt, en konstsamling om ca 200 verk från 4 sekler som kan sägas vara mycket pedagogisk och noga utvald. I kombination med att tillgängliggöra dessa samlingar för en allmänhet vill jag också i fastigheten erbjuda temakvällar, föredrag, visningar, värderingar samt övriga kulturaktiviteter.”
Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Han vill även omvandla den skyddade innergården till en klassiskt traditionell ”stadsträdgård”.
Det var en kort presentation av Patrique Daghäll och hans planer för Sellbergska.
====
Patrique Daghäll tog kontakt med kommunen redan i september/oktober 2024 och har sedan dess skickat många mail till kommunen. Han har haft kontakter med tjänstepersoner både i samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna, samt även med kommundirektören. Men ingen politiker hade hört av sig under det halvår som gått…
Daghäll uttryckte det så här i ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ledamöter, efter kommunstyrelsens beslut:
“Har involverat/kontaktat fastighetsenheten, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, näringslivsenheten, kultur och fritidsnämnden, kommundirektör, ett antal politiker och tjänstemän men intresset syns mig fullständigt obefintligt. De få återkopplingar/svar jag fått, efter otaliga påtryckningar har endast rört ärendegång och teknikaliteter.”
Jag gav respons på Daghälls SMS och bad honom att maila ytterligare information. Det fick jag, och den informationen gav ytterligare argument i KS.
I diskussionerna på KS kunde jag mellan raderna, förvånande nog, ana att Augustsson verkade vara för att kommunen skulle behålla Sellbergska huset i sin ägo. Aningen förstärktes ju längre diskussionen pågick… Augustsson sa det dock aldrig rent ut, men på en rast efteråt bekräftade några av hans partikamrater att Augustsson ville att kommunen skulle behålla Sellbergska i sin ägo.
Det var dock svårt att få ihop denna personliga uppfattning med formuleringen i yttrandet som KS skulle ställa sig bakom.
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
I diskussionen förklarade Augustsson att denna formulering var mer av formell karaktär, det fanns typ inga formella hinder för en försäljning. Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen skulle fatta ett (nytt) beslut om försäljning innan Sellbergska huset avyttrades. Jag förstod inte resonemanget fullt ut, och ställde därför frågan om det verkligen var så att politikerna skulle fatta det slutliga beslutet. Ordförande Augustsson försäkrade att så var fallet.
Trots Augustssons försäkringar fick Patrique Daghäll efter kommunstyrelsens antagande av Augustssons förslag till yttrande följande mail från samhällsbyggnadsförvaltningen:
“Beslut togs om att godkänna att Samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset med tillhörande tomt, fastigheten måste i ett första steg styckas av från den stora fastighet som huset nu ligger på och bilda en egen tomt.”
Tjänstepersonen på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade KS-beslutet som jag befarade – samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset… Tjänstepersonerna i förvaltningen, inte politikerna i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen?
Patrique Daghäll skrev i ett mail:
“Är det möjligen ”kört”?”
Nej, jag tror inte att det är kört, varken för Patrique Daghäll eller eventuellt andra som vill hyra Sellbergska huset. Jag litar på Benny Augustssons ord att det krävs nya politiska beslut innan en försäljning. Och jag tror att Augustsson, och därmed socialdemokraterna, är för att behålla Sellbergska huset i kommunal ägo – och hyra ut det.
Daghäll har inte haft kontakt med någon politiker sedan han framförde sitt önskemål till samhällsbyggnadsförvaltningen i september/oktober förra året. Efter kommunstyrelsens sammanträde har dock några politiker hört av sig. Ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har t ex bestämt möte med Patrique Daghäll kommande vecka…
Jag tror att det är av stort värde för staden Vänersborg att även fortsättningsvis äga och förvalta en unik och kulturhistoriskt viktig fastighet. Vem som sedan ska hyra Sellbergska är en annan fråga, det är naturligtvis viktigt att en uthyrning sköts professionellt. Det är önskvärt att det blir någon verksamhet i huset kopplat till Vänersborgs historia. Det blir dock svårt, tror jag, att överträffa de planer och visioner som Patrique Daghäll har för Sellbergska huset…
OBS! Patrique Daghäll ska hyra Sellbergska huset i höst, avtalet påskrivet! Läs mer här – ”Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.
KS: Information och beslut
Det var som väntat mycket information på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Och det låter kanske tråkigt, men så är det inte. Tvärtom, man önskar att fler kunde få ta del av all information och kunskap som meddelas politikerna i KS. Det är omöjligt att delge allt i ett blogginlägg, men min förhoppning är att återkomma till t ex medborgar- respektive medarbetarundersökningarna.
Det var idel kunniga och skickliga tjänstepersoner på plats på gårdagens sammanträde, men jag vill ändå framhålla en “debutant” i KS-sammanhang. Enhetschef Adam Gistedt från kultur- och fritidsförvaltningen gjorde en gedigen föredragning om kommunens idrottsanläggningar.
Som svar på några frågor jag fått på sistone kan jag säga att det under informationspasset framkom att det “jobbas för fullt med Hallevibadet” och att “utredning pågår om Norra skolan”. Vad detta innebär mer konkret vågar jag inte uttala mig om.
Det blev ingen landgång för politikerna i kommunstyrelsen, ordförande Benny Augustsson (S) håller hårt i pengarna. Under lunchrasten var Göran Svensson (MBP) tvungen att avvika och Vänsterpartiets Gunilla Cederbom fick inträda i hans ställe. Det var ett tag sedan vi var två från Vänsterpartiet som hade rösträtt i kommunstyrelsens beslutsomgång.
Jag beskrev innehållet i flera av ärendena i inlägget “KS: Porr i skolan och andra frågor” och tänker inte upprepa detta. I inlägget finns också dagordningen. De flesta ärendena klubbades igenom utan större diskussion och motsättningar, men på några ärenden blev det både frågor, debatt och voteringar.
På sittande möte lämnade Moderaterna förslag på fyra riktade uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen. Det var under ärendet kommunstyrelsens verksamhetsplan. Liberalerna och Sverigedemokraterna yrkade bifall, men inget annat parti. Voteringarna, det blev tre stycken, slutade med siffrorna 9-6. För min del tycker jag att sådana förslag måste lämnas i ett tidigare skede. Det måste finnas tid till både eftertanke och diskussion med partikamrater innan man kan ta ställning i KS.
Det blev ingen debatt i ärendena kring kommunens anslutning till strategin “Jämställt Västra Götaland 2024-2027” och till “CEMR-deklarationen”. Båda ärendena handlade om jämställdhet. Även Sverigedemokraterna biföll förslagen utan ifrågasättanden. Har SD i Vänersborg blivit ett feministiskt parti…?
Vänsterpartiet framförde tanken att kommunen skulle prioritera även “våld i ungdomars partnerrelationer” i strategin “Jämställt Västra Götaland”. Men efter att ordförande i “Rådet för hälsa och social hållbarhet”, kommunalrådet Mats Andersson (C), förklarade att denna prioritering tydligt innefattades i den “överordnade” prioriteringen “Våld och förtryck i nära relation ska upphöra i Vänersborgs kommun” lade Vänsterpartiet aldrig yrkandet.
Jag passade däremot på att flika in att de här förslagen i arbetet för jämställdhet hade Vänsterpartiet framfört redan för två år sedan i en motion… (Se “KS: Porr i skolan och andra frågor”.)
Ärendet “Svar på medborgarförslag om att införa digitala barnskydd mot pornografi” fick en oväntad utgång.
Underlaget var lite tunt. Vänsterpartiet tog kontakt med barn- och utbildningsförvaltningen och några i skolpersonalen, men också med kultur- och fritidsförvaltningen och fritidsledare. Ingenstans rapporterades att det var några som helst problem med porrsurfning. Det konstaterades att sådana sidor filtrerades bort.
Men så sa en i Moderaterna att hen kunde komma in på porr på sin kommundator och strax hojtade en sverigedemokrat att det gick även på kommunens iPads. Det ska dock betonas att det var politikernas IT-utrustning och att det finns vad jag förstår olika grad av säkerhet och filtrering. Men dessa upptäckter spred naturligtvis förvirring i KS. Var det så med personalens IT-utrustning på t ex skolor och bibliotek också?
Gunilla Cederbom (V) föreslog en återremiss. KS måste få mer information och fakta i frågan. Samtliga ledamöter, även SD, biföll förslaget.
Det sista ärendet som det blev oenighet kring var behandlingen av Tor Wendels (M) motion om att “låta kommunstyrelsen betala hyra för tomma lokaler”. Det var även en särskild informationspunkt i ärendet där både verksamhetschefen för Fastighet och Service samt kommunens ekonomichef deltog.
Det var en hel del frågor. KS fick veta att utredningar och processer pågår. Det finns ett uppdrag att samnyttja lokaler, att utreda internhyressystem etc.
“Vi vet inte ens vad tomställda lokaler är.”
Sa ordförande Benny Augustsson (S) som en gång i tiden var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Det har också Bo Carlsson (C) varit. Carlsson sa:
“Motionens problembeskrivning stämmer, men jag håller inte med om slutsatsen.”
Alla inlägg fick mig att börja omvärdera min uppfattning. Samtidigt tycker vi lite olika i V. Cederbom röstade på avslag av motionen, medan jag avstod från att delta i beslutet. V får diskutera “ett varv till” innan ärendet avgörs i kommunfullmäktige nästa år. Det blev alltså en votering i ärendet. M+L+SD röstade ja till motionen, det är 6 röster, medan S+C+KD+MP+V röstade för avslag, dvs 8 röster. Kärvling (V) avstod från att rösta.
Motionen handlade egentligen om kommunens underhåll av sina fastigheter. Underhållet är mycket eftersatt och, ärligt talat, stundtals helt bedrövligt dåligt. Kommunen måste snarast komma tillrätta med underhållsproblemet. Jag tror de flesta är tämligen överens om det.
Sammanträdet avslutades med att ordförande Benny Augustsson tackade kommundirektör Lena Tegenfeldt och sekreterare Johanna Gustafsson för ett fantastiskt arbete. De fick var sin blomma. Augustsson tackade också alla ledamöter och ersättare i KS. Vi fick emellertid inget. Jo, en saffransbulle till förmiddagskaffet. Lena Eckerbom Wendel (M) tackade slutligen Augustsson.
Och sedan började det politiska jullovet.
Och till sist får jag passa på att tacka alla tjänstepersoner som förser oss med all information och fakta. Och särskilt tack till kommundirektören och Johanna, om ni nu läser bloggar… Självklart önskar jag även alla politiker en God Jul. Utan er hade inte denna blogg varit möjlig…
KS: Porr i skolan och andra frågor
Medan de flesta går och väntar på tomten och julklappar får flera av Vänersborgs politiker bege sig till kommunhuset. Imorgon den 18 december sammanträder nämligen kommunstyrelsen för sista gången under 2024.
Och på tal om julklappar förresten. Kommunens resultat uppgår för november månad till +79 miljoner kronor…
Dagordningen har följande utseende:
Jag saknar ett ärende, nämligen Hallevibadet. Den 24 oktober 2024 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå (se “Hallevibadets öde på väg att avgöras”):
”kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
Sedan dess har inget hänt med ärendet. Man kan undra om det är ett medvetet fördröjande av ett beslut som de styrande partierna inte gillar… (Se “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.)
Information 
Det blir mycket information på morgondagens sammanträde. Kommunstyrelsens (KS) ledamöter och ersättare kommer att få lära sig mer om vad Vänersborgs kommuninvånare tycker om sin kommun. Statistiska Centralbyrån (SCB) har återigen genomfört en medborgarundersökning. Det finns anledning att återkomma till denna i särskilda blogginlägg.
KS får lyssna till en tämligen omfattande omvärldsanalys som är en första avstamp skulle man kunna säga till det budgetarbete som ska inledas i början av nästa år. Styrelsen ska delges kunskaper om bland annat nulägesanalys, ekonomiska planeringsförutsättningar och en befolkningsprognos. Det ska informeras om kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2025, en plan som det ska fattas beslut om senare under sammanträdet. Även i år har det genomförts en undersökning bland kommunens medarbetare. Resultatet av denna ska föredras. Medarbetarundersökningen lär också bli ett ämne för nya blogginlägg.
Det blir information om ytterligare några ärenden som ska beslutas senare under dagen. Det handlar om en motion om att kommunstyrelsen ska betala hyra för tomma lokaler istället för samhällsbyggnadsnämnden, ett remissvar om den kommande mottagandelagen och information om kultur-, fritids- och idrottsanläggningar.
Självklart ska även kommunalråden och kommundirektören berätta vad de har gjort sedan sist och förhoppningsvis delge församlingen några matnyttiga upplysningar. Som de brukar göra.
Kommunstyrelsens verksamhetsplan
Det första ärende som det ska fattas beslut om är verksamhetsplanen.
“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2025– 2027. Utifrån inriktningsmålen har förväntade resultat formulerats med tillhörande ambitionsnivåer och startår för genomförandeuppdrag under planperioden.”
Det är tänkt att det mesta i kommunen ska bli bättre nästa år, ambitionerna höjs. Som vanligt. Om det är realistiska mål som uppställs tycks ibland vara mindre viktigt. De förväntade förbättringarna åtföljs nämligen inte av några ekonomiska satsningar – och då kan man ju undra hur de ska förverkligas.
En positiv nyhet med verksamhetsplanen är att den innehåller ett avsnitt om invånardialoger.
“Rätt roll gör rätt uppgift”
Socialnämnden ska få 620.000 kr extra nästa år av KS till projektet “Rätt roll gör rätt uppgift”. En ny tjänst ska inrättas, en arbetsledare för gruppen serviceassistenter. Det är ett projekt och:
“förväntade effekter är att befintlig personal avlastas och tillåts fokusera på kärnuppdraget, samtidigt som personer som idag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden ges tillträde till den kommunala verksamheten.”
Jämställt Västra Götaland
Vänersborgs kommun föreslås ansluta sig till strategin “Jämställt Västra Götaland 2024– 2027”, ärende 8 på dagordningen. Det handlar om jämställdhet. När jag läste strategin slog tanken mig stundtals att det var ett dokument från Vänsterpartiet som jag hade i min hand.
Det finns flera mål i strategin och förslaget är att Vänersborgs kommun ska fokusera på och prioritera följande:
- “Pojkar i Vänersborgs kommun ska uppnå goda skolresultat oavsett socioekonomisk bakgrund eller migrationsbakgrund.”
- “Den psykiska ohälsan hos flickor och pojkar, unga kvinnor och män samt unga hbtqi+ personer i Vänersborgs kommun ska minska.”
- “Våld och förtryck i nära relation ska upphöra i Vänersborgs kommun.”
Vänsterpartiet ska föreslå att ytterligare ett mål tas med:
“Våld i ungas partnerrelationer ska upphöra i Vänersborgs kommun”
Det gäller återigen att det satsas resurser för arbetet med att förverkliga de mål som kommunen ställer upp för verksamheten. Vi får se, kommunen ska besluta om fler åtaganden, redan i nästa ärende (ärende 9).
CEMR-deklarationen
“För att ytterligare säkerställa och förstärka kommunens systematiska arbete med jämställdhetsintegrering föreslår Rådet för hälsa och social hållbarhet att Vänersborgs kommun ansluter sig till CEMR-deklarationen.”
Så står det i beslutsförslaget som på många sätt liknar det tidigare ärendet.
CEMR står för The Council of European Municipalities and Regions. Deklarationen är ett verktyg för kommuner och regioner att:
“integrera jämställdhetsperspektivet i all verksamhet.”
Jämställdheten blir naturligtvis inte bättre bara för att kommunen skriver på diverse dokument. Det är som sagt viktigt att åtagandena också leder till handling. Men eftersom de styrande partierna, och andra partier, “binder upp sig” för jämställdhetsarbetet så verkar ambitionen vara att sätta ytterligare tryck på arbetet. Och på den resan följer Vänsterpartiet självklart med. Och frågan är om det inte är Vänsterpartiet som på sätt och vis har “inspirerat” kommunen i dessa två ärenden…
Jag ska därför passa på att slå ett slag för Vänsterpartiet. I oktober 2022 lämnade Vänsterpartiet in en motion, påskriven av partiets 4 ledamöter i fullmäktige, med titeln “Utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning”. I motionen yrkade vi vänsterpartister:
“Beredningens uppdrag kring jämställdhet ska utgå från aktuell kunskap och forskning, centrala och lokala jämställdhetspolitiska mål, Agenda 2030, CEMR deklarationen, SKR och jämställdhetsmyndigheten.”
Yrkandet är utvecklat i texten. (Motionen kan laddas ner här.) Motionen blev så småningom avslagen utom på en av punkterna – Demokratiberedningens namn ändrades till ”Demokrati- och jämställdhetsberedningen”. Förslagen kom kanske från fel parti, nu kommer de från “Rådet för hälsa och social hållbarhet” – och då blir det en annan sak…
Digitala barnskydd mot pornografi
Det har lämnats in ett medborgarförslag som föreslår att:
- “Installera digitala barnskydd i verksamheter där kommunen är huvudman”
- “Införa porrfri policy om att det inte är tillåtet att spela upp nätpornografi varken via kommunens nätverk, kommunens digitala enheter eller privat teknisk utrusning som t ex privat smartphone på de verksamheter som kommunen är huvudman för där barn vistas.”
Förvaltningen föreslår att den första punkten ska anses vara besvarad eftersom kommunen, och i synnerhet skolorna, har flera funktioner på olika nivåer för att filtrera bort pornografiskt och olämpligt innehåll.
Då ställer jag frågan till mina läsare:
Är porrsurfning ett problem i Vänersborgs grundskolor?
Svara mig gärna på karvling@hotmail.com eller på Messenger om du inte vill vara offentlig.
På den andra punkten är det föreslagna svaret:
“…delvis bifalla medborgarförslaget på så sätt att kommunstyrelsen uppdras att tillse att en anvisning rörande användningen av kommunens IT-utrustning utarbetas som tillgodoser intentionerna i medborgarförslaget.”
Grundskolans styrdokument räcker nog när det gäller förhållandena i förskola- och grundskola. Däremot kanske en anvisning kan vara bra av flera andra skäl.
Vem ska betala hyran för tomma lokaler?
Tor Wendel (M) har motionerat om att kommunstyrelsen ska betala hyran för tomma lokaler. Wendel menar att när lokaler blir tomställda gör kommunstyrelsen en konsekvensbedömning angående avyttring. Eftersom kommunstyrelsen inte vill avyttra alla tomma lokaler får samhällsbyggnadsnämnden i praktiken stå för alla kostnader för de tomma lokalerna. Wendel skriver i motionen:
“Tomställda lokaler ger ingen intäkt för samhällsbyggnadsnämnden men har fortfarande kostnader i form av kapitalkostnader samt vissa driftkostnader.”
Samhällsbyggnadsnämnden får oftast beskedet från KS att kostnaderna för de tomma lokalerna ska nämnden själv stå för. Wendel:
“Konsekvensen av detta blir att dessa kostnader får täckas av befintlig budget vilket innebär att mindre underhåll kan utföras.”
Samhällsbyggnadsnämnden avslog motionen från Tor Wendel (M) med ordförandes utslagsröst. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) bifölls motionen.
Det blir en spännande votering i KS imorgon. Vänsterpartiet har antagligen utslagsrösten…
Avslutning
Det finns några fler ärenden, men dessa ärenden ovan är nog de som drar till sig mest uppmärksamhet.
Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev inte riktigt lika långt som förväntat. Ordförande Benny Augustsson (S) kunde avsluta sammanträdet kl 15.43.
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen. (Se “KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm”.) I detta inlägg ska jag referera en del av vad som hände på själva sammanträdet. Men det var ingen diskussion om Brättelänken. Jag vill stryka under det. De flesta politiker hade nog inte läst artikeln på TTELA:s hemsida. (Se “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”.) Om de hade läst den, så hade de sett att det stod:
“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”
TTELA har knappast läst den arkeologiska utredningen av Västra Götalandsregionen som tidningen hänvisar till. Om TTELA hade gjort det så hade de redan efter en snabb bläddring insett att arkeologerna undersökte ett område väster om Brätte, alltså inte någonstans på det tämligen stora område där Brätte låg. Ja, det hade faktiskt räckt med att titta på titelsidan – utredningen hade till och med rubriken “Utredning – väster om Brätte”… (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”. Du kan ladda ner utredningen här.)
Bohusläns museum har däremot gjort en utredning vid Brätte där vägen ska gå, och resultatet av den undersökningen kom fram till helt andra resultat. (Se “Bevara Brätte!”.) TTELA kommer att få skriva nya artiklar med rätt fakta. Journalisten kan förslagsvis också ringa till Vänersborgs museum, eller Bohusläns museum. Där har de en betydligt större kunskap om Brätte än t ex de flesta politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. (TTELA och alla andra kan också ladda ner utredningen här.)
Men det var kommunstyrelsens sammanträde det skulle handla om…
Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var intressanta och de som presenterade var mycket proffsiga. De var fantastiskt strukturerade och tydliga. Tyvärr tillät inte ordförande Augustsson att frågor fick ställas. Det tyckte jag var synd, och faktiskt också till viss del en brist på respekt.
Sen blev det ett antal informationer om flera av dagens ärenden. Då fick frågor ställas och synpunkter framföras… Dessa informationspunkter handlade om de ärenden som skulle behandlas senare på sammanträdet.
På ärende 6 “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027” deltog inte M+L+SD+MBP i beslutet. Partierna förklarade inte varför, så det var ingen som riktigt förstod deras agerande… Det handlade nämligen inte om budgeten för hela kommunen, utan bara kommunstyrelsens del av den, dvs kommunstyrelsen som nämnd.
Och så var det alla medborgarförslag om seniorkorten. Fem av dem yrkade på att åldersgränsen skulle sänkas till 65 år och äldre. Som vänsterpartist yrkade jag bifall till alla dessa. Det gjorde även Medborgarpartiet, men inget annat parti. Det innebar att V och MBP också reserverade sig mot majoritetens beslut. Två andra medborgarförslag ansåg sannolikt även de att gränsen skulle gå vid 65, men de yrkade “bara” på att åldern, som tidigare var 75 år, skulle sänkas. 
Och faktum är att kommunfullmäktige faktiskt redan har sänkt åldern – till 70+. V och MBP avstod därför från att rösta.
Ärende 16 var Vänsterpartiets motion om samma sak, dvs seniorkort från och med 65 år. Återigen yrkade V, och MBP, på bifall. Det blev avslag – och två reservationer.
Det blev lite tjôtigt, men det gick ändå ganska snabbt.
Kommunen äger en del fastigheter och byggnader. Om det finns tankar och förslag på att sälja någon eller några av dem så ska det göras konsekvensbedömningar. Bedömningarna ska beskriva konsekvenser av en försäljning för kommunens framtida lokalförsörjning och också ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.
Samhällsbyggnadsnämnden vill sälja tre av kommunens fastigheter. Följaktligen hade kommunstyrelseförvaltningen gjort tre konsekvensbeskrivningar. Politikerna i kommunstyrelsen skulle ta ställning till dessa igår.
Det första ärendet gällde en försäljning av en fastighet på Marierovägen. Konsekvensbedömningen kom fram till att kommunen inte hade något behov av fastigheten. Det betydde att samhällsbyggnadsnämnden nu kan sälja den fastigheten.
Sedan var det en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Det har tidigare varit en LSS-bostad med sex boendelägenheter. Förslaget var att denna fastighet också skulle säljas. Henrik Harlitz (M) hade dock noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten skulle kunna behövas år 2030. Det var dock osäkert.
Harlitz menade att det var en klok idé att kommunen “höll på” Vedboden 4 tills socialnämnden visste om den behövde fastigheten eller inte. Kommunens kostnad 
för att behålla Vedboden 4 skulle uppgå till sammanlagt ca 1,5 milj kr. Det ska jämföras, fortsatte Harlitz, med att ett nytt LSS-boende år 2030 skulle kosta bortåt 30 milj kr, kanske mer. Jämfört med den kostnaden var 1,5 milj kr en liten summa. Att behålla fastigheten skulle alltså kunna spara pengar på några års sikt. Och behövde inte socialnämnden fastigheten så skulle ändå inte kommunen ha förlorat särskilt mycket pengar.
Jag ansåg att det var ett klokt resonemang av Harlitz och tyckte därför att en återremiss var ok. En återremiss skulle innebära att förvaltningen tittade ett varv till på möjligheterna. Och om det visade sig att det fanns något fel i Harlitz resonemang, så kunde kommunen sälja Vedboden 4 senare i år.
Det blev votering och beslutet blev återremiss med röstsiffrorna 8-7.
Ärende 20 var en konsekvensbedömning av försäljning av kontorsfastigheten på Kyrkogatan 22/Teatergränd 9. Harlitz (M) hade ett liknande resonemang här, men menade då att byggnaden skulle kunna användas som t ex en andra fritidsgård. Det skulle även kunna finnas utrymmen för replokaler etc. Han ville att frågan skulle utredas mer innan beslut fattades om försäljning. Jag höll faktiskt med honom, en fördjupad konsekvensanalys skulle kunna visa om det faktiskt fanns ett behov. Och om inte, så kunde fastigheten ändå säljas inom en förhållandevis nära framtid. Det fanns liksom inget att förlora.
De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville återigen sälja direkt och denna gång höll SD med de styrande. Och då blev det en försäljning – med röstsiffrorna 10-5. Vi var flera som noterade att det fanns vissa åsiktsskiljaktigheter inom socialdemokraterna…
Till sist, ärende 24 “Ansökan om medel för sommaraktiviteter på Torpaområdet 2024”. Harlitz igen. Han ansåg att aktiviteterna skulle breddas så att även 
ungdomar från andra delar av stan och kommunen skulle vara välkomna. Det blev en diskussion där ingen egentligen hade någon annan uppfattning. Kenneth Borgmalm (S) ansåg t ex att det låg en hel del i vad Harlitz sa. Det blev dock ingen ändring i beslutsförslaget, Harlitz hade inte heller yrkat på det. Kanske diskussionen i KS sänder en signal till berörda att även andra ungdomar borde välkomnas till sommaraktiviteterna på Torpaområdet.
Sammanträdet avslutades med att ordförande Augustsson (S) önskade alla en Glad Påsk. Därmed tar även politiken ledigt några dagar, även om politiker och kommunanställda inte har något påsklov kommande vecka som kommunens elever.
Imorgon tänkte jag berätta om varför det firas påsk. Fram tills dess kanske mina läsare kan fundera på vad Nya testamentet menade hände just denna torsdagskväll för ungefär två tusen år sedan. En ledtråd, Jesus och hans lärjungar åt kvällsmat…
KS på onsdag (1/11)
Ingen rast och ingen ro. Vänersborgs kommun måste styras. Även i november. På onsdag, dvs den 1 november, sammanträder Vänersborgs kommunstyrelse (KS).
Så här ser dagordningen ut:
Dagordningen påminner om förra mötet, ganska få beslut men mycket information. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Under ärende 1 “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” döljer sig följande informationspunkter:
Det är tydligen tänkt att politikerna ska få lära sig mycket om komplicerade saker. Det gömmer sig även en workshop bland informationspunkterna – om den nya styr- och ledningsmodellen. Det blir intressant, särskilt med tanke på den oerhörda “turbulens” det var kring antagande av modellen med olika förslag och flera återremisser.
Informationen som vi politiker får vid sammanträdena är alltid lärorika. Vilket naturligtvis inte innebär att allt ska sväljas med hull och hår.
Ärendet “Uppdrag utredning för Norra Sanden” tror jag tilldrar sig många vänersborgares intresse. 
Det som bör utredas är nämligen hur en långsiktig lösning för gästhamn och ställplatser kan se ut, vilka åtgärder som krävs och hur det kan genomföras. Vänersborgs Gästhamn och Marina vid Vänerparken tvingas inom de närmaste åren flytta eller lägga ner, eftersom fastighetsägaren på Vänerparken har sagt upp arrendeavtalet.
Det är svårt att se något annat ställe än Norra Sanden (=Sanden) som har bättre förutsättningar för en gästhamn och marina. Det ligger centralt, nära affärer och restauranger mm. Det är också nära till bad och rekreation. En gästhamn skulle dessutom förbättra tryggheten och områdets funktioner för evenemang och besöksnäring. Kommunen ser även att en samordning mellan gästhamn och ställplatser för husbilar vore strategiskt eftersom liknande servicefunktioner behövs för båda.
En sådan här utredning som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag är en förberedelse och en förutsättning för en kommande detaljplan.
Moderaternas Tor Wendel är oerhört aktiv just nu. Det rinner en ständig ström av motioner ut från hans dator. Denna gång föreslås kommunstyrelsen, och sedan kommunfullmäktige, att bifalla hans motion som vill att:
”alternativa lösningar för finansiering och förvaltning av kommunala solcellsanläggningar ska utredas.”
Det finns en “Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030”. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) anser att:
“Motionärens yrkande ligger väl i linje med Strategins intentioner.”
Det är inte nog med att kommunen har stora kostnader för underhåll på sina fastigheter, det behövs nya byggnader också. På kommunstyrelsens ansvar ligger lokaler för räddningstjänstens verksamhet. Och det måste inom en ganska snar framtid byggas en ny “brandstation”:
“I och med att placeringen ännu är okänd föreslås att 15 mnkr avsätts för markköp.”
Det handlar också om en ny simhall/badhus:
“Investeringskostnaden för förslagen varierar från 227 mnkr upp till 332 mnkr.”
Det har emellertid inte fattats några beslut kring simhall/badhus. När det ska göras vet antagligen bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Fastighets AB har köpt fastigheten Krickan 1. Ingen vet riktigt vad fastigheten ska användas till. Under tiden ska kommunstyrelsen betala hyreskostnaderna på en miljon kronor om året. Det ska fattas ett särskilt beslut om det, under ärende 18.
Vänersborgs kommun ska yttra sig om slussarna i Trollhättan. Förslaget är att Vänersborg ska förorda samma dragning som Trafikverket, dvs alternativ Nord. Kommunen påpekar dock att den inte har:
“bedömt vilken lokal miljöpåverkan de olika alternativen ger för Trollhättans stad.”
Vänersborg ser bara utifrån sina egna intressen, där alternativ Nord:
“ger mindre störningar för sjöfarten under genomförandet och högre kapacitet.”
Jag får emellertid lite kalla kårar längs ryggraden när Benny Augustsson skriver i sitt yttrande, som kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom, att:
“Vänersborgs kommun har fattat beslut om att flytta nuvarande hamn vid Trafikkanalen centralt i tätorten. … Det kommer ofta förfrågningar från företag som vill etablera sig i kommunen, där tillgång till hamn och sjöfart lyfts fram som viktiga förutsättningar.”
En flytt av hamnen till Vargön skulle vara en katastrof för kommunens finanser…
Samhällsbyggnadsnämnden vill att kommunstyrelsen tar fram ett styrande dokument som:
“tydliggör hur kommunen ska bemöta förfrågningar kring förnybar energi på kommunal mark”
Det vill sannolikt inte kommunstyrelsen, beslutet till förslag är avslag. Kommunstyrelsen föreslår istället att samhällsbyggnadsnämnden ska ta fram ett underlag som:
“utgör en grund vid hantering av förfrågningar för etableringar av solceller.”
Det är svårt att ta ställning till sådana här frågor när man inte är riktigt insatt. Det gäller att lyssna till andras argument.
Konstverket i Brålanda
Vänersborgs kommun ska investera i ny konst till kommunens konstsamling och de gemensamma offentliga rummen. Budgeten utgår från 1% av kommunens fastighetsinvesteringar innevarande år. Alla partier är överens utom Sverigedemokraterna som föreslår att Frändefors ska prioriteras. De resonerar säkert som så att eftersom Brålanda har fått ett konstverk (se foto) måste Frändefors också få ett.
Samhällsbyggnadsnämnden ansöker om 800.000 kr till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun” för nästa år. Nämnden får sannolikt pengarna. Det är ett projekt som sker i samarbete med socialnämnden. Projektet har varit väldigt lyckat under de senaste åren.
Vattenpalatset ska få ett förlusttäckningsbidrag för 2024 på drygt 10 milj kr nästa år. Det innebär en uppräkning med 1,7% jämfört med i år. Henrik Harlitz (M) vill att förlusttäckningsbidraget inte ska indexuppräknas utan stanna kvar på samma nivå som föregående år.
KSAU föreslår att samhällsbyggnadsnämnden ska beviljas 2 miljoner kronor till inköp av eldrivna lastbilar till serviceenheten. Det är kostenheten som ser en:
“möjlig besparing då egen transport införs av färdiglagade måltider och råvaruleveranser.”
Vänersborg har fått generella statsbidrag på drygt 43 milj kr. Pengarna avser ökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden och minskad andel timanställda inom vård och omsorg. KS ska besluta att pengarna som formellt tillfaller “kommunen” ska gå vidare till socialnämnden.
Kommunen står inför ytterligare en fastighetsaffär. Samhällsbyggnadsnämnden vill att kommunfullmäktige beviljar drygt 15 milj kr, inklusive kostnader för lagfart, för köp av fastigheten Frode 3. Fastigheten har sedan slutet av 1970-talet använts för bussverksamhet och åkeri. Det finns kontor, verkstad, tvätthall, förrådsutrymmen samt
varm- och kallgarage på fastigheten. Kommunstyrelsen kommer sannolikt att förorda ett köp.
Kommunfullmäktige har som bekant beslutat om en gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg. Ett förslag till uppdragsavtal för Halle- och Hunneberg AB har nu tagits fram. Det grundar sig på det samverkansavtal som slutits mellan Vänersborg, Grästorp och Trollhättan.
Och därmed är det slut på kommunstyrelsens ärenden. Det blir ett långt sammanträde på onsdag tror jag. Dock inte på grund av beslutsärendena, de kommer nog att avhandlas tämligen snabbt och effektivt. Det är som sagt informationen som lär ta sin tid.
Anm. Du kan ladda ner kommunstyrelsens underlag här. (Underlaget är på 451 sidor.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer