Arkiv

Författararkiv

Varför Lucia?

13 december, 2025 Lämna en kommentar

I natt kom Lucia ner till Miðgarðr (Midgård) från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kom i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga.

Men Lucianatten är samtidigt en farlig natt, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna. Därför är det bäst att hålla sig inomhus, och hålla koll på troll, tomtar och onda andar. Du gjorde väl det, du var väl uppe i natt och vakade…? 

Det är årets mörkaste tid, tiden då nätterna är som längst och dagarna som kortast. I äldre folktro var faktiskt natten till den 13 december inte bara mörk utan också årets längsta natt. Före 1753 använde Sverige nämligen den julianska kalendern. Då inföll vintersolståndet den 13 december. När vi sedan gick över till den gregorianska kalendern flyttades solståndet till 21–22 december.

Det här var den tid då kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja, och även hennes bror Frej, stod i centrum för den hedniska kulten. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända. Människorna fick dock se upp, Lusse/Freja var i folktron inte alls en särskilt vänlig figur. Hon ledde Lussefärden, en sorts demoniskt följe som kunde rida över gårdar och ställa till med oreda.

Den kristna kyrkan kunde naturligtvis inte acceptera att göter och svear firade en högtid till en hednisk gudinna. Och en kärleks- och fruktbarhetsgudinna dessutom! Nä, det skulle vara den oskuldsfulla, och kyska, jungfru Maria som skulle vara förebilden för alla kvinnor.

Hur skulle kyrkan lösa detta intrikata problem? Naturligtvis kunde den inte avskaffa en högtid – en fest. Det skulle folket aldrig acceptera. Men kanske kunde människorna få fortsätta fira, men av någon annan orsak…? Typ en kristen orsak…

Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var Lusse. Det var en framkomlig väg. Kyrkan hittade ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.

Kyrkan har lyckats tämligen bra med att forma om hednakulten. Men inte till 100 procent – när alla äter sin lussekatt så säger ingen ”luciakatt” eller ”luciabulle”… Det säger en del om att Lusse/Freja ändå finns kvar någonstans i våra medvetanden. Katten var ju Frejas heliga djur…

Och glöm inte. Lucias dag är kort, snart är mörkret över oss igen. Och med mörkret kan de övernaturliga makterna komma tillbaka. Det är bäst att hålla sig inomhus…

==

PS. Inlägget har varit publicerat tidigare, men har i år kompletterats något.

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul, kultur

Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?

12 december, 2025 1 kommentar

Idag kom domen från Kammarrätten i Göteborg.

“Kammarrätten avslår överklagandet.”

Vänersborgs kommun har börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De senaste åren tycks kommunen ha ändrat policy i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, och revisorer, att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför inte nödvändiga beslut fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 

Handlingar sekretessbeläggs ofta i sin helhet, men ibland “maskas” handlingarna, dvs de lämnas ut med strykningar över mer eller mindre stora delar av dokumentens innehåll. James Bucci (V) visar med sina blogginlägg om Dalbobron många aktuella och tydliga exempel på detta.

Strax efter sommaren i år upphandlade kommunen ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”? Det visade sig att kommunen sekretessbelade prisuppgifterna i det vinnande anbudet.

Jag har redogjort för upphandlingen, kommunens motivering till sekretessen och argumenten för att jag överklagade sekretessen till Kammarrätten. Jag upprepar inte “historien” igen utan hänvisar till blogginläggen “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” och “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.

Min slutsats av sekretessen för politikens del var att det handlade om demokrati. Invånarna och skattebetalarna måste kunna kontrollera hur skattepengarna används. Det handlade också om rättssäkerhet. Sekretessbeläggande skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption.

Jag formulerade en överklagan utifrån det svar jag fick av kommunen när beslutet om sekretess motiverades. Min överklagan finns att läsa i blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”.

Idag, den 12 december 2025, kom alltså domen. Kammarrätten motiverade i vanlig ordning, men ovanligt kort, sin dom att avslå min överklagan:

“När ett tilldelningsbeslut i en upphandling har fattats upphör den absoluta sekretess som anges i 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Allmänna handlingar i upphandlingsförfarandet kan dock fortfarande omfattas av sekretess enligt andra bestämmelser (prop. 2001/02:142 s. 63 f. och RÅ 2004 not. 149).

De begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat och årsmodell på vissa maskiner, samt priser för utnyttjande av dessa maskiner och förekommer i en upphandling. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § första stycket OSL är därför tillämplig. Mot bakgrund av vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut, anser kammarrätten att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut. Överklagandet ska därför avslås.”

Offentlighets- och sekretesslagens (OSL) 9 kap. 3 § första stycke lyder:

“Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.”

Kommunen motiverade sitt beslut om sekretess just med att hänvisa till 19 kap. 3 § första stycket OSL. I mitt överklagande argumenterade jag mot att denna paragraf tillämpades av kommunen på det här sättet i det här fallet. Men Kammarrätten bryr sig inte, domstolen bortser helt från mina argument. De är tydligen så ointressanta att Kammarrätten låtsas att de inte finns överhuvudtaget. Mitt överklagande finns nämligen inte med i domslutet – bara kommunens beslut med kommunens argument…

Kammarrätten upprepar bara, utan någon som helst analys, kommunens motivering:

“det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut.”

Det är alltså en mycket låg nivå på bevisningen. Kammarrätten prövar inte skadan självständigt utan hänvisar bara till kommunen. Och Vänersborgs kommun redovisade inte någon konkret utredning som visade att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada. Det hänvisades enbart till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har alltså inte skett. Och jag måste säga att jag har mycket svårt att se hur ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle kunna skada Vänersborgs kommuns ekonomiska intressen… Men tydligen har Kammarrätten sett detta, även om domstolen anser att det inte behöver förklaras eller motiveras.

Dessutom måste väl formuleringen ”kan påverkas negativt” vara alltför hypotetiskt, spekulativt och allmänt för att vara ett viktigt argument i ett domslut vid ett överklagande?

Det är klart att jag blir besviken, inte i första hand för domen faktiskt, utan för Kammarrättens kortfattade och närmast arroganta motivering till den. Men ändå blir jag inte förvånad. Varför vet jag inte, kanske bara en känsla av att makthavare alltid, och instinktivt, håller varandra om ryggen… 

==

Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Juridik, kommunhus, Upphandling

BUN avslutar året (15/12)

11 december, 2025 1 kommentar

Två dagar efter att Lucia har besökt vårt avlånga land avslutar barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt politiska verksamhetsår 2025.

Det har varit ett lugnt och konstruktivt år i nämnden med bra och givande diskussioner. Nämnden har oftast fattat sina beslut i samförstånd och enighet. Det har varit få meningsskiljaktigheter och därmed också få voteringar.

Det är ett resultat av ordförande Bo Carlssons (C) sätt att sköta sitt ordförandeskap. Carlsson lyssnar på ledamöterna och finns det olika uppfattningar lägger han tid på information och samtal för att ledamöterna ska få en fördjupad kunskap. Då ökar förutsättningarna att förstå varandra och förhoppningsvis komma överens. Vilket också oftast sker.

Jag kommer bara ihåg ett undantag under året. Det var när nämnden beslutade att skjuta uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola Mariedalskolan framåt i tiden. Jag tror att det var för tredje gången. Det reserverade sig Vänsterpartiet emot. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)

De flesta oenigheter när det gäller förskola, fritidshem, anpassad grundskola och skola finns ju på så att säga ett “högre plan”. Det är i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige det finns skiljaktigheter och det är där debatter och voteringar sker. Vid de tillfällena handlar det naturligtvis nästan alltid om pengar. Hur mycket ska kommunen satsa på barnen och ungdomarna? Efter de ekonomiska besluten i framför allt fullmäktige är det bara för nämnden att acceptera dem, och göra det bästa utifrån förutsättningarna.

Det är en ganska lång dagordning på måndagens sammanträde.

Ärendena är viktiga men inte särskilt upphetsande. Det är mestadels formella beslut som måste upp till politikerna i nämnden för att bli giltiga. Jag har faktiskt svårt att se att det ska bli några diskussioner överhuvudtaget. Däremot skulle jag kunna tänka mig att de sista informationspunkterna, förvaltningschefens och ordförandes information, skulle kunna ge upphov till diskussion. I tisdagens TTELA hittade vi t ex en insändare från en elev på Silvertärnan som efterlyste en skolgård. (Se “Vi på Silvertärnan i Vänersborg vill ha en skolgård”.)

“Många barn är vana att röra på sig mycket från när man gick på mellan- och lågstadiet då man var tvungen att gå ut. … Sen kommer de hit i sjuan och förväntas att sitta still i sex till åtta timmar utan att röra på sig och få frisk luft.”

Nämnden har hört om problemet med Silvertärnans skolgård tidigare, men jag trodde nog att det redan var löst. På måndag lämnar antagligen förvaltningen mer information i frågan. Det är för övrigt positivt att ungdomar engagerar sig och skriver t ex insändare.

Kommunstyrelsen har fattat beslut om att använda en så kallad befolkningsbaserad resursfördelningsmodell i arbetet med budgeten för kommande år. (Se “KS: Ny resursfördelningsmodell”.) Om en sådan modell skulle få genomslag i budgetarbetet skulle det vara till stor nackdel för BUN, eftersom antalet barn och unga minskar de närmaste åren. Kanske tar förvaltningschefen upp denna fråga.

Det ska väl inte heller stickas under stol med att de kommande årens elevminskning antagligen kommer att ge upphov till både mer engagerade och uppslitande debatter både bland politiker och allmänhet. Det finns 17 kommunala grundskolor och två fristående aktörer (Fridaskolan och Vänersnäs skola). Det krävs ingen “rocket science” för att inse att det kommer att bli svårt eller omöjligt för kommuner som Vänersborg att behålla alla kommunala skolor… 

Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Och det första ärendet handlar just om förvaltningens arbete med att se över förskole- och grundskoleorganisationen. Utredningen är inte klar men nämndens politiker ska få reda på hur arbetet fortskrider.

Det är två ärenden om arbetet med budgeten för 2027. Jo, det ska vara 2027. Budgeten för nästa år, 2026, är nämligen redan klar och alla nödvändiga beslut är fattade. Nämnden ska få information om upplägget av budgetarbetet och också information om den omvärldsanalys som ger de ekonomiska förutsättningarna för kommunens budgetarbete – och de kommande diskussionerna.

Förvaltningen har även arbetat med ett uppdrag gällande kamerabevakning På måndag ska tjänstepersonerna informera politikerna om nuläget.

Förvaltningen ska vidare informera om:

“det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer samt konsekvenser för barn- och utbildningsförvaltningen.”

Riksdagen har beslutat om ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Det trädde i kraft den 1 september i år. På sin webbplats skriver Skolverket (se här):

“Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka skolyrkenas attraktionskraft, för att i förlängningen bidra till att öka likvärdigheten i utbildningen för barn och elever.”

Det är nästan så att man får intrycket att regeringens förtroende för rektorers, förskole- och skollärares kompetens inte är det största. Men visst behöver pedagogerna, som alla andra yrkesgrupper, fortlöpande kompetensutveckling. Hur den ska utformas verkar det emellertid finnas en del oklarheter kring. Men som vanligt kan man misstänka att det blir kommunerna som får stå för den största delen av kostnaderna för statens reformer…

Revisorerna har granskat nämnden för att se om den har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning för att minska sjukfrånvaron. Och det har nämnden i stort sett gjort, och dessutom håller åtgärder redan på att vidtas för att göra arbetet ännu bättre. BUN liksom kommunen i stort arbetar mycket med att minska sjukfrånvaron.

Några riktlinjer ska revideras som en följd av att BUN har beslutat om att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola om 25 timmar i veckan, istället för som tidigare 15 timmar, för barn i åldern 3-5 år. (Det förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar samma beslut nästa onsdag som BUN tidigare har gjort – se BUN 15/9.)

BUN ska också revidera och fastställa avgifter i förskola och fritidshem utifrån de beräkningar som Skolverket har kommit fram till för de kommuner som tillämpar maxtaxa.

Nämnden ska även fastställa bidragsnivåerna för 2026 till den fristående utbildningsverksamheten i kommunen, t ex Fridaskolan. Staten har även på detta område bestämt reglerna för hur mycket pengar som BUN ska avsätta.

Månadsuppföljningen för november visar att det ekonomiska resultatet uppgår till 0,8 milj kr och att prognosen för 2025 är en budget i balans.

Nämnden ska vidare fatta beslut om att utse barn- och elevhälsochef Magnus Henriksson till verksamhetschef för barn- och elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Det är nog ingen som har något att erinra kring detta trots att Henriksson är en stor supporter till Gripen…  😁

Till sist ska förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informera nämnden om vad de har gjort sedan sist – och kanske om annat som kan vara till nytta för nämndsledamöterna att känna till. Det finns självklart också möjligheter att ställa frågor.

Nästa gång som BUN sammanträder är det ett nytt år.

Kategorier:BUN 2025, Carlsson Bo

Sikhalls magasin och Magnus vann priset!

9 december, 2025 1 kommentar

“Sent ska syndaren vakna. Skrattar bäst som skrattar sist.”

Så började jag förra årets blogginlägg när byggnadsnämnden utsåg Anders Solvarms nya hus, Atri, till vinnare av byggnadsnämndens nyinstiftade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) På sätt och vis skulle jag kunna börja detta inlägg på samma sätt.

Idag utsåg nämligen byggnadsnämnden Sikhalls Magasin till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Och bakom upprustningen och renoveringen av magasinet står Magnus Larsson.

Byggnadsnämnden motiverade priset på följande sätt:

”Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett fint och välbehövt byggnadsvårdsprojekt. Spannmålsmagasinet är ett byggnadsminne som har räddats från förfall genom nödvändiga reparationer med traditionella material och metoder. I byggnaden som nu används som samlingslokal visas historiska föremål med anknytning till Sikhalls historia inom lantbruk och sjöfart. Byggnadsnämnden är tacksam för fastighetsägarens engagemang för både platsen och huset.”

Sikhalls Magasin är en gammal anrik byggnad. Det byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre. Det ligger på en klippudde omgivet av Vänerns vatten på tre sidor. Det är ett viktigt historiskt minnesmärke för Gestad- och Sikhallsbygden och för hela Dalsland. (Se “Sikhalls magasin 1: Byggnaden”.) Magasinet förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Men magasinet stod på kommunens mark och det visade sig att kommunen inte lade två strån i kors för att underhålla och bevara Sikhalls magasin. Magasinet förföll i rask takt. Det var fuktskador, väggen mot sjön såg ut att falla ihop och taket höll på att rasa in. Magasinet slutade användas och det blev inte ens tillåtet att gå in i byggnaden. Ett stycke dalsländskt historia höll på att försvinna.

2022 överläts nyttjanderätten efter många om och men till Magnus Larsson. Och sedan började det hända saker. Larsson har bytt ut stolpar och brädor, han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Larsson har bytt tak och fönster. Invändigt har han gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord och byggt ett mottagningskök. Magnus Larsson har fått stöd och hjälp av Länsstyrelsen, men har själv gjort arbetet och dessutom använt både eget virke och egna pengar.

Magnus Larsson är en mycket värdig vinnare av priset. 

Sikhall har hittills tagit storslam. De båda vinnarna av byggnadsnämndens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”, Magnus Larsson 2025 och Anders Solvarm 2024 bor nämligen bara några stenkast ifrån varandra i Sikhall. Anders Solvarm fick så att säga Arkitekturpriset, medan Magnus Larsson fick Byggnadsvårdspriset.

Det var ett modigt och riktig beslut av byggnadsnämnden. Men överraskande. Magnus Larsson har aldrig varit och är fortfarande inte särskilt väl sedd i Vänersborgs kommunhus. Kommunen har på alla sätt och vis motarbetat Magnus Larsson. Det började redan när Magnus Larsson köpte fastigheten Sikhall 1:6 år 2005. Kommunen bestämde sig för att förköpa/expropriera hans nyförvärvade marker. Larsson gjorde motstånd och vände sig till domstol. Två år senare, i slutet av 2007, lyckades kommunen – och förköpte/exproprierade stora delar av Larssons fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)

Problemen med kommunen fortsatte för Magnus Larsson. Den tidens byggnadsnämnd med ordförande Dan Nyberg (S) i spetsen försvårade för Magnus Larsson när han skulle bygga sin bostad på fastigheten. Larsson fick inte bygglov och nämnden utdömde stora vitessummor. Den lade alla käppar den kunde hitta i Magnus Larssons hjul. Efter åtminstone fem beslut i Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen fick Magnus Larsson rätt på alla punkter.

Vänersborgs kommun ger sig inte. Magnus Larsson motarbetas fortfarande. De styrande partierna gör tillsammans med flera förvaltningar gemensam sak för att stoppa Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Fastighetsregleringen blev i och för sig efter många års fördröjande och förhalande av kommunen äntligen klar i september i år. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.) Men detaljplanen förhalas fortfarande och är nu inne på sitt 11:e år(!), vilket sannolikt är ett rekord i Sverige. (Se “I alla delar – utom Sikhall”.)

Det ska bli intressant att följa kommunens förehavanden gentemot Magnus Larsson efter dagens beslut. Sikhalls magasin är efterfrågat och eftertraktat för fester, bröllop, begravningar mm, men det är svårt för Larsson att hyra ut magasinet. Under hela vinterhalvåret låser nämligen kommunen de offentliga toaletter som finns i området, och utan toaletter ingen uthyrning. (Se “Toaletterna på Sikhall”.) Eftersom Sikhalls magasin är ett byggnadsminne går det inte att ordna toaletter inne i magasinet. Larsson vill därför bygga ett särskilt mindre hus för toaletter. Kommer han att få göra det? Byggnadsförvaltningen stretar emot och det är mycket tveksamt om det blir något av en toalettbyggnad.

De styrande partierna lyckades ju inte hindra fastighetsregleringen mellan kommunen och Magnus Larsson. Men skam den som ger sig. På kommunfullmäktige nästa vecka ligger ett förslag för att vässa kommunens verktyg mot “motsträviga” och “olydiga” kommuninvånare och fastighetsägare. Riktlinjerna för “markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” ska revideras… (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)

Mandatperiodens byggnadsnämnd har varit modig när den fattade beslut om att tilldela Sikhalls magasin och Magnus Larsson kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Det var ett fantastiskt bra val och det innebär även en slags upprättelse för Magnus Larsson.

Prisutdelningen äger rum på Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026. Vinsten är ett diplom och en plakett att sätta på husfasaden. Gratulerar Magnus!!

Anm. Här kan du läsa om prisutdelningen – ”Grattis Magnus Larsson!”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Magnus Larsson, Sikhall, Sikhalls Magasin

KS: Viktiga beslut inför valet 2026

7 december, 2025 2 kommentarer

I onsdags sammanträdde kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun för sista gången detta år. Det blev en som vanligt lugn och disciplinerad tillställning.

Det var en diger dagordning med mycket att läsa in inför de 43 ärenden som skulle avhandlas. Det var dock “bara” fyra föredragningar och de visade sig vara betydligt kortare än väntat. Jag tyckte nog att de var i kortaste laget. Visst, sammanträdet slutade tidigare, redan kl 14.40, men om tjänstepersonerna ändå kommer till kommunstyrelsen och håller sina föredragningar så vore det, i varje fall för min del, välkommet med ännu mer “kött på benen”.

Jag har beskrivit tre av KS ärenden i tidigare blogginlägg. De handlade om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott (se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”) och den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen som ska införas som ett av underlagen inför ramsättningen i budgetarbetet (se “KS: Ny resursfördelningsmodell”).

Det tredje ärendet beskrev jag mycket noggrant innan sammanträdet. Det blev tre blogginlägg om ett ämne som legat mig varmt om hjärtat de senaste åren, vatten och avlopp. I onsdags skulle KS fatta beslut om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige (så är gången i den kommunala demokratiska processen) om knappt två veckor. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.)

Det är en bra vattentjänstplan, men jag hade två synpunkter. Det blev dock ingen diskussion om dem. Det rådde en tystnad som gjorde mig osäker på om någon annan var intresserad. Mina synpunkter skickade jag i varje fall med till fullmäktige i en protokollsanteckning. Den går att ladda ner här, eller också kan du läsa den här direkt:

“Vänsterpartiet bifaller förslaget att anta vattentjänstplanen. Det bör dock påpekas att det är viktigt att ändringar som sker under arbetets gång kommuniceras med de berörda. Det gäller de tre fastighetsägarna på Önafors.

Vänsterpartiet uttrycker också sin förvåning över att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen i ett beslut den 23 januari 2025 hade en annan uppfattning.”

Jag saknade ett ärende på dagordningen. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Det var ett ärende som socialnämnden fattade beslut om den 30 oktober och som var så brådskande att det direktjusterades. Det handlade om “Nytt särskilt boende (SÄBO)” i kvarteret Kalkonen (fd Östra skolan). Innan mötet fick jag emellertid reda på att ärendet var under beredning och kommer till KS i januari.

Kommunfullmäktige (KF) ska fatta ett viktigt beslut om kommunens politiska organisation för kommande mandatperiod 2026-2030. Det innebar att KS diskuterade frågan i onsdags. Och förslaget från KS till KF blev följande:

“1. Att behålla facknämnderna Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur och fritidsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden…
Vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden görs en förnyad översyn av nämndsorganisationen inför år 2029.
2. Att i kommunstyrelsen samlas alla strategiska samhällsbyggnadsfrågor.
3. Att en ny Teknik- och servicenämnd inrättas
4. Att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden, vars uppgifter överförs till Kommunstyrelsen och till Teknik och servicenämnden.”

Den stora förändringen är alltså att samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. Nämndens strategiska frågor övertas av KS och en nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.

Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Henrik Harlitz (M) yrkade med bifall från Cecilia Prins (L) på återremiss. De ville få ett bättre svar på vad “strategiska frågor” var för något.

Kommunstyrelsen kommer alltså att få en ännu viktigare funktion i fortsättningen. När utskicket inför detta sammanträde bestod av 1439 sidor så undrar jag hur många sidor det blir i fortsättningen. Som jag ser det blir det ett praktiskt problem som måste lösas. Ska t ex KS nästa mandatperiod sammanträda varannan eller var tredje vecka istället för som nu en gång i månaden?

De äldre och sjuka i kommunen ska vara med och betala socialnämndens underskott. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kommunfullmäktige ska den 17 december höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen. Så lyder förslaget från majoriteten i KS. Det vill inte V, MBP, L och SD. SD, L och MBP vill höja med 7,9% för att följa rikssnittet. Vänsterpartiet har inte bestämt sig för hur mycket kostnaden för mat borde höjas – 7,9% eller med den årliga uppräkningen.

Samhällsbyggnadsnämnden kommer att få extra pengar, 3 milj kr, till de fördyrade kostnaderna för VA-anslutningen och fiberdragningen till Bergagården. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kostnaden är nu uppe i sammanlagt 13 milj kr för, i huvudsak, VA-dragningen. Det kan jämföras med att köpet av hela fastigheten år 2020 kostade Fastighets AB Vänersborg (FABV) 4,82 milj kr, trots att fastigheten enligt en värdering “bara” var värd 3,7 milj kr. Den beräknade kostnaden för att åtgärda fastighetens VA beräknades till 7,31 milj kr… (Se “Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården”.)

Den dåvarande VD:n för FABV (se “KF: FABV:s köp av Bergagården”) förespråkade det betydligt billigare VA-alternativet:

“en likvärdig anläggning med infiltration.”

Det gjorde också Vänsterpartiet, som i samband med FABV:s förvärv av fastigheten 2020, lade ett förslag i kommunfullmäktige som, efter några omformuleringar, löd:

“Kommunfullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.” 

Det blev också kommunfullmäktiges beslut. Fullmäktigebeslutet har inte följts, trots att de styrande partierna stod bakom det. Det verkade emellertid ingen komma ihåg i onsdags…

När jag läste Räddningstjänsten Fyrbodals delårsrapport för augusti 2025 stötte jag i underlaget på en tjänsteskrivelse från förbundschef och ekonomiansvarig på Räddningstjänsten. I den stod det bland annat:

“Vi har upplyst er om resultaten av vår bedömning av risken för att delårsrapporten kan innehålla väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.”

Ordet “oegentligheter” återfanns på ytterligare två ställen i tjänsteskrivelsen. För mig lät det mycket oroväckande, eftersom jag aldrig hade sett sådana formuleringar tidigare i en delårsrapport. Jag frågade vad det betydde. Ingen kunde svara, ingen hade läst detta i handlingarna – inte ens de ledamöter i KS som ingick i Räddningstjänstens direktion…

Delårsrapporten godkändes, vilket egentligen var lite förvånande…

Efter en stund, sammanträdet hade gått vidare på dagordningen, begärde Dan Nyberg (S) ordet. Ordförande Augustsson (S) gav Nyberg tillåtelse att förklara. Nyberg hade fått eller tagit reda på att det var en standardformulering i revisionssammanhang. Jag kollade nu, i samband med att jag skrev detta, att så var det. Den enda skillnaden var att vid mitt sökande gavs svaret att det var revisorn som brukade skriva så här, inte bolagets ledning. Men det finns säkert en förklaring. Man lär sig.

KS beslutade att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“avvakta projekteringsstart av en ny idrottshall vid Mariedalskolan.”

Det är i enlighet med det beslut som barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattade den 15 september. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.) Uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola ska alltså återigen flyttas framåt i tiden. Jag tror att det är för tredje gången.

Vänsterpartiet yrkade att bygget ska komma igång så fort som möjligt. Under nuvarande förhållanden kan nämligen inte undervisningen i idrott och hälsa på Mariedalskolan genomföras i enlighet med läroplanens krav och diskrimineringen av elever i anpassad grundskola fortsätter eftersom de på grund av bristande utrymningsvägar inte kan ha sin undervisning i idrottssalen. Som Vänsterpartiet ser det så bryter kommunen mot lagen.

Vänsterpartiet fick stöd av Liberalerna och V lämnade in en reservation “till förmån för eget förslag”. Du kan ladda ner yrkandet här. (Det innehåller mycket fakta.)

Ärende 31 handlade om kommunens konstprogram. M+L+SD ville pausa konstprogrammet. Orsaken var att kommunen står inför stora investeringar och att pengarna behövs bättre till t ex Dalbobron och förskolor än till konst. Det låter logiskt och samtidigt enkelt.

Den 21 september 2022 beslutade kommunfullmäktige om “Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.

“En budget motsvarande 1% av kommunens fastighetsinvesteringar [ska] avsättas för investering i offentlig konst.”

Det handlar om en (1) miljon kr om året. En miljon… Det är i kommunala sammanhang faktiskt en obetydlig summa. Och faktum är att konst i vardagsmiljön kan ha flera positiva effekter.

Konsten kan vara positiv för invånarnas hälsa och välbefinnande. Den kan uppmuntra till reflektion, ha en lugnande effekt och bidra till att minska stress. Konstverk kan även fungera som naturliga samlingspunkter, öka känslan av delaktighet och trygghet. Dessutom finns ju konsten kvar i flera år.

Det är kommunfullmäktige som har beslutat om de riktlinjer som gäller. Onsdagens ärende handlade om ett konstprogram som:

“beskriver karaktär på insatser, vilka platser insatserna ska göras på samt i vilken ordning de ska göras.”

Det handlade alltså inte om riktlinjerna. Med andra ord, en paus i konstprogrammet var ett helt annat ärende. M+L+SD fick alltså inte gehör för sitt yrkande. Ärendet går inte vidare till fullmäktige.

Till sist, ärende 33 “Uppdrag – utredning om e-förslag”. Det är bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som är tveksamma till och emot att e-förslag ska införas i stället för medborgarförslag. V, och säkerligen MBP också, anser att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. Det lämnas in ett eller flera förslag till vartenda fullmäktigesammanträde. Vänsterpartiet tror att e-förslag kommer att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring.

Vänsterpartiet yrkade på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas och när KS röstade för e-förslag så lämnade jag in en reservation. (Reservationen kan laddas ner här.) Ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige.

Det är ofta som jag önskar att kommuninvånarna var insatta i de ärenden som behandlas löpande under mandatperioderna – och studerar hur de olika partierna verkligen agerar och röstar i frågor som rör alla i kommunen. Som jag ser det, så är det mycket viktigare än att en gång vart 4:e år, i samband med kommunalvalet, läsa om vad partierna vill. Då är det inte helt ovanligt att partierna diktar ihop vallöften som ofta inte betyder något alls utan bara används för att locka röster.

Det här sammanträdet med viktiga ärenden och beslut borde ge en grund att stå på när man nästa år överväger vilket parti man ska rösta på.

Kategorier:Demokrati, Hunneberg, KS 2025, kultur, Mariedal, Medborgarförslag, organisation, Pensionär, reservation, VA, vattentjänstplan, Vänsterpartiet

KS: Ny resursfördelningsmodell

5 december, 2025 Lämna en kommentar

I onsdags (3 december) sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Ett av ärendena behandlade jag i torsdagens inlägg. (Se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”.) I detta inlägg ska jag koncentrera mig på ärende 15, “Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet”. Det var emellertid inte bara en återrapportering av en utredning som det handlade om – kommunstyrelsen skulle fatta beslut. 

Jag hade inte sett varken utredningen eller förslaget innan underlagen damp ner i mailboxen i torsdags eftermiddag förra veckan. Ärendet hade inte föregåtts av någon som helst information, dialog eller diskussion. Och så blev det märkligt nog inte heller i onsdags. Det skulle fattas beslut utifrån förslaget – och det snabbt och lätt. Och ärendet skulle inte ens gå vidare till kommunfullmäktige…

Det handlar alltså om en modell som ska användas när kommunen utarbetar budgeten för kommande år. I budgeten (Mål- och resursplanen) fördelas resurserna, dvs pengarna, mellan de olika nämnderna och verksamheterna – hur mycket pengar ska förskola och skola få, äldrevården, gator och vägar osv osv. I det arbetet ska den så kallade befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen användas.

Ordförande Benny Augustsson (S) inledde ärendet med att säga att förslaget om en ny resursfördelningsmodell inte innebar att den ersatte politikens och politikernas roll i budgetarbetet eller beslutsfattandet. Det var “bara” en pusselbild som skulle komplettera all annan information som var nödvändig. Men om det var på det viset skulle man kunna undra varför KS överhuvudtaget skulle fatta ett beslut i ärendet. Vi politiker vill ju ha alla fakta på bordet innan vi fattar beslut. Det är ju, eller borde vara, en självklarhet. Tyvärr upplever vi i Vänsterpartiet i och för sig tämligen ofta att vi inte får det. Men det kanske beror på att vi inte har fattat något beslut om att all tillgänglig fakta ska finnas med i beslutsunderlag?

Benny Augustsson (S) meddelade även att beslutsförslaget var ändrat sedan behandlingen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). Den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen skulle inte införas som underlag inför ramsättningen i budgetarbetet med detsamma, som beslutades i KSAU, utan inte förrän år 2027.

Vad bra tänkte jag, då skulle vi ju kunna skjuta på beslutet. Då skulle vi kunna få information om modellen, sätta oss in i den, analysera och diskutera för- och nackdelar osv innan beslut fattades.

Vänsterpartiet lämnade in ett yrkande om återremiss med följande motivering:

“Att införa en genomgripande resursfördelningsmodell för budgetarbetet kräver en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog i KS innan beslut tas.”

I min enfald trodde jag att alla partier skulle bifalla förslaget. De kunde ju inte veta mer än vi i Vänsterpartiet. Trodde jag. Det var bara Göran Svensson i Medborgarpartiet som inte gjorde det. Eller så ansåg de andra ledamöterna helt enkelt att beslut kunde fattas utan någon djupare kunskap i ärendet. Det händer ibland, tyvärr… Men man hade ju sina misstankar vartåt beslutet skulle hamna när ingen annan i KS sa något. Jag yrkade därför på avslag av förslaget om det inte blev någon återremiss.

Det blev ingen återremiss – och det blev inget avslag.

Vänsterpartiet lämnade in en reservation. Den var skriven dagen innan eftersom “man har varit med förr”. Jag återger reservationen nedan och ber er läsare att fundera på vad en sådan här modell kan innebära och vart den leder.

==

Reservation ärende 15 Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet

Vänsterpartiet anser att det krävs en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog innan beslut fattas om att införa en genomgripande förändring av resursfördelningsmodellen för budgetarbetet i kommunstyrelsen.

Tanken med en ny resursfördelningsmodell är att den ska användas som underlag inför ramsättningen från och med Mål- och resursplan 2027 – 2029.

Den nya resursfördelningsmodellen är kopplad till kommunens befolkningsprognos och standardkostnaden. Standardkostnad är statens beräkning av vad en kommun borde behöva betala rent teoretiskt för en viss verksamhet. Det handlar alltså inte om kommunens faktiska kostnader.

Vänsterpartiet anser att det kan leda helt fel att använda en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell, även som ett av andra underlag.

Modellen utgår enbart från standardkostnader, dvs teoretiska kostnader beräknade av staten, och inte från kommunens verkliga kostnader. Den förstärker befintliga obalanser. Äldreomsorgen ligger +33 mnkr över standardkostnad och denna avvikelse kommer att permanentas. Modellen säger vidare att eftersom antalet barn minskar ska barn- och utbildningsnämndens budget minska, men mindre barnantal betyder inte proportionellt lägre kostnader. Modellens beräkningar innebär dessutom en mycket snabb neddