Arkiv
Budget 2022 (5): SD och MBP
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången innan sommaren. Då ska årets viktigaste beslut fattas – budgeten för nästa år, år 2022.
I ett antal bloggar har jag beskrivit de olika partiernas budgetförslag. (Se listan i slutet av bloggen.) Jag har två partier kvar, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Deras förslag är ganska korta, i synnerhet SD:s, och därför beskriver jag förslagen i samma blogg.
Sverigedemokraterna
Det har funnits tillfällen då SD har lämnat in långa budgetförslag med omfattande “programförklaringar”, ungefär som M+KD+L har gjort i år. (Se ”Budget 2022 (4): M+KD+L”.) I år är SD:s budgetförslag däremot extremt kort. Det innehåller inga som helst förklaringar, motiveringar eller analyser.
Budgetförslaget utgår liksom alla andra partiers budgetförslag från de anvisningar som kommunstyrelsens ordförande lade fram i februari. (Det gör naturligtvis också Medborgarpartiets.) Sedan framställer SD egentligen bara tre egna budgetkrav
SD föreslår att barn- och utbildningsnämnden tillförs 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna. De följer upp den motion om fria arbetskläder som behandlades i barn- och utbildningsnämnden tidigare idag, och som nämnden återremitterade. (Jag kommer att skriva mer om det i en senare blogg.) SD har inga andra förslag på mer pengar till förskola eller skola. Det är sällan som BUN prioriteras av SD.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 450.000 kr till cirkulationsplats vid Björkholmsgatan samt för underhåll av Ursands badplats. Kostnaderna för cirkulationsplatsen beräknas i kommunstyrelsens ordförandes förslag till 200.000 kr. Det betyder följaktligen att 250.000 kr ska användas på Ursand. Ursand var viktigt, sa Ola Wesley under sin mycket korta presentation i kommunstyrelsen. Vad pengarna ska användas till på Ursand, till vilket underhåll, förklarar inte SD, och jag har faktisk ingen aning.
SD är förhållandevis generösa till socialnämnden. Nämnden tilldelas 21 milj kr i förslaget. Dock bara för nästa år. Pengarna är alltså bara tillfälliga och inte ramhöjande. Som jämförelse föreslår M+KD+L 10 milj kr, de styrande partierna 16 milj (tillfälligt anslag för 2022) och Vänsterpartiet 23,8 milj.
Det innebär att SD räknar med att deras budgetförslag ger ett resultat nästa år på 41 milj kr.
I investeringsbudgeten vill SD stryka byggnationen av ny sessionssal. Det kan man väl på sätt och vis hålla med om, problemet är dock att uppförandet av en ny sessionssal/möteslokal redan har beslutats av kommunfullmäktige.
Partiet vill också lägga 5 milj kr extra till samhällsbyggnadsförvaltningen. Pengarna föreslås bli öronmärkta till underhåll av gator samt till trygghetsbelysning.
Det är ett tämligen magert och innehållslöst budgetförslag som läggs av kommunens 3:e största parti. De ger knappt någon fingervisning om vad de vill med Vänersborgs kommun. Om de nu har några visioner för framtiden. Vänersborgs sverigedemokrater tycks räkna med att partiets politik nationellt ska ge dom röster även i Vänersborg. Här i kommunen behöver de tydligen inte lägga ner någon speciell möda eller tid på att tänka igen hur skattebetalarnas pengar borde användas och prioriteras.
Medborgarpartiet
Medborgarpartiet är kommunens minsta parti sett till antalet röster. Partiet har 2 mandat i kommunfullmäktige. Efter att ha ingått i en valallians med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen fick MBP en plats i kommunstyrelsen.
Det har vid ett flertal tillfällen hänt att MBP inte har lagt någon egen budget. Partiet har menat att det inte har varit någon idé, eftersom ett budgetförslag ändå inte hade haft någon chans att få majoritet i kommunfullmäktige. Och så har det naturligtvis varit. Inte helt sällan har partiets syn på budgetfördelningen legat ganska nära Vänsterpartiets.
I år har MBP lagt ett eget budgetförslag. Det är på 4 sidor och innehåller till skillnad från SD:s en hel del text. Partiet har också lite annorlunda tankar jämfört med de andra partierna.
Partiet inleder med att slå fast att att inga nya administrativa tjänster ska skapas och tillsättas under 2022. Det känns lite populistiskt. Det är nog på det viset att inga tjänster tillsätts nu för tiden om de inte behövs. Däremot kan man ibland undra om alla kommunala tjänster som finns verkligen är nödvändiga…
Barn- och utbildningsnämnden
MBP vill ge barn- och utbildningsnämnden 4 milj kr till elever med särskilt stöd. Det är partiet och Vänsterpartiet ensamma om att yrka. (V yrkar på 3 milj.) MBP säger dock inget om pengar till det ökade antalet elever på grundsärskolan.
Socialnämnden
Medborgarpartiet anser:
“det helt felaktigt att äldreomsorgen i Vänersborgs kommun skall finansiera kostnaden för ökat försörjningsstöd.”
Jag vet egentligen inte om något annat parti hävdar att de äldre ska göra det. Jag har svårt att tro det. Uttalandet känns lite populistiskt. MBP knyter kostnaderna för det ökade försörjningsstödet till de nyanlända och skriver att de därför vill att hela kommunen delar på dessa kostnader.
MBP vill öka budgetramen för socialnämnden med 8,75 milj kr för försörjningsstöd samt tillföra lika mycket (8,75 milj) som tillfälligt anslag för försörjningsstöd. Medborgarpartiet har en förhoppning om att försörjningsstödet ska minska 2023 när pandemins effekter är historia.
MBP vill satsa på en äldreombudsman, dock utan att satsa några pengar på en sådan tjänst. Partiet ville ju inte inrätta några nya tjänster… MBP menar att kompetensen finns inom nämndens verksamhet, men den måste kanaliseras till en person…
Samhällsbyggnadsnämnden
MBP säger inget om att samhällsbyggnadsnämnden ska få extra pengar till t ex ny cirkulationsplats på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden eller för vinterväghållning. Däremot har partiet en del andra krav.
Partiet vill satsa 50.000 kr till underhåll på bryggan vid Nabbensberg. MBP vill också avsätta 125.000 kr till drift av ett kallbadhus på Skräcklan. Det finns som bekant inget kallbadhus, men MBP kommer att motionera om ett.
Medborgarpartiet har också:
“motionerat om streetrace inom ordnade förhållanden.”
Partiet vill avsätta 125.000 kr till säkerhetsåtgärder.
Det är onekligen en aning visionära krav… Vi får se vilka resultat tjänstemännen kommer fram till när de utreder partiets motioner.
Kommunstyrelsen
MBP har en del åsikter om kommunstyrelsens förfogandeanslag, hyror etc, men partiet vill inte ge några mer pengar till kommunstyrelsen. Tvärtom, drygt 11 milj kr ska tas från förfogandeanslaget till försörjningsstödet. Jag vet inte om dessa pengar ingår i de drygt 17 milj kr ovan till försörjningsstödet (se under socialnämnden) eller om det är ytterligare pengar. Jag tror dock att de ingår i de 17 milj.
Medborgarpartiet har också en del åsikter om investeringsbudgeten. Partiet har en del allmänna önskemål och förhoppningar om att det inte ska behöva investeras så mycket på olika saker. Partiet vill också att VA Vänersnäs ska omprövas. Det är ett lite underligt krav eftersom det är Länsstyrelsen som har förelagt att kommunen ska dra VA till Gardesanna. Och när dessa ledningar går till Gardis så passerar de förbi andra fastigheter och det är dessa som kommunen vill ansluta så att säga “på köpet”.
MBP vill precis som SD ompröva bygget av en ny sessionssal. Då måste en motion om detta komma snabbt som upphäver fullmäktiges tidigare beslut.
Till sist skriver MBP:
“Medborgarpartiet vill satsa på ett Kallbadhus på Skräcklan och badbrygga på Nabbensberg. Då det i dagsläget inte finns några ekonomiska beräkningar av investeringen avsätts en symboliska summa av 1 mkr.”
MBP tänker i varje fall nytt. Och partiet har lite udda, men ibland intressanta uppslag och idéer. Jag tror dock att partiet ibland saknar en helhetssyn för kommunen och att flera förslag blir lite väl populistiska och opportunistiska.
Medborgarpartiet tänker sig att budgetförslaget kommer att resultera i ett överskott på 54 milj kr. Det är viktigt att hålla på på 2%-målet sa Göran Svensson (MBP) när han mycket kortfattat presenterade partiets förslag i kommunstyrelsen.
PS. Idag presenterade TTELA en artikel om de olika partiernas budgetförslag – ”Socialnämnden vinnare i budgetförslagen”.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Morgondagens BUN (14/6)
Veckan som kommer blir mycket intensiv, rent politiskt alltså. På måndag, imorgon den 14 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde för denna säsong och på onsdag är det kommunfullmäktiges tur. Då ska fullmäktige fatta beslut om budgeten för nästa år – årets viktigaste beslut.
Barn- och utbildningsnämnden ska inte fatta några sådana viktiga beslut, men alla beslut, stora som små, måste blir rätt och riktiga.
BUN:s dagordning har följande utseende:
Sammanträdet börjar som vanligt med en månadsuppföljning. I maj uppvisade nämnden ett överskott på ca 5,9 milj kr. Det ger dock inte en riktigt rättvisande bild för hela året, prognosen är nämligen ett 
plus/minus/noll-resultat. Och då räknar prognosen med att det blir färre barn i extern verksamhet, vilket sparar pengar till nämnden. Men förvaltningen räknar istället med att kostnaderna för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år ökar. Ökningen beror på fler placeringar i grundsärskola och att behovet av särskilt stöd ökar:
“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd.”
Det särskilda stödet handlar framför allt om elever med psykosociala och språkliga behov. Och båda dessa verksamheter, fler elever i grundsär och fler barn i behov av stöd, innebär en utmaning, som det kallas på ett mer byråkratiskt präglat språk. Det är svårt för förvaltningen att finansiera dessa kostnader. Det finns typ inga “reservpengar” utan ska pengar läggas på t ex fler platser i grundsärskolan så riskerar det att försämra förutsättningarna för övriga verksamheter. (Grundsärskolan ska senare i år byta namn till “anpassad grundskola”.)
Dessutom ökar, skriver förvaltningen:
“Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän”
Alla skolor har enligt Skollagen en skyldighet att ge särskilt stöd åt barn och elever som är i behov av det. Så är det, även om flera politiker inte känner till det… Fristående förskolor och skolor kan söka ekonomiskt bidrag för barn och elever i omfattande behov av särskilt stöd och för extraordinära stödinsatser. Det är detta som kallas tilläggsbelopp.
Det intressanta med tilläggsbelopp är att det inte får bestämmas utifrån en förutbestämd budgetram. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 2020 (se “Dom i mål om tilläggsbelopp till fristående skola enligt skollagen”) bestämt att särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Det går, som jag ser det, inte heller att tolka Skollagen på annat sätt.
Rektorer på friskolor begär i sådana här fall de belopp som krävs för elevens särskilda stöd. Men hur gör kommunens egna rektorer? Finns det särskilt avsatta pengar för det här? Går budgetföljsamheten före elevernas individuella behov? Det får bli några frågor till förvaltningen imorgon.
I månadsuppföljningen kan vi läsa att antalet barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun” ökar för varje månad. Det är 24 fler i maj än i april. Skolbarnomsorgsplatserna fortsätter däremot att minska, med 16 platser sedan april.
Förskoleklass, grundskola och särskola “finansierade av Vänersborgs kommun” är dock tämligen stabilt.
BUN ska avskriva några fordringar. Det handlar om totalt 180.007 kronor. Fordringarna består av ärenden som återredovisats från Kronofogdemyndigheten. Det är nämligen så att utmätningarna inte har gett några resultat, eller så har gäldenärerna helt enkelt inte kunnat delges. Sådana här ärenden är väldigt ovanliga.
Det blir information om hur det går med Holmängenskolan. Även kostnaderna för moduler ska tas upp. Det finns inget underlag om detta ärende i utskicket.
Ola Wesley (SD) och Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har skrivit en motion om kläder till förskolepersonal. Den ska behandlas imorgon.
Jag har skrivit en ganska utförlig blogg i ärendet. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.) Det är ingen hemlighet att jag har fått tämligen blandade reaktioner på den, mestadels dock positiva…
Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den här motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013:
“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheten.”
Fria arbetskläder har fått förnyad aktualitet de senaste två åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.
Sverigedemokraterna, som inte helt sällan känner hur vindarna blåser, har nu lämnat in en motion om fria arbetskläder. (Jag refererar inte motionen, det gjorde jag i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)
Förvaltningens förslag är att föreslå kommunfullmäktige att:
“anse motionen besvarad.”
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen.
Det räknas upp flera motiv. Det viktigaste är att Carlsson och Bråberg menar att det finns anvisningar som anger att tillsvidareanställd personal har tillgång till nya arbetskläder. Lite samma motivering som för avslaget i fullmäktige 2013. Man får uppfattningen att motionärerna är ute och cyklar. Läser man vidare i yttrandet så får man dock en annan bild. Ordförande och förvaltningschefen fortsätter:
“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”
Det betyder med andra ord att varje enskild rektor hanterar de fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs därför mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv. Det förefaller åtminstone mig vara orimliga val.
Hur som helst innebär dagens system att personal på vissa förskolor har mer fria arbetskläder än andra. Och skulle alla få lika mycket arbetskläder:
“skulle ytterligare medel behöva tillföras barn- och utbildningsnämnden”
Avslutar ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg. Men faktum är att SD har tänkt på det. I sitt förslag till budget 2022 vill SD tillföra BUN 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna.
Lärarförbundet har samma syn som SD – eller rättare sagt, SD har samma syn som facket. Fackliga representanter i Lärarförbundet skriver till mig att de har lyft frågan med arbetsgivaren:
“Anledningen till att vi lyfter frågan är just att personal som arbetar på förskolor med sämre ekonomiska förutsättningar inte har samma tillgång till arbetskläder, trots att de naturligtvis har samma behov av dem.”
De passar också på att påpeka att utprovning, och ofta utlämning, av kläder sker hos Klädexpressen (som är en daglig verksamhet inom omsorg om funktionshindrade, socialförvaltningen):
“Klädexpressen ligger i Hagaparken och har mycket begränsade öppettider, vilket gör det svårt för arbetande personal att ta sig dit, särskilt från förskolor i ytterområden.”
SD har ett, som jag ser det, “felaktigt” yrkande i sin motion. De yrkar att:
“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”
Och som yrkandet är formulerat så uppfylls det redan. På det sättet är det lätt att anse motionen besvarad, precis som ordförande och förvaltningschef argumenterar för. Men politikerna borde inte stanna där.
Frågan borde kanske återremitteras så att förvaltningen kan göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen. Det är om inte annat viktigt för både BUN och kommunfullmäktige att få reda på kostnaderna innan beslut fattas.
För jag anser att det är självklart att alla anställda inom barn- och utbildningsnämnden ska behandlas lika och få sina arbetskläder. Och även att kommunen behandlar alla lika, oavsett om de arbetar inom kvinno- eller mansdominerade yrken.
Ett medborgarförslag ska behandlas som vill att:
“skolor ska få mer pengar till att kunna resa med sin elever, så alla barn får samma möjlghet till samma förståelse.”
Förslagsställaren anser att skolorna ska tilldelas pengar för att kunna resa till något museum, gammal krigsplats eller Auschwitz.
Förvaltningen skriver ett tämligen utförligt svar där olika aspekter av frågan tas upp. Jag tycker i och för sig att det skulle ha räckt med att konstatera att det helt enkelt skulle bli alldeles för dyrt. Förslaget är att medborgarförslaget avslås.
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till Detaljplan för Grävlingen 28. (Se “Detaljplan för Grävlingen 28”.) Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i den konsekvensanalys som görs i planbeskrivningen och har inget ytterligare att tillägga.
Nämnden avslutar med att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2021/2022”. Och när den har gjort det är det dags för nämndens ledamöter att ta ett politiskt sommarlov, utom för dem som sitter i kommunfullmäktige. De har ytterligare ett (långt) möte framför sig.
Budget 2022 (4): M+KD+L
Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.
De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.
Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.
M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)
Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:
“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”
Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
- “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”
Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.
Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.
De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.
Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:
- “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
- “Förbättra integrationen”
- “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
- “god kvalité inom barnomsorg”
- “Det behövs … fler behöriga lärare.”
- “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
- “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
- “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
- “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
- “Vi måste värna om en ren och fin kommun”
Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…
Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.
Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:
“Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”- “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
- “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”
Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…
Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.
Barn- och utbildningsnämnden
M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)
Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…
Socialnämnden
Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…
Kultur- och fritidsnämnden
De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.
Byggnadsnämnden
M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:
“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”
Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.
Samhällsbyggnadsnämnden
Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:
“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”
Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:
“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”
Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…
S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.
Kommunstyrelsen
Och till sist kommunstyrelsen.
De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.
S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:
“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”
Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.
I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:
“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”
I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)
Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:
“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”
Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.
M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.
Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.
Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna 
och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.
Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Budget 2022 (3): S+C+MP
Budgetförslaget från den styrande minoriteten bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet är detsamma som kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Förslaget går formellt under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”. Det är nämligen Benny Augustsson (S) som lägger fram det för kommunstyrelsen. Varför det är så vet jag inte, men så är det i varje fall. 6 av 
kommunstyrelsens 15 ledamöter röstade för ordförandes förslag som därmed gick vidare som huvudförslag till kommunfullmäktige, där det behandlas den 16 juni. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)
Ett första förslag till budget för 2022 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS (24/2): Budgetramar 2022”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom 
skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, ramarna. Ramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det 
skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna.
I barn- och utbildningsnämnden fattade vi beslut om nämndens budget, helt enligt budgetanvisningarna, den 19 april. Vänsterpartiet reserverade sig… (Se “Viktigt BUN imorgon” och “BUN: Det blev en reservation”.)
Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del. Och på onsdag ska kommunfullmäktige ta ställning till det slutliga förslaget från S+C+MP. Och de andra partiernas budgetförslag…
Förslaget från S+C+MP innehåller beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, befolkningsutveckling etc. Det är skrivet av kommunens tjänstemän, framför allt de från ekonomiavdelningen. Jag håller med den borgerliga oppositionen när de i sitt budgetförslag skriver:
“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”
De styrande partierna får automatiskt resurser och hjälp som de andra partierna inte får, i synnerhet inte de som är “utestängda från kommunhuset”. Ett parti som Vänsterpartiet, som inte har några arvoderade poster som ordförande eller vice ordförande i nämnder eller styrelser, får göra hela jobbet själv. Det ska dock i rättvisans namn sägas att den så kallade budgetberedningen under våren har fått mycket information och där har alla fullmäktiges partier en insynsplats. Vänsterpartiets representant i beredningen har varit James Bucci.
Och sedan är det också mycket viktigt att konstatera att de andra partierna i sina budgetförslag utgår från all den fakta som tjänstemännen har presenterat i de styrande partiernas förslag.
De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år, 2021. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2020… (Och 2020 från budgeten 2019…)
Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde enligt min mening utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett 
budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.
Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.
Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Ibland kan det också vara så att nya pengar tillförs någon nämnd för ett bestämt syfte, någon speciell åtgärd. Det handlar i så fall om mindre, ibland till och med symboliska, summor.
De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det kan vara bra att veta. Det kan också vara bra att veta att nämnderna får 1,5 % i inflationskompensation. Det är inte alla kommuner som ger ut en sådan kompensation. Pengar till löneutveckling avsätts centralt och ingår inte i de anslag till nämnderna som jag strax ska redogöra för.
I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden föreslås få 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). BUN tillförs också 6,9 milj kr till följd av ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Det kan noteras att inga av dessa extra pengar går så att säga till själva verksamheten, till barnen eller eleverna.
BUN tillförs också 2,3 milj kr för ökade måltidskostnader. Det är en följd av kommunens investeringar i Framtida kök. Och oenigheten mellan samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden om skolmåltidspriserna…
BUN ska också få möjlighet att ansöka hos kommunstyrelsen om högst 2 milj kr 2022 om elevantalet inom grundsärskolan ökar.
Men det finns mer pengar avsatta i kommunstyrelsen som BUN har möjlighet att få ta del av – efter ansökan. I redovisningen av anslagen till kommunstyrelsen står det att:
“I enlighet med tidigare beslut, öronmärktes 3.000 tkr av kommunstyrelsens förfogandeanslag, till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier. Även 3.000 tkr med koppling till inriktningsmålet om att barn och unga uppnår bättre skolresultat kvarstår.”
En stor del av dessa pengar, åtminstone hälften (3 milj), torde sannolikt vara pengar som kommer barn- och utbildningsnämnden tillgodo.
Det är enligt min mening en mycket underlig konstruktion att barn- och utbildningsnämnden ska behöva ansöka om pengar till ändamål som Skollagen föreskriver att huvudmannen måste ge förutsättningar för skolorna att arbeta mot och till och med uppfylla. BUN borde få pengarna direkt – utan ansökan.
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har passerat den magiska miljardgränsen.
Socialförvaltningen redovisar ett behov av 31,4 milj kr för nästa år utöver budgetramarna (från februari) och skriver:
“Det avser 21.800 tkr till individ‐ och familjeomsorgen samt 9.600 tkr till personligt stöd och omsorg.”
S+C+MP föreslår att socialnämnden tillförs 16 milj kr som ett tillfälligt anslag under 2022. “Tillfälligt” betyder att socialnämnden inte får dessa pengar år 2023, utan bara som en “engångssumma” år 2022. Det tillfälliga anslaget öronmärks till ökade kostnader för försörjningsstöd (=”socialbidrag”) som ligger under individ- och familjeomsorgen. De styrande partierna hoppas att kostnaderna för försörjningsstödet ska minska i framtiden. Och hoppas kan man naturligtvis.
Socialnämnden kan också förvänta sig ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 17,5 milj kr. Det är emellertid en del frågetecken kring detta statsbidrag. Lutz Rininsland (V) har ställt fler interpellationer i kommunfullmäktige till nämndens ordförande Dan Nyberg (S) om bidraget. Jag vågar inte riktigt säga om dessa pengar löser socialnämndens akuta ekonomiska problem eller inte, men jag tror det. De 16 miljonerna täcker vad jag kan förstå till stor del “det svarta hålet” i försörjningsstödet. Och i så fall dras inga pengar bort från äldreomsorgen, vilket borde göra det sannolikt att Vänersborg ska få statsbidraget på 17,5 milj. (Kommunen får bara bidraget om den inte sparar på sina egna pengar.) Då kan statsbidraget användas till att faktiskt förbättra äldreomsorgen.
Det kan inte nog betonas att socialnämnden har “stora svårigheter” (snällt sagt) att spara i verksamheterna. Nämnden har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst i äldreomsorgen. Det har väl pandemin visat ganska tydligt. Det är därför som Vänsterpartiet vill satsa den summa pengar till den sociala verksamheten som socialförvaltningen har redovisat behov av. (I riksdagen arbetar Vänsterpartiet för mer pengar till den sociala verksamheten.)
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsförvaltningen var inte nöjd med den tilldelade budgetramen. Nämnden skulle bara få 1,3 milj mer än i år – till ökade hyror för framför allt biblioteket. Behoven var större skrev förvaltningen och menade att det behövdes ytterligare lite drygt 1,9 milj kr. Det handlade till stor del om fler hyror och lokalvård.
S+C+MP hörsammade denna begäran och höjde budgettilldelningen precis på det sätt som kultur- och fritidsförvaltningen önskade. Men inte nog med det:
“För bibehållen måluppfyllelse inom fritidsverksamheten utökas ramen med 1.080 tkr.”
Nämnden fick alltså mer pengar än vad den sade sig behöva! Sådant händer ytterst sällan…
För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden tilldelades 200.000 kr för ökade kapitalkostnader. Nämnden ansåg dock att den behövde lite mer pengar. S+C+MP föreslår att nämnden ska få de pengar den begär. Det betyder ytterligare 1,5 milj kr. Dessa extra pengar ska gå till kapitalkostnader för den nya cirkulationsplatsen på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden och för vinterväghållning.
Kommunstyrelsen
De styrande partierna föreslår att IT‐säkerhet/IT‐informationssäkerhet ska få en utökad ram med 5,5 milj kr. Valnämnden ska få 1 miljon eftersom det är val nästa år. Och precis som i år, som jag skrev om ovan, ska 3 milj kr öronmärkas till:
“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”
Samt 3 miljoner till inriktningsmålet om att:
“barn och unga uppnår bättre skolresultat”
Dessutom föreslås remöbleraverksamheten få ytterligare 251.000 kr (till hyra), 150.000 kr i verksamhetsbidrag till funktionsrätt, 125.000 kr till drift av isbana i centrala Vänersborg och 50.000 kr till Leva‐projektet.
Det nya som har tillkommit sedan budgetanvisningarna kom i februari är att kommunstyrelsen tillförs 500.000 i tillfälligt anslag för att minska sjukfrånvaron och att 500.000 kr omfördelas i förfogandeanslaget till evenemangsverksamhet.
Till grundsärskolan avsätts också, som jag också skrev om tidigare, 2 milj kr tillfälligt till barn- och utbildningsnämnden om elevantalet inom grundsärskolan ökar.
Gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen återfinns under kommunstyrelsens budget. Av den totala kostnaden som bokförs under kommunstyrelsen på 480 miljoner faller nästan exakt hälften på verksamheten som drivs i Kunskapsförbundets regi. Förbundets bekymmer är stora, men i förslaget från S+C+MP sägs inget om detta. (Se ”Vårens sista KFV”.)
Övriga nämnder
Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år.
I budgetramarna fick inte Miljö- och hälsoskyddsnämnden några nya pengar. Tvärtom togs ett tillfälligt anslag på 0,5 milj kr bort (pengar för att “komma ikapp med fakturerad, men ännu ej utförd tillsyn och kontroll”). Nu föreslår de styrande partierna att budgetramen utökas med 650.000 kr för ökad tillsyn av förorenad mark och 50.000 kr i utökad naturverksamhet.
Byggnadsnämnden fick inga nya pengar i anvisningarna från februari. Nämnden ansåg att den behövde 2,4 milj kr (varav 600.000 i tillfälligt anslag) och redovisade även behov av en ny tjänst samt pengar till GIS-verksamheten. S+C+MP lyssnade dock inte på detta och byggnadsnämnden har inte fått några pengar i det slutliga förslaget heller.
Några synpunkter
Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är det förslag som ger mest pengar till verksamheterna – efter Vänsterpartiets budgetförslag. (Se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.) 
S+C+MP har föreslagit ett förhållandevis stort tillskott till socialnämnden och mindre tillskott till barn- och utbildningsnämnden. Vänsterpartiet tycker inte att det är tillräckligt, varken till socialnämnden eller till barn- och utbildningsnämnden, men i jämförelse med de andra partiernas budgetförslag (som jag ska beskriva senare) så är det ändå bättre. Det är nog ingen tvekan om att de styrande partiernas budgetförslag och Vänsterpartiets förslag ligger närmast varandra.
Nu är det emellertid på det sättet att de styrande partierna, S+C+MP, och V ändå inte har majoritet i kommunfullmäktige. Om dessa 4 partier nu mot all förmodan skulle få för sig att kompromissa ihop ett gemensamt budgetförslag… Ja, det skulle vara om SD lade ner sina röster i en avgörande omröstning. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)
Jag kan tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Årets överskott (2021) beräknas till 98 milj kr. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen också ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv…
Trots att budgetförslaget från S+C+MP skulle ge mer pengar till verksamheterna så är det ändå inte tillräckligt. Det finns stora behov inom socialtjänsten och inom förskola och skola. Med detta budgetförslag kommer inte alla behov att kunna tillgodoses och de stora nämnderna kommer att bli fortsatt tvungna att leta besparingar och nedskärningar i sina verksamheter.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Vårens sista KFV
Igår tisdag sammanträdde direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det var sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet hölls som vanligt på distans och det innehöll, också som vanligt, mycket information.
Politik handlar egentligt till stor del om information. Det har säkert läsarna av denna blogg märkt. Det är oftast viktig information. Som är nödvändig för att vi politiker ska förstå vad som händer, och varför. Och vilka konsekvenser olika val kan få. Med alla fakta i handen ska vi sedan (förhoppningsvis) kunna fatta vettiga, riktiga och kloka beslut. Jag vill i mina bloggar dela med mig av åtminstone en del av denna information så att fler får möjlighet att sätta sig in i de politiska frågeställningarna. Kanske kan kommunalpolitiken då bli något mer begriplig samtidigt som det blir lättare (förhoppningsvis) att själv ta ställning till vad som är bra, och mindre bra.
Gårdagens sammanträde började med information kring det senaste ägarsamrådet den 19 maj, dvs mötet där presidiet i Kunskapsförbundet (de tre ordförandena) träffar kommunstyrelsernas presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det här mötet talades det om på kommunstyrelsens senaste sammanträde då jag frågade Benny Augustsson (S) om vad som hade avhandlats. (Se “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.)
Min uppfattning då var att de styrande politikerna i kommunerna hade börjat förstå den problematik som Kunskapsförbundet brottas med och därmed också på ett helt annat sätt än tidigare var beredda att diskutera och hitta lösningar på förbundets utmaningar och problem. Presidiet i KFV bekräftade min bild, bedömningen var att det var ett bra möte.
Även i Kunskapsförbundet finns det delårsrapporter. Gårdagens rapport redovisade perioden januari till april. Den godkändes av politikerna efter – information.
Förbundet visar efter årets första kvartal ett överskott på 5,7 milj kr. En del av överskottet beror på pandemin. Undervisningen har ju till stor del skett på distans och det har inneburit att kostnaderna har varit lägre än normalt. Så har det t ex serverats mycket färre skolmåltider.
Det är svårt att göra prognoser under rådande omständigheter menade ekonomichef Marie Nordvall. KFV utgår dock från att verksamheterna kommer att bedrivas som vanligt till hösten och att stora delar av överskottet kommer att användas då. Det har också uppstått en “undervisningsskuld”, vilket kan innebära att elever behöver extra stöd till hösten eller kanske till och med förlängd utbildning.
Resultatet för året prognostiseras till +2,4 milj kr.
Det kan även nämnas att 4 milj kr från direktionens förfogandeanslag och budget för oförutsedda kostnader har riktats till insatser för att förbättra elevernas resultat. Och att förbundets vuxenundervisning ska flytta till Vänersborg. För att alla studerande ska få plats i Vänerparkens lokaler flyttar administrationen över gatan till det så kallade externatet, fd “Ungdomens hus”.
Det blev en viktig information kring “Friskolornas expansion”.
Trollhättan är sannolikt den kommun i hela Sverige som i förhållande till invånarantalet har flest fristående gymnasieskolor. Om planerna på fler inriktningar går i lås för Realgymnasiet och LBS (Ljud- och Bildskolan), vilket det mesta talar för, så kommer det nästa år att finnas 791 fler gymnasieplatser i Trollhättan än det finns antal gymnasieelever. 791 fler gymnasieplatser än gymnasieelever!
Direktionen fick en genomgång av vad den ökande friskoleetableringen innebär i ökade lokalkostnader för Kunskapsförbundet. Lagen ger nämligen frigymnasierna rätt till samma summa pengar för lokalkostnaderna per elev som Kunskapsförbundets elever får.
KFV har tre stora skolor, varav två i Trollhättan. Om de elever som börjar i de nya inriktningarna på frigymnasierna i annat fall skulle ha valt någon av KFV:s skolor, så minskar självklart antalet elever i förbundets skolor. Trots att det blir färre elever i KFV:s skolor kan inte förbundet säga upp några hyresavtal. Det går nämligen inte att säga upp lokaler i delar av skolorna, t ex några klassrum.
KFV har därför kvar samma hyreskostnader för lokalerna som tidigare, även med färre elever. Det innebär att lokalkostnaden per elev ökar. (Samma lokalkostnader dividerat med färre elever.) Och då måste Kunskapsförbundet ge samma ersättning för lokalkostnaderna till frigymnasierna, som alltså då får mer hyrespengar trots att deras lokalkostnader inte ökar.
Nästa år innebär det en extra hyreskostnad för KFV på 3,2 milj kr. Och om tre år ökar lokalkostnaderna till frigymnasierna, om eleverna väljer frigymnasierna i stället för KFV, med 10,4 milj kr jämfört med i år. Det betyder för en friskola med 250 elever får ungefär 750.000 kr mer än tidigare. Det är helt absurt och utarmar den kommunala skolan totalt. Och detta handlar alltså bara om lokalkostnader.
På ägarsamrådet fick ekonomicheferna i uppdrag att titta på bland annat denna fråga. Kommunerna måste ju möta utvecklingen på något sätt.
Ett annat stort problem, som inte diskuterades igår, men som jag ändå nämner i sammanhanget, är den ökande segregationen bland gymnasieungdomarna. Det är mycket tydligt att elever från grundskolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning väljer fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre väljer eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor. (Se vidare “Segregerade skolor”.)
Direktionen fick en utförlig redovisning av resultaten av den omfattande elevenkät som görs varje vårtermin. Och detta läsår, liksom delar av det förra, har varit mycket speciellt. En stor del av undervisningen har ju under pandemin skett på distans.
Svarsfrekvensen för gymnasieeleverna var hög (84%), medan den var låg för de vuxenstuderande (45%). Och trots pandemin var resultaten oerhört positiva, även om det kunde noteras en viss minskning under coronatiden. Eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolarbetet, lärarna, 
skolsituationen, tryggheten och elevhälsan. Det övergripande omdömet låg strax under betyget 3,5, där 4 var det högsta betyget. Omdömena för de vuxenstuderande var ännu högre, det brukar de också vara. Men på vux var svarsfrekvensen så pass låg att det är svårt att dra några bestämda slutsatser.
Kunskapsförbundet har utformat enkäten så att den överensstämmer med den som görs i riket av Skolinspektionen. Det är för att man ska kunna jämföra förbundets resultat med rikets. Eleverna på Kunskapsförbundets gymnasieskolor ger ett högre betyg än vad eleverna i riket gör på 40 av 44 påståenden. Det är ett fantastiskt bra resultat! Eleverna är mycket nöjda med Kunskapsförbundets utbildningar.
Det är också intressant att många elever anser att den påtvingade distansundervisningen påverkade lärandet på ett positivt sätt jämfört med “vanlig” undervisning. Denna uppfattning återfanns framför allt bland de vuxenstuderande.
Det ska bli intressant att se vilka lärdomar som pedagogerna har fått och vilka slutsatser de drar för den framtida undervisningen. Det gäller ju att ta tillvara de positiva effekterna av distansundervisning, samtidigt som den ska kombineras med den “traditionella närundervisningen”. Som för de allra flesta studerande trots allt har visat sig vara effektivast för inlärning och bra studieresultat. Men en “syntes” av olika undervisningsformer kan kanske visa sig ännu bättre.
Kunskapsförbundets personal, som alltid är förutseende och professionell, har naturligtvis satt igång utvecklingsarbeten om hur digitaliseringen kan förbättra förbundets undervisning så att den blir ännu effektivare.
Politikerna fick också en redovisning av inkomna anmälningar om kränkningar och trakasserier. Och även här får man vara lite försiktig med slutsatserna. Ingenting är ju som vanligt under pandemin. Det skriver jag trots att siffrorna är tämligen positiva. Fast i de här fallen är ju egentligen inget helt positivt så länge som en enda elev upplever sig bli diskriminerad, kränkt eller trakasserad.
91% av gymnasieeleverna och 96% av de vuxenstuderande uppger att de inte har blivit diskriminerade under utbildningen. Motsvarande siffror för kränkningar är 86% för gymnasieeleverna respektive nästan 96% på vux. I absoluta tal blir bilden dock lite annorlunda. 145 gymnasieelever och 28 vux-studerande uppger att de blivit diskriminerade och 221 på gymnasiet och 29 på vux att de blivit kränkta.
Antalet anmälda fall av kränkningar och trakasserier i enlighet med Skollagen 6 kap § 10 var läsåret 2020/2021 64 stycken. Det är självklart för många. Men det är något som Kunskapsförbundet arbetar mycket aktivt med. Jag tror emellertid att så länge som det inte finns tillräckligt många pedagoger och övrig skolpersonal utifrån de behov som finns, så kommer skolorna tyvärr inte att ha möjlighet att komma tillrätta med alla sådana här problem. Och det är ett tungt ansvar att bära, eller borde vara, för alla politiker.
Som avslutning på denna “vårtermins” sammanträden med direktionen i Kunskapsförbundet måste jag som gammal lärare säga att jag särskilt uppskattar förbundsdirektör Johan Olofsons inställning om att stämpelklockor inte är framtiden för lärarna. Istället ska det enligt förbundsdirektören vara mer frihet som gäller:
“Släppa loss lärarnas arbetstid!”
Den inställningen önskar jag också att alla som arbetar med undervisning och skola hade omfattat…
Och med de “bevingade” orden önskar jag alla KFV:s politiker, chefer, pedagoger och alla andra anställda en skön sommar!
KS: Sophantering och lite delår
Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem 
berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)
Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.
Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på 
hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…
Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.
Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.
Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.
Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.
Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.
Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.
Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas.
Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.
Tråkigt men sant.
Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.
Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)
FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.
Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.
Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag tillfredsställande och godtagbara svar.
Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.
Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…
Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?
Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.
Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.
Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.
KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola
I onsdags behandlade kommunstyrelsen några trafiksäkerhetsfrågor. Det berodde på att det hade kommit in tre medborgarförslag.
Det är inte helt ovanligt att medborgarförslag tar upp trafiksäkerhet i olika former. Ofta handlar det dock om vägar som inte är kommunens ansvar. Och två av onsdagens medborgarförslag var sådana förslag. De handlade om vägar som Trafikverket ansvarar för – E45:an och Lilleskogsvägen. Och då blir beslutet automatiskt ett avslag – med ett medskick att kommunen ska påpeka behovet av trafiksäkerhetsåtgärder för Trafikverket. Vilket också blev fallet i onsdags. (Det slutliga beslutet fattas emellertid av kommunfullmäktige nästa vecka.)
Det tredje medborgarförslaget hade rubriken “Trafiksäkerhetsåtgärder övergångsställe vid Rånnum låg och mellanstadieskola”.
Det handlade om övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnum skola i Vargön. Skolan är på platsen omedelbart i blickfånget och närheten till skolgården är högst påtaglig. När man passerat övergångsstället når man direkt skolgårdens avgränsande staket.
Nordkroksvägen är kommunens ansvar…
Det blev en viss oenighet i kommunstyrelsen kring medborgarförslaget. Det förvånade mig.
Författaren till medborgarförslaget menade att:
“nuvarande övergångsställe som knyter an på Trastvägen saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder.”
Och förslagsställaren fortsatte med att beskriva situationen vid övergångsstället:
“En vägbula placerad några meter före respektive efter övergångsstället flyttar fokus från skolbarn som ska passera för färdande på båda körbanorna. Blicken läggs primärt på vägbulan istället för på de väntande barnen vid övergångsstället. Först i andra läget eller i värsta fall inte alls söks området av perifert. För den ena körbanans trafikanter uppstår en vilja att accelerera direkt efter vägbulan vilket är helt opassande förbi platsen där övergångsstället är placerat. Belysningen på båda sidor om övergångsstället är helt otillräcklig. Kraftig vegetation ”äter” upp det mesta av ljuset från lyktstolpar längre bort. Olycksrisken ökar morgon och kväll.”
Så vitt jag kunde bedöma så stämde beskrivningen mycket väl. Och egentligen mer än väl… Det var ju faktiskt barn mellan 6-12 år som vi pratade om. De yngsta barnen som ska passera övergångsstället på väg till och från skolan är alltså 6 år! Det är väl ingen som helst tvekan att de ska ha en så säker skolväg som möjligt.
Trodde jag…
Förvaltningen och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog avslag på medborgarförslaget. I svaret skriver tjänstepersonerna att kommunen redan har gjort en del vid övergångsstället:
“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället.”
Det är ju faktiskt inte helt korrekt. Det är ju som förslagsställaren beskriver, och som vem som helst kan se med egna ögon – kommer man söderifrån, från rondellen i Vargöns centrum, så kommer vägbulan efter övergångsstället.
Det är möjligt, och till och med troligt, att sikten har förbättrats och att belysningen har förstärkts. Det som förvaltningen avser med förbättring av belysningen är antagligen en gatlykta i fullhöjd med en LED-armatur. (Se bild till vänster.) Från den höjden sprids sannolikt ljuset så mycket att det knappast gör någon skillnad. Den kraftiga vegetationen i närheten torde också “äta upp” belysningen effektivt och lätt. De mindre lyktstolparna utmed GC-banan är längre ifrån och lyser sannolikt inte upp övergångsstället från det avståndet.
Belysningen har förstärkts, men betyder detta att sikten och belysningen är tillräckligt bra? Det är troligtvis underförstått av förvaltningen, men man skriver faktiskt inte att det är det…
Det här är, som jag ser det, en fråga om bedömning, en tämligen subjektiv sådan. Föräldrarna anser inte att sikt och belysning är tillräckligt bra (framför allt inte under den mörka årstiden), Vänersborgs kommun gör det. Hur kan kommunen göra trafiksäkerheten till en bedömning på detta sätt? Tänk om kommunens bedömning är felaktig och, hemska tanke, det händer något…
Mycket talar faktiskt för att kommunens bedömning inte är helt riktig… Kanske visar bilderna i denna blogg det, annars kan man åka dit och titta med egna ögon.
Förvaltningen skriver vidare som motivering till avslaget:
“På vägen råder 30 km/h. … Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”
Det här är alltså ett argument för att trafiksäkerheten för barnen är helt tillfredsställande. Det gör mig mycket betänksam. Dels så räcker det med en fart på 30 km för att något skulle kunna gå riktigt illa, och dels spelar det knappast någon roll att “hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt”. Det räcker tyvärr att en enda bil inte gör det…
Jag besökte platsen igår eftermiddag. Trots att jag har kört där många gånger så ville jag studera platsen från alla perspektiv, även fotgängarnas.
Jag slogs av att vägbulan tycktes vara så pass snäll i utformningen att det faktiskt gick att hålla ganska hög fart över den utan att riskera skada på bilen. Dessutom var det, enligt min mening, ingen tvekan om att vägbulan är felplacerad. Jag tror att man som bilist har en tendens att fokusera på vägbulan som ligger ett antal meter före respektive efter övergångsstället, beroende på vilket håll man kommer från. Övergångsstället tror jag för många bilister upptäcks i andra hand.
Kanske en liten anekdotisk bevisföring kan stickas in här. När jag pratade med en vän om medborgarförslaget och platsen ifråga, så sa denne vän att hen kände till att det fanns en vägbula på platsen. Men ett övergångsställe…? Det kunde hen inte påminna sig, det fanns inte i “körminnet”.
Och visst är sikten fortfarande otillräcklig, i varje fall när man kommer från norr och kör in mot centrum. (Se bild nedan.)
Det kan tilläggas att trafikintensiteten är hög på Nordkroksvägen och det är också en hel del tyngre trafik. När jag ställde mig vid övergångsstället så stannade inte bilarna “självmant”. Det krävdes att jag tog ett litet steg ut i vägen för att fordonen uppfattade att jag ville gå över. Kan man begära av en 6-åring att göra så? Och om en 6-åring tar ett steg ut i vägen, kan man vara säker på att alla bilar verkligen stannar?
Och när jag stod och beskådade övergångsstället så kom en “lätt motorcykel” (heter det så nu för tiden?) norrifrån. Föraren intog någon slags motocrosställning – och hoppade på bulan! (Det är helt sant!) Hade det gått ett barn över vägen så hade sannolikheten varit hög för att det hade hänt något…
Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen ska vidta följande åtgärder vid övergångsstället:
- “flytta vägbulan till platsen för övergångsstället och bygga ett så kallat upphöjt övergångsställe.”
- “montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken likt dem vid övergångsställena: Öxnered skola, Vänersborgs brandstation och Residensbron.”
- “förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan där de väntande skolbarnen står.”
Jag anser att det är helt berättigade och synnerligen självklara krav på åtgärder. Och det tycktes mig ganska givet att ett förslag om att öka trafiksäkerheten för eleverna skulle vinna samtligas gillande. Men så var det inte.
Det framförde jag också på kommunstyrelsens sammanträde. Det viktigaste argumentet var nog ändå:
“Förebygg innan det händer något.”
Mats Andersson (C) höll typ med i princip, men mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig menade han. Benny Augustsson (S) hade något resonemang om att tjänstemännen ska titta på situationen även om medborgarförslaget avslås. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifalls förslaget eller också inte.
Anders Strand (SD), som bor i Vargön och enligt egen utsago åker förbi övergångsstället minst två gånger varje dag, var däremot mycket tydlig:
“Vägbulan är fullständigt felplacerad och belysningen är fel. Lägg övergångsstället på vägbulan. Bifall till medborgarförslaget.”
Även Morgan Larsson (MBP) var tydlig och yrkade bifall till medborgarförslaget.
Det blev votering. Kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. (Den fjärde som röstade bifall till medborgarförslaget var Ola Wesley, SD.)
Ärendet avgörs nästa vecka i kommunfullmäktige… Ska förnuftet segra?
Anm. Det har också framkommit uppgifter om att bilar återkommande svänger av från Nordkroksvägen vid övergångsstället och över till GC-banan vidare ned på Trastvägen till villaområdet som en genväg för att slippa åka runt kvarteret. Ytterligare en fara på samma plats under barnens väg till och från skolan.
KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar
Kommunstyrelsen (KS) hade sammanträde i onsdags. Det var faktiskt det sista innan sommaruppehållet. Det betydde dock inte att folk hade slappnat av i förtid. Nä, tvärtom. Det var full fart, i varje fall på en del ledamöter…
Det var mycket att läsa på, förstå och reflektera över inför sammanträdet – 1.744 sidor. Och skulle man sätta sig in i alla ärenden så var man nästan tvungen att också fördjupa sig i en del andra handlingar.
Presentationerna av de 5 olika budgetförslagen tog sin beskärda del av mötestiden. Det blev dock ingen diskussion och inte heller några antydningar om framtida samtal och/eller samarbeten mellan några partier. Det skulle väl i så fall vara undertecknad som kom närmast – med en liten “komplimang” till Benny Augustssons (S) kommentarer kring sitt “budgettänk”. Jag tänker behandla budgetförslagen i särskilda bloggar och hoppar därför över dom nu. (Jag har hunnit med två bloggar i ämnet, se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” och “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.)
Kommunledningen delgav resten av kommunstyrelsen en hel del information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt berättade att den planbegäran om en råvattenstation i Nordkroken, som har kommit från Trollhättan, för närvarande ligger på is. Vänersborgs kommun var inte riktigt med på banan från början och har ansett att det krävs “ett större omtag” – som kommundirektören uttryckte det. (Du kan läsa mer här, jag har skrivit flera bloggar i ämnet.)
Till hösten ska kommunstyrelsen ha en workshop om en “strategi för simhallar och bad”. Utredningsarbetet utifrån en av kommunfullmäktige bifallen motion från moderaterna har nämligen “svällt”. Utredningen är just nu på över 100 sidor och det har på senare tid tillkommit nya kompletterande direktiv.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde, med hjälp av de andra kommunalråden, för det senaste ägarsamrådet med Kunskapsförbundet Väst (KFV). Henrik Josten (M) passade också på att komplettera. Han sitter så att säga “på andra sidan bordet” – han är 2:e vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion.
Ägarsamrådet (alltså kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i KFV) hade pratat budget inför 2022. Följderna av coronan för framför allt vuxenutbildningen hade avhandlats. Det verkade som om kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan hade varit positiva till ekonomiska tillskott till KFV om det fanns behov av det. Den kraftigt ökade friskoleetableringen i Trollhättan hade också diskuterats. Man beräknar att det inom kort finns ett överskott på ca 700(!) elevplatser. Även här verkade det som ägarkommunerna hade tagit till sig att detta kan innebära betydande svårigheter och problem för Kunskapsförbundet. Det är dels dyrt med alla friskoleelever (kommunerna och KFV betalar) och dels riskerar KFV att få lägga ner program och inriktningar på grund av för få sökande. Det kan väl också bli så att vissa friskolor inte kommer att klara sig i konkurrensen… 
Även finansieringsmodellen hade tagits upp i sammanhanget. Och inte nog med det. Benny Augustsson lovade att lönerna i KFV skulle uppräknas på samma sätt som i kommunerna. På tisdag sammanträder direktionen i Kunskapsförbundet. Vi får se om de har samma uppfattning om vad som sades på ägarsamrådet som den jag fick i kommunstyrelsen.
Det verkar i varje fall som om kommunalråden i Vänersborg och Trollhättan på allvar har börjat ta till sig de problem som KFV brottas med. Det är hoppingivande och mycket glädjande.
Benny Augustsson berättade också om den nya sessionssalen, eller möteslokalen som arbetsnamnet på den nya sessionssalen tydligen är. En förutsättning för att kommunen skulle bygga en ny “möteslokal” var att ett avtal slöts med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är nu gjort – ett avtal har slutits som reglerar datum och villkor för tillträde mm. VGR ska ha 9 möten om året, avtalet är på 15 år och VGR ska betala 541.000 kr per år. Och nu ska hela bygget ut på upphandling.
1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte ett visst missnöje kring finansieringen. “Möteslokalen” kommer att kosta kommunen 2 milj kr om året och med VGR-avtalet är det fortfarande 1,5 milj kvar… Augustsson menade att finansieringen får tas upp i kommande MRP:er.
Harlitz (M) missnöje har tämligen goda orsaker, men jag ska inte gå djupare in på detta nu. Jag kan väl dock nämna att ett “coronareducerat” kommunfullmäktige (jag var t ex inte med) den 17 juni 2020 beslutade att bygga en ny sessionssal på den gamla platsen för 40 milj kr. Moderaterna, tillsammans med SD och MBP, deltog emellertid inte i beslutet. M skrev en protokollsanteckning som var mycket läsvärd. (Jag skrev en blogg i ämnet “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”, och här kan du ladda ner protokollet – protokollsanteckning finns med.)
Kommunstyrelsens ledamöter fick vidare en dragning av delårsrapporten. Det är ju som bekant lite av mitt favoritärende… (OBS Ironi.) Kommundirektör Tegenfeldt gick igenom alla olikfärgade ploppar, men det som fångade mitt intresse var det budgeterade resultatet i 
Mål- och resursplanen för 2021. (Som fullmäktige beslutade om förra året.) Resultatet för året (2021) beräknades bli 43 milj kr. I delårsrapporten är emellertid prognosen att resultatet ska bli 55 milj kr bättre, dvs kommunens prognostiserade resultatet för i år beräknas uppgå till 98 miljoner! Det är naturligtvis rena rama julafton för ekonomer och styrande politiker… Och även andra. Det ger t ex utrymme för tilläggsanslag till socialnämnden.
Och så skulle ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” behandlas.
Jag var tämligen förberedd, och laddad. Ärendet var ju ett “resultat” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från 2016… (Jag beskrev ärendet tämligen noggrant i en blogg innan sammanträdet – se “KS (2/6): Marknadsföring och sponsring”.)
Jag började med att redogöra för både historien bakom motionen och min kritik av förvaltningens arbete. Det blev ett ganska långt inlägg. I kommunstyrelsen kan nämligen tankegångar både utvecklas och slutföras – det finns inga begränsningar i talartiden, som i fullmäktige…
Jag avslutade mitt anförande med att yrka på återremiss – och gick igenom motiveringen till varför. (Om en ledamot yrkar på återremiss så måste hen skriftligt motivera vad det är som ska utredas ytterligare. Du kan ladda ner återremissyrkande här.)
Min partikamrat James Bucci yrkade bifall. Det gjorde inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han yrkade bifall till det liggande förslaget från tjänstemännen. Då begärde kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Då blev det lite spännande…
Harlitz yrkade bifall till mitt yrkande om återremiss.
Harlitz tryckte framför allt på att det fjärde av fullmäktiges uppdrag, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Sedan undrade Marie-Louise Bäckman (KD):
“Varför ska det vara krångligare med tydlighet och transparens?”
Och yrkade också återremiss. Vilket även liberalen Gunnar Henriksson instämde i.
Kenneth Borgmalm (S) kritiserade Henrik Harlitz:
“I KSAU tycker Harlitz en sak, i KS tycker han annorlunda.”
Det fanns alltså två förslag till beslut, bifall till förvaltningens och Augustssons (S) förslag – och mitt förslag till återremiss. Förslagen ställdes mot varandra och ledamöterna fick ropa ja eller nej. Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.
Det var faktiskt lite intressant. Sverigedemokraterna hade nämligen inte sagt ett ljud under diskussionen. Om SD:s två representanter hade röstat med Augustsson (S) i en votering eller avstått från att rösta hade Augustsson fått majoritet för ett bifall till förslaget… Vi fick aldrig reda på hur SD tänkte agera. Men vem vet, kanske ansåg Benny Augustsson att det låg något i min kritik av förvaltningens arbete…
Kommunstyrelsen fattade en hel del beslut. Flera ärenden skulle emellertid vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Och de ärendena återkommer jag till. De ärenden som kommunstyrelsen fattade beslut i “på egen hand” beskrev jag i bloggen “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”. Det blev ingen diskussion om dessa utan de klubbades igenom utan att någon hade någon avvikande mening.
Med ett undantag…
Det handlade om förslaget att “tilldela samhällsbyggnadsnämnden medel från kommunstyrelsens förfogandeanslag för strandvärdar på kommunens badplatser”. (Jag beskrev ärendet i sak i ovanstående blogg, dvs “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”.)
Jag framförde tidigt i debatten att jag ansåg att det var ett kreativt förslag, men att jag också skulle kunna tänka mig att det fanns strandvärdar även på Skräcklan. Jag betonade också vikten av tydliga arbetsbeskrivningar.
Debatten kom dock inte att handla om detta, utan om SD:s yrkande på avslag på förslaget. SD ansåg inte att kriterierna för anställning var särskilt bra, Mathias Olsson (SD) sa:
“Hög social kompetens borde vara ett kriterium.”
SD ville öppna även för feriearbetande studenter. Just det här projektet handlade dock om att personer med försörjningsstöd skulle få anställning. Kanske berodde reaktionen på att arbetena huvudsakligen vänder sig till “nysvenskar”…
Bo Carlsson (C) var tämligen frispråkig, och egentligen kontroversiell (fast ingen reagerade), när han sa:
“Man begär en motprestation för försörjningsstöd.”
Vilket Henrik Harlitz (M) höll med om. Vilket jag antar att även SD egentligen gör.
Det blev faktiskt en votering. SD:s förslag till avslag fick dock bara SD:arnas egna röster. De 13 andra ledamöterna röstade för det liggande förslaget.
Som sagt, jag återkommer till en hel del av kommunstyrelsens ärenden, dvs de som gick vidare till kommunfullmäktige. Det fanns flera intressanta ärenden…
Budget 2022 (2): Vänsterpartiet
Jag tänkte i ett antal bloggar presentera de olika partiernas förslag till budget för 2022. Först ut är Vänsterpartiet. (De parlamentariska förutsättningarna för det kommande budgetbeslutet redogjorde jag för i gårdagens blogg – se ”Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)
Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det lämnades in sist av alla partier. Men det var ingen fara, det räckte för att förslaget skulle komma de andra ledamöterna i kommunstyrelsen tillhanda igår onsdag. Och det viktigaste är egentligen att det blev klart till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni. Det är ju då som Vänersborgs högsta beslutande församling ska bestämma budgeten för nästa år, 2022.
Vänsterpartiet vill som vanligt prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden, vilket också är som vanligt. Men behoven är om möjligt ännu tydligare nu, både under och efter pandemin. I förskola och grundskola har frånvaron varit stor. Barn och elever har varit hemma och missat undervisning. Och pedagoger och skolpersonal har varit sjukskrivna. Det har i sin tur inneburit fler vikarier, försämrad arbetsmiljö och en lägre kvalitet på utbildningen.
Det har varit likadant inom socialnämndens områden t ex i hemtjänsten och äldrevården. Personal har varit sjukskriven och det har fått sättas in vikarier. Det har, precis som inom skolan, inneburit sämre kvalitet på verksamheten, och vården. Besök från anhöriga och vänner samt arrangemang som brukar lysa upp tillvaron på äldreboendena har istället lyst med sin frånvaro. Många äldre har blivit ensammare, vilket definitivt har gjort livet mer enformigt och tråkigt. Det i sin tur har sannolikt lett till att de gamla blivit både sjukare och kanske till och med tappat en del av livslusten.
Det är viktigt att kommunen gör allt den kan för att få människor, unga och gamla, att må bra – inte imorgon utan idag. Vi kan inte svika barnen och de unga som ska ges förutsättningar för att få ett bra liv. Det är nu grunden läggs för framtiden. Och vi kan inte heller svika dom som har arbetat och slitit under ett helt liv – genom att spara på dom och säga att ni får stå tillbaka. Eller som de ekonomiska målen lite ”finare” och ”objektivare” uttrycker det:
“Varje generation ska försörja sig själv.”
För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Kommunen måste ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.
Vänsterpartiets budgetförslag ger ett beräknat överskott på 27 milj kr. Det är 1% av skatter och generella statsbidrag, istället för de av ekonomerna rekommenderade 2%-en. Här tycker vi i Vänsterpartiet dock att förslaget från kommunstyrelsens ordförande banar väg för att bryta ”principerna”, eftersom resultatet i det förslaget inte heller uppgår till 2%. (Det uppgår till 1,5%.)
Vänsterpartiet räknar också med att nästa år inte utgör något undantag när det gäller prognoser och resultat. Kommunen gör nämligen alltid resultat som ligger 25-30 milj kr över prognoserna. I år ligger prognosen t ex på 98 milj kr… Det är 55 milj kr bättre än budgeterat. (Det budgeterade resultatet ligger på 43 milj kr.) Och då ska vi inte prata om förra årets enorma överskott, 161 milj kr. Det var inte mindre än 129 miljoner mer än prognosen. Det är inte heller omöjligt att staten kommer att lätta på plånboken, det är ju val nästa år. Vi tror att det kommer att bli 2% även med Vänsterpartiets budget…
I december 2020 avslogs Vänsterpartiets förslag att inrätta en social investeringsfond. Det fanns visserligen formella skäl som motiverade avslaget, men vi uppfattade ändå att det uttrycktes förståelse och samtycke för en sådan fond. En social investeringsfond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i förebyggande aktiviteter. Vi saknar att frågan inte tycks ha beaktats i budgetarbetet.
Socialnämnden
Vänsterpartiet vill, precis som alla andra partier i år, öka budgetmedlen till socialnämnden. Vi upplever att fullmäktige år efter år gör sig skyldig till underförstådd underfinansiering i sina budgetanslag. Förvaltningens och nämndens ansträngningar att hålla sig inom ramen resulterar i texter och slutsatser som vi har svårt att acceptera. Vänsterpartiet ser att även 2022 kommer att präglas av gapet mellan det som förväntas ske kring måluppfyllelse och det som ställs till förfogande som finansiering.
Vänsterpartiet föreslår 23,8 milj kr till socialnämnden.
Barn- och utbildningsnämnden
I förvaltningens text framkommer stor oro att den pedagogiska personalen belastas med krav som sedan en längre tid tillbaka inte längre möts med adekvat resurstilldelning från politiken. Det behövs mer pengar om kommunens inriktningsmål ska ha en chans att uppfyllas – 63 personer färre i grundskolan i år jämfört med 2020 har fått konsekvenser. Det måste kompenseras.
Antalet elever i grundsärskolan liksom antalet elever i behov av särskilt stöd i grundskolan ökar. Det kan vara språkligt, socialt och pedagogiskt stöd. Och behovet av stöd ökar också hos de olika barnen och eleverna. Problematiken blir allt svårare hos många. I år var 3 milj kr avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag till dessa elever. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämnden ska få behålla dessa pengar. Egentligen krävs mer pengar men av någon anledning ligger förvaltningen och nämnden lågt… Det är nog också så att det är läge att prioritera socialnämnden nästa år.
Vänsterpartiet föreslår 6,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämndens budgetram är inte tillräcklig för att uppnå kommunens inriktningsmål och för att fullgöra de uppdrag nämnden har. Aktuell resurstilldelning minskar drastiskt invånarnas tillgänglighet och service på kultur- och fritidsområdet. Arbetsmiljön i förvaltningen försämras. Deltagande av flickor och personer med funktionsvariation bör öka i fritidsverksamheten. Invånare bör var nöjda med våra idrotts- och motionsanläggningar i nivå med rikssnittet. Det lokala föreningslivet är en viktig del för en kommun och vi skulle vilja att nämnden ser över strukturella delar av hur föreningsstödet är utformat.
Vänsterpartiet föreslår 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämnden
Vänsterpartiet möter nämndens anmälda behov.
Vänsterpartiet föreslår 1,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden
Vänsterpartiet har tidigare och under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Nedanstående förslag syftar till att förvaltningens önskemål ska tillgodoses. Vi uppfattar att båda förslagen förbättrar förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.
Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till byggnadsnämnden, varav 0,6 milj är ett tillfälligt anslag.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Samtliga de förslag som Vänsterpartiet vill tilldela pengar återfinns i förvaltningens text.
Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Vänsterpartiet är det parti av samtliga i Vänersborg som vill ge mest pengar till verksamheterna och pengarna föreslås gå till framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Till sist har Vänsterpartiet två synpunkter på investeringsbudgeten 2022-2024. Vi ställer oss bakom kommunstyrelsens ordförandes förslag, men anser att investeringen 
i Arena Vänersborg år 2024 på 10,5 milj kr lyfts ur investeringsplanen. Vi ämnar återkomma i frågan om arenan med en motion. Vänsterpartiet anser också att så många av de cykelbefrämjande åtgärderna, GC-vägar, som möjligt år 2024 lyfts fram till år 2023.
Det var Vänsterpartiets budgetförslag. En del av texten i denna blogg var också tagen direkt från förslaget. Om du vill veta mer om Vänsterpartiets budgetförslag, eller helt enkelt se det i original, så kan du ladda ner det genom att – klicka här.
I kommande bloggar ska jag presentera de andra partiernas förslag till budget 2021.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar
På kommunstyrelsens sammanträde idag behandlades de olika partiernas budgetförslag för år 2022.
Budgetekonomen presenterade, som brukligt är, förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Förslaget brukar kallas så, även om det är det gemensamma budgetförslaget från de tre styrande partierna, S+C+MP. Ekonomen presenterade fakta och ordförande Benny Augustsson (S) kommenterade det hela lite mer politiskt. Det blir annorlunda när man får höra kommentarerna och tänket från Augustsson jämfört när man ”bara” läser förslaget.
Sedan fick oppositionspartierna beskriva sina respektive budgetförslag. Kommunalrådet Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, började presentationen med att redogöra för det gemensamma förslaget från M+KD+L. Det gjorde Harlitz tämligen utförligt. Han följdes av Ola Wesley (SD) som ganska kortfattat beskrev sverigedemokraternas ekonomiska prioriteringar, medan undertecknad Kärvling sin vana trogen presenterade vänsterpartiets förslag förhållandevis ingående. Göran Svensson (MBP) avslutade med att redovisa medborgarpartiets budget. Det gjorde han ganska summariskt.
Jag tänkte i kommande bloggar gå igenom de olika budgetförslagen.
Presentationerna följdes inte av några diskussioner. De sparades till senare tillfälle – till kommunfullmäktige. Sedan var det dags för beslut.
Det var inte helt oväntat de styrande partiernas förslag som “vann”. S+C+MP lade ju ett gemensamt budgetförslag och de tre partierna är tillsammans större än den borgerliga oppositionen, dvs M+L+KD. Oppositionspartierna SD, MBP och V hade ju andra ekonomiska prioriteringar och lade därför, som sagt, helt egna budgetförslag. Det fanns alltså hela fem budgetförslag på bordet.
Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Socialdemokraterna har 3 platser, centerpartiet 2 och miljöpartiet 1. Den styrande minoriteten har alltså sammanlagt 6 platser. Moderaterna har 2 platser, liberalerna 1 och kristdemokraterna 1, totalt 4 platser. Sverigedemokraterna och vänsterpartiet har vardera 2 platser och medborgarpartiet 1 plats. Det betyder att om den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen inte är eniga, så måste de tre styrande partierna ha stöd av åtminstone endera SD eller V. (Eller att partier avstår från att rösta.)
Samtliga partier röstade idag alltså på sitt eget partis eller partikonstellations budgetförslag. Det var därför förslaget från S+C+MP gick “segrande ur striden”.
Det är emellertid helt ointressant vilket budgetförslag som blir kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. I fullmäktige kan nämligen mycket hända…
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige är annorlunda. Det är andra förutsättningar än i kommunstyrelsen. De tre styrande partierna, S+C+MP, har “bara” 20 av 51 mandat, dvs långt ifrån egen majoritet. Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, är ännu längre från egen majoritet. Den har 15 mandat. De två stora blocken är alltså i högsta grad beroende av stöd från ett eller flera av de andra partierna för att få majoritet. SD har 9 mandat, V har 5 och MBP har 2 mandat. Det är 
bara att spekulera och räkna hur det ska gå till att få majoritet för de olika blocken. Det krävs 26 mandat för majoritet, såvida inte något parti lägger ner sina röster. Det kan också påverka majoritetsförhållandena. SD lade t ex ner sina röster under den förra mandatperioden och banade då vägen för den borgerliga oppositionen att tillsammans med V få igenom sin budget.
Den närmaste tiden, dvs fram till fullmäktiges sammanträde den 16 juni, kommer de olika partierna att analysera de olika budgetförslagen. Syftet är naturligtvis att hitta beröringspunkter mellan sitt eget och de andra partiernas förslag. Och sedan undersöks möjligheterna att komma överens med något eller några andra partier. Kanske kan en kompromiss utformas så att en majoritet kan bildas, och att partiet ifråga därigenom kan få gehör för några av sina egna förslag.
Man får dock inte glömma att det är de olika partiernas budgetförslag som är utgångspunkten och grunden – och som avgör vilka konstellationer och majoriteter som kan uppstå. Det är inte matematiken… I varje fall inte enbart.
Tipset för i år är att de två stora blocken återigen kommer överens om en gemensam budget. De sex så kallade betongpartierna, S+C+MP+M+L+KD, har kommit överens om en gemensam budget 3 år i rad – och mycket talar för att det blir så även i år. Ett annat alternativ skulle kunna vara, fast det är mycket osannolikt, att S+C+MP kommer överens med V och MBP.
I några bloggar fram till det slutliga beslutet i kommunfullmäktige den 16 juni ska jag, som nämnts tidigare, presentera de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer