Arkiv
KS: Ja till VA Vänersnäs
Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)
Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 12 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år… ;)
I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt.
Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.
Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.
Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:
“Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”
Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen 
vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?
Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):
“Vad har ni lärt er?”
Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:
“Att möta medborgarna mycket tidigare…”
Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)
Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.
Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.
Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.
Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:
“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”
Ledamoten från centerpartiet:
“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”
Ledamoten från kristdemokraterna:
“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”
Och till sist ledamoten från liberalerna:
“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”
Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)
Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:
”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”
Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:
“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”
Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.
Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?
Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.
Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)
Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.
Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.
Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden.
Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 12 maj.
Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.
====
Yrkande om återremiss
Motivering
Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.
I Förvaltningslagen 25 § står det:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.
====
Reservation
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.
I Förvaltningslagen 25 § står det:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.
Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.
Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.
===
Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)
==
PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.
KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”. Du bör läsa denna blogg innan du läser vidare.
I underlagen till kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag står det inte något om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser om att det inrättas verksamhetsområden. I dessa moderna tider av sociala medier tänkte jag då att det måste finnas någon Faceboook-grupp för boende på Vänersnäs. Och visst fanns det en sådan. Den hade 715 medlemmar. Jag ansökte om medlemskap, och nu har gruppen 716 medlemmar (23/4).
Det första jag gjorde i gruppen var att ställa frågan:
“Kommunen ska snart besluta om verksamhetsområden (VA) på Vänersnäs. Vad anser gruppens medlemmar om det? Undrar en politiker i fullmäktige som snart ska vara med och besluta i frågan.”
Det tog faktiskt inte många timmar förrän jag hade fått 28 svar…
Och av dem var bara ett enda positivt till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Alla de andra svaren var negativa.
Här följer en del kommentarer från Vänersnäs:
“Det är tyvärr inget som går att tala högt om. Man vill inte komma i onåd med kommunen. Se hur det gått för solvarm och Magnus på sikhall på andra sidan Dalbosjön.”
“För de flesta som redan har godkända anläggningar är det endast en mycket stor kostnad som inte tillför något. Väldigt många hus på Gardis ligger på berg och då tillkommer sprängning. De som idag inte har WC måste bygga till. För att uppfylla kraven tillkommer betydande kostnader och för pensionärer är det inte lätt att få lån.”
“Jag är då inte positiv till detta,har helt ny avloppsanläggning sen ng år tillbaka,bra vatten har vi med & nu ska jag betala en massa igen nej tack”
“Vi är inte positiva till kommunal anslutning då vattnet vi har idag är av bättre kvalitet än det vi hade då vi bodde i stan.”
“välkommen till gruppen och tack för en att du visar intresse. ett kort och gott NEJ tack, kommun dömde ut avlopp för några år sedan, vilket gav de flesta av oss här ute merkostnader och nu ska vi lägga pengar på på det igen, och en del av oss har inte betalt färdigt på det förra b omkostnaderna, vansinnigt,”
“Om jag skulle få möjlighet att välja… så tackar jag vänligt men bestämt Nej.”
“Jag tycker också det är ett bedrövligt beslut då de flesta har väldigt bra brunnar.”
“Nej. Nej. Nej. Vi vill absolut inte ha kasst kommunalt vatten och vara tvingade att betala för nytt avlopp igen.”
“Har en sommarstuga som vi använder Max 4 månader. Varför skall vi behöva kommunalt VA!”
“Jag tycker att det blir väldigt dyrt för mig som pensionär. Lån är inte att tänka på då en liten inkomst inte duger för banken. Det var inte längesen jag fick göra om mitt avlopp då det var alldeles för gammalmodigt till en hög kostnad för mig.”
“Vi säger Nej.”
“Vi som många andra blev ålagda att göra nytt avlopp för ca 10 år sedan. Att då tvingas ”gräva” ner sina pengar i trädgården var inte roligt, och att behöva göra det igen efter mindre än 10 år känns helt absurt. Vi och många fler här ute på Vänersnäs undrar hur Vänersborgs kommun tänker omkring detta. Avloppen vi gjorde då var ju godkända och borde vara det nu också.”
“Blir dyrt, alla har inte råd. Låt kommunen betala allt ,och ta ut kostnaden då det säljs eller överlåts, kommer då bli en del i köpet. Annars är det bra dom det är nu.”
“Jag är inte heller inte positiv till detta,har nästan ny avloppsanläggning sen några år tillbaka. Mycket bra dricksvatten har vi med & nu ska jag betala en massa för något som redan fungerar och är bra. NEJ TACK!”
“Tycker det är helt sjukt. Säger helt klart nej.”
“Nej, nej och åter nej! I stort sett alla här ute har fått åtgärda sina enskilda avlopp då miljö och hälsa har gått igenom alla fastigheter. Vi har lagt enorma pengar på åtgärder och det lär vi inte få mycket för om det blir verksamhetsområde. Vårt ‘bajs’ hamnar inte i Vänern!!! Och de flesta av oss har bra vatten så frågan är varför det är så viktigt att vänersnäsare ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp???”
“Nej, då vi har utmärkt vatten ur egen brunn och väl fungerande avlopp så helt klart nej tack till kommunalt dyrt och sämre vatten. Kommunalt avlopp det skiter vi gärna helt i.”
“Nej tack har nyborrad vattenbrunn med utmärkt vatten och ny avloppsanläggning ser ur ett miljöperspektiv inte att det kan motiveras i en livscykelanalys kommer bara lämna stora hål i plånboken.”
“Vi la ned ett nytt miljövänligt avlopp för några år sedan. Min man ställde frågan innan om det fanns någon planering för kommunalt VA? Fick till svar att det kommer ej ske det närmsta 20 åren. . Hade vi vetat detta hade vi så klart väntat”
“Tycker underlaget är väldigt bristfällig vem är drivande i processen. Även klimatpåverkan skulle vara intressant att se. Många pumpar o processer som jag ställer mig frågande till. Och vad är den faktiska kostnaden o informationen runt den är kraftigt bristfällig. Så nej från min sida.”
Som synes finns det många olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel, som kommunen ändå har velat tvångsansluta – se t ex “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer. (Ledning, sprängning mm från anslutningspunkten in i huset betalas av fastighetsägaren.) (Du kan ladda ner VA-taxan 2021 här.)
Man kan dock få en viss ersättning från kommunen. Kretslopp & Vatten ersätter avloppsanläggningar som är (citat från mail från kommunen):
“yngre än 10 år vid datumet för driftsättningen av den kommunala VA-anläggningen i området”
Kommunen drar av 10% på värdet varje år. Det är fastighetsägaren som skriftligen måste inkomma med en begäran om ersättning och:
“redovisa de kostnader som fastighetsägaren yrkar ersättning för genom kvitton och/eller fakturor.”
Kommunen har, som nämnts tidigare, inte haft någon kommunikation med de berörda vänersnäsarna. Det gör det, som jag ser det, mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsområden i kommunstyrelsen.
Det finns ytterligare en aspekt på onsdagens VA-ärende – riksdagens civilutskott…
Imorgon onsdag (när KS sammanträder) debatterar riksdagen ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen.
Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag (se “Utskottets förslag”):
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna. Utskottets majoritet tycks nämligen ha tröttnat på att regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”, dröjer. Förslaget, som 
redan har försenats flera gånger, skulle ha lagts fram till riksdagen nu i mars, men sköts upp igen. (Du kan ladda ner utredningen här “Vägar till hållbara vattentjänster”.)
Regeringspartierna, S+MP, tillsammans med Vänsterpartiet (tyvärr), vill inte göra något i nu-läget, de vill bara fortsätta att vänta på propositionen… Det tycks (tyvärr) vara M+KD+SD som är de “drivande” partierna i civilutskottet.
Det blir nog till att yrka återremiss här i Vänersborgs kommunstyrelse på de två förslagen om verksamhetsområden på Vänersnäs. (Här kan du ladda ner Vänsterpartiets yrkande om återremiss. Det är möjligt att vi kan göra vissa mindre redigeringar av yrkandet under kvällen.) Om inte återremissen går igenom så blir det sannolikt ett nej från Vänsterpartiets sida. (Jag återkommer naturligtvis efter sammanträdet med ett referat, och en eventuell reservation.)
Det hjälper inte att inrättandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt att sprida kostnaderna på fler användare. Det är ju visserligen “smart tänkt” av kommunen att hålla nere taxorna för det anslutna kollektivet (så att taxorna inte blir ännu högre än den nuvarande 8%-höjningen). Men det är inte schysst mot dem som skall tvingas in i VA-nätet, utan att egentligen behöva detta.
Sedan är det kommunfullmäktige som kommer att fatta det slutliga beslutet, antagligen den 12 maj. Kommunens styrande partier (S+C+MP) och den borgerliga “oppositionen” (M+L+KD), som ibland inte riktigt tycks veta vad deras riksdagsledamöter anser, kommer sannolikt att klubba igenom förslaget från samhällsbyggnadsnämnden.
När sedan det kommunala VA-nätet blir verklighet och det är dags för fastigheterna att ansluta sig, det vet jag inte. Enligt Länsstyrelsen borde allt vara klart i år, men kommunen har alltså begärt förlängning på föreläggandet till 31 december 2022. (Vilket Länsstyrelsen, enligt obekräftad uppgift idag, har gått med på.) Jag är inte heller säker på om detaljplanerna i området är omarbetade och klara. De planer som finns tillåter nämligen inte anslutningar till det kommunala VA-nätet. Eller ska jag säga, fanns. När jag letar på kommunens hemsida så hittar jag bara en – “detaljplan nr 404, del av Anundstorp 1:3, Gaddesanna”. Och den är helt ny, och förutsätter verksamhetsområdet. (Se här.)
==
PS. Vänersborgs kommun använder begreppet ”samlad bebyggelse” och ”större sammanhang”, precis som andra kommuner, när verksamhetsområden ska inrättas och beslutas. Men hur många fastigheter handlar det då om? Och hur långt får fastigheterna ligga från varandra? Det är begrepp och definitioner som är oklara och inte definierade i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).
Här kan du ladda ner ett examensarbete (“Lagen om allmänna vattentjänster“) som tar upp dessa frågor. Vänersborgs kommun är med som en av exempelkommunerna. Kommunens VA-chef Daniel Larsson är också intervjuad. Kanske kan du få tips om hur du slipper att bli tvångsansluten…
Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.
KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)
På onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen. Som vanligt, höll jag på att skriva, beräknas sammanträdet pågå hela dagen. Dagordningen är lång och informationspunkterna många.
Dagordningen ser ut så här, och då ska det noteras att ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, består av 8 föredragningar:
I den här och den följande bloggen tänkte jag uppehålla mig vid ärendena 16 och 17, “Beslut om införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – Område 1” respektive område 2.
Ett verksamhetsområde är (se här):
“ett geografiskt område inom vilket kommunen har en skyldighet att tillhandahålla tjänster för vatten och avlopp. Ett verksamhetsområde kan innefatta en eller flera VA-tjänster.”
Det här med kommunalt VA är inga lätta frågor.
För många fastighetsägare är VA-utbyggnad och anslutning till det kommunala VA-nätet enbart positiv och något som de till och med skriver till kommunen och begär. För andra är en anslutning till kommunens VA-nät ett elände som riskerar att de får flytta ifrån sina hus.
För drygt ett år sedan beslutade först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige att inrätta ett verksamhetsområde i områdena runt Gardesanna – se karta. (Jag stavar fortfarande Gardesanna på det gamla lokala viset… Se “Gardesanna? Gaddessanda? Gaddesanna?”.)
Det här verksamhetsområdet klubbades rakt igenom i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Inga protester, inga andra yrkanden, inga protokollsanteckningar eller reservationer, ingenting. Men det var också corona-tider och kommunledningen hade fortfarande inte infört möjligheten att delta på distans. Därför var t ex undertecknad vänsterpartist frånvarande under dessa sammanträden. Beslutet har vunnit laga kraft, och enligt kommunens hemsida var det ett informationsmöte ute på Vänersnäs den 5 mars i år (se här). (Eller om det var digitalt…)
Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlade det om sommarstugeägare, hade haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen ansåg att VA-frågan inte var några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen hade nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda VA-lösningar. Fastighetsägarna var i något slags moment 22.
Jag skrev faktiskt två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till att inrätta ett verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. 
(Även undertecknad hade en något annorlunda inställning på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)
Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:
“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”
Vänersborg kommun har begärt förlängning på föreläggandet till ett år senare, 2022.
Hur kommunens inställning har varit de senaste åren gentemot fastighetsägarna på “resten” av Vänersnäs vet jag faktiskt inte. Det har inte kommit några signaler därifrån, i varje fall inte som jag har hört. Men om vatten och avlopp nu skulle dras till Gardesanna, så var det väl inte helt osannolikt att kommunen också ville att i stort sett hela Vänersnäs så småningom skulle ingå i verksamhetsområden. Och då är kommunens inställning från andra håll i kommunen entydig – alla fastigheter utan undantag ska ingå…
Nu har stunden kommit för att införa verksamhetsområden för “Grytet, Hallby Mitt och Änden” (se karta till vänster).
Det handlar om 32 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 1 (se karta till höger):
Och 21 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 2 (se karta nedan till vänster):
Det är Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) som reglerar det här med verksamhetsområden och VA. § 6 i LAV säger:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”
Den här lagparagrafen används och citeras flitigt i underlagen inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges kommande behandling av ärendena. Ja, det är egentligen det enda som motiverar besluten om att inrätta verksamhetsområden. Det finns faktiskt inget i underlaget som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det kostar att ansluta sig. Därför är det omöjligt att svara på frågan om kommunalt VA är nödvändigt eller inte.
Det ligger väl i och för sig nära till hands att skapandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt för kommunen att få in mer pengar…
Det står inte heller något i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser…
Det gör det inte helt lätt för politikerna att ta ställning i frågan. Egentligen. Fast det tycks inte vara några problem för många politiker. De flesta verkar hålla med förvaltningen, och då behöver kommunen inte kommunicera med de berörda…
Fast är det så lätt?
I LAV § 9 står det:
“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det komplicerar onekligen frågan “lite grann”…
Det gör även det faktum att när det gällde den kommunalt ägda Bergagården (förvärvad av det kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg) så beslutade kommunfullmäktige den 15 april 2020 att (se ”KF 15/4: Bergagården, ny VA-policy mm”):
“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”
Kommunfullmäktige ville inte att den kommunala fastigheten Bergagården skulle anslutas till kommunens eget VA… Var finns den kommunala logiken? Och var finns likställighetsprincipen? Alla kommunmedlemmar ska ju enligt Kommunallagen behandlas lika.
När samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt beslut om att föreslå kommunstyrelsen att också uttala sig om att inrätta verksamhetsområden i de här två områdena på Vänersnäs så var det bara vänsterpartisten James Bucci som inte deltog i nämndens beslut.
James Bucci (V) avstod från att delta på grund av att beslutet i nämnden inte hade föregåtts av någon kommunikation med de berörda fastighetsägarna. Och det är anmärkningsvärt att inte kommunen tagit kontakt med de berörda.
I Förvaltningslagen står det en hel del intressant om myndigheters skyldigheter gentemot kommuninvånarna, t ex följande:
Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Förvaltningslagen 6 §:
“En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.”
När jag bläddrade igenom lite handlingar och bloggar mm, så upptäckte jag att det åtminstone i ett fall tidigare var så att kommunen faktiskt hade sänt ut brev till alla fastighetsägare i ett blivande verksamhetsområde, även till sådana som inte hade önskat kommunalt VA. (Se “Tvångsanslutning till VA”.) Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att de som inte ville ansluta sig till kommunens VA så småningom blev tvingade ändå.
Fortsättning följer – se ”KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.
Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.
Solvarm 9: Förvaltningens nya krav
Den 3 mars 2021 sammanträdde miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det skrev jag om i min senaste blogg om Solvarm och miljö- och hälsoskyddsnämnden. (Se ”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen”.)
Sammanträdet slutade i ett västgötaklimax… Nämnden beslutade att inte besluta – ärendet återremitterades. Det betydde att inget beslut fattades, utan det uppsköts till nästa sammanträde. Däremot uttalade politikerna sin vilja att ge Solvarm tillstånd till VA-anläggningen (“System Two”). Detta trots att beslutsförslaget från miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemän) var att avslå Solvarms ansökan.
Motiveringen till nämndens återremiss löd:
“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd, eventuellt inklusive tidsbegränsning, samt villkor för tillståndet.”
Nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden hölls den 7 april. Det slutade inte i något klimax eller något annat överhuvudtaget. Ärendet om Solvarm lyftes helt sonika bort från dagordningen.
Skälet var att det hade inkommit så många handlingar och bilagor att politikerna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet. Det skrev jag samma dag i bloggen “Nyhet: Inget beslut om Solvarm”. Några dagar senare bekräftades detta i TTELA i en intervju med miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se TTELA “Inget beslut om Solvarms avlopp den här gången heller”):
“Jag som ordföranden lyfte ur ärendet på grund av att vi har fått in en hel del nya handlingar som nämnden inte hade hunnit sätta sig in i. Jag kände att det inte skulle bli något bra beslut.”
Till sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag enligt riktlinjerna i återremissen – ett förslag som inte var, och fortfarande inte är, offentligt. Inte ens för familjen Solvarm… Miljö- och hälsoskyddsnämnden, liksom byggnadsnämnden, har nämligen sina egna regler om vad som är offentligt och inte. Detta förslag var dock utskickat till politikerna i nämnden i god tid. Däremot hade det kommit in ett brev den 5 april från Anders Solvarm på 2,5 sidor och, dagen innan sammanträdet, synpunkter och beslutsförslag från Göran Stenman (V) på drygt 4 sidor.
Så på något sätt kan jag förstå ordförande Jonasson (S) att hon lyfte bort ärendet från dagordningen, även om det enligt min mening bara finns ett bra beslut i ärendet…
I protokollet från aprilsammanträdet är alla antydningar om ärendet Solvarm borta. Det står t ex inte att ärendet lyftes bort från dagordningen. Därmed finns inte heller de handlingar med, som skickades ut inför sammanträdet. De är således fortfarande inte offentliga.
Däremot har jag nu sett dem. Jag har fått det beslutsförslag som tjänstemännen i förvaltningen lämnade över till politikerna i nämnden. Jag har också sett Solvarms brev till politikerna inför sammanträdet och också synpunkterna och förslaget från Göran Stenman (V).
I den här bloggen tänkte jag redogöra för förvaltningens (tjänstemännens) förslag till politikerna i nämnden – och det är med all sannolikhet också det förslag som kommer att läggas fram för nämnden på nästa sammanträde den 19 maj. (Jag återkommer till Solvarms brev och Stenmans förslag.)
Tjänstemännens (förvaltningens) förslag var självklart att Solvarm inte skulle få något permanent tillstånd. Det var, tyvärr, lätt att räkna ut. De kunde emellertid inte föreslå att avloppssystemet (“System Two”) skulle stängas av, även om de hade velat det… Nämnden hade ju i sitt återremissbeslut den 3 mars bestämt att:
“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd…”
Det enda sätt som förvaltningen kunde försvåra för familjen Solvarm var ju att ge ett tidsbegränsat tillstånd med en hel massa villkor… Som jag faktiskt förutsåg i min senaste blogg…
Tjänstemännen i förvaltningen hade som beslut till nämnden föreslagit:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om att utfärda ett tidsbegränsat avloppstillstånd för 
avloppsanläggningen System Two. Avloppstillståndet tidsbegränsas fram till 2026-05-31.”
Solvarms VA-anläggning kommer definitivt att slå svenskt rekord i prövotid om tjänstemännen får sin vilja fram…
Det är ett helt obegripligt förslag. Mark- och miljödomstolen har ju i en dom från den 2 september 2019 redan uttalat att familjens cirkulära VA-lösning sammantaget är överlägset kommunens. Och alla mätresultat under prövotiden på 2 år, från juni 2018, har fortsatt att visa extremt bra och godkända resultat.
Förvaltningen föreslog ytterligare två punkter i beslutet:
“Till avloppsanläggningen System Two får spillvatten från WC och BDT anslutas. Även matavfall från matavfallskvarn får anslutas till avloppsanläggningen System Two.
Avloppsanläggningen System Two ska placeras på fastigheten Sikhall 1:20 och vara kopplad till det så kallade Naturhuset med adressen Sikhall 657. Utgående vatten ska ledas till ett gränsdike intill den egna fastigheten.”
Jag vet inte varför förvaltningen lade till dessa “extra” punkter i beslutsförslaget. Är det så att miljö- och hälsoskyddsnämnden måste ha detta med när de ger tillstånd till en ny anläggning? Å andra sidan är inte anläggningen ny, den har funnits i över 2 år. Och inte heller har dessa “extra” beslutspunkter någonsin funnits med tidigare, t ex i nämndens beslut 2018 om den tidsbegränsade prövotiden på 2 år för “System Two”. Eller det permanenta tillståndet, som då gavs, för “System One”. Om dessa punkter är så viktiga, varför var de inte med redan då?
Jag tror faktiskt inte att de två beslutspunkterna behöver vara med… Båda beslutssatserna är för övrigt redan uppfyllda i naturhuset. Det är så naturhuset fungerar. Jag menar, inte tror väl tjänstemännen att Solvarm tänker börja tömma sitt matavfall i trädgårdsdammen eller sitt WC på gräsmattan?
Egentligen förstår jag inte de två “extra” punkterna överhuvudtaget. Förvaltningens uppgift torde ju bara vara att försäkra sig om, enligt Mark och miljödomstolen i Växjö (Mål M4660-20), att Solvarms avloppssystem inte skadar människors hälsa eller utgör någon olägenhet för miljön. Och finns det misstanke om att så skulle vara fallet ligger bevisbördan på kommunen. Fortfarande enligt Mark- och miljödomstolen i Växjö.
Familjen skulle få en ny prövotid på 5 år. Det är förvaltningens förslag. Och det blev precis som jag förutspådde – förvaltningen återkom med massor av villkor, krav, restriktioner och begränsningar för Solvarms avloppsanläggning. Det verkar onekligen vara så att förvaltningen vill försvåra och trötta ut Solvarm så mycket att familjen stoppar sina egna VA-lösningar och ansluter sig till det kommunala VA-nätet istället.
Det här är tjänstemännens förslag på villkor som skulle följa med beslutet. Jag sätter dem innanför “likhetstecken/ramar” och citationstecken så att den som vill kan hoppa över alla krav från förvaltningen och fortsätta läsa bloggen efter att alla villkor är uppräknade…
==
Villkor för beslutet
- Fastigheten är belägen inom hög skyddsnivå avseende miljöskydd och hög skyddsnivå avseende hälsoskydd och ska därmed uppfylla följande krav vid mätpunkten punkt Ö:
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (totalmängd fosfor) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (totalmängd kväve) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå utmärkt kvalitet för badvatten enligt Hav- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten (HVMFS 2012:14). Avloppsanordningen kan förväntas släppa ut högst 200 cfu/100 ml intestinala enterokocker och 500 cfu/100 ml escherichia coli.
- Utsläpp av avloppsvattnet skall inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet (till exempel lukt) där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.
- Utsläpp av avloppsvatten bör lokaliseras så att påverkan på recipienten blir minsta möjliga.
Slamavskiljare
- Avloppsvattnet ska ledas till en kvarnpump vilket sönderdelar slammet och leder det vidare till de efterföljande reningsstegen.
Efterföljande reningssteg
- Efter kvarnpumpen ska avloppsvattnet ledas till fyra olika växtbäddar. En växtbädd ska vara förlagd vertikalt och tre växtbäddar ska vara förlagda horisontellt.
- Mellan varje växtbädd ska en pump förläggas för att pumpa upp avloppsvattnet till nästa reningssteg.
- Efter den fjärde växtbädden ska avloppsvattnet ledas vidare till ett vattenspel.
- Efter vattenspelet ska avloppsvattnet ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen ska ha en volym om minst 5 m3.
- Efter uppsamlingsbrunnen leds avloppsvattnet till en tvåkammarbrunn som är placerad på trädgården.
- Efter tvåkammarbrunnen leds avloppsvattnet vidare till en meanderformad bäck.
- Efter den meanderformade bäcken leds avloppsvattnet vidare till en trädgårdsdamm.
- Efter trädgårdsdammen leds avloppsvattnet ut till ett gränsdike och vidare till Sikhallsviken i Vänerns Dalbosjön.
Drift och skötsel
- Avloppsanläggningen System Two ska regelbundet kontrolleras av sakkunnig person. Kontrollerna ska utföras så att villkoren i tillståndet kan följas upp. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumenten ska bevaras på fastigheten. Dokumenten ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten efter begäran.
- Kvarnpumpen ska kontrolleras minst en gång per vecka.
- Övriga pumpanordningar ska kontrolleras minst en gång per vecka.
- Växtbäddarna, luftningsrör och spridarledningar ska kontrolleras minst en gång per månad.
- Provtagning för att mäta BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras minst en gång per månad vid mätpunkterna punkt X och punkt Ö. Provtagningarna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac.
- Mätningar av mängden utgående vatten från uppsamlingsbrunnen till tvåkammarbrunnen ska utföras minst en gång per vecka. Mätningen ska dokumentera om avloppsvattnet leds vidare till tvåkammarbrunnen.
- Samtliga upprättade dokument och sammanställningar för egenkontroll, funktionskontroll och provtagningar för avloppsanläggningen enligt villkorspunkterna 12-16 ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten senast den 31 maj varje år. Med start den 31 maj 2022.
- Avvikelser och driftstörningar för avloppsanläggningen enligt villkoren 1-16 ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”
==
Det är några stycken… Och det är flera orimliga villkor och krav.
Förvaltningen ställer krav på Solvarm som kommunen inte ställer på andra som har enskilda avloppsanläggningar eller som den inte ställer på sig själv och sitt eget VA-system.
För att ta ett exempel. Tjänstemännen tycker att Solvarms pumpar ska kontrolleras varje vecka. Solvarm har inga egna konstruerade pumpar, familjen har köpt samma pumpar som kommunen har. Kontrollerar kommunen samtliga pumpar i sitt VA-nät varje vecka? Kontrollerar samtliga fastighetsägare i kommunen sina pumpar varje vecka?
Solvarm har en larmfunktion om något inte fungerar och går någon pump sönder så bryts elen – och så tillförs inget nytt vatten. Dessutom finns det barriärer som tankar, diken och damm. VA-systemet är 
betydligt säkrare än t ex kommunens VA. Kommunens avloppsledningar går som bekant bara några stenkast från Solvarms naturhus, strax bredvid badplatsen i Sikhall. Kommunens ledningar går i samma sandlager som badplatsen. De är ganska oskyddade och om de börjar läcka vid badet så märks detta först av flödet vid en pumpstation. En hel del kommunalt avloppsvatten torde hinna rinna ut vid badet innan kommunen kan få stopp på det.
Och återigen, Mark- och miljödomstolen har i en dom redan uttalat att Solvarms VA-lösning sammantaget är överlägset kommunens… Och då menade domstolen samma “System Two” som det nu handlar om.
Och som grädde på moset, det sista villkoret:
“Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”
Jag undrar om förvaltningen tänker kräva av politikerna i nämnden att stoppa “System Two” om inte denna åtgärdsplan “skyndsamt” lämnas in? Och jag kan inte låta bli att undra – varför krävde inte Mark- och miljödomstolen in en sådan plan? Eller politikerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden när den 2018 gav tillstånd för “System Two” att köras i 2 års tid? Var det bara för att förvaltningen vid den tidpunkten trodde att politikerna i nämnden skulle följa tjänstemännens råd att helt stoppa Solvarms avloppssystem? En sådana teori ligger onekligen nära till hands.
En gång till.
Mark och miljödomstolen i Växjö konstaterar i sitt domslut att en kommun som dömer ut ett avlopp måste ange en orsak. Kommunen måste peka på en konkret skada och bevisa detta. Jag tvivlar på att en åtgärdsplan är ett sådant skäl… Och, tjänstemännen ska dessutom inte kommentera eller ha synpunkter på anläggningens tekniska konstruktion. De ska vara teknikneutrala och endast lämna synpunkter på funktionen.
Jag tror ärligt talat att tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen inte följer lagen i sin iver och strävan att försvåra livet så mycket som möjligt för familjen Solvarm. Och jag kan för mitt liv inte förstå denna inställning hos tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen.
På kommunfullmäktige den 14 april (se “Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!””) sa miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S):
“Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”
På nästa sammanträde den 19 maj med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon och nämnden till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…
PS. Fortsättning följer…
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!”
Igår sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborg. Mötet varade i lite drygt 3 timmar, och jag tänker återkomma med ett referat om vad som sades. (Den som är intresserad kan se hela sammanträdet eller valda avsnitt i efterhand på kommunens webb-TV. Det går också att läsa Lutz Rininslands blogg “Tyvärr fel, herr ordförande!”, som handlar om ärendet kring fördelningen av skolmiljarden.)
I denna blogg ska jag “bara” uppehålla mig kring vad ordförandena i byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden anförde som en slags replik till mig på gårdagens fullmäktige. Jag tror att det kan vara av intresse för många kommuninvånare, och det är definitivt av intresse för mig personligen…
Det var under ärendet “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020”. Jag framförde mina kända synpunkter från mina bloggar – nämligen att det finns alldeles för mycket i kommunens redovisningar och målavstämningar som präglas av “halvsanningar” och förskönande omskrivningar etc. Och det ger inte en riktig bild av läget i kommunen. Det gör det också svårare att ändra och förbättra det som är mindre bra. Och hur ska man styra en kommun om man inte vet “hur den ser ut”?
Jag tog två exempel från byggnadsnämnden. (Se “Årsredovisning och bokslut”.)
Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:
“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”
Resultatet uppfylldes ansåg förvaltningen. Den motivering som gavs var att hemsidan med plan- och bygglovsinformation hade uppdaterats… Inget mer… Det andra exemplet var att byggnadsförvaltningen skulle ha gjort en grym resa när det gällde bygglov:
“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”
Men när jag läste vad byggnadsförvaltningen själv skrev så fick man en annorlunda bild. Det stod att:
“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”
Det handlade alltså bara om spekulation och önsketänkanden.
Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) bekräftade att alla förväntade resultat inte hade uppfyllts och att rekryteringen av en ny förvaltningschef hade avbrutits, att en bygglovshandläggare hade sagt upp sig, att det “egentligen” inte fanns någon som jobbade med tillsynsärenden och att det inte fanns någon stadsarkitekt.
Det här var antagligen inte riktat till mig eftersom jag inte hade tagit upp något av detta i mitt anförande. Men så kom ordförande Dahlberg till mig, och min blogg…
“Man kan ju vara kritisk mot byggnadsnämndens arbete, man kan gå ut i bloggar osv.”
Dahlberg sa inte uttryckligen att det var min blogg han åsyftade. Och han fortsatte:
“Jag har inte läst någon blogg men jag får dom till mig ibland.”
Det är intressant att Dahlberg känner sig tvungen att nämna att han inte läser några bloggar. Varför undrar jag. Tusentals människor, ja det är faktiskt sant, läser bloggarna om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Kan det inte vara bra för ordförande i nämnden att känna till vad många kommuninvånare läser om byggnadsnämnden? Jag menar, även om bloggarna skulle bestå av felaktigheter så kan det ju vara bra för Dahlberg att veta vilka missuppfattningar invånarna bär med sig…
Men så fortsätter Bo Dahlberg – notera att citaten kommer direkt efter varandra i anförandet:
“Där (i bloggarna; min anm) behöver man alltså inte följa lagen när man kritiserar en byggnadsnämnd. Vi är dock tvungna att göra detta. Det är en liten skillnad där skulle jag vilja säga.”
Nu undrar nog inte bara jag utan även andra hur Dahlberg kan komma in på Kärvlings bloggar i ett anförande i kommunfullmäktige. De nämndes ju inte alls i mitt eller någon annans anförande. Alla som yttrade sig höll sig nämligen till ämnet på dagordningen…
Det är inte helt lätt att förstå om Dahlberg menar att jag i mina bloggar inte behöver följa t ex Plan- och bygglagen (PBL). För så är det, självklart. Lagar kring bloggar torde väl snarast vara Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen…
Eller menar Dahlberg (S) att jag kan “hitta på” lösningar på människors byggproblem som strider mot PBL och annan lagstiftning? Antagligen är det detta han menar.
Och naturligtvis tittar jag då tillbaka på några av mina bloggar genom åren om byggnadsnämnden/byggnadsförvaltningen. Jag tänker på “Ingvars kamp mot byggnadsnämnden” (Österäng; om du klickar på länken så måste du scrolla för att se bloggarna), där Ingvar överklagade ett beslut från byggnadsförvaltningen till Länsstyrelsen – och fick rätt. Eller på grannarna till Kindblomsskogen i Blåsut som två gånger överklagade byggnadsnämndens bygglov till 
Länsstyrelsen – och fick rätt, båda gångerna. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!” och ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.) Eller på blåbärsodlaren vid Hästefjorden, där nämnden till slut gick emot sin egen förvaltning. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och sedan dessutom senare ändrade sitt eget beslut om vite för blåbärsodlaren. (Se “Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen”.)
För att inte tala om Magnus Larsson på Sikhall…
Efter över 7 års tvistande, efter 7 års kamp, med blod, svett och tårar (i varje fall svett, tid och pengar), så fick Magnus Larsson rätt. Inte av Vänersborgs kommun. Utan mot. Det var Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som dömde till Magnus Larssons favör. Alla klagomål, synpunkter, tillrättavisningar, kritik, förslag etc, som kommunen och byggnadsnämnden hade framfört till Magnus Larsson underkändes av de rättsvårdande myndigheterna. Magnus Larsson fick rätt på alla punkter. Efter nästan 8 år… (Se t ex “Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.”.)
Och sist men inte minst, ett exempel som gav upphov till rubriker i TTELA… (Se TTELA “Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”.)
”Arne” ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Han nekades bygglov trots att hans ansökan stämde överens med detaljplanen.
Jag engagerade mig mycket i fallet och skrev många bloggar. Det ledde till en unik skrivelse från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och nämndens vice ordförande. Den var ställd till kommunfullmäktiges ordförande. Mitt bloggande ifrågasattes.
Dahlberg skrev bland annat om min blogg:
- ”helt utan faktaunderlag”
- ”slippriga argument”
- ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen”
Bo Dahlberg (S) var lika säker då som nu att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade lagen på sin sida och att jag hade fel. Och dessutom inte borde få skriva bloggar överhuvudtaget…
Kommunfullmäktiges ordförande låtsades aldrig om skrivelsen. Och Länsstyrelsen gav “Arne” rätt. Han fick sitt bygglov… Byggnadsnämnden hade inte följt lagen… (Se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”; i slutet av denna blogg finns flera länkar både till sakfrågan och till Dahlbergs skrivelse.)
Det är nog läge att ordförande Bo Dahlberg (S) ger några exempel på vad han anser vara fel i det jag skriver, eftersom det verkar som om myndigheterna bara hittar fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens beslut… Fast det är klart, Dahlberg läser ju inte mina bloggar… Trots att han påstår att jag inte följer lagen… Dahlberg läser kanske bara sådant han håller med om och som befäster hans åsikter.
Eller också får Bo Dahlberg (S) sluta att dra in mina bloggar när byggnadsnämnden får kritik…
Mitt inlägg fick också miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) att begära ordet.
Jag hade nämnt att följande förväntade resultat för miljö- och hälsoskyddsnämnden påstods vara uppfyllt:
“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”
Och jag sa att det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Och att mätningarna kanske stämmer, men att jag i varje fall vet en familj i Sikhall som inte håller med – och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…
Ann-Marie Jonasson (S) sa:
“Så som Bosse precis pratade om, Bosse Dahlberg här, så pratade han om att vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Och ja Stefan, vi har faktiskt rätt många som är nöjda med den handläggning som nämnden gör när det gäller avloppsärenden, eftersom du då tog upp det här. Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”
Tja…
I fallet Solvarm på Sikhall, som jag har engagerat mig och skrivit mycket om (se t ex “Varför jagar kommunen Solvarm?”), har kommunen och Solvarm haft olika tolkningar av lagarna. Jo, det är ofta så – lagar kan tolkas på olika sätt. Då får en domstol avgöra frågan.
Solvarm överklagade ett kommunalt beslut till Mark- och miljödomstolen. Det var alltså en tvist om hur lagen skulle tolkas. Domen kom den 11 juni 2018. Mark- och miljödomstolens dom blev en total seger för Solvarm.
Domstolen slog fast att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Och inte nog med det. Domstolen menade att Vänersborgs kommun hade tolkat vattentjänstlagen fel. Den som kunde visa att den hade ett system som var likvärdigt eller bättre än det kommunala avloppet kunde inte, menade domstolen, tvingas att anslutas till ett sämre system.
Den här domen har Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning inte accepterat eller respekterat på något sätt. Förvaltningen driver fortfarande samma frågor och krav i sin iver att stoppa Solvarms unika, cirkulära avloppssystem. På nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…
Till sist måste jag nämna Lutz Rininslands (V) replik till de båda socialdemokratiska ordförandena Bo Dahlberg och Ann-Marie Jonasson:
“Båda två nämner med emfas och eftertryck att ni som ordförande hanterar en nämnd som måste följa lagen. Då blir naturligtvis min fråga – vilka av våra nämnder är det där man inte ska följa lagen?”
Dahlberg och Jonasson blev svaren skyldiga…
Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen
Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)”.
Den 3 mars 2021 sammanträdde miljö- och hälsoskyddsnämnden, på distans som brukligt är i dessa coronatider.
På dagordningen fanns ärendet “Prövning av avloppsanläggning”. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (politiker) skulle ta ställning till Solvarms ansökan om att få tillstånd att använda “System Two” i fortsättningen också. Som tidigare framgått så var beslutsförslaget från miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemän) att avslå Solvarms ansökan – “System Two” skulle stoppas.
Protokollet från sammanträdet är kryptiskt. Det utgör en stor kontrast till all den mailväxling som föregått ärendet under ett drygt halvårs tid. Och de ”utredningar” som tjänstemännen hade gjort och de omfattande svar som Solvarm hade lämnat.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde blev ett västgötaklimax… Nämnden beslutade att inte besluta…
“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd, eventuellt inklusive tidsbegränsning, samt villkor för tillståndet.”
Ingen ledamot var enligt protokollet emot återremissen.
Återremiss betyder att ärendet skulle lämnas tillbaka till förvaltningen för ytterligare beredning. Och sedan återkomma till nämnden vid ett senare tillfälle för slutligt beslut. Och det gjorde ärendet redan på det följande sammanträdet, den 7 april. (Se ”Nyhet: Inget beslut om Solvarm”, även om det är att gå händelserna i förväg…) Tyvärr vägrade förvaltningen att lämna ut några handlingar inför detta senaste sammanträde, men det är en annan historia – och ett annat problem. (Inte ens Solvarm själv fick ta del av beslutsförslaget inför sammanträdet.) Jag återkommer till sammanträdet den 7 april.
I återremissen den 3 mars så fick tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen ett uppdrag. Det framgick tydligt att ett tillstånd skulle utformas. Det betydde att politikerna i nämnden ville ge Solvarm tillstånd att använda “System Two”. Och det måste självklart betraktas som en stor framgång för Solvarm – politikerna körde över tjänstemännen i förvaltningen!
I nämndens uppdrag ingick också att eventuellt, notera ordet “eventuellt”, bestämma både tidsbegränsning och villkor för tillståndet. När man har läst alla handlingar (och kanske alla bloggar) så slås man onekligen snabbt av misstanken att förvaltningen sannolikt skulle återkomma med så många villkor, restriktioner och begränsningar de bara kunde komma på till sammanträdet den 7 april. “Räddas det som räddas kan.” Typ. För inte trodde väl någon att förvaltningen tänkte ge upp, eller? (Vi får facit när handlingarna blir offentliga…)
Men hur kom det sig att politikerna körde över sin förvaltning? För det var ju faktiskt vad de gjorde. Jag vet inte, protokollet är som sagt mycket kryptiskt. Och jag har inte heller hört något om vad som sades eller diskuterades på sammanträdet.
Men däremot har jag fått ta del av det alternativa beslutsförslag som vänsterpartiets ordinarie ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden Göran Stenman skickade ut till samtliga ledamöter och ersättare innan sammanträdet den 3 mars. Det var ett “utkast till alternativt beslutsförslag”. Jag förmodar att det hade stor betydelse för nämndens beslut om återremiss och uppdrag, men det är bara en gissning.
Stenman (V) började i sitt “utkast” med att rent allmänt resonera om tillstånd för avloppsanordningar. Stenman skrev:
”Vid tillståndsprövningen är sökanden/verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 § miljöbalken skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av miljöbalkens allmänna hänsynsregler iakttas. Bevisbördan avseende avloppsanordningens funktion vilar således på verksamhetsutövaren.”
Stenman resonerade vidare kring Miljöbalkens så kallade “vandelsbestämmelse” i 16 kap. 6 §:
“Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens.”
Solvarm hade ju, som har beskrivits tidigare, missat att ansöka om ett förnyat tillstånd för ”System Two”. (Se ”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på”.) Stenman avslutade dock detta resonemang med:
“Vid en samlad bedömning får dock anses att angiven bestämmelse inte utgör hinder mot tillstånd.”
Stenman fortsatte med att argumentera mot ett av förvaltningens argument:
“I målet förekommer uppgifter om att Anders Solvarm har planer på att inrätta ytterligare avloppsanordningar av nu aktuell typ i aktuellt område. Eventuella sådana tillkommande avloppsanordningar får dock prövas i särskild ordning och kan inte tillmätas någon betydelse i nu aktuell prövning. Då varje ansökan ska bedömas för sig saknar det även betydelse vilka ansökningar som möjligen kan inkomma från andra fastighetsägare i närområdet.”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade redan gett tillstånd till “System One” och också till “System Two” under 2 år. Det betydde, menade Stenman (V), att nämnden hade bedömt att utsläppen kunde godtas. Och då måste nämndens beslut:
“ges den betydelsen att fortsatt drift ”System Two” bör medges om förelagda och utförda provtagningar/analyser visar tillfredsställande resultat.”
Och det visade provtagningarna, resultaten hade visat mer än tillfredsställande resultat…
Stenman hänvisade även till domen i Mark- och miljödomstolen – en dom som kommunen inte överklagade – och:
“får därigenom anses ha accepterat mark- och miljödomstolens bedömning.”
Där hade tjänstemännen i förvaltningen som bekant en helt annan uppfattning… (Se ”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)”.)
Stenman tillrättavisade sin förvaltning också på en annan punkt:
“Vad som ska bedömas i ärendet är emellertid om avloppsanordningen har en acceptabel funktion, inte om den helt överensstämmer med förekommande föreskrifter.”
Göran Stenman verkade onekligen ha läst både domen från Mark- och miljödomstolen och Solvarms inlaga. Det tycks som om de samtliga var överens, åtminstone i de väsentligaste delarna.
Det som förvånade är kanske att nämnden, som uppenbarligen hade påverkats av Stenmans “utkast”, beslutade om återremiss. Varför gav den helt enkelt inte ett permanent tillstånd till “System Two”? Nämnden beslutade ju den 11 juni 2018 om ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år med ett kontrollprogram för provtagning – och nu hade ju Solvarm uppfyllt alla kriterier i kontrollprogrammet…
Den frågan är det många utanför miljö- och hälsoskyddsnämnden som ställer sig – inte minst familjen Solvarm.
Anders Solvarm var besviken på nämndens beslut. Och jag kan på sätt och vis förstå honom, även om det hade kunnat bli ”mycket värre”. Familjen, liksom blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”) och David på Juta (se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”), vill inte ha något mer med miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg att göra. “Kontakterna” har bara kostat “blod, svett och tårar” – och pengar. De har jagats istället för att bli förstådda, och hjälpta. Nu vill de bara vara ifred och sköta sitt. Och av återremissen att döma så finns det stor risk att Solvarm får ytterligare prövotid med nya mätningar och nya kostnader… Och nya oönskade “kontakter” med de negativa och motarbetande tjänstemännen i Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning… Hur ska man överhuvudtaget kunna ha kontakter eller förtroende för tjänstemän som inte litar på framstående experter eller domare i Mark- och miljödomstolen…?
Solvarm skrev ett mail till nämndens ledamöter efter beslutet, den 19 mars.
Solvarm tyckte att han hade bevisat att familjens cirkulära VA-lösning var överlägset kommunens – det hade ju Mark- och miljödomstolen dessutom redan konstaterat i sin dom. Och alla mätresultat under prövotiden på 2 år hade fortsatt att visa extremt bra och godkända resultat. Dessutom hade han förbättrat anläggningen med ytterligare växtbäddar. Vad mer skulle han göra för att få ett permanent tillstånd?
Och vilka kriterier eller lagkrav grundades nämndens beslut om återremiss på?
Solvarm ställde en massa frågor. Jag tror inte att han får svar på några dem, särskilt inte när samma förvaltning som vill stoppa “System Two”, och faktiskt också “System One”, ska utarbeta villkoren för framtiden…
Vi får se vad miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att besluta på sitt sammanträde i maj. Ärendet lyftes ju som bekant plötsligt ur dagordningen den 7 april. Det blir åtminstone några bloggar till när underlagen offentliggörs. Och när majsammanträdet går av stapeln.
Jag tänkte avsluta denna blogg med att citera vad Solvarm skrev i sitt senaste mail till miljö- och hälsoskyddsnämnden:
“Vi känner oss motarbetade av kommunen utan att förstå varför. Vi hade hoppats att kommunen skulle vara glada och stolta över att vi i vår kommun har en anläggning som redan idag visar exempel på morgondagens hållbara behandling av avloppsvatten.”
Ja, varför är inte kommunen glad och stolt över det fantastiska och nyskapande arbete som Solvarm gör i sitt naturhus vid Sikhall? När Solvarm använder avloppsvattnet som en resurs, där näringsämnen återförs till jorden – ett kretslopp för en hållbar miljö och en hållbar framtid….
Finns det några teorier?
PS. Fortsättning följer så småningom…
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Godkänn System Two! (1/2)”.
Solvarm fortsatte att i sin utförliga inlaga på 12 sidor gå igenom, analysera och vederlägga miljö- och byggnadsförvaltningens argument och hypotetiska resonemang. Tjänstemännen gjorde ju allt för att motivera för politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden att avslå Solvarms ansökan om tillstånd för “System Two”.
Förvaltningen hade vissa synpunkter på utformningen av Solvarms VA-system. Solvarm kommenterade i sin inlaga:
“System Twos påverkan på miljö och hälsa avgörs av dess utsläpp, inte av hur anläggningen är utformad. Det är som bekant funktionskrav som i första hand ska ställas enligt miljöbalken, inte teknikkrav.”
Elementärt. Tjänstemännen ska inte i första hand kommentera anläggningens tekniska konstruktion, det räcker att avloppsanordningen har en acceptabel funktion. Tjänstemännen ska vara teknikneutrala, i varje fall så länge som systemet överensstämmer med de föreskrifter som finns. Och det är aldrig någon som påstått något annat om Solvarms VA-system.
Förvaltningen hade ett resonemang om dammen på Solvarms fastighet och att den via ett gränsdike mynnar ut i Sikhallsviken. Solvarm underströk kort att inget orenat avloppsvatten leds till dammen. Och under sommaren släpps inget vatten ut från huset till dammen överhuvudtaget. Dammen finns där för att utgöra ytterligare en skyddsåtgärd.
När jag läste kommunens beslutsförslag och motiveringarna slogs jag av bristen på objektivitet och opartiskhet. Miljö- och byggnadsförvaltningen tycktes göra allt för att hitta fel, t ex:
“en vertikal samt en horisontell växtbädd inte har funnits sedan tidigare. Dessa två delar till avloppsanläggningen är vidareutveckling av avloppssystemet. Sådana förändringar har inte tillsynsmyndigheten fått någon kännedom om sedan tidigare. Att lägga till reningssteg eller förändra sådana kan vara tillståndspliktigt eller anmälningspliktigt”
Solvarm är en innovatör. Han arbetar ständigt med att utveckla sitt system för att det ska bli allt effektivare och bättre. Här har han lagt till uppenbara förbättringar. Och av säkerhetsskäl ligger de före de båda avloppssystemen, “System Two” och “System One”. De nya växtbäddarna är alltså helt ”ofarliga” ur utsläppssynpunkt. Jag gissar dock att Solvarm i fortsättningen anmäler alla förändringar han tänker göra, eftersom förvaltningen tolkar alla förbättringar på ett helt annat sätt… Hur ska någon kunna utveckla något, vad som helst, om man inte gör på nya sätt?
Tjänstemännen är säkert mycket kunniga, men hade de förstått Solvarms system? De skrev:
“Utsläpp av avloppsvatten behöver därför förbjudas från System Two.”
Men… Det har i domstol (Mark- och miljödomstolen) bevisats att “System Two” (och “One”) renar avloppsvattnet bättre än kommunens system. Dessutom har VA-systemet i naturhuset nollutsläpp(!) under sommartid. Dammen som tar upp eventuellt vatten från naturhuset uppfyller också i alla mätningar utmärkt badvattenkvalitet.
Och förvaltningen slant, som jag ser det, väldigt grovt när den i sin iver att hitta förmodade fel och argument mot Solvarms VA-lösning skrev:
“Den byggnation av bostäder som planeras på den egna fastigheten och omgivande fastigheter riskerar att öka mängden spill- och dagvatten som leds ut i Vänern invid och i närheten av Sikhalls badplats. Därför bedöms det vara av största vikt att förebygga och förhindra sådana utsläpp i området.”
Och strax senare:
“En generell tillståndsgivning för enskilda avlopp kan få allvarliga konsekvenser för Sikhallsviken”
Det här torde vara ett helt ovidkommande scenario och antagande. Det var väl “System Two” i Naturhuset som skulle bedömas – och ingenting annat?
Solvarm skrev i sitt svar:
“Nämnden är bunden av ansökan och kan inte på egen hand fabulera fram olika scenarios. För det fall att ytterligare hus ska anslutas, så måste det naturligtvis föregås av en ny tillståndsprövning om inte det befintliga tillståndet kan innehållas.”
Det hade Solvarm naturligtvis helt rätt i.
Förvaltningen räknade också på kostnader. Och påstod att de var helt skäliga för att koppla på sig på kommunens VA… Förvaltningen glömde helt alla pengar och all tid som Solvarm har lagt ner på sin VA-anläggning.
Om jag noterade bristen på objektivitet och opartiskhet i förvaltningens utredning så förstår jag inte heller hur miljö- och byggnadsförvaltningen helt kan bortse från att samtliga argument som tas upp redan har bedömts och vederlagts av Mark- och miljödomstolen.
Fast det är klart, varför studera domen från Mark- och miljödomstolen…? I ett mail till Solvarm den 2 oktober 2020 skrev tjänstemännen i förvaltningen:
“Gällande tidigare dom från Mark- och miljödomstolen, är det ett ärende/dom som handlar om det kommunala dricks- och spillvattnet. Ett sådant ärende handlar om en annan lagstiftning (Lag om allmänna vattentjänster) än de som hanteras för enskilda avlopp (Miljöbalken och Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Dessa ärenden måste därmed hanteras separat. Vi på Miljö och hälsa kan inte gå in på Mark- och miljödomstolens beslut, utan hänvisar vidare till Kretslopp och Vatten för denna fråga.”
En helt osannolik inställning! Förvaltningen viftade helt lättvindigt bort utslaget i en dom. Den visade ett totalt ointresse och därmed även noll respekt för Mark- och miljödomstolens dom. Otroligt.
Men inte nog med att förvaltningen bortförklarade domen i Mark- och miljödomstolen – de brydde sig inte heller om sin egen nämnd. Argumenten hade nämligen också framförts av förvaltningen i tidigare beslut i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Och då hade nämnden bortsett från dem, t ex då “System One” fick permanent tillstånd och “System Two” en prövotid.
Hur kunde, och kan, förvaltningen nedlåta sig till att använda samma argument gång efter gång? Tänker jag. Som dessutom var, och är, kopior på de argument som Kretslopp och vatten använde när de försökte tvångsansluta Solvarm till kommunens VA-system.
I det underlag som nämnden fick den 3 mars 2021 så hade utredningen kompletterats med en sammanfattning av Solvarms svar och en bedömning av det.
Förvaltningen förde inte fram några nya argument. Den fortsatte att upprepa de “gamla vanliga”. Det var många “kan” (i meningen “skulle kunna”, “om”) och “bedömning” (i meningen “tror” eller “anser”), även de hypotetiska scenarierna upprepades, t ex att Sikhallsviken kunde förorenas av Solvarms avloppsvatten. Och förvaltningen konstaterade att den fortfarande:
“gör bedömningen att avloppsanläggningen inte uppnår hög skyddsnivå för miljöskyddet”
Och förvaltningen stod fast i sitt förslag att Solvarms ansökan skulle avslås, dvs “System Two” skulle stoppas. Fast det tyckte inte Miljö- och hälsoskyddsnämnden…
PS. Det ligger för övrigt en del i Magnus Larssons kommentar på min tidigare blogg (se ”Solvarm 5: Stoppa System Two!”):
”Om det i värsta fall skulle bli något fel på Solvarms avloppssystem handlar det om några få personer i ett hushåll 300 meter från vattenkanten. Kan tänka mig att hela avloppet kan vara helt ur funktion i ett år utan att någon kontaminering av badvattnet sker.
Vbg kommun håller toaletterna vid badet och magasinet stängda vintertid. Fina dagar var det hundratals människor som åkte skridskor, fiskade, grillade och trivdes på isen. Var tror miljö och ohälsa alla dessa människor gjorde sina behov? Se till att toaletterna är öppna året om och töm soptunnorna istället för att bråka med Solvarm.”
==
Fortsättning följer: ”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen”.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Nyhet: Inget beslut om Solvarm
Idag skulle ärendet om Solvarms nya VA-system, det så kallade “System Two”, avgöras av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det kunde vi bland annat läsa om i dagens TTELA (se “Snart nytt beslut om Solvarms avloppssystem”).
För en månad sedan, den 3 mars, återremitterades nämligen hela ärendet av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det bestämdes att mer arbete och fler utredningar skulle till innan beslut kunde fattas om VA-systemet i naturhuset. Däremot uttalade politikerna sin vilja att ge Solvarm ett permanent tillstånd. Detta trots att miljö- och byggnadsförvaltningen bara hade föreslagit att ge Solvarm ett tidsbegränsat tillstånd.Hur förslaget från förvaltningen (tjänstemännen) såg ut till politikerna i nämnden inför dagens sammanträde, det vet jag inte. Det vet bara politikerna i nämnden och tjänstemännen i förvaltningen. Nämnden och förvaltningen påstår nämligen att underlag till nämndbeslut inte är offentliga förrän efter nämndens sammanträde. Denna syn ska så småningom prövas rättsligt, förvaltningens vägran att lämna ut material har nämligen överklagats. Det kan för övrigt nämnas att inte ens familjen Solvarm har fått se underlaget, trots att det är de som direkt berörs av beslutet. Förslaget har inte, som brukligt är, kommunicerats med familjen.
Idag skulle ordförande Ann-Marie Jonasson (S) äntligen slå klubban i bordet, beslut skulle fattas. Trodde Solvarm, trodde TTELA och trodde vi andra. Men inte ordförande Jonasson.
Ordförande Jonasson (S) lyfte ur ärendet från dagordningen. Ärendet togs således inte ens upp idag.Skälet var enligt säkra källor att det hade inkommit så mycket handlingar och bilagor de senaste dygnen att politikerna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet.
Fast en av mina partivänner hade en annan teori:
“Kan hända att tjänstemännen först måste läsa alla delarna i bloggen innan de kan skriva klart tjänsteskrivelsen till politikerna. :D”
Och det har hen rätt i. Jag är bara på del 6, och den publicerades tidigare idag – se “Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)”. Den handlar om Solvarms utförliga svar på tjänstemännens förslag, och utredning, inför sammanträdet den 3 mars. Jag är med andra ord en hel månad efter med mina bloggar….
Med dagens ordförandebeslut att inte behandla ärendet så kommer jag att hinna ikapp med bloggarna… Ärendet om “System Two” ska inte avgöras förrän på nämndens nästa sammanträde, den 19 maj.Så läs gärna dagens blogg “Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)”.
För övrigt passar uppskjutandet av beslutet dåligt för familjen Solvarm. Solvarm vill få ärendet ur världen. Familjen vill inte ha med miljö- och byggnadsförvaltningen att göra. De här kontakterna för nämligen inget gott med sig. Hur ska man kommunicera med tjänstemän som inte ens accepterar domslut från Mark- och miljödomstolen – och ett antal erkända experter på VA-frågor och miljö?
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Solvarm 5: Stoppa System Two!”.
Miljö- och byggnadsförvaltningen kommunicerade sitt förslag till avslag med Solvarm. Avslaget gällde Solvarms ansökan om fortsatt tillstånd av VA-systemet “System Two”.
Solvarms svar var på 12 tättskrivna sidor och några bilagor. Fyra experter hade medverkat i arbetet med inlagan och samtliga hade också:
“godkänt att denna text stämmer med den senaste forskningen och kunskapen på området”
De 4 experterna var:
* Håkan Jönsson, professor emeritus vid Institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
* Peter Ridderstolpe, WRS Uppsala AB. Peter är licentiat från KTH, ekolog och processtekniker. Internationellt anlitad expert och upphovsman till öppen VA-planering (en internationellt erkänd metod för att värdera avloppssystem). (Det är Peter Ridderstolpe som intervjuas i dagens TTELA-artikel – se ”Snart nytt beslut om Solvarms avloppssystem”.)
* Hamse Kjerstadius tekn dr i vattenförsörjnings- och avloppsteknik.
* Jonas Christensen, juris dr. Ekolagen Miljöjuridik AB. Miljörättsexpert.
Jag tror att en aktiv bloggläsare skulle kunna “googla” på namnen och upptäcka att detta är respekterade namn i VA- och miljösammanhang. Det känns lite som att Vänersborgs kommun hamnade i ett kunskaps- och faktamässigt underläge…
Solvarm började sin svarsinlaga med att slå fast:
“kommunens beslutsmotivering grundas på felaktiga förutsättningar samt att ett sådant beslut kommer att strida mot en tidigare bedömning som gjorts av mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt för den sökta anläggningen”
Och Solvarm citerade ur domen från Mark- och miljödomstolen (jag vet att avsnittet har citerats förut i mina bloggar):
”Domstolen har funnit att de enskilda avloppsanläggningarna är likvärdiga med det allmänna systemet vad avser hälso- och miljöskydd. När det gäller god hushållning med naturresurser har domstolen konstaterat att den enskilda avloppsanläggningen är bättre än det kommunala alternativet. Beträffande den hänsyn som ska tas till möjliga framtida förändringar i fråga om fastighetens användning och ägarförhållanden har makarna Solvarm visat att den enskilda avloppsanläggningen håller måttet i jämförelse med det allmänna alternativet samt att det ekonomiskt utfallet är positivt i detta fall. Vid en samlad bedömning finner domstolen mot bakgrund av vad som anförts att makarna Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen. Detta förutsätter dock att den enskilda avloppsanläggningen System Two är i drift samt att riktlinjerna för avloppsanläggningens hygien, skötsel och underhåll upprätthålls.”
Läs gärna citatet en gång till och notera att domen också innefattade “System Two”:
“Detta förutsätter dock att den enskilda avloppsanläggningen System Two är i drift”
Eller rättare sagt, domen förutsatte att ”System Two” var i drift… Samma ”System Two” som Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning alltså ville stoppa…
Allt som på något sätt berördes i miljö- och byggnadsförvaltningens utredning, och det som senare blev underlag till nämnden i mars 2021, har Mark- och miljödomstolen redan prövat. Det är faktiskt så att miljö- och byggnadsförvaltningens argument i stort sett är rena kopior på de argument som Kretslopp och vatten använde när tjänstemän och politiker i samhällsbyggnadsnämnden ville tvångsansluta familjen Solvarms naturhus till kommunens VA-nät. Och Mark- och miljödomstolen fann att Solvarms VA-system var sammantaget överlägset kommunens VA-system… (Se ”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund”.)
Det är oerhört anmärkningsvärt att kommunen kan påstå att kommunens rening är bättre än Solvarms. Och det alltså med samma argument som framfördes redan i förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen – och som domstolen beaktat och avfärdat. Det är mycket märkligt. …om man vill uttrycka det snällt…
Så vem litar vi på – miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg eller Mark- och miljödomstolen och 4 meriterade experter samt Anders Solvarm själv?
Här skulle jag vilja tillägga, vilket Solvarm senare gjorde i ett mail till ledamöterna i miljö- och hälsoskyddsnämnden (fetstilen är min):
“Miljöbalken, Kap 26 §9 kapitel gäller tillsyn. Mark och miljödomstolen i Växjö konstaterar 2020-12-21 i domslut Mål M4660-20: ”För att ett föreläggande eller förbud enligt denna paragraf ska kunna ges krävs att en skada eller olägenhet har konstateras. Föreläggandet ska också grundas på en individuell bedömning”.
Det betyder att kommunen måste kunna peka på att vår anläggning orsakat skador vad beträffar människors hälsa eller på den lokala miljön för att kunna underkänna vår anläggning. Bevisbördan ligger på kommunen. Om kommunen tex påstår att vår anläggning skulle släppa ut mikroorganismer som påverkar badvatten så måste kommunen konkret bevisa vår påverkan.”
Kommunen har definitivt inte bevisat att miljön har orsakats någon olägenhet av Solvarms naturhus. Det här är oerhört viktigt att konstatera. Kommunen pratar mest om eventuella och till stor del påhittade risker – se min förra blogg “Solvarm 5: Stoppa System Two!”.
Annars lämnade Solvarms skrivelse inget åt slumpen. Särskilt inte när miljö- och byggnadsförvaltningen påstod att Solvarms avloppsanläggningen inte klarade av kraven på rening.
Solvarm skrev:
“Kjerstadius har med hjälp av ett års loggning av flödesmätningar (se bilaga 1) och mätvärden från kontrollprogrammet räknat ut reningsgraden i huset, punkt X (innan vattnet når uppsamlingsbrunn, meanderdike och poleringsdamm), och han har därvid funnit att reningsgraden för BOD7 är 99%, och för fosfor och kväve 97%.
Slutsatsen vad gäller hälsoskydd, är att systemet (mätt vid punkt Ö) med god marginal uppfyller kraven för utmärkt badvattenkvalitet, enligt HVMFS 2016:16, i alla tillförlitliga mätningar (en av tjugotre analyser förkastas då hela det datumets mätserie avviker från de övriga tjugotvå mätserierna och dessutom lämnade inget vatten huset vid tiden för det mättillfället).”
Solvarm menade att kommunens bedömning inte var korrekt, utan gjorde gällande att “System Two” uppfyllde alla krav. Det är svårt att bedöma om ”ord stod mot ord”… Solvarm belade nämligen sina ”ord” med att bifoga samtliga protokoll och mätresultat från tekn dr Kjerstadius. Det såg i mina ögon ut som överväldigande bevis…
Solvarm menade att även kommunens bedömning av “System Twos” reningsförmåga gällande fosfor och kväve byggde på en felaktig analys av mätdata.
Till sist när det gällde mätvärden:
“Gällande hygien visar samtliga tillförlitliga mätvärden i kontrollprogrammet att vattnet i trädgårdsdammen uppfyller kraven för utmärkt badvattenkvalitet enligt HVMFS 2016:16 och även de krav på Högre än hög, som kommunen ställt som krav. Detta innebär att vatten från fastigheten omöjligen kan äventyra den hygieniska kvaliteten i badviken, eftersom det utgående vattnet i sig redan uppfyller de ställda kraven.”
Och Solvarm avslutade denna del med att citera ur Mark- och miljödomstolens dom:
”makarna Solvarm genom åberopad bevisning har styrkt att mätresultaten från dessa provtagningar är tillförlitliga och att det från maj till oktober inte sker något utsläpp alls från System Two”.
Solvarm har alltså ett domstolsutslag på att mätningarna är tillförlitliga! Det räckte dock inte för Vänersborgs miljö- och byggnadsnämnd…
I sammanhanget nämnde Solvarm också att pumpar hade funktionslarm och att även ett överfyllnadslarm fanns installerat. Och tillade:
“Utomhus finns flera efterpoleringssteg (uppsamlingsbrunn, meanderdike och trädgårdsdamm) vilka utgör de extra skyddssteg som krävs för att uppnå villkoren för högre än hög skyddsnivå innan det renade vattnet kan nå fastighetens gräns.”
Hela VA-systemet är alltså säkrat. Det är faktiskt något helt annorlunda än vad som gäller kommunens eget VA. Kommunens avloppsledningar går några stenkast från Solvarms naturhus, strax bredvid badplatsen i Sikhall. Ledningarna går i samma sandlager som badplatsen. De är ganska oskyddade och om de börjar läcka vid badet så märks detta först av flödet vid en pumpstation. En hel del kommunalt avloppsvatten torde hinna rinna ut vid badet innan kommunen kan få stopp på det. Kanske något för miljö och hälsa att ägna lite mer tid åt?
Utredningen konstaterar till sist att Solvarm ska få betala för handläggningen. Avslaget skulle komma att kosta Solvarm 8.400 kr.
Fortsättning följer: ”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)”.
==
LÄS OM MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE IDAG 7 APRIL: ”Nyhet: Inget beslut om Solvarm”.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Solvarm 5: Stoppa System Two!
Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?”.
Miljö- och byggnadsförvaltningen och miljö- och hälsoskyddschef David Tengberg, som formellt fattade beslutet på delegation, beslutade den 12 december 2020 om att ta ut en miljösanktionsavgift av familjen Solvarm. Enligt motiveringen kunde:
“ingen annan bedömning … göras i ärendet”
Solvarm fick en miljösanktionsavgift på 5.000 kr. Som han överklagade till Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?”.)
I delegationsbeslutet meddelades också familjen Solvarm att den ansökan som lämnades in den 12 oktober 2020 om nytt tillstånd för avloppsanläggningen “System Two”:
“är under pågående prövning idag. Ett nytt avloppstillstånd för avloppsanläggningen system Two är inte upprättat.”
Solvarm skriver ett av sina många mail till miljö- och byggnadsförvaltningen. Och denna gång känner man av Anders Solvarms frustration och desperation:
“Jag undrar om någon i Sverige har haft motsvarande antal inspektioner, kostbara kontrollprogram, avgifter och domstolskostnader för ett enskilt avloppsystem? Jag är uppe i långt, långt över en halv miljon i rena utgifter oräknat egen arbetstid och systemets kostnader. Vårt kretsloppssystem har övertydligt bevisats i domstol vara i flera fall en tiopotens bättre än kommunens egna väl fungerande avloppsreningsverk och är ett av mycket få exempel i världen som visar (WHO, EU och Sveriges miljömåls) måluppfyllnad för framtidens hållbara kretsloppsamhälle. Något som väcker internationell uppmärksamhet och många förfrågningar. Jag har lagt ner oerhört mycket tid och stora summor på forskning och utveckling. Jag känner inte ytterligare behov av ytterligare avgifter för att ytterligare, utöver för mark och miljödomstol och utöver att uppfylla villkoren i miljö och hälsas kontrollprogram – på nytt bevisa miljöprestanda och nyttan av min fastighets kretsloppssystem för miljö och hälsa i Vänersborgs kommun.”
Vad gör Vänersborgs kommun med sina invånare? De invånare som alla på kommunhuset är avlönade av för att hjälpa och ge service…
Den 13 januari fick familjen Solvarm återigen ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen:
“Den 2 mars 2021 kommer ett förslag till beslut att lyftas i miljö- och hälsoskyddsnämnden för beslut i prövningen av er avloppsanläggning System Two till fastigheten Sikhall …
Ni bereds härmed möjligheten att komma med synpunkter inför beslutet om avslag på ansökan om tillstånd. I det fall ni har invändningar mot innehållet eller något att tillägga, måste dessa skriftligen ha inkommit till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast 2021-02-07.”
Förvaltningen tänkte alltså föreslå miljö- och hälsoskyddsnämnden att avslå ansökan på tillstånd för “System Two”. Systemet skulle slås av, stängas, tas ur bruk. Miljö- och byggnadsförvaltningen ville helt enkelt stoppa “System Two”.
Notera, det är alltså samma avloppssystem som Mark- och miljödomstolen i domen den 2 september 2019 förklarade vara likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva om förvaltningen, jag är rädd för att omdömet blir alltför negativt. Säg så här, miljö- och byggnadsförvaltningen ”överträffade” sig själv…
Och visst hade tjänstemännen jobbat med ärendet. (Skillnaden är att de skriver på arbetstid, medan Solvarm får göra det på fritid…) Utredningen som mynnade ut i förslaget om avslag var på 10 tättskrivna sidor. Det var för övrigt exakt samma utredning som sedan blev underlag för miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 3 mars 2021 (den 2 mars som förvaltningen skrev i mailet ovan var fel) – med undantag att i nämndens underlag hade det kompletterats med förvaltningens sammanfattning av Solvarms synpunkter och förvaltningens bemötande av dem. Solvarms utförliga svar var, vad jag kan se, inte utskickat till nämndens ledamöter och ersättare. Och det känns självklart inte helt rätt, om det nu är så, att nämnden inte får ta del av Solvarms och hans experters redovisningar, bedömningar och synpunkter i original… Utan bara via tjänstemännens sammanfattningar.
Jag ska försöka att så objektivt som möjligt redovisa argumenten för ett avslag i miljö- och byggnadsförvaltningens utredning. Och det gör jag först genom att oavkortat och ordagrant citera “skälen till beslut”:
“Avloppsanläggningen klarar inte av kraven på rening för avloppsvatten vilket motsvarar hög skyddsnivå för miljöskyddet och högre än hög skyddsnivå för hälsoskyddet. Fastigheten och avloppsanläggningen ligger inom en badvik i Sikhall, vilket är klassat som ett EU-bad. Därmed ställs skyddsnivåerna för miljöskyddet som hög och hälsoskyddet som högre än hög. Det är viktigt att skydda badviken från övergödning och smittoämnen.
Genom att ha ett enskilt avlopp inom ett sådant känsligt område, riskerar man att olägenheter kan uppstå. Det är inte lämpligt att anlägga enskilda avlopp med utsläpp till Sikhallsviken och bedömningen görs att en kommunal anslutning till spillvatten är en bättre lösning. Det är lämpligt att inget avloppsvatten leds ut från fastighetens avloppsanläggning.
Bedömningen görs att avloppsanläggningens reningsförmåga vid ena mätpunkten X, inte uppnår en tillfredsställande rening i förhållande till miljöskyddet (reningen av näringsämnen). Flertalet reningsresultat visar att reningen för fosfor och kväve inte är tillräcklig för att uppnå normal och hög skyddsnivå för miljöskyddet. Vid den andra mätpunkten Ö, finns en trädgårdsdamm. Denna trädgårdsdamm har väldigt stora volymer av vatten genom att vara stor till sin yta och djup. Utformningen av en damm eller våtmark följer inte de rekommendationer som finns för våtmarker och dammar som en del av avloppsreningens efterbehandling. Bedömningen görs att trädgårdsdammen snarare späder ut avloppsvattnet än att faktiskt rena det från fosfor, kväve och smittoämnen.
Därmed avslås ansökan om tillstånd för avloppsanläggningen System Two.”
Det fanns egentligen bara ett skäl till det föreslagna avslaget, men det var naturligtvis tungt:
“Avloppsanläggningen klarar inte av kraven på rening”
Förvaltningen ansåg att Solvarm borde koppla bort “System Two”, och faktiskt också det av miljö- och hälsoskyddsnämnden redan godkända “System One” – och istället koppla in sig på det kommunala avloppsnätet…
Sedan talades det om “risker” och “bedömning”, men det var inget, absolut inget, som miljö- och byggnadsförvaltningen hade bevis för i mätresultat etc.
Sedan fortsatte utredningen med en ärendebeskrivning. Det redovisades årtal för olika händelser, Solvarms VA-lösning beskrevs tämligen noggrant och mätresultat redovisades. Sedan kom ett avsnitt, “Bedömning”, på nästan 3 sidor, och en lika lång “Sammanfattad bedömning”.
I “Bedömningen” sker en mycket hypotetisk diskussion om vad som skulle kunna hända, om det t ex sker utsläpp till Sikhalls badplats som ligger i närheten. Det kunde dock inte påvisas att det verkligen hade skett något utsläpp, och inte heller hade vattnet i Sikhallsviken visat sig vara otjänligt. (Som på Skräcklan…) Trädgårdsdammen var inte utformad enligt de rekommendationer som fanns, skrev förvaltningen, och då:
“ökar risken för att avloppsvattnet späds ut i stora vattenvolymer istället för att en faktisk rening av avloppsvattnet sker.”
Vilket dock inte hade påvisats. Men det skulle kunna ske, som framgick av följande:
“Bedömningen görs att avloppsanläggningen för System Two inte renar fosfor och kväve i tillräckligt stor utsträckning för att kunna släppas ut i naturmiljön. Genom att anlägga en stor trädgårdsdamm innehållandes stora vattenvolymer kan utspädning av avloppsvattnet snarare ske än rening av avloppsvattnet. På så vis kan då reningsresultaten se missvisande ut vid mätpunkt Ö…”
Med hjälp av ett flertal citat från Havs- och vattenmyndighetens handbok 2008:3 till allmänna råd, “Små avloppsanläggningar” beskrev förvaltningen “eget omhändertagande av fraktioner innehållande fekalier” och avslutade med slutsatsen:
“Då även köksavfall som finfördelats i köksavfallskvarn leds till denna avloppsanläggning så bedöms riskerna för patogener från köksavlopp vara större i detta fall än då köksavfallet inte leds till avloppsanläggningen.”
Utredningen fortsatte att leta förmodade risker och fel:
* “resultaten … baseras på stickprov”
* “svårt att bedöma dess långsiktiga funktion”
* “obeprövad metod”
* “går det inte heller att bedöma om det är en praktiskt möjlig lösning i längden”
* “risk för bräddning av icke slamavskilt och icke tillräckligt renat avloppsvatten”
Min uppfattning av detta avsnitt är att förvaltningen letar fel, med ljus och lykta, även om det inte finns några. Det skulle ju rent “teoretiskt” och hypotetiskt kunna bli fel… Jag slås av tanken att vore det inte bättre att förvaltningen analyserade de kommunala avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda istället… (Se “VA och utsläppen 2018”.)
Uppräkningen av förmodade risker och fel fortsatte i nästa avsnitt, “Sammanfattad bedömning”:
* “Avloppsanläggningen bedöms vara under utveckling snarare än en färdigutvecklad avloppsanläggning”
* “Det är ingen beprövad teknik”
* “bedöms innebära en risk”
* “kunna innebära hygieniska risker”
* “bedöms inte vara tillräckligt robust”
* “risken ökar för att olägenheter ska kunna uppstå”
Det var faktiskt väldigt lite fakta som återgavs i kommunens motivering till det föreslagna beslutet. Istället fylldes sidorna av en massa spekulationer om vad som skulle kunna hända. Det förvånar mig.
Det som förvånade mig allra mest var trots allt när förvaltningen åberopade en dom i Mark- och miljööverdomstolen där det stod:
“Fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för den kommunala va-anläggningen och en förbindelsepunkt till denna finns upprättad för fastigheten. Under sådana förhållanden får en anslutning till den kommunala va-anläggningen i regel anses utgöra den miljömässigt mest lämpliga lösningen för att komma tillrätta med olägenheter från utsläpp av avloppsvatten.”
Det handlade alltså inte om naturhuset på Sikhall! Och så skrev Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning:
“Detta domskäl bedöms vara tillämpbart även i denna prövning.”
Jag undrar faktiskt hur “experter” i Vänersborg kan skriva något sådant här. Alla vet ju att bedömningar görs utifrån den enskilda VA-anläggningen. Det fanns ingenting i ovanstående dom som sade att VA-anläggningen hade någon som helst likhet med den i Naturhuset i Sikhall. I domen stod det dessutom – “i regel”. Och Solvarms VA-anläggning är ingen vanlig anläggning.
Den här hänvisningen från förvaltningen ihop med avsaknaden av fakta får en att undra om miljö- och byggnadsförvaltningen helt har missat domen i Mark- och miljödomstolen i målet mellan Vänersborg kommun och Solvarm. I denna dom uttalade domstolen att:
“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”
Domen innefattade både “System One” och “System Two”.
Fortsättning följer i bloggen ”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)”.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer