Arkiv

Archive for the ‘vattentjänstplan’ Category

KS: Viktiga beslut inför valet 2026

7 december, 2025 2 kommentarer

I onsdags sammanträdde kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun för sista gången detta år. Det blev en som vanligt lugn och disciplinerad tillställning.

Det var en diger dagordning med mycket att läsa in inför de 43 ärenden som skulle avhandlas. Det var dock “bara” fyra föredragningar och de visade sig vara betydligt kortare än väntat. Jag tyckte nog att de var i kortaste laget. Visst, sammanträdet slutade tidigare, redan kl 14.40, men om tjänstepersonerna ändå kommer till kommunstyrelsen och håller sina föredragningar så vore det, i varje fall för min del, välkommet med ännu mer “kött på benen”.

Jag har beskrivit tre av KS ärenden i tidigare blogginlägg. De handlade om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott (se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”) och den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen som ska införas som ett av underlagen inför ramsättningen i budgetarbetet (se “KS: Ny resursfördelningsmodell”).

Det tredje ärendet beskrev jag mycket noggrant innan sammanträdet. Det blev tre blogginlägg om ett ämne som legat mig varmt om hjärtat de senaste åren, vatten och avlopp. I onsdags skulle KS fatta beslut om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige (så är gången i den kommunala demokratiska processen) om knappt två veckor. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.)

Det är en bra vattentjänstplan, men jag hade två synpunkter. Det blev dock ingen diskussion om dem. Det rådde en tystnad som gjorde mig osäker på om någon annan var intresserad. Mina synpunkter skickade jag i varje fall med till fullmäktige i en protokollsanteckning. Den går att ladda ner här, eller också kan du läsa den här direkt:

“Vänsterpartiet bifaller förslaget att anta vattentjänstplanen. Det bör dock påpekas att det är viktigt att ändringar som sker under arbetets gång kommuniceras med de berörda. Det gäller de tre fastighetsägarna på Önafors.

Vänsterpartiet uttrycker också sin förvåning över att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen i ett beslut den 23 januari 2025 hade en annan uppfattning.”

Jag saknade ett ärende på dagordningen. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Det var ett ärende som socialnämnden fattade beslut om den 30 oktober och som var så brådskande att det direktjusterades. Det handlade om “Nytt särskilt boende (SÄBO)” i kvarteret Kalkonen (fd Östra skolan). Innan mötet fick jag emellertid reda på att ärendet var under beredning och kommer till KS i januari.

Kommunfullmäktige (KF) ska fatta ett viktigt beslut om kommunens politiska organisation för kommande mandatperiod 2026-2030. Det innebar att KS diskuterade frågan i onsdags. Och förslaget från KS till KF blev följande:

“1. Att behålla facknämnderna Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur och fritidsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden…
Vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden görs en förnyad översyn av nämndsorganisationen inför år 2029.
2. Att i kommunstyrelsen samlas alla strategiska samhällsbyggnadsfrågor.
3. Att en ny Teknik- och servicenämnd inrättas
4. Att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden, vars uppgifter överförs till Kommunstyrelsen och till Teknik och servicenämnden.”

Den stora förändringen är alltså att samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. Nämndens strategiska frågor övertas av KS och en nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.

Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Henrik Harlitz (M) yrkade med bifall från Cecilia Prins (L) på återremiss. De ville få ett bättre svar på vad “strategiska frågor” var för något.

Kommunstyrelsen kommer alltså att få en ännu viktigare funktion i fortsättningen. När utskicket inför detta sammanträde bestod av 1439 sidor så undrar jag hur många sidor det blir i fortsättningen. Som jag ser det blir det ett praktiskt problem som måste lösas. Ska t ex KS nästa mandatperiod sammanträda varannan eller var tredje vecka istället för som nu en gång i månaden?

De äldre och sjuka i kommunen ska vara med och betala socialnämndens underskott. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kommunfullmäktige ska den 17 december höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen. Så lyder förslaget från majoriteten i KS. Det vill inte V, MBP, L och SD. SD, L och MBP vill höja med 7,9% för att följa rikssnittet. Vänsterpartiet har inte bestämt sig för hur mycket kostnaden för mat borde höjas – 7,9% eller med den årliga uppräkningen.

Samhällsbyggnadsnämnden kommer att få extra pengar, 3 milj kr, till de fördyrade kostnaderna för VA-anslutningen och fiberdragningen till Bergagården. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kostnaden är nu uppe i sammanlagt 13 milj kr för, i huvudsak, VA-dragningen. Det kan jämföras med att köpet av hela fastigheten år 2020 kostade Fastighets AB Vänersborg (FABV) 4,82 milj kr, trots att fastigheten enligt en värdering “bara” var värd 3,7 milj kr. Den beräknade kostnaden för att åtgärda fastighetens VA beräknades till 7,31 milj kr… (Se “Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården”.)

Den dåvarande VD:n för FABV (se “KF: FABV:s köp av Bergagården”) förespråkade det betydligt billigare VA-alternativet:

“en likvärdig anläggning med infiltration.”

Det gjorde också Vänsterpartiet, som i samband med FABV:s förvärv av fastigheten 2020, lade ett förslag i kommunfullmäktige som, efter några omformuleringar, löd:

“Kommunfullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.” 

Det blev också kommunfullmäktiges beslut. Fullmäktigebeslutet har inte följts, trots att de styrande partierna stod bakom det. Det verkade emellertid ingen komma ihåg i onsdags…

När jag läste Räddningstjänsten Fyrbodals delårsrapport för augusti 2025 stötte jag i underlaget på en tjänsteskrivelse från förbundschef och ekonomiansvarig på Räddningstjänsten. I den stod det bland annat:

“Vi har upplyst er om resultaten av vår bedömning av risken för att delårsrapporten kan innehålla väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.”

Ordet “oegentligheter” återfanns på ytterligare två ställen i tjänsteskrivelsen. För mig lät det mycket oroväckande, eftersom jag aldrig hade sett sådana formuleringar tidigare i en delårsrapport. Jag frågade vad det betydde. Ingen kunde svara, ingen hade läst detta i handlingarna – inte ens de ledamöter i KS som ingick i Räddningstjänstens direktion…

Delårsrapporten godkändes, vilket egentligen var lite förvånande…

Efter en stund, sammanträdet hade gått vidare på dagordningen, begärde Dan Nyberg (S) ordet. Ordförande Augustsson (S) gav Nyberg tillåtelse att förklara. Nyberg hade fått eller tagit reda på att det var en standardformulering i revisionssammanhang. Jag kollade nu, i samband med att jag skrev detta, att så var det. Den enda skillnaden var att vid mitt sökande gavs svaret att det var revisorn som brukade skriva så här, inte bolagets ledning. Men det finns säkert en förklaring. Man lär sig.

KS beslutade att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“avvakta projekteringsstart av en ny idrottshall vid Mariedalskolan.”

Det är i enlighet med det beslut som barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattade den 15 september. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.) Uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola ska alltså återigen flyttas framåt i tiden. Jag tror att det är för tredje gången.

Vänsterpartiet yrkade att bygget ska komma igång så fort som möjligt. Under nuvarande förhållanden kan nämligen inte undervisningen i idrott och hälsa på Mariedalskolan genomföras i enlighet med läroplanens krav och diskrimineringen av elever i anpassad grundskola fortsätter eftersom de på grund av bristande utrymningsvägar inte kan ha sin undervisning i idrottssalen. Som Vänsterpartiet ser det så bryter kommunen mot lagen.

Vänsterpartiet fick stöd av Liberalerna och V lämnade in en reservation “till förmån för eget förslag”. Du kan ladda ner yrkandet här. (Det innehåller mycket fakta.)

Ärende 31 handlade om kommunens konstprogram. M+L+SD ville pausa konstprogrammet. Orsaken var att kommunen står inför stora investeringar och att pengarna behövs bättre till t ex Dalbobron och förskolor än till konst. Det låter logiskt och samtidigt enkelt.

Den 21 september 2022 beslutade kommunfullmäktige om “Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.

“En budget motsvarande 1% av kommunens fastighetsinvesteringar [ska] avsättas för investering i offentlig konst.”

Det handlar om en (1) miljon kr om året. En miljon… Det är i kommunala sammanhang faktiskt en obetydlig summa. Och faktum är att konst i vardagsmiljön kan ha flera positiva effekter.

Konsten kan vara positiv för invånarnas hälsa och välbefinnande. Den kan uppmuntra till reflektion, ha en lugnande effekt och bidra till att minska stress. Konstverk kan även fungera som naturliga samlingspunkter, öka känslan av delaktighet och trygghet. Dessutom finns ju konsten kvar i flera år.

Det är kommunfullmäktige som har beslutat om de riktlinjer som gäller. Onsdagens ärende handlade om ett konstprogram som:

“beskriver karaktär på insatser, vilka platser insatserna ska göras på samt i vilken ordning de ska göras.”

Det handlade alltså inte om riktlinjerna. Med andra ord, en paus i konstprogrammet var ett helt annat ärende. M+L+SD fick alltså inte gehör för sitt yrkande. Ärendet går inte vidare till fullmäktige.

Till sist, ärende 33 “Uppdrag – utredning om e-förslag”. Det är bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som är tveksamma till och emot att e-förslag ska införas i stället för medborgarförslag. V, och säkerligen MBP också, anser att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. Det lämnas in ett eller flera förslag till vartenda fullmäktigesammanträde. Vänsterpartiet tror att e-förslag kommer att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring.

Vänsterpartiet yrkade på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas och när KS röstade för e-förslag så lämnade jag in en reservation. (Reservationen kan laddas ner här.) Ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige.

Det är ofta som jag önskar att kommuninvånarna var insatta i de ärenden som behandlas löpande under mandatperioderna – och studerar hur de olika partierna verkligen agerar och röstar i frågor som rör alla i kommunen. Som jag ser det, så är det mycket viktigare än att en gång vart 4:e år, i samband med kommunalvalet, läsa om vad partierna vill. Då är det inte helt ovanligt att partierna diktar ihop vallöften som ofta inte betyder något alls utan bara används för att locka röster.

Det här sammanträdet med viktiga ärenden och beslut borde ge en grund att stå på när man nästa år överväger vilket parti man ska rösta på.

Kategorier:Demokrati, Hunneberg, KS 2025, kultur, Mariedal, Medborgarförslag, organisation, Pensionär, reservation, VA, vattentjänstplan, Vänsterpartiet

Beslut om Vattentjänstplan 3

30 november, 2025 4 kommentarer

Anm. Fortsättning på inlägget “Beslut om Vattentjänstplan 2”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.) Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området. Det finns ytterligare två påpekanden att göra utifrån tillsynen.

Men först en förklaring om vad “tänkbara utvecklingsområden” är i förslaget till vattentjänstplan.

De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs (Gaddesanna utvidgad, Hallby Södra, Kyrkbyn och Åkersäng) har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden där vattentjänstplanen beskriver att det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Behovet av kommunala vattentjänster utifrån rekvisitet miljö- och hälsoskydd är således lika viktigt som att det föreligger ett “större sammanhang”. Men det är naturligtvis på det sättet att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” i citatet bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det bör också noteras att det står i förslaget till vattentjänstplan att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (bör nog vara “bebyggda fastigheter”; min anm) men enligt kommunen saknar förutsättningar för mer än marginell bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

En fastighetsägare i området håller inte med och vill se:

“en säkrare vattentillgång och en miljömässigt bättre avloppshantering.”

Fastighetsägaren anser också att de nya byggreglerna ger stora förutsättningar för husägare i Skytteklev att bygga om och till sina bostäder. Kommunen gör dock ingen ändring av Skytteklevs “status” utifrån denna synpunkt.

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” skiftar något beroende på område. Det handlar ofta om några av dessa orsaker: detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller som sagt inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Det avgörande skälet till att områdena ingår i “tänkbara utvecklingsområden” är alltså utifrån rekvisitet miljö- och hälsoskydd. Kommunens bedömning är att det är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Det fanns två påpekanden till som är viktiga att göra utifrån Länsstyrelsens tillsyn på Vänersnäs för ett år sedan (se “Beslut om Vattentjänstplan 2”).

Det första påpekandet är med anledning av ett inlägg från en ledande socialdemokrat under VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 om verksamhetsområden på Vänersnäs. Dan Nyberg (S) hävdade att 25 fastighetsägare med enskilda avlopp på Vänersnäs skulle förstöra Vänerns rena vatten, om de inte anslöts till kommunalt VA. 40.000 vänersborgare skulle då inte kunna bada i sjön. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.)

Länsstyrelsen skrev efter tillsynen att Dättern (en del av Vänern) har en otillfredsställande status för näringsämnen, men att det är jordbruket som är:

“den största påverkanskällan till övergödning”

Slutsatsen var för t ex Hallby Södra, som har avrinning till Dättern, att det inte skulle inrättas något verksamhetsområde. Det var med andra ord ingen risk att de enskilda avloppen skulle förstöra badmöjligheterna…

Det andra påpekandet är viktigare i sammanhanget. Länsstyrelsen var bestämd i sin uppfattning. Det var ett avstånd på mer än 150 meter mellan områdena Änden och Hallby Södra. Det betydde enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Kommunen var alltså inte skyldig att inrätta något verksamhetsområde för fastighetsägarna i Änden.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver i förslaget till vattentjänstplan att Länsstyrelsen anser att Hallby Söder och Änden ska ses som två delområden, men sedan struntar kommunen i det. Nämnden föreslår ändå att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska betrakta delområdet Änden och Hallby Söder som ett område.

Förslagets avvikande uppfattning, jämfört med Länsstyrelsens, spelar antagligen ingen roll just nu, eftersom kommunen inte tänker föreslå inrättandet av ett verksamhetsområde. Men det är inte omöjligt att det kan få betydelse i framtiden. Hur som helst är det anmärkningsvärt att kommunen inte följer Länsstyrelsens bedömning.

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

I vattentjänstplanen görs en beskrivning och bedömning av varje “bevakningsområde”. Beskrivningarna varierar naturligtvis, men varje område får följande sammanfattande slutbedömning:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster.
Lagstiftarens krav om samlad bebyggelse uppnås inte inom området. Kända problem med enskilda anläggningar för vatten och avlopp saknas.”

Förslaget till vattentjänstplan avslutas med:

“Detta dokument ska följas upp vid behov och aktualiseras varje mandatperiod.”

Vattentjänstplanen ska alltså prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Det är viktigt att komma ihåg. Saker och ting förändras och då kan det hända att även vattentjänstplanen måste uppdateras. Det finns t ex flera områden på bland annat Vänersnäs som kommunen ser som möjliga för bebyggelseutveckling. Och fler hus kan leda till ett “större sammanhang”…

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. Utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster råder avtalsfrihet. Det betyder att:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är helt annorlunda än både tidigare förslag och Blåplanen. Kommunen följer äntligen Vattentjänstlagens paragrafer, efter att under lång tid tillämpat en felaktig rättspraxis. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (“Garderingen” beror på att denne bloggare så klart inte känner till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster.

Och inte minst, det innebär även att varje gång kommunen vill införa ett verksamhetsområde för vatten och avlopp så måste beslutet fattas av kommunfullmäktige. Även om verksamhetsområdet är upptaget i vattentjänstplanen som utbyggnadsområde.

De enda tveksamheter jag kan se med vattentjänstplanen är avsaknaden av samråd och den bristande kommunikationen med de tre fastighetsägarna på Önafors som helt plötsligt ska ingå i ett verksamhetsområde. Jag vänder mig också emot att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen har en annan uppfattning. Det borde faktiskt ändras.

Till slut kan jag inte låta bli att påpeka att kommunen retroaktivt försöker justera historieskrivningen. Vänsterpartiet har sedan flera år tillbaka försökt att få både styrande politiker och tjänstepersoner att inse att kommunens definition på “större sammanhang” har varit felaktig och även att inte tillräcklig hänsyn har tagits till Vattentjänstlagens skrivning “hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är nu tydligt att båda de två rekvisiten “större sammanhang” och “faktiska miljö- eller hälsoskäl” alltid måste prövas.

===

PS. Missa inte Buccis blogginlägg – ”Juleljus i Lilleskogsdalen”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Beslut om Vattentjänstplan 2

28 november, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Beslut om Vattentjänstplan 1”.

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) syftar till att (1 §):

“säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”

Det betyder att kommunen har en skyldighet att besluta om verksamhetsområden för VA om det behövs. Det finns emellertid många invånare och fastighetsägare som har enskilda VA-lösningar (6 §): 

“som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

De behöver inte, och vill ofta inte, ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Kommunala anslutningar är nämligen mycket kostnadskrävande. Förutom årliga avgifter kostar själva anslutning ett par hundra tusen kronor och då ingår inte ledningarna från anslutningspunkten in i huset.

Samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen har utifrån områden som ingått i kommunens Blåplan identifierat 27 “intressanta” områden i Vänersborgs kommun:

“där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV § 6. Identifieringen visar att 11 områden har fler än 20 bebyggda fastigheter. 3 av dessa föreslås som utbyggnadsområde.”

Det är alltså 11 områden som tycks uppfylla lagstiftarens krav på ”större sammanhang” enligt Vattentjänstlagen (LAV). Dessa områden återfinns i det nu aktuella förslaget under rubrikerna ”Utbyggnadsområden” och ”Tänkbara utvecklingsområden”. De områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang återfinns under rubriken ”Bevakningsområden”. Förslaget ska alltså behandlas i kommunstyrelsen på onsdag och beslutas av kommunfullmäktige i december.

Av de 11 områdena anser Vattentjänstplanen alltså att det finns tre utbyggnadsområden. Dessa områden har, står det i planen:

“ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås.”

Tre verksamhetsområden för kommunalt VA bör alltså inrättas. Det handlar om Floget (vid kanten av Hunneberg i Västra Tunhem), Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan E45:an) och ett sedan samrådet helt nytt område, Önafors. Önafors ligger öster om Mariedal vid den gamla vägen (Bruksvägen) till Vargön, strax norr om Juta.

Det är Miljö- och hälsoskyddsnämnden som i granskningen föreslog att fastigheterna Önafors 5:31, 5:32 och 5:33 ska ingå i det verksamhetsområde som ligger ca 110 meter från husen. Miljö och Hälsa skriver:

“Enligt definitionen av samlad bebyggelse bör dessa fastigheter ingå.”

Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande återges endast på detta sätt i bilagan “Samrådsredogörelse i granskningsskede för Vattentjänstplan 2025-2036”. Det förvånade mig mycket att nämnden trodde att enbart detta argument skulle räcka för att införliva de tre fastigheterna i verksamhetsområdet. För det gör det inte, eftersom lagen kräver både större sammanhang och miljö- eller hälsoskäl.…

Och här tänkte jag göra en liten utvikning.

I dagarna kom en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). (Se MÖD 7 november 2025, Mål nr “M 9770-24”.) Det är ett rättsfall från Luleå kommun. Förhållandena är inte helt jämförbara med Önafors. Det verkar t ex vara ett längre avstånd mellan fastigheterna utanför verksamhetsområdet till fastigheterna i det befintliga verksamhetsområdet i Luleå än i Vänersborg. Det gjorde att det inte var ett “större sammanhang” i förhållande till det närliggande verksamhetsområdet. Men de aktuella fastigheterna i Luleå låg ändå i närheten av ett existerande verksamhetsområde och särskilt den allmänna VA-anläggningen.

Men MÖD har tagit upp en annan aspekt av Vattentjänstlagen i Luleå-fallet som miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt bilagan ovan helt hade förbisett.

MÖD skrev:

“Fastigheterna har dock en sådan närhet till det befintliga verksamhetsområdet att en anslutning till den allmänna va-anläggningen ändå kan vara motiverad förutsatt att det finns tillräckligt starka miljö- eller hälsomässiga fördelar med en anslutning.”

MÖD använde så att säga den andra delen av LAV 6 § i prövningen (min fetmarkering):

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

I rättsfallet i Luleå fann MÖD att det inte fanns tillräckligt starka miljö- eller hälsomässiga fördelar. Därför fick inte/behövde inte fastigheterna ingå i verksamhetsområdet för VA.

Länsstyrelsen i Vänersborg resonerade faktiskt på precis samma sätt efter en tillsyn på Vänersnäs. Länsstyrelsen skulle avgöra om det gick att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på och omkring området vid Hallby Södra. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.)

Det räckte inte, skrev Länsstyrelsen, att ett område, som Hallby Södra, kan anses utgöra ett större sammanhang för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Man måste även, fortsatte Länsstyrelsen, titta på hälso- och miljörekvisiten i området. Det gjorde Länsstyrelsen, precis som MÖD, och skrev:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar…”

Länsstyrelsen sammanfattade:

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Och det är läge att också påminnas om den nya skrivningen i Vattentjänstlagen 6 § om att ”särskild hänsyn” ska tas till (min fetstil):

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

I de handlingar som kommunstyrelsens ledamöter har fått sig tillhanda har Miljö- och hälsoskyddsnämnden överhuvudtaget inte beaktat människors hälsa eller miljön, som lagen föreskriver. Det finns således inte heller någon motivering till att de tre fastigheterna på Önafors bör ingå i det tidigare verksamhetsområdet, annat än att det är ett större sammanhang. Som Länsstyrelsen, och MÖD, inte anser vara tillräckligt.

Det kan tyckas lika märkligt att samhällsbyggnadsnämnden faktiskt har hörsammat miljö- och hälsoskyddsnämnden och inarbetat de tre fastigheterna på Önafors i ett befintligt verksamhetsområde, dvs som ett utbyggnadsområde för kommunalt VA, utan underlag. Samhällsbyggnadsnämnden skriver dock i vattentjänstplanen:

“Kända problem med enskilda anläggningar för vatten och avlopp finns.”

Det finns alltså inget redovisat som bekräftar eller bevisar argumentet i underlagen till kommunstyrelsen. Och det är vi politiker som ska fatta beslut om vattentjänstplanen. Vi måste veta att fakta stämmer. Bevisbördan för att enskilda VA-lösningar är undermåliga ligger nämligen på kommunen. Det har MÖD fastslagit i den som vanligt prejudicerande domen M 4976-19:

“Det är huvudmannen, dvs. bolaget, som har bevisbördan för att fastigheten har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i LAV.”

På sätt och vis är det först här som utvikningen slutar. Jag tror dock att resonemangen i avsnittet kan vara till hjälp för att förstå Vattentjänstlagen.

Det visade sig att förklaringen till Miljö- och hälsoskyddsnämndens “agerande” fanns i handlingarna för nämndens sammanträde den 20 augusti. På sammanträdet behandlades Vattentjänstplanen, den var ute på remiss.

I Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande stod det:

“Samtliga fastighetsägare har fått förbud mot utsläpp av BDT-vatten till deras avloppsanläggningar. WC-vattnet hanteras genom slutna tankar för respektive fastighet som behöver tömmas flera gånger per år.

En utav dessa fastigheter har stora problem med dagvatten och översvämningar. Tomten på denna fastighet ligger i en så kallad bluespot, vilket innebär att vatten kan samlas i ett område när det exempelvis kommer mycket nederbörd. Det är svårt för vattnet att försvinna på grund av att det saknas ett utlopp eller att utloppet är väldigt litet från området. För fastigheten är det svår att lösa en ny enskild avloppsanläggning då det inte är optimalt att anlägga enskilt avlopp när grundvattennivån ligger över markytan under stora delar av året.”

Det är svårt att förstå att inte ledamöterna i kommunstyrelsen har fått dessa uppgifter i beslutsunderlaget, eftersom det är beslutsunderlagets uppgift att ge en komplett och korrekt bild. Men det är klart, vissa politiker litar blint på allt som förvaltningarna säger och ifrågasätter ingenting. I det här fallet hade jag inte heller behövt göra det…

Eller?

Förslaget att de tre fastigheterna på Önafors ska ingå i ett verksamhetsområde är helt nytt. Önafors fanns varken med i samråds- eller granskningshandlingarna. Det innebär att det inte har varit något som helst samråd om Önafors. I Vattentjänstlagen 6c § står det att kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan ska:

”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Fastighetsägarna i Önafors har inte fått yttra sig över förslaget. Ja, de visste inte ens om att det fanns ett sådant förslag. Men det står också i Vattentjänstlagen att skyldigheten inte gäller:

”förslag till ändring av en vattentjänstplan som endast berör ett fåtal fastighetsägare”

Fast här är det ju ingen ändring av en vattentjänstplan, utan ett antagande. Hur som helst borde kommunen ha kommunicerat med de berörda på Önafors, kan man tycka.

Det finns andra påpekanden att göra utifrån Länsstyrelsens inspektion på Vänersnäs. Det får bli i nästa inlägg, utvikningen blev för lång.

Fortsättning följer i ””Beslut om Vattentjänstplan 3”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Önafors, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Beslut om Vattentjänstplan 1

27 november, 2025 Lämna en kommentar

Den 3 december avslutar kommunstyrelsen det politiska året 2025 med sitt sista sammanträde. Sedan ska ett flertal nämnder och kommunfullmäktige göra detsamma innan jul- och nyårshelgernas politiska lugn inträder.

Kommunstyrelsen har som vanligt en diger dagordning med många ärenden. Ett av ärendena har varit en riktig långkörare och håller nu på att gå i mål. I varje fall, för att ta en liknelse från dataspelens värld, på en nivå. Nu ska kommunen äntligen gå vidare och hamna på en högre nivå. Och där kommer det att finnas nya utmaningar att ta sig an; troligtvis med både diskussioner, överklaganden osv som följd.

Det handlar om vatten och avlopp (VA).

Kommunstyrelsen (KS) ska föreslå att:

“Kommunfullmäktige antar vattentjänstplan 2025-2036.”

VA-frågan har genom åren nötts och blötts i Vänersborgs kommun. Den har debatterats både bland allmänheten, fastighetsägare och i de politiska organen. Kommuninvånare har tvingats in i verksamhetsområden på oklara och ofta lagstridiga grunder, tvånganslutits till det kommunala VA-nätet, tvingats betala hundratusentals kronor i anslutningsavgifter och ibland tvingats sälja sina sommarstugor eller bostadshus eftersom de inte klarade dessa summor.

Vänersborgs kommun har använt den så kallade Blåplanen som riktmärke för utbyggnaden av VA-systemet och inrättandet av verksamhetsområden. Det är en plan som fortfarande gäller och som har felaktiga utgångspunkter, eftersom den tolkar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på ett oriktigt och inkorrekt sätt. Blåplanens och kommunens tolkning av Vattentjänstlagen bortsåg även från prejudicerande domar i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Nu ska, äntligen, den tidigare Blåplanens del 2 om vatten och avlopp upphöra att gälla. Den 17 december ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet.

Det beslut som Sveriges riksdag fattade den 21 juni 2022 om en ny, eller snarare en uppdaterad, vattentjänstlag (LAV) ska äntligen verkställas fullt ut i Vänersborgs kommun. Kommunen har ju inte tidigare anpassat sin praxis till rättsläget. En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Lagen innehåller nu en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till:

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar som på de kommunala avloppsreningsverken. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

En annan nyhet i Vattentjänstlagen är att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Planen skulle ha varit klar och börjat gälla i varje kommun från den 1 januari 2024. Det var emellertid få kommuner som hann få den färdig tills dess.

En vattentjänstplanen ska innehålla (LAV 6b §):

“kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Planen ska också bedöma vilka åtgärder som behövs för att hantera ökad belastning på VA-anläggningar vid skyfall.

Vattentjänstplanen ska alltså innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden för kommunala vattentjänster 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde. Kommunen ska även, minst vart fjärde år, pröva om vattentjänstplanen är aktuell.

Det har varit en lång process med kommunens vattentjänstplan. Den har varit på både samråd och granskning, där kommuninvånare och fastighetsägare har fått tycka till. Kommunens nämnder och styrelser har också fått lämna synpunkter.

Men nu är kommunens förslag till vattentjänstplan klart och den är mycket intressant ur kommunal historisk synvinkel… Det visade sig redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) att stora förändringar hade skett i kommunens, dvs samhällsbyggnadsförvaltningens, syn på Vattentjänstlagen (LAV). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet på Vänersnäs skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. Och förslaget till vattentjänstplan fick justeras igen. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

Det är framför allt kommunens definition av “större sammanhang” (samlad bebyggelse) som har förändrats. Det är ett mycket viktigt begrepp i lagen, LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse…”

I det liggande förslaget till vattentjänstplan står det:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning. I den tidigare VA-planen identifierades bebyggelsegrupper med ned till fyra närliggande bostadshus med hjälp av GIS-analys. (GIS=Programvara som hanterar geografisk information; min anm.) Bebyggelse med åtta bostadshus eller fler bedömdes som ett större sammanhang, sammanlagt 38 områden. Den praxis som nu vuxit fram utifrån Lag om allmänna vattentjänster utgår i stället från att det bör vara minst 20 närliggande bostadshus för att det ska ses som ett större sammanhang.”

Kommunen har dock svårt att erkänna sina historiska misstag som föranledde så många sorger och bedrövelser hos enskilda kommuninvånare. Kommunen skriver “den praxis som nu vuxit fram” och i beslutsförslaget förklaras den ändrade definitionen:

“Främsta anledningen är ändrad lagstiftning”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i ett yttrande:

“Förslaget att ändra tidigare utbyggnadsområden på Vänersnäs till tänkbara utvecklingsområden är en logisk följd av länsstyrelsens tillsynsbeslut 23 januari 2025.”

De som bestämmer i kommunen vill gärna bortse från att vattentjänstplanens “nya” definition på “större sammanhang” är gammal. Den har funnits i stort sett i hela landet sedan många år tillbaka. Ja, utom i Vänersborg då… Men redan i maj 2021 diskuterades begreppet “större sammanhang” i kommunfullmäktige. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Och i den tuffa debatten i fullmäktige ett år senare, den 16 mars 2022, sa James Bucci (V) (se “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Det var bland annat den felaktiga vänersborgska definitionen, som fick sådana ödesdigra konsekvenser för enskilda fastighetsägare, som Vänsterpartiets James Bucci och Stefan Kärvling vände sig och argumenterade mot. Och som ingen i de styrande partierna, framför allt Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S), kunde förstå. Det blir ju gärna så när man blint följer tjänstepersonernas underlag.

Till begreppet “större sammanhang” hör självklart också hur tätt husen, som har “behov av VA-tjänster”, ligger. Även här hade Blåplanen felaktiga utgångspunkter, som Vänsterpartiet naturligtvis också påpekade. I det nya förslaget till vattentjänstplan har kommunen rättat till felaktigheten:

“ett ”större sammanhang” om minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

I Blåplanen bedömdes sammanlagt 38 områden som ett större sammanhang. Bara på Vänersnäs fanns 6 föreslagna verksamhetsområden, i det nu aktuella förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs…

Fortsättning följer ”Beslut om Vattentjänstplan 2”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Äntligen möte med KS!

26 augusti, 2025 Lämna en kommentar

En hel sommar har förflutit utan att kommunstyrelsen i Vänersborg har sammanträtt en enda gång! Det är inte utan att det stundtals har känts som om det har krupit myror i kroppen. I varje fall när man legat på gräsmattan och solat… Men imorgon, den 27 augusti, är det äntligen dags.

Kommunstyrelsens dagordning (ärendelista) har följande utseende:

Mötet ska avhandla 27 ärenden och underlaget är på 1.023 sidor. Kommunstyrelsen (KS) ska fatta slutgiltiga beslut i 16 ärenden, medan 9 går vidare till kommunfullmäktige (KF). Två ärenden har flera beslutspunkter varav några beslutas av KS och några av KF. KF har sitt första sammanträde den 17 september, då ska KF-ärendena beslutas.

Det blir som vanligt även en del information på sammanträdet. Kommundirektör Lena Tegenfeldt och de tre kommunalråden ska informera om vad de har gjort sedan sist. Kanske inte om vad de har gjort på semestrarna utan mer om vad som har hänt i omvärlden, på kommunhuset och i politiken sedan sammanträdet i juni. Hittills är bara tre informationspunkter inlagda, om “Medfinansiering i ERUF-projekt för Wargön Innovation”, “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar” och köpet av fastigheten Dyrehög 1:50 och försäljningen av del av Källeberg 1:6 – båda fastigheterna ligger i Brålanda. Erfarenheten visar att det oftast tillkommer fler informationsärenden, ibland till och med så sent som onsdag morgon…

De flesta ärenden kommer att beslutas ganska snabbt. Det handlar om ärenden av “formaliakaraktär”. De ger sällan upphov till ifrågasättanden eller diskussioner, möjligtvis några klargörande frågor och upplysningar. Ärende 4 “Tilläggsanslag för lönerevision 2025” är ett sådant. Om det ärendet kan dock sägas att det inte är alla kommuner i landet som delar ut “extra pengar” för ökade löner. Många kommuner låter nämnderna stå för de ökade lönekostnaderna själva, vilket brukar innebära en illa dold besparing i verksamheterna…

Det kan nog bli en del diskussion kring ärende 8,”Beslut om medfinansiering i ERUF-projekt för Wargön Innovation 2026-2028”, trots att ärendet ska till fullmäktige. (Där brukar ledamöterna bli betydligt diskussionsvilligare, när åhörare och media bevakar mötena.) Anledningen är att Sverigedemokraterna är emot satsningen på Wargön Innovation (WI). SD anser att det blir för dyrt. Förslaget är att kommunen ska lägga drygt 2,5 milj kr varje år exklusive arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100-150 tkr. Jag tror att förslaget kommer att bifallas.

KS ska föreslå att samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och genomförande av nybyggnation av mötesplats för unga. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog inte Anders Strand (SD), Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) i beslutet. Jag antar att de vill renovera lokalerna på Torpaskolans gamla matsal och aula. Kommunfullmäktige har emellertid redan beslutat, i budgeten för 2026, att tilldela projektet totalt 54 miljoner kronor för nybyggnation av ”mötesplatsen” (på samma plats vid Torpaskolan). Det är för övrigt också det beslut som kultur- och fritidsnämnden vill se. Både kultur och fritid samt samhällsbyggnads bedömer att nybyggnation är det mest ändamålsenliga och långsiktigt hållbara alternativet. Och detta mot bakgrund av:

“verksamhetens behov, ekonomiska och tekniska förutsättningar samt resultat av medborgardialog.”

Det är möjligt att Vänsterpartiet kommer att fälla avgörandet i ärendet.

KS ska råda KF att sälja del av Källeberg 1:6 och köpa fastigheten Dyrehög 1:50 i Brålanda. Källeberg köps av Håkan Entreprenad AB. Kommunen säger så här om köpet av Dyrehög:

“ett strategiskt fastighetsförvärv av en ny fastighet i Brålanda skulle möjliggöra att kommunen kan samla samhällsviktiga funktioner och verksamheter till en mer ändamålsenlig lokalisering, samt skapa ytor och lokaler för ett redundanslager.”

KS ska enligt beslutsförslaget meddela positivt planbesked för att upprätta detaljplan för värmeverket i Önafors. Vattenfall Fjärrvärme AB vill nämligen trygga och framtidssäkra värmeleveranserna genom att möjliggöra utökning av nuvarande anläggning på Önafors och tillåta högre byggnader. Enligt översiktsplanen bör naturmarken bevaras för rekreation och naturvärden. KS tycker dock att man kan bortse från översiktsplanen i detta fall. En framtida utbyggnad ska inte påverka den kvarvarande naturmarken allvarligt. Det är emellertid inte planerat att bygga anläggningen förrän behovet uppstår.

Kommunen ska ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Frändefors tätort, Forsane och Dykällan. Som en inledning till arbetet ska en invånardialog genomföras. Syftet är att:

“samla in invånarnas önskemål om och syn på orten där de bor, verkar och vistas.”

Invånardialogen genomförs i huvudsak under hösten. Den består av tre delar: en dialogträff den 16 september, “Arkitekter i skolan” med åk 6 på Frändeskolan samt en digital enkät.

Ärende 16 är intressant, “Godkännande av yttrande över förslag till Vattentjänstplan”. KS ska inte fatta något beslut om själva Vattentjänstplanen utan bara lämna ett yttrande, typ “vad tycker KS” om förslaget.

Den mest avgörande förändringen i förslaget är att planerna på fortsatt utbyggnation av kommunalt vatten och avlopp kommer att avbrytas. Det berör framför allt Vänersnäs. Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område att bli verksamhetsområde… (Se “Stora förändringar i Vattentjänstplanen”.)

Förslaget till yttrande, som KS förmodas godkänna, är undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S). Han är nöjd med förslaget och har inget att erinra i sak kring förslaget men:

“trycker på vikten av fortsatt dialog med berörda och att planens innebörd kommuniceras på ett tydligt sätt.”

Jag reagerar dock på att ordförande Augustsson (S) skriver i yttrandet:

“Förslaget att ändra tidigare utbyggnadsområden på Vänersnäs till tänkbara utvecklingsområden är en logisk följd av länsstyrelsens tillsynsbeslut 23 januari 2025.”

Det är en sanning med väldigt stor modifikation, om man vill uttrycka det snällt. I förslaget till vattentjänstplan står det:

“I de fall Länsstyrelsen har förelagt kommunen att uppfylla paragraf 6 i Lagen om allmänna vattentjänster har detta riktvärde använts och vid information om potentiella verksamhetsområden har ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter använts. Kommunen har med ovan nämnda riktvärde som utgångspunkt i en GIS-analys identifierat områden som är ett ”större sammanhang” om minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Det enda Länsstyrelsen har gjort är alltså att konstatera att Vattentjänstlagens 6 § ska följas. För det har inte Vänersborgs kommun gjort tidigare. Vilket för övrigt James Bucci (V) och undertecknad (V) har framfört ett flertal gånger i de debatter i kommunfullmäktige som har handlat om inrättande av verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)

I den tillsyn som Augustsson hänvisar till handlar det endast om ett av de av kommunen föreslagna verksamhetsområdena, Hallby Södra på Vänersnäs. Där var definitionen på “större sammanhang” uppfyllt, men Länsstyrelsen läste vidare i 6 § i lagen och tittade på hälso- och miljörekvisiten. Det innebar att Länsstyrelsen “strök” även Hallby Södra… (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.) 

Ordförande Benny Augustsson (S) borde ha kunnat kosta på sig att medge att han och de styrande partierna (och Blåplanen) tidigare har tolkat Vattentjänstlagen på ett felaktigt sätt…

En glädjande nyhet är att förslaget till svar på Gunilla Cederboms och Vänsterpartiets motion om fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar är att KS föreslår att bifalla motionen. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Motionen ska vidare till fullmäktige. Tyvärr kanske inte förrän 2027 eftersom Västtrafiks utvärdering av trezonsystemet har senarelagts.

Det finns fler motioner, från andra partier, som ska behandlas. De tänker jag dock kommentera senare i ett inlägg inför kommunfullmäktige.

Det är slutligen värt att nämnas att kommunen ska revidera “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. Det har gjorts en del mindre och bra ändringar, men framför allt har avsnittet om alkohol vid representation omformulerats.

“Förslaget innebär att kommunen, vid särskilda tillfällen, ska kunna bekosta alkohol vid såväl intern som extern representation.”

Det gäller bara vin och öl i måttlig mängd. Måttlig mängd definieras som: ett glas vin eller öl till förrätten och två glas vin eller öl till huvudrätten – tre glas vin alltså… Samtidigt stryks det under att anställda inte får:

“vara påverkade av eller bruka alkohol eller andra droger under arbetstid.”

De som har upplevt alkoholism på nära håll, vilket säkerligen en stor del av Sveriges befolkning har gjort, är antagligen inte odelat positiva till denna förändring…

Det finns fler ärenden på morgondagens sammanträde. Är det något oväntat som dyker upp och som är värt att känna till återkommer jag i ett senare inlägg.

Visst är det väl skönt att det politiska sommarlovet äntligen är slut och att politiken återgår till sina vanliga beprövade banor…?

Anm. Här kan du läsa om vad som hände i kommunstyrelsen – ”KS i sammanfattning (27/8)”.

Kategorier:alkohol, Frändefors, fritid, KS 2025, vattentjänstplan, Vänersnäs, Wargön Innovation

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

19 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Centerpartiet, Nyheter och politik, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

När beslutas Vattentjänstplanen?

18 februari, 2025 Lämna en kommentar

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling. Idag tisdag sammanträder/sammanträdde regionfullmäktige i Bojorten. (Regionens webb-utsändning hittar du här.)

Det fina vädret lockade till en promenad till kommunhuset. Det var läge att studera hur det går till när regionen genomför sina sammanträden. Jag hamnade mitt i en interpellationsdebatt. Den var föranledd av en interpellation av Ed Kahrs (M) om gemensamma insatser för att stärka barns och ungas psykiska välmående. Frågan var riktad till Carina Örgård (V), ordförande i beredningen för psykisk hälsa, och hade följande lydelse:

“Vilka insatser anser du att Västra Götalandsregionen kan bidra med och vilka åtgärder bör vidtas för att öka kunskap och kompetens, samsyn och omhändertagande av barn och unga som lider av psykisk ohälsa?”

Det var en intressant debatt, särskilt eftersom jag avslutade min lärarkarriär på BUP-skolan. Det finns egentligen mycket att berätta om mina erfarenheter därifrån, men det får bli någon annan gång. (Interpellationssvaret från Örgård kan du läsa här.)

När jag satt på åskådarläktaren fick jag ett meddelande. Meddelandet tog mig snabbt tillbaka till den kommunala verkligheten. Det kom från en fastighetsägare på Vänersnäs som undrade hur det går med vattentjänstplanen och den kommunala VA-dragningen.

Det hade jag alldeles glömt. I samband med att jag nyligen skrev två inlägg om vattentjänstplanen (se “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” och “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”) ställde jag frågan till Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) om hur långt man hade kommit med planen. Jag hade inte hunnit få något svar när jag skrev inläggen.

Det har jag fått nu. Svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen löd:

“Frågan om Vänersborgs vattentjänstplan landade på mitt bord för ett par månader sedan. Jag har skrivit klart det första utkastet för någon vecka sedan och skickat det till enheterna för Miljö, Plan och Bygg samt Kretslopp och Vatten för synpunkter. Jag kommer också i det underlag som presenteras inför politiken ta hänsyn till det samråd som skett under 2024. Det beräknar jag ha gjort klart under vår/sommar-25 för att därefter behandlas politiskt i respektive nämnder och slutligen beslutas av Kommunfullmäktige (KF).
Min gissning är att ärendet kommer upp till KF under höst/vinter 2025. Men det är ni i politiken som avgör.”

 Politiken “som avgör” i det här fallet är de styrande partierna, framför allt de två ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) i samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson (S) i kommunstyrelsen. Vi oppositionspolitiker har inte mycket att säga till om när det gäller vilka ärenden som ska upp på kommunens dagordningar…

Jag hoppas att fastighetsägaren och andra är nöjd med informationen. Det ska tilläggas att fastighetsägaren ifråga inte var särskilt intresserad av att eventuellt bli tvångsansluten. Men hur det kommer att gå med kommunens Vattentjänstplan ligger som framgår en bit fram i tiden. 

Och det är egentligen inte klart med en Vattentjänstplan. Den dag då planen är beslutad så ska inrättandet av verksamhetsområden upp på dagordningen. Varje verksamhetsområde är ett eget ärende eftersom en vattentjänstplan inte är juridiskt bindande. Sedan kan varje enskild fastighetsägare överklaga ett verksamhetsområde och en anslutning osv.

Det kommer att hinna rinna stora mängder vatten och fekalier genom de enskilda avloppen innan det blir dags för anslutningar till kommunens VA-nät – både frivilliga sådana och tvångsanslutningar.

Vem vet, det kanske till och med kan bli en valfråga.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)

10 februari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet.

Representanterna för Länsstyrelsen konstaterade att fastigheterna inom området Änden och Hallby Södra (inklusive skolan) var relativt tätt lokaliserade. Detta är ett område som föreslås bilda ett verksamhetsområde i Vänersborgs kommuns förslag till vattentjänstplan (planen som var ute på samråd). Länsstyrelsen konstaterade också, precis som vattentjänstplanen, att bebyggelsen är gles i områdena kring Grytet och norr om skolan (Rasmustorpet). I Grytet har inte heller kommunen föreslagit något verksamhetsområde. Här delar Länsstyrelsen alltså kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att Grytet respektive Rasmustorpet är separata delområden och anledningen till det är att avståndet helt enkelt är för stort till Hallby Södra för att kunna anses vara en samlad bebyggelse (ett större sammanhang).

Det är emellertid intressant att kommunen i förslaget till vattentjänstplan har föreslagit att Rasmustorpet ska ingå i Gaddesannas verksamhetsområde. Gaddesanna är ett verksamhetsområde sedan några år tillbaka, inrättat och utbyggt sedan Länsstyrelsen hade förelagt kommunen detta. I vattentjänstplanen vill kommunen utvidga befintligt verksamhetsområde med området kring Rasmustorpet. Kommunen kallar det “nya” verksamhetsområdet för “Gaddesanna, utvidgat”. Länsstyrelsen har inte undersökt och bedömt om detta verksamhetsområde är ett större sammanhang i Vattentjänstlagens (LAV) mening.

Länsstyrelsens bedömning var emellertid att områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet inte tillsammans kunde betraktas som samlad bebyggelse (större sammanhang) i LAV:s mening. Därför utgick Grytet och Rasmustorpet. De två områdena uppfyllde var för sig inte vattentjänstlagens krav på samlad bebyggelse/större sammanhang.

Länsstyrelsen gick vidare och gjorde fler bedömningar. Länsstyrelsen kom faktiskt fram till slutsatsen att även området “Södra-Hallby” ska betraktas som två olika områden:

“Utifrån Länsstyrelsens fältbesök görs bedömningen att det är två separata delområden där det är ett avstånd på drygt 150 meter mellan områdena.”

Det betyder enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Oops… I kommunens förslag till vattentjänstplan betraktades Änden och Hallby Södra som en samlad bebyggelse och skulle tillsammans bilda ett verksamhetsområde. Och så kommer Länsstyrelsen och anser att det är två delområden. Det betyder att fastighetsägarna i delområdet Änden inte får ingå i något verksamhetsområde… En del blir antagligen glada för det, andra kanske blir mindre glada.

Hallby Södra ska dock anses som ett större sammanhang enligt Länsstyrelsen, trots att det bara finns 16 bostadsfastigheter i området. Det beror på att Vänersnäs skola finns i området och den anses motsvara minst 15 hushåll.

Länsstyrelsen bedömning lär sätta “myror i huvudena” på tjänstepersonerna i kommunhuset. Det blir till att ändra i förslaget till vattentjänstplan. Igen, antar jag.

Det räcker inte, skriver Länsstyrelsen att ett område kan anses utgöra samlad bebyggelse (större sammanhang) för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Och därför fortsätter Länsstyrelsen att titta på hälso- och miljörekvisiten i området Hallby Södra. Och detta har säkerligen lett till en invasion av myror i kommunhuset…

Länsstyrelsen utgår från LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

Länsstyrelsen börjar med att betrakta hälsorekvisitet:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”

Oj. “separata system”… Vad menar Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen skriver, och jag citerar ett längre avsnitt eftersom det kan ha stor betydelse för fastighetsägarna på Vänersnäs – och antagligen på flera ställen i kommunen, för att inte prata om tjänstepersonerna på Kretslopp & Vatten:

“Länsstyrelsen gör sammanfattningsvis bedömningen att det på merparten av fastigheterna inom Hallby-Södra inklusive skolan (delområde 2) finns förutsättningar för att på ett godtagbart sätt tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i området genom enskilda anläggningar. Bristerna inom möjligheten till avloppsrening samt de brister på dricksvattenkvalitet som identifierats för enskilda fastigheter är därmed inte av tillräcklig omfattning för att det av hälsoskäl ska finnas behov av att förelägga kommunen om att inrätta ett verksamhetsområde för avlopp och dricksvatten.”

Länsstyrelsen anser alltså att det inte är möjligt att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på Hallby Södra heller… Det torde i praktiken betyda att om kommunen ändå föreslår ett verksamhetsområde i området så, antar jag, kan fastighetsägarna överklaga beslutet (till Mark- och miljödomstolen). Länsstyrelsen har ju gett dem argument…

Länsstyrelsen avslutar sin bedömning med att analysera miljörekvisitet enligt LAV 6 §. Och det kan jag avslöja direkt, Länsstyrelsens resonemang gör ingen i kommunhuset glad…

Länsstyrelsen konstaterar att samtliga delar av området Hallby Södra har avrinning till Dättern och att Dättern har problem med övergödning:

“Recipienten (Dättern alltså; min anm.) har måttlig ekologisk status och otillfredsställande status för näringsämnen.”

Länsstyrelsen slår fast:

“För Dättern som helhet är jordbruket den största påverkanskällan till övergödning men enskilda avlopp är också betydande och står för ca 9,3% av den antropogena fosforbelastningen.”

Enligt min mening är det inte omöjligt att Länsstyrelsen faktiskt överskattar de enskilda avloppens betydelse. Varför är inte Grästorps och Nossebros avloppsreningsverk medtagna i bedömningen? Dessa avloppsreningsverk ligger vid Nossan – och Nossan rinner ut i Dättern… Och att avloppsreningsverk släpper ut stora mängder kväve och fosfor samt andra skadligare ämnen, som t ex kemikalier och mediciner, är allmänt känt.

Men ok, en tiondel av utsläppen kommer från enskilda avlopp… Men vad släpps ut från Hallby Södra?

“De enskilda avlopp som idag finns i Hallby -Södra inklusive skola (delområde 2) som skulle kunna innebära näringsämnesbelastning på Dättern är dock placerade långt från Dättern, från 300 meter – 1,4 km. Påverkan från dessa avlopp bedöms vara liten i relation till den totala belastningen från utsläpp från jordbruk och andra områden med enskilda avlopp.”

Och Länsstyrelsens slutsats blir:

“En kommunal anslutning av Hallby-Södra bedöms därför inte ge en tillräckligt stor minskning av näringspåverkan för att anse att miljörekvisitet i 6 § vattentjänstlagen är uppfyllt.”

Länsstyrelsens uppfattning om verksamhetsområden i det undersökta och bedömda området torde ha framgått väldigt tydligt, men Länsstyrelsen avslutar ändå sin bedömning med en sammanfattande slutsats.

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Det är en tung slutsats för Kretslopp & Vatten… Vänersborgs kommun har uppenbarligen värderat och bedömt hälso- och miljörekvisiten på ett helt annat sätt än Länsstyrelsen. Och det får konsekvenser på de planerade verksamhetsområdena.

Man skulle kunna se Länsstyrelsens bedömning som en slags kalibrering av hur kommunen ska göra sina bedömningar. Länsstyrelsens bedömning torde därför få återverkan även på andra områden på Vänersnäs och också för andra delar av kommunen. Det är inte bara så att kommunen får omvärdera sina tolkningar av lagen – fastighetsägare har fått hjälp av Länsstyrelsen med argument i yttranden och/eller överklaganden på den kommande vattentjänstplanen.

Som t ex “Gaddesanna, utvidgat”, dvs området kring Rasmustorp. Skulle Länsstyrelsen verkligen se ett behov av verksamhetsområde, när miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har yttrat att VA i detta område borde gå att lösa enskilt? När området dessutom har avrinning mot Dalbosjön (Vänern) som inte har några problem med övergödning. Min gissning är att Länsstyrelsen knappast skulle anse att området Rasmustorp uppfyller hälso- och miljörekvisiten för inrättandet, eller utvidgning, av ett verksamhetsområde.

Länsstyrelsen har gjort en, i varje fall för mig, överraskande bedömning efter tillsynen på Vänersnäs. Den skiljer sig från de tidigare “traditionella” bedömningarna från myndigheter. Men visst är det en sund och rationell bedömning som Länsstyrelsen, äntligen, har gjort. Det tycks som om synen på enskilda avlopp och markretentionens betydelse har spridit sig. Och att tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster äntligen är synkroniserad med och anpassad till lagstiftarens syften och domar i Mark- och miljööverdomstolen.

Jag får också en upplevelse av deja-vu från de debatter som förekommit i Vänersborgs kommun – i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Länsstyrelsen upprepar ju faktiskt samma argument som vi i Vänsterpartiet använde i debatterna kring förslagen om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs för några år sedan. Länsstyrelsen utgår från vattentjänstlagen och vad det faktiskt står i lagen, precis som James Bucci och jag gjorde. Då möttes vi av sarkasm, ironi och påhittade, fantastiska argument. Som t ex att de enskilda avloppen på Vänersnäs skulle kunna förgifta dricksvattnet i Vänern för 800.000 personer… (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)

De lärdomar som Vänersborgs kommun måste ta med sig utifrån Länsstyrelsens bedömning är att det inte bara handlar om att hitta ”större sammanhang” i bebyggelsen. Det har nämligen funnits en tendens i kommunen att anse att där det finns större sammanhang (ett begrepp som kommunen i och för sig ofta har tolkat mycket vidsträckt och omfattande, dvs felaktigt) så finns det också mer eller mindre automatiskt ett behov. Så är det inte. Kommunen underskattar betydelsen av att verkligen reda ut om det finns ett tillräckligt stort behov utifrån hänsynen till ”skyddet för människors hälsa eller miljön”. (LAV 6 §).

Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.

Anm. Läs gärna inlägget ”När beslutas Vattentjänstplanen?”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)

9 februari, 2025 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. En av nyheterna var att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Runt om i landet satte kommunerna igång arbetet med att ta fram en vattentjänstplan, så även Vänersborgs kommun. Det var bråttom, vattentjänstplanen skulle finnas färdig i varje kommun den 1 januari 2024. Det var få kommuner som hann få planen klar till detta datum.

I Vänersborgs kommun utarbetades ett förslag till vattentjänstplan och den gick ut på samråd förra sommaren. Då hade berörda fastighetsägare möjlighet att lämna in synpunkter. Förslaget till vattentjänstplan skickades även ut på remiss till några av kommunens nämnder. (Längst ner finns länkar till de blogginlägg som jag skrev om förslaget och svaren från två av remissinstanserna.)

Vattentjänstplanen borde alltså ha varit klar för länge sedan, men det var antagligen många synpunkter som skulle tas i beaktande. Jag förmodar emellertid att arbetet fortskrider för fullt inom kommunhusets väggar, även om det inte har sipprat ut någon information från Sundsgatan om arbetet, t ex om tidsplanen eller hur långt Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har kommit med planen. På kommunens webbplats hittar jag inte heller någon information. (Se “Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp”.) Jag har skrivit till ansvarig tjänsteperson men inte fått något svar, inte än i varje fall.

Vattentjänstplanen ska enligt LAV omarbetas och kompletteras utifrån alla synpunkter som har lämnats under samrådet. Sedan ska det nya förslaget ut på granskning – under minst 4 veckor. Då kan faktiskt fler synpunkter lämnas från berörda fastighetsägare och förslaget till plan eventuellt omarbetas ytterligare. Men då blir det troligen i mindre omfattning. När förslaget till Vattentjänstplan för Vänersborgs kommun är klart ska det som vanligt vandra från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för beslut. Och även på denna “resa” kan det naturligtvis hända saker.

Parallellt med kommunens arbete har Länsstyrelsen under flera år arbetat med en begäran från en boende i Grytet på Vänersnäs. Denna begäran inkom redan den 21 maj 2022 till Länsstyrelsen. Det är alltså snart 3 år sedan och till och med innan riksdagen fattade beslut om en ny vattentjänstlag. Länsstyrelsens svar, dvs beslut, kom den 23 januari i år, 2025 alltså. I beslutet står det en hel del intressant om VA-frågan på Vänersnäs. Länsstyrelsens beslut och bedömningar kan faktiskt få återverkningar och kanske till och med komplicera, och försena, kommunens arbete med vattentjänstplanen ytterligare.

Fastighetsägaren på Vänersnäs begärde av Länsstyrelsen att den skulle göra en tillsyn och pröva Vänersborgs kommuns skyldighet att inrätta verksamhetsområde för vatten och spillvatten i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet – på Vänersnäs alltså. En rad skäl anfördes för att det kommunala VA-nätet skulle byggas ut och fastigheterna kunna ansluta sig.

Vänersnäsbon menade att området utgjorde ett större sammanhang, statusen på de enskilda VA-lösningarna var dålig, området översvämmades ofta och avloppsvatten kunde rinna ut i Dättern. Hen menade vidare att dricksvattnet hade anmärkningar och att risken var överhängande för att vattenkvaliteten var bristfällig i ett stort antal fastigheter. En annan fastighetsägare på Vänersnäs hade också yttrat sig och höll till största delen inte med om denna beskrivning.

Det ska nämnas att både Samhällsbyggnadsförvaltningen, dvs Kretslopp och vatten, och Miljö- och byggnadsförvaltningen också yttrade sig till Länsstyrelsen.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök i området. Efter besöket gjorde Länsstyrelsen en sammanvägd bedömning och beslutade följande den 23 januari:

“Länsstyrelsen lämnar begäran om tillsyn av Vänersborgs kommuns skyldighet att anordna en allmän va-anläggning för fastigheter inom områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet, se karta bilaga 1, utan åtgärd och avslutar ärendet.”

I nästa blogginlägg, del 2, kommer jag att mer noggrant gå igenom Länsstyrelsens resonemang kring större sammanhang, hälsorekvisitet och miljörekvisitet. Länsstyrelsen bjuder nämligen på ett tänk som sannolikt både komplicerar och fördröjer kommunens arbete med den nya vattentjänstplanen…

Fortsättning i inlägget ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden

1 september, 2024 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Vänersborg har utarbetat en sådan. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.) Planen var på samråd i början av sommaren och skickades också på remiss till andra nämnder och myndigheter. (Se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)

I förra veckan, den 21 augusti, beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att lämna sitt remissvar till samhällsbyggnadsnämnden. (Se “MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter”.) I veckan som gick, den 27 augusti, lämnade byggnadsnämnden sitt remissvar.

I den inledande sammanfattningen skriver byggnadsnämnden:

“Särskilt viktigt är att tidplan och handlingsplan i väntan på kommunalt VA uppdateras för att byggnadsnämnden skall kunna hantera ansökningar om bygglov och förhandsbesked, samt att det skall vara förutsägbart för våra invånare.”

Byggnadsnämnden är i sitt remissvar mest intresserad av vattentjänstplanens konsekvenser för bygglov och förhandsbesked. Det är helt förståeligt eftersom det är de här frågorna som byggnadsnämnden sysslar med och som är beroende av vatten- och avloppslösningar. (Om det söks bygglov så blir svaret på VA-frågan alltid “ja” om byggnaden ska anslutas till kommunalt VA. Det är förutsägbart.) 

Byggnadsnämnden avslutar sammanfattningen:

“Ambitionsnivån på när kommunen skall dra fram vatten och avlopp är sänkt i detta förslag jämfört med nuvarande blåplan. Detta kan komma att påverka bebyggelseutvecklingen på landsbygden negativt.”

Byggnadsnämnden tolkar inte lagen korrekt i sammanfattningen, precis som inte heller samhällsbyggnadsnämnden (Kretslopp och vatten) gjorde tidigare. Det är nämligen inte ambitionsnivån som är sänkt, det är att förslaget till vattentjänstplan utgår från den praxis som råder i Sverige och som följer de domar som mark- och miljödomstolar och, framför allt, Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm har slagit fast.

De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår i Vänersborgs kommun utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:

“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Trots att kommunen anpassar sig till rådande praxis menar byggnadsnämnden att denna “avgränsning” medför:

“negativa effekter på bebyggelseutvecklingen och därmed på förutsättningarna för utvecklingen av landsbygden och i förlängningen befolkningsutvecklingen och serviceutbudet.”

Även om byggnadsnämnden har rätt i konsekvenserna för “bebyggelseutvecklingen” (att det inte kommer att bli ett automatiskt ”ja” i fortsättningen) så är det bara för nämnden, och kommunen, att anpassa sig till lagen och till praxis. Byggnadsnämnden måste även inse att den positiva inställning den, och miljö- och hälsoskyddsnämnden, har till kommunalt VA kan ifrågasättas. Det är väl egentligen bara att titta på de 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter) som bräddades från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg förra året. (Se “VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

En av förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) var också att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Även detta visar att kommunen och byggnadsnämnden måste anpassa sig. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Lagen (LAV) säger också mycket tydligt i 9 §:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”

En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras om fastighetens VA-lösning kan ordnas genom enskilda anläggningar som alltså kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Det är för övrigt kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i Vattentjänstlagen. Det har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) slagit fast i en prejudicerande dom. (Se M 4976-19 och “VA: Kommunens bevisbörda”.)

När byggnadsnämnden i sitt remissvar skriver apropå Vänersnäs om fastighetsägare så tycks nämnden inte ta varken LAV eller MÖD i beaktande:

“Om fastighetsägare … investerar i nya enskilda avloppsanläggningar kan kommunen bli skyldig att lösa in dessa om ny bebyggelse tillkommer och kommunens skyldighet enligt 6§ LAV, att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang, inträder. Det skulle även drabba de enskilda fastighetsägarna ekonomiskt.”

Byggnadsnämnden sätter däremot fingret på en viktig, men öm punkt:

“Det är viktigt att analysera hur ansökningar om förhandsbesked och bygglov ska bedömas utifrån ett VA-perspektiv.”

Nämnden efterlyser, som jag uppfattar det, anvisningar och regler om hur den ska förhålla sig i sådana här situationer. Det får mig att tänka på den motion som Lena Eckerbom Wendel (M) väckte i kommunfullmäktige den 15 februari 2022 och det initiativärende som James Bucci (V) väckte i samhällsbyggnadsnämnden som var en upprepning av motionens yrkanden (se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”). Eckerbom Wendels och Buccis yrkanden syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.

Varken motionen eller initiativärendet har utretts eller behandlats än. Tvärtom, samhällsbyggnadsförvaltningen (Kretslopp och vatten) och de styrande partierna hävdade att dessa yrkanden stred mot lagen… 

Byggnadsnämnden ser slutligen risker eller möjligheter med att det kan komma krav på detaljplan i samband med att VA-frågan vid byggnation ska utredas. Det är en intressant fråga.

I den “gamla” Blåplanen står det:

”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”

Det står uttryckligen “innan VA byggs ut”… (Jag undrar om det gäller fortfarande.) Det kan också nämnas att redan den 12 maj 2021 beslutade ett enhälligt(!) kommunfullmäktige i samband med en återremiss i ärendet “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2” på Vänersnäs (se “KF: ÅTERREMISS!”):

“att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området”

Byggnadsnämndens funderingar i sitt remissvar har alltså ventilerats av politikerna. Så vitt jag vet har dock frågan om verksamhetsområden och detaljplan ännu inte utretts.

Byggnadsnämnden ställer en rad viktiga frågor kring vattentjänstplanen i förhållande till nämndens uppgifter angående bygglov och förhandsbesked. Frågorna måste få ett svar av samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden och i kommunens vattentjänstplan även om byggnadsnämndens utgångspunkt eller perspektiv inte är helt korrekt i förhållande till Vattentjänstlagen och Mark- och miljööverdomstolens prejudicerande domar.

Det finns mycket arbete kvar att göra innan kommunen kan fastställa en vattentjänstplan.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs