Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring
Det blev inte mycket till andhämtning efter ärendet om kommunens styrning och ledning. (Se “Händelserikt KF (1): Styr och ledning”.) Särskilt inte för ledamöterna i fullmäktige som återigen var tvungna att lyssna på Kärvling från talarstolen. Det handlade om ärende 3 – “Inriktning – fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”.
Den stora frågan var, skulle kommunfullmäktige (KF) besluta att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna utgick från Magnus Larssons alternativ – eller inte. (Jag har beskrivit de olika alternativen mycket utförligt i fyra bloggar med början i bloggen ”Sikhalls framtid avgörs (1)”.)
Egentligen var det inte så spännande, partierna hade visat vad de ansåg redan i kommunstyrelsen (KS). (Se “KS: Irriterat mellan S och M”.) Det var inget som hade hänt sedan dess som hade fått partierna att ändra åsikt. Särskilt inte i de styrande 
partierna, S+C+KD+MP. Tyvärr, de anser fortfarande att förvaltningens förslag är det bästa. De vill inte att Magnus Larsson ska få som han önskar.
Det som var annorlunda mot KS, det var att jag dristade mig till att ge en liten bakgrund till ärendet. Jag berättade om förköpet/expropriationen 2007 (se “Historien om Magnus Larsson”) och beslutet om detaljplanen 2015 (se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”). Och förordade naturligtvis återigen att ledamöterna skulle rösta på Magnus Larssons förslag, dvs alternativ 2 i handlingarna.
Benny Augustsson (S) hade på sätt och vis gett upp. Han yrkade inte på alternativ 1, han förstod att han skulle förlora den omröstningen. Augustsson yrkade dock på ett tillägg till alternativ 2. Det var samma tilläggsyrkande som i KS. Tilläggsyrkandet innebar att förutsättningen för de fastighetsrättsliga lösningarna var att detaljplanen blev antagen och vann laga kraft. Detaljplanen är fortfarande inte klar efter tämligen exakt 8 år och lär väl inte vara klar de närmaste åren heller…
Vänsterpartiet yrkade därför avslag på tilläggsyrkandet. Men det tunga argumentet var fortfarande, och återigen, att Magnus Larsson (hans namn nämndes aldrig i KF) kunde börja utveckla Sikhall om han ägde marken enligt alternativ 2, även utan detaljplan. Efter votering blev det också fullmäktiges beslut, Benny Augustssons tilläggsyrkande avslogs alltså. (Det kan noteras att Bo Carlsson (C) förklarade sig jävig och deltog inte i beslutet, precis som i KS.)
Kommunen har tagit ett steg framåt mot utvecklingen av Sikhall. Det är emellertid sannolikt att det är mer eller mindre en lång väg kvar att vandra innan kommunen får “tummen ur” och de fastighetsrättsliga lösningarna kan verkställas enligt KF:s inriktningsbeslut..
Det var inte slut på Vänsterpartiets anföranden. Nu väntade dagens längsta från talarstolen… Antagligen fanns det de som skruvade på sig i sina stolar när jag stegade fram mot talarstolen, men det var ett viktigt ärende. Och det var ett ärende som var resultatet av en motion som jag hade varit med och författat 2016 tillsammans med moderaten(!) 
Jonathan Axelsson. Det var dags för ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer”. (Även detta ärende har jag beskrivet ytterst noggrant i två bloggar, “KF: Sponsring och donationer 1” och “KF: Sponsring och donationer 2”.)
I KS (kommunstyrelsen alltså) fick jag inget stöd för mitt yrkande om återremiss och utvecklade därför mina tankar desto noggrannare i KF… (Se ovanstående bloggar, särskilt blogg nr 2.)
Efter mitt anförande yrkade Henrik Harlitz bifall till mitt förslag om återremiss. Dokumenten var inte fullödiga på något sätt menade han. Harlitz var mycket bestämd. Även Cecilia Prins (L) var framme i talarstolen, för första gången, och berömde både mitt och Harlitz inlägg. Hon stödde återremissen. Det var klokt, men en överraskning. I KS hade Peter Göthblad (L) inte gjort det. Göthblad hade för övrigt lämnat KF-sammanträdet vid det här laget och ersatts av partivännen Gunnar Henriksson.
Det var inga fler som yttrade sig. Det var förvånande. I en sådan här viktig fråga borde fler partier faktiskt bekänna färg, särskilt som de har en uppfattning som strider mot den som flera talare framför. Tycker jag. Det är absolut ett svaghetstecken, vad ska deras väljare tro och tycka? Ska man som folkvald ledamot bara sitta tyst och rösta? I sådana lägen begär jag alltid votering. Ledamöterna ska i varje fall få avge sina röster så att alla kan se var de står i frågan.
Därför begärde jag votering.
Till min förvåning så röstade även Sverigedemokraterna på mitt återremissyrkande. De hade nämligen inte heller stött förslaget i KS. Det innebar, tillsammans med Medborgarpartiets röster, att förslaget om återremiss antogs med 28 röster mot 23. Det var som vanligt oppositionen mot de styrande partierna. Och de styrande partierna förlorade igen…
Jag undrar hur Kristdemokraterna tänker som numera ingår bland de styrande partierna. De håller tyst och röstar som S+C bestämmer – och är med och förlorar var och varannan omröstning. Miljöpartiet är ju vana, och blir allt tystare – och mindre för varje val…
Fullmäktiges beslut innebär att förvaltningen får omarbeta sina förslag till “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Och jag vet inte hur det ska gå för det tredje dokumentet i paketet, “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen”, som kommunstyrelsen antog för två veckor sedan. Det hänger ihop med de två andra dokumenten och torde behöva omarbetas också.
Sedan får vi se hur slutresultatet av omarbetningarna blir. Ärendet har redan återremitterats av kommunstyrelsen 2021 av ungefär samma orsaker, utan att det hände särskilt mycket i texterna, snällt sagt. Förhoppningsvis förstår kommunstyrelseförvaltningen att det är allvar nu. Denna gång krävs skrivningar i dokumenten som lever upp till kommunfullmäktiges beslut 2018 när motionen antogs…
Jag ska avsluta denna blogg med att publicera motiveringen till den återremiss som KF beslutade om i onsdags. Orsaken är att det finns flera som läser bloggarna på mobiltelefonen och några har då svårighet att ladda ner och läsa pdf-filer. Du som inte har det kan ladda ner återremissen här.
Jag återkommer med resten av kommunfullmäktiges ärenden.
Och här motiveringen till återremissen på ärende 5, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer”.
===
Återremiss
Ärende 5 Utredning – Hantering av bidragsansökningar för marknadsföring, evenemang och sponsring
De tre dokumenten – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen” – är resultat av en motion skriven i september 2016 av Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V).
Dokumenten är stringenta och uppdaterar och tydliggör kommunens policy och regler på de berörda områdena. Dokumenten svarar bra mot motionens syfte och yrkanden. Det finns emellertid några viktiga avsnitt där det skulle behövas en fördjupad utredning för att dokumenten ska bli fullständigare och täcka in fler aspekter. Dokumenten svarar inte fullt ut på kommunfullmäktiges uppdrag i beslutet från den 28 mars 2018.
I motionen lades stor vikt vid transparens och öppenhet. Som det står i förslaget till riktlinje, 3:3, “ett sponsorförhållande ska präglas av öppenhet och får inte arrangeras så att allmänhetens möjligheter till granskning försvåras”. Det skulle behöva utvecklas hur t ex information ska nå allmänheten kring vad det finns för bidrag att söka och varför, vilka föreningar och evenemang som har fått bidrag, hur ansökningarna såg ut, hur mycket pengar som delades ut och varför, samt vilka resultat uppföljning och utvärdering gav. Det finns förslag i motionen på vad som bör offentliggöras på ett tydligt och transparent sätt. Det räcker inte att det redovisas i en nämnds verksamhetsberättelse. Det bör utredas om det inte vore lämpligt att sådana här uppgifter publiceras på kommunens hemsida.
Det bör även utredas vidare hur dokumenten ska bli tydligare om vilka som kan fatta beslut om sponsring och bidrag. Det står i ovanstående punkt 3:3 att “sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”. Samtidigt står det i punkt 3:2 att “beslut om sponsring kan delegeras”. Det här kan tyckas vara motsägelsefullt och bör tydliggöras. Det är viktigt att en nämnd eller styrelse fattar beslut så att inte enskilda politiker och tjänstepersoner drabbas av illasinnade rykten och förtal.
Det saknas riktlinjer kring uppföljning och utvärdering. I riktlinjerna, punkt 11, står det att “Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.” Det är allt som står om uppföljning och utvärdering. Det saknas med andra ord helt formella krav på hur detta ska gå till. Det torde innebära en betydande svaghet och brist vid en analys av effekterna av hur föreningar har använt skattebetalarnas pengar, det må handla om sponsring, donationer, marknadsföring eller evenemang. Hur vet kommunen att de olika ekonomiska bidragen har uppnått sitt syfte? I både policyn och riktlinjerna slås det fast att “sponsringen ska ge 
Vänersborgs kommun ett mervärde i form av stärkt varumärke”. Hur får man reda på detta om det inte görs någon formell och ordentlig utvärdering?
Vänersborg 17 maj 2023
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Händelserikt KF (1): Styr och ledning
Det var ett långt och händelserikt sammanträde med kommunfullmäktige (KF) igår onsdag. Mötet avslutades inte förrän kl 22.40. Då hade det varit flera ajourneringar och voteringar.
Det mest långdragna ärendet, och det med flest ajourneringar, var det första ärendet på den digra dagordningen – “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Det var också en överraskande utgång. Igen.
Det fanns två förslag. Det ena hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen och stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det andra förslaget hade författats och lämnats av M+L. Förslagen har diskuterats länge fram och tillbaka, återremitterats, omarbetats och diskuterats igen. Men om sanningen ska fram så har det kanske inte varit så mycket till samtal mellan “blocken”, de har mest ägnat sig åt “tuppfäktning” vad jag förstår. Och det trots att ärendet var uppe på sammanträdet i februari och återremitterades, på förslag av V, just för att ge tillfälle för de två blocken att komma överens om ett förslag som alla kunde stå bakom. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.)
Hur som helst, debatten började lugnt och avvaktande. Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Han yrkade inget till en början, mer än att det skulle bli en ajournering. Lena Eckerbom Wendel (M) förde motförslagets talan, dvs förslaget från M+L. Hon var också på sin vakt. 
Även Benny Augustsson (S) och några andra sa några ord, men inte mycket av vikt. Det var nog så att de väntade på Vänsterpartiet… Det var naturligt eftersom alla partier hade tagit ställning till förslagen i kommunstyrelsen (KS), alla utom Vänsterpartiet. Och det betydde att det stod 23-24 mellan de två förslagen inför en eventuell votering. Vänsterpartiets fyra röster skulle avgöra utgången… (Det krävs 26 röster för en majoritet i KF.)
Ajourneringen närmade sig, men vad skulle diskuteras under pausen om inte Vänsterpartiet lade korten på bordet? Det var dags. Det var undertecknad Kärvling som fick uppdraget att företräda Vänsterpartiet.
Jag berättade att Vänsterpartiet inte hade enats om ett förslag. Vi skulle rösta olika, och det kändes att spänningen i församlingen steg… Det här var dock inget tecken på “splittring” eller “svaghet” i partiet menade jag vidare. Tvärtom, det var en styrka. Samtliga ledamöter hade kämpat och satt sig in i underlaget – och helt enkelt kommit till olika slutsatser. Vi har ingen gruppledare eller auktoritet som talar om hur de enskilda ledamöterna ska rösta.
Sedan redovisade jag min ståndpunkt. Min röst skulle läggas på förslaget från M+L. Den stora stötestenen i de styrande partiernas förslag var enligt min mening den så kallade “politiska plattformen”.
Den beskrivs så här i de styrandes förslag till riktlinjer för styrning och ledning:
“Politisk plattform är en sammanfattning av de områden som den styrande politiska ledningen vill prioritera under den kommande mandatperioden och utgör en utgångspunkt för inriktningsmålen. Den politiska plattformen utgör en strategisk inriktning för kommunens nämnders arbete med att konkretisera inriktningsmål till utformningen av förväntade resultat.”
Jag menade att kommunfullmäktige inte kan tvinga något parti att utarbeta en sådan plattform, och vad skulle fullmäktige göra om ett styrande parti vägrade? Ingenting. Och vidare, om KF antar en plattform så gäller den ju hela kommunen, även oppositionspartierna. Som dessutom har majoritet i KF denna mandatperiod. Och tänk om Sverigedemokraterna, hemska tanke, sa jag och fick onda blickar 
från SD-håll, skulle styra Vänersborg nästa mandatperiod. Då blir ju SD:s plattform kommunens politiska plattform, och därmed också Vänsterpartiets och de andra partiernas plattform… Det tycktes vara ett argument som fick även de styrande att tänka till. Vi har vidare, fortsatte jag, hamnat i den situationen i KF ett flertal gånger att ett parti i slutomröstningen om budgeten (efter att partiets egna budgetförslag röstats ner) röstat på det näst bästa (eller minst dåliga) förslaget. Kan man göra det i fortsättningen om det innebär att man då också röstar på ett annat partis politiska plattform? Och att plattformen skulle vara en “inriktning” för nämndernas arbete, där oppositionen just nu också har majoritet – det skulle aldrig komma på fråga.
Spänningen steg ytterligare. Det betydde att det bara fattades en röst för att M+L-förslaget skulle få majoritet – och det var tre vänsterpartister kvar som skulle rösta. Var det sannolikt att alla tre skulle rösta på förslaget från de styrande partierna?
Nu hade alla partier något att diskutera under ajourneringen…
Efter ajourneringen gick Kenneth Borgmalm (S) upp i talarstolen och ändrade de styrande partiernas förslag. Den politiska plattformen ströks helt i deras förslag till “Riktlinjerna för styr och ledning”.
Det innebar att jag återigen begärde ordet. Med den ändringen skulle jag kunna acceptera de styrandes förslag. Det var ju nu nästan en kopia på förslaget från M+L… Jag vädjade dock till de båda “blocken” att komma överens om ett enda förslag så att alla partier i hela fullmäktige kunde enas. Varför bråka om de skiljaktliga små detaljerna som återstod i förslagen?
Henrik Harlitz (M) tyckte att de styrandes kompromisslösning var att visa mod. Han begärde ytterligare en ajournering. Harlitz antydde ganska tydligt att Moderaterna skulle kunna tänka sig en kompromiss.
Det blev en lång ajournering. Och det blev en hel del samtal partierna emellan. Det samtalades till och med mellan socialdemokrater och moderater.
När fullmäktige återigen samlades efter en timme yrkade Harlitz på en återremiss. Tanken var, menade han, att partierna på ett särskilt möte skulle komma överens om ett gemensamt förslag till nästa sammanträde.
Det skulle räcka med 1/3 av rösterna för en återremiss. Och det blev återremiss med röstsiffrorna 28-23, en majoritet alltså. (Vänsterpartiets ledamöter röstade för återremiss.) De styrande röstade mot en återremiss, men det var nog bara ett spel för galleriet. De visste ju att det skulle bli återremiss hur som helst.
Och nu ska partierna som står bakom de båda förslagen samlas för att försöka komma överens om ett gemensamt förslag. Och faktiskt, det var Vänsterpartiets motiv till att yrka återremiss redan på fullmäktige den 15 februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Nu skulle det äntligen bli av.
Det kändes som en seger för hela kommunen.
Det hände mycket mer på det långa fullmäktigesammanträdet. Det återkommer en trött bloggare till vid ett senare tillfälle.
Anm. Du kan läsa om fler av kommunfullmäktiges ärenden i bloggen ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.
Nyhet: Länsstyrelsen ger Magnus tillstånd
Den 21 november 2007 beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att förköpa/expropriera delar av Magnus Larssons fastigheter i Sikhall. I förköpet ingick Sikhalls magasin.
Magasinet är vackert beläget på en liten udde vid Sikhallsviken i Vänern. Det ligger med, som Länsantikvarie Margareta Hallin skrev år 1985:
“utsikt mot Halle- och Hunneberg som bildar en blå bakgrund och ger liv åt den även i övrigt vackra landskapsbilden.”
Sikhalls Magasin förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Länsstyrelsen skrev i byggnadsminnesförklaringen bland annat:
“Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. … Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller.”
Syftet med byggnadsminnesförklaringar är nämligen att värna och slå vakt om viktiga delar av vårt kulturarv för kommande generationer. (Se “Sikhalls magasin 1: Byggnaden”.)
Expropriationen/förköpet innebar att Vänersborgs kommun också tog över det nyttjanderättsavtal som Stiftelsen Sikhalls Magasin hade med Magnus Larsson. Det var viktigt, skrev kommunen, eftersom byggnaden:
“bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt”
Och då var Vänersborgs kommun tydligen den rätte ägaren till magasinet… Därför var det nödvändigt att kommunen också förköpte denna del av Magnus Larssons fastighet. Tyckte kommunen… Fullmäktige misstänkte nämligen att Larsson inte skulle vårda kulturminnet utan låta byggnaden förfalla – och sannolikt även privatisera marken. Det sa i varje fall vissa politiker och tjänstepersoner. (Jag har beskrivit ovanstående “processer” i ett stort antal bloggar. Se “Historien om Magnus Larsson” och “Sikhalls magasin”.)
Vi vet alla vad som har hänt med Sikhalls magasin sedan 2007. Stiftelsen Sikhalls Magasin hade inte de ekonomiska muskler som krävdes för att sköta och underhålla magasinet. Det blev till slut ohållbart att använda magasinet. Det var fuktskador, väggen mot sjön såg ut att falla ihop och taket var på väg att rasa in. Hela magasinet förföll och till slut blev det inte tillåtet att gå in i byggnaden.
Vänersborgs kommun lyfte inte heller ett finger för att rädda och bevara den gamla anrika byggnaden för framtiden. Det betydde i praktiken inte någonting att magasinet var “värdefullt från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt”. Det var tydligen bara något kommunen skrev för att rättfärdiga att den exproprierade marken från Larsson…
Det behövde hända något drastiskt med magasinet. Och det insåg Stiftelsen Sikhalls Magasin också.
Den 26 september 2022 beslutade Stiftelsen Sikhalls Magasin enhälligt på ett styrelsemöte att:
“överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”
Magnus Larsson spillde ingen tid. Han började tämligen omgående att röja upp på marken utanför magasinsbyggnaden. Han fortsatte röja även inne i magasinet, lagade och fixade. Det börjar också hända en hel del med inredningen till magasinet. Och snart kunde förbipasserande se att det lyste i magasinets fönster.
Magasinet är ett byggnadsminne med ett kulturhistoriskt värde. Därför måste Larsson ha tillstånd för det mesta som måste göras. Han har redan fått tillstånd för att åtgärda läckaget i taket, men det behövs åtgärder inomhus och för att göra magasinet mer tillgängligt.
Igår, tisdag den 16 maj, fick Magnus Larsson ett glädjande besked från Länsstyrelsen:
“Länsstyrelsen ger med stöd av 3 kap 14 § lagen (1988:950) kulturmiljölagen er tillstånd att utföra exteriöra och interiöra åtgärder på byggnadsminnet Sikhalls Magasin.”
Länsstyrelsen ger tillstånd för allt som Magnus Larsson vill göra och åtgärda på magasinsbyggnaden. Det här har Larsson fått tillstånd att göra:
“Interiört byts en trapp samt att ett tidigare befintligt vilplan återställs, vilket gör trappan säkrare. Ny trapp och steg görs i fura. I nedre trappen monteras nya handledare likt befintliga i övre trapplöp. Dessutom byts golvet i köket samtidigt som höjdavvikelsen på ca 40 mm riktas upp till tjänlig arbetsyta. Nytt material blir gran lika befintligt som ytbehandlas genom såpskurning (eller efter de hygienkrav som ställs). Beslut om ytbehandling tas i samråd med antikvarisk medverkan.
Därutöver sker putslagning och underhåll av vissa fönster – där rötskadade bågar/karmar och spräckta fönsterglas ses över och byts.
Exteriört anläggs en serviceväg som ökar tillgängligheten till byggnaden. Strandskoning görs i sten som liknar det som idag finns i vattenbrynet. Plats, utsträckning och utförande sker i samråd med antikvarisk medverkan.
Äldre delar av den befintliga trappan som inte återanvänds sparas på vinden eftersom delarna, utöver det kulturhistoriska värdet, även har ett pedagogiskt värde.”
Länsstyrelsen tror på Magnus Larsson. Den bedömer att det föreligger särskilda skäl för de åtgärder som han vill vidta. De:
“ökar tillgängligheten till byggnaden och … är förenliga med bevarandet av byggnadsminnets kulturhistoriska värde.”
Länsstyrelsen avslutar tillståndet med att skriva:
“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”
Länsstyrelsen tycks ha en helt annan uppfattning än Vänersborgs kommun. När Magnus Larsson presenterar planer för magasinet för kommunen så befarar kommunen alltid det värsta:
“Förvaltningarna har inte tagit ställning till förslaget då detta kan innebära en påtaglig skada på byggnadsminnet. … En utökning av fastigheten skulle kunna medföra en risk att området inte hålls tillgängligt [för allmänheten].”
Det handlar emellertid om andra åtgärder än de som Magnus Larsson har fått tillstånd från Länsstyrelsen om. Men kommunen har en tendens att till skillnad från Länsstyrelsen instinktivt se negativt på Larsson och hans planer.
Ikväll ska kommunfullmäktige fatta ett inriktningsbeslut om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. (Se “KS: Irriterat mellan S och M”.) De styrande partierna (S+C+KD+MP) är av någon anledning mycket kritiska och negativa till Larsson och utveckling i Sikhall. Det finns de som hävdar att det viktigaste för Larsson är att han får tillbaka sin fastighet, dvs den som kommunen förköpte/exproprierade 2007. Och att utveckling av Sikhall är mindre viktigt för honom. Talar inte Larssons engagemang och åtgärder på och i magasinet ett annat språk?
Det tycker i varje fall Länsstyrelsen:
”Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”
Snart kommer Sikhallsborna att se byggnadsställningar resas vid Sikhalls Magasin.
Nej till landsbygden?
För drygt ett år sedan, den 8 april 2022, skrev jag en motion med yrkandet att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Tanken hade väckts efter ett besök i Brålanda.
Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i t ex Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Länsstyrelsen ger dessutom stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare och dessutom har flera kommuner i vår närhet landsbygdsutvecklare
En landsbygdsutvecklare kan fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Landsbygdsutvecklaren kan fungera som projektledare och samordnare. Vidare som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Jag har beskrivit det mer i detalj i motionen. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Behandlingen och svaret på motionen gör mig besviken. Hade svaret varit att kommunen har det kärvt med pengar just nu, så hade jag kunnat förstå det. Men det är inte motiveringen till förslaget om avslag.
Överlag reagerar jag, återigen, på att beskrivningarna i svar och yttranden från förvaltningen inte låter politikerna göra, så att säga, egna fria val. Slutsatserna tycks vara bestämda redan innan motiveringarna skrivs och sedan letar man bara argument som talar för dessa slutsatser. I det här svaret finns t ex inget positivt med en landsbygdsutvecklare. Istället borde motionssvar, yttranden osv beskriva och förklara för- och nackdelar med olika alternativ. Sedan är det upp till politikerna att prioritera och bestämma sig.
I motionssvaret står det att:
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Det finns vad jag vet inga politiker som har varit med och gjort det valet. De som bor på kommunens landsbygd var nog inte heller med.
Ett av de viktigaste argumenten i underlaget för att avslå motionen verkar vara:
“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”
Det tål att upprepas. Inkluderingen och arbetet sker av sig självt eftersom det är så kommunen ser ut geografiskt…
Med andra ord, allt sker automatiskt. Det finns en landsbygd innanför kommungränsen och då bara det händer. Vilket kan få en att ställa frågan varför andra kommuner i Sverige har landsbygdsutvecklare eller varför det har inrättats ett Landsbygds- och infrastrukturdepartement i regeringen. Jag menar, det finns ju en landsbygd inom Sveriges gränser, och då borde väl landsbygden med samma resonemang inkluderas automatiskt…?
Det andra tunga argumentet är att kommunen gör allt redan. Därför behövs det ingen landsbygdsutvecklare… Fast å andra sidan, skulle man kunna säga att sker det så mycket i Vänersborgs kommun för landsbygden borde det kanske finnas någon som samordnar, leder och prioriterar allt som görs.
Och visst görs det bra saker för landsbygden i kommunen. Jag menar inget annat. Det fattas väl bara, med alla de politiker från landsbygden som sitter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling. Och alla kommunalråd vi har haft på 10-talet från bygderna kring Frändefors och Brålanda.
Jag tror dock inte att alla invånare på landsbygden upplever det som att kommunen gör tillräckligt för landsbygden. Har inte alla som sitter i kommunfullmäktige hört från invånare på landsbygden att de undrar vad de får för skattepengarna? I dagarna har det hörts från Vargön, om Hallevibadet, och senast från Vänersnäs, där namnlistor cirkulerar om att få tillhöra Grästorp.
Även om det görs bra saker för landsbygden i kommunen, i underlaget räknas upp flera bra saker, så finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna göras ännu bättre.
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Så står det i motionssvaret. Vem har valt…? Hur och när?
Jag gör valet att yrka bifall till en specifik tjänst för landsbygdsutveckling.
PS. Kommunfullmäktige har tidigare avslagit en motion som också handlade om landsbygdsutveckling. Det var min motion om kartläggning av obebodda hus, se “Betraktelse över avslagen motion”. Då gick ingen i fullmäktige upp i talarstolen och argumenterade mot motionen. Fullmäktige avslog motionen utan att muntligt förklara varför. Vi får se om någon politiker säger något denna gång – nu på onsdag.
Viktiga ärenden på KF (17/5)
Det är två sammanträden kvar med kommunfullmäktige innan “sommarlovet”. Båda sammanträdena innehåller ärenden som är mycket viktiga. I juni ska det fattas beslut om budgeten för 2024, och det är ju naturligtvis det absolut viktigaste beslutet. Men studera den här dagordningen för onsdagens sammanträde, den 17 maj. Det är en hel del mycket både viktiga och intressanta ärenden:
Flera ärenden känns sannolikt igen. De har varit uppe i kommunstyrelsen och då har jag berört några av dem. Det gäller t ex styrning och ledning av kommunen. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”, “Om KS 29/3 (1/2): Styrning” och “KS: Irriterat mellan S och M”.) 
Jag har också “berört” Sikhall… (Se t ex “Sikhalls framtid avgörs”.) För att inte tala om ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen”. I detta ärende har jag skrivit flera bloggar, se t ex den senaste bloggen “KF: Sponsring och donationer 2”.
Jag kan för övrigt konstatera att ”sponsringsbloggen” har gett upphov till en rad DM, dvs meddelanden på FB Messenger. Namn nämndes, föreningar namngavs, kopplingar mellan tjänstepersoner i kommunen och föreningar avslöjades. Det handlade om både Aqua Blå och ljusfestivalen. Jag har ingen aning om dessa “rykten” stämmer, jag kan bara konstatera att, som det står i förslaget till “Riktlinje för sponsring och donationer”:
“sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”
Det var beklämmande att majoriteten i kommunstyrelsen inte tyckte att det var läge att skriva riktlinjer som kan leda till att sådana misstankar undanröjs, t ex att 
besluten om kommunala bidrag fattas i en nämnd av nämndens ledamöter och att alla beslut offentliggörs på kommunens hemsida. Och notera då att det också skulle gynna tjänstepersoner. De skulle inte behöva utsättas för felaktiga rykten och beskyllningar. Istället tillåter de styrande partierna tillsammans med liberaler och sverigedemokrater att sådana här allvarliga rykten, och misstankar, ska få fortsätta att frodas bland föreningar och allmänhet. Det är inte schysst mot någon. (Se vidare “KF: Sponsring och donationer 2”.)
Det är på gång att bildas ett nytt kommunalt aktiebolag, Halle- och Hunneberg AB. Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upplösas och deras verksamheter ska ingå i det nya aktiebolaget. Det har jag också skrivit om förut och nu är frågan uppe i kommunfullmäktige igen. Denna gång med “skarpare” beslut, de tidigare planerna ska nu bli verklighet. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb”.)
Kommunfullmäktige ska anta en Naturvårdsstrategi. Det är flera dokument i strategin och det framgår inte riktigt vad det är fullmäktige ska besluta om. I en av handlingarna, i Naturvårdsplanen, står det nämligen att det bara är just Naturvårdsplanen som är föremål för beslut. (Tillägg 17/5. När jag skrev denna blogg hade jag fått tag i en äldre version av 
Naturvårdsplanen. Planen bytte senare namn till Naturvårdsstrategi. Och det är enbart den som KF ska fatta beslut om. Jag har nu också uppdaterat texten utifrån den gällande strategin.)
Naturvårdsstrategin är tänkt att bli en viktig del av kommunens miljöarbete. Den är en sammanställning av kända naturvärden och kommer därför att bli ett viktigt planeringsunderlag. Strategin innehåller prioriteringar och riktlinjer för hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till befintliga naturvärden och även ett antal prioriteringar.
Prioriteringarna beskriver vad:
“kommunen behöver göra för att nå uppsatta miljömål och skapa ett hållbart samhälle.”
Kommunens prioriteringar är:
- “Kommunen ska aktivt arbeta med ekosystemtjänster och blågrön infrastruktur för en långsiktig och hållbar utveckling”
- “Naturligt förekommande naturtyper och arter i kommunen ska bevaras och utbredningen av invasiva främmande arter ska minska”
“Förutsättningar för en hög biologisk mångfald i kommunens vattenmiljöer ska stärkas”- “Kommunen ska bevara och utveckla skyddsvärda träd”
- “Ytan kommunalt skyddad natur ska öka”
- “Tillgängligheten till naturområden och kunskap om naturen ska öka i kommunen”
Naturvårdsstrategin är som jag ser det ett mycket bra och välarbetat dokument. Och alla politiker är sannolikt överens. Det är bara ett stort problem – när dokumenten/“teorin” ska omsättas i verkligheten/“praktiken”, då prioriteras t ex boende och ekonomi alltid framför miljön. Som t ex på Mariedal Östra och Kindblomsvägen…
Det finns emellertid en sak som jag inte förstår – varför har den lilla skogsdungen och “slyskogen” i Sikhall i ett av underlagen fått beteckningen naturvärdesklass 2, 
vilket innebär ett högt naturvärde… Den naturvärdesklassning som föreslogs av företaget Calluna 2019 var den lägsta…
Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. (Se “DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!”.)
Kommunfullmäktige ska anta en ny bolagspolicy för kommunen, och det är väl bra att alla styrdokument uppdateras.
Moderaterna har skrivit en motion om ökad trygghet. Den gav upphov till viss ordväxling och hårda ord i kommunstyrelsen. (Se “Irriterat mellan S och M”.) Min uppfattning om själva motionen är nog att den slår in öppna dörrar och att den så att säga flyter in i polisens uppgifter. Därför kan jag nog tänka mig att rösta för avslag.
Moderaten Dan Åberg har skrivit en motion om att en cirkulationsplats (rondell) ska projekteras och anläggas vid korsningen norr om Dalbobron, vid infarten till Blåsut/Öxnered.
Det är en trafikfarlig korsning, helt klart. Problemet med motionen är dels kommunens just nu dåliga ekonomi och dels att korsningen ansluter till Trafikverkets väg 2050/Frändeforsvägen. Det betyder att kommunen inte är ensam väghållare. Åtgärden behöver därför utredas vidare anser förvaltningen. Jag är benägen att hålla med. Men, borde man åtminstone inte kunna sätta upp trafikkameror så länge?
Demokratiberedningen föreslår att invånare som lämnar medborgarförslag ska få tillfälle att presentera dem muntligt inför kommunfullmäktige. Det låter som en bra idé.
Kommunfullmäktige har fått två medborgarförslag denna gång. De ska dock inte beslutas utan remitteras till någon nämnd för utredning. Den ena handlar om att anlägga:
“en liten basketplan vid närheten av bouleplanen nere vid gatuenheten. Bara en korg så att man kan spela streetbasket mot varandra.”
Det är ett bra förslag tycker jag, men varför inte en plan med två korgar…?
Det andra medborgarförslaget föreslår en tillfällig åtgärd för pendlare under tiden som järnvägsbron renoveras. Varför inte, anser förslagsställaren:
“förlänga sträckan för buss 65 till Onsjö.”
Jag tror att förslagsställaren borde ta buss 65 från Korseberg/Onsjö till järnvägsstationen i Trollhättan istället, och ta tåget därifrån till Göteborg… (Eller buss 64 till Korseberg och byta där till buss 65.)
Det är som vanligt också en del valärenden. Och så ska min motion om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare behandlas. Den tänkte jag skriva en egen 
blogg om.
Kommunfullmäktige sammanträder alltså nu på onsdag kl 18.00. Alla kan närvara i den nya möteslokalen i kommunhuset eller titta hemifrån på kommunens webb-TV – klicka här.
KF: Sponsring och donationer 2
Anm. Fortsättning på bloggen “KF: Sponsring och donationer 1”.
På det senaste sammanträdet med kommunstyrelsen den 3 maj så behandlades de tre dokumenten “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. De två första går vidare till kommunfullmäktige den 17 maj.
De flesta politiker verkar ha tröttnat på hela ärendet eller också bryr de sig inte. Jag vet inte. De röstade i varje fall “nej” till mitt återremissyrkande i kommunstyrelsen och “ja” till dokumenten. Moderaterna stödde emellertid mitt förslag till återremiss. Det framfördes inga argument i sak till varför majoriteten tyckte dokumenten var bra. Det enda som framfördes var att det var viktigt att beslut om bidragspengar kunde gå snabbt…
Dokumenten kring sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag har uppdaterats en del sedan sist. De har blivit bättre. Så 
har det kompletterats med att ansökningar om kommunala bidrag ska vara kopplade till:
“kommunens vision och aktuella inriktningsmål”
Flera viktiga punkter i motionen, som kommunfullmäktige faktiskt beslutade om den 28 mars 2018 (se “KF: Sponsring och donationer 1”) och som jag sedan påpekade skriftligt i KS (=kommunstyrelsen) 2020, är fortfarande inte fullt ut tillgodosedda. Det är något anmärkningsvärt, eftersom KS lade stor tyngd på “kraven” när den beslutade om en återremiss den 2 juni 2021.
Ska man vara snäll så kan man säga att bra dokument kan bli ännu bättre. Vill man spetsa till det så – dokumenten är ofullständiga och inget i sak har hänt med dem sedan januari 2020…
I motiveringen till min återremiss i förra veckans KS (kan laddas ner här), och som jag också tänkte lämna in på onsdagens KF, möjligtvis något omarbetad, uttryckte jag det så här:
“Dokumenten är stringenta och uppdaterar och tydliggör kommunens policy och regler på de berörda områdena. Dokumenten svarar bra mot motionens syfte och yrkanden. Det finns emellertid några avsnitt där det skulle behövas en fördjupad utredning för att dokumenten ska bli ännu bättre.”
Det är framför allt tre saker i dokumenten som borde ha “utvecklats”.
Motionen, liksom både KF och KS, lade stor vikt vid transparens och öppenhet. I “Riktlinje för sponsring och donationer” står det, punkt 3:3:
“ett sponsorförhållande ska präglas av öppenhet och får inte arrangeras så att allmänhetens möjligheter till granskning försvåras”
Det är ett helt riktigt konstaterande och i linje med fullmäktiges uppdrag. Problemet är emellertid att det skulle behöva utvecklas i dokumenten. Hur ska information nå allmänheten kring t ex vad det finns för bidrag att söka och till vilka ändamål, vilka föreningar och evenemang som får och har fått bidrag, hur ansökningarna såg ut, hur mycket pengar som kommunen delade ut och till vem och till vad, samt vilka resultat uppföljning och utvärdering gav?
Det enda som står kring transparens och öppenhet är punkt 11, och den formuleringen är faktiskt ny:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Den öppenhet som ska prägla hela hanteringen av pengar och möjlighet för allmänheten att granska faller som jag ser det platt till marken. Anser verkligen fullmäktige att kommunen “präglas av öppenhet” när den hänvisar invånarna till att läsa alla nämnders verksamhetsberättelser för att få information?
Som jag ser det är detta snarast ett sätt att dölja t ex ett sponsorförhållande, tillgången till information försvåras. Det är ju faktiskt så att inte ens alla politiker läser alla nämnders verksamhetsberättelser. Om man sedan tar det ett steg vidare. Vad ska en läsare av en verksamhetsberättelse göra om hen upptäcker någon tveksamhet eller felaktighet? Ska personen överklaga till förvaltningsrätten? Antagligen har ett beslut om sponsring eller 
bidrag vid det tillfället redan vunnit laga kraft…
Som det är nu och som det sannolikt kommer att fortsätta vara så är det inte helt lätt att få information. Som exempel. Jag ställde den 14 februari i år följande frågor till kommunstyrelseförvaltningen när jag i diariet hade upptäckt att IBK Vänersborg hade fått marknadsföringsbidrag från kommunen:
- IFK resp IBK Vänersborg får marknadsföringsbidrag från kommunen. Jag undrar om det finns några andra föreningar som får detta marknadsföringsbidrag?
- Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få marknadsföringsbidrag?
- Hur vet föreningarna att kommunen delar ut marknadsföringsbidrag och att det går att söka? Hemsidan?
- Hur finansierar kommunen marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det i ”potten”?
Jag har inte fått några svar på mina frågor trots tre påminnelser…
De nya reglerna blir i praktiken lika slutna och “gömda” som idag. Den bristande öppenheten och svårigheten att granska kommunens hantering av sponsring och bidragspengar kommer att fortsätta. Och det är synd – och onödigt.
Kommunens hemsida och andra sociala medier, t ex Facebook, är viktiga och idag den naturliga informations- och kommunikationskanalen med föreningar och invånare. Det vore enkelt att nyttja dessa kanaler för öppenhet och transparens. Det sägs emellertid ingenting om hemsida eller sociala medier i de tre dokumenten.
Motionen betonade att det skulle bli tydligt vilka nämnder och politiker/tjänstepersoner som ska kunna fatta beslut om sponsring och bidrag. 
Och i samma punkt, 3:3, i riktlinjerna uppfattades detta rätt. Det står:
“sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”
Det är oerhört viktigt att allmänheten inte ens ska kunna få anledning att misstänka att det inte har gått rätt till när kommunen delar ut bidrag av olika slag. Som jag vet att invånare har och har haft synpunkter på. Men formuleringen i riktlinjen är till intet förpliktigande. I punkt 3:2 står det nämligen:
“beslut om sponsring kan delegeras”
Och då är vi där igen. Enskilda politiker och tjänstepersoner ska alltså kunna fatta beslut på egen hand. Då uppkommer lika säkert som “amen i kyrkan” en “risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”. Min åsikt är att enskilda politiker eller tjänstepersoner inte ska fatta beslut om sponsringspengar eller andra kommunala bidrag av sådant här slag.
Det var när jag nämnde detta i kommunstyrelsen som argumenten haglade om hur viktigt det var att föreningar och andra skulle kunna få snabba besked från kommunen. Nämndmöten skulle inte hinnas med… Jag skojar inte, flera ledamöter i kommunstyrelsen framförde detta argument. Pengar kunde med andra ord delas ut lite på lösa boliner och lite hipp som happ, bara det gick fort. Det är svårt att låta bli att undra varför vi har en kommunstyrelse eller kommunfullmäktige och inte bara låter kommunstyrelsens ordförande fatta alla beslut… Snabbt och lätt…
Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ordförande har för övrigt av tradition beviljat pengar till olika föreningar och evenemang. Det var en av orsakerna till att Jonathan Axelsson och jag skrev motionen. Det var nämligen flera invånare som hade synpunkter på detta. Vi tyckte att det var oerhört viktigt att flera personer, att politiker i en nämnd fattade protokollförda beslut.
Det saknas också regler kring uppföljning och utvärdering. Tidigare citerade jag punkt 11 i riktlinjerna:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Punkten är alltså helt ny och den täcker inte bara transparensen och öppenheten utan är också ett svar på kommunstyrelsens “krav” på uppföljning och utvärdering. Punkten upprepas för övrigt i policyn medan den saknas helt i reglerna. Det här är alltså allt som står om uppföljning och utvärdering i dokumenten.
Det saknas med andra ord helt formella krav på uppföljning och utvärdering. Det torde innebära en betydande svaghet och brist vid en analys av effekterna av hur föreningar har använt skattebetalarnas pengar, det må handla om sponsring, donationer, marknadsföring eller evenemang. Hur vet kommunen att de olika ekonomiska bidragen har uppnått sitt syfte?
I både policyn och riktlinjerna slås det t ex fast att:
“Sponsringen ska ge Vänersborgs kommun ett mervärde i form av stärkt varumärke.”
Det är ju en tämligen meningslös utsaga om det inte görs någon formell och ordentlig utvärdering.
Det finns ytterligare funderingar på de tre dokumenten.
Varför gäller “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” bara kommunstyrelsen och inte kommunens alla nämnder? Eller finns det inga evenemangs- och marknadsföringsbidrag hos andra nämnder? Det framgår inte. Däremot står det i riktlinjerna, punkt 3:2, att:
“Beslut att sponsra eller godkänna att ta emot sponsring av kommunal verksamhet ska fattas av berörd nämnd eller styrelse.”
Kommunstyrelsen ska enligt reglerna bestämma en årlig budget för evenemangs- och marknadsföringsbidrag, men andra nämnder? Eller hade de inga sådana pengar?
En annan fråga. Hur kan kommunen undvika risken att det blir “först till kvarn” som gäller vid ansökningarna. I motionen skrev Axelsson och jag att det borde finnas:
“två eller tre fasta ansökningsdatum för evenemangs- och marknadsföringsbidrag per år i syfte att kunna prioritera de ansökningar som bedöms leda till bäst effekt utifrån bestämda kriterier”
Till sist. Jag vet att det finns många synpunkter från bland annat föreningslivet om hur kommunen sköter sina egna evenemang. Punkt 10 i riktlinjerna tar upp detta:
“Vänersborgs kommun har ett flertal egna evenemang som arrangeras till exempel Aqua Blå och Oktobermarknaden. Dessa större kommunala evenemang som ska samfinansieras av flera nämnder ska anges i Mål- och resursplanen.”
