Arkiv
SD:s budgetförslag (2/2)
I min förra blogg (se ”SD:s budgetförslag (1/2)”) beskrev jag Vänersborgs sverigedemokraters budgetförslag, eller närmare bestämt de sidor som var en slags ideologisk inledning till själva 
budgetförslaget. Idag ska jag titta på SD:s siffror och prioriteringar, dvs själva budgetförslaget.
På sidan 14 i sin ”budgetbroschyr” presenterar sverigedemokraterna en sammanställning av budgetramarna. SD har då utgått från de anvisningar som kom från kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i våras. Och det är det inget att säga om. Under kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan lade S+C+MP emellertid fram ett något annorlunda förslag. Den viktigaste förändringen var att de styrande partierna drog tillbaka förslaget om den så kallade sociala inkluderingspotten. Det betydde att nedskärningarna för nämnderna inte blev riktigt så stora som det hade föreslagits. (Notera dock att det fortfarande är ett nedskärningsförslag som de styrande lägger – se ”Budgetförslaget”.) Skillnaderna mellan vårens förslag och det nya är marginella. I dagens TTELA (se här) sa också Anders Strand (SD) att partiet kommer att se över förslaget.
SD presenterar sitt budgetförslag i en pedagogisk tabell:
Den andra kolumnen, ”2019”, anger Marie Dahlins förslag innan kommunstyrelsen i onsdags. Sedan har nämndernas äskande inför nästa år angetts, dvs hur mycket pengar nämnderna anser sig behöva för att täcka sina kostnader och upprätthålla en acceptabel och lagenlig verksamhet. De här äskandena står en majoritet av politikerna i respektive nämnd bakom, inte sällan eniga nämnder. Därefter kommer en kolumn med de pengar som SD föreslår att nämnderna ska få. Den sista kolumnen är Marie Dahlins förslag ”plussat” med SD:s föreslagna budgettilldelning. De två sista kolumnerna utgör således sverigedemokraternas budgetförslag.
Sverigedemokraternas budgetförslag är mycket både överraskande och anmärkningsvärt. SD tillskjuter jämfört med S+C+MP och M+L+KD (se ”Budgetförslaget från M+L+KD.”) hela 42 miljoner kr (41,9) mer till nämnderna. Japp, du läste rätt – 42 miljoner. Och för att ha råd med denna satsning vill SD höja skatten med 60 öre! (Se dagens TTELA, ”V och SD vill höja skatten i Vänersborg”.)
Det är en förändring av SD:s budgettänk. Tidigare har partiet mestadels velat spara så mycket som möjligt och SD har också oftast (dock inte alltid) pratat om skattesänkningar. Med denna budget har, som jag ser det, SD i rent ekonomiskt hänseende placerat sig till ”vänster” om socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet. Och även till ”vänster” om den förra mandatperiodens kometer på området välfärdssatsningar, M+L+KD. Vi får se om denna nya inriktning blir bestående.
Trots den annorlunda inriktningen så upptäcker man en hel del gamla sverigedemokratiska ränder i budgetförslaget… Och då framför allt på socialnämndens område.
Socialnämnden äskande är, som syns i tabellen, drygt 36 milj kr. SD vill emellertid bara ge nämnden drygt 6,7 milj – nästan 30 milj kr mindre alltså. SD föreslår en besparing med 25 milj på ”placering av barn och unga”. Det finns, som socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) anförde från fullmäktiges talarstol på det förra mötet (se ”Gårdagens KF”), våldsamma män och kostnaderna är stora för att skydda kvinnorna och barnen. Det görs enligt Nyberg 140 orosanmälningar varje månad i Vänersborg.
Socialnämnden skriver:
”Insatserna styrs av myndighetsbeslut utifrån de lagar som förvaltningen har att förhålla sig till gällande enskilda individers bedömda och beslutade behov.”
De här uppgifterna och åtgärderna är alltså reglerade i lag och inte ens sverigedemokrater får eller kan göra som de vill… Även om det skulle vara så som SD:arna tror att placering av barn och unga bara handlar om nyanlända och invandrare… Vilket det inte gör. Men eftersom lagen hur som helst gäller också de som inte är tillräckligt ”blå-gula” 
enligt SD:s definition så faller egentligen förslaget redan med detta.
SD räknar sedan upp några fler poster som de vill spara på, och som i SD:s definitioner har med ”icke-svenskar” att göra, t ex avveckling av Torpa Träffpunkt och boende för ensamkommande. Där sparar SD 2 milj. Samtidigt vill partiet satsa på de riktigt ”blågula”, vilket i och för sig även socialförvaltningen vill göra, också. SD vill lägga 24 milj på serviceboende, socialpsykiatriskt boende Storegårdsvägen i Vargön och boendestöd LSS för ungdomar som studerar på annan ort mm. Problemet är ”bara”, som jag påpekade förut, att de neddragningar som SD vill göra i placeringen av barn och unga inte är laglig. Därför kan SD inte heller hämta hem några pengar därifrån till sina satsningar. Som alltså då saknar finansiering.
SD spelar som vanligt på ”invandrarkortet” och vill vinna poänger hos sina väljare genom att blanda ihop kommunala och statliga angelägenheter. För inte vill väl sverigedemokraterna uppmana till brott mot svensk lag?
Det kan väl också tilläggas att allt det SD skrev om i sin visionära utläggning, om t ex trygghetslarm och utbyggnad av serviceboenden, inte återfinns i budgetförslaget. Och då kan man kanske undra varför partiet hade med dessa sidor överhuvudtaget…
Inte heller när det gäller barn- och utbildningsnämnden så blir jag riktigt klok på hur SD tänker. SD vill ge BUN de pengar som nämnden äskar till ökat barn- och elevantal, ökade hyreskostnader och ökade kostnader för nya skolkök samt ekologisk mat. Men samtidigt vill SD ta bort pengarna för ekologisk mat… Och så vill SD stänga den öppna förskolan på Sirius. (Kan man gissa att den inte är tillräckligt ”blå-gul”…) På de två posterna sparas 1,25 milj kr och dessa pengar vill SD satsa på ”byskolor”. Fast på ”byskolor” vill man satsa 3,788 milj kr, dvs drygt 2,5 milj mer än vad man sparade.
SD:s resonemang går inte ihop. Samtidigt talar inte SD om vad det är man vill satsa på i ”byskolorna”. Problemet för landsbygdsskolorna i Vänersborg är ju inte att kommunen inte satsar, det är ju att föräldrarna väljer bort vissa av dessa skolor, t ex Väne Ryr, Skerrud och Dalboskolan.
Samhällsbyggnadsnämnden äskade bara 600.000 kr mer jämfört med innevarande år – till gator och vägar för Holmängs Hage. Det är allt. SD är generösare. SD vill också att nämnden ska få 3 milj kr till gatuunderhåll och 4,527 milj till ”trygghetssatsningar”. SD förklarar inte vad ”trygghetssatsningar” innebär. Men det kan kanske vara övergångsställen? Eller fler övervakningskameror och mer gatubelysning?
Sverigedemokraterna har lagt ner ett stort arbete på sitt 18-sidiga budgetförslag. Och bara det är något nytt (Det har dock hänt en gång tidigare.) Det fanns ju faktiskt en tid då SD överhuvudtaget inte lade några budgetförslag. Årets sverigedemokratiska budgetförslag består, skulle man kunna säga, av ömsom vin och ömsom vatten. SD erkänner nämndernas behov och vill ge mer pengar till verksamheterna. Ja, de är till och med beredda att höja skatten.
Men så har vi de här ”missarna”. Det saknas inte alltför sällan kunskap och fakta. Ibland vill SD använda pengar som nämnderna redan har ”intecknat” till nya saker, utan att tala om vad nämnderna då ska spara på. Det får en att t ex undra hur SD egentligen vill att verksamheterna ska utformas. Och det gör att budgetförslaget blir, i bästa fall, ofullständigt och oklart.
Och framför allt.
Det vore på sin plats att SD valde att följa de ”blå-gula” lagarna i fortsättningen och också att de omfattade typ de traditionella, kristna ”blå-gula” värderingarna… Som SD tänker och uppför sig nu så är det svårt eller omöjligt att ha något med dem att göra.
SD:s budgetförslag (1/2)
Sverigedemokraterna i Vänersborg gick som i de flesta kommuner framåt i höstens val. De fick 4.407 röster. Det betydde att 17,36% av vänersborgarna röstade på Ola Wesley och Kurt Karlsson. Vilket i sin tur resulterade i 9 mandat i kommunfullmäktige, lika många platser som moderaterna. SD är kommunens tredje största parti, räknat i antal röster, och blir en kraft att räkna med i den kommunala politiken. Vare sig man vill eller ej.
Och partiet, stärkt av sina valframgångar, är fullt av självförtroende. Det märks inte minst när man får SD:s 18-sidiga budgetförslag i sina händer. Ja, du läste rätt – 18 sidor! Det är nog någon typ av rekord i dessa sammanhang. Det är tur att Vänersborg har gått ifrån papper och publicerar alla dokument digitalt nu för tiden…
Förstasidan är vackert utformad med den sverigedemokratiska blåsippan och en bild på Vänersborgs statskyrka. Det kan väl knappast bli mer traditionsenligt. Fast lite underligt är det dock. Det är ett budgetförslag det handlar om och ska läsas av kommunfullmäktiges ledamöter. Och knappast så många andra än politiker. Det är lite så man undrar hur SD i Vänersborg tänker. Ska de använda budgetförslaget inför EU-valet i maj eller ska det delas ut på stan? Förslaget ser faktiskt ut som en val- eller reklambroschyr.
Och intrycket förstärks när man börjar bläddra i broschyren.
På sidan 2 återfinns en innehållsförteckning, och det kan vara bra i en sådan här lång skrift. Tyvärr har SD dock missat att infoga en sidnumrering, vilket gör att man likt förbaskat får bläddra igenom en massa sidor tills man kommer rätt.
För säkerhets skull inleder SD:s gruppledare Ola Wesley häftet på sidan 3 med att förklara tänket bakom 
det långa budgetförslaget.
”[Budgetförslaget] innehåller först en vision som beskriver hur kommunen i stort ska bedrivas och i vilken riktning vi vill att kommunen ska sträva åt.”
Och sedan förklarar Wesley att partiet utgår från budgetberedningens budgetramar för att avslutas med SD:s förslag.
På sidan 4 börjar presentationen av SD:s politik och då tar man sitt avstamp från SD:s principprogram:
”Att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket är den mest centrala av Sverigedemokraternas principer.”
Det är kanske en något udda inledning på ett budgetförslag som ska till kommunens fullmäktige. Man kan som sagt undra vilka SD vänder sig till.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. De fortsätter att berätta att det övergripande målet är att återskapa ett folkhem och att:
”Vi ser således förekomsten av en gemensam nationell och kulturell identitet, bland befolkningen i staten, som en av de mest grundläggande hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati.”
Fast det här gäller bara ”nya” invandrare tror jag. Det är nog så att t ex samer och tornedalingar kan vara svenska medborgare utan att assimileras till en svensk identitet. (Se ”Sverigedemokraterna kontra den svenska grundlagen”.) De tillhör ju de nationella minoriteterna.
Och då kanske den kritiske läsaren på goda grunder direkt undrar vad detta har med Vänersborg att göra. Det gör jag också. Det kanske är så att SD anser att demokratin är hotad i Vänersborg…
Det talas vidare i broschyren om att Sverige är att splittrat land och om den:
”totalt oansvariga massinvandringspolitiken”
Och det måste väl bara stå i ett kommunalt sverigedemokratiskt budgetförslag. Eller hur?
Det handlar mycket om staten, dvs Sverige, i förslaget, inte Vänersborg. Men rätt som det är så görs det några små utvikningar till Vänersborg, t ex där SD skriver om hur ”särlösningar växt fram och samhället anpassats efter etablissemangets önskemål”:
”Man kan se detta tydligt i flera av de olika inriktningsdokument som införs i kommunen, bl.a. tar sig detta utryck gällande skolan som skall genomsyras av vänsterliberal genuspedagogik vilket vi med bestämdhet motsätter oss.”
Jag har helt ärligt ingen aning om vilka inriktningsdokument SD tänker på. Tänker SD på Skollagen och läroplanen? Hur som helst har Ola Wesley, som sitter i barn- och utbildningsnämnden, inte motsatt sig några dokument eller framfört några sådana här ståndpunkter i nämnden de senaste 4 åren.
Sedan återkommer SD till flyktingarna, så klart, och skriver:
”medför enorma ekonomiska påfrestningar och sociala konsekvenser för nuvarande och kommande generationers Vänersborgsbor.”
SD i Vänersborg bollar friskt mellan riks- och kommunalpolitik. Det är inte alltid lätt för en oinsatt att hänga med. Det är lätt att tro, när man läser SD:s broschyr, att t ex flyktingpolitiken ligger inom kommunens beslutsområde. Sidan 5 slutar i varje fall med en konkret målsättning för SD i Vänersborg:
”Vi sätter medborgarna först och vårt mål är att skapa ett samhälle vilande på ett starkt fundament. Där honnörsorden är trygghet, välstånd, demokrati, och inre solidaritet.”
Konkret och konkret förresten… Vad betyder denna utfästelse egentligen? Och hur genomförs den? Och 
vad är ett ”starkt fundament”? Och vilka invånare gäller det…?
Så småningom börjar texten i budgetförslaget att inriktas mot Vänersborg.
Den börjar med en blick över kommunens naturläge:
”Sverigedemokraterna ser en enorm potential i hela Vänersborgs kommun med sitt natur/vatten-nära läge och samtidigt närhet till andra städer inom pendlingsavstånd.”
Det är naturligtvis så att de flesta vänersborgare redan har upptäckt detta läge…
Och en blick på historien:
”Vänersborg har även en unik och anrik historia. Här fanns tegelbruk, skofabrik, tändsticksfabrik för att nämna några och som ligger till grund för den välfärd vi tar för given idag.”
Det skulle ha varit intressant, utan att raljera, hur kopplingen från dessa fabriker är till den nuvarande välfärden.
Med Vänersborgs historia, kultur och ”vår identitet” ska SD bygga framtidens Vänersborg:
”en sammanhållen stad med människor som känner gemenskap med varandra.”
Det finns inga motsättningar eller konflikter mellan invånarna i Vänersborg, inte i framtidens sverigedemokratiska Vänersborg i varje fall. Sverigedemokraterna målar upp en slags historiskt samhällelig utopi (”folkhemmet”), som i och för sig lockar många väljare, men som tillhör en förfluten tid och som aldrig har funnits i verkligheten…
På sidorna 7-13 redogör SD för sina mer konkreta målsättningar för Vänersborg under rubriken:
”Prioriteringar och besparingar”
”Besparingar” är ett intressant ordval. Det är svårt att se några ”besparingar” i de följande sidorna, i varje fall om man bortser från ”invandringen”. Men det kanske man inte kan göra i en SD-skrift…?
I det långa avsnittet tycks det vara så att SD helt enkelt har kopierat och klistrat in valbroschyren i budgetförslaget. SD tycker väl att det är på sin plats att politikerna i kommunen har möjlighet att läsa denna om de händelsevis har råkat missa den tidigare.
SD vill bygga ut servicehem, trygghets- och seniorboenden, kombinera äldreomsorg med barnomsorg och begränsa personalrotationen i hemtjänsten.
I Vänersborg har vi för övrigt inte sett särskilt många, om ens några, initiativ i denna riktning av SD.
I skolan vill SD:
- ”öka satsningarna på byskolorna”
- ”införa läkarintyg för specialkost”
- ”avskaffa ej lagstadgad modersmålsundervisning”
- ”återinföra profilklasserna för musik och dans”
Det är inte bara att Vänersborg redan satsar på sina ”byskolor” (jfr t ex Rösebo och Mulltorp) och redan har läkarintyg på specialkost (se ”Vallöftena haglar redan! SD.”), SD klampar in på rektorernas område och vill ha kvar profilklasserna, tydligen dock inte i idrott och bild. När det gäller ”ej lagstadgad modersmålsundervisning” finns det ingen sådan.
SD skriver också om mat, kulturarv, övervakningskameror, avveckling av Restad Gårds asylboende (vilket inte är en kommunal fråga), införa en förberedelseskola för nyanlända elever (som redan finns i Vänersborg), främja små och medelstora företag (fast det står inte hur) och främja närodlat och närproducerat (inget hur här heller).
Sverigedemokraterna avslutar uppräkningen med en sammanfattning – en sammanfattning som inte sammanfattar utan som tar upp flera helt nya krav. Jag är tvungen att återge dem i sin helhet:
- ”Att kommunen inför ett Kulturarvsstipendium för att värna Vänersborgs historiska och kulturella värden.
- Att kommunen årligen särredovisar alla samlade migrationsrelaterade utgifter och inkomster i budgeten. (Mångkulturellt bokslut)
- Att kommunen i egen regi genomför ålderskontroll av s.k. ensamkommande barn i de fall Migrationsverket brustit i sina åtaganden.
- Att kommunen upprättar ett återvandringskontor för att aktivt informera invandrare om möjligheten till återvandring samt undersöker möjligheten till kommunala återvandringsbidrag.
- Att införa frågestund för allmänheten i kommunfullmäktige.
- Att kommunen ser över vallokaler och valorganisationen för att förbättra valhemligheten.
- Att den kommunala ordningsstadgan följs gällande alla penninginsamlingar i bössa eller dylikt.
- Att verka för mer ordning och redo i skolans värld genom införande av ordningsomdömen och ökade disciplinära åtgärder såsom avstängning samt snabbare omhändertagning av bråkmakare.
- Att fokus läggs på traditionell katederundervisning.
- Att normbrytande företeelser som genuspedagogik ej skall förekomma i Vänersborgs skolor.
- Att kommunen verkar för en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden.
- Utvärdera förutsättningarna för rätt till heltid för personal inom vård och omsorg.
- Att Vänersborgs kommun verkar för att det svenska språket så långt som möjligt lyfts fram, för att ge nyanlända invandrare så mycket kontakt som möjligt med det språk de behöver lära sig för att komma in i samhället.
- Anta Sverigedemokraternas förslag till budgetramar för budget 2019-2021 för nämnder och styrelser.”
SD blandar och ger kan man säga. Några saker har de redan motionerat om och fått avslag på – med genomarbetade och korrekta svar. Andra krav har politiker inte med att göra och några andra få är ganska vettiga, t ex frågestund och rätt till heltid. Men där har inte SD agerat överhuvudtaget.
De här kraven som SD räknar upp, både i sammanfattningen och i broschyren som helhet, är inga krav som SD vill genomföra nästa år. Kraven ska ses, som Ola Wesley konstaterar i inledningen, som en ”riktning vi vill att kommunen ska sträva åt”. Därför saknar kraven också mening i den konkreta budgetprocessen.
Om SD tänker göra verklighet av sina politiska krav så lär det komma en störtflod av motioner under den närmaste tiden. Om de nu godkänns – många krav tillhör ju faktiskt inte den kommunala kompetensen.
I stort, vilket inte är speciellt överraskande, kan man väl säga att denna ”sammanfattning”, liksom de tidigare refererade sidorna, visar mycket tydligt varför inte SD är som andra partier. Deras människosyn skiljer sig från samtliga andra partiers. Deras empati och medkänsla för människor från andra länder är i det närmaste obefintlig.
Och här vill jag göra en liten utvikning. Sverigedemokraterna skriver i sitt principprogram, som ju faktiskt har citerats i förslaget (se här):
”Kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och identiteten. … Att känna till och förstå det svenska kristna kulturarvet är en viktig nyckel till att förstå vårt lands historia, kultur och samtid.”
SD:s syn på kristendomen (det är ju också statskyrkan som pryder hela förslaget) inspirerar mig till två citat från bibeln:
”Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv.” (3 Mos 19:34)
Och när Jesus berättar vilka som ska komma till himlen:
”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös (främling i originaltexten; min anm) och ni tog hand om mig” (Matt 25:35)
Det tycks med andra ord vara väldigt ”osvenskt” att vara invandrar- och främlingsfientlig…
Det är också allvarligt att sverigedemokraterna i Vänersborg inte alltid har koll på fakta. Det gör det svårt eller omöjligt för de andra partierna att kunna samtala med SD. Om nu de andra partierna skulle vilja det…
Det finns mycket att ta upp, diskutera och ifrågasätta i sverigedemokraternas budgetförslag. Men det har redan gjorts i bland annat i valrörelsen. Jag ska inte fördjupa mig mer i dessa frågor som för det mesta skulle leda mot en ideologiskt och mer nationell debatt. Jag vill som vanligt hålla mig, huvudsakligen, till den kommunala sfären. Därför kommer jag att ta upp det konkreta budgetförslaget från SD, med kronor och ören, i en kommande blogg.
==
PS. Andra delen av förslaget kan du läsa här: ”SD:s budgetförslag (2/2)”.
Budgetförslaget från M+L+KD. Och varför det blir nedskärningar.
Trots att moderaterna gick bakåt ett mandat i höstens val så är det ändå M som är det dominerande borgerliga oppositionspartiet. Tillsammans med liberalerna och kristdemokraterna utgör de tre partierna med sina 15 mandat kommunens största ”oppositionsblock”. (M 9, L 3 och KD 3.)
Partierna, populärt kallade minialliansen, har naturligtvis lagt ett eget budgetförslag. Det blev emellertid nedröstat av de styrande partierna i kommunstyrelsen igår. (Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet röstade på sina egna förslag.) Det kan därför tyckas som om samtliga oppositionspartier egentligen är mot de styrande partiernas budgetförslag. Och i kommunfullmäktige har S+C+MP bara 20 av 51 mandat…
Fast skenet bedrar. Förslagen från de två stora politiska blocken är mycket lika…
Förslaget från M+L+KD är inte riktigt som ett vanligt budgetförslag. Det innehåller egentligen inga bestämda summor pengar till nämnderna. Och därmed knappast, i sammanhanget, några pengar överhuvudtaget… Däremot har minialliansen ett antal åsikter, eller principer som man flaggar för. Några av dem verkar partierna vara mycket bestämda med, om andra principer kan det nog tänka sig att M+L+KD är villiga att kompromissa om. Som helhet får jag känslan av att M+L+KD har lagt ett förslag som de redan från början var beredda att samtala med de styrande i S+C+MP om.
En inte alltför oväntad princip inleder budgetförslaget:
”Skattesatsen ska vara oförändrad 22:21.”
Jag kan tänka mig att detta är en av de principer som minialliansen inte vill kompromissa om. Och det kan i så fall bli ”tufft”. Vänersborgs ekonomi kräver som jag ser det avsevärda inkomstförstärkningar. I synnerhet i detta läge när det inte händer något med regeringsbildningen uppe i Stockholm. Ingen ny regering, inga nya statsbidrag till kommunerna. (Vänersborg skulle behöva större statsbidrag.) Fast minialliansen behöver inte riskera någon kompromiss om skatten, S+C+MP vill inte heller höja den…
Minialliansen ”garderar” sig däremot mot nämndernas ökade kostnader och skriver:
”Som en konsekvens av budgetramen för 2019, den sena budgetprocessen och i väntan på effekter av genomlysningar, översyner och förslag inser vi att det kan bli svårt att uppnå en budget i balans -19, men överlåter ev. behov av att utnyttja RUR-medel till bokslutsarbetet.”
RUR betyder resultatutjämningsreserv och på regeringens hemsida (se här) så definieras den så här, inför beslutet i riksdagen:
”…möjligheten för kommuner och landsting att själva kunna utjämna intäkter över tid, och därigenom möta konjunkturvariationer, förstärks. Detta ska ske genom tillskapandet av en möjlighet för kommuner och landsting att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.”
Vänersborg har reserverat 50 milj kr i RUR. De här pengarna kan användas på det sätt som M+L+KD vill, men då ska man komma ihåg att används de nästa år så finns de inte kvar 2020. Och om t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behöver mer pengar också då är RUR-pengarna borta.
En annan sak, som jag ser det, är att det är en väsentlig skillnad mellan att tilldela verksamheterna pengar i budgeten, från början, och att reglera underskotten i bokslutet. Det är att om inte pengarna finns från början kommer hela kommunens verksamhet att inriktas på besparingar och nedskärningar. Det är inte bara förödande för tjänstemännen i de olika förvaltningarna och personalen ”på golvet”, utan också för de som omfattas av verksamheten, t ex barn och elever, gamla och sjuka.
Det här är också ett sätt att sköta en kommuns ekonomi som revisorerna har reagerat starkt mot. De pengar som tilldelas nämnderna ska räcka, inga underskott ska accepteras. Behöver nämnderna mer pengar ska de finnas med i budgeten från början.
För övrigt är förslaget tämligen meningslöst. Är det så att nämnderna går med underskott så måste kommunen på ett eller annat sätt betala för det ändå – RUR-pengar eller ej…
Minialliansen vill avskaffa den förslagna sociala inkluderingspotten. Det har emellertid redan de styrande partierna gjort i beslutet i kommunstyrelsen igår. (Se ”Dagens beslut i KS: Skär ner!”.) En skillnad är däremot att S+C+MP bara vill ta bort den generella besparingen på 0,5 %, medan M+L+KD också vill återföra neddragningen på grund av lägre statsbidrag. Och det är ju bra. Det innebär i varje fall att minskningarna av socialnämndens budget med 5 milj kr jämfört med i år respektive för barn- och utbildningsnämnden med 2 milj tas bort. Som S+C+MP vill. (Notera dock att eftersom de här pengarna inte längre kommer från staten i form av bidrag, så får kommunen stå för dem ur egen ficka.)
De här pengarna är i stort sett de enda pengarna som de båda blocken är oeniga om… 7 miljoner av över 2 miljarder…
Som sagt, det nämns inte mycket om pengar i det borgerliga budgetförslaget. M+L+KD skriver emellertid:
”Kommunstyrelsen tar även 2019 den finansiella risken för elevökning jämfört med i MRP prognosticerat elevunderlag. BUN har att hos Kommunstyrelsen avropa medel motsvarande genomsnittlig elevpeng för elevökning utöver 10 elever.”
Det betyder att barn- och utbildningsnämnden ska få mer pengar om elevökningen fortsätter och blir större än den prognostiserade elevökningen. Och det är ju också bra. Även om kravet är oklart. Det prognostiseras ju en elevökning, betyder då förslaget att BUN får mer pengar bara om ökningen blir större än prognosen? Jag tror att det är så de borgerliga partierna menar. Och då är det ganska tveksamt om det blir några pengar för BUN. Dessutom lämnar inte M+L+KD något besked om hur BUN ska handskas med den elevökning som har varit. De eleverna finns ju i skolan här och nu och ett antal år framåt… (Eller ska ev underskott i framtiden alltid regleras i bokslutet?)
M+L+KD betonar skolans betydelse på ytterligare några ställen i förslaget:
”Genomsnittlig vinst på kommunens finansverksamhet de senaste 10 åren anses utgöra grund för prognos och tillförs BUN för att delvis täcka kostnader för att möjliggöra förbättrade skolresultat.”
Jag förstår nog inte riktigt vad de borgerliga partierna menar med detta förslag. På mig låter det som om de försöker ”skapa” pengar som inte finns. Visst har kommunen gjort stora överskott de senaste åren, därav 50 milj kr i RUR, men vad säger att kommunen ska fortsätta göra överskott? Det verkar som om det här är låtsaspengar, och då spelar det ju inte heller någon roll att säga att de ska gå till skolan.
M+L+KD skriver också:
”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter, med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
Även här är det lite svårt att förstå. Jag anser också att kommunens kärnverksamheter ska prioriteras, men hur ska andra nämnder kunna bidra till att förbättra skolresultaten?
Och:
”Fortbildning för personal och förtroendevalda som inte syftar till bättre skolresultat för kommunens elever påbörjas inte under 2019.”
Det är onekligen ett nytt och udda krav. Det känns dock mer provocerande än realistiskt… Fast visst anser jag att pedagoger ska få mer, och bättre, kompetensutveckling.
Minialliansen har också förslag till några omfördelningar av kostnaderna. Jag vet inte riktigt hur förslagen ska tolkas, kostnaderna är ju ändå kvar inom kommunen. Men visst, t ex barn- och utbildningsnämnden får betala lite mindre till samhällsbyggnadsnämnden.
- ”De eventuella fördyringar som ”Framtidens kök” medför ska Samhällsbyggnadsnämnden finansiera inom oförändrad prisnivå.”
- ”Kostnader för ökad mängd ekologisk mat utöver KF-beslut finansieras av SBN inom befintlig prisnivå.”
Vad samhällsbyggnadsnämnden ska spara på för att finansiera de här ökade kostnaderna svarar inte minialliansen på.
M+L+KD har även del andra krav. De handlar inte om pengar, men partierna hoppas väl att förslagen ska spara pengar inom en framtid. Förslagen är inte på något sätt konkreta eller till något förpliktigande. Kanske därför som de flesta också skulle kunna ställa upp på dem.
- ”…nämnderna och i synnerhet KS ges i uppdrag att tänka nytt och kreativt för att använda tilldelade budgetmedel mer effektivt.”
- ”Kommunstyrelsen ges i uppdrag att snarast återkomma med en prioritering av de strategiskt viktigaste fastighetsinvesteringarna.”
- ”Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att se över upphandlingsprocessen för byggentreprenader”
- ”Kommundirektören ges i uppdrag att snarast göra en total genomlysning av kommunens verksamhet och ekonomi”
- ”Den politiska organisationen ska också genomlysas”
Som sagt, de flesta partierna kan nog ställa upp på det mesta i dessa förslag.
M+L+KD har till sist två förslag som säkerligen intresserar många:
- ”’Tågstopp Brålanda’ ska säkras i form av uppdatering av detaljplaner och genom god dialog med övriga externa parter. Finns det behov av extramedel under 2019, så ska dessa säkras genom omprioriteringar i aktuell nämnd.”
- ”M-L-KD säger ja till exploatering av Mariedal Östra för framtida bostadbyggande, gärna med försäljning till en extern projektör.”
Det här för övrigt också socialdemokraternas uppfattning.
Det var budgetförslaget från M+L+KD. Det kommer att läggas fram i kommunfullmäktige så småningom, kanske redan på fullmäktigesammanträdet i november. Förslaget ligger långt från Vänsterpartiets idéer och tankar. Däremot står det som synes mycket nära förslaget från S+C+MP. Det är bara några ”ynka” miljoner som skiljer de båda förslagen åt. Och det där med minialliansens principer och förslag om utredningar osv bjuder säkert S+C+MP på. Eller också stryker minialliansen dem, eller i varje fall några. Hur som helst, hittar ”betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) med hjälp av genomlysningar några ytterligare nedskärningar och besparingar så blir de väl alla glada…
Så ett ganska säkert tips är att budgeten kommer att klubbas med stor majoritet. Såvida inte de båda blocken bestämmer sig för att ”skuggboxas” lite – för syns skull… Som i gamla tider. De vet ju att deras budgetförslag är till förvillelse lika.
Och för vänersborgarna kan resultatet bli en nedskärningsbudget som denna kommun inte har sett maken till.
Så här några månader efter valet och alla vallöften…
Dagens beslut i KS: Skär ner!
På ett extrainsatt möte idag behandlade kommunstyrelsen budgeten för 2019.
Ledamöterna för de tre styrande partierna, socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet, ställde sig alla mangrant bakom det förslag som kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) har betecknat som sitt eget. Förslaget har på något sätt blivit samtliga styrande partiers. Därmed blev förslaget också kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige.
Det betyder vad jag kan se att även socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har fått ge sig. De budgetyrkanden som de och deras nämnder ställde sig bakom tas det ingen som helst hänsyn till. Båda nämnderna hade yrkat på rejäla inkomstförstärkningar nästa år, socialnämnden begärde 36,5 milj kr i utökad budgetram och barn- och utbildningsnämnden 29,5 milj för 2019.
Och Dan Nyberg (S) som hade ett engagerat anförande i kommunfullmäktige förra onsdagen (se ”Gårdagens KF”) om socialnämndens stora behov av mer pengar. Var inte detta anförande värt något? Eller Mats Anderssons (C) löfte om att inga neddragningar ska ske bland personalen i barn- och utbildningsnämnden (se TTELA ”90 miljoner fattas i skola och omsorg”):
”För mig är det otänkbart med nedskärningar på verksamhetspersonalen när vi blir fler barn i verksamheterna.”
Dagens beslut i kommunstyrelsen innebär en minskning av socialnämndens budget med 5 milj kr jämfört med i år och för barn- och utbildningsnämnden med 2 milj. För BUN betyder budgetförslaget att personalen måste minskas med omkring 60 heltidstjänster…
Beslutet ger anledning till flera frågor. Tänker S+C+MP verkligen skära ner på barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka? Tänker styret lägga fram ett förslag i kommunfullmäktige i november som riskerar att fällas, som bara kan få majoritet om oppositionspartierna är djupt splittrade? Vågar de ”chansa” på det?
Och tänker MP med sina numera 2 mandat fortsätta att styra med S+C? Frågan är ju vad MP kan påverka med bara 2 mandat mot de 18 mandat som S+C har? Mariedal Östra? Kanske. Det gjordes nämligen en liten ändring i Dahlins förslag. Pengar för att exploatera Mariedal Östra, vägar, VA mm, sköts till år 2020. Var det eftergiften från S+C? En nedskärningsbudget nästa år för att skogsområdet på Mariedal ska förbli orört ytterligare ett år?
Jag ser bara en förklaring till dagens agerande från S+C+MP och att partierna inte har försökt att nå en bredare uppgörelse om budgeten. Och det är att socialdemokraterna inte har kommit överens internt om de vill styra eller gå i opposition. Eller hur de ska ”gruppera sig” gentemot andra partier. Och det är nog inte heller helt osannolikt att även centerpartiet har liknande funderingar. Och vem vet, kanske MP också… De styrande partierna behöver förmodligen helt enkelt mer tid för alla funderingar…
Det gjordes för övrigt ytterligare en lite ändring i budgeten. Pengarna till den nya 40×20-hallen på Idrottscentrum flyttades till 2019. Det var ingen eftergift till något parti, alla partier var vad jag förstår rörande överens om det.
Dagens beslut i kommunstyrelsen rätade inte ut några frågetecken. Tvärtom så kvarstår de än tydligare. S+C+MP har ju bara 20 av fullmäktiges 51 mandat – och hade de svårt att få igenom sina förslag under den förra mandatperioden så blir det ju definitivt inte lättare de kommande 4 åren.
Enligt uppgift så förekom i varje fall inga ”synliga” politiska samtal mellan de olika partierna. Men det är några veckor kvar till nästa fullmäktige den 21 november…
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du också läsa om dagens sammanträde i kommunstyrelsen: ”Hur ska detta sluta?”.
Val: Kommun vs riks
Det finns dagar när det känns tungt att förkovra sig i kommunala handlingar. Och då kan det vara svårt att få ihop en vettig politisk blogg. Det kan vara lättare att gräva ner sig i lite mer eller mindre meningslös statistik.
Mitt statistikintresse började för övrigt redan som idrottsknatte. Det var när jag skrev ner resultaten av fotbolls- och bandymatcher, tabeller, målskyttar, skytteligor osv. Och när säsongen slutade sammanställdes naturligtvis alla siffror. På den tiden utan datorer eller Excel.
Jag fick en liten släng av nostalgi häromdagen. Det kändes som om jag ville uppleva en statistikkick igen. Det var en partikollega som skickade en sammanställning av Vänsterpartiets valresultat i distriktet, Fyrbodal. Då slog det mig av någon anledning att det skulle vara kul att jämföra partiernas valresultat i riksdagsvalet med resultatet i kommunvalet – i Vänersborg. I några bloggar har jag redovisat en del statistik kring valet, se ”Funderingar kring valresultatet” och ”Valresultatet klart – och personrösterna”, dock inte dessa siffror.
1.733 personer i Vänersborgs kommun röstade på Vänsterpartiet i riksdagsvalet. Det var 6,86% av väljarna. Det visade sig emellertid att fler vänersborgare röstade på Vänsterpartiet i kommunvalet, dvs valet till kommunfullmäktige. 2.235 personer lade sin röst på V, 8,80%. Man skulle därför kanske kunna dra slutsatsen att 502 personer (skillnaden kommun- och riksdagsval) hade större förtroende för Vänsterpartiet i Vänersborg än för Vänsterpartiet på riksplanet…
Det var ytterligare fyra partier i Vänersborg som fick fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet. Störst var skillnaden för moderaterna. Gunnar Lidells vänersborgsmoderater lockade till sig 642 fler väljare i kommunvalet i Vänersborg än vad Ulf Kristerssons ”riksmoderater” fick i riksdagsvalet (från Vänersborg). Även centerpartiet, liberalerna och, förvånande nog, miljöpartiet hade större stöd kommunalt i Vänersborg än till riksdagen. För centerpartiet var skillnaden tämligen stor. Andelen röster för C i Vänersborg var 1,11% större än till riksdagen.
Så här ser samtliga siffror ut från Vänersborgs kommun:
Det var tre av partierna i Vänersborg som vänersborgarna hade mindre förtroende för kommunalt än vad de hade för motsvarande ”rikspartier”. För sverigedemokraterna och socialdemokraterna var skillnaderna frapperande stor.
Sverigedemokraterna fick 5.578 röster i riksdagsvalet, 22,08%, medan partiet ”bara” fick 4.407 röster, 17,36%, i kommunvalet. Det kanske inte är så konstigt att Jimmie Åkessons SD fick 1.171 fler röster än 
vad Ola Wesleys SD fick, men det är nog ändå något som ”våra” kommunala sverigedemokraterna borde skänka en tanke, eller två…
Och det är precis detsamma med socialdemokraterna i Vänersborg. Marie Dahlins vänersborgssocialdemokrater fick 858 färre röster kommunalt än vad Stefan Lövens rikssossar fick – 7.136 röster (28,11%) mot 7.994 röster (31,65%).
Personligen blev jag lite förvånad över att kristdemokraterna fick färre röster kommunalt än till riks. Vad skulle ha hänt med KD i Vänersborg om inte Carl-Ewert Berg ställt upp och dragit mängder av röster i framför allt Brålanda?
Det är intressant och i mitt tycke oerhört positivt att vänersborgarna till så stor del röstar olika i de olika 
valen. Det visar på en politisk medvetenhet och att invånarna faktiskt följer med i vad som händer på det kommunala planet. Det är glädjande inte minst ur demokratisk synpunkt. Det är ju faktiskt också så att kommunala beslut ofta har större betydelse för människors vardagsliv än riksdagsbeslut…
Jag tror att skilda valdagar i kommun- och riksdagsvalen hade gjort Sverige ännu mer demokratiskt. Då hade ytterligare fler människor tvingats sätta sig in i den så viktiga kommunalpolitiken.
Budgetförslaget
Igår torsdag skickades handlingarna ut till det extrainsatta sammanträdet med kommunstyrelsen den 31 oktober. Kommunstyrelsen ska bara behandla ett ärende, Mål- och resursplanen, dvs budgeten för nästa
år. I och med kallelsen är också alla budgetförslag från de olika partierna offentliga. (Du kan ladda ner alla handlingar här.)
Huvudförslaget kommer som vanligt från de styrande, dvs S+C+MP. Denna gång är det dock tveksamt om de tre partierna står bakom förslaget. Kommunstyrelsen ordförande Marie Dahlin (S) har uttryckligen sagt att det är hennes eget förslag. Om det är riktigt, och det finns ingen anledning att betvivla det, så är budgetförslaget inte förankrat i C eller MP – eller ens i S självt. Det är så jag tolkar Dan Nybergs (S) anförande i kommunfullmäktige senast. Nyberg redovisade då på ett mycket tydligt sätt varför socialnämnden behöver betydande inkomstförstärkningar nästa år för att klara
sina lagstadgade uppgifter. (Se ”Gårdagens KF”.) I Marie Dahlins förslag får nämligen inte socialnämnden mer pengar.
I det förslag som Marie Dahlin (S) står bakom, och som antagligen blir huvudförslaget i kommunstyrelsen, såvida inte det ändras på själva mötet, delas inga nya pengar ut till verksamheterna. Tvärtom så minskas anslagen något till framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Det trots att den sociala inkluderingspotten har utgått ur förslaget. Den sociala inkluderingspotten skulle bland annat finansieras genom att alla nämnder skulle avsätta 0,5% av sin budget.
I stort sett kan man alltså säga om Marie Dahlins budgetförslag att samtliga nämnder får samma summa pengar som 2018. Det blir dock vissa avdrag för att statsbidragen minskar. Då ska vi komma ihåg att socialnämnden har begärt 36,5 milj kr i utökad budgetram och barn- och utbildningsnämnden 29,5 milj för 2019. Och det är pengar som nämnderna inte kan vara utan med mindre än att verksamheterna får skära ner drastiskt och, som personalorganisationerna uttrycker det i MBL-förhandlingen den 16 oktober:
”kommunen riskerar att bryta mot olika lagar.”
Det är en uppenbar risk om Marie Dahlins budgetförslag går igenom. Både socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter är till allra största delen lagstadgade. Uteblivna budgetförstärkningar skulle i praktiken innebära stora neddragningar av verksamheterna, så stora att det är ytterst tveksamt om kommunen kan följa lagarna. Och det är ju inte lagarna det handlar om egentligen, neddragningar i verksamheterna kommer att drabba barn och ungdomar, gamla och sjuka.
Det är inte bara budgetsituationen, med ökade resursbehov och minskade resurser, som gör kommunens ekonomiska situation komplicerad. Även det ”politiska spelet” bidrar alltså till det. Kan kommunstyrelsen räkna med att budgetförslaget från Marie Dahlin (S) gäller eller kan det komma ett nytt förslag precis innan kommunstyrelsens sammanträde? Eller kan det till och med bli så, om förslaget ligger fast, att ledamöterna i S+C+MP går emot Dahlins förslag?
Kommunstyrelsen har nog inte varit med om en liknande situation tidigare. Och de komplicerade politiska förhållandena gör ju inte det hela enklare. Inget parti eller partigruppering har ju majoritet.
Det är underligt att inte de styrande partierna, eller Marie Dahlin, sträcker ut händerna till oppositionen, eller delar av den, för att försöka bryta ”dödläget” och komma överens. Men vem vet, kanske händer det den 31 oktober…
PS. Du kan också läsa om budgetprocessen på Vänsterpartiets hemsida – se ”Två frågor – inga svar”.
Gårdagens KF (24/10)
Det första sammanträdet med det nya kommunfullmäktige var avklarat på en timme. Fullmäktiges ålderman Lutz Rininsland (V) skötte klubban med den äran. Han passade också på att införa några nya ordningar.
Alla ledamöter fick placera sig partivis i salen, dvs ledamöterna i samma parti fick sitta tillsammans. Det var en nymodighet. Lotten hade bestämt partiernas ordning i salen och den hade utfallit så att de ”små” partierna satt på 
den första bänkraden, med Vänsterpartiets ledamöter allra först. Undertecknad bloggare fick således sitta på stol nummer 1. (Ordningen inom partierna bestämdes av antalet personröster, enligt Länsstyrelsens redovisning till kommunen.)
Efter att åldermannen hade ett kortare högtidligt välkomsttal fick ledamöterna ställa sig upp inför församlingen och tala om sina namn. Det var en bra nymodighet. Då fick alla se varandra och man fick så att säga ett ansikte och en röst på varje fullmäktigekollega.
Punkterna om val till fullmäktiges presidium, dvs val av ordförandena, utgick. Orsaken var naturligtvis att partierna ännu inte har kommit överens om hur styret av Vänersborg ska se ut. Ja ärligt talat tycks inte ens seriösa diskussioner ha startat…
Däremot valdes en valberedning. Den ska, så småningom, sköta tillsättningen av ledamöter till nämnder och styrelser. 7 ordinarie och lika många ersättare valdes. S+C+MP ingick en teknisk valsamverkan och föreslog 3 ledamöter och 3 ersättare. MP var generösa och bjöd på en ersättarplats till V. M+L+KD samarbetade som vanligt och fick 2 ordinarie och 2 ersättarplatser, lika många som SD+MBP fick. De sistnämnda partierna hade också ingått en teknisk valsamverkan. Jag tror att vi kan se ett närmare samarbete mellan SD och MBP under denna mandatperiod.
Ordförande Rininsland meddelade dock att fullmäktiges arbetsordning kommer att ändras inom kort och att antalet ledamöter i valberedningen ska utökas till 9, eftersom 9 partier är representerade i fullmäktige. Och alla borde ha plats i beredningen. Det blir således ett nyval till valberedningen på nästa sammanträde.
Revisorernas utlåtande över delårsrapporten per 31 augusti 2018 behandlades. (Det skrev jag om tidigare, se ”Det nya KF sammanträder”.) Det var mer ett formellt ärende, men ”come-backande” fullmäktigeledamoten Dan Nyberg (S), tillika socialnämndens ordförande, passade på att redovisa orsakerna till socialnämndens ekonomiska läge för fullmäktige.
Socialnämndens underskott för 2018 prognostiseras till 40 milj kr. Och trots att fullmäktige har beviljat ett tilläggsanslag för i år (det är dock inte ramhöjande) så återstår fortfarande 11 milj.
Nyberg förklarade på ett pedagogiskt och klargörande sätt vad underskottet beror på. Det finns flera mycket vårdkrävande patienter som ska ha ständig tillsyn i hemmet. Bara dessa patienter kostar omkring 18 milj kr per år. Det finns våldsamma män och kostnaderna är stora för att skydda kvinnorna. Många barn är också utsatta, det görs 140 orosanmälningar varje månad. Och alla anmälningar ska utredas – i en del fall blir det fråga om tvångsomhändertagande. Socialnämnden betalar också boende i andra kommuner för elever i särskolan och LSS-placeringar är dyra. Mycket av socialnämndens verksamhet regleras i lag och lagar måste kommunen naturligtvis följa.
Det var ett lärorikt anförande.
Sedan var det årsredovisningar för de kommunala bolagen år 2017. Det var bara Dan Åberg (M) som äntrade talarstolen. Han påpekade att fullmäktiges kunskap om bolagen är bristfällig och att han i flera år efterlyst en bättre information om bolagen.
Och det var precis vad näste ärende handlade om. Det var Magnus Kesselmark (V) som presenterade sin motion och de funderingar han hade om hur kunskapen om de kommunala bolagen skulle kunna öka. (Jag skrev om motionen i bloggen ”Det nya KF sammanträder”.)
Ytterligare två motioner lämnades in strax före sammanträdet. Det var en av ”nykomlingarna” i fullmäktige, sverigedemokraten Kurt Wahlgren, som hade skrivit dem. De handlade om att parksoffor respektive papperskorgar borde placeras ut även utanför centrum. När det gällde sofforna betonade han särskilt att de borde finnas längs Östra vägen och Torpavägen.
Och med det avslutade Lutz Rininsland (V) sammanträdet och de som ville fick ta en fika innan det var dags att gå hem.
Facken säger nej till budgetförslaget
Ikväll sammanträder det nya kommunfullmäktige för första gången denna mandatperiod – en period som sträcker sig ända fram till 2022.
Det blir ett lugnt möte, det har jag beskrivit tidigare. (Se ”Det nya KF sammanträder”.) Det blir inga val till nämnder och styrelser och inte heller något om budgeten för 2019.
Och tiden går.
Och vi vet fortfarande inte vem eller vilka som vill styra Vänersborg…
Och vi vet inte hur budgeten ska bli.
Budgetförslaget från den styrande minoriteten (S+C+MP) är inte offentligt. Inte än. Det sägs att det ska bli det på torsdag, dagen efter kommunfullmäktige. Men det verkar osäkert det med.
Ryktena, och jag betonar ryktena, säger att förslaget som kommunstyrelsens ordförande har lagt fram inte är diskuterat eller förankrat bland de tre styrande partierna. Ja, inte ens inom socialdemokraterna själva. Fortfarande enligt ryktena.
Däremot har personalorganisationerna fått läsa det. Och de gillar det inte.
”Fackförbunden konstaterar att de föreslagna budgetramarna för 2019-2021 inte är tillräckliga för de stora behov förvaltningarna står inför vilket innebär kraftig försämrad arbetsmiljö samt risk för uppsägningar av personal. Konsekvenserna står i stark kontrast till inriktningsmålet att kommunen upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare.”
”kraftig försämrad”. ”stark kontrast”. Det är kraftfulla ord.
Facken menar att kommunen med det liggande budgetförslag riskerar att bryta mot olika lagar som t ex Arbetsmiljölagen. Fackförbunden ställer sig helt bakom yrkandena från samtliga förvaltningar och menar att budgetramarna måste utökas.
Det var synd kan jag tycka att personalorganisationernas alla medlemmar inte röstade på det parti som står närmast deras uppfattning…
Det gemensamma yrkandet från personalorganisationerna slutar med orden:
”Därför ställer sig Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Jusek, DIK, Lärarförbundet Skolledare, Lärarförbundet och SSR oeniga till förslaget om budget för 2019-2021.”
Vem vet, kanske blir det MBL-förhandlade budgetförslaget offentligt i slutet av veckan…
Mariedal Östra
Det finns inte många skogar innanför broarna i Vänersborg. En av dem som fortfarande finns kvar, även om den har naggats i kanterna de senaste åren, är skogen i Mariedal Östra. Det finns de som till och med säger att det är den enda kvarvarande skogen på den ö som faktiskt Vänersborgs tätort ligger på. Fast det stämmer inte riktigt, det finns ganska mycket skog längs älven. Den skog vi pratar om ligger där krysset på kartan är placerat.
En majoritet av kommunens politiker vill avverka skogen i Mariedal Östra, exploatera området och bygga villor och ett mindre antal grupphus.
Redan den 6 mars 2012 beslutade byggnadsnämnden att anta en detaljplan för området. Det var bara miljöpartiet och vänsterpartiet som begärde återremiss av ärendet. Dessa partier skrev sedan var sina reservationer mot beslutet. Nämndens beslut överklagades men vann laga kraft i september 2012. Sedan har det inte hänt något i området. Inte något alls. Mariedal Östra har nämligen fungerat som en bricka i det politiska spelet i Vänersborg. Bevarandet av skogen i Mariedal Östra har varit högsta prioritet för miljöpartiet (MP).
MP har gått med på det mesta, bara inte Mariedal Östra exploaterades. Och miljöpartiets röster har varit viktiga. Under perioden 2010-2014, när Gunnar Lidell styrde kommunen (M+L+KD), fick styret rätt som det var miljöpartiets röster vid t ex budgetbeslut. Bara exploateringen av Mariedal sköts framåt i tiden. Under den senaste mandatperioden var det ett krav från miljöpartiet i förhandlingarna med socialdemokraterna (S) och centerpartiet (C) att låta skogen vara orörd, om MP skulle ingå i den styrande trojkan. Och det lovade S+C.
Nu vet ingen vem som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren. Men om några partier vill styra med stöd av MP så kommer säkerligen inte skogen att röras. Som sagt, MP kan kompromissa om mycket, men inte om Mariedal Östra. Nu har dock miljöpartiet bara två mandat så frågan är egentligen om någon behöver miljöpartiets röster för att styra.
Det är förmodligen miljöpartiets tillbakagång som har föranlett spekulationerna och diskussionerna på Facebook – vilket lett till aktivitet även ”utanför nätet”. Ryktet är att nu ska Mariedal Östra exploateras. Och visst. Behövs inte MP så vet alla att S+M+C+L+KD vill att byggnationen kommer igång i området. Och det är en betryggande majoritet. Bestämmer sig dessa partier – då blir det så.
Detaljplanen för Mariedal Östra ser ut så här:
Det blir ärligt talat inget kvar av skogen i det här området, det kan nog alla vara överens om. Det syns kanske ännu tydligare på den illustration som byggnadsnämnden har gjort.
Det man kanske slås mest av, förutom att denna del av skogen försvinner, är enligt min uppfattning att de inritade villorna till vänster i området ligger så nära de befintliga husen. Här har personer köpt sina villor med skogen som närmaste granne, vilket antagligen var ett viktigt argument för att bo här. Och så får man istället ett antal villor som grannar. Jag kan förstå mariedalbornas besvikelse.
Och kanske blir också pedagoger och elever på Mariedalsskolan besvikna. De har använt skogen på olika sätt i undervisningen. Sätts planerna i verket så försvinner deras ”drakskog”.
Det finns fler argument mot att exploatera Mariedal Östra, förutom de uppenbara argumenten som redan nämnts och att skogen används till rekreation och friluftsliv, inte bara av grannarna utan även av andra. Pontus Gläntegård (V) nämnde i sin reservation i byggnadsnämnden också att det borde ha utretts ytterligare om det fanns:
”nyckelbiotoper eller hotade djur eller växter i våtmarkerna och ädellövskogen.”
Jag vet inte om älg räknas dit, men när jag var på Mariedal så fick jag se just en älg.
Gläntegård såg inte heller att några ansträngningar hade gjorts för att bevara våtmarkerna. Han hade också synpunkter på att det fanns andra områden med bättre pendlingsmöjligheter som var i större behov av bostäder samt att budgeten för att förverkliga detaljplaner borde prioriteras för andra områden. Slutligen ville Gläntegård invänta svaret på en motion om att bilda ett naturreservat i området.
Per Sjödahl (MP) skrev i sin reservation kort och gott att:
”detaljplanen strider mot flera kommunala miljömål, tillika nationella miljömål.”
Sjödahl utvecklade dock inte detta ytterligare.
Men som sagt, byggnadsnämnden beslutade att anta detaljplanen för Mariedal Östra. Nämnden såg inga problem med det:
”Byggnadsnämnden beslutade att genomförandet av planförslaget inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan.”
Det kan nämnas att miljöpartiet nyligen har lämnat in en motion om att inrätta ett naturreservat i området. Motionen hänvisar till Översiktsplanen och några av dess utvecklingsprinciper. Där talas det bland annat om att värdefull naturmark ska skyddas och att grönska och rekreationsmöjligheter ska utvecklas och bevaras. Motionärerna i MP vill:
”att området mellan stadsbebyggelsen i väster och Göta älv i öster i sin helhet skyddas permanent från exploatering.”
Naturligtvis är inte ett naturreservat på Mariedal Östra förenligt med detaljplanen, eller tvärtom.
Det råder stor efterfrågan på villatomter i Vänersborg. Och på Mariedal Östra finns det en färdig och beslutad detaljplan. Det är egentligen bara att sätta igång. För naturligtvis finns det människor som vill börja bygga och flytta dit så fort som möjligt. Det kan till och med vara på det viset att flera av dem funderar på en flytt till en annan kommun om det inte finns möjlighet att bygga en villa i Vänersborg.
Andra argument för en exploatering är att det kommer att finnas skog kvar i området även vid en bebyggelse. Dessutom är flera av de hus som finns längs skogsområdet byggda på områden som tidigare var skog.
Det är som vanligt i politiken, olika intressen står mot varandra. Det är alltid en delikat uppgift som politiker att göra avvägningar. Hur man än gör så går det inte att tillfredsställa alla.
Och hur mycket hänsyn ska tas till den stora klimatdebatten som har blossat upp på senare år? Behöver inte världen vara rädd om och slå vakt om alla skogar? Eller i det ”lilla” – hur planerar och bygger vi Vänersborg så att staden klarar av de högre temperaturerna, torrperioderna och
häftigare skyfallen som vi vet kommer. Kan vi bo i Vänersborg om vi får 3 månader som är hetare och torrare än sommaren 2018? Och gröna områden påverkar närklimatet…
Sverigedemokraterna och medborgarpartiet har vad jag vet inte tagit ställning till exploateringen på Mariedal Östra, inte än i varje fall – och det har inte Vänsterpartiet gjort heller. Själv har jag försiktigt lutat mot att förverkliga detaljplanen, men efter helgens besök i området är jag om möjligt ännu mer tveksam.
Men sanningen är nog att det spelar ingen roll vad varken miljöpartiet eller vänsterpartiet tycker, den kommande exploateringen lär snart vara ett faktum ändå.
Skolinspektionen ändrar sig om Nuntorp!
Jag vet inte om det är läge för ett ”kors i taket”, men denna gång tror jag faktiskt att det är det. Det är nämligen inte ofta som statliga myndigheter överraskar på ett positivt sätt, men nu vände Skolinspektionen 180 grader och godkände Dinglegymnasiets två ansökningar om att starta utbildningar på Nuntorp.
Det är en glädjens dag för Dinglegymnasiet, Gröna Klustret, fastighetsägarna och alla andra som har arbetat för att få utbildningar till Nuntorp.
Grattis!
Jag har tidigare skrivit om Skolinspektionens avslag på ansökningarna (se t ex ”Skolinspektionens nej till Nuntorp”) och att Dinglegymnasiet tänkte överklaga beslutet/få Skolinspektionen att ompröva det (se ”Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag”). Skolinspektionen får och kan nämligen ompröva beslut:
”Enligt 38 § förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
- den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
- beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.”
Och ändrat sig har Skolinspektionen gjort med besked.
”Med ändring av beslut den 26 september 2018 (32-2018:1084) godkänner Skolinspektionen Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasieskola. Godkännandet avser utbildning på det nationella naturbruksprogrammet med inriktningen lantbruk vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”
Och om gymnasiesärskolan:
”Med ändring av beslut den 26 september 2018 (32-2018:1056) godkänner Skolinspektionen Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasiesärskola. Godkännandet avser utbildning på det nationella programmet för skog, mark och djur samt individuella programmet vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”
Det var naturligtvis de kompletteringar som skickades in från Dinglegymnasiet som fick Skolinspektionen att ändra sig. Inspektionen blev nöjd med de nya uppgifter och förtydliganden som kom fram.
Dessutom prövade Skolinspektionen om etableringen på Nuntorp skulle innebära:
”påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner.”
Detta prövades inte förra gången, eftersom det blev avslag på andra punkter. Men nu var Skolinspektionen tvungen att göra det, eftersom ansökan godkändes på de tidigare avslagna punkterna.
Det kan väl sägas att grannkommunerna överlag hade synpunkter på etableringen på Nuntorp. Det handlade t ex om risker för överetablering och om ekonomiska och organisatoriska konsekvenser etc. En del kommuner var tydligare än andra kan man väl säga…
Skolinspektionen resonerar en del om synpunkterna, men kommer slutligen fram till:
”Utifrån dessa uppgifter bedömer Skolinspektionen att etableringen inte skulle innebära påtagliga negativa följder för Vänersborgs kommun samt närliggande kommuner. Skolinspektionen bedömer vidare att de invändningar mot en etablering som framförts i yttrandena inte är av den art att ansökan ska avslås.”
Och med de orden godkändes Dinglegymnasiets ansökningar. Och det innebär att nu ska det återigen bli utbildningar på Nuntorp.
Det blir verkligen något att fira när Gröna Klustret inviger Nuntorp nu på lördag!
Senaste kommentarer