Arkiv
Det närmar sig ett nytt BUN-möte
Handlingarna till Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde den 14 april är utskickade. Som vanligt en ganska diger lunta. Eller vad man nu ska säga när det kommer digitalt.
Barn- och Ungdomsnämndens svar till Skolinspektionen ska behandlas. Det är svar på den kritik som riktades både till huvudmannen och till de enskilda skolorna. Tydligen är det så att även om det är rektorerna på de berörda skolorna som formulerar svaren, fast de sammanställs centralt på förvaltningen, så måste huvudmannen, dvs nämnden, fatta beslutet om svaret.
En del av kritiken från Skolinspektionen kan få vilken politiker som helst i Barn- och Ungdomsnämnden att häpna. Skolor i Vänersborg ska inte behöva få kritik av det systematiska kvalitetsarbetet eller att barnen inte får det stöd de har rätt till eller att det är brister i planerna mot kränkande behandling eller att det är brister i åtgärdsprogrammen eller att lärare inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och tänkande eller att elever inte får stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. Sådana här grundläggande saker borde självklart ha fungerat sedan lång tid tillbaka! På varenda skola i Vänersborg, utan undantag! Jag undrar varför det inte har fungerat på några av skolorna…
Om nu Skolinspektionen har rätt. Skolinspektionen var ju faktiskt aldrig inne i något klassrum under inspektionen…
Kommunen ska åtgärda de brister som Skolinspektionen har funnit vid sin inspektion. Hur och på vilket sätt – det är det som svaret handlar om.
När jag läser svaret, så är det ofta på en nivå långt från korridorer och klassrum… Och på sätt och vis kan det kanske inte vara annorlunda.
Jag vet inte riktigt vad jag som politiker ska säga om svaret. Kanske bara konstatera att om tjänstemännen och rektorerna, och kanske till och med lärarna, tycker att det är bra, då är det väl det.
Fast några meningar i svaret reagerar jag på, till exempel:
- ”utveckla kunskapsformer som tydliggör elevernas behov”
- ”… på föräldramöten, i elevråd och vid övriga bedömningssituationer.”
- ”rektor … ska praktisera formativ bedömning.”
Det räcker inte att meningar låter bra, de måste vara begripliga och korrekta också…
När det gäller grundskolan i Vänersborg så tror jag (fortfarande) att något drastiskt måste göras. Och åtgärderna måste inriktas på de viktigaste personerna, förutom eleverna – lärarna.
Det måste skäras i lärarnas arbetsuppgifter och undervisningsskyldigheten måste sänkas. Lärarna måste helt enkelt få mer tid till allt som har med undervisningen att göra.
Så här skriver lärarfacken (=Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet) i ett gemensamt yttrande till BUN:
”I grundskolan måste lärares uppdrag renodlas – låt lärare vara lärare! – vilket kan innebära att vissa arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisning tas bort. Lärare åläggs arbetsuppgifter som inte bidrar till ökad måluppfyllelse på ett effektivt sätt.”
På motsvarande sätt borde rektorerna få mer tid till att vara pedagogiska ledare och slippa allt kring typ (se ”Rektorn i Vänersborg”):
”Budgetansvar med rapporter och uppföljning, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm. … tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan … ansvar för elevvårdsarbete”
Med mera…
De flesta av de här uppgifterna borde tas om hand av annan personal, t ex särskilt anställda intendenter. Det finns andra kommuner som har det så. (Är inte detta modellen som gäller för Kunskapsförbundet Väst också?) Varför inte Vänersborg?
Dessutom skulle nog, rent objektivt, lärarnas löner behöva höjas för att lärarna ska stanna kvar i Vänersborg, uppmuntras till att göra ett bättre jobb och för att locka till sig duktiga lärare utifrån.
Fast det lär väl inte bli någonting av det, såvida det inte händer något drastiskt i höstens val.
I handlingarna finns också budgetförslaget för 2015…
Den 12 mars fattade Kommunstyrelsen beslut om BUN:s budgetram. Det är också detta förslag som är BU-förvaltningens förslag.
Det tillskjuts mer pengar till typ ”hårda” kostnader som hyror och räntor. Det fungerar som så att BUN får tillskott till t ex hyror, för att BUN ska betala samma belopp i ökade avgifter till Samhällsbyggnadsnämnden. Likadant med räntan – ett nollsummespel.
Det finns dock två undantag. De 940.000 kr till matematiken är extra statliga pengar. Pengarna från staten skickas alltså bara vidare från Kommunstyrelsen till BUN. De 10 milj kr till ökad måluppfyllelse i barnomsorgen är däremot en kommunal satsning.
Jag vet inte hur Kommunstyrelsen har tänkt sig att Barn och Ungdom ska använda dessa pengar mer konkret. Är det ”bara” till personal eller finns det några andra tankar? Det är i varje fall inte till mindre barngrupper eftersom det då behövs betydligt fler lokaler. Och de finns inte.
Jag utgår från att pengarna ska användas för att anställa mer personal. En förskolelärare har i genomsnitt 27.500 kr i lön, vilket torde innebära att de 10 milj räcker till ungefär 20 personer. Det sägs från förvaltningen att en del av pengarna dock ska gå till fritids. Och det vore mycket välbehövligt. Det är alldeles för lite personal på våra fritidshem. Också.
Och i vanlig ordning ska en del av pengarna gå till enskilda aktörer.
I Rapport häromdagen visades att Vänersborg ligger 5:a från slutet när det gäller att satsa pengar på undervisningen i grundskolan (se ”Vänersborg och undervisningskostnader”). I kommunstyrelsens budgetförslag, som förvaltningen föreslår ska bli nämndens eget, görs inget för att få Vänersborg att höja sig från den här bottenpositionen.
Vänersborg måste satsa mer pengar på grundskolan!
Det behövs mer ekonomiska resurser till ett litet men ändå ökande elevantal. Det behövs mer resurser till de allt större förberedelseklasserna. Det behövs pengar till undervisningsmateriel och IT. Det finns stora behov av fler speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. Det behövs mer pengar för att finansiera redan fattade beslut som inrättandet av förstelärartjänster (6-7 milj), skolskjutsar och en ny tillsynsorganisation – och till Väne Ryr. Det har också diskuterats om en särskild satsning på Torpaområdet. Och vart tog de digitala skolbiblioteken (8 mkr) vägen?
Det kan nämnas att Skolinspektionen kräver att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. I kommunens svar (se ovan) står det frågan ska lyftas…:
”… till Kommunstyrelsens mål- och resursarbete inför 2015.”
Förvisso kan frågan vara lyft, men Kommunstyrelsen föreslår inga pengar, och därmed blir det inte heller något digitalt skolbibliotek. Undrar vad Skolinspektionen kommer att säga?
I sitt yttrande (se ovan) till BUN skriver personalorganisationerna:
”Valet får inte stå mellan t.ex. specialpedagog, förstelärare eller datorer eftersom alla tre behövs i skolan för ökad måluppfyllelse.”
I hela Sverige duggar buden och vallöftena från samtliga partier tätt när det gäller satsningar på skolan. Det går inte en dag förrän något parti lovar ytterligare pengar. Men det är fortfarande kommunerna som är huvudmän. Det är fortfarande kommunerna som ansvarar för grundskolan.
Och i Vänersborg händer det ingenting…
Malin Björk (V) i Vänersborg
Det här bloggen skrev jag i söndags kväll. Det var meningen att det skulle bli en artikel i dagens ”Vänersborgaren”. Av någon anledning, som jag inte känner till, så blev min artikel inte införd. Jag publicerar den därför här istället.
====
I söndags kväll gästades Vänersborg av Vänsterpartiets förstanamn på listan i valet till Europaparlamentet.
På ett välbesökt möte i Folkets Hus berättade Malin Björk om vikten av att alla röstar i EU-valet den 25 maj. Då ska de svenska väljarna utse 20 ledamöter, som ska representera Sverige i Europaparlamentet i Bryssel i fem år.
Malin Björk menade att det inte var svårt att rösta i EU-valet.
-Årets två valrörelser sitter ihop. Det är samma frågor i EU som i Sverige. Det är ett höger – vänsterval. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.
Vänsterpartiet för samma politik i EU som i Sverige. Det handlar om att försvara välfärden mot vinstintressen och privatiseringar.
-Välfärden är inte till salu, sa Malin Björk. Vänsterpartiet vill slå vakt om välfärden före bankerna.
I en stor del av föredraget beskrevs EU:s olika kriser. Det är en ekonomisk kris. 26 miljoner människor är arbetslösa i EU-länderna och hela 24% av alla ungdomar går utan arbete. Med arbetslösheten ökar fattigdomen. Och med den växer högerextremismen och rasismen.
Malin Björk varnade också för att kvinnorna trycks tillbaka. Rätten till fri abort, preventivmedel och sexualundervisning hotas, nu senast i Spanien.
Malin Björk uppehöll sig även en del kring TTIP, utkastet till ett handelsavtal mellan EU och USA.
-Demokratiskt fattade beslut i ett land kan bli ogiltigförklarade, eftersom storföretag kan stämma länder om de inte får ut så mycket vinst som de förväntar sig
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets grundläggande syn på EU.
-Vänsterpartiet vill på kortare sikt omförhandla Sveriges EU-medlemskap, t ex skriva in vårt undantag från EMU och att miljöhänsyn ska gå före företagens rätt att sälja varor. Vänsterpartiet vill att Sverige går ur den gemensamma jordbrukspolitiken, att Sverige ska få gå före på miljöområdet och att det upprättas ett socialt protokoll som garanterar fackliga rättigheter.
På en fråga från publiken sade Björk att Vänsterpartiet fortfarande arbetar för ett utträde ur EU.
Malin Björk menade att Vänsterpartiet var det enda EU-kritiska partiet just nu.
-Alla andra partier från Sverige trycker alltid på JA-knappen när det kommer till omröstningar om en ny lagstiftning.
Malin Björk avslutade med att ställa frågan:
-Varför ska du rösta i EU-valet?
Hon gav själv svaret. 60% av besluten i din kommun är påverkade av EU, att inte rösta är att överlämna makt till andra och, till sist, se till att ha personer nere i Bryssel vars kompass du litar på.
-Det är tryggt med vänsterpartister i Bryssel.
Magnus Larsson vs Vänersborgs kommun
Igår skrev TTELA om Magnus Larssons polisanmälan mot Vänersborgs kommun (se här). Bakgrunden har väl läsare av denna blogg ganska klar för sig. (Se ”Vänersborgs kommun polisanmäld av Magnus Larsson i Sikhall!”.)
Det handlar kortfattat om att kommunen kräver en tillsynsavgift på ett skärmtak tillhörande Magnus Larsson i Sikhall, ett skärmtak som sedan Länsstyrelsen förklarade vara bygglovsbefriat. Kommunen kräver alltså betalt för en tillsyn som var onödig. Och för detta krävs Magnus Larsson på över 7.000 kr. Magnus Larsson vägrar att betala och nu har kommunen lämnat fakturan till Kronofogden.
Och Magnus Larsson har polisanmält kommunen för bluffakturering…
Varför kommunen överhuvudtaget åkte ut för att göra en tillsyn hos Magnus Larsson i Sikhall den där dagen i augusti 2010 är inte helt klart. I ett dokument så står det att det handlade om en ”rutinbesiktning”, i ett annat att två handläggare har ”besiktigat fastigheten i samband med yrkande till byggnadsnämnden angående ekonomibyggnad” och i ett tredje står det kort och gott ”inspektion”.
I gårdagens TTELA hävdade kommunjuristen att Länsstyrelsen har godkänt kommunens faktura för tillsynen. Och det stämmer. I den dom som Länsstyrelsen avkunnade den 24 augusti 2012 stod det:
”Vid nämndens tillsynsbeslut pågick byggnation av ett skärmtak … Eftersom bygglov inte funnits för den aktuella åtgärden ska byggnadsavgift motsvarande fyra gånger taxan tas ut. Överträdelserna kan, anser Länsstyrelsen, inte betraktas som ringa. … Nämnden får med hänsyn till ovanstående anses ha haft fog för sitt beslut och överklagandet av byggnadsavgiften ska därför avslås.”
Ett mycket märkligt domslut när Länsstyrelsen i samma dom skriver:
”Nämndens beslut bör därför upphävas vad avser skärmtaket.”
Skärmtaket var bygglovsbefriat…
Tydligen vägde det tungt för Länsstyrelsen att Byggnadsnämnden hade ”haft fog för sitt beslut”. Även om det var felaktigt…
Det här måste vara en mycket delikat juridisk fråga. Byggnadsnämnden får ta betalt för en tillsyn som hade ”fog” för sig trots att Byggnadsnämnden hade fel… Trots att det i efterhand visade sig att det inte fanns fog… Att ha ”fog för sitt beslut” låter inte direkt som en väldefinierad juridisk term, utan mer som att det öppnar dörrar för ”ofog”, godtycke och, i värsta fall, trakasserier.
Det torde också betyda att en Byggnadsnämnd var som helst i Sverige får göra tillsyn på vilket hus som helst, därför att den tycker att det finns ”fog” – och sedan kräva ersättning på mer än 7.000 kr. Trots att allt är i sin ordning.
Vart går gränsen för att ”anses ha haft fog för sitt beslut”?
Vad är det som kostar, kanske någon undrar. Vad vill kommunen ha betalt för? Här är specifikationen:
Själva tillsynen på plats tog 2 timmar. Sedan är resten olika former av administration. Timpriset låg på 650 kr. Sammanlagt 7.150 kr.
Men det är som det är. Länsstyrelsen bestämde att kommunen fick ta betalt. Magnus Larsson gick inte vidare med att överklaga detta beslut. Han trodde, naturligtvis, att kommunen skulle släppa det ekonomiska kravet när Länsstyrelsen förklarade att skärmtaket var bygglovsbefriat. Det var också det intryck Magnus Larsson fick när han pratade med enskilda högre tjänstemän… Och även en och annan politiker vad jag förstår…
Det finns ytterligare en aspekt. Juridiska processer tar inte bara kraft och tid. Det är dyrt också. Jurister är inte billiga… Det är liksom inte bara att överklaga för en vanlig kommuninvånare.
Det finns naturligtvis också en moralisk aspekt. Och det är naturligtvis om det är rätt och riktigt att en kommuninvånare ska behöva betala för tillsyn av ett skärmtak, som inte behöver bygglov. Man frågar sig om inte kommunen istället borde känna ett ansvar att göra rätt för sig. Borde inte kommunen beklaga den utdragna och segslitna process som den har utsatt Magnus Larsson för – helt i onödan? Och kanske till och med erbjuda Magnus Larsson ett skadestånd för att den har försenat husbygget med 7 år? Och att kommunen utsatte honom för ”onödigt lidande”? Jag menar, tänk när Magnus Larsson fick reda på att Byggnadsnämnden lade ett vite på 200.000 kr om han inte sågade ner sitt skärmtak – med en ökning på 100.000 kr för varje påbörjad månad som åtgärden inte var utförd… Hur kul var det på en skala…?
Konsekvenserna av kommunens handlande mot Magnus Larsson kan bara få ett resultat. Nu ska Byggnadsnämnden åka runt i kommunen och utöva tillsyn på alla hundratals skärmtak. (Och vem vet, det kanske den måste – det kan ju inkomma anmälningar…) De hus som har bygglovsbefriade skärmtak får sedan betala mer än 7.000 kr i tillsynsavgift. Nämnden kan ju ”ha haft fog för sitt beslut” om tillsyn.
Och vill husägarna inte betala, så skickar kommunen Kronofogden på dem…
Och de hus som faktiskt har byggt olovliga skärmtak, med t ex bärande stolpar, får ett hot om vite på 200.000 kr om de inte sågar ner dem…
Jag menar, alla kommuninvånare ska ju behandlas lika…
I matchen mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommunen är läget nu det att Magnus Larsson har yttrat sig till Kronofogden. Det med anledning av Vänersborgs kommuns begäran om betalningsföreläggande.
Magnus Larsson bestrider betalningsföreläggandet i sin helhet:
”…kommunen debiterat för ett arbete som jag inte beställt och ett arbete som dessutom strider mot gällande lagstiftning.”
I sin sakframställan utvecklar Magnus Larsson sitt bestridande. Han skriver:
”Under den process som pågått enligt ovan har Byggnadsnämndens tjänstemän oanmält besiktigat min fastighet ett antal gånger. Plan och Bygglagen reglerar i 10 och 11 kap hur sådan tillsyn skall gå till. Det är ostridigt att byggnadsnämndens tjänstemän skall ges tillgång till fastigheter där byggnation pågår. Det är emellertid lika ostridigt att utsedd kvalitetsansvarig skall närvara när byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök, dessutom skall byggherren även ges möjlighet att närvara. I detta fall har Byggnadsnämnden underlåtit att kalla parterna vid sina arbetsplatsbesök så som lagstiftningen kräver.”
När det gäller själva avgiften så skriver Magnus Larsson:
”Angående taxor för Byggnadsnämndens verksamhet så finns detta klart reglerat i taxedokument fastställt av Vänersborgs kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden har enligt detta dokument enbart att besluta om avgift för beviljad strandskyddsdispens och har enligt samma dokument inte möjlighet att ta ut tillsynsavgift för förmodat brott mot Miljöbalkens bestämmelser avseende strandskyddsbestämmelserna så som gjorts i detta fall.
Byggnadsnämnden har alltså även här överskridit sina befogenheter när man beslutat om tillsynsavgift grundat på Miljöbalkens bestämmelser.(bil 4)”
Tänk, sådant här yttranden, och överklaganden, kan hundratals vänersborgare tvingas att skriva – om Magnus Larsson inte får rätt…
Men vad handlar det egentligen om? Det kan man i och för sig spekulera kring, men som jag ser det är ändå kärnfrågan:
Borde inte Vänersborg ha en Byggnadsnämnd som hjälper och inte stjälper?
Till TTELA säger Magnus Larsson:
”Det är ett Kalle Ankakommunhus, det de gör är helt sjukt.”
Jag känner att det inte är helt lätt att argumentera mot Magnus Larsson i just den här frågan…
EU-möte
Ikväll kl 18.30 så kan du lyssna på Malin Björk på Folkets Hus i Vänersborg. Malin Björk är förstanamn på Vänsterpartiets lista i valet till Europaparlamentet.
Den 22-25 maj ska invånarna i EU:s 28 länder ta sig till vallokalerna och rösta fram 751 ledamöter till Europaparlamentet i Bryssel.
I Sverige är valet söndagen den 25 maj och då ska de svenska väljarna utse 20 ledamöter, som ska representera Sverige i parlamentet i fem år.
I det förra EU-valet 2009 var det bara 45,5% av de röstberättigade som lade en röst i valurnorna. En stor del av det EU-kritiska svenska folket ”protesterade” mot EU-idén genom att vara hemma. Jag tycker att det är feltänkt. I år hoppas jag att de EU-kritiska röstar på det EU-kritiska Vänsterpartiet. Det är viktigt att ha kritiker representerade i EU-parlamentet.
Det finns bara ett parti som både granskar och kritiserar de odemokratiska strukturer som EU bygger på och som påverkar de beslut som faktiskt fattas. Och bland det viktigaste Vänsterpartiet står för, både när det gäller EU och Vänersborg, är att vi säger nej till nedrustning och privatisering av det gemensamma. Vänsterpartiet försvarar välfärden både i Vänersborg, Sverige och Europa.
Passa på att komma och lyssna på Malin Björk – Vänsterpartiets kandidat till EU-parlamentet.
Kurt Karlsson (SD) sprider lögner
Idag har Lutz Rininsland och jag en debattartikel i TTELA med rubriken ”Kurt Karlsson (SD) sprider lögner”. Det är TTELA som har satt rubriken. I själva artikeln använder vi inte orden lögn eller ljuga.
TTELA har i vanlig ordning ändrat ”lite grann”, särskilt i inledningen. TTELA ändrade bland annat till:
”Kurt Karlssons debattartikel i TTELA den 2 mars…”
Rininsland och jag svarade på Kurt Karlssons (SD) debattartikel från den 2 APRIL… Så det kan bli.
Här följer debattartikeln i TTELA:s version:
================
Sverigedemokraten Kurt Karlssons debattartikel i TTELA den 2 mars präglas av bristande kunskap vars slutsatser leder in i ideologiernas mörkaste vrår. Kurt Karlsson skriver:
”Vi Sverigedemokrater anser att PRO:s krav är välgrundat och bör sättas i relation till de miljarder skattemedel som vräks ut beroende på flyktingpolitiken”.
PRO ställer frågor, organisationen ställde inga krav i insändaren. Redan här hamnar Karlsson fel. Karlsson hamnar av bristande kunskap ofta fel. Och han tycks aldrig ha något intresse av att ta reda på de faktiska omständigheterna. Karlsson svarar inte ens på PRO:s frågor.
Kurt Karlsson och SD har bara ett intresse – att ställa utsatta grupper mot varandra. SD, precis som sina förebilder på yttersta högerkanten, slår alltid uppifrån och ner. Det är alltid samhällets mest utsatta grupper som ska ta ansvar för den politik som förs.
På det här sättet spelar SD på fördomar och fiskar i mycket grumliga vatten. Att skylla Sveriges politik på människor som flyr från krig och som i många fall inte ens har rösträtt är att rikta kritiken bort från de verkliga makthavarna.
Karlsson fortsätter att visa sin okunnighet när han skriver:
”Vänersborg har slutit avtal med Migrationsverket om mottagande av 579 personer”.
Det är fel. Vänersborg har ett avtal med Migrationsverket på att ta emot 50 personer. De krigsflyktingar som finns på Restad Gård har inte kommunen slutit avtal om. De har hittat en fristad i Vänersborg från inbördeskrigets Syrien därför att Migrationsverket har slutit avtal med ägaren av Restad Gård.
Kommunen har inget med detta avtal att göra.
Enligt Kurt Karlsson blir det alltså 47,5 miljoner kronor till Vänersborg av staten i två år för de asylsökande. Det är ett absurt påstående.
Kanske skulle Kurt Karlsson ta reda på fakta innan han basunerar ut sina fördomar? Kanske kunde Karlson och SD kräva till exempel högre skatt på de miljardvinster som företagen gör i Sverige?
De pengarna hade räckt till både vettiga villkor för pensionärerna och till en human flyktingpolitik.
Stefan Kärvling och Lutz Rininsland, Vänsterpartister och kommunpolitiker i Vänersborg
================
PS. I höstas gjorde jag en djupdykning i den politik (eller brist på) som Sverigedemokraterna har fört lokalt i Vänersborg:
- ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten”, 20 okt.
- ”Sverigedemokraterna i fullmäktige (1/3)”, 22 okt.
- ”Sverigedemokraterna i fullmäktige (2/3)”, 24 okt.
- ”Sverigedemokraterna i fullmäktige (3/3)”, 28 okt
PPS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa debattartikeln som den såg ut innan TTELA ändrade i den.
Vänersborg och undervisningskostnader
Det är inte klokt. Här sitter man lugnt och stilla och tittar på Rapport (3 april 2014) med en kopp kaffe i handen. Helt plötsligt lyser TV-bilden emot en… Ja, den riktigt stirrar en rakt i ögonen. Samtidigt borrar sig speakerröstens torra och kyliga konstaterande rakt in i hjärtat:
”Minst per elev, bara hälften så mycket, betalar … Vänersborg.”
Va’?! Kaffet skvalpar ut. En hetta sprider sig längs låret.
Är det så illa?
Över hela skärmen lyser namnet Vänersborg – bland de 5 kommuner i Sverige som har minst i undervisningskostnad per elev…
Rapport intervjuar skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som säger:
”I praktiken spelar förstås pengarna roll. … allt annat lika … där man lägger mer pengar på skolan, så kan man få bättre resultat och bättre undervisning.”
Generaldirektören pratar klartext. Om något som alla pedagoger och andra verksamma i skolan i och för sig redan vet.
Nyhetsinslaget handlar om att kommuner satsar väldigt olika mycket pengar på undervisningen. Det finns kommuner som bara satsar hälften så mycket som de kommuner som satsar mest. Vänersborg hör alltså dit… Till de som satsar minst pengar på undervisningen…
Generaldirektör Ekström fortsätter:
”Om jag vore kommunpolitiker i en kommun som gav väldigt lite resurser till skolan och också hade svaga resultat. Då skulle jag se det som mitt riktigt stora ansvar. Jag skulle inte sova gott på nätterna förrän jag såg till att jag hade bättre koll på mitt resultat och en resursfördelning som jag kunde stå för.”
”inte sova gott på nätterna”…
Det är ord och inga visor. Men generaldirektören vet vad hon pratar om. Och märk väl – generaldirektör Anna Ekström är inte medlem i Vänsterpartiet i Vänersborg!
Men generaldirektören säger ändå det som Vänsterpartiet i Vänersborg har sagt vid varenda budgetdiskussion i kommunfullmäktige och Barn- och Ungdomsnämnden de senaste mandatperioderna:
”Skollagen är inte förhandlingsbar. Du kan inte åsidosätta delar i läroplanen för att du inte tycker att du har råd som kommunpolitiker.”
Jo då. I Vänersborg kan politikerna…
I juni ska kommunfullmäktige fastställa budgeten för 2015. I minialliansens – Moderaternas, Folkpartiets och Kristdemokraternas – förslag finns inte en krona mer till undervisningen i grundskolan jämfört med i år.
Det kommer att bli ett hett valår. Med eller utan kaffe.
Affären Brålandabadet är slut!
Efter gårdagens rättelse av förra veckans rättelse, så fick Vänersborgaren äntligen till det till slut. Det har alltid funnits skriftliga avtal för badet i Brålanda.
Fast det var egentligen inte Vänersborgarens fel att det blev fel… Tidningen fick felaktiga uppgifter från en tjänsteman som borde ha vetat bättre. Det är ju badet i Hallevi som inte har haft några skriftliga avtal…
Och nu finns det strax ytterligare ett skriftligt avtal i Brålanda!
Idag torsdag fick Annelie reda på att hon ska få arrendera Brålandabadet även i sommar! Om det betyder att kommunen ska byta tillbaka alla lås eller om Annelie får nya nycklar, det återstår att se…
Det satt hårt inne, men tack vare Annelies idoga mailande till kommunhuset och stöttningen från alla ”i bygden” så blir det ”the same procedure as last year”.
Det är bara att gratulera Annelie och alla brålandabor.
Gardesanna – också en del! (2/2)
Vänersborgs kommun och dess ”språkrör” Miljö- och Hälsoskyddsnämnden tycker att VA-frågan vid Gardesanna är tillfredsställande löst.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden sammanfattar VA-läget på Gardesanna:
”Dagens avloppssituation bedöms inte som undermålig. … Utifrån områdets karaktär och med den belastning från avlopp som finns och som nämnden medgett så bedömer nämnden att inga ytterligare lösningar för VA krävs ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.”
De boende däremot tycker inte att VA-frågan är löst. De skriver till Länsstyrelsen, som sammanfattar:
”… i början på 1980-talet härjade bakterier i badvattnet i området kring Gaddessanda vilket gjorde att många blev magsjuka. Sedan dess finns problem med alger och vissa år har det varit så omfattande att badförbud har rått. De flesta husen är uppförda på 1930- och 1940-talet och ett stort antal saknar anordningar för vatten och avlopp. Under åren som gått har stugägare gjort hemmasnickrade lösningar på sina avloppsproblem. Dricksvattenförsörjningen sker med enskilda brunnar och vattenkvalitén varierar kraftigt. Problem finns med järn, fluor, klorider och metangas.”
Ord står liksom mot ord. Men de boende, det handlar till övervägande del av sommarstugeägare, litar av någon anledning mer på sina egna erfarenheter och sinnen, typ syn, smak och lukt, än på Miljö och Hälsas mätningar.
På sikt anser Miljö och Hälsa emellertid, tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden och Byggnadsnämnden, att det behöver göras något. År 2011 skrev nämnderna:
”I detta specifika område måste Vänersborgs kommun snarast hitta en lösning. Att aktivt medverka till en lösning tillsammans med de boende i området är av vikt. En lösning kan vara en gemensamhetsanläggning. Och där man gör om området till ett VA-område.”
Men med detta skrivet, så händer inget…
Och när Länsstyrelsen med all sannolikhet kommer att ”ge order” till kommunen att det ska hända något före 2019 års utgång, reagerar kommunen för att tidplanen är för snäv… (Se bloggen ”Gardesanna – också en del?”, där jag redogör för hur kommunen reagerar kraftfullt negativt på att Länsstyrelsen vill tvinga kommunen att fixa VA-frågorna före 2019.)
Och innan kommunen behagar ta tag i frågan så ska inga andra heller få göra det… (För det behövs ju inte…)
Det är ju bra som det är just nu typ. Och då behövs det inga fler eller nya avloppsanläggningar överhuvudtaget. (Fast en lösning måste hittas snarast…)
Om någon utläser motsägelser i Miljö och hälsas resonemang torde det vara en ren tillfällighet…
Det tycks som om Miljö- och Hälsoskyddsnämnden resonerar som så, att byggs avloppsanläggningarna ut i enskild regi och blir bättre, så innebär det att fler människor vistas på Gardesanna och under allt längre tid. Och det kan inte tillåtas.
Det är svårt att upprätthålla en sådan ordning. Många människor vill faktiskt både bo, vara och vistas i sina stugor så mycket som möjligt. Och de boende ser tydligen problem med avloppsfrågan. Och naturligtvis vill inte sommarstugeägarna bo vid en badplats som är förorenad. Flera husägare har därför, som sagt, ansökt om att få lösa avloppsfrågan på egen hand. De har ansökt om tillstånd att själva ordna egna avloppsanläggningar.
Jag har tittat på några ansökningar, ansökningar som har bollats fram och tillbaka mellan Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden. Ibland har också Länsstyrelsen varit med på ett hörn (beslut har överklagats).
Men alltid… Miljö och Hälsa skriver:
”…några tillstånd till enskilda avloppsanläggningar ges inte i området sedan några år tillbaka…”
Och så är det. Inga enskilda får tillstånd att lösa problemen på egen hand. Miljö och Hälsa (och Byggnadsnämnden) ser ju inga problem. Med VA-situationen… Miljö och Hälsa (och Byggnadsnämnden) ser bara problem. Med enskilda avloppslösningar…
Några protokollsutdrag från Miljö och Hälsa och Byggnadsnämnden:
- ”En avloppsanläggning innebär inte en total reduktion av näringsämnen och smittämnen.”
- ”Bakgrunden till detta är att badvattnets kvalitet samt dricksvattenkvalitet i befintliga och framtida dricksvattentäkter måste skyddas.”
- ”Godkännande av den här anläggningen skulle kunna leda till att fler liknande anläggningar anläggs och den totala belastningen på badvattenkvalitet och grundvatten riskerar att bli för hög.”
- ”Det finns inte någon utredning utförd av expertis av hur avloppsfrågan kan lösas för Gaddessanda samt vilka miljö- och hälsoeffekter detta får. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör bedömningen att det ändå finns tillräckligt underlag för att ansökan bör avslås på grund av områdets tätbebyggelse och dess känslighet gällande badvatten och grundvatten.”
- ”Anläggningen kan dessutom om den utförs riskera att förhindra framtida större avloppslösningar om dessa har avrinning till samma vik.”
- ”det finns stor risk för olägenhet för människors hälsa om flera anläggningar av detta slag tillåts inom området”
- ”Bedömningen har gjorts utifrån att principen lika fall behandlas lika gäller och att ett tillstånd kan leda till att flera liknande anläggningar anläggs inom området Gaddessanda.”
- ”Lösningen på avloppsfrågan måste vara en hög hållbarhet för framtida boende och miljö. Man måste också ha ett rättviseperspektiv vid bedömningen av enskilda ärenden, så alla sökande tryggas en likvärdig behandling.”
Det tycks som att kommunen hela tiden resonerar som att det blir sämre om nya avloppsanläggningar byggs. Jag förstår inte det. Nya avloppsanläggningar måste väl ändå innebära att avloppssituationen blir bättre?
James Bucci (V) ser tydligen inte heller problemet. Bucci skriver i sin reservation från det senaste sammanträdet i Samhällsbyggnadsnämnden:
”Det är en gåta för mig att min kommun, som har ett uttalat mål att bättra på servicekänslan till sina invånare, säger nej till utveckling i kommunen istället för att godkänna enskilda VA-lösningar som skulle klara reningskraven och minska utsläppen av skadliga ämnen till vattendrag.”
Kommunens inställning är oförståelig. De boende är villiga att bygga avloppsanläggningar för egna pengar. De är dessutom villiga att skriva av sina nyinvesteringar i de egna anläggningarna när den kommunala VA-lösningen väl är framme. Det finns vad jag förstår inte heller något som hindrar att kommunen skriver ett avtal med stugägarna om att de ska ansluta sig till det kommunala VA-nätet när det byggs ut. Någon gång efter 2021 om kommunen får som den vill…
Som jag ser det har kommunen inget att förlora. Kommunen har allt att vinna. Precis som sommarstugeägarna.
James Bucci:
”Och under tiden får människor inte sina bygglov trots att de kan prestera egna VA-lösningar som skulle ha varit godkända i en normal fungerande kommun.”
Grönköping?
.
PS. Detta var del 2. Den första delen hittar du här: ”Gardesanna – också en del? (1/2)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer