Arkiv
Om ett år är det val…
Lutz Rininsland och jag skickade i torsdags in en debattartikel till TTELA. När det blev måndag och den inte hade publicerats, så skickade vi den också till Vänersborgaren.
Idag finns debattartikeln att läsa i Vänersborgaren.
====
Om ett år är det val…
Politiken i Vänersborg upphör aldrig att förvåna. Nu har Miljöpartiet och Välfärdspartiet sålt sin politiska själ för en överenskommelse med den styrande minialliansen.
Gunnar Lidell (M) lyckades övertala Miljöpartiet och Välfärdspartiet att ställa sig bakom sin budget för nästa år. Som tack fick Miljöpartiet ett löfte om att inte exploatera Mariedal Östra de närmaste åren. Välfärdspartiet fick ingenting.
I gengäld gick Miljöpartiet och Välfärdspartiet med på att lägga äldreboendet Gläntan i malpåse. Det innebär att de gamla som bor där måste flytta och att köerna för de som vill få en plats till äldreboende blir längre.
Budgetförslaget kommer också att slå hårt mot barnen och ungdomarna. Barn- och Ungdomsnämnden kommer i och för sig att tillföras 54.000 kr, men samtidigt måste det sparas för miljoner. Att öppna Väne-Ryr kostar, att verkställa nämndens beslut om generösare skolskjutsar likaså. Dessa pengar måste nu tas från verksamheten, vilket innebär t ex färre lärare och sämre undervisningsmaterial.
Miljöpartiet och Välfärdspartiet har ändrat sin politiska grundsyn över sommaren. I det beslut som BUN tog i april stod det:
”Årets budget, 2013, innebär en förändring. För första gången på många år tilldelas barn- och ungdomsnämnden mer pengar än året innan. … Vi menar att detta inte får vara ett undantag eller en isolerad händelse, utan en markering av ett trendbrott. Satsningen på barnen och ungdomarna måste fortsätta!”
Det som inte fick hända har hänt. Miljöpartiets och Välfärdspartiets kapitulation inför mini-alliansen ställer elever mot elever, föräldrar mot föräldrar, skolor mot skolor.
Miljöpartiet och Välfärdspartiet har en hel del att förklara för sina väljare och för vänersborgarna. Det ska bli intressant att höra hur Miljöpartiet och Välfärdspartiet förklarar för sina väljare varför de 20 miljoner som de yrkade i april nu har krympt till 54.000 kr. Det ska bli intressant att höra hur Miljöpartiet förklarar att skogen vid Mariedal Östra är viktigare än behoven hos barnen och ungdomarna? Det ska bli intressant att höra hur Välfärdspartiet förklarar varför partiet heter Välfärdspartiet. Är det för att de vill skära ner på välfärden?
I TTELA säger Isetorp:
”Det är en ansvarsfull budget som inte hamnar på minus.”
Det är ingen konst att lägga ”nollbudgetar” om man struntar i människors behov…
I förra veckan meddelades förresten att Vänersborg får tillbaka 32 milj kr av AFA försäkring…
Om ett år är det val…
Stefan Kärvling och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet
Hinder för trafikhinder i Väne Ryr
I lördags blev en släkting till mig påkörd av en bil när han gick över en gata i Stockholm. Tragiskt nog omkom han.
Det är ett känt faktum att många förare av motorfordon som bilar, bussar, lastbilar och långtradare inte alltid håller hastighetsgränserna. Några kör vårdslöst också på andra sätt. Det gör oskyddade fotgängare och cyklister mycket sårbara. Särskilt barn. Trafikverket och landets kommuner försöker på olika sätt göra vägar och gator trafiksäkrare.
Trafikverket har ställt upp en ”noll-vision” för trafiksäkerhetsarbetet. Den är fastställd genom ett riksdagsbeslut. Nollvisionen säger bland annat (se här):
”Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag…”
Ett sätt att göra vägar och gator trafiksäkrare är att bygga särskilda gång- och cykelvägar, men också genom att få ner hastigheterna.
Så också i Vänersborg.
Jag läser på Vänersborgs hemsida:
”Hastigheten är den enskilt största anledningen till att trafikolyckor inträffar. Om alla höll hastighetsgränserna skulle 100-150 liv sparas varje år.”
Jag var ute i helgen och tog några bilder från olika delar av Vänersborg, där anordningar finns för att dämpa farten på gatorna.
Det var stolpar av olika slag, där bilar tvingas ”sick-sacka” för att komma mellan, det fanns fartgupp, det fanns fartgupp kombinerade med rondell, osv.
Även på sträckor där det inte fanns barn, skolor eller bostadshus hade fartdämpande anordningar ibland anlagts, som t ex guppet vid Trestad Center. Där har ju en del ”hastighetstävlingar” hållits genom årens lopp.
Det är bra att kommunen tänker på alla fotgängare och cyklister.
Ibland tar fastighetsägare ”saken i egna händer” och sätter upp ”blomlådor” på vägar och gator. Det sker, antar jag, alltid med tillstånd från kommunen. Uppe på Blåsut såg jag ett exempel på fem ”blomlådor” på en kort sträcka.
Som bilägare har vi vant oss vid dessa farthinder. Några av oss kan kanske ibland bli lite lätt irriterade över dem, men när vi tänker efter så inser vi varför de finns där. I varje fall de flesta av oss…
Och trafikhindren är bra. De räddar antagligen åtskilliga liv varje år, och speciellt små barns.
Men det är inte alltid så lätt för fastighetsägare och småbarnsföräldrar att få kommunens representanter att lyssna på nödvändigheten av att sätta upp farthinder. På en av bilderna ovan, så har blomlådorna tagits bort. Kommunen fick nämligen klagomål på att bilister hade stört sig på dem. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
”väldigt många har stört sig på blomlådorna”
Vad bra, tänker jag som trafikamatör, det är väl liksom det som är meningen. Jag menar, de finns ju där för att göra det svårare för bilisterna att köra för fort. Eller?
Det handlar om två blomlådor på en vägsträcka på väg 2031 genom Väne Ryr. Det är en mycket lång raksträcka med fri sikt. Kanske 600 – 700 meter. Det är tydligen frestande för många trafikanter att öka hastigheten här. Bredvid vägen finns det flera bostadshus.
Här har kommunen vidtagit en del åtgärder för att göra trafiken säkrare. Kommunen har anlagt en gång- och cykelväg och gjort vägen smalare på ett ställe. (Kommunen har dock glömt att sätta upp ett varningsmärke om att det är avsmalnande väg, på den vänstra sidan om man kommer från Vänersborg.) Hastigheten har också sänkts till 40 km/h på en del av raksträckan. Det är bra, men varför inte på hela sträckan? 
(Kommunen har inte sänkt hastigheten till 40 km/h förrän några meter innan Rämjes Musik. Det betyder att alla boende på sträckan innan fortfarande har 50 km/h utanför sina tomter.)
Men det räcker inte. De boende är inte nöjda. Trafikanterna respekterar inte alltid hastighetsbegränsningen och den avsmalnande delen av vägen blir bara ett hinder när två fordon möts precis här. Vilket inte alltid är fallet. Ganska sällan faktiskt.
Därför hade de boende längs vägen fått tillstånd att sätta ut två blomlådor. Lådorna bekostades av de boende. Men så ändrade Samhällsbyggnadsförvaltningen sig. Samhällsbyggnadsförvaltningen drog helt plötsligt in tillståndet. Blomlådorna på väg 2031 får inte längre stå där.
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i sitt beslut:
”Visst kan det vara så att en del tyvärr håller för hög hastighet men det är inte realistiskt att anlägga farthinder överallt där det finns förare som kör för fort.”
Men Samhällsbyggnadsförvaltningen, farthindren stod ju redan där. De behövde inte anläggas. Det hade varit enklare att låta dem stå kvar än att ta bort dem. Dessutom är det ju privatpersoner som har sett till att de har kommit på plats. Som på många andra ställen i kommunen…
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver vidare i sitt beslut:
”2010 gavs tillstånd till att placera ut blomlådor. När vi utvärderar detta så visar det sig att väldigt många har stört sig på blomlådorna vilket resulterar i omkullvälta lådor och ”rallykörningar” förbi lådorna.”
Slutsatsen från Samhällsbyggnadsförvaltningen borde väl bli att det krävs ytterligare åtgärder för att sänka hastigheten och öka säkerheten. Att välta omkull lådorna och att köra rally torde väl inte vara argument för att vika sig för ”fortkörarna”. Kan jag tycka. Men Samhällsbyggnadsförvaltningens slutsats är i stället alltså:
”…har tillståndet dragits in.”
Blomlådorna är nu borttagna.
När jag tittar på trafiklösningen, så måste jag hålla med de boende i området. Trafiklösningen är på långt när tillräcklig för att trygga trafiksäkerheten för framför allt barnen. Det är ju faktiskt så att de inte bara ska gå längs vägen, de ska också korsa den. Och ska de korsa den på ett hyfsat säkert sätt så finns det bara ett enda ställe på den långa raksträckan – och befinner sig barnen i början eller slutet av den, så är det lång väg till ”avsmalningen”. Antagligen för lång väg. De korsar vägen lite överallt.
Till saken hör att det är många barn, och vuxna, som måste korsa vägen. Busshållplatsen vid väg 44 ligger på ena sidan och bostäder, fotbollsplan och hembygdsgård etc på den andra.
Och på hembygdsgården har det startats förskola och förskoleklass…
På Samhällsbyggnadsförvaltningens hemsida står det:
”Kontakta oss gärna om du upptäcker någon trafikmiljö som kan verka farlig”
Samhällsbyggnadsförvaltningen!
Det är väl uppenbart att den långa raksträckan ”inbjuder” många till alltför höga farter. Det är väl uppenbart att trafiklösningen inte är tillräcklig. Det är väl uppenbart att barn inte kan korsa vägen på ett säkert sätt.
Låt de boende sätta tillbaka blomlådorna! Eller om ni inte tycker att det fungerar, hjälp de boende och de som behöver korsa vägen till bostäder, skolverksamhet och annat att få till en trygg trafiksituation i området på något annat sätt. Kanske genom ett eller flera fartgupp.
Och se till att göra ett riktigt övergångsställe vid avsmalningen!
”Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt.”
Budget 2014: Om Miljöpartiet och Välfärdspartiet
Det är inte varje dag som politiker får chansen att argumentera för sina beslut i TTELA – vid två tillfällen! Särskilt inte om det gäller småpartier. Men idag hände det.
Redan i torsdagens TTELA fick Miljöpartiets Marika Isetorp uttala sig om och försvara sitt och de borgerliga högerpartiernas budgetbeslut. Isetorp var till och med med på bild! I dagens TTELA får Marika Isetorp ytterligare en chans att utveckla argumenten. (Dock utan bild.) Tydligen räckte inte utrymmet till i torsdags. Även Morgan Larsson i Välfärdspartiet får försvara att han och hans parti står bakom nedskärningar i Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden. Välfärdspartiet har ingen ordinarie plats i kommunstyrelsen, så det var väl därför som Larsson inte var med i torsdagens artikel.
På Facebook har Marika Isetorp (MP) redan lovat att återkomma en tredje gång. Det är tydligen svårt det här. Och det förstår jag. Isetorp har inte bara att försöka övertyga vänersborgarna om förträffligheten i sitt ställningstagande – Isetorp måste också försöka övertyga en hel del medlemmar i sitt eget parti om helomvändningen.
För en helomvändning är det! Inte bara jämfört med Miljöpartiets respektive Välfärdspartiets budgetförslag i juni. Utan deras politik överhuvudtaget de senaste åren.
På kommunfullmäktiges budgetsammanträde i juni krävde Miljöpartiet 7 milj kr mer till BUN. Redan under själva sammanträdet började Miljöpartiet flörta med de borgerliga och skrev ned sitt yrkande till 3,7 milj kr. På samma sammanträde krävde Välfärdspartiet 13,8 milj kr mer till Barn- och Ungdomsnämnden.
Miljöpartiets och Välfärdspartiets budgetförslag i juni var en bantning från 20 milj som Miljöpartiets och Välfärdspartiets, tillsammans med Vänsterpartiets och Centerpartiets, ledamöter krävde i Barn- och Ungdomsnämnden.
Miljöpartiets och Välfärdspartiets uppgörelse med de borgerliga slutar på 54.000 kr mer till BUN. Från 20 miljoner till 54.000 kr på några månader.
54.000 kr mer till BUN är i praktiken en nedskärning! (Se min förra blogg!) Det finns redan beslut att öppna förskola och skola mm i Väne-Ryr. Det innebär ökade kostnader på nästan 5 milj. Det finns också ett beslut på förändrade skolskjutsregler, som kostar nämnden 1,2 milj kr. Med andra ord, 54.000 kr mer till BUN är en besparing! (Täcker 54.000 kr ens inflationen?)
I dagens TTELA-artikel försvarar Marika Isetorp (MP) neddragningen på följande sätt:
”Vi ser gärna att BUN får mer pengar men inte på bekostnad av kommunens framtida ekonomi.”
Om barnen och ungdomarna får mer pengar, så är det på ”bekostnad”! Varför Isetorp hänvisar till just kommunens ”framtida ekonomi” vet jag inte, men hon har övertagit begreppet från moderaternas vokabulär. Den luddiga ”framtiden” får på något mystiskt sätt rättfärdiga dagens politik, dvs besparingarna på dagens barn och ungdomar. Varför det just är barnen och ungdomarna som ska säkra ”framtidens ekonomi” svarar inte (M)arika Isetorp på. Varför inte lika gärna Arena Vänersborg eller Ursand eller…?
Morgan Larsson, Välfärdspartiets partiledare, försvarar i TTELA neddragningarna på barnen och ungdomarna:
”När man sedan tar ett övergripande beslut måste man se till hela kommunens behov.”
Välfärdspartiet tog alltså inte hänsyn till ”hela kommunens behov” i sitt ursprungliga budgetförslag, det partiet lade i juni. Hur ska man då kunna lita på att Välfärdspartiet tar hänsyn till ”hela kommunens behov” denna gång? Eller med alla andra förslag som partiet lägger i fullmäktige? Sedan lär vi oss också att vi inte ska lita på det som Välfärdspartiet säger i nämnderna. I nämnderna ser nämligen inte Välfärdspartiet till ”hela kommunen”. Inte där heller.
Hur ska man kunna samarbeta med Välfärdspartiet? Hur ska man kunna lita på Välfärdspartiet?
Inte nog med att barnen och ungdomarna tydligen inte ingår i Välfärdspartiets definition av ”hela kommunens behov”, de äldre gör det inte heller. Och enligt Miljöpartiet ska också de äldre bidra till kommunens ”framtida ekonomi”.
I budgetuppgörelsen med de borgerliga i mini-alliansen ingår nämligen nedläggning av äldreboendet Gläntan. De gamla som bor där måste flytta… Köerna för de som vill få en plats till särskilda boenden blir längre.
I Socialnämnden ville både Miljöpartiet och Välfärdspartiet behålla Gläntan. Men hur var det? Jo, i nämnderna ser ju inte Miljöpartiet till kommunens ”framtida ekonomi” och Välfärdspartiet inte till ”hela kommunens behov”…
Jag citerar TTELA:
”Gläntan i dess nuvarande form kan inte drivas vidare, boendet måste byggas om, säger Morgan Larsson (VFP) och understryker att stängningen är tillfällig.”
På mig låter det som om om Morgan Larsson vill äta upp smörgåsen och ändå ha den kvar. Larsson säger ju faktiskt att Gläntan behövs. Enligt förvaltningen kan Gläntan också drivas vidare. Varför röstade annars Morgan Larsson ”ja” till Gläntan i Socialnämnden? Och om det nu måste byggas om, varför har det inte avsatts några pengar till detta i budgetförslaget från den borgerliga ”maxi-alliansen”?
Marika Isetorp (MP) säger inget speciellt i TTELA-artikeln om Gläntan, men hon säger rent allmänt:
”Vi försöker prioritera och ta ansvar för att kommunens låneskuld inte ska bli större.”
Nej Marika Isetorp! Det är inte du och Miljöpartiet som tar ansvar – det är de äldre (och barnen och ungdomarna) som får göra det!
Miljöpartiet och Välfärdspartiet har sålt sin politiska själ. De prioriterar några siffror i en budgetsammanställning precis som de borgerliga. De ser inte till innehållet, till verkligheten, till de enskilda människorna. De ser rent formellt på det hela. Precis som om en budget har ett eget liv.
Men vad har de då fått betalt för sin själ? Enligt artikeln i TTELA, som grundar sig på en intervju med Morgan Larsson:
”…avgiftshöjningarna inom socialtjänsten uteblir.”
Men de här avgiftshöjningarna var borttagna ur mini-alliansens budgetförslag redan vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni! Innan onsdagens uppgörelse i kommunstyrelsen!
- Anm 1. Läsarna undrar förstås över strykningarna och kladdet i förslaget. Det gör jag också. Det är svårt att tro att det är årets viktigaste beslut det handlar om, ett beslut som påverkar samtliga vänersborgare. (Men så var det förra året också, fast med några andra partiers förslag…)
- Anm 2. När Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna skriver att 6,65 (eller vad det står) ska tillföras Barn- och Ungdomsnämnden, så är det först efter att de har dragit
ifrån pengar med en osthyvelsprincip redan innan. Fast det framgår inte, det är inte lätt att förstå! Vissa onda tungor säger att Miljöpartiet inte förstod detta, när de kom överens med mini-alliansen…
Välfärdspartiet fick inte ens detta. (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet vill för övrigt inte heller höja avgifterna.)
Välfärdspartiet har inte fått någonting. Mer än… Morgan Larsson (VFP) om varför Välfärdspartiet har kapitulerat inför de borgerliga i mini-alliansen:
”Att vi med våra två mandat överhuvudtaget sitter med de stora partierna och diskuterar budgeten är stort för oss.”
Välfärdspartiet vill inte förändra Vänersborg, Välfärdspartiet vill vara med de stora grabbarna och töserna. Det är stort, det är målet.
Vad fick Miljöpartiet? Citat ur TTELA:
”Mariedal Östra [kommer] inte att exploateras.”
Miljöpartiets historiska och ideologiska omsvängning beror på – en skog i Mariedal!
Hallå eller??!!
(M)arika Isetorp återkommer med all säkerhet med ett tredje försök till förklaring och rättfärdigande. Men (M)arika Isetorp kan nog avvakta lite – i veckan kommer (hoppas jag) en debattartikel som Lutz Rininsland och jag skrev och skickade till TTELA i torsdags. Då kan Isetorp svara på den samtidigt.
Kanske kan (M)arika Isetorp, och (M)organ Larsson (VFP), också vässa sina argument efter att ha läst detta inlägg. De brukar läsa min blogg.
Om ett år är det val. Det ska bli gôtt.
Budget 2014 – en ny allians har bildats!
Den vänersborgska politiken upphör aldrig att förvåna. Ganska ofta får jag faktiskt känslan av att alltihop är ett spel – ett tjuv- och rackarspel. Det verkar som om innehållet i de politiska besluten är utan betydelse och att det mest handlar om att framhålla sig själv eller sitt parti. Eller
är det kanske så att politiken handlar om personliga motsättningar och vänskapsrelationer. Men då är det ju inte politik, så det kan det väl inte vara. Det skulle också kunna handla om okunnighet. Men det vägrar jag att tro.
Eller också förstår jag mig inte på den vänersborgska politiken…
Och så känns det nu. Jag fattar inte. Vad är det som händer?
Varför dessa tankar och funderingar? Jo, igår onsdag hade kommunstyrelsen ett maratonsammanträde. Ledamöterna satt i möte hela dagen. Och bland mycket annat diskuterades budgeten för nästa år. Det skrev TTELA om idag och min partikamrat Lutz Rininsland har redan hunnit blogga om det (se här).
Själv skrev jag en blogg i tisdags om vad kommunstyrelsen skulle avhandla.
I bloggen hade jag både rätt och fel.
Jag hade rätt i att Gunnar Lidell och hans mini-allians lyckades övertala Miljöpartiet att lägga sig i mini-alliansens säng. Där ligger de nu tillsammans – Gunnar Lidell (M), Johan Ekström (FP), Marie-Louise Bäckman (KD) och – Marika Isetorp (MP). Allt som krävdes var ett löfte om att inte exploatera en skog, den vid Mariedal Östra. Det fick Miljöpartiet att acceptera mini-alliansens reviderade budgetförslag för 2014.
Jag hade fel i att Gunnar Lidell och hans mini-allians inte skulle lyckas övertala Välfärdspartiet att lägga sig i samma säng. Men Lidell lyckades. Morgan Larsson kröp snällt ner tillsammans med de andra. Och vad jag kan se av det nya budgetförslaget, utan några som helst eftergifter från Gunnar Lidell. Såvida inte 100.000 kr till drogförebyggande insatser räknas.
Med andra ord, Gunnar Lidell (M) och hans borgerliga vänner i Folkpartiet och Kristdemokraterna har lyckats att sy ihop en budget för 2014 som har en majoritet av fullmäktiges ledamöter bakom sig!
Det måste man väl trots allt ge Gunnar Lidell en eloge för. Gott jobbat Gunnar!
Jag menar, moderaterna och mini-alliansen har ju aldrig gjort någon hemlighet av att de vill skära i kommunens utgifter. De är öppna med att de vill skära på barn och ungdomar, gamla och sjuka. Det skriver de i princip rent ut i det ursprungsförslag till budget, som de lade fram tidigare i år. Så att de helst av allt kan komma till sitt stora politiska mål – skattesänkningar…
Den nya ”maxi-alliansen” (undrar om fullmäktiges gamle ordförande Dan Nyberg tycker att det är ett bra uttryck; det var Nyberg som myntade begreppet ”mini-alliansen”) tänker stänga äldreboendet Gläntan. De gamla som bor där måste flytta… Köerna för de som vill få en plats till äldreboende blir längre. Allt för att ”maxi-alliansen” ska spara pengar.
I Socialnämnden röstade Morgan Larsson (VFP) för att behålla Gläntan… Detta krav har han nu övergett…
Om några år blir kommunen tvungen att öppna Gläntan igen. Det är alla överens om. Med de extra kostnader ett nyöppnande innebär.
Den nya ”maxi-alliansen” tänker inte heller ge barnen och ungdomarna det de behöver.
På Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i april röstade Miljöpartiet och Välfärdspartiet för att nämnden behövde och skulle begära ytterligare 20 milj kr jämfört med 2013.
I det gemensamma yrkandet, som BUN sedan beslutade, skriver Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet (hela yrkandet kan du läsa här):
”Årets budget, 2013, innebär en förändring. För första gången på många år tilldelas barn- och ungdomsnämnden mer pengar än året innan. Barn- och ungdomsnämnden fick 16 Mkr ”extra” jämfört med föregående år. Vi menar att detta inte får vara ett undantag eller en isolerad händelse, utan en markering av ett trendbrott. Satsningen på barnen och ungdomarna måste fortsätta!”
I yrkandet citerade vi också en reservation från personalorganisationerna:
”För att åtminstone säkerställa dagens kvalitet i verksamheterna är det omöjligt att genomföra ett sparbeting – det måste tillföras medel i stället!”
I gårdagens uppgörelse med den borgerliga mini-alliansen nöjde sig Miljöpartiet och Välfärdspartiet med +54.000 kr. 54.000 kr!!
Kan Marika Isetorp (MP) och Morgan Larsson (VFP) förklara för mig och väljarna hur de kan gå från 20.000.000 kr till 54.000 kr bara på några månader?
54.000 kr till våra barn och ungdomar är ett hån. BUN har en budget på omkring 650 milj. 54.000 kr är väl vad fikat för nämndens möten kostar på ett år…
I praktiken är ”maxi-alliansens” budgetförslag en nedskärning på barnen och ungdomarna. Undra på att Lidell är nöjd…
Beslutet om skolstrukturen förra året, dvs att behålla ”småskolorna” i kommunen, innebar naturligtvis ökade kostnader för BUN. Det visste både Miljöpartiet och Välfärdspartiet när beslutet fattades. Den uttalade ambitionen var att detta inte skulle drabba kommunens andra elever.
I våras tog nämnden också ett beslut om en generösare syn på skolskjutsar, som kostar 1,5 milj.
Nu får nämnden inga ”nya” pengar till dessa ökade utgifter. Alltså kommer Barn- och Ungdomsförvaltningen att få skära ner på övrig verksamhet!
Det betyder att eleverna i ”tätortskolorna” får betala för ”landsbygdsskolorna”, med färre lärare och sämre undervisningsmaterial som följd. Det betyder också att alla elever får betala öppnandet av Väne-Ryr – med följden att det blir färre lärare osv.
Det som inte fick hända har hänt. Miljöpartiets och Välfärdspartiets kapitulation inför mini-alliansen ställer elever mot elever, föräldrar mot föräldrar, skolor mot skolor.
Miljöpartiet och Välfärdspartiet har en hel del att förklara för sina väljare och för Vänersborgs invånare. Det ska bli intressant att höra hur Marika Isetorp och de andra i Miljöpartiet förklarar att skogen vid Mariedal Östra är viktigare än behoven hos barnen och ungdomarna?
Det ska bli intressant att höra hur Morgan Larsson och hans välfärdspartister förklarar för sina väljare och för Vänersborgs invånare varför partiet heter Välfärdspartiet. Är det för att de vill skära ner på välfärden?
Det ska bli intressant att höra hur Miljöpartiet och Välfärdspartiet förklarar för sina väljare och för Vänersborgs invånare vad som är fel i Vänsterpartiets budgetförslag.
I TTELA låter Marika Isetorp som vilken moderat som helst. Isetorp säger:
”Det är en ansvarsfull budget som inte hamnar på minus.”
Det är ingen konst att lägga ”nollbudgetar”, om man struntar i människors behov…
Miljöpartiet har ändrat sin politiska grundsyn över sommaren. I det av Miljöpartiet (och Välfärdspartiet) undertecknade yrkandet i BUN stod det:
”Vi är beredda att finansiera satsningar i förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten genom att ta resultatutjämningsreserverna i anspråk.”
(Resultatutjämningsreserv betyder att en del av överskottet i goda tider ska kunna reserveras och sedan användas för att täcka underskott under dåliga tider. Vänersborgs kommun har en reserv på 65,5 miljoner kr som byggts upp under de senaste åren.)
På tal om pengar. Igår meddelades att Vänersborg får tillbaka 32 milj kr av AFA försäkring…
Mor- och farföräldrar, föräldrar till alla barn och ungdomar, anhöriga till de äldre, alla äldre, friidrottsintresserade, brålandabor som vill ha en konstgräsplan, vänersborgare – det finns bara ett parti som tar tillvara era intressen!
Om ett år är det val.
Ändrade yrkanden i V:s budgetförslag!
Den politiska hösten är nära. Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sitt första sammanträde efter sommaren. Och det är många, många frågor som ska behandlas.
Den viktigaste är – budgeten för nästa år.
Ingen har väl undgått att märka hur moderaterna och mini-alliansen flörtar med Miljöpartiet. De är beredda att skjuta skogen i Mariedal Östra ytterligare ett år framåt i tiden. Igen. Och som vanligt är det stor risk att miljöpartisterna faller som förälskade furor när herrar Lidell (M) och Ekström (FP) lockar med en sådan underbar morgongåva.
Om Miljöpartiet säger ja till frieriet och följer med mini-alliansen i bröllopssängen fattas det ändå några röster i kommunfullmäktige i september, för att deras budgetförslag ska få majoritet. Vi får väl se om Lidell och Ekström har någon liknande gåva till Välfärdspartiet också. Fast Morgan Larsson och de andra välfärdspartisterna brukar vara betydligt mer svårflörtade. Jag tror inte att Välfärdspartiet byter bort nödvändiga pengar till barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka mot ett löfte att inte bebygga en skog i Mariedal.
Socialdemokraterna och Centerpartiet har fortfarande inte tagit initiativ till några kärleksaffärer med andra partier… Det verkar som de tänker fortsätta att köra sitt eget race. Som de har gjort hela våren. De verkar inte bry sig, om deras förslag vinner majoritet eller inte. Det är som om de hoppas att allt i kommunen ska gå åt skogen (om miljöpartisterna tillåter uttrycket) för att sedan framstå som räddande änglar på valdagen… Typ.
Vi i Vänsterpartiet resonerar inte så. Vänsterpartiet tar ansvaret för helheten. Nu.
Vänsterpartiet står självklart fast vid nödvändigheten av en satsning på kommunens barn och ungdomar. Vi yrkar på +20 milj kr, i förhållande till budgetanslaget för 2013, till Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiet accepterar inte heller nedskärningar inom Socialnämnden och säger nej till de föreslagna taxehöjningarna. Vi anser också att det ska bedrivas verksamhet i Gläntan även fortsättningsvis.
Vänsterpartiet har ytterligare några yrkanden. I mini-alliansens förslag föreslås 4 milj kr i investeringar till Ursand. Vi vill fördela dessa pengar lika för investeringar på de fyra stora badstränderna i vår kommun, Gardesanna (så heter det väl egentligen?), Nordkroken, Sikhall och Ursand.
Ett annat yrkande är att investeringsanslagen för Huvudnässkolans aula flyttas från 2015 till 2014 och från 2016 till 2015. Det är dags att göra något åt aulan innan den förfaller helt.
De här två yrkandena fanns med i Vänsterpartiets budgetförslag vid fullmäktiges sammanträde i juni. Efter det har Vänsterpartiet tagit intryck från diskussioner och samtal. Vi har därför kompletterat vårt förslag med ytterligare två yrkanden.
Först lägger vi fram ett yrkande om Mariedal Östra. Det är alltså skogsområdet som har flyttats fram i den så kallade exploateringsplanen två år i rad och som nu återigen diskuteras – en tredje gång. Vänsterpartiet har tröttnat på detta bollande. Mariedal Östra kan inte skjutas fram och tillbaka år efter år i beslutsunderlagen utan motivering. Vi föreslår därför helt enkelt att projektet Mariedal Östra utgår ur exploateringsplanen fram tills dess att ett beslut om ”Riktlinjer för bostadsförsörjningen” fattas.
Sist men inte minst, Vänsterpartiet lägger ett yrkande gällande prioriteringen i Samhällsbyggnadsnämndens ”Investerings- och exploateringsplan”.
I planen finns det ett anslag om 12 miljoner kr per år för vardera 2014, 2015 och 2016. Vänsterpartiet anser att det finns två objekt som skall ligga i investeringsplanen så tidigt som möjligt: upprustning av friidrottsanläggningen på Frendevi och anläggande av konstgräs på grusplanen vid Sörbyvallen i Brålanda. För Frendevi lär en summa om lite över en 
miljon vara nödvändig att investera. För fotbollsplanen i Brålanda är summan högre, men stannar under 3 miljoner kronor.
Avslutningsvis kan man notera att den ideologiska klyftan mellan partierna, både i Vänersborg och i Sverige, vidgas allt mer. Det är ingen tvekan på vilken sida Vänsterpartiet står. Vi vill slå vakt om och bygga ut välfärdstjänsterna. Om det på sikt innebär en smärre skattehöjning, så är vi beredda att ta den…
.
PS. Vill du läsa Vänsterpartiets yrkande i sin helhet så kan du ladda ner det på Lutz Rininslands blogg – klicka här.
Fler höstfunderingar (4): Plantaget
Det finns mycket att ta tag i för politikerna i höst…
En fråga som engagerar många vänersborgare är Plantaget. TTELA har varit full av insändare i frågan. Ska träd sågas ner eller inte? Ska det anläggas en lekplats? Det har till och med diskuterats om kyrkan är ful eller inte…
TTELA:s ledarskribent UA, som på senare tid tycks vilja ligga i framkant när det gäller allehanda vilseledande påståenden (som Rininsland har uttryckt det i ett annat sammanhang) vill återigen vara ”värst”. UA skräder inte orden under rubriken ”Avlöva inte Plantaget” (31 aug):
”Plantaget är synonymt med staden Vänersborg och förtjänar ett bättre öde än ett förskrämt kalhygge.”
Inte för att jag vet vem som vill göra ett ”förskrämt kalhygge” av Plantaget, men debattinlägget visar onekligen att Plantaget berör.
Egentligen är frågan om träd knappast en politisk fråga. Politiker kan ju inte gärna åka runt i kommunen och bestämma vilka träd som ska huggas ner och vilka som ska stå kvar. Träd borde vara en sak för kunniga tjänstemän och experter. Även träden i Plantaget.
Men träden i Plantaget är en del av en större fråga – Plantagets utseende och utformning i sin helhet. Och det är detta som frågan egentligen handlar om.
För något år sedan utlyste kommunen en arkitekttävling om hur centrum skulle se ut. I det vinnande förslaget är Plantaget kvar, så klart, men en slags ”boulevard” från Torget in mot kyrkan skulle anläggas.
Så här såg det vinnande arkitektförslaget ut.
Förslaget har väl sina fördelar, även om inga träd verkar vara inritade. Det kanske bara är en miss? Å andra sidan, om tanken på en bred ”boulevard” (egentligen är det väl en ganska bred gång) genomförs i Plantaget, så måste en hel del träd sågas ner.
Det är den här utformningen av Plantaget som frågan handlar om, och den är onekligen en politisk fråga. (Notera att Huvudnässkolans aula och B-huset är kvar i det vinnande förslaget!)
I lördags kunde vi i TTELA läsa om att en privatperson väckt frågan hos Länsstyrelsen om att byggnadsminnesförklara Västra Plantaget. Men inte på grund av träden. I sin ansökan om byggnadsminnesförklaring ser tvärtom privatpersonen svårigheter med träden.
”De befintliga träden visar också symptom på stress till följd av att de växer alltför tätt.”
Orsaken till att privatpersonen vill att Plantaget ska förklaras som byggnadsminne är:
”det är den första allmänna stadsparken som anlagts i Sverige. Det föreligger idag ett hot mot parken, eftersom kommunen inom kort ska förändra platsen.”
Det hot mot Plantaget som byggnadsminnesansökan talar om utgörs av:
”Efter att Vänersborgs kommun utlyst en arkitekttävling för hela kulturaxeln i Vänersborg 2010 har kommunstyrelsen godkänt att det vinnande bidragets förändring av Västra Plantaget ska genomföras. Kortfattat kan man säga att den så unika stjärnformen kommer brytas upp till förmån för ett brett promenadstråk.”
Det är stjärnformen som det handlar om:
”Parken är anlagd i form av en stjärnplats, en anläggningsmodell som blev populär under 1800-talets senare hälft, en trend som tycks startat i och med Vänersborgs nya stadsplan från 1834. Stjärnplats, stjärnform eller rond-points som modellen också kallas, var ett mycket vanligt inslag i 1700-talets parkanläggningar, direkt inspirerat av den strikta, franska trädgårdsstilen.”
Om Västra Plantaget blir ett byggnadsminne skulle det innebära att:
”parken fått egna skyddsföreskrifter, som exakt reglerar vad det är som inte får förändras. Parken hade även fått en egen individuell vårdplan där skötsel och underhåll konkret beskrivs.”
Argumenten för en byggnadsminnesförklaring utvecklas i ansökan, som för övrigt innehåller många intressanta och för mig nya fakta. Jag delger några som kan vara bra att ha i minnet i de fortsatta diskussionerna.
”Hela området är klassat som fast fornlämning av riksantikvarieämbetet, RAÄ, och skyddas därigenom av kulturminneslagen. I praktiken innebär det att om man ska gräva djupare än 40 cm i Västra Plantaget ska man ha tillstånd från länsstyrelsen, samt att sådana ingrepp ska föregås av arkeologiska undersökningar.”
Vidare:
”Västra Plantaget omfattas idag av två skydd. Dels är området klassat som fast fornlämning, dels är området märkt som riksintresse eftersom Vänersborg har det gamla rutnätssystemet från 1600-talets stadsplan kvar. Dessa två märkningar skyddar dock inte parkens utseende, mer än att man inte får gräva hur som helst i marken, eller utan tillstånd bebygga den.”
Det tycks mig som om argumenten från privatpersonen är tunga. Vi får väl se vad Länsstyrelsen kommer att säga när ansökan om byggnadsminnesförklaring har utretts och ska avgöras.
Men så var det här med träden… De är ju lite en fråga för sig, stjärnform i Plantaget eller inte.
Det är mörkt i Plantaget. Det är mörkt under de höga träden. Och någon gång måste det väl gallras kan man tycka. Träden kan ju inte växa i evighet. De är redan nu väldigt höga. Och de visar också ”symptom på stress till följd av att de växer alltför tätt”.
Men det är inte heller helt lätt att plantera nya.
”Återplantering av träd är svårt då de befintliga träden har så kraftiga rotsystem att nya träd får svårt att etablera sig. De skuggar även ut nya träd med sina täta kronor.”
När det gäller träden så tycks det väl som att det bästa vore att hänvisa frågan till våra tjänstemän och experter. De är säkerligen de bäst lämpade att lösa frågan. Åtminstone bättre än politikerna…
Det finns inte någon lekplats i det vinnande arkitektförslaget. Och med tanke på alla bilar runt omkring (vilket var ett av argumenten till att lägga ner Huvudnässkolan) är det väl inte heller lämpligt med att ha små barn lekande i Plantaget.
Så vad ska nu hända med Plantaget – och träden?
Kommunen måste naturligtvis avvakta Länsstyrelsens utslag. Sedan vet jag inte riktigt. Det har ju varit en process kring Plantagets utformning och ett vinnande bidrag har utsetts. Ska hela processen göras om? Man kan ju tycka att människor borde sätta sig in i frågor innan de beslutas, inte efteråt.
Vid ett tillfälle hörde jag en företagare i kommunen ge ett råd till politikerna:
”Tar ni fram nåt – håll fast vid det!”
Och det ligger en del i det. Fast… Det är när det blir skarpt läge som många vaknar. Även politiker.
Kommunen måste åtminstone avgöra hur frågan ska hanteras. I höst.
Fler höstfunderingar (3): Kunskapsförbundet Väst
Hittills har jag ”betat” av fyra av höstens viktiga frågor, budgeten för nästa år och frågorna kring demokrati (se ”Funderingar kring den politiska hösten (1)”) samt arenan och hamnen i Vargön (se ”Funderingar kring den politiska hösten (2)”). Det finns fler frågor.
En femte fråga som måste avgöras i höst handlar om Kunskapsförbundet Väst, dvs gymnasieförbundet mellan Vänersborg och Trollhättan. Här rör det sig om en omfattande omorganisation – och ganska stora pengar. Beslut fattas i oktober.
Det stora problemet är att Kunskapsförbundet Väst räknar med ett underskott på nästan 27 milj kr i år och kanske upp mot 41 milj nästa år (27 milj som i år och ytterligare 14 milj kr). Och om inget görs lär underskottet 2015 hamna på 50 miljoner…
Det är mycket pengar. Väldigt mycket pengar… Och det måste få en lösning. Det går inte att skjuta på, inte ens för Gunnar Lidell och mini-alliansen.
Det finns tre möjliga lösningar, ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan ger mer pengar till Kunskapsförbundet. Eller besparingar och nedskärningar. På något. Naturligtvis kan det ske tillskott och nedskärningar samtidigt.
Representanterna för ägarna, dvs Gunnar Lidell (M) och Paul Åkerlund (S), har vad jag förstår flaggat för att det inte blir mer pengar. Ett besparingsförslag har följaktligen lagts fram av Kunskapsförbundets tjänstemän med förbundsdirektör Johan Olofson i spetsen. Kunskapsförbundets politiker står också bakom detta. (Det är detta förslag, ”Plan B”, som personalen ska yttra sig om.)
Det kan väl för ordningens skull direkt konstateras att större besparingar under innevarande höst är omöjliga, det finns uppsägningstider för både personal och lokaler. Och då har ändå Kunskapsförbundet börjat spara så gott det går. Ett antal lärare som inte har varit tillsvidareanställda har fått gå och ledningen har gett klara order om återhållsamhet vid inköp etc.
För 2013 måste Vänersborg och Trollhättan således skjuta till pengar, lärarna måste få ut sin lön och lokalhyrorna måste betalas. Det innebär ungefär 10 milj kr från Vänersborg och drygt 16 milj från Trollhättan…
I framtiden, dvs redan nästa år, ska det börja sparas på allvar…
Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att Kunskapsförbundets politiker och tjänstemän har till uppgift att utifrån förutsättningarna skapa bästa möjliga gymnasieskola. De ska inte ta hänsyn till kommungränser, eventuellt gammalt groll mellan kommunerna eller andra lokalpatriotiska överväganden.
Med det sagt, så vet alla samtidigt att så kommer inte Kunskapsförbundet att fungera i praktiken… För de som bestämmer över pengarna är ägarkommunerna, dvs politikerna i Vänersborgs respektive Trollhättans fullmäktigeförsamlingar… Och där har politikerna definitivt en tendens att se till sin egen kommuns bästa.
Det här är en motsättning som är svår (omöjlig?) att lösa.
Besparingsförslaget från Kunskapsförbundet tar i första hand sikte på de dyra lokalerna. Och de dyra lokalerna hittar vi framför allt på Vänerparken i Vänersborg, där de estetiska programmen håller till. Lokalerna på Vänerparken är extremt dyra. Dessutom har Vänersborgs kommun skrivit på ett hyreskontrakt för många år framåt. Som det är omöjligt att gå ur. Det är det förre kommunalrådet Ljunggren (S) (”ständigt denne Ljunggren”) som tillsammans med den förre kommunchefen Mahlviker skrev på avtalet. Trots bland annat Vänsterpartiets vilda protester.
Det är klart att Kunskapsförbundet inte vill betala dessa hyreskostnader. Förslaget är därför att flytta de estetiska programmen till billigare lokaler i Trollhättan.
En sådan här flytt rör upp känslor i Vänersborg – flytta musiken till Trollhättan? ”Omöjligt”, säger många vänersborgare. ”Omöjligt”, säger Håkan Lind i dagens Vänersborgaren. Och jag kan hålla med. Som vänersborgare…
Men. Är det förnuftigt i dessa ekonomiskt kärva tider att behålla dessa dyra lokaler? ”Nej”, säger alltså politikerna och tjänstemännen i Kunskapsförbundet. ”Nej”, säger antagligen politikerna i Trollhättans fullmäktige. ”Ja”, säger antagligen politikerna i Vänersborg.
För att behålla esteterna i Vänerparken måste det till mer pengar till Kunskapsförbundet. Helt klart. Är Vänersborg berett att skjuta till mer pengar? Och framför allt, är Trollhättan berett att göra det? Svaret på den sistnämnda frågan torde väl vara ganska givet… Varför skulle Trollhättan betala för dyra hyreskontrakt på Vänerparken i Vänersborg?
Lika självklart är att Vänersborg vill det. Och det inte bara för att behålla esteterna… Det finns starka ekonomiska skäl för politiker i Vänersborg att behålla Vänerparken. För det är ju Vänersborgs kommun som har skrivit på hyresavtalet. Och flyttar esteterna ur Vänerparken, så får Vänersborgs skattebetalare fortsätta att betala hyrorna. Utan pengar från Trollhättan, och kanske – för tomma lokaler!
Det finns för övrigt tankar i besparingsförslaget som drabbar Trollhättan, t ex nedläggningen av industriprogrammet, och som Paul Åkerlund och trollhätteborna inte är speciellt förtjusta i. Men det får någon från Trollhättan blogga om…
Jag vet ärligt talat inte hur krisen i Kunskapsförbundet Väst ska lösas. Besparingar på lokaler måste göras. Det är inte särskilt rationellt, ekonomiskt sett, att t ex ha samma program på två ställen… Eller ha extremt dyra lokaler när det finns billigare alternativ. Samtidigt måste, på något sätt, mer pengar fram, om inte annat så att Kunskapsförbundet får några år på sig att tänka igenom verksamheten ordentligt och organisera upp alltihop.
Och för att behålla esteterna i Vänersborg.
Funderingar kring den politiska hösten (2)
Det är svårt att tro att vi befinner oss i slutet av augusti. Ute är det rena sommarvärmen och i arenan är det rena vinterkylan. Fast… Det betyder väl att det genomsnittligt är höst…
Och även denna höst är Arena Vänersborg aktuell. Så klart. Trots att de styrande, med mycket aktivt stöd av Socialdemokraterna och Centerpartiet, gör allt för att sopa den och dess kostnader under mattan.
Vänsterpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att kommunen ska titta på både användningsområden för arenan, t ex att lägga in konstgräs, och ägarförhållanden, för att om möjligt minimera kommunens kostnader. Jag vet ärligt talat inte var de här utredningarna har tagit vägen, om det nu ens är några som arbetar med dem.
Det blir något att ta reda på i höst.
Däremot vet jag att Ernst & Young har utrett vad som hände vid byggandet av arenan. Och det fanns ju en hel del konstigheter… Snällt sagt. Jag tror till och med att rapporten från Ernst & Young är klar. Men den får vi inte läsa! Rapporten ska nämligen läggas fram först när uppdragsgivaren, dvs de som styr kommunen, säger till. Och uppdragsgivaren säger inte till förrän processen med WSP är avklarad. Och det blir den kanske senare i höst. Tingsrättsförhandlingar ska nämligen hållas i Göteborg. Tydligen är 8 dagar avsatta!! Många vittnen ska enligt uppgift kallas, bland dem S Anders Larson… Dock kan man väl förvänta sig att tingsrättens dom överklagas, och då kan processen fortsätta över valet nästa år.
Processen som kommunen har satt igång mot WSP handlar om, jag tror det var, 13 miljoner kr (är det mer?). Det innebär att om kommunen segrar, så får kommunen in ungefär så mycket pengar så att det täcker juristkostnaderna…
Jag undrar förresten om Ernst & Youngs rapport någonsin kommer att läggas fram. Om rapporten har dragit slutsatsen att det är kommunen som har begått fel i byggandet av arenan, så kan ju rapporten inte offentliggöras om rättsväsendet har dömt i kommunens favör! Och då skulle man ju också kunna undra varför kommunen överhuvudtaget stämde WSP.
Om rapporten anser att det var WSP:s fel att en ”hel del” gick snett, då borde väl rapporten visas för WSP, som i det läget blir övertygat om att tingsrätten kommer att döma till kommunens fördel. Och då skulle väl WSP antas vilja göra upp i godo, innan en tingsrättsförhandling?
Jag tror inte att vi någonsin kommer att få läsa rapporten från Ernst & Young…
Den 31 augusti öppnas förresten isen för allmänhetens åkning. Något ska väl vänersborgarna få för sina skattepengar – närmare 30 milj kr per år… (Kanske skulle man ta några varv med sina gamla skridskor och sin Tre Kronor-hjälm…?)
En annan viktig fråga för kommunen, som i ekonomiska belopp kan bli lika stor som arenan, är hamnen i Vargön.
Frågan om en hamn i Vargön härstammar från den förra mandatperioden. Precis som arenan… Både Socialdemokraterna, med Ljunggren i spetsen, och Centerpartiet, med Bo Carlsson som härförare, drev frågan hårt. Dessa herrar ansåg ju att Vänersborgs kommun hade en sjö av pengar att ösa ur och var beredda att investera hissnande 200-400 miljoner i en ny hamn. Det nya styret vill helst inte ta i frågan (säg de frågor Lidell vill ta i), men har skrivit ner planerna och diskuterat en ”lightvariant”. Mini-alliansen har därigenom bantat kostnaderna till 10-15 miljoner. I varje fall till en början.
I höst måste nog hamnfrågan avgöras.
Jag är mycket negativ till en ny hamn i Vargön enligt de ursprungliga planerna från S och C. (Se ”Hamn i Vargön?”.) För att bara ta ett exempel. Under 2010 hade hamnen i Vänersborg 17 anlöp och de första 6 månaderna året därpå 14 anlöp. (Jag har inga färskare siffror, men enligt uppgift har inte trafiken ökat sedan dess. Den har tvärtom minskat kraftigt de senaste 10 åren.) 2009 betalade Vänerhamn knappt 6 miljoner kronor i arrende för alla företagets fem hamnar. Vänersborg hade 5% av det sammanlagda godset…
Hur många anlöp kan det bli till en ny hamn i Vargön per år? 20? Säg att det blir 30 anlöp i den nya hamnen. Det är väl tämligen optimistiskt. Och säg att kommunen skulle investera 300 miljoner kr som Socialdemokraterna och Centerpartiet vill (jag tror att de står fast vid sina tankar sedan förra mandatperioden). Det innebär kanske 20-30 milj kr per år i kaptaltjänstkostnader. Vilket alltså kan betyda upp mot 1 miljon kronor per anlöp! 1 miljon kronor per båt!!
För att Vänersjöfarten ska ha någon framtid överhuvudtaget, så måste det byggas nya slussar i Göta älv. Senast 2030. Och nya slussar beräknas kosta 3 miljarder kr.
Det statliga Trafikverket har nyligen (juni 2013) utarbetat ett ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025”. Frågan om nya slussar berörs inte i förslaget…
Slussar berörs inte heller i ”Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025”, som Västra Götalandsregionen lagt fram i juni i år.
Om inte staten eller ens regionen anser att det är prioriterat eller viktigt att bygga nya slussar i Göta Älv, då är det väl inte heller någon idé att fortsätta planera, eller börja investera, för en ny hamn i Vargön? Både enligt Socialdemokraternas och Centerpartiets ursprungliga planer och mini-alliansens budgetvariant. För inte kan väl Vänersborgs kommun investera en massa miljoner i en hamn i Vargön med bara förhoppningar som grund?
Det finns fler aktuella frågor för hösten.
Jag återkommer. Igen.
Funderingar kring den politiska hösten (1)
Den här mandatperioden är som ni vet inte riktigt lik alla andra mandatperioder i Vänersborgs moderna politiska historia. Efter de konstanta politiska stormarna 2006-2010, då Ljunggren och Carlsson styrde skutan, oftast helt galet, har allt övergått i en svag bris. Och i sommar har det rent av varit ren stiltje. Det är som det inte finns några kontroversiella frågor i Vänersborgs politiska institutioner längre. Det verkar ibland inte ens som det finna några politiska frågor alls…
Men det finns det. Flera stycken. Det är bara det att de ofta sopas under durken. Eller också
skjuter mini-alliansen dem till en avlägsen framtid.
Men nu är framtiden snart här. Flera viktiga frågor kommer upp på kommunfullmäktiges däck, jag menar bord, i höst. Mini-alliansen kan helt enkelt inte skjuta på dem längre, frågorna måste behandlas.
Politikerna måste bland annat fatta beslut om en budget för 2014.
På det första fullmäktigesammanträdet, som förresten är den 25 september, ska budgeten upp. Igen. Som ni minns blev hela ärendet återremitterat (”skjutet på framtiden”), efter att fullmäktiges moderate ordförande Anders Forsström gjort en diskutabel och högst personlig tolkning av kommunallagen. (Du kan läsa mycket mer om budgetsammanträdet här, här och här.)
Men snart är det dags.
Hur de olika budgetförslagen kommer att se ut i höst, det vet vi inte än. Det är nämligen som om att allt börjar på nytt igen. Partierna kan komma med helt nya förslag. Jag vet att i nu-läget står Vänsterpartiet fast vid sitt förslag och jag tror också att Socialdemokraterna och Centerpartiet gör det. Däremot är det väl i högsta grad troligt att mini-alliansen ändrar sitt och det är väl inte heller omöjligt att Gunnar Lidell (M) tar kontakt med Marika Isetorp i Miljöpartiet för att kohandla. Lidell bjuder säkerligen på ett och annat träd, ja kanske en hel skog, för att locka miljöpartisterna till sig…
Och miljöpartisterna i Vänersborg brukar inte vara speciellt svårflirtade. I varje fall inte när det gäller skogar… I utbyte mot bevarandet av Mariedal Östra har Miljöpartiet låtit bli att rösta på mer pengar till Barn- och Ungdomsnämnden… Det är ju liksom det som är mini-alliansens mantra – mindre pengar, neddragningar…
På tal om neddragningar, Lidell, moderater och budgetar…
Jag tittade på Rapport igår (23 aug, kl 18.03). Reportern slog först fast att tillväxten i år, enligt regeringen, skulle stanna på 1,2%, medan arbetslösheten låg på 8%. Sedan frågar reportern finansminister Anders Borg (M):
”När tror du då att Sverige kan vara på väg ur lågkonjunkturen?”
Hade det varit Gunnar Lidell (M) som hade fått frågan, så hade han sagt:
”Det är inte lågkonjunktur i Sverige just nu!”
Precis så sa nämligen Lidell i budgetdebatten i juni. Hans kommunalrådskollega Johan Ekström (FP) höll för övrigt med…
Så sa dock inte Anders Borg i Rapport. Borg sa istället:
”Det kommer att dröja innan vi ser en stark och tydlig återhämtning. Det här är ett gråväder som ger vika väldigt långsamt.”
Vem har rätt, Anders Borg eller Gunnar Lidell? Är svaret på frågan Lidell, så kanske vi snart har en ny finansminister…
Anders Borg fortsatte för övrigt intervjun med att säga:
”Det måste kanske tydligare än tidigare handla om att inhemska investeringar, inhemsk konsumtion i kommuner och i hushållen gör att sysselsättningsutvecklingen får stöd.”
Anders Borg fortsätter sin nya ekonomiska linje att, istället för att spara sig ur krisen, möta lågkonjunkturen offensivt med ökade utgifter som skapar nya jobb…. (I varje fall i teorin…)
Jag tror att det var några som yttrade detta under sammanträdet i juni… Vänsterpartiet skulle kanske bjuda in Anders Borg till den fortsatta budgetdebatten i september…
Utgången av budgetsammanträdet är mycket osäker. Dels kan helt nya förslag dyka upp, som sagt, och dels råder det motsättningar i oppositionen.
I slutet på juni sa Marie Dahlin (S) till TTELA:
”Vi är inte beredda att ändra vårt förslag.”
Dahlins kamrat Bo Carlsson (C) fyllde i:
”Vi har ändå en hyfsad tilltro på att vi får en majoritet för förslaget.”
Socialdemokraterna och Centerpartiet vill inte samarbeta med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet. De vill helt enkelt bara att de andra oppositionspartierna ska rösta på deras förslag.
För Vänersborgs skull, för barnens och ungdomarnas, de gamlas och sjukas, så är det viktigt, kanske avgörande, att kommunfullmäktige skickar mini-alliansens sparförslag där det hör hemma – i papperskorgen.
För att vara säkra på att lyckas med detta, måste alla oppositionspartier samlas och komma överens om ett alternativt budgetförslag. Det är min bestämda uppfattning. Gör vi det, så stoppar vi mini-alliansen.
Men i förhandlingar måste man ge och ta. Det gäller även socialdemokrater och centerpartister. (Fast det är väl nästan samma sak nu för tiden…)
Marie Dahlin (S) tycks ha en helt annorlunda inställning till budgeten för nästa år.
”Det viktiga är inte att vinna.”
Det kan vara svårt att förstå hur Marie Dahlin (S) resonerar, men jag tror att Socialdemokraterna och Centerpartiet helt enkelt tycker att det faktiskt vore ok att mini-alliansens urusla budgetförslag går igenom. Det kanske till och med skulle vara bra. Tycker Dahlin och Carlsson. För då kan vänersborgarna få se hur dåligt mini-alliansens förslag är. Och sedan rösta på S och C i valet nästa år…
Med andra ord, jag tror att Dahlin (S) och Carlsson (C) anser att vänersborgarna måste gå igenom ett stålbad innan de kan få det bättre. Dahlin och Carlsson är beredda att ”offra” barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka, på grund av valtaktik!
För mig är detta ett helt främmande sätt att resonera. Och tycker jag, borde så vara även för Socialdemokraterna. För centerpartisterna, med Annie Lööf som partiledare, kan det ligga närmare till hands… Lööf bryr sig sällan om ”vanliga människor”.
Det är inte bara budgeten som väntar på en snar politisk lösning. Några demokratifrågor ska också avgöras i höst. Fullmäktige ska bland annat besluta om öppna nämndmöten.
Öppna nämndmöten innebär att vänersborgarna ska kunna komma och lyssna när de olika nämnderna sammanträder. Då kan medborgarna själva bilda sig en uppfattning om hur de olika politiska partierna och dess representanter resonerar och agerar.
Frågan om öppna nämndmöten har för övrigt aktualiserats i en motion från Vänsterpartiet. Det blir nog så att fullmäktige beslutar att det är upp till varje nämnd att besluta om detta. Sedan får vi se hur ”modiga” och nytänkande nämnderna är…
Det vore väl intressant att komma och lyssna på vad Barn- och Ungdomsnämndens ledamöter säger? Eller inte säger…
Frågan om vänersborgarna ska kunna lämna förslag till fullmäktige, så kallade medborgarförslag, ska också upp i fullmäktige. Förra gången Välfärdspartiets motion om medborgarförslag var uppe i fullmäktige, så var det ”cirkus” (se här). Denna gång kommer säkerligen kommunfullmäktige att fatta ett positivt beslut. De tjänstemän som har utrett frågan är nämligen positiva.
Och till sist så var det detta med medborgardialoger. Det skulle hållas ett sådant ”på försök” typ (efter ett kompromissförslag från James Bucci). Nu har den dialogen hållits – på Sanden i samband med Aqua Blå. (Se här.)
Medborgardialogen var väl ingen hit rent publikmässigt och kanske inte heller debattmässigt. Men visst är det viktigt att vänersborgarna får tillfälle att möta sina politiker? Jag tycker att den här typen av dialoger är bra och ska fortsätta. Kanske går det att göra dem (ännu) bättre?
Och nästa år är det ju valår…
Det är demokratiberedningen som ska utvärdera dialogen och komma med ett förslag på fortsättning, eller inte, innan fullmäktige fattar beslut.
Det finns fler frågor som måste behandlas i höst. Jag återkommer.
Karriärtjänster i skolan
Det kanske är dags för ett pedagogiskt genombrott i Vänersborg detta läsår? En nyhet för i år är nämligen att 10 lärare har fått titeln ”förstelärare”.
Det är på utbildningsminister Jan Björklunds (FP) förslag som så kallade karriärtjänster har införts inom skolväsendet. Björklund säger (källa):
”Läraren är den avgörande faktorn för skolans resultat. De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”
Regeringen beslutade att finansiera inrättandet av karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Reformen trädde i kraft den 1 juli i år. Vänersborg har sökt och fått 425.000 kr av Skolverket för att inrätta 10 tjänster som så kallade förstelärare i grundskolan. Bidraget motsvarar den löneökning på 5.000 kr i månaden som förstelärarna ska få. (Eller?)
Det finns en del frågetecknen kring dessa karriärtjänster i Vänersborg. Det beror inte bara på att allt gick väldigt fort inför detta läsår. Barn- och Ungdomsförvaltningen ville nämligen inte att de statliga pengarna skulle frysa inne, utan utsåg ”hastigt och lustigt” ett antal personer till så kallade förstelärare. För detta läsår. Och bara för detta läsår.
Och så fick 10 lärare ”dela på” de statliga pengarna.
Jag har förståelse för att det blev bråttom och att tjänsterna bara avsåg en begränsad tidsperiod på ett läsår under de omständigheter som rådde. Men när jag läser en protokollsanteckning (MBL 14 maj) från Lärarförbundet blir jag lite fundersam. Lärarförbundet skriver:
”Vi reagerar kraftigt på arbetsgivarens sätt att hantera uttagningsprocessen till förstelärartjänsterna i matematik och no.”
Skrivningen är tämligen kraftfull och får mig att ana ugglor i mossen – eller att något i varje fall skulle kunna ha gjorts både annorlunda och bättre. Men jag vet inte. I varje fall är det anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren och facket kan bli överens i denna fråga. Frågan är som jag ser det oerhört viktig.
Det är förvaltningschefen som bestämmer, och ska bestämma, vem som ska bli förstelärare. Jag anser att det vore bättre om förvaltningschefen bestämde detta tillsammans med personalorganisationerna (facken). Om det bara är arbetsgivarsidan som utser förstelärarna finns det en viss risk att personliga relationer kan få betydelse. Eller, vilket är minst lika allvarligt (för alla parter), misstanken om det…
För övrigt trodde jag att tjänsterna som förstelärare gällde ett läsår bara detta innevarande läsår och sedan, nästa läsår (2014-2015), skulle tjänsterna gälla tills vidare, dvs den som blir förstelärare kommer att vara det de kommande åren också. Och också få behålla löneökningen på 5.000 kr i månaden.
Så verkar det inte bli. Tydligen ska tjänsterna alltid gälla läsårsvis. Det betyder att den som genom sina meriter blir utsedd till att bli förstelärare ena året kan betraktas som mindre skicklig och erfaren nästa läsår – och bli av med både förstelärartjänst och lön…
Lärarförbundet skriver:
”Om karriärtjänsterna ska vara attraktiva och locka ”exceptionellt duktiga lärare” innebär en reell löneökning den extra morot som kommer att gynna utvecklingen och den ökade måluppfyllelse som kommunen som huvudman eftersträvar. Regeringens ambition är att både förstelärare och lektorer ska vara tills vidareförordnanden.”
Lärarnas Riksförbund skriver i sin protokollsanteckning:
”En förstelärare kommer naturligtvis inte sluta vara kvalificerad enligt ovanstående exempel bara för att tjänsten ”tar slut”, och inte heller sluta utveckla undervisningen. Om huvudmannen en gång bedömt en lärare att vara särskilt kvalificerad kvarstår väl den bedömningen? Det är en mycket märklig karriärtjänst om man gör karriär under ett år och sedan tar ett ”kliv ned” igen.”
Det verkar vara ett tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Och det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan bli överens med facken i denna viktiga fråga.
De 10 tjänsterna som förstelärare fördelas enligt följande:
- Matematik 3 tjänster
- NO/Teknik 3 tjänster
- Svenska 3 tjänster
- Musik 1 tjänst
Det kommande läsåret utgör undantag. Då gäller följande: matte 6 tjänster(!), NO/Tk 1, Sv 2 och Mu 1. Visst är det många mattelärare… Det har satsats på matematikundervisningen i många år nu och resultaten bland eleverna tycks ändå sjunka för varje år. Både i Vänersborg och Sverige. Men ok, 6 förstelärare i matematik det första året. Det gick som sagt fort…
De fackliga organisationerna reagerade inte på den fördelning av tjänsterna som ska gälla fortsättningsvis (efter det första läsåret). Men det gör jag. Jag kan inte låta bli att undra varför i all världen just matte, NO, svenska och musik ska vara betjänta av förstelärare och inte engelska, tyska, franska, spanska, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa?
Vad är orsakerna till denna fördelning? Hur kan förvaltningen motivera att förstelärare ska utses i vissa ämnen men inte i andra? Det är väl inte så att ämnen värderas olika? Det är väl inte så att arbetsgivaren anser att det finns viktiga och mindre viktiga ämnen…?
Detta känns som ett stort tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Även om arbetsgivaren tycks vara överens med lärarfacken.
Det finns ytterligare en fråga där arbetsgivaren inte kommer överens med ett av lärarfacken.
Lärarna har ett speciellt och för gemene man komplicerat arbetstidsavtal. Det handlar om hur mycket lärare ska ”få lov” att arbeta hemma. Förenklat kan man väl säga att arbetsgivaren vill att lärarna ska arbeta mer i skolan och mindre, eller inget alls, hemma. När lärarna är på skolan kan arbetsgivaren nämligen lägga på lärarna allt fler arbetsuppgifter eftersom det är rektorn som bestämmer över arbetstiden på skolan – något som samtliga lärare i detta land har erfarit. Fler arbetsuppgifter alltså. Och som är en av de absolut viktigaste anledningarna till att unga studenter idag väljer bort läraryrket.
När de nya förstelärartjänsterna nu inrättas passar arbetsgivaren i Vänersborg på att förlägga en större del av lärarnas arbetstid på arbetsplatsen. Det innebär med automatik att förstelärarna får mindre tid till de uppgifter som görs hemma (på så kallad förtroendearbetstid).
Ändå öppnar Lärarnas Riksförbund (LR) dörren för en kompromiss:
”LR har därför den bestämda ståndpunkten att förstelärare själva ska få välja vilket avtal som ska tillämpas.”
Barn- och Ungdomsförvaltningen bryr sig inte om kompromissförslaget. Den står fast vid sitt beslut. Det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan kan bli överens med facket i denna viktiga fråga.
Arbetsgivaren i Vänersborg tycks ha glömt att karriärtjänsterna är till för lärarna. Att bli förstelärare innebär att göra karriär för att att läraren ifråga redan är en skicklig yrkesutövare. Eller som utbildningsminister Björklund uttryckte det:
”De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”
Arbetsgivaren i Vänersborg tycks vända på det. Den använder förstelärartjänsterna för att lärarna ska göra karriär – genom att få nya arbetsuppgifter.
Det händer alltför ofta att arbetsgivaren i Vänersborg inte kommer överens i viktiga frågor med personalorganisationerna. Ska skolan i Vänersborg ha en chans att lyftas från de bottennoteringar som Vänersborg får i undersökning efter undersökning, så måste arbetsgivaren lyssna på personalorganisationerna och respektera deras professionella insikter.
Senaste kommentarer