Det är allt som står och jag tror knappast att alla föreningarna är helt tillfreds med enbart denna formulering…
Det är många frågor och frågetecken och det ska noteras att ingen politiker svarade på eller kommenterade dessa i kommunstyrelsen. Kanske gör de det nästa vecka i kommunfullmäktige…
Det ser ut som en majoritet i fullmäktige tänker godkänna de aktuella dokumenten kring de olika typerna av kommunala ekonomiska bidrag. Det är synd att dessa viktiga dokument då inte är fullständiga…
Anm. De tre dokumenten kan laddas ner här: “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.
KF: Sponsring och donationer 1
På onsdagens kommunfullmäktige ska det fattas beslut om två nya kommunala dokument – “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Kommunfullmäktige ska också ge:
“kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamheter, som senare ska antas av kommunfullmäktige”
Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 3 maj. Då uttalade sig majoriteten i kommunstyrelsen positivt till dokumenten och beslutade dessutom att anta “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Så stod det i varje fall i protokollet, men kan det stämma? Bör inte kommunfullmäktige ta de andra två dokumenten först?
I kommunstyrelsen argumenterade jag mot hela beslutsförslaget och yrkade istället på en återremiss. Det framfördes bara ett enda argument från majoriteten – det var viktigt att besluten om pengar till t ex sponsring och marknadsföring kunde fattas snabbt…
Innan jag går in på dokumenten mer i detalj och den kommande behandlingen i kommunfullmäktige, så vill jag gärna ge en historisk bakgrund. Den kommer att visa hur de styrande partierna och/eller kommunens förvaltning kan obstruera beslut. För någon annan slutsats kan jag inte dra…
Den 21 september 2016 satte Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) sina namnteckningar under motionen “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Det var en historisk motion i Vänersborg. Det var första, och hittills enda, gången en moderat och en vänsterpartist skrev en gemensam motion. (Du kan läsa motionen i sin helhet här, “V och M skriver gemensam motion” och du kan ladda ner den här.)
Axelsson och jag skrev motionen för att kommunen skulle bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen fördelades och användes. Det var egentligen inget 
konstigt, många kommuner hade klara och tydliga regler och riktlinjer. I Vänersborg fanns det knappast några regler överhuvudtaget. Kommunala bidrag handlar exempelvis om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring. Och dessutom vilka pengar som delades ut och av vem och varför. Inget av detta var tydligt, transparent eller känt av den breda allmänheten.
Motionen yrkade att kommunfullmäktige skulle uppdra åt kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden:
- “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
- “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
- “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Efter nästan 2 år (2 år!), den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen och de fyra yrkandena i sin helhet. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.)
I kommunstyrelsen den 21 januari 2020, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Resultatet bestod av tre dokument: “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.
Det fattades inga beslut på kommunstyrelsen vid det tillfället utan hela ärendet skulle tillbaka till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det sades att tanken var att ledamöterna kunde skicka synpunkter till förvaltningen. Synpunkterna skulle då tas i beaktande i det fortsatta arbetet. Jag vet inte om någon annan skickade synpunkter, det redovisades aldrig. Jag gjorde i varje fall det, en bilaga på 10 sidor.
Den 2 juni 2021, ytterligare 1,5 år senare, skulle kommunstyrelsen ta upp ärendet igen. Tre dokument presenterades återigen – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Då återstod det, skrev kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett “styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”.
Det var i princip samma tre dokument som tidigare. (Och det fjärde dokumentet återstod alltså fortfarande att utarbeta, 1,5 år senare.) Det hade endast skett några språkliga ändringar i dokumenten, inget annat. Det var en stor besvikelse och de synpunkter på 10 sidor, som jag hade lämnat, hade inte gett några som helst resultat i förslaget.
Det hade alltså inte hänt något på 1,5 år med förslagen till dokument. Eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt den 21 januari 2020, när jag skrev mina 10 sidor, så tyckte jag naturligtvis inte att det var det denna gång heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gällde således fortfarande.
Jag yrkade därför återremiss på kommunstyrelsen den 2 juni 2021. Motiveringen var helt enkelt att kommunstyrelsen inte hade verkställt det uppdrag som den hade fått av kommunfullmäktige.
Som motivering till min återremiss (man kan ladda ner återremissyrkande här) anförde jag att beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgick hur:
- “offentligheten och transparensen kan och ska öka”
- “kommunen kan och ska använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot kommunens vision och inriktningsmål”
- “bedömningskriterier kopplade till kommunens mål och prioriterade områden ska utformas”
- “sponsring och bidrag kan och ska utvärderas”
- “samtliga dokument ska utformas för regler och riktlinjer ska kunna gälla hela kommunen”
- “kommunens egna evenemang, t ex Aqua Blå och Oktobermarknaden, kan och ska drivas och sponsras”
Offentlighet och transparens spelade en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider och ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på kommunens hemsida. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga på samma hemsida, där det också skulle framgå vilket belopp som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades.
Det fanns inte med i förslagen till dokument.
Det var också intressant att det fjärde dokumentet fortfarande inte var klart, trots att det nu hade gått över 3 år sedan kommunstyrelsen hade fått uppdraget av fullmäktige…
På kommunstyrelsen den 2 juni 2021 yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till mitt yrkande om återremiss. Harlitz betonade det fjärde av fullmäktiges uppdrag (i motionen), om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) instämde.
Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.
Nästa onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut i ärendet.
Fortsättning följer i bloggen ”KF: Sponsring och donationer 2”.
Länsstyrelsen synar Juta
I fredags, den 5 maj, fick Bengt Davidsson på Juta ett brev från Länsstyrelsen. Det fick hans hjärta att bulta lite fortare och andhämtningen att öka i tempo. Men brevet var väntat, och på sätt och vis också efterlängtat. Nu skulle han äntligen få besked.
Davidsson sprätte försiktigt upp kuvertet, och läste noggrant:
“Länsstyrelsen avslår överklagandet, det vill säga ändrar inte det överklagade beslutet.”
Nervositeten och spänningen byttes mot förvirring. Davidsson förstod inte riktigt. Vilket beslut? Vilket överklagande?
Den 7 mars 2023 hade byggnadsnämnden i Vänersborg gjort en vändning på 180 grader. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Den efter valet nytillsatta nämnden medgav att den tidigare hade haft totalt fel. Kartorna över Davidssons bostad på Juta hade varit felaktiga, det fanns nu 7-8 vittnen som alla bedyrade att Jutafastigheten hade varit ianspråktagen sedan 1969 och det hade upptäckts en rad prejudicerande rättsfall hos Mark- och miljöverdomstolen som visade att Davidssons resonemang var korrekt. Nämnden hade även gjort en intresseavvägning, enligt proportionalitetsprincipen, mellan fastighetsägarens enskilda intresse och det allmänna intresset.
Den 7 mars 2023 var med andra ord en glädjens dag på Juta. Byggnadsnämnden hade alltså äntligen, efter nästan 5 års kamp, gett Bengt Davidsson rätt. Det fanns bara en fnurra på tråden, Länsstyrelsen skulle pröva byggnadsnämndens beslut. Det var å andra sidan rutin i strandskyddsärenden.
Den 17 mars fick emellertid Bengt Davidsson det aningen tråkiga och nedslående beskedet att Länsstyrelsen skulle gå vidare. Länsstyrelsen skrev:
“Länsstyrelsen beslutar att pröva Vänersborgs kommuns beslut den 7 mars 2023 i ärende … om strandskyddsdispens gällande Omprövning av tidigare beviljad strandskyddsdispens för om- och tillbyggnad, ny komplementbyggnad och utomhusbelysning på fastigheten…”
Länsstyrelsen beslutade alltså att inte bara på ett enkelt sätt godkänna byggnadsnämndens beslut – fast det borde ha varit det naturliga med tanke på det välmotiverade underlag som nämnden hade grundat beslutet på. Nej, Länsstyrelsen tänkte överpröva beslutet.
Det var naturligtvis inget positivt besked för Davidsson, men samtidigt var det ingen katastrof. Länsstyrelsen hade ju varit inblandad redan 2018 när Vänersborgs byggnadsnämnd första gången hade fattat sitt ödesdigra och felaktiga beslut om tomtplatsavgränsning – över Davidssons altan.
Länsstyrelsen motiverade granskningen:
“Länsstyrelsen behöver närmare granska de särskilda skäl som anförs som skäl för dispens samt granska om omprövningen har skett på rätt sätt.”
Det lät inte helt lugnande, men kanske ville Länsstyrelsen bara titta lite extra på nämndens beslut, typ av nyfikenhet och intresse. Eller var det så att Länsstyrelsen faktiskt ville ställa allt till rätta?
Men fredagens brev då? Brevet där Länsstyrelsen skrev att den inte skulle ändra det överklagade beslutet? Davidsson läste vidare i brevet – och blev mer och mer förvirrad. Precis som Länsstyrelsen för övrigt tycktes vara. Länsstyrelsen skrev t ex:
“Klagandena (dvs Bengt Davidsson och hans fru; min anm) har vidare anfört att nämnden har utgått från fel kartunderlag inför beslutsfattandet. Länsstyrelsen bedömer dock att den karta som klagandena har inkommit med utgör tillräckligt underlag för att Länsstyrelsen ska kunna fatta beslut i ärendet.”
Och det betydde att Länsstyrelsen i sin bedömning utgick från – ja, vilken karta? Utgick Länsstyrelsen från Davidssons korrekta karta eller från byggnadsförvaltningens gamla felaktiga karta?
Det var inte lätt att förstå Länsstyrelsens formulering…
Länsstyrelsen fortsatte sin förvirrade text:
“Det framgår av fotografier i Länsstyrelsens kartsystem webb-GIS att marken där klagandena vill anlägga gräsmatta inte har varit kontinuerligt odlad sedan 1975.”
Davidsson kunde fortfarande inte förstå. Vem hade påstått att marken hade varit odlad sedan 1975? Och varför skulle det ha varit av intresse om marken hade varit odlad? (Jag kan inte låta bli att undra varför inte Länsstyrelsen skickar med “bevismaterialet” till Davidsson, dvs fotografierna i Länsstyrelsens kartsystem webb-GIS. Har någon sett dessa bilder? Eller är det de suddiga och intetsägande flygfoton som byggnadsförvaltningen tidigare presenterade? Se “Juta: Det tar aldrig slut!”)
Länsstyrelsen fortsatte:
“Vidare är det klarlagt genom mark-och miljödomstolens prövning att området inte utgör tomt runt bostadshuset.”
Nu började Davidsson ana oråd på allvar. Vad pratade Länsstyrelsen om? Har den missuppfattat alltihop? Mark- och miljödomstolen var ju inblandad efter beslutet 2018, men inte efter det.
Och så påstår Länsstyrelsen att “området inte utgör tomt runt bostadshuset.” Men… Tomtplatsavgränsningen gick ju över Davidssons altan? Hade de ändå använt byggnadsförvaltningens gamla föråldrade karta?
Länsstyrelsens beslut fortsatte att förvirra Bengt Davidsson.
Men…
På sidan 4 i Länsstyrelsens brev klarnade det emellertid!! Äntligen fick Bengt Davidsson en förklaring till sin och/eller Länsstyrelsens ”förvirring”.
Under rubriken “Beskrivning av ärendet” stod det:
“Byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun (nämnden) beslutade den 25 oktober 2022 … att inte ge strandskyddsdispens…”
Bengt Davidssons mage och hjärta lugnade sig, i varje fall något. Länsstyrelsen hade inte fattat något beslut utifrån byggnadsnämndens senaste beslut den 7 mars, det beslut där nämnden erkände att den hade haft totalt fel. Länsstyrelsen hade avslagit ett överklagande som Davidsson gjort av beslutet i oktober 2022.
Davidsson hade ju överklagat byggnadsnämndens absurda och felaktiga oktoberbeslut (se ”Mörka moln över Juta”) för att det inte skulle vinna laga kraft innan han inkom med en ny ansökan om strandskyddsdispens och ändrad tomtplatsavgränsning. Den ansökan som några månader senare kom att vända på hela ärendet.
Bengt Davidsson kunde inte låta bli att undra varför det hade tagit så lång tid för Länsstyrelsen och varför de hade behandlat ett gammalt överspelat ärende. Han hade överklagat ett beslut av byggnadsnämnden som hade fattats den 25 oktober 2022 och den 5 maj 2023 får han Länsstyrelsens beslut. Det var 4,5 månader senare. Och Länsstyrelsen hade bara upprepat gamla skrivningar och formuleringar… Tar sådant över 4 månader?
Länsstyrelsens beslut kring Davidssons överklagande av byggnadsnämndens gamla beslut från oktober förra året var helt meningslöst. Det var överspelat. Men vad händer med Länsstyrelsens överprövning av byggnadsnämndens beslut från den 7 mars? Kommer det att ta lika lång tid?
Ska inte Bengt Davidsson få sätta upp bron över bäckravinen på Juta innan sommaren?
Länsstyrelsen håller alltså fortfarande på med att överpröva byggnadsnämndens senaste och slutliga beslut. Men varför kommenterade inte Länsstyrelsen beslutet utifrån att den hade ytterligare ett ärende om Juta? Det hade varit bra för Davidsson att veta hur de olika ärendena förhöll sig till varandra.
Byggnadsnämnden ändrade ju i mars helt uppfattning om ianspråktagandet och, inte minst, kartorna som byggnadsförvaltningen hade använt och utgått från. Nämnden insåg att Davidsson hade rätt. Och i 
motiveringen till att avslå Davidssons överklagande av beslutet från oktober avvisade Länsstyrelsen helt de korrekta kartor som Davidsson hade lagt fram och det vittnesmål om ianspråktagande som Lave Thorell hade skrivit ner och som Davidsson bifogat sin överklagan. Kommer Länsstyrelsen att avvisa dessa omständigheter också i den överprövning som Länsstyrelsen gör av byggnadsnämndens beslut från mars 2022? Det gjorde ju inte byggnadsnämnden…
Jo, förvirringen är stor. Inte bara för läsare av denna blogg…
Borde byggnadsnämnden på något sätt ha återtagit det gamla ärendet? Eller är fredagens beslut ett sätt för Länsstyrelsen att “döda det gamla ärendet” nu när inte byggnadsnämnden hade gjort det?
Och framåt? När meddelar Länsstyrelsen utgången från överprövningen av byggnadsnämndens nya beslut? Om inte Länsstyrelsen gör det kommande vecka så kan förvirringen bli total. För, vad händer om Bengt Davidsson överklagar fredagens beslut till Mark- och miljödomstolen…? Då lär soppan bli fullständig – med två motsägelsefulla och sinsemellan uteslutande beslut om samma sak som pågår samtidigt.
Länsstyrelsens tjänstepersoner tycks något förvirrade och inte blev det bättre av att tre av dem besökte Juta den 23 mars. Det var en vecka efter att Davidsson fick det skriftliga meddelandet att Länsstyrelsen skulle överpröva byggnadsnämndens beslut. Besöket gjordes utan att någon som helst kontakt togs med 
Davidsson, varken före, under eller efter besöket. Den 26 april besökte en av tjänstepersonerna från Länsstyrelsen Juta ytterligare en gång, återigen utan att meddela Davidsson. Han presenterade sig åtminstone för två snickare som arbetade vid ”fiskhuset” på Davidssons grannes fastighet vid älven. Tjänstepersonen frågade om de arbetade för Davidsson… Det var lite underligt, eftersom både huset och marken det står på inte ägs av Davidsson. Det syns tydligt på alla fastighetskartor.
I fredags ringde dessutom en tjänsteperson från Länsstyrelsen (möjligtvis samma person) till Davidssons granne. Hen ringde alltså till fastighetsägaren själv, till han som äger ”fiskhuset” och fastigheten där huset står. Tjänstepersonen förhörde sig om det var Davidsson som byggde om fiskhuset. Vad nu Länsstyrelsen hade med det att göra? Huset fanns ju inte ens på Davidssons mark.
Det kan stundtals vara lite svårt att förstå vad Länsstyrelsen sysslar med…
KS prioriterar flygplatsbolaget
Vänersborgs kommun står inför några tuffa år. Det är både lågkonjunktur och inflation på samma gång – och kommunens kostnader stiger. Samtidigt sänker regeringen skatterna med 13 miljarder för landets höginkomsttagare istället för att satsa på välfärden. 
Vi kan läsa om de fyra storbankernas sammanlagda vinst förra året på 149 miljarder varav 75 miljarder delas ut till aktieägarna. Försvaret får 26 miljarder mer i år jämfört med för två år sedan. Och förmögenhetsklyftorna i Sverige är bland de högsta i världen… Sverige har fler dollarmiljardärer per invånare än både USA och Ryssland.
Det är som det brukar, vanligt folk får betala krisen genom sänkta reallöner och minskad välfärd. Och kommunerna tvingas att spara och skära ner på välfärden. Det drabbar framför allt gamla och sjuka, barn och ungdomar. Det är tyvärr inte så mycket att välja på för kommunerna. 
Kommunens verksamheter inom välfärden är mycket personalintensiv och det finns inte några större summor att spara på annat håll för kommunerna än på personalen.
Tyvärr.
Sedan är det ju en annan sak att politikerna åtminstone ”symboliskt” (det handlar om förhållandevis små summor) kan skära ner på andra kostnader än 
sådana som drabbar de mest utsatta i samhället. Men förutom Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, ville inga andra skära ner på t ex partistöden till kommunens partier. (Se TTELA ”Politikerna i Vänersborg vill ha kvar miljonpartistödet”.)
Och så låg ett förslag på kommunstyrelsens bord i onsdags om att:
“bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2023.”
Vänsterpartiet påpekade att det ansökta bidraget på 420.000 kr inte alls var till för att täcka några förluster som det stod i beslutsförslaget. Pengarna skulle användas för bland annat marknadsföring och till att flyga till nya destinationer. (Se ”KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.) Det fick Peter Göthblad (L) att reagera. Han insåg att Vänsterpartiet hade rätt. Men Göthblad ville inte säga nej till bidragspengarna, han gillade ju flyg…
Göthblad formulerade om beslutsförslaget till:
“Kommunstyrelsen beslutar att bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420 tkr till Fyrstad Flygplats AB enligt hemställan.”
Vänsterpartiet ansåg inte att det i nuvarande ekonomiska situation var försvarbart att satsa ytterligare 420.000 kr på flygplatsbolaget. Det var inte läge att skattebetalarnas pengar skulle gå till att subventionera priser på flygbiljetterna till Stockholm för områdets företagare. Vänsterpartiet anser också att en satsning på flyget är fel strategi för att nå klimatmålet.
Vänsterpartiet yrkade avslag på det extra verksamhetsanslaget till Fyrstad Flygplats AB. Det var vi ensamma om. Miljöpartiet avstod, utan några motiveringar, från att delta i beslutet. Samtliga andra partier har uppenbarligen extra skattepengar till flygbolaget högt upp på sina prioriteringslistor.
Vänsterpartiet reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Det går att läsa reservationen här nedan och/eller ladda ner reservationen som en pdf-fil här.
==
Ärende 10: Hemställan om extra verksamhetsanslag 2023 för Fyrstads Flygplats AB
Reservation
Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att Vänersborgs kommun ska bevilja Fyrstads Flygplats AB ett extra verksamhetsanslag 2023 på 420 000 kr.
Kommunstyrelsens beslut grundar sig på att bolaget har önskat ökat stöd från ägarkommunerna för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framförallt Stockholmsområdet.
Vänersborgs kommun bidrar årligen med ett ordinarie verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB – 2023 är beloppet 1 155 tkr. Argumentet för bidraget har hela tiden varit att inga pengar ska gå till det kommersiella flyget. Stödet från kommunerna har istället syftat till att säkra ambulansflyget och flygplatsens fortsatta roll som beredskapsflygplats. Nu tillkommer ett behov av ytterligare nästan en halv miljon till marknadsföring och för att flyga till nya destinationer. Om kommunstyrelsen vill avsätta medel till marknadsföring borde pengarna i så fall skickas till Visit Trollhättan-Vänersborg. Visit har i uppdrag att marknadsföra och locka besökare till kommunerna – oavsett färdsätt. Det kan besökarna fritt få välja.
En motivering till beslutet som framfördes i kommunstyrelsen var att det extra verksamhetsbidraget skulle stärka näringslivets förutsättningar i området. Vänsterpartiet anser att näringslivets behov av flyg ska bekostas av näringslivet självt. Kommunens pengar behövs inom den kommunala verksamheten.
Vänersborgs kommun står inför omfattande besparingar inom vård, skola, omsorg och kultur och fritid och de kan få allvarliga konsekvenser. I det läget ska inte kommunernas skattepengar bidra till rabatterade priser på flyget till Stockholm.
Flygtrafik har en betydande påverkan på miljön genom sina utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Därför har Vänsterpartiet hela tiden argumenterat för att kommunen inte ska lägga pengar på Fyrstads flygplats och inte deltagit i dessa beslut. Att kommunen nu skulle bidra till att utveckla flygtrafiken ännu mer menar vi är fel strategi för att nå klimatmålet.
Vänersborg 20230504
===
Anm. Vänsterpartiet reserverade sig också mot kommunstyrelsens beslut att säga nej till kultur- och fritidsnämndens begäran om pengar till en utredning om Arena Vänersborg – se ”KS: Inga pengar till arenautredning”.
Anm. Det går att läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde i bloggen ”KS: Irriterat mellan S och M”.
KS: Inga pengar till arenautredning
Antydningar och rykten kretsar just nu kring arenataket likt aggressiva och parningsvilliga fiskmåsar runt hustaken i Nordstan.
Vänersborgs kommun har avsatt 2 milj kr i investeringsbudgeten till arenataket i år. De används för att undersöka taket och förbereda för nästa års åtgärder. Det arbetet pågår just nu. 
Företaget Nobab utreder taket och en rapport kommer troligtvis inom någon vecka. Om vänersborgarna ser bilar och arbetare på taket från Nordsvenska Tak AB så beror det på att företaget är med och sätter igen de hål som behöver göras vid utredningen. Fast hål finns det i och för sig många redan innan Nobab kom till arenan och började undersöka taket…
Syftet med utredningen är att förbereda för den stora investeringen i arenataket nästa år. Då är 20 milj kr avsatta till att få ordning på taket så att det blir stopp på allt läckage. Det lär väl inte ha undgått någon vänersborgare att taket har läckt ända sedan arenan togs i bruk 2009, och att det bara har blivit värre och värre. Det skrev jag alldeles nyligen om i en blogg. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.)
Tjänstepersoner i kommunen säger att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna. Och här har jag hört från annat håll att kommunen får vara glad om kostnaden för taket stannar vid den dubbla summan… Det sägs bland annat att allt trä som är inbyggt i takkonstruktionen är mögelskadat, att reglar är fuktskadade och att vatten rinner ner utefter taket. Men det är alltså obekräftade rykten och inom någon vecka kommer vi att få reda på hur statusen på taket verkligen ser ut när Nobabs utredning blir klar.
Kommunstyrelsen behandlade i onsdags en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på frågorna som bara blir fler och fler. I vilket skick befinner sig arenan som byggnad? Vad kan vi använda arenan till? Hur kan kostnaderna minskas? Hur kan intäkterna ökas? Finns det en framtid för arenan? Vänsterpartiet tyckte att det lät förnuftigt med en utredning och yrkade bifall till den begärda summan. Det tyckte inget annat parti.
Någon i kommunstyrelsen sa att de var för en utredning men inte just nu. Den skulle genomföras efter att taket hade åtgärdats. Vänsterpartiet ansåg att det var fel ordning.
Kommunstyrelsen avslog följaktligen kultur- och fritidsnämndens begäran.
Vänsterpartiet reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Det går att läsa reservationen här nedan och/eller ladda ner reservationen som en pdf-fil här.
==
Ärende 17: Utredning av Arena Vänersborg
Reservation
Vänsterpartiet reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut att avslå kultur- och fritidsnämndens begäran om 500 000 kr till en utredning av Arena Vänersborg. En utredning av framtiden för Arena Vänersborg har varit på kultur- och fritidsnämndens agenda i flera år, men nämnden har haft brist på resurser för att genomföra den.
Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500 000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till kostnader för att en extern part ska genomföra utredningen. En enig kultur- och fritidsnämnd stod bakom beslutet. Arenan är ju inte en angelägenhet enbart för kultur- och fritidsnämnden utan för hela kommunen. Dessutom ligger evenemangsdelen hos kommunstyrelsen.
Utredningsuppdraget är redan formulerat. Det innebär att kommunen vill ha svar på arenans nuvarande status avseende kostnader, driftsform, täckningsgrad, kapacitet, status som anläggning för issporter och status som evenemangsarena. Utredningsuppdraget innehåller även framtidsutsikter som miljövänlig drift, evenemangsmöjligheter, underhållsbehov, omvärldsbevakning om arenor och isanläggningar samt förslag på ägar- och driftsformer.
Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader. Det kan också leda till att inga investeringar alls görs och att arenan förfaller och fortsätter att gräva hål i kultur- och fritidsnämndens ekonomi.
Självklart innebär en arena att kommunen har kostnader för den och att det inte går att helt få balans med intäkter och kostnader, men kommunen måste sträva efter att minska nettokostnaderna för att inte andra viktiga områden inom kultur- och fritidsnämnden får stå tillbaka till förmån för en issportanläggning.
Vänersborg 20230504
==
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”. Du kommer inte att ångra dig.
Anm. Det går att läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde i bloggen ”KS: Irriterat mellan S och M”. Dessutom kommer det fler bloggar i ämnet.
Anm. Vänsterpartiet reserverade sig också mot kommunstyrelsens beslut att säga ja till att satsa ytterligare 420.000 kr på flygplatsbolaget – se ”KS prioriterar flygplatsbolaget”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer