Arkiv
Sanden södra: Likställighet eller expropriation?
På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan (28 januari) granskades och diskuterades en detaljplan för Sanden södra. (Se “KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.) Min uppfattning var att planen enbart inbegrep mark som kommunen ägde. Jag vill minnas att någon faktiskt sa det. Men det är klart, som politiker är det ändå min uppgift att kontrollera allt som förvaltningens tjänstepersoner arbetar fram.
Eller? Ofta får de som gör det bannor från de styrande, framför allt de socialdemokratiska, politikerna. De brukar rikta stark kritik till dem som ibland kan ifrågasätta experternas slutsatser…
Jag har hur som helst tagit en ”extra titt” på detaljplaneförslaget för södra Sanden och upptäcker att det finns gator som ska anläggas på privata fastigheter eller delar av dem. Det var en överraskning. Men, säger förvaltningen, på en fråga via mejlen:
“Vi har i projektets gång haft långgående dialoger med fastighetsägarna om markbyten som kommer behöva ske både för helheten och för aktuella granskningsförslaget. Avtal är tecknat med två av fastighetsägarna för genomförandet av detaljplanen.”
Det låter bra, det är så det ska gå till – även om det hade varit bra för kommunstyrelsen att känna till. I synnerhet om “markbytena” var förenade med några kostnader. Men, det finns åtminstone en berörd fastighetsägare till som kommunen inte har varit i kontakt med i denna fråga. Fastighetsägaren har inte hört talas om varken ny gata på fastigheten eller markbyten, än mindre har avtal diskuterats. Det får mig att undra lite om hur kommunallagens likställighetsprincip fungerar i Vänersborgs kommun. (Se KL 2 kap 3 §.)
Hur kommunen tänker lösa problemet på Sanden utan att föra dialog med berörd fastighetsägare vet jag inte. Är det expropriation som kommunen tänker på? Kommunen var ju tydlig med att betona sin makt när den utarbetade de reviderade riktlinjerna om markanvisningar och exploateringsavtal mm strax före juluppehållet. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.)
I riktlinjerna betonades framför allt kommunens makt:
“Kommunen ska så långt som möjligt köpa mark genom frivilliga överenskommelser. När frivilliga överenskommelser inte kan nås och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder.”
Som tur var återremitterade kommunfullmäktige ärendet, naturligtvis mot de styrande partiernas, S+C+KD+MP, och SD:s vilja… Men kommunen kan ju ändå expropriera en del av fastigheten, det finns lagstöd för sådana tvångsåtgärder. Det är emellertid inte helt lätt. En kommun kan nämligen aldrig själv besluta om expropriation. Kommunen kan bara ansöka. Själva expropriationsbeslutet fattas av regeringen, efter en prövning av lagstöd och proportionalitet. Det är inte en 
helt okomplicerad, eller billig, process… Och har kommunen inte ens pratat med fastighetsägaren och försökt nå en frivillig överenskommelse först, så kan nog kommunen glömma exproprieringen. (Se “Expropriationslag”.) Det här framgick för övrigt inte i förslaget till ovanstående riktlinjer om markanvisningar mm. Det hade ju visat att kommunen inte har den absoluta makt som den ofta vill påskina för sina invånare…
Förhoppningsvis tar kommunen snart kontakt med fastighetsägaren i fråga på Sanden södra.
Ett Vänersborg som inte för dialog med sina invånare utan bara talar maktspråk är inte en kommun som vi vill ha.
KS (28/1): Ärenden till KF
Mitt förra blogginlägg tog upp de ärenden i kommunstyrelsen som “stannar i kommunstyrelsen”, dvs de ärenden som direkt beslutas i kommunstyrelsen utan att gå vidare. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.) I detta inlägg ska jag ta upp några av de ärenden som ska behandlas i kommunstyrelsen (KS), men som ska gå vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF).
Socialnämnden: Åtgärdsplan
Det finns flera ärenden som har med socialnämnden att göra. Ett av ärendena beslutas av KS, om det nya socialpsykiatriska boendet på Holmängen. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.) De andra ärendena ska till fullmäktige, som ärende 28 – “Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”.
Det är mycket turbulens kring socialnämnden just nu och alla ärenden som har att göra med socialnämnden är “heta” och konfliktfyllda. Det tycks nämligen vara svårt för de styrande partierna (S+C+KD+MP) att både acceptera och respektera att övriga partier hade en annan uppfattning om Sörbygården i Brålanda och att partierna i opposition avbröt vakanshållningen/tomställningen av äldreboendet.
KF uppdrog till socialnämnden i oktober att fastställa en åtgärdsplan för att:
“säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom beslutad budgetram för 2026, samt att ytterligare åtgärder vidtas om så krävs.”
Socialnämnden har nu lämnat en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetram. Den beslutades på socialnämndens möte dagen efter fullmäktiges sammanträde i december.
KS, och sedan KF, ska enligt beslutsförslaget uppmana nämnden att fortsätta arbetet och konstaterar att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Det var ett väntat svar, men vi får se vad KS och KF säger. Det finns i varje fall pengar till det nya socialpsykiatriska boendet på Holmängen – och ett nytt särskilt boende på Kalkonen. I varje fall om man får tro de styrande partierna.
Socialnämnden: Nytt särskilt boende
Det ligger, som nämnts flera gånger i tidigare inlägg, ett förslag om att Vänersborgsbostäder (=ABVB) ska uppföra:
“ett nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen utifrån den projekterade investeringen på 206 mnkr inklusive moms.”
Det kommer att finnas 48 boendeplatser för äldre på Kalkonen, dvs tomten där Östra skolan tidigare låg. Socialnämndens årshyra för det särskilda boendet beräknas uppgå till 13,3 milj kr.
Flera av oppositionspartierna hade en annan uppfattning när ärendet diskuterades i socialnämnden. M+V+MBP (L har ingen ordinarie i nämnden) reserverade sig mot beslutet och skrev bland annat:
“Vidare saknas tillräcklig utredning hur helheten påverkas om Sörbygården istället renoveras eller avvecklas. Det sistnämnda skulle leda till en minskning av 32 platser vilket innebär att de 48 platser på det nya föreslagna boendet inte heller räcker och sänder dubbla signaler att avvecklas samtidigt som vi investerar i nytt.
Det bör därför noga övervägas att som alternativ utreda vidare vilka möjligheter som finns att utöka antalet platser inom redan befintliga boenden genom underhåll och utveckling av den befintliga verksamheten.”
Jag kan väl tycka att både socialnämnden och kommunfullmäktige ska vara lite försiktigare med pengarna i dessa tider. Det borde först utredas, kan man tycka, vilka behov som finns de närmaste åren av särskilda boenden i kommunens olika delar, innan det beslutas om nya stora investeringar. Och hur stora investeringar och kostnader det handlar om totalt. Det finns frågetecken.
Och hur tänker politikerna i styret förklara att det ska satsas över 200 miljoner på ett nytt boende på Kalkonen när de samtidigt vill lägga ner Sörbygården i Brålanda?
Men som sagt, det handlar mycket om känslor och prestige när det gäller allt som har att göra med Sörbygården. Precis som det var på förra årets sista sammanträde med kommunfullmäktige när de styrande röstade emot en återremiss och samtidigt för en återremiss…. (Det beslutet är överklagat, se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”.)
Socialnämnden: Tilläggsanslag
Det återremitterade ärendet ovan gällde “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Detta ärende kommer nu tillbaka och KS ska föreslå KF att notera informationen och konstatera att:
“det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet.”
Och det kan partierna antagligen enas om – förra året är ju numera historia…
Fastighetsunderhåll
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram en underhållsanalys/samlad rapport för hela fastighetsbeståndet under perioden 2025–2034. I rapporten redovisas omfattningen av underhållsskulden. Den ligger långt under det faktiska behovet, och den växer kontinuerligt.
“Om inga åtgärder vidtas kan skulden överstiga 1 miljard kronor”
Rapporten menar att situationen hela tiden förvärras eftersom:
“en växande del av budgeten varje år används till akuta åtgärder i stället för planerat underhåll.”
Rapporten skriver också att behovet av akuta åtgärder, som t ex vattenläckor, fuktskador och tekniska haverier, ligger på cirka 562 milj kr redan år 2025…
Vägtunnel Skaven/Öxnered
Det ska byggas en vägtunnel under järnvägen, Älvsborgsbanan, inte långt från Öxnered skola. Den är nödvändig för att fortsätta exploateringen på Skaven/Öxnered.
“De befintliga plankorsningarna bedöms inte lämpliga för den mängd trafik som blir aktuell vid fortsatt utbyggnad.”
Vägporten ska kunna användas av både fordons- och GC-trafik. KF ska fatta ett nytt beslut i ärendet eftersom den planskilda korsningen blir nästan 8 milj kr dyrare än beräknat (någon som är förvånad?). Den prognostiserade kostnaden ligger nu på 32,4 milj kr…
VA och tvångsanslutning
För drygt två år sedan lämnades en motion in av Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Motionen återremitterades i KF. Då väckte James Bucci (V) ett initiativärende i samhällsbyggnadsnämnden med precis samma yrkande som motionen till fullmäktige. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.)
Sedan överklagade denne bloggare kommunfullmäktiges beslut om återremiss. Förvaltningsrätten förklarade beslutet olagligt (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”), ärendet fick göras om och återremitterades igen. Det var de styrande partierna som motsatte sig motionen och därför förhalade de ärendet. Samtliga oppositionspartier ville bifalla motionen.
Det finns mycket mer att skriva om denna process som helt enkelt gick ut på att de styrande partierna ville obstruera ett helt lagligt beslut. Och det har de lyckats med. Det har nämligen inte hänt något med Eckerbom Wendels motion eller Buccis initiativärende sedan motionen behandlades senast, och det var den 13 december 2023 när motionen återremitterades för andra gången.
Nu är Eckerbom Wendels motion uppe för ett slutligt beslut. Beslutsförslaget är att avslå motionen. Jag återkommer i denna fråga…
Det finns fler ärenden, men jag hinner inte skriva om dem just nu… Men det finns tid, de ska ju upp i kommunfullmäktige.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.
KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Ledamöterna måste jobba intensivt om de ska vara ordentligt förberedda. De ska hinna med att läsa in och fundera över 1550 sidor uppdelade på 38 ärenden… Och det är många tunga och komplicerade ärenden. Flera av dem ska vidare till slutligt avgörande i kommunfullmäktige, men i detta blogginlägg ska jag enbart ta upp de ärenden som avgörs slutligt av kommunstyrelsen själv.
Sammanträdet börjar med information. Föredragningarna har rubrikerna “Medarbetarundersökning kommunstyrelseförvaltningen 2025”, “Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2025, budget 2026, långsiktig plan 2026–2028 avseende lokalt folkhälsoarbete och ANDTS- förebyggande arbete”, “Granskning av detaljplan för Södra Sanden” och “Beslut om nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängen”. Sedan följer kommundirektörens information följt av de tre kommunalrådens – som ges skriftligt och så får ledamöterna ställa frågor.
Kommunstyrelsen (KS) börjar lite lugnt och formellt med att fatta beslut om “Nämndernas utförda internkontroll 2025”, “Internkontrollplan 2026”, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2026” och “Svar på granskning av kommunens delårsrapport”. Det är sällan det blir diskussion kring sådana här ärenden, såvida inget speciellt har hänt som t ex kritik från revisorerna. Jag ser inte att det finns något att ta upp. Det finns flera sådana ärenden på dagens dagordning.
Upphandling
Det finns ett förslag till reviderade riktlinjer för upphandling. Upphandling är viktigt i en kommun – inte bara för att kunna handla till så fördelaktiga priser som möjligt, utan också för att motverka t ex ekonomisk brottslighet och för att säkra miljö- och klimatfokus genom att göra miljökrav obligatoriska och styra mot cirkulära och resurseffektiva lösningar. Det är i stort sett bra riktlinjer. Det är dock möjligt att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare.
Fastighets AB vill bilda dotterbolag
Det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg vill bilda ett dotterbolag. Det är tänkt att fastigheten Krickan 3. som är en avstyckad del av fastigheten Krickan, ska ingå i bolaget för att sedan säljas till Eventsport i Vänersborg AB. Men inte nog med det. Fastighets AB Vänersborg vill vidare:
“ha möjlighet att förvärva bolaget Öbergs fastigheter som kommer bli ett dotterföretag till Fastighets AB Vänersborg och där fastigheten Vale 3 kommer ingå.”
Fastigheten ligger på Tenggrenstorp och bedöms av Fastighets AB Vänersborg som mycket lämplig för småindustri/ verkstad/ affärsverksamhet etc
Det är inte helt lätt att hänga med i de affärsmässiga turerna. Man får intrycket av att det ligger ett ganska “avancerat tänk” bakom planerna…
(Tillägg 26/1: Jag gjorde en liten miss när jag skrev detta. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där.)
Fyrstad Flygplats
Strax innan sommaruppehållet beslutade kommunfullmäktige att utöka Fyrstad Flygplats borgensram med 23,8 milj kr. Dessutom skulle ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) beviljas på 5,1 milj under 2025. På onsdag ska KS besluta att bevilja 1,96 milj kr för täckning av förluster under år 2026. Det är bara att konstatera, det verkar inte finnas någon större efterfrågan på flygresor i Fyrstad. Flygplatsbolaget klarar sig inte utan kommunala bidrag…
Tillägg 26/1: Det kan tilläggas att i budgeten för Fyrstads Flygplats AB (FFAB) år 2026 står det:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Lokalförsörjningsunderlag
Det har utarbetats ett lokalförsörjningsunderlag. Underlaget omfattar de kommande tio åren och sammanfattar framtida behov av lokaler, boenden och anläggningar. Lokalförsörjningsunderlaget ska utgöra:
“ett verktyg för planering av framtida lokalbehov samt ge möjlighet att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Det kan vara av intresse att citera en del av sammanfattningen i lokalförsörjningsunderlaget. Det ger en ganska bra bild över fastighetssituationen i kommunen:
“För perioden 2027–2036 föreslås investeringar och anpassningar av fastighetsbeståndet på totalt ca. 800 miljoner kronor, där både nya och pågående projekt samt underhåll ingår. Förslaget bedöms vara i linje med kommunens finansiella mål. Tonvikten ligger på reinvesteringar och underhåll samt pågående projekt även om även en del nya verksamhetsanpassningar och nyinvesteringar även föreslås i nämndernas behovsinventeringar. Flertalet potentiellt stora investeringar så som en ny brandstation och nya förskolor är också under utredning och kan därmed tillkomma längre fram i planen.”
Redigerat 26/1. Det är i stort sett alltid AB Vänersborgsbostäder (ABVB) som bygger åt socialnämnden, men vad jag förstår (jag är inte säker) så är kostnaderna för kommunens äldre- och andra boenden som t ex det nya boendet på Kalkonen medtagna i lokalförsörjningsunderlaget. Däremot finns inte ett eventuellt nytt badhus med.
Socialpsykiatriskt boende på Holmängen
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ska utreda nybyggnation av ett socialpsykiatriskt boende på Holmängen. Vem som ska ansvara för projektering och 
genomförande beslutas senare – ABVB eller samhällsbyggnads… Planen är att boendet ska omfatta 8 lägenheter och uppföras på fastigheten Högaffeln 2 på Holmängen.
“Målgruppen är vuxna personer över 18 år med betydande kroppsliga och psykiska funktionsnedsättningar vars behov inte kan tillgodoses i det egna hemmet.”
Det finns totalt 25 milj kr avsatta för projektet under 2026–2028. I ett annat ärende, som ska till KF, står det i underlaget att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Ny brandstation i Brålanda
Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att genomföra en förstudie om att bygga om lokaler på Dyrehög 1:50 i Brålanda för att flytta dit räddningstjänstens verksamhet. Nu ska kommunen gå vidare med planerna. Kostnaden för att bygga om Dyrehög 1:50 beräknas till cirka 8 milj kr. Projektering och byggnation kan genomföras 2027.
Ny kommunapp
Det har kommit in ett medborgarförslag om en “kommunapp”. Förslaget är att en utredning ska:
“titta på möjligheterna att slå samman funktioner till en sammanhållen kommunapp … med målet att skapa en bättre service och information till våra invånare.”
Äntligen skulle man kunna utropa…
Avslutning
Det var de flesta och de viktigaste av de ärenden som “stannar hos” kommunstyrelsen, dvs de ärenden som KS beslutar själv. Om tid ges innan onsdag ska jag titta på de ärenden som ska upp i KS, men gå vidare till fullmäktige för att beslutas där.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.
KF (17/12): Flera viktiga beslut
Det politiska året 2026 har börjat. Flera nämnder har redan kommit igång och haft sina första sammanträden. (Se t ex “Vårterminen börjar för BUN”.) Nästa vecka på onsdag ska kommunstyrelsen ha sitt första sammanträde för året.
Vi får se hur stämningen kommer att vara på sammanträdena. Det politiska året 2025 slutade ju med två händelserika och uppmärksammade sammanträden. Det var kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december och socialnämndens dagen efter.
En gemensam nämnare för de båda sammanträdena var Dan Nyberg (S). Nyberg spelade huvudrollen och det gjorde han genom att töja på, eller gå över, den politiska anständighetens gränser. På socialnämndens möte sa han till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det kunde allmänheten läsa i TTELA, se “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.
På fullmäktiges sammanträde dagen innan sa Dan Nyberg (S) från talarstolen:
“Ett par dagar senare så går Stefan Kärvling, han lämnar sin villa i centrala Vänersborg, åker upp till Brålanda och så går han på skördefesten med block och penna och samlar in namn – “Rädda Sörbygården” – ett par dagar senare.”
Det här var rent “hitte-på”, en lögn alltså. Och det framförde jag i en replik till Nyberg. Nyberg gömde sig emellertid bakom 4-5 brålandabor, anonyma förstås, som hade påstått detta. Och brålandabor var ett ärligt folk som inte hittar på, sa Nyberg. 
Det innebar ju faktiskt att Nyberg ansåg att jag ljög från talarstolen när jag berättade att det inte var sant att jag gick runt med namnlistor. Jag blev upprörd. Även detta skrev TTELA om, och på webbsidan kan man se en filmsnutt från ordväxlingen. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.)
Det faller på sin egen orimlighet att jag skulle ha gått runt med en namninsamling. Varför skulle jag ha gjort det när Brålandas Pensionärsförening redan hade en namninsamling för att “Rädda Sörbygården”? Det berättade för övrigt Bo Carlsson (C) i fullmäktige. Han är nämligen medlem i pensionärsföreningen och var på plats i Brålanda…
Det framgick med all tydlighet att flera i oppositionen ansåg att Dan Nyberg (S) hade gått över gränsen. Robin Skenhede (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden, sa t ex:
“Det är väl helt uppenbart för alla nu hur det är att sitta i socialnämnden och vad som händer när man inte är överens med ordförande i nämnden. Då sker det här.”
Och det sa Skenhede alltså dagen före Dan Nybergs (S) utbrott i socialnämnden mot Göran Svensson (MBP).
Jag har skrivit fyra blogginlägg om fullmäktiges decembersammanträde – “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”, “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”, “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”och “Kommunen höjer kostavgifterna!”. Det avhandlades fler ärenden.
Kommunfullmäktige fastställde barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola på 25 timmar i veckan för barn i åldern 3-5 år – under grundskolans läsårstider. Det betyder att Vänersborgs kommun går längre än Skollagens minimum om 525 avgiftsfria timmar under året (motsvarande 15 timmar per vecka under grundskolans läsårstider).
Det blev en del diskussion om revideringen av “riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Jag har tidigare skrivit att ärendet slutade med en återremiss i frågan och jag publicerade även motiveringen till återremissen. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) När jag nu återigen har lyssnat på fullmäktigedebatten kan jag inte låta bli att nämna den ständigt återkommande kommentaren man får när man har synpunkter och kritik på det beslutsunderlag som förvaltningarna arbetar fram. 
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa i debatten:
“jag liksom känner i det här att man saknar totalt tillit till vår personal”
Saknar man verkligen “totalt tillit till vår personal” om man inte håller med om allt som står i underlagen? Jag tycker inte det. Och om man inte får ifrågasätta så betyder det väl att man ska sitta på sin plats – och vara tyst. Är det ett sådant fullmäktige som de styrande partierna vill ha?
Kommunfullmäktige antog den nya Vattentjänstplanen. Det har blivit tre blogginlägg om vattentjänstplanen. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.) “Äntligen!” har Vänersborgs kommun fått en bra plan skulle man kunna utropa. Den gamla Blåplanen kan nu gömmas i arkivet i någon källarskrubb.
Kommunfullmäktige fattade beslut om att en ny nämndstruktur ska gälla från och med den 1 januari 2027. Det är på flera sätt ett ganska drastiskt och uppseendeväckande beslut.
Den stora förändringen är att samhällsbyggnadsnämnden ska försvinna. Nämndens strategiska frågor kommer att övertas av kommunstyrelsen. En nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.
Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Det tyckte inte de andra partierna. Det fanns även synpunkter, särskilt från Moderaterna, på vad “strategiska frågor” var. Och det kan jag i och för sig hålla med om, men jag tror att det kommer att lösas i samband med att reglementen ska arbetas fram i enlighet med den nya strukturen.
Som bloggare kan det emellertid vara ett mindre bra beslut. Samhällsbyggnadsnämndens och -förvaltningens beslut brukar nämligen vara tacksamma ämnen för blogginlägg. Jag anar och misstänker att det antagligen blir betydligt färre inlägg när kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen får ta hand om de strategiska frågorna…
Kommunfullmäktige beslutade att ersätta medborgarförslag med e-förslag och att uppdra till kommunstyrelsen att:
“ta fram styrande dokument, rutiner och tekniska förutsättningar för hantering av e-förslag utifrån det underlag som inhämtats under ärendets beredning.”
Vänsterpartiet ansåg att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. V tror att e-förslag kan minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Vänsterpartiet yrkade därför på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas. (Se “KS: Viktiga beslut inför valet 2026”.)
Kommunfullmäktige biföll en motion från Sverigedemokraterna och uppdrog till kommunstyrelsen att:
“med extern medverkan översiktligt utreda fördelar och nackdelar med att bolagisera kommunens fastighetsbestånd.”
Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. V ansåg att det finns demokratiska nackdelar med att föra över fastigheter till ett aktiebolag. Det kan också bli ökade kostnader och risk för högre hyror på marknadsmässiga villkor.
Det var flera avsägelser och fyllnadsval. Christin Slättmyr (S) avsade sig uppdraget i demokrati-och jämställdhetsberedningen. Slättmyr ersätts av Anneli Guilotte (S). Robin Danielsson (M) entledigades från sin roll som ersättare i kommunstyrelsen och ersattes av Niklas Claesson (M).
Kommunfullmäktige avslutades inte förrän 7 minuter in på den nya dagen…
Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar
Gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige var bland det mest… Ja, jag vet inte vad jag ska använda för ord – sorgliga, bedrövliga, erbarmliga…? … möte jag varit på sedan “arena-tiden”.
Och det var inte ordförande Annalena Levins (C) fel, även om hon borde ha avbrutit vissa talare. Eller rättare sagt, Dan Nyberg (S). Nyberg tog ut svängarna, till och med mer än vanligt. Det gjordes även formella fel i hanteringen av ett ärende, men där följde ordförande Levin kommunjuristens råd. Och det förstår jag att hon gjorde. (Det ärendet kommer att överklagas så snart protokollet är justerat.)
Sunt Förnuft, det nybildade kommunala partiet, följde debatten på kommunens webb-TV. (Det går att titta och lyssna på hela debatten i efterhand – klicka här.) Partiet skrev så här på Facebook tidigare idag:
Det här blogginlägget kommer kanske att upplevas tråkigt med tanke på de “cliffhangers” som redan är levererade… Men gårdagens sammanträde slutade faktiskt inte förrän idag – ordförande Levin slog inte klubban i bordet förrän 7 minuter över midnatt… Och jag måste ha mer tid för att smälta det som hände innan jag skriver mer om socialdemokraternas beteende i allmänhet och Nybergs i synnerhet under gårdagskvällen.
Redan under sammanträdet hörde nämligen några personer av sig via mejl och Messenger angående mitt anförande i ärende 8 med den långa rubriken “Beslut om revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”.
De hade inte läst förslaget till nya riktlinjer, vilket de antagligen inte är ensamma om… Men de tyckte att det lät intressant och ville få mitt anförande utskrivet. Så det tänkte jag bjuda på idag.
De styrande partierna (S+C+KD+MP) allierade med SD röstade för att de nya riktlinjerna skulle antas. Vänsterpartiet yrkade att förslaget skulle återremitteras för att utredas vidare. Vid voteringen stödde M, L och MBP återremissyrkandet. Och då blev det återremiss, eftersom det bara krävs 1/3 av rösterna för en minoritetsåterremiss.
Och här mitt anförande, det slutar med återremissyrkandet.
===
Ordförande, ni som lyssnar.
För några veckor sedan fick jag möjlighet att delta på den första utbildningsträffen i projektet Tillväxt och Tillsyn. Det är ett Leader-projekt där Vänersborg, tillsammans med andra kommuner, arbetar för att stärka företagsklimatet. Det riktar sig till tjänstepersonerna i de tekniska förvaltningarna.
Syftet med projektet sammanfattades väldigt tydligt av de två föreläsarna:
“Bli den myndighet du själv vill möta.”
Utbildningen inleddes med tre lagparagrafer som var eller borde vara grundfundamentet för den kommunala verksamheten:
- Regeringsformen 1 kap. 2 § – om respekt för människors frihet och värdighet.
- Förvaltningslagen 5 § – om proportionalitet, saklighet och att åtgärder aldrig får vara mer långtgående än nödvändigt.
- Regeringsformen 2 kap. 15 § – om skyddet för den privata äganderätten.
Och utbildarnas budskap till tjänstepersonerna i förvaltningarna var glasklart:
“Ni är till för invånarna – inte tvärtom.”
Mot den här bakgrunden kan man bedöma de nya riktlinjerna för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunal mark.
Riktlinjerna har blivit tydligare strukturerade. Så är det, det håller jag med om. Men det som nu tydliggörs är framför allt kommunens maktbefogenheter:
- Kommunen kan kräva pant, bankgaranti, borgen och vite. Vite står inte i de nuvarande riktlinjerna men aktualiserades vid avtalsskrivandet med en fastighetsägare i Sikhall.
- Kommunen kan kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet.
- Kommunen kan ålägga exploatören att finansiera även åtgärder utanför planområdet.
- Och när frivilliga överenskommelser inte nås kan kommunen använda tvångsåtgärder, alltså expropriation, om markköpet anses vara “av stor vikt för kommunens utveckling”.
Det är lagliga verktyg. Men frågan är hur de presenteras i riktlinjerna och vilken signal kommunen sänder till sina invånare och företagare. Visst, kommunen har makt men i riktlinjerna definierar kommunen sig själv genom makt.
När kommunen skriver att den kan använda tvångsåtgärder “om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”, så är det en förenklad bild av lagen. Riktlinjerna ger en felaktig bild av vad lagen faktiskt tillåter.
Expropriationslagen säger att tvång bara är tillåtet när nyttan överväger skadan – och när ändamålet inte kan uppnås på annat sätt. Det krävs en tung, dokumenterad proportionalitetsbedömning.
Men i de nya riktlinjerna nämns inte:
- vilket lagrum som avses,
- vilken instans som beslutar,
- hur proportionaliteten ska bedömas, eller
- hur den enskilde ska skyddas.
När kommunen dessutom inför långtgående krav på säkerheter, garantier och ekonomisk prövning – utan tydliga kriterier – då finns en risk att vissa gynnas och andra missgynnas. Det riskerar att strida mot likställighetsprincipen.
Och det här är inte teoretiska invändningar. Föreläsarna i nämnda utbildning “Tillväxt och Tillsyn” var tydliga: Viten är ofta ett uttryck för misslyckande.
En myndighet som behöver hota och sanktionera har slutat hjälpa…
En småföretagare, en lokal entreprenör, en privatperson som vill utveckla sin fastighet – kan de ställa upp med bankgarantier, pantförskrivningar och krav på att bekosta åtgärder utanför planområdet? Tål de den risk som uppstår när exploateringsavtal är helt villkorade av att detaljplanen vinner laga kraft? En pandemi eller konjunktursvacka, och man riskerar att förlora både företag och hem. Eller om detaljplanen inte vinner laga kraft eller upphävs, då förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som är gjorda.
Sådana här krav slår inte mot Peab eller Skanska. De slår mot den lokala byggaren, fastighetsägaren eller entreprenören som vill växa.
Det finns en ventil i riktlinjerna:
“Avsteg från riktlinjerna får göras vid särskilda skäl…”
Det är bra. men problemet är att avstegen:
- inte definieras,
- inte begränsas,
- inte måste dokumenteras,
- och inte behöver lyftas till nämnd eller fullmäktige.
En avstegsklausul utan regler för när den får användas skapar mer godtycke, inte mindre. Det vi behöver är regler – inte undantag från regler.
Formuleringen “särskilda skäl” är också vag. Den öppnar för godtycke och att inte alla behandlas lika. Och eftersom presidiet, inte nämnden, ska bedöma vad som är “strategiskt”, riskerar många ärenden att aldrig nå varken nämnd eller fullmäktige.
Transparensen minskar. Förutsägbarheten minskar. Och därmed riskeras också att kommuninvånarnas förtroende minskar…
Formuleringen “andra särskilda skäl” behöver förtydligas.
Jag bad ChatGPT jämföra det gamla och det nya dokumentet. Svaret blev:
“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram.”
Varför “i huvudsak”? frågade jag förvånat.
Därför att riktlinjerna formellt följer lagen – men skapar stort tolkningsutrymme som i praktiken kan användas på sätt som går emot lagens syfte, särskilt i fråga om:
- tvångsåtgärder,
- krav på ekonomiska säkerheter,
- och otydliga generella villkor.
Det gör rättssäkerheten svagare för enskilda.
Och då bör vi alla i den här församlingen fråga oss:
Är det en sådan här myndighet vi själva skulle vilja möta?
Är det sådana här regler och riktlinjer som stimulerar och attraherar småföretagare eller som lockar entreprenörer till kommunen?
Jag tror att dessa regler och riktlinjer kan leda till dels att fler småföretag väljer att etablera sig i närliggande kommuner och dels till fler rättsprocesser. Och de som inte har råd med att överklaga eller få hjälp av jurister är de med minst pengar.
I den senaste omvärldsanalysen från kommunstyrelseförvaltningen står det att det i Vänersborg är “lågt företagsskapande”och att det “påverkar anställningsbarhet och sysselsättningen”. De här riktlinjerna kommer inte att göra det bättre.
Vänersborg bör istället bli en kommun som faktiskt vill hjälpa och stötta småföretagare och entreprenörer – bli en kommun där de känner förtroende, trygghet, respekt och rimlighet. Och då måste vi arbeta för att kommunen blir en myndighet som vi själva skulle vilja möta.
De föreliggande riktlinjerna rör sig bort från detta ideal. Det här är inte ett myndighetsideal i linje med Regeringsformen, Förvaltningslagen – eller med det synsätt som utbildningen “Tillväxt och Tillsyn” vill lära ut.
Därför måste riktlinjerna tillbaka för fördjupning och korrigering.
Jag yrkar därför på återremiss med följande motivering – nästan samma som i kommunstyrelsen – det är tillagt en punkt:
- Klargör att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Inför krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställ tydliga kriterier för när ekonomiska garantier och säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.
- Avstegsklausulen måste förtydligas.
Det ska inte vara svårt att göra rätt i Vänersborg. Men med dessa riktlinjer kan det bli svårt att ens våga försöka.
Anm. Inför sammanträdet med kommunstyrelsen den 5 november skrev jag ett blogginlägg i frågan, se ”KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”, och efter sammanträdet ytterligare några rader, se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.
KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)
Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:
Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.
Dalbobron
I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron. 
KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)
Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter
Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…
Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.
Det står vidare:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”
Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav.
Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….
Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.
Jag yrkade på återremiss med följande motivering:
“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.
I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…
Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.
Norra skolan
Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)
På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.)
“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”
Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:
“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”
Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…
Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.
KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal
Imorgon ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Det fick mig att tänka på en utbildning jag var på för några veckor sedan.
Den 17 oktober startade projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Det är ett Leaderprojekt där Vänersborgs kommun deltar tillsammans med några andra kommuner i regionen. Projektet ska pågå till årsskiftet 2026/2027 och hjälpa till att stärka företagsklimatet. Meningen är att deltagarna ska få en större kunskap och förståelse för företagandet samt:
“Projektet främjar också en säker och ansvarsfull utveckling, ökar attraktionskraften för investeringar på sikt och bidrar till ökad sysselsättning och välfärd.”
Projektets och utbildningens syfte sammanfattades med:
“bli den myndighet du själv vill möta”
Festsalen på Folkets Hus var fylld av kommunens alla berörda handläggare. Vi var också några politiker som fick äran att närvara på den första träffen. Resten av träffarna riktar sig dock enbart till tjänstepersonerna i organisationen.
Föreläsarna var mycket proffsiga. Deras budskap till tjänstepersonerna för att bli en bättre myndighet var ganska revolutionerande och säkerligen också provocerande för flera av de anställda i kommunhuset.
“Ni är till för invånarna och inte tvärtom.”
Tjänstepersonernas uppgift är att hjälpa kommuninvånarna, fortsatte föreläsarna. Om t ex byggnadsförvaltningen utdelar viten är det ett misslyckande. Det är ett underbetyg på sig själv. Det ska inte behövas viten om kommunen informerar förebyggande och ger rätt hjälp och service. Kommunen bör i kontakterna med företag och invånare vara lyssnande, förstående och flexibla – se möjligheter snarare än hinder skulle man kanske kunna säga.
De började hela föreläsningen med några lagparagrafer. Först ut var Regeringsformen 1 kap 2 §:
“Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten…”
Det följdes av ett citat från Förvaltningslagen 5 §:
”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”
En av deltagarna kom senare på förmiddagen att betona en annan paragraf i Regeringsformen, 2 kap 15 §:
“Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.”
Det var så att säga de lagliga grunderna för utbildningen för att “bli den myndighet du själv vill möta”.
Det syns inga spår av vare sig utbildningen eller synsättet i det förslag till nya “Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” som ska behandlas på kommunstyrelsen imorgon. (Förslaget till riktlinjer kan laddas ner här.) Det slås fast direkt i inledningen att riktlinjerna handlar om att ange ramarna för “kommunens handläggning” och om “kommunens handlingsutrymme”. Invånarnas, företagarnas eller fastighetsägarnas perspektiv tycks inte vara särskilt intressant…
Och så är det. Det framgår av den fortsatta läsningen.
I avsnittet “Generella villkor” slår kommunen fast att:
- “kommunen kan vid försäljning komma att ställa krav på genomförandeåtgärder”
- “kommunen kan också ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen, viten eller dylikt för att garantera köparens åtaganden”
- “kommunen kan komma att kolla byggherrens ekonomiska stabilitet”
- “när frivilliga överenskommelser inte kan nås (vid markförvärv; min anm) och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder”
Kommunen ska alltså kunna kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet och kräva säkerheter (pant, garanti, borgen). Det borde finnas kriterier för när det får krävas och vägledning om proportionalitet, t ex att inte begära bankgaranti vid köp av en villatomt. Det kan finnas risk för att krav kan riktas godtyckligt eller selektivt och det skulle naturligtvis strida mot likställighetsprincipen.
De “lagstadgade tvångsåtgärderna” handlar om expropriation. Det kan ske, skriver kommunen:
“om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”
I Expropriationslagen 2 kap 12 § står det
“Expropriationstillstånd ska inte meddelas, om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den.”
Lagen kräver alltså en uttrycklig proportionalitetsbedömning – nyttan av expropriationen ska stå i rimligt förhållande till den skada den medför för den enskilde. (Se också Regeringsformen, 2 kap 15 § ovan.) Det är annorlunda än vad som står i riktlinjerna. I riktlinjerna borde det därför åtminstone stå vilket lagrum som åsyftas (Expropriationslagen eller PBL), vilken instans som beslutar och hur proportionalitetsprövningen ska ske.
Kommunens ökade kontroll över markhanteringen visar sig även fortsättningsvis, under rubriken “Grundläggande villkor vid markanvisning”
- “Byggherren står för samtliga kostnader för detaljplanearbetet i samband med markanvisningen.”
- “Ekonomisk garanti/säkerhet för avtalets fullföljande”
- “Även åtgärder som är utanför planområdet men är till nytta för området som exploateringen avser, exempelvis en cirkulationsplats, kan åläggas byggherren att finansiera.“
Konsekvensen av dessa krav, och det finns fler, är att de nya riktlinjerna gynnar stora företag. Enskilda fastighetsägare och småföretagare har knappast möjlighet att ställa upp med den pant, bankgaranti eller borgen som krävs för att vara säkra på att tillgodose kommunens krav. 
Skulle något oförutsett hända, t ex en ny pandemi, skulle en småföretagare kunna förlora hus och hem när kommunen utkräver vite. I det första förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson i Sikhall, för att ta ett tämligen aktuellt exempel, så skulle Larsson tvingas betalas 30.000 kr i månaden tills “visionen” var genomförd. (Det var 360.000 kr per år… 720.000 kr på två år…) (Se “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”.)
Krav på omfattande säkerheter kan exkludera mindre byggaktörer eller privatpersoner, och i praktiken leda till en indirekt diskriminering som strider mot likställighetsprincipen.
För att ta ytterligare ett exempel. I avsnittet “Exploateringsavtal/Utgångspunkter och mål” anges att:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft. Byggherren står för den ekonomiska risken för planarbetet eftersom kommunen varken kan eller får ge löfte om att detaljplanen vinner laga kraft.”
Fastighetsägaren/företagaren tar alltså hela planeringsrisken – om planen inte antas eller upphävs, förlorar man de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
När jag bad om ett uttalande från AI-verktyget Copilot, vilket tillhör ovanligheterna, fick jag kommentaren att:
“enskilda fastighetsägare och små aktörer kan tystas, bromsas och trängas undan. Det blir kommunen som kan avgöra vilka projekt som ska leva – och vilka inte.”
Jag “hoppade” faktiskt till när jag läste Copilots kommentar. Så hade jag faktiskt inte tänkt.
Det kan för övrigt noteras att viten inte nämns i de gamla, nu gällande, riktlinjerna. Förändringen illustrerar tydligt ändringen och inriktningen i de nya riktlinjerna. Och särskilt intressant är att föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” just tog kommunens viten som ett tecken på misslyckanden…
Min uppfattning är att revideringen av riktlinjerna har utarbetats efter de styrande partiernas erfarenheter av fastighetsregleringen i Sikhall. Den drevs igenom av oppositionspartierna mot de styrande partiernas och tjänstepersonernas vilja. (Det är samma förvaltning som nu har reviderat riktlinjerna.) Med dessa nya riktlinjer skulle knappast fastighetsregleringen i Sikhall ha varit möjlig.
De föreslagna ändringarna i Vänersborgs kommuns riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal samt köp och försäljning av kommunägda fastigheter innebär i flera delar en skärpning av kommunens kontroll över markhantering. Kommunen ska i varje läge kunna titta i riktlinjerna för att få svar på hur den ska agera. Och det är klart att kommunen på det sättet blir transparent och förutsägbar samt behandlar alla lika, i varje fall ”formellt”. Men då handlar det knappast om hjälp och service, snarare om fastställda och orubbliga principer där kommunens ord är det som gäller.
Det liggande förslaget håller sig inom lagens ramar, men följer knappast det synsätt och den “attityd” som de citerade lagparagraferna ovan uttrycker (från Regeringsformen och Förvaltningslagen) – och definitivt inte det budskap som föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” förmedlade till kommunens tjänstepersoner.
Jag bad Chat GPT (mitt gamla beprövade AI-verktyg) jämföra de “gamla” riktlinjerna med de “nya”:
“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Dessa punkter skulle kanske kunna bli en motivering till att yrka på återremiss imorgon…?
Det var emellertid lite förvånande att Chat GPT skrev “i huvudsak”. Varför undrade jag. AI-verktyget svarade att kommunen följer lagen i formuleringar och avsikter, men att vissa formuleringar är så pass otydliga att deras tillämpning i praktiken kan komma att hamna i konflikt med lagens syfte.
“Särskilt gäller detta avsnitten om tvångsåtgärder vid markförvärv, krav på ekonomiska säkerheter samt generella villkor för markanvisning. Dessa delar ger kommunen ett brett tolkningsutrymme som, om det inte hanteras med tydliga rutiner och proportionalitetsbedömningar, riskerar att stå i strid med den privata äganderätten enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.”
OK, tänker jag och påminner mig återigen projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Inte kommer de här riktlinjerna “främja en säker och ansvarsfull utveckling, öka attraktionskraften för investeringar på sikt och bidra till ökad sysselsättning och välfärd.” Snarare tvärtom.
De två föreläsarna i projektet har mycket kvar att göra i Vänersborgs kommun. Frågan är emellertid om de kan rå på den rådande kulturen i kommunhuset…
Tillägg kl 21.40 och 23.40.
Det finns ändå ett ”hopp” gällande riktlinjerna. Följande avsnitt kvarstår nämligen i den nya versionen:
”Avsteg från riktlinjerna får göras vid enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger. Kommunala beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas av Kommunfullmäktige.”
Trots att det är positivt att formuleringen finns kvar kan det ändå få negativa följder. Formuleringen “andra särskilda skäl” är mycket vag. Den saknar precisering om vad som utgör särskilda skäl, och kan därmed öppna för godtycke. Eftersom avsteg “får göras” i enskilda fall, kan förvaltningen och några enskilda politiker i praktiken själva avgöra när kommunens egna regler inte ska gälla – så länge beslutet inte anses “principiellt”. (Enligt riktlinjerna ska nämndens presidium, 3 ordföranden, ensamt bedöma om ett ärende är att betrakta som strategiskt.) Det innebär att många mark- och exploateringsbeslut kan undantas utan fullmäktiges prövning, vilket minskar transparensen.
Anm. Läs om hur det gick – ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.
PS. Missa inte James Buccis (V) bloggserie om Dalbobron. Idag publicerades avsnitt 11: “Dalbobrosekretessviruset sprider sig”.
Imorgon onsdag – KS
Det är som vanligt ett digert underlag som ledamöterna i kommunstyrelsen (KS) förväntas läsa inför morgondagens sammanträde. Det utskickade underlaget består av 1.033 sidor. Dagordningen innehåller 24 ärenden, men bara fyra informationspunkter om vi undantar informationen från de tre kommunalråden och kommundirektören.
De fyra informationspunkterna handlar om “Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden”, “Kommunens delårsrapport augusti 2025”, 
“Granskning av detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet” och en nyinsatt föredragning (idag på förmiddagen) om “Tjänsteskrivelse avseende överförmyndarnämndens beslut 2025-08-18”. Den sista punkten har också föranlett ett nytt beslutsärende på dagordningen. Dagordningen har faktiskt utökats med ytterligare ett ärende, Orust kommun vill bli medlem i Räddningstjänsten Fyrbodal.
På papperet ser det ut att vara “enkla” och okontroversiella ärenden, men i ”bakgrunden” på flera ärenden finns det en del frågetecken och också en del överraskande och intressant information.
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport rapporterar för ovanlighetens skull måluppfyllelsen med röda och gröna rutor, och inte ploppar. Så här ser det ut i augusti för kommunens 5 inriktningsmål:
Det inriktningsmål som går att mäta med exakthet är rött. (Varför det är rött kan man läsa i ett blogginlägg om barn- och utbildningsnämnden – se här.)
Trots att det verkar som om skatteintäkterna och de generella statsbidragen tillsammans ska ge ett budgetunderskott vid årets slut på -16 mnkr, så är prognosen för kommunen ett överskott på +49 mnkr. Det är +18 mnkr bättre än budget.
BRÅ
KS ska vidare besluta att avsätta 2.240 tkr för brottsförebyggande arbete. Det handlar om 3 nya tjänster. Två av tjänsterna är riktade till stärkt föräldrastöd genom att skapa träffpunkter för föräldrar på fler ställen inom Vänersborgs kommun.
Tärnanskolan
Tärnanskolan har omfattande fuktproblem. Arbetet för att åtgärda detta innefattar bland annat byte av golvbeläggning. KS ska besluta om att omfördela 4,2 mnkr i investeringsbudget 2025, från investeringsprojekt ”Boende för personer med sammansatta behov”, till Tärnanskolan. Vad det innebär för boendet för personer med sammansatta behov framgår inte. KS ska även besluta om att tillskjuta ytterligare 11,5 mnkr nästa år (2026). Förhoppningsvis kommer den bristfälliga inomhusmiljön sedan att vara åtgärdad.
I handlingarna står det att den totala investeringen beräknas ge en ökad hyreskostnad om 1.155 tkr per år. Ska barn- och utbildningsnämnden verkligen betala när det handlar om bristande underhåll..? Förutsätts det inte att det ingår underhåll i den hyra man betalar år efter år, sedan över 30 år tillbaka…
Forum Vänersborg
Ärende 8 handlar om Forum Vänersborg. Alla partier är vad jag förstår överens om att Forum utför ett bra och värdefullt arbete – för Vänersborgs stads centrum vill säga.
Vänsterpartiet ställde flera frågor, och framförde även en viss kritik, om Forum Vänersborg senast ärendet behandlades i KS. Och det var faktiskt så sent som i januari i år. (Se “KS (2): Forum Vänersborg”.) Då utlovade ordförande Augustsson (S) att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet. Det har inte skett. KS får inte heller någon information om ärendet imorgon…
I januari godkände KS ett nytt avtal mellan kommunen och Forum Vänersborg. Nu är det faktiskt dags för ytterligare ett nytt. Det har skett vissa förändringar i skrivningarna. Nu står det t ex att Forum Vänersborg ska:
“i samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer, verka för ett levande och attraktivt centrum”
Tidigare stod det “stadskärna”, men det har strukits. Anledningen är antagligen att Vänersborgs stad har fått ett centrum till – vid Willys. Det är dock uppenbart att “centrum” inte inkluderar Brålanda eller Vargön. I samma avsnitt står det för övrigt:
“…bidrar Forum till att göra Vänersborg mer attraktivt…”
Det står inte Vänersborgs kommun…
Det har via brev till kommunen kommit kritik från Vargön för att Forum Vänersborg enbart fokuserar på Vänersborgs stad. Hårdast blåser emellertid de kritiska vindarna från norr. Brålanda företagarförening har i stort sett ingen samverkan längre med Forum Vänersborg. Företagarföreningen har inte ens deltagit i någon diskussion om det nya avtalet. Lions Brålanda har gått ur Forum och föreningen “Jul i Brålanda” kommer enligt uppgift inte att förnya sitt medlemskap. Företagen och föreningar utanför Vänersborgs stad är missnöjda.
Forum Vänersborg ska enligt beslutsförslaget imorgon från och med 2026 tillföras en årlig ersättning på 923.000 kr exklusive moms med årlig uppräkning efter fastställd KPI. Det torde vara mycket ovanligt att föreningar får momspengar från kommunen. Summan inklusive moms blir 1.153.750 kr. Pengarna kommer även från skattebetalare i Brålanda och Vargön…
I det tidigare, nu gällande avtalet, står det att en lista med prioriterade aktiviteter inför kommande år ska ska upprättas och att:
“Forum Vänersborg ska, i samband med ovan nämnda aktivitetsplaner/handlingsplaner, tillsammans med Vänersborgs kommun årligen ta fram en kommunikationsplan.”
Det står mycket om transparens och redovisningar. Kommunstyrelsen har emellertid inte fått några planer eller redovisningar. Transparensen är med andra ord lika ogenomskinlig som förut och avtalets skrivningar om planerna har inte följts. I varje fall har inte KS fått ta del av några planer.
I förslaget till nytt avtal blir faktiskt skrivningarna luddigare. Forums uppdrag beskrivs nu mestadels med värdeord som t ex verka för, främja, stärka och harmonisera.
Det står vidare att:
“Samarbetet ska följas upp två gånger per år med kommunstyrelsens presidium.”
Det handlar tydligen inte ens på papperet om KS i fortsättningen. Och istället för formuleringar kring aktivitets- och kommunikationsplaner står det:
“Vid uppföljningsmöte i april-maj ska Forum Vänersborg tillhandahålla ekonomisk redovisning och redovisning av vidtagna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i oktober-november ska dialog ske kring förutsättningar för Forums verksamhet, budget och prioriterade aktiviteter för kommande år.“
Jag tror att om en slumpmässigt utvald kommuninvånare hade läst förslaget till avtal så skulle denne ha sammanfattat avtalet med något i stil med:
“här får ni drygt en miljon, gör vad ni vill med pengarna, bara det har med Vänersborgs centrum att göra…”
Majoriteten i kommunfullmäktige tyckte inte att Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om marknadsföring och sponsring mm var något att ha. (Se t ex “En gång till om sponsring”.) I stället har kommunen upprättat andra dokument. Jag undrar var i dessa nya policies, riktlinjer och anvisningar bidraget till Forum Vänersborg regleras…?
Det vore kanske något för revisorerna att titta på… Kanske skulle de samtidigt passa på att titta på varför denna tjänst inte upphandlas…
Valdistrikt och Slommehagen
Valdistriktindelningen inför valet nästa år ska ändras. Förslaget innebär att Frändefors Södra tas bort genom en sammanslagning med angränsande distrikt, samtidigt som ett nytt valdistrikt, Holmängen, inrättas i Vänersborgs tätort. Dessutom föreslås gränsändringar för befintliga valdistrikt i syfte att jämna ut antalet röstberättigade, så att inget distrikt har över 2.000 röstberättigade inom överskådlig tid. De föreslagna gränsändringarna medför även att vissa valdistriktsnamn ändras.
Det gäller att invånare i de berörda områdena noterar förändringarna så att de går till rätt vallokal i september.
Men jag har lärt mig något nytt. Det finns en enklav i Melleruds kommun som tillhör Vänersborgs kommun. (Se bild, lila linje är kommungränsen.) Det finns alltså en “ö” i Melleruds kommun som tillhör Vänersborg. Det är fastigheterna Slommehagen 1:28 och 1:10 som ligger i Mellerud men som tillhör Vänersborg! Jag undrar om det finns vägskyltar som talar om att man har kommit till Vänersborg strax innan man passerar fastigheterna?
Jag hoppas någon kan berätta historien bakom denna enklav.
Markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning
Kommunstyrelsen ska fatta beslut om en revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter. Ärendet ska till kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet.
Det är ett viktigt och samtidigt mycket komplicerat dokument. Underlaget till sammanträdet skickades ut på torsdag eftermiddag och imorgon är det dags för beslut. Det är inte enkelt att ha ett ställningstagande klart på så kort tid.
I underlaget i ärendet står det mest om vad som har ändrats men inte vad revideringarna innebär för enskilda fastighetsägare. Det hänvisas i och för sig till SKR:s rekommendationer och Boverkets nya vägledning, och det låter ju betryggande. Men KS får inte någon fördjupad information i ärendet och det saknar jag.
Revideringarna innebär, vad jag förstår, att det i flera delar sker en skärpning av kommunens kontroll över markhanteringen. Jag är, vis av erfarenheter i några kommunala fastighetsärenden genom åren, tveksam till att kommunens benägenhet och ovana att sätta käppar i hjulen för kreativa entreprenörer ska få ökat spelrum…
Det är en alltför viktig och komplicerad fråga att ta ställning till på så kort tid – och utan föredragning. KS skulle helt enkelt behöva mer tid och information för att sätta sig in i ärendet. Tycker jag.
Holmens gamla kontorsbyggnad
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Den huvudsakliga ändringen består i att rivningsförbudet för Holmens gamla kontorsbyggnad tas bort.
Byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, det vet alla i Vargön. Men kommunen har genom åren grovt misskött byggnaden. Kontorsbyggnaden har förfallit och i maj 2020 härjades den dessutom av en brand. (Se “Branden på Holmen”.) Kommunen har inte lyckats hitta någon köpare till fastigheten som vill ha kontorshuset kvar. Å andra sidan är det inte helt lätt att sälja fastigheten när den inte ligger ute till försäljning…
Morgondagens beslut till yttrande innebär dock inte att KS vill att kontoret ska rivas. I ändringen av detaljplanen står det:
“Planförslaget innebär att rivningsförbudet på kontorsbyggnaden tas bort, men det innebär inte per automatik att byggnaden kommer rivas. Däremot får kontorsbyggnaden ett försvagat skydd, vilket avviker mot översiktsplanens intentioner.”
Detta ska KS hålla med om.
Kommunstyrelsen ser positivt på att bevara själva portalen, “Vargporten”, och hitta en långsiktig placering för den. Den skulle kunna placeras i Vargöns centrum eller markera entrén till själva industriområdet. KS anser att frågan kan lösas i samband med framtagandet av detaljplanen.
De flesta som vill skydda och restaurera byggnaden har vad jag förstår “gett upp”. De verkar nöja sig med att Vargporten blir kvar.
Det står också i detaljplanen:
“Kontorsbyggnaden och porten är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som delvis är grunden till framväxten av Vargöns samhälle.”
Det finns en sak till som är kvar… Ni har väl sett YouTube-filmen om Holmens skyddsrum? (Om inte, klicka här.) Måste man inte ha tillstånd av “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” för att ta bort skyddrum?
Föroreningar på Torpa
Ja, det finns inget ärende på dagordningen som har denna rubrik. Ärendet heter “Granskning av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. Detaljplanen har varit ute på samråd, synpunkterna har sammanställts och nu är det dags för en så kallad granskning.
Vänsterpartiet har inga synpunkter på detaljplanen, den ser helt ok ut. Eller ska man kanske säga, den ser bra ut? Men den kommer att kunna innebära stora kostnader om kommunen eller någon annan sätter spaden i jorden. Marken är nämligen full av föroreningar…
Några citat från detaljplanen:
- “Källan till föroreningarna är troligen fyllnadsmassorna som genom åren har tillförts de berörda fastigheterna.”
- “I vissa delar av planområdet finns det en problematik med fosfor och koppar. … ämnet PCP.”
- “Troligtvis kan det finnas ferrokalk på fastigheten Frigg 1.”
- “Markundersökningen påvisar att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar i alla fastigheter.”
- “Krom har uppmätts över MKM och krom 6+ över KM i en provpunkt.”
- “Angående PFAS finns det i dricksvattnet i samtliga uttagna prover.”
Det finns mycket föroreningar från Ferrolegeringar i Trollhättan och Vargön Alloys i kommunens markområden…
Det var en del av morgondagens dagordning för kommunstyrelsen.
Anm. Du kan läsa om vad som hände på KS-sammanträdet här – ”Rapport från KS (8/10)”.
Om fastighetsregleringen i Sikhall
Den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”):
“Genom fastighetsreglering överförs mark och vattenområde från Sikhall 1:4 och Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6. Vägmark inom Sikhall 1:6 överförs till Hopperud 1:12.”
Lantmäteriförrättningen, som beslutet om regleringen kallas, innehöll vissa mindre förändringar av de förslag som hade lagts fram tidigare i diskussionerna mellan Vänersborgs kommun (samhällsbyggnadsnämnden) och Magnus Larsson. Jag tänkte redogöra för hur Lantmäterimyndighetens förrättning ser ut och hur den motiveras i de olika områdena i Sikhall. Det handlar om områdena kring småbåtshamnen och badet.
Den del av fastighetsregleringen som gäller mellan Sikhall 1:4 (kommunens fastighet) och Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet) handlar om området kring småbåtshamnen och Sikhalls Magasin.
“Från fastigheten Sikhall 1:4 överförs ett markområde om 4.058 m² samt ett vattenområde om 8,9 hektar till Sikhall 1:6.”
Lantmäteriet skriver att det gamla spannmålsmagasinet är klassat som byggnadsminne och att det används för t ex bröllop. Det beskrivs vidare hur viktigt det är att Magnus Larsson får en markremsa som förbinder Sikhall 1:6 med magasinet som underlättar framdragning av el, vatten och avlopp (se pil på karta nedan):
“vilket stärker förutsättningarna för fortsatt användning och bevarande av byggnadsminnet.”
Det är ett stort område som överförs från Sikhall 1:4 (kommunen) till Sikhall 1:6 (Magnus Larsson). Då ska man känna till att dessa områden, plus det område som fortsättningsvis ska tillhöra kommunen, 
fram till 2008 tillhörde Sikhall 1:6. Kommunen styckade av Magnus Larssons fastighet och förköpte marken mot hans vilja, dvs det handlade om expropriering. Nu återgår marken till Magnus Larsson. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Det finns en stenpir i söder och en brygga i norr, som används för uthyrning av båtplatser. De områdena ska överföras till Sikhall 1:6 eftersom, skriver Lantmäteriet:
“Dessa verksamheter bedöms vara ett lämpligt komplement till den skogsbruksverksamhet som bedrivs på fastigheten.”
Det som är kvar av kommunens fastighet (Sikhall 1:4) ska användas till samma sak som det används till i dagsläget, nämligen parkering för allmänheten och iläggning av båtar. Det kan också konstateras att hela området, även Sikhall 1:6 alltså, omfattas av strandskyddsbestämmelser.
De nya fastighetsgränserna medför ingen förändring i markanvändningen, men det ger således Magnus Larsson möjlighet att dra in el och VA till magasinet samt utveckla småbåtshamnen med uthyrning av båtplatser.
Lantmäteriförrättningen innebär även förändringar i området vid Sikhallsbadet.
Både Magnus Larsson (Sikhall 1:6) och kommunen (Hopperud 1:12) äger mark i området. Förrättningen innebär både byte och förvärv av mark:
“Området som överförs från Hopperud 1:12 till Sikhall 1:6 består av ca 1,3 hektar slyig skog och sankmark och ca 700 m² vatten. Hopperud 1:12, används som badplats och väg, har ingen nytta av marken då den är slyig och sank. Det berörda mark- och vattenområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser.”
Lantmäteriet fortsätter:
“Fastighetsbildningen medför ingen förändring i markanvändningen. Risken för privatisering är mycket låg, då bostaden på Sikhall 1:6 ligger långt därifrån.”
Och inte minst viktigt:
“Även i detta fall har marken som överförs till Sikhall 1:6 tidigare tillhört fastigheten.”
Även denna mark förköpte (exproprierade) alltså kommunen av Magnus Larsson år 2007 – mot Larssons vilja.
Förvärvet av området med “slyig skog och sankmark” innebär möjligheter för Magnus Larsson att utveckla området. Han har planer på att t ex utöka badstranden, anlägga en park och fler parkeringsplatser.
I förrättningen ingår också att ett område förs över från Sikhall 1:6 (Magnus Larsson) till Hopperud 1:12 (kommunen) – se siffran 4 på kartan ovan. Området består av vägmark som används av Hopperud 1:12 (badgäster) och flertalet fastigheter längre in på vägen. Området ska fortsätta att vara väg och därmed blir det ingen ändrad markanvändning.
Lantmäteriet konstaterar slutligen att marköverföringarna inte motverkar syftet med strandskyddsbestämmelserna.
Det här är alltså vad lantmäteriförrättningen innebär för fastighetsgränserna i sin helhet. (Med undantag att det också ingår i förrättningen att Magnus Larsson säljer en del av Sikhall 1:6 till en privatperson, se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”.)
Det är viktigt att komma ihåg att Magnus Larsson erlägger en summa pengar för att förvärva kommunens mark. Priset ingår också i förrättningen.
Nästa steg i Sikhalls (eventuella) utveckling blir upprättandet av en detaljplan – den detaljplan som byggnadsnämnden fattade beslut om år 2015. Det är väl ingen med kunskap om kommunens inställning till Larsson och Sikhall som tror att den processen kommer att gå smärtfritt…. Om nu Lantmäteriförrättningen överhuvudtaget vinner laga kraft. Och det gör den:
“Under förutsättning att inget förrättningsbeslut överklagas kommer resultatet av förrättningen att registreras i fastighetsregistret. Detta sker tidigast den 24 september 2025.”
En förhoppningsvis positiv fortsättning följer så småningom…
Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?
På Residensgatan 2, fastigheten Huvudnäs 2:14, finns ett välbevarat envånings timmerhus. I folkmun kallas huset ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus.
“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna. Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.” 
Det kan man läsa på Vänersborgs Museums hemsida. Här kan man också höra museichef Peter Johansson berätta om huset. (Se också YouTube.)
Sellbergska huset, det före detta Dockmuseét alltså, uppfördes 1778 och uthuslängan “bakom” huset är från slutet av 1800-talet. 
Sellbergska huset är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Antikvarie Lars Bergström, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, skriver i ett yttrande till kommunen:
“Fastigheten har kulturhistoriska skyddsföreskrifter i detaljplanen för både huvudbyggnaden och uthuslängan. Den är också upptagen i kommunens ”Program för bevarande och utveckling, Vänersborgs innerstad” där den klassas som ”röd”, ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Förutom skyddet i detaljplan enlig PBL (Plan- och bygglagen) omfattas den bl a av bestämmelserna PBL:s kap 8 om förvanskningsförbud (§ 13) och krav på varsamhet (§ 14 och 17).”
Det innebär att fastighetsägaren måste pröva alla underhållsåtgärder och eventuella förändringar mot de kulturhistoriska värdena. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer. Det kan nämnas att huset också är intressant ur en annan historisk synpunkt. 
Den södra väggen användes förr till att verkställa de offentliga spöstraffen i Vänersborg. Museet skriver:
“På väggen hängdes den straffade upp och piskades med ris eller spö inför stora folksamlingar.”
Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit. Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.
Nu vill samhällsbyggnadsnämnden inte att Sellbergska ska vara kvar i kommunal ägo utan:
“stycka av fastigheten och försälja byggnaderna mot bakgrund av att huset är outhyrt och att ingen kommunal verksamhet beräknas kunna bedriva verksamhet där.”
Huset har stått outhyrt trots att det har funnits en eller möjligtvis två intressenter under de senaste fem åren. (Jag vet inte varför Sellbergska inte blev uthyrt.) Förra året anmälde ytterligare en person sitt intresse. 
Det är emellertid anmärkningsvärt att samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena, inte upplyste de andra politikerna i nämnden att det fanns åtminstone en intressent till att hyra Sellbergska…
Vid en avyttring/försäljning av en fastighet ska, enligt kommunens riktlinjer, kommunstyrelsen göra en konsekvensbedömning. Ärendet var därför uppe på kommunstyrelsens senaste sammanträde den 2 april. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.) KS skulle alltså besluta om att lämna ett yttrande på 
samhällsbyggnadsnämndens planer. Yttrandet var undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S) och avslutades på följande sätt:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga Vänersborgs stads äldsta hus med dess unika historia och mycket höga kulturhistoriska värde. Det är också enligt kommunens fastighetspolicy möjligt för kommunen att äga ett sådant hus. Det skrev för övrigt också Augustsson i sitt yttrande.
Under behandlingen i KS argumenterade jag för Vänsterpartiets ståndpunkt. Kommunen borde hyra ut huset till lämplig verksamhet. I Augustssons yttrande stod det också att en privatperson hade inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen där önskemål om förhyrning av byggnaden uttryckts. Jag berättade på KS-sammanträdet att denne person hade tagit kontakt med mig samma morgon via ett SMS. Personen var Patrique Daghäll. (Jag nämnde dock inte hans namn på sammanträdet.)
===
Vem är Patrique Daghäll och vad vill han med Sellbergska huset?
Patrique Daghäll har, utifrån sina egna ord, arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Han har också hållit föredrag, kursverksamheter och event inom dessa ämnesområden. 
Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.
Daghäll skriver att han:
“innehar en stor samling möbler och inredningsdetaljer vilka speglar 17/1800-talet på ett utmärkt sätt, en konstsamling om ca 200 verk från 4 sekler som kan sägas vara mycket pedagogisk och noga utvald. I kombination med att tillgängliggöra dessa samlingar för en allmänhet vill jag också i fastigheten erbjuda temakvällar, föredrag, visningar, värderingar samt övriga kulturaktiviteter.”
Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Han vill även omvandla den skyddade innergården till en klassiskt traditionell ”stadsträdgård”.
Det var en kort presentation av Patrique Daghäll och hans planer för Sellbergska.
====
Patrique Daghäll tog kontakt med kommunen redan i september/oktober 2024 och har sedan dess skickat många mail till kommunen. Han har haft kontakter med tjänstepersoner både i samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna, samt även med kommundirektören. Men ingen politiker hade hört av sig under det halvår som gått…
Daghäll uttryckte det så här i ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ledamöter, efter kommunstyrelsens beslut:
“Har involverat/kontaktat fastighetsenheten, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, näringslivsenheten, kultur och fritidsnämnden, kommundirektör, ett antal politiker och tjänstemän men intresset syns mig fullständigt obefintligt. De få återkopplingar/svar jag fått, efter otaliga påtryckningar har endast rört ärendegång och teknikaliteter.”
Jag gav respons på Daghälls SMS och bad honom att maila ytterligare information. Det fick jag, och den informationen gav ytterligare argument i KS.
I diskussionerna på KS kunde jag mellan raderna, förvånande nog, ana att Augustsson verkade vara för att kommunen skulle behålla Sellbergska huset i sin ägo. Aningen förstärktes ju längre diskussionen pågick… Augustsson sa det dock aldrig rent ut, men på en rast efteråt bekräftade några av hans partikamrater att Augustsson ville att kommunen skulle behålla Sellbergska i sin ägo.
Det var dock svårt att få ihop denna personliga uppfattning med formuleringen i yttrandet som KS skulle ställa sig bakom.
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
I diskussionen förklarade Augustsson att denna formulering var mer av formell karaktär, det fanns typ inga formella hinder för en försäljning. Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen skulle fatta ett (nytt) beslut om försäljning innan Sellbergska huset avyttrades. Jag förstod inte resonemanget fullt ut, och ställde därför frågan om det verkligen var så att politikerna skulle fatta det slutliga beslutet. Ordförande Augustsson försäkrade att så var fallet.
Trots Augustssons försäkringar fick Patrique Daghäll efter kommunstyrelsens antagande av Augustssons förslag till yttrande följande mail från samhällsbyggnadsförvaltningen:
“Beslut togs om att godkänna att Samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset med tillhörande tomt, fastigheten måste i ett första steg styckas av från den stora fastighet som huset nu ligger på och bilda en egen tomt.”
Tjänstepersonen på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade KS-beslutet som jag befarade – samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset… Tjänstepersonerna i förvaltningen, inte politikerna i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen?
Patrique Daghäll skrev i ett mail:
“Är det möjligen ”kört”?”
Nej, jag tror inte att det är kört, varken för Patrique Daghäll eller eventuellt andra som vill hyra Sellbergska huset. Jag litar på Benny Augustssons ord att det krävs nya politiska beslut innan en försäljning. Och jag tror att Augustsson, och därmed socialdemokraterna, är för att behålla Sellbergska huset i kommunal ägo – och hyra ut det.
Daghäll har inte haft kontakt med någon politiker sedan han framförde sitt önskemål till samhällsbyggnadsförvaltningen i september/oktober förra året. Efter kommunstyrelsens sammanträde har dock några politiker hört av sig. Ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har t ex bestämt möte med Patrique Daghäll kommande vecka…
Jag tror att det är av stort värde för staden Vänersborg att även fortsättningsvis äga och förvalta en unik och kulturhistoriskt viktig fastighet. Vem som sedan ska hyra Sellbergska är en annan fråga, det är naturligtvis viktigt att en uthyrning sköts professionellt. Det är önskvärt att det blir någon verksamhet i huset kopplat till Vänersborgs historia. Det blir dock svårt, tror jag, att överträffa de planer och visioner som Patrique Daghäll har för Sellbergska huset…
OBS! Patrique Daghäll ska hyra Sellbergska huset i höst, avtalet påskrivet! Läs mer här – ”Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer