Arkiv
KS i sammanfattning (27/8)
Anm. I mitt förra blogginlägg behandlades flera av ärendena på kommunstyrelsens sammanträde. Jag hänvisar dit för att få mer information. (Se “Äntligen möte med KS!”.)
Det blev ett ganska kort sammanträde med kommunstyrelsen igår. Mötet slutade redan kl 14.26 trots att lunchrasten varade i 80 minuter. Det berodde dock inte på trötta och sega ledamöter utan på att maten tog slut på ett av stadens matställen…
Sammanträdet hölls under lugna och sansade former. Som brukligt är måste jag säga. Det är ett bra debattklimat. Politikerna talar och diskuterar sakligt och de lyssnar på varandra. Vi får se om det håller i sig nästa år, som är ett valår…
Det var som vanligt en del information. Kommundirektör Tegenfeldt berättade om den cyberattack som Miljödata drabbades av i helgen. Vänersborgs kommun är en av omkring 250 kommuner och regioner som använder Miljödatas system. Attacken innebär en risk för att känsliga personuppgifter har läckt. Det är allvarligt och visar dessutom vilka hot samhället står inför, nu och inte minst i framtiden. (Läs mer på kommunens webbplats – “Systemleverantör utsatt för cyberangrepp – känslig information kan ha läckt”.)
Kommunalråden redogjorde för sina politiska förehavanden sedan kommunstyrelsens förra sammanträde i juni. Ordförande Benny Augustsson (S) talade en del om det arbete som pågår mellan kommunerna och regionerna mfl för att få staten att prioritera en utbyggnad av E45:an.
Forum Vänersborg hade haft årsmöte. Jag ställde en fråga om det hade varit någon diskussion kring Forums “kraftsamling” på Vänersborgs stads centrum. Det har ju ryktats om missnöje kring denna satsning från Brålanda och det hade även kommit ett brev från två missnöjda, och anonyma, företagare i Vargön. De skrev:
“Vill meddela er att vi är i chock över kommunens hantering av företagare, föreningar och organisationer i kommunens ytterområden och den särbehandling vi blir utsatta för.”
De reagerade särskilt på att kommunens julgåva i form av presentkort till sin personal inte kunde användas i några butiker i Vargön.
Det verkade som om ingen runt bordet hade sett brevet (mejlet) – och missnöjet från Brålanda var enligt Augustsson just bara rykten.
KS noterade informationen om “Nämndernas uppföljningsbeslut rörande privata utförare för verksamhetsåret 2023”. Jag undrade varför detta ärende kom upp i KS så sent. Det handlade ju om 2023… Det visade sig att det hade skett en miss. Ärendet skulle ha behandlats i början på året.
En majoritet av KS ställde sig bakom beslutsförslaget till kommunfullmäktige om Wargön Innovations ansökan om:
“förnyat projekt om ERUF-medel via Tillväxtverket, under 36 månader med planerad start 2026-01-01.”
Beslutet kommer att innebära att kommunen ska finansiera projektet med nästan 3 milj kr om året. SD yrkade avslag och Lena Eckerbom Wendel (M) lämnade en protokollsanteckning. (Jag har inte fått den skriftligt.)
Det blev ingen större diskussion kring “Mötesplats för unga” – kommunens satsning på en ny “fritidsgård” för ungdomar vid Idrottscentrum. SD var emot förslaget liksom M, L och MBP. Harlitz ska lämna en protokollsanteckning/reservation (som ännu inte har skickats ut). Anders Strand (SD) ville renovera Torpaskolans aula och matsal och behålla Lyckans fritidsgård. I voteringen blev röstsiffrorna 8-7 för beslutet:
“Kommunstyrelsen föreslår samhällsbyggnadsnämnden starta projektering och genomföra nybyggnation”
Vänsterpartiets röst avgjorde alltså omröstningen. Det blev även fallet i ärende 11, “Köp av fastighet Dyrehög 1:50”.
Det var lite luddigt i underlaget om vad kommunen skulle ha fastigheten i Brålanda till, men det klarnade under informationsrundan. Fastighetschefen visade följande flygfoto och förklarade vilka kommunala verksamheter som kunde inrymmas i fastigheten.
Den viktigaste kommande “hyresgästen” i Dyrehög var Räddningstjänsten. Behovet av nya lokaler är nämligen akut och egentligen hela anledningen till att kommunen har letat lokaler i Brålanda. Den nya “brandstationen” ska inrymmas i A, se flygbilden ovan. Det fanns andra kommunala verksamheter som behöver nya lokaler och som kan placeras i Dyrehög: Gatuenheten (C), Kostenheten (D), Tekniska för bland annat lagerhållning (E) och Renhållning (F). Dessutom finns det personalutrymmen (B), lagerlokal (H) och utrymme för en eventuell Kretsloppspark (G).
Henrik Harlitz (M) yrkade på återremiss med motiveringen:
“Vi yrkar på återremiss. … Detta för att till nästa möte med kommunstyrelsen där beräknade kostnader för renoveringar, ombyggnationer och beräknade driftskostnader i de nya lokalerna.”
Yrkandet fick stöd av L+SD+MBP. Och visst ligger det mycket (väldigt mycket) i att det måste finns fullödiga underlag, i varje fall när det handlar om investeringar av den här storleken – och (utöver investeringskostnaden) ett antal miljoner för åtskilliga anpassningar av lokalerna. Jag har emellertid mycket svårt att tro att det skulle bli billigare att köpa fastigheter för alla dessa verksamheter. Dessutom lovade ordförande Augustsson (S) att underlaget skulle kompletteras med dessa uppgifter innan sammanträdet i kommunfullmäktige, där ärendet ska beslutas.
I kommunfullmäktige (KF) kan Harlitz (M) yrka på återremiss igen om han och moderaterna inte är nöjda med underlaget. I KF räcker det med 1/3 av rösterna för att ett ärende ska återremitteras…
Vänsterpartiet röstade ja till att ärendet skulle beslutas under sammanträdet. Voteringen slutade återigen med 8-7 och därför skickas ärendet vidare till KF.
Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att meddela positivt planbesked till att upprätta en ny detaljplan för värmeverket i Önafors. Vänsterpartiet ville dock understryka att den naturmark som ska avsättas för en eventuell utbyggnad av värmeverket verkligen användes till just detta ändamål och inget annat. Vänsterpartiet lämnade följande protokollsanteckning:
“Vänsterpartiet bifaller beslutsförslaget att meddela positivt planbesked för att upprätta detaljplan för värmeverket, men vill samtidigt betona att denna planmässiga utvidgning strikt handlar om just framtida försörjning med fjärrvärme. Det får inte bli en yta som blir tillgänglig för annan verksamhet. “
Samtliga partier var överens om att genomföra en invånardialog i samband med arbetet med den Fördjupade översiktsplanen i Frändefors. Ledamöterna biföll också enhälligt yttrandet över förslaget till Vattentjänstplan. Det var en 180 graders omsvängning av de styrande partierna. Men det låtsades de inte om… (Se “Äntligen möte med KS!”.)
Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland har tagit fram ett utkast till värdebeskrivning för riksintresse Vänern med öar och strandområden.
Nu fick berörda kommuner yttra sig. Länsstyrelserna hade gjort en ganska bra beskrivning och förslaget till yttrande gjorde den ännu bättre. Men kartnörd som jag är såg jag dock att det behövdes några kompletteringar på en av kartorna. Ursand och Sikhall var inte utsatta som badplatser och både Grönvik och Sikhall borde stå med som naturhamnar… (Det verkar till och med som om Sikhall nu har uppnått statusen “gästhamn”.)
KS beslutade att kommunens yttrande kompletterades med att kartan för naturhamnar och badplatser skulle uppdateras.
Vänsterpartiets motion om fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar bifölls av ett enigt KS. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Nu ska motionen vidare till fullmäktige. Tyvärr kommer inte fritidskorten att kunna införas i Vänersborg förrän tidigast 2027 eftersom Västtrafiks utvärdering av trezonsystemet har senarelagts.
Det fanns ytterligare ett förslag från Vänsterpartiet som bifölls av KS.
KS skulle anta en reviderad riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar. I riktlinjen hade reglerna för alkohol vid representation omformulerats. Kommunen skulle enligt förslaget vid särskilda tillfällen kunna bekosta alkohol vid såväl intern som extern representation. Vänsterpartiet vände sig emot ändringen och yrkade på att den nuvarande texten skulle fortsätta gälla:
“Kommunens externa och interna representation medger inte att kommunen bekostar alkoholhaltiga drycker. Det råder ett absolut förbud för alla anställda att vara påverkade av eller bruka alkohol eller andra droger under arbetstid enligt kommunens anvisning alkohol- och drogfri arbetsplats.”
Det var bara moderaterna som i diskussionen argumenterade mot yrkandet. När beslutet klubbades var det dock ingen som motsatte sig ändringen.
Det gjordes ytterligare en ändring i förslaget. Anställda med minst 25 års anställningstid och kommunalt förtroendevalda som haft kommunala förtroendeuppdrag i minst 25 år, får alltid en minnesgåva. Förslaget i riktlinjen var att minnesgåvans värde skulle sänkas från 13 till 12 procent av gällande prisbasbelopp. Det tyckte flera ledamöter var snålt och det gav också fel signaler till de anställda. Det styrande partierna lyssnade och föreslog genom Ann-Marie Jonasson (S):
“Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet yrkar att beloppet för trotjänargåva skall även fortsättningsvis ligga på 13%.”
Det blev också kommunstyrelsens enhälliga beslut.
Nästa kommunstyrelse är faktiskt inte förrän den 8 oktober. Innan dess är det däremot ett sammanträde med kommunfullmäktige, den 17 september.
KF (21/5): 3 – 30 – 300
Det var ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Ordförande Annalena Levin (C) avslutade mötet redan kl 19.13. Det hann inte ens bli avbrott för en fikapaus…
Sammanträdet började med en presentation av Vänersamarbetet. Presentationen hölls av Laila Gibsson som är verksamhetssamordnare för Vänersamarbetet. På organisationens webbplats står det:
“Vänersamarbetet är en ekonomisk förening med alla 13 kommuner kring Vänern som medlemmar och med finansiellt stöd från Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Vänersamarbetet arbetar för en hållbar utveckling av Vänern inom områdena: samordning, näringsliv och kommunikation.”
Laila Gibssons presentation kan laddas ner här.
Sammanträdet fortsatte med att Victor Haglund från Frändefors presenterade sitt medborgarförslag. Hans förslag var att kommunen skulle ordna en multiarena i Frändefors. Victor Haglund tycks inte bara vara en politiker i vardande, han uppvisar även stora pedagogiska talanger.
Victor fångade genast fullmäktiges intresse genom att fråga hur många som hade varit i Frändefors någon gång. Det var i stort sett alla bedömde Victor efter att ha studerat handuppräckningen.
Victor fortsatte:
“Hur många av er har sett en samlingsplats som inte kostar pengar i Frändefors förutom skolan?”
Victor konstaterade att denna gång var det inte lika många händer uppe. Han fortsatte med att uttrycka sin besvikelse över oss politiker:
“Samhället går framåt fast i Frändefors går det bakåt.”
På 1970-talet när Frändefors var en egen kommun fanns det både post och bank sa Victor – och tågen stannade…
Det är en mycket sällsynt företeelse i Vänersborgs kommunfullmäktige att ledamöter applåderar ett anförande, men Victor blev ett undantag. Vi får så småningom se om ledamöternas uppskattning omvandlas till handling…
Resten av sammanträdet utvecklades till ett lugnt och stillsamt möte där i stort sett inga ledamöter begärde ordet. Fram till ärende 13 vill säga. Då behandlades Gunnar Lidells avsägelse som ordförande och även som ledamot i kommunrevisionen. (Se ”KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.) Det ärendet hade jag emellertid tänkt spara till ett kommande blogginlägg. Jag hoppas att jag fram tills dess får ett svar av juristerna på kommunstyrelseförvaltningen. I helgen skickade jag nämligen ett mejl och frågade om orsaken till att revisorerna inte får tillgång till kommunens ärendesystem “Netpublicator”.
Som sammanträdets sista ärende presenterade Gunilla Cederbom (V) en motion från Vänsterpartiet.
Cederbom använde samma pedagogiska metod som Victor Haglund och började med att fråga fullmäktige:
“Hur många träd ser du från ditt fönster? Ser du tre? Består ditt närområde av 30% trädkronor? Har du max 300 meter till ett grönområde?”
Cederbom fortsatte:
“Jo med principen 3 – 30 – 300.”
Principen innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad (=hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor) och att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Vänsterpartiet vill att kommunen inför principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utvecklingen av grönska i tätorterna. Det finns flera kommuner som redan har infört principen t ex Trollhättan, Malmö och Göteborg.
Grönska i tätorter har stora fördelar, bland annat ökar motståndskraften mot klimatförändringar, hälsoeffekter bland invånarna gynnas och den hjälper till att säkra och öka den biologiska mångfalden.
Jag återger hela motionen nedan. Motionen kan också laddas ner här.
===
Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna
Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar.
I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong.
Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar.
Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.
Principen 3-30-300 innebär:
- 3 träd – Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent – Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter – Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Syfte
- Principen 3-30-300 kan användas som ett bra verktyg för att utveckla grönstruktur i Vänersborgs tätorter.
- Metoden kan användas för att säkerställa att satsningar görs som ökar motståndskraften mot klimatförändringar i form av värmeböljor och skyfall.
- Hälsoeffekter gynnas: Att vistas i naturen sänker blodtryck och stress och på sikt har positiv inverkan på medborgarnas fysiska och mentala hälsa.
- Vid värmeböljor kan god tillgång till skuggplatser vara avgörande för att förhindra att personer drabbas av värmeslag.
- Biologisk mångfald behöver säkras och öka: En variation av insekter, grod- och kräldjur, växter och träd av olika storlek minskar sårbarheten och ökar pollineringen av t.ex. fruktträd, bärbuskar och säd.
En omvärldspaning visar att ett flertal andra kommuner har infört principen, exempelvis Trollhättan, Malmö, Göteborg.
Vänsterpartiet föreslår att:
- Kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna.
Vänersborg den 16 maj 2025
Gunilla Cederbom, Stefan Kärvling, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet
===
OBS! Vänsterpartiets representanter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Britt-Marie Karlsson och Sara Falkensjö har efter en studiecirkel om miljö och klimat författat grunden för denna motion.
PS. Sammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.
Utsläppen fortsätter – vem är boven?
“Utsläppen av avloppsvatten har ökat kraftigt på flera håll i Sverige under fjolåret, jämfört med 2022, visar siffror från 25 kommuner som SVT Nyheter har tagit fram.”
Det hörde vi på Rapports nyhetssändning kl 18.00 igår, den 28 juli.
I den här bloggen har jag genom åren skrivit väldigt många inlägg om tillståndet för landets VA-ledningar och “begränsningarna” i reningsverkens funktion, naturligtvis med fokus på Vänersborgs kommun (se t ex “VA och utsläppen 2022 (1/2)”). Jag har också tagit upp enskilda avloppslösningar och jämfört dem med de kommunala. (Se “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.) Jag ska i detta inlägg inte upprepa detta, utan krasst kommentera att problemen med utsläpp av avloppsvatten fortsätter, och som det verkar, i oförminskad takt.
Rapport igår redovisade att i Söderhamn släpptes det ut motsvarande 3.151.076 badkar med avloppsvatten förra året. Det är drygt 472 milj liter vatten, om man antar att ett fyllt badkar rymmer ungefär 150 liter. Utsläppet var en ökning från året innan med 2.939%. I Mora, fortsatte Rapport, ökade utsläppen under motsvarande tid med 2.568% och i Sala med 1.842%. (Se Svt “Christoffer skyfflar bajs från skärgårdsstränderna”.)
Även i Göteborgs-Posten kunde man, också igår, läsa (se “Här är badplatserna med minst bakterier i Göteborg”:
“Höga halter av tarm- och ändtarmsbakterier i vattnet har fått kommunen att avråda från bad på flera platser i Göteborg.”
Längre ner i artikeln stod det:
“Orsaken till att vattnet bedömts som otjänligt och kommunen har avrått från bad på till exempel Nordreviks och Tumleheds badplatser har att göra med skyfallen i mitten av juli. Då släpps avloppsvatten ut i bland annat Göta älv, och kan hamna i vattnet som badgästerna vill njuta av.”
Det handlar årligen om tusentals utsläpp av orenat avloppsvatten inom 300 meter från badplatser, via bräddningar från de kommunala avloppsledningsnäten. (Och då nämner jag inte de utsläpp som alltid görs på grund av att de kommunala reningsverkens otillräcklighet att rena avloppsvattnet från t ex mikroplaster, kemikalier och mediciner.) 
Utsläppen sker utan att det får ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Samtidigt jagar kommunerna fastighetsägare med enskilda avlopp, trots minimala avloppsutsläpp. Och det som släpps ut tas oftast ändå upp i marken, så kallad markretention. (Se “Enskilda avloppsägare får betala viten – men kommunerna slipper”.)
För myndigheter som t ex HaV (=Havs- och vattenmyndigheten) är det av någon anledning de enskilda avloppen som är Sveriges stora miljöproblem… Och en annan statlig myndighet, Naturvårdsverket, skriver:
“I dag överstiger troligen fosforutsläppen från enskilda avlopp utsläppen av fosfor från allmänna avloppsreningsverk.”
Det innebär att många kommuner utfärdar vitesförelägganden enbart baserat på hur de enskilda avloppsanläggningarna är utformade, utan att mäta hur stora de faktiska utsläppen är. Och det fortsätter kommuner med trots Formas (=statligt forskningsråd för hållbar utveckling) forskningsrapport. Formas fick nämligen i uppdrag av regeringen att analysera avloppens påverkan på den lokala miljön. I rapporten konstateras att det är svårt att vetenskapligt bevisa att enskilda avlopp skapar några miljöproblem. (Se gärna filmen “Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem” på YouTube, 42 min och läs gärna rapporten Markretention.)
Det görs även andra utsläpp till sjöar, vattendrag och hav än från de kommunala reningsverken och avloppsledningarna. För en vecka sedan, den 20 juli, kunde vi höra på radion att det var otjänligt vatten på 90 badplatser runt om i landet. (Sveriges Radio “Ovanligt många badställen har otjänligt vatten”.) Bara på Västkusten avråddes från bad på omkring 25 badplatser. (Se GP “Bakteriechock efter regn – avrådan från bad”, 25 juli.)
Göteborgs-Posten citerade Mikael Krysell, enhetschef för miljöövervakning på HaV:
“Det förorenade vattnet kan bero på den senaste tidens stora regnmängder som har fört med sig tarmbakterier från gödslade åkrar, eller från strandnära hagar med kor, eller får, ned i havet. … Det kan också vara flockar med kanadagäss som har slagit sig ned nära stranden på natten. Det är avföring från djur nära vattnet helt enkelt.”
Jag tror knappast att jag har sett något i Vänersborgs gamla Blåplan eller i den nya Vattentjänstplanen, som det fortfarande arbetas med, om jordbrukets betydelse när det gäller t ex övergödning i Dättern. (Den nya Vattentjänstplanen föreslår fyra nya verksamhetsområden på Vänersnäs.)
Miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har av tradition en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall – ”Kommunen förlorade mot Solvarm igen!”.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen till den nya Vattentjänstplanen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:
“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”
Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.
“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”
Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:
“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”
Det här är alltså ett generellt påstående från Havs- och vattenmyndigheten. Det är inte bevisat och det stämmer knappast (se ”Markretention av fosfor från enskilda avlopp” och länkar ovan), varken för riket i sin helhet eller för Dättern. Trots att Dan Nyberg (S) under VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 om verksamhetsområden på Vänersnäs hävdade detta. Nyberg menade till och med att 25 fastighetsägare med enskilda avlopp skulle förstöra Vänerns rena vatten, så att 40.000 vänersborgare inte skulle kunna bada i sjön. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.)
På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, 
i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte från de enskilda avloppen.
Medias rapporter om utsläpp av avloppsvatten från kommunala VA-anläggningar och jordbrukets gödslade åkrar och strandnära hagar måste tas på allvar. Det är från dessa utsläpp som sjöar, vattendrag och hav förorenas, inte från enskilda avlopp.
Tillägg 1/8. Tidigare skrev jag att badvattnen i Vänersborgs kommun just nu var helt ok att bada i. På TTELA:s hemsida kan man idag läsa om ”barnbadet” på Skräcklan (se ”Vänersborgs kommun avråder från bad vid Skräcklan”):
”Höga halter av bakterier, inklusive E.coli har nämligen upptäckts i vattnet”
Kommunen avråder nu starkt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada i vattnet.
Tillägg 30/7.
”Kommunerna borde slamsuga sin egen brunn först.”
Det skriver Karin Pihl i en läsvärd ledare i Expressen den 29 juli – se ”Det är politikernas fel att vi badar i skit”.
Från Överby till Gardesanna
I måndags fick jag ett mail från Trollhättan. Det hade skett en uppdatering på Trollhättan Energis (TEAB) hemsida. Jag prenumererar nämligen på utskicken därifrån eftersom jag är lite nyfiken på Trollhättans projekt att bygga ett nytt vattenverk på Överby.
Det som intresserar mig är inte direkt vattenverket utan att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten från Vänern. Trollhättan ska bygga en ledning från vattenverket på Överby, under Göta älv, vidare mellan bergen till strax norr om Gardesanna på Vänersnäs. Där ska en pumpstation byggas vid stranden och ledningar ska dras längs botten några kilometer ut i Vänern.
På TEAB:s hemsida står det:
“ledningen som förläggs i Vänern, når land i ett område öster om Gaddesanna på Vänersnäs. Projektet kommer inte att påverka badstränderna, eftersom ledningsdragningen planeras en dryg kilometer öster om dem.”
Ledningarna kommer att ligga mestadels i Vänersborgs kommun. Men inte bara här, ledningar behövs även åt ”andra hållet”. Det ska nämligen gå vattenledningar från det nya vattenverket på Överby via Grunnebo och Väne Ryr till Uddevalla. Uddevalla kommun planerar också att ta sitt vatten från Vänern.
Jag har funderat på varför Trollhättan anser det nödvändigt att ta vatten direkt från Vänern när Vänerns vatten faktiskt flyter förbi direkt utanför vattenverket. Göta älv rinner ju ut ca 10 km norr om Överby. (Se “Varför vatten från Vänern?”.)
De svar som ges från Trollhättan är att det finns risker med att ta vatten direkt från Göta älv. Det är (se “Nytt vattenverk med råvattenledning från Vänern”):
“bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv, passerande fartygstrafik och skredrisk. I dag saknas en reservvattentäkt vilket gör vattenförsörjningen sårbar.”
TEAB har tidigare också skrivit att:
“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”
Trollhättans stad menar uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Så till den grad att Trollhättan måste investera miljontals kronor i ett nytt vattenintag från Vänern.
Som vänersborgare, och dessutom intresserad av miljö, undrar man naturligtvis var vattnet förorenas. Vem eller vilka är miljöbovarna? Det finns ju inte många att välja på. Det kan bara vara Holmängens avloppsreningsverk (se ”VA och utsläppen 2022”) 
och/eller Vargön Alloys. (Se t ex ”Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Möjligtvis kan Trollhättan också vara rädd för utsläpp från CirChem. Det är ett företag på Wargöns industri- och hamnområde som renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras dessutom att byggas ut. (Se “Varför vatten från Vänern?”.) 
Eller befarar Trollhättan att föroreningar från Holmens gamla industriområde ska frigöras om Vänersborgs kommun flyttar hamnen från centrala Vänersborg till Vargön? (Se ”Framtiden för Vargöns hamn”.)
Jag funderade mycket på det här för några år sedan. Nu börjar jag undra igen…
Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)
Trollhättans stad har kommit långt i sin planering att hämta dricksvatten till sina invånare direkt från Vänern. Vattnet i Göta älv duger inte längre, trots att det är samma vatten. Vattnet har ju “bara” runnit förbi Holmängens avloppreningsverk, Vargön Alloys, Holmens gamla industriområde och CirChems anläggning i Vargön. Är det några av dessa företag som enskilt eller tillsammans har förorenat vattnet på något sätt? Trollhättans stad har dessutom farhågor att vattnet i älven ska försämras ytterligare i framtiden.
Ingen som regelbundet åker till eller från Vargön de senaste åren har kunnat undgå att se de växande slagghögarna. De är höga nu, det är nästan som man fruktar att de ska rasa. 
Jag har skrivit till både Vargöns Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, och frågat varför. Jag har inte fått några svar, trots flera påminnelser. För Länsstyrelsens del torde det vara ett lagbrott att inte svara. Men, inte ska man väl behöva vända sig till rättsväsendet för att få svar på varför slagghögarna växer?
Den bristande informationen får sannolikt vem som helst att bli misstänksam. Det blir i varje fall jag, finns det något att dölja – och vad skulle det i så fall vara?
En bloggläsare skickade mig kanske svaret. Det var en dom från Mark- och miljödomstolen den 31 mars 2015. Vargön Alloys hade överklagat ett beslut av Länsstyrelsen. Domstolen höll med Länsstyrelsen på i stort sett samtliga punkter och avslog därför överklagandet från Alloys. Är det detta domslut som är orsaken till att slagghögarna växer? Varför har i så fall inte Vargön Alloys eller Länsstyrelsen helt enkelt skickat mig domen?
Mark- och miljödomstolen avslog alltså överklagandet från Vargön Alloys och motiverade domen:
“Vargön Alloys AB:s verksamhet i Vargön ger bl.a. upphov till en större mängd slagg från den högkolade ferrokromstillverkning som sker vid anläggningen. Länsstyrelsen har i det överklagade beslutet förelagt Vargön Alloys AB att klassificera denna slagg som avfall vid i beslutet angivna användningsområden och motiverat detta med att det inte är säkerställt att slaggen kommer att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart.
Länsstyrelsen har således för framtiden uttalat att ferrokromslagg vid angivna användningsområden – intill dess annat beslutas – alltid är att betrakta som avfall.”
Slaggen var tänkt att användas, som den för övrigt alltid hade gjort, till:
- “Konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager)
- Fyllnadsmaterial
- Konstruktionsmaterial för deponi
- Ersättningsmaterial till sand i maneger
- Råmaterial vid husbyggnation (grunder, dränering, isolering, fyllning, kapillärbrytning)
- Blästring
- Sandning”
Nu var det slut med denna användning. Det beslutade alltså Mark- och miljödomstolen år 2015. Skälet var att det inte var “hälso- och miljömässigt godtagbart”.
Mark- och miljödomstolen skrev i domen:
“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”
Jag kan naturligtvis varken bedöma eller ifrågasätta både Mark- och Miljödomstolens dom och Länsstyrelsens beslut. Vargön Alloys gjorde det emellertid, och gör det kanske fortfarande. Alloys anser sannolikt att det är orättvist i Sverige. Ferrokromslagg från Outokumpu Abp i Finland t ex bedöms inte på samma sätt av de finländska myndigheterna. Men i Sverige så lakar ferrokromslagget ut trevärt krom som, skrev Mark- och miljödomstolen:
“överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”
Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:
“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet synes avses såväl primär, sekundär som tertiär zon, vilket tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan inom samtliga dessa zoner. Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”
I “våt miljö”…Och då tänker nog inte bara jag på att det regnar på slagghögarna i Vargön. Hur mycket läcker och hur mycket har slagghögarna läckt under alla år de har legat där? Och vart tar kromläckaget vägen? Ner i Göta älv? Till dricksvattenintaget i Trollhättan?
Vargön Alloys placering vid Göta älv kan vara en orsak till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Men var ska de andra samhällena längs älven i så fall ta sitt vatten? Och Göteborg…?
Och jag kan inte se annat än att det är den här domen som har “ställt till det” för Vargön Alloys. Jag vet inte, jag har ju inte fått några svar på mina frågor till Alloys, men i mitt huvud så kan det knappast vara något annat. Och på grund av domen kan inte Alloys sälja avfallet vidare till företag som hade tänkt att använda ferrokromslaggen till t ex fyllnadsmaterial. Istället måste avfallet deponeras på Alloys område i Vargön.
Och högarna växer. Och växer…
Läcker dom?
Fortsättning följer i bloggen ”Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.
===
Bloggar i denna serie:
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)” – 17 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)” – 18 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)” – 19 september 2022
Föroreningar i Vargön? (1/2)
I början av 1970-talet rök det hela tiden, natt som dag, ur skorstenarna i Vargön.
TTELA skrev i en artikel från januari 2008 (se “I dag är vår himmel åter blå”) om den före detta miljöchefen i Vänersborg, David Svensson. Svensson hade i ett föredrag berättat:
“Totalt släpptes 50 ton stoft per dygn ut.”
När jag var ung på livet hade jag ofta vägarna till Vargön. Riksvägen till bruksorten gick rakt igenom Vargön Alloys. En gulbrun illaluktande “dimma” låg tätt mellan fabriksbyggnaderna. Jag minns att man försökte andas så sällan som möjligt. Röken luktade inte gott. Den luktade till och med farligt, och det var den antagligen. Vi tyckte dock att vi hade tur som slapp röken hemma i stan. Det blåste oftast mot Trollhättan eller in mot i Vargön.
Vid ett tillfälle hade Expressen en artikel med rubriken:
”Här är Sveriges skitigaste samhälle.”
Och det stämde antagligen.
Den tiden är förbi. Rökgaserna från Alloys har kylts ner och renats i många år nu. Och grannfabriken, Holmens pappersbruk, är nedlagd, tyvärr. Endast väggarna på den nedbrunna kontorsbyggnaden samt Vargporten är kvar. Kommunen misskötte kontorsbyggnaden i många år och till slut brände någon ner den.
Minnena av pappersbruket lever dock på sätt och vis kvar i marken och älvbottnen. Det är en hel del föroreningar lagrade i jordlagren, men så länge de får ligga ifred så tror jag inte risken är så stor att föroreningarna ska läcka och skada miljö och människor. Om kommunen ska anlägga en hamn i området lär det bli annorlunda.
Trollhättan ska som bekant satsa ett okänt antal miljoner på att bygga dyra vattenledningar. Det är tänkt att de ska börja några kilometer ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation strax norr om Gardesanna och mellan bergen, innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det alltså för att hämta samma vatten som ändå kommer att rinna förbi vattenverket, som ligger alldeles vid älven…
Hur tänker folket i Trollhättans Stad?
Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten i Vänern och Göta älv. Trollhättan betraktar vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten. På TEAB:s hemsida står det (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):
“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”
Trollhättans stad menar uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Så till den grad att Trollhättan måste investera miljontals kronor i ett nytt vattenintag från Vänern.
Som vänersborgare, och dessutom intresserad av miljö, undrar man naturligtvis var vattnet förorenas. Vem eller vilka är miljöbovarna? Det finns ju inte många att välja på. Det kan bara vara Holmängens avloppsreningsverk och/eller Vargön Alloys.
Avloppsreningsverket på Holmängen släpper ut förorenat vatten alldeles vid Göta älvs inlopp. Det har reningsverket alltid gjort mer eller mindre. Och betydligt mer när reningsverket bräddar, vilket händer ibland. Då kan stora mängder orenat avloppsvatten släppas ut, rätt ut i Vänern – och älven… (Se “VA och utsläppen 2021”.)
Holmängens avloppsreningsverk är en stark kandidat till varför Trollhättan inte vill ta dricksvattnet från Göta älv. De vill inte ha vänersborgarnas fekalier i sitt vatten. Som de har och har haft i alla år…
Vi som fortfarande besöker Vargön regelbundet har inte kunnat undgå att se hur slagghögarna växer på Vargön Alloys fabriksområde. De är enormt höga och stora – på båda sidor om vägen.
Slagghögarna består av ferrokromslagg. Enligt Vänersborg kommuns hemsida så innehåller slaggen krom och en del nickel. Hemsidan fortsätter:
“Metallerna är hårt bundna till slaggen och bara små mängder kan lakas ur.”
Slaggen räknas dock som avfall, och inte som någon slags biprodukt. Ska slaggen användas till något, t ex fyllnadsmaterial, måste miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kontaktas. Det är dock inte fråga om sexvärt krom i slagghögarna. Jag är inte hundra, men jag tror i varje fall inte det. Det säger folk i varje fall. Den berömda filmen Erin Brockovich med Julia Roberts handlade om det cancerframkallande sexvärdiga kromet.
Men samtidigt kan man ju undra varför slagghögarna bara växer och växer. Varför blir det t ex inte fyllnadsmaterial någonstans, som tidigare? En anställd på Alloys berättade för mig att Swerock vill ha all slagg av Alloys till asfalt, men att Länsstyrelsen har satt stopp för det. Jag undrade om orsaken, men det visste han inte. Chefer på Alloys visste, men de ville inte säga något till personalen.
Det lät misstänkt, så jag skrev till Vargön Alloys – både till företagsadressen och till VD:n. Ingen av dem svarade. Det gör ju inte att man blir direkt “lugnare”. Det finns inte heller någon aktuell information att få på Alloys hemsida. Den verkar för övrigt inte ha uppdaterats på flera år.
Det blev fler mail. Miljö och Hälsa på Vänersborgs kommun svarade att Alloys inte var kommunens angelägenhet. Kommunen får inte ens några rapporter från Länsstyrelsen eller Alloys. Och det verkade inte som miljö och hälsa ville ha det heller…
Hmmm. Som om det inte vore kommunens angelägenhet om det läckte ut krom och annat ur slagghögarna – och vidare ner i älven… Kommunen hänvisade till Länsstyrelsen.
Nu har det gått några veckor. Länsstyrelsen svarar inte på mina mail, inte ens efter påminnelse. En statlig myndighet… (Jag tror att man kan anmäla sådant.)
Vargön Alloys är en kandidat till varför Trollhättan inte vill ta dricksvatten från Göta älv. Hur stark vet jag inte. Men tystnaden från företag och myndigheter får mig att undra…
Trollhättans beslut kan ju också bero på att Vänersborgs kommun vill flytta hamnen till Vargön. Arbeten på marken skulle få alla föroreningar att komma upp till ytan och exponeras för vind och regn. För att inte tala om vad en muddring skulle innebära för alla föroreningar i slammet på älvbotten.
Den framtida hamnen är dock en mindre stark kandidat eftersom inga beslut om en hamnflytt har tagits och Trollhättan har planerat och arbetat med vattenintaget i några år nu.
Finns det något annat som kan eller hotar att förorena Vänerns vatten på väg mot Trollhättan?
Fortsättning på bloggen hittar du här – ”Föroreningar i Vargön? (2/2)”.
VA-debatten i KF (2): Vänern
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.
Den förra bloggen avslutades med ett citat av Dan Nyberg (S). Han gjorde sig lite lustig över de borgerliga partiernas obeslutsamhet. Men sedan fortsatte Dan Nyberg sitt anförande och då visade han prov på sin kända, och kanske också ökända, retorik (12.10 in i inspelningen – klicka här för att komma till kommunens webb-TV). Dan Nyberg sa:
“Och vilka är det då man tar ställning för när man inte vågar fatta beslut då? Ja, det är ju, om jag har förstått det hela rätt, ett antal personer på Vänersnäs, ett 25-tal fastighetsägare, kanske en och annan till, som motsätter sig detta. Och jag har full respekt för att man kanske ogillar, motsätter sig ett sånt här krav ifrån kommunen på att bilda ett sånt här verksamhetsområde och att säkra det långsiktiga miljön på ett sånt här känsligt område som då Vänersnäs utgör. Och det är klart att 25 fastighetsägare betyder mycket och vad dom tycker och så, men det finns ju en annan grupp som är betydligt större.”
Och Nyberg (S) fortsatte:
”Och då tänker jag på dom nästan 40.000 invånare som finns i Vänersborg och jag skulle vilja vara en röst för dom där andra då, förutom dom här 25 fastighetsägarna, och där jag vet om att det finns en väldigt stor grupp vänersborgare som är så stolta och glada över detta fantastiska innanhav som vi har i form utav Vänern. Vi har 10 mil kust ifrån vår kommuns sida. Vi har flera fantastiska badplatser och vi är på gång att göra fler badplatser om vi fullföljer dom planer som vi har nu i den nya fördjupade översiktsplanen för både Vänersborg och Vargön. Och det är klart att dom här badmöjligheterna betyder mycket för oss vänersborgare. Men inte bara oss vänersborgare utan för turister att vi vet om att vi har ett rent och ett säkrat rent vatten. Så jag tycker det är viktigt att stå till tals för dom där 40.000 andra vänersborgarna som är rädda om sitt Vänern. Det finns ju andra än dom som bor i Vänersborg som också kan vara intresserade av detta för att Vänern är ju ett angelägenhet för ungefär 800.000 människor som bort runt ikring Vänern och som badar och fiskar och är intresserade av ett rent vatten. Och att dom kommuner som finns runt Vänern också tar dom miljöhänsyn som man ska göra. Och dessutom är det då 800.000 människor ungefär som får sitt dricksvatten ifrån Vänern.”
Dan Nyberg (S) var den andre från de styrande partierna som stod för argumentationen kring nödvändigheten av att tvångsansluta fastigheterna på Vänersnäs till det kommunala VA-nätet. Om Augustsson lutade sig mot kommunens äldre planer och beslut, så försökte Nyberg att använda miljön som argument.
De på Vänersnäs menade Nyberg, som inte vill bli tvångsanslutna, var bara 25 fastighetsägare. Och vad var det mot de 40.000 vänersborgare som Nyberg pratade för…? Och om dessa 25 inte blev anslutna till kommunens VA så skulle de förstöra Vänerns rena vatten, så att Nyberg och de andra 40.000 vänersborgarna, och turisterna, inte skulle kunna bada i Vänern.
Men inte nog med det. När Nyberg tänkte efter, så pratade han ju faktiskt även för de 800.000 människor som fick sitt dricksvatten från Vänern, och som dessutom både badade och fiskade där… De ville inte heller att de 25 fastighetsägarna på Vänersnäs skulle förorena och förstöra Vänerns vatten…
Nyberg såg sig som Vänerns räddare, men han lade inte fram några bevis på att Vänersnäsborna förorenade Vänern. Och det stod absolut ingenting i fullmäktiges underlag om det Nyberg pratade om. Det skulle det naturligtvis ha gjort om Nyberg hade haft rätt. Jag menar, skulle tjänstepersonerna på Kretslopp och Vatten ha varit tysta om att Vänersnäsborna höll på att förgifta dricksvattnet i hela Vänern och omintetgöra alla framtida tillfällen till fiske och bad? Självfallet inte, det hade ju varit det ultimata argumentet för en tvångsanslutning. Men det fanns inte i det gedigna materialet, och det berodde på att det Dan Nyberg (S) sa inte var sant…
Det var läge att argumentera mot Dan Nybergs svepande och okunniga kommentarer kring miljön. (21.35) Jag menade att avloppsreningsverk inte är framtiden:
“Framtiden handlar om att återvinna, göra det cykliskt … precis som många enskilda avloppsanläggningar gör. Vi har ju ett ypperligt exempel på en person i Vänersborg som ligger långt framme, kanske i hela Europa, hela världen, med återvinning när det gäller VA. Och det är Anders Solvarm och familjen Solvarm. Och dom motarbetas fullständigt av Vänersborgs kommun, av de styrande i varje fall. Jag skulle vilja påstå att det inte är miljöfrågor som är det viktiga för den styrande minoriteten.”
Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun är ingen nyhet för läsare av denna blogg. När en ledande socialdemokrat säger sig värna miljön så är jag övertygad om att dessa läsare inser att de styrande i Vänersborg har helt andra bevekelsegrunder än att värna miljön… (Ni andra skulle t ex kunna läsa “Varför jagar kommunen Solvarm?” och “Kommunens kamp mot Solvarm”.)
Sedan räknade jag upp en del av vad Holmängens avloppsreningsverk släpper ut i Göta älv och i Vänern. Det var år 2020 t ex 1,34 ton fosfor och 65,5 ton kväve. Vidare var det 70 kg zink, 63 kg koppar och 3 kg arsenik. (Detta är bara några exempel, du kan läsa om alla utsläpp från Holmängens och Brålandas reningsverk här – “VA och utsläppen 2020”.) Detta var dessutom under tämligen normala driftsförhållanden. Men ibland kan det hända saker. År 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm avloppsvatten…
Jag tror inte att de båda socialdemokraterna Dan Nyberg och Benny Augustsson lyssnade på mitt inlägg… De hade sannolikt redan bestämt sig för att vänersnäsarna förgiftade Vänern och misstolkade därför mitt inlägg, sannolikt medvetet.
Benny Augustsson sa (28.45):
“Ja, det här blir ju intressant när Stefan Kärvling pratar om återvinning. Ska Stefan gå ut och uppmana alla på Vänersnäs nu då och göra anläggningar à la Solvarm ute på Vänersnäs? Det kan ju bli väldigt intressant.”
Tja, det var väl inte det jag sa. Men visst hade det varit det bästa för miljön. Och om några fastigheter samarbetade så skulle det definitivt bli billigare med Solvarms lösning än att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och på köpet skulle de dessutom få växthus med frukter och grönsaker från Medelhavet…
Dan Nyberg återkom också efter en stund och replikerade på mitt inlägg (36.40):
“Sen Stefan Kärvling då, han säger att, han sätter väl fingern på det här på riktigt sätt då. Han säger så här, det här är inte miljöfrågor, det här är politik säger han. Nä, för mig är det här i högsta grad, Stefan Kärvling, en miljöfråga vad det är som rinner ut i Vänern och hur det kan påverka den sjö som har så stor betydelse för så många människor. Det är för mig en väldigt väsentlig miljöfråga.”
Dan Nyberg (S) lyssnade uppenbarligen inte heller på vad jag sa. Han fortsatte argumentera med skygglapparna på och öronpropparna i. Nyberg hade inte hört att det inte rinner ut något i Dättern från de enskilda avloppsanläggningarna på Vänersnäs. Däremot rinner det ut en väldigt massa från kommunens avloppsreningsverk på Holmängen och i Brålanda. (Visst kan man bli trött när folk inte lyssnar. Hur kan diskussioner bli meningsfulla då?)
Nyberg kommenterade också Solvarm i Sikhall (37.05):
“Och sen när Stefan Kärvling säger så här att det finns ju exempel på att man kan göra fantastiska, bra, godkända avloppsanläggningar och tar Solvarm som exempel då. Solvarms anläggning är ju vad jag har förstått helt fantastisk, men den är ju också väldigt extrem och jag kan hålla med Benny Augustssons retoriska fråga där då, är det det man ska förvänta sig ska ske ute på Vänersnäs. Så Stefan Kärvlings miljöintresse det imponerar inte på mig. Och jag hoppas Stefan Kärvling är ganska ensam i Vänsterpartiet när det gäller miljöengagemanget och att det finns andra vänsterpartister som kommer att visa mycket större intresse för miljöfrågorna framöver.”
Dan Nybergs (S) och Benny Augustssons (S) uttalanden om förträffligheten i Solvarms VA-lösning måste ha varit ytterst pinsamma för miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson, även hon socialdemokrat. Hon sitter ju också i kommunfullmäktige… Jonasson röstade nämligen, den 19 maj 2021, mot att familjen Solvarm skulle få ett permanent tillstånd för sin VA-anläggning! (Se “Solvarm vann!”.)
Det är väl för övrigt ingen som kan undgå att notera Dan Nybergs (S) “retoriska förmåga”. Det blev ännu mer av den varan senare…
Jag vill avsluta denna blogg med att återge en kommentar från en anställd på Trollhättans Energi AB (TEAB). Jag är medveten om att det låter som en saga, men det är faktiskt sant.
Trollhättan ska ju bygga ett nytt vattenverk på Överby, staden ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Häromdagen (men efter fullmäktigedebatten) sa en anställd på Trollhättans Energi AB att den största anledningen till att Trollhättan ska ta vattnet direkt från Vänern är bräddningarna från Holmängens avloppsreningsverk! Vi vet ju alla att Göta älv, som Trollhättan tar sitt dricksvatten ifrån nu, rinner ut från Vänern, men precis vid utflödet från sjön pumpar Holmängen ut mycket föroreningar, i normal drift, och vid bräddningar går avloppsvattnet rätt ut i älven…
Men det här tror jag inte att Nyberg och Augustsson läser. Det talar ju mot deras redan bestämda uppfattning…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?”.
==
I denna bloggserie:
- ”VA-debatten i KF (1): Yrkanden” – 29 mars 2022
- ”VA-debatten i KF (2): Vänern” – 30 mars 2022
- ”VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?” – 31 mars 2022
- ”VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen” – 1 april 2022
- ”VA-debatten i KF (5): Blåplanen” – 2 april 2022
- ”VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit” – 3 april 2022
- ”VA-debatten i KF (7): Övriga trådar” – 5 april 2022
Årets första KS 2 (26/1)
Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen – och igår bloggade jag om några av de ärenden som ska beslutas direkt på sammanträdet av kommunstyrelsen, dvs av kommunstyrelsen själv. (Se “Årets första KS (26/1)”.) De flesta ärenden ska dock, som vanligt, gå vidare och beslutas av kommande kommunfullmäktige.
Flera av de ärenden som återstår att redovisa, och som kommunstyrelsen ska besluta om, är formella och kommer med all sannolikhet inte att föranleda någon debatt. Det finns även flera ärenden som handlar om svar på diverse remisser, och här kan man ofta hitta många intressanta och tankeväckande frågor.
Kommunstyrelsen ska besluta att tillföra överförmyndarnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 400.000 kr för att nämnden under innevarande år ska kunna skaffa ett nytt ärendehanteringssystem. Stiftelsen Bergagården ska som vanligt få sitt driftsbidrag på lite drygt 1 milj kr nu i januari och kommunstyrelsen ska godkänna AB Vänersborgsbostäders uppdaterade finanspolicy. Policyn antogs av bolagets styrelse förra hösten och ekonomikontoret har inget att erinra på finanspolicyns innehåll. Då känns det lugnt.
Naturvårdsplan
Några förvaltningar har tillsammans tagit fram en naturvårdsplan. Den är:
“ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP).”
Jag har inte hunnit läsa naturvårdsplanen än, men den är nedladdad med alla bilagor och finns i min “att-läsa-lista”. Planen bygger till stora delar på:
“den sammanställning över naturvärden i Vänersborgs kommun som tagits fram av konsult och har därefter kompletterats med rekommendationer för mark- och vattenanvändning och de övriga delar som behövs för att uppfylla plan- och bygglagens krav på innehåll för planer motsvarande översiktsplanens nivå.”
Arbetet har letts av kommunekologerna.
Den här typen av planer, och det finns ganska många, t ex Blåplan och Grönplan, brukar vara mycket läsvärda. Man brukar få en gedigen kunskap om kommunen, och utan att ännu ha läst den, så kan jag nog rekommendera alla intresserade att göra det.
Kommunstyrelsen ska imorgon besluta att naturvårdsplanen ska ut på samråd. Det betyder att allmänhet, organisationer och andra kan lämna synpunkter på förslaget
==
Och så ska kommunstyrelsen svara på ett antal remisser. Det är undantagslöst så att politikerna kan utgå från svar som tjänstepersonerna på kommunen har arbetat fram. Och eftersom de är experter på sina respektive områden så är det inte alltid så lätt för oss politiker att komma med avvikande ståndpunkter.
Jag har i varje fall inga synpunkter på förslaget till “näringslivsstrategi 2030 för Fyrbodals kommunalförbund”. Kommunalförbundet arbetar för en hållbar och konkurrenskraftig näringslivsutveckling i området. Och förbundet tänker i framtiden särskilt fokusera på två områden, “Stärka Innovationskraften” och “Bygga kompetens”.
Vattenvårdsplan
Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom förslaget till yttrande över “Remiss – Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”. Vattenvårdsplanen ska gälla fram till och med 2029 och vill lägga fokus på områdena “främmande arter”, “vattenkvalitet och närområden”, “miljögifter” och “vattennivåer och biologisk mångfald”.
Jag kan inte låta bli att notera en del formuleringar i vattenvårdsplanen som jag tycker är särskilt intressanta. Under “vattenkvalitet” står det:
“Vänerns vatten är i dag av god kvalitet, men framtida klimatförändringar kan påverka både dricks- och badvattenkvaliteten. Det kommer att bli vanligare med mer och intensivare nederbörd under hösten och vintern, vilket kan öka risken för spridning av sjukdomsorganismer via exempelvis översvämmad mark, bräddningar av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.”
Jag noterar att avloppsreningverken nämns. Och visst, det gör enskilda avlopp också, men det sistnämnda återstår att bevisa. Många (de flesta?) enskilda avlopp släpper inte ut orenat avloppsvatten direkt i ett vattendrag, och markretention är kanske det bästa sättet att rena avloppsvatten. Men bräddning innebär oftast att orenat avloppsvatten från avloppsreningsverken rinner rakt ut i sjön… (Från reningsverket på Holmängen följer det mesta med älven ner till Vargön och Trollhättan.)
Under miljögifter konstaterar planen att:
“Vänerns fiskar har förhöjda halter av kvicksilver, PCB, dioxin och det bromerade flamskyddsmedlet PBDE.”
Det är inga roliga uppgifter. En av de misstänkta källorna till åtminstone några av dessa miljögifter är:
“slam från avloppsreningsverk.”
Det finns tyvärr också en hel del läkemedelsrester i Vänerns vatten och även mikroplaster. Det är nog så att dessa “gifter” kommer från mer tätbefolkade områden och inte från landsbygden. Det är ju ett känt faktum att dagens avloppsreningsverk inte har förmågan att rena avloppsvattnet i tillräcklig utsträckning från läkemedelsrester och mikroplaster. Och jag tror att mängden av dessa “oönskade ämnen” kommer att öka i Vänern ju fler fastigheter som kopplas på det kommunala VA-nätet. Det är mycket som talar för att enskilda avlopp, som är godkända, är bättre för miljön än kommunala reningsanläggningar.
Jag noterar också uppgifterna, under “Vattennivåer och biologisk mångfald”:
“Både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för naturmiljön och den biologiska mångfalden… Det behövs ett systematiskt arbete för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden i Vänern, då stränder och skär växer igen.”
Och det ser vi i Vänersborg, t ex i Sikhall och Nordkroken, att det växer igen tämligen snabbt. Det behövs fortsätter planen:
“regelbundna översvämningar på våren”
Mina amatörmässiga observationer, som boende relativt nära sjön, är att tappningsstrategin i Vargön och Trollhättan gör att Vänerns vattennivå inte fluktuerar lika mycket som förr. (Är det så?)
Den miljökunniga tjänstepersonen är i grunden positiv till planen men skriver i sitt förslag till yttrande att Vänersborgs kommun saknar:
“en tydlig koppling till vattendirektivet och åtgärdsprogrammet samt konkreta mål och delmål för att få tydlighet kring varför just dessa fokusområden och åtgärder valts ut.”
Det borde även ha funnits:
“en återkoppling till tidigare arbete och plan för att få bättre förståelse för hur den reviderade planen tagits fram.”
Och till sist skriver tjänstepersonen att det:
“saknas information om kommunernas roll och vad Vänerns vattenvårdsförbund förväntar sig av kommunerna.”
Kommunstyrelsen lär anta förslaget till remissvar som sitt eget.
Transportinfrastrukturplan
Det ska också lämnas ett remissvar på “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”.
Det finns mycket att säga om planen, men det bästa är nog att helt enkelt återge delar av tjänstepersonens yttrande:
“Planens nya struktur kan mot bakgrund av målet om högre hållbarhet i transportinfrastrukturen ses som positiv. Den nya strukturen innebär dock att det inte är lika lätt att hitta föreslagna åtgärder och dess samverkan med andra åtgärder i syfte att skapa ett bättre resultat.”
Jag kan väl också tycka att denna passage i remissvaret är särskilt viktig:
“En stor del av planens medel återfinns i potter där beslut om åtgärder prioriteras löpande under planperioden. Potterna skapar hög flexibilitet men också en oklarhet kring hur medlen fördelas geografiskt och åtgärdsmässigt. … Vänersborgs kommun vill därför framhålla vikten av målbeskrivningar som kan leda till tydliga fördelningsprinciper för att skapa insikt och förståelse för hur medel prioriteras och fördelas. Planens vägledande principer bör utvecklas och kompletteras med någon form av processbeskrivning som också säkerställer kommunernas/kommunalförbundens delaktighet i planens genomförande.”
Och det kanske viktigaste av allt, i yttrandet redovisas synpunkter på vägar, GC-vägar och övriga infrastruktursatsningar som är av stor vikt för Vänersborgs kommun. Det handlar om:
- “dubbelspår mellan Öxnered och Skälebol”
- “åtgärdande av brister på kort sikt på E45”, korsningen E45/Möjeredsvägen och korsningen vid Tånvägen in mot Brålanda
- “betydelsen av en snabbare utbyggd E45”
- “ny station i Brålanda ska vara klar senast 2028 och där bör regionen ta en mer ledande roll i arbete
- “infrastrukturen runt ett kommande resecentrum i Brålanda behöver byggas ut och byggas om”
- “flera sträckor GC-väg som kommunen önskar medfinansiering till”, t ex Stenhammarsvägen-Brålanda, Blåsut till Resecentrum, Lilleskogsvägen och Sikhalls magasin och Sikhalls badplats
Det är en diger lista av önskemål som Vänersborgs kommun vill ha stöd och hjälp med att åtgärda. Vi hoppas att Västra Götalandsregionen, Trafikverket och andra aktörer har stora öron…
Offentlig upphandling
Det blir en lång blogg (igen), tänk då på att bakom sammanfattningarna gömmer det sig ett stort antal sidor – som ledamöterna i kommunstyrelsen förväntas läsa…
Vänersborg ska lämna ett remissvar till finansdepartementets promemoria ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”. Det låter kanske både torrt och tråkigt, men det föreslås en del nyheter som kan vara viktiga för kommande kommunala upphandlingar.
I regeringens PM föreslås att kommunen, och andra upphandlande myndigheter, ska ta hänsyn till klimatet vid upphandling. Och det låter inte helt fel, vilket inte heller det gör att myndigheterna även ska :
“beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.”
Förslaget till remissvar är positivt. Remissvaret är dock negativt till att regeringen också har föreslagit bland annat en formalisering av upphandlingsprocessen. Det riskerar att leda till ökade kostnader skriver tjänstepersonerna. Förslaget från regeringen medför även att kommunen ska ta fram riktlinjer för hur den nya lagstiftningen ska tillämpas. Det skulle innebära en onödig inskränkning i den kommunala självstyrelsen.
==
Till sist ska kommunstyrelsen också godkänna ett remissvar på “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd”. Det hoppar jag över.
Kommunstyrelsen ska behandla en lång rad ärenden som ska vidare till kommunfullmäktige för beslut den 16 februari. Jag återkommer till dessa ärenden. Det handlar bland annat om antagande av biblioteksplan, fortsatt finansiering av Wargön innovation, kommunens platsvarumärke och ändrade avgifter för boendekort samt ett antal motioner, om brygga vid Korseberg, ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och boende i Vänersborg, och till sist ett medborgarförslag om skyddsräcke.
Det finns underlag att läsa resten av dagen…
Bara rykten…?
Mina fyra bloggar om Jonas vid Hästefjorden lockade väldigt många läsare. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Det var länge sedan som det var en sådan “trafik” på bloggen. Blogginläggen gav också upphov till många mail, meddelanden och telefonsamtal. Faktum är att det var lite av ett rekord i både kommentarer på bloggen och i upplysningar och “tips”. Jag minns inte ens att mina bloggar kring arenan eller kommunens jakt på Solvarm ledde till så många kontakter, alla för övrigt positiva (till mina bloggar alltså). Och det var faktiskt ganska många “nya” som hörde av sig, flera faktiskt från företagarhåll…
De flesta som hörde av sig hade saker att berätta. Det handlade t ex om att inte bygglov beviljades på en inhägnad tomt i Tenggrenstorp på grund av strandskydd – fast företaget redan hade byggnader på tomten. (Det var inte företagaren ifråga som själv ringde.) Det löste sig så småningom och företaget beviljades strandskyddsdispens. Vilket hade varit konstigt annars. Inte bara för att det redan fanns byggnader på tomten och att den aktuella detaljplanen hade upphävt strandskyddet, kommunen hade ju byggt en kretsloppspark strax bredvid, ännu närmare vattnet.
Fast visst är det konstigt att det lilla koloniområdet mittemot, ett stenkast på andra sidan kanalen, inte fick strandskyddsdispens… Byggnadsförvaltningen sa nej, men politikerna i nämnden sa ja. Länsstyrelsen avgjorde frågan genom att gå på förvaltningens linje. “Ägarna” av kolonilotterna är nu tvungna att riva sina små stugor och bodar, ta bort trädgårdslanden, bärbuskarna osv och lägga ner verksamheten. Och området kommer att stå tomt, och inom några år är det antagligen helt “igenväxt”… Marken ska nämligen inte användas till någonting, och kommunen lär väl inte sköta om den.
En person i byggbranschen berättade att när hans företag lägger anbud på byggprojekt i Vänersborg, så lägger de sig åtminstone 30% högre än de gör i andra kommuner, t ex Trollhättan. Orsaken är att byggena i Vänersborg i 99 av 100 fall blir dyrare än i andra kommuner. Byggnadsförvaltningen har nämligen alltid invändningar och hittar i stort sett alltid fel, som han sa. Och kommunikationen drar ofta ut på tiden, helt i onödan. Och allt innebär fördyringar… Jag vet inte huruvida det är sant, men jag har hört detta rykte många gånger genom åren. Och jag vet att företagaren är en seriös aktör som brukar veta vad han pratar om.
En annan person hörde av sig och hade synpunkter på miljö och hälsa. Hon hade haft att göra med förvaltningen när det gällde en enskild avloppsanläggning. Miljö och hälsa ställde enligt henne orimliga krav, det räckte inte med att anläggningen var godkänd i hela Sverige. Personen menade att miljö och hälsa, nu när miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har slagits ihop med byggnadsförvaltningen, har övertagit byggnadsförvaltningens negativa grundinställning att hellre stjälpa än hjälpa, hellre fälla istället för att fria…
Ja, det är ju inte de enskilda avloppen i kommunen som är skuld till hotet för vattnet i Vänern. I en nyligen utkommen och mycket alarmerande rapport kunde vi läsa (se “Ny rapport: Många läkemedelsrester och miljögifter i Vänern, Vättern och Mälaren”):
“Ett sjuttiotal läkemedel och ett trettiotal andra kemiska ämnen som är svåra att bryta ner har analyserats kring och i Vänern, Vättern och Mälaren som tillsammans förser tre miljoner svenskar med dricksvatten. 25 av de kritiska ämnena återfanns i mer än hälften av proverna i de stora sjöarna.”
Det vore kanske bättre att miljö och hälsa istället ägnade större kraft åt problemet med vattenkvaliteten i Vänern. Kanske en analys och ett kritisk granskande av kommunens avloppsreningsverk på Holmängen och i Brålanda hade varit på sin plats…
Eller om det “läcker” på “soptippen” i Häljestorp. Det är i och för sig Länsstyrelsen som har tillsynsansvaret, men det torde även angå våra kommunala miljökontrollanter. I måndags skrev TTELA om den kontaminerade jorden från Trollhättan. (Se “Jättesanering på Stridsbergs gick snabbare”.) Enligt TTELA har 149.000 ton förorenade jordmassor (innehållande bly, krom och kolväten) från marken på Stridsberg & Biörck i Trollhättan körts till deponi i Häljestorp. Och frågan är om det har utförts regelbundna mätningar för att kontrollera om inget har lakats ur och runnit ut i grundvattnet eller omgivande vattendrag – vidare till Vassbotten.
Samtidigt hör jag att miljö och hälsa (egentligen heter den sammanslagna förvaltningen nu miljö- och byggnadsförvaltningen) håller på att ställa till det för familjen Solvarm och hans innovativa cirkulära avloppssystem i Sikhall – igen. Kommunens jakt verkar ha återupptagits. Kommunen vill… Ja, vad då? Vill kommunen fortfarande tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet? Eller vill de få dem att flytta från kommunen?
Kommunens inställning och åtgärder gentemot familjen Solvarm gör många beklämda. Är det någon eller något som definitivt inte släpper ut t ex några läkemedelsrester i sjön så är det Solvarm och VA-systemet i naturhuset. Borde inte kommunen ägna sig åt viktigare saker? Som t ex kommunens avlopps- och reningsverk eller läckande kommunala ledningar…
Det går många rykten i Vänersborg om miljö- och byggnadsförvaltningen. Alla dom som jag återger i denna blogg har meddelats mig efter bloggarna om blåbärsodlaren vid Hästefjorden. De flesta ryktena har jag dock hört tidigare, från andra källor.
Anledningen är tror jag att det i de flesta fall ligger åtminstone några korn av sanning i de rykten och berättelser som cirkulerar i kommunen. Även om det är ur kommuninvånarnas perspektiv. Det kan självklart finnas ett annat perspektiv. Därför är det viktigt att följa upp ryktena och se vad som ligger bakom.
Kanske finns det någon läsare som har ytterligare fakta att bidra med…?
Varför vatten från Vänern?
Det är väldigt trevligt att få respons på bloggar. Särskilt kul är det faktiskt när partipolitiken läggs åt sidan och man diskuterar de bästa lösningarna för Vänersborgs kommun, helt utan “ideologiska” bindningar eller låsningar till ett visst partis uppfattning. Det är väl så kommunpolitiken borde vara?
Bloggen “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”, som jag skrev i fredags, gav upphov till några funderingar. Det var särskilt en fråga som några läsare omedelbart ställde:
“Varför ska Trollhättan ta vatten från Vänern?”
Och det är ju en helt rimlig fråga. Det är ju en bit från Trollhättan till Nordkroken och Vänern. Eller? CJ skrev:
“Vänern rinner ju genom Trollhättan.”
Det tyckte KW också:
“Det borde väl i princip vara samma vatten, bara att det levereras direkt till det nya vattenverket?”
Och de, precis som flera andra, sätter fingret på pudelns kärna. Det är ju samma vatten! Älven rinner ju ut från Vänern.
“Finns det inga kartböcker i Trollhättan?”
Frågade en tredje.
Trollhättan ska alltså satsa ett okänt antal miljoner (ja, kostnaderna är inte beräknade än) på att bygga dyra vattenledningar som börjar en halvmil ut i Vänern och sedan ska gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det för att hämta samma vatten som sedan ändå kommer att rinna förbi vattenverket som ligger alldeles vid älven, och fortsatt mitt genom Trollhättans centrum…
Hur tänker folket i Trollhättan?
Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten. Och om det händelsevis skulle vara samma vatten just nu, så är det inte säkert att Göta älvs vatten och Vänerns vatten är samma vatten i framtiden…
Trollhättan betraktar helt enkelt vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten.
I samrådshandlingen står det att Trollhättan vill:
“säkra upp rent vatten för en lång tid framöver.”
På TEAB:s hemsida står det mer rent ut (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):
“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”
Det finns tydligen farhågor att Göta älv är eller kommer att bli förorenad – någonstans mellan det nuvarande vattenintaget och älvens utlopp i Vänern…
Förorenad var någonstans? Tänker jag. Industriområdet, där SAAB låg, ligger mitt emot vattenverket, bara på andra sidan älven – är det föroreningar därifrån man tänker på? Men vattenintaget ligger ju där nu och har gjort så i många år, och det har ju gått bra. (Tror jag.) Och om nya industrier lokaliseras i området så kan ju Trollhättan självt se till att inga miljöförstörande industrier etablerar sig och släpper ut gifter eller föroreningar. Och i värsta fall kan ju vattenintaget flyttas en bit uppströms, närmare Vänern.
Eller fruktar Trollhättan att Vänersborgs avlopps- och reningsverk vid Holmängen ska släppa ut föroreningar? Den farhågan är till viss del förståelig och rimlig, redan nu händer det ju att avloppsverket bräddar och att avloppsvatten rinner ut i Göta älv. Men det har ju gått bra hittills, tror jag. Jag har i varje fall inte hört att Trollhättebor har förgiftats av avloppsvatten från Vänersborg… Men det är klart, det planeras en utbyggnad av kapaciteten på reningsverket på Holmängen, och avloppsvatten från Grästorp ska också tas om hand.
Det finns ett område kvar som Trollhättan skulle kunna befara ska släppa ut föroreningar och smutsa ner vattnet i älven – industriområdet och den gamla hamnen i Vargön.
Redan nu ligger Vargön Alloys i området och har gjort sedan mannaminne, företaget bildades 1874. Planerar Alloys att släppa ut föroreningar? Jag har inte hört något om det. Och Holmen, som släppte ut en hel del föroreningar, finns ju inte längre på området. Vattnet i Göta älv borde ju ha blivit renare efter nedläggningen.
Är det Vänersborgs planer på en hamnflytt som oroar Trollhättan? Eller är CirChem AB:s planer på en utökning av verksamheten?
En hamnflytt skulle kosta skattebetalarna i Vänersborg hundratals miljoner kronor och hur det blir med den är just nu skrivet i stjärnorna.
CirChem är ett relativt nyetablerat företag på Wargöns industri- och hamnområde. Företaget renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras att byggas ut:
“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”
CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt – om det rinner ut i älven. Och företaget ligger bara ett stenkast från vattnet, närmare bestämt 120 meter, dessutom är det “nerförsbacke”…
Det är väl egentligen transporterna, lossningen och lastningen, som oroar. Och då tänker jag inte bara på eventuellt oroliga i Trollhättan, utan kanske framför allt grannar och “vanliga” vargöbor. Den 21 oktober är det för övrigt ett informations- och samrådsmöte på Ronnums Herrgård kl 18.00-21.00. Då kan berörda och intresserade framföra synpunkter på CirChems planer på utbyggnad. (Synpunkter kan också framföras med epost – hello@circhem.com – senast 20 november.)
Jag vet inte om det är några fler “miljöfarliga” företag som tänker etablera sig i Vargön, Vänersborg kommun skulle väl vilja ha dit företag, men det tycks gå trögt.
Om Trollhättan befarar att Vänersborg ska förorena vattnet mer än vad som görs nu, så förstår jag att Trollhättan vill ta vatten direkt från Vänern. Men om det går att rena vattnet, som det har gjorts hittills, eller att det inte blir mer förorenat – varför då ta vatten ända från Nordkroken? Trollhätteborna har nog något att fundera på.
Trollhättan och TEAB anger fler orsaker till att ta vatten direkt från sjön. I samrådshandlingen står det:
“TEAB har för avsikt att säkra sin dricksvattenförsörjning både volyms-, kvalitets- och säkerhetsmässigt.”
TEAB förklarar vad som menas på hemsidan (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”), i frågor och svar. På frågan varför bolaget inte fortsätter att ta vatten från älven som det gör nu svarar TEAB:
“I det befintliga vattenverket har vi bara ett råvattenintag, inget reservvatten. Med ett nytt intag i Vänern bygger vi bort en del risker som har med till exempel fartygstrafik, skredrisker och andra verksamheter i Göta Älv som kan förorena vårt råvatten.”
Bolaget skriver också att det behåller intaget i älven som reservvattenintag.
Skredsriskerna i området är dokumenterade, men vad jag förstår så är riskerna för skred tämligen minimala från Vargön till Överby. Det finns emellertid ett mindre område som är utmärkt som hög risk för skred. (Se röd markering på kartan.) Det ligger mitt emot “mynningen” av Karls grav och det består av mycket lågt liggande jordbruksmark, säkert ren lera. Det är också ett område vid själva hamnområdet i Wargön som betecknas som medelrisk för skred.
Då återstår fartygstrafiken. Det har i och för sig hänt att fartyg gått på grund i älven. Men så vitt jag kommer ihåg så är det väl bara 2014 som ett fartyg, timmerfartyget Nossan, gick på grund norr om Trollhättan. Det är alltså ytterst ovanligt…
Till sist. Jag fick också en fråga om hur Trollhättans uttag av vatten påverkar vattennivån i Vänern. Det står faktiskt inget om det i de handlingar jag har läst. Det kan väl tyda på att det inte finns några risker med att vattennivån blir för låg. Det kanske till och med är positivt med tanke på de översvämningsrisker som finns.
Men visst, Trollhättan ska ta 75.000 kbm vatten från Vänern varje dag. Det är 75 miljoner liter. Per dag. Som jämförelse kan nämnas att om alla dammluckor öppnas vid fallen (i Trollhättan), så släpps det ut 300.000 liter (=300 kbm) vatten per sekund.
Vänersborg och Vargön påverkas självklart av Trollhättans planer, men avgörandet ligger inte i Vänersborg. Jag tror inte att Vänersborgs kommun har några möjligheter att stoppa planerna. Det är Trollhättan och diverse myndigheter som bestämmer. För Trollhättans invånare och skattebetalare återstår det dock att fundera på om det är värt alla miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern – samma vatten som rinner i älven utanför vattenverket…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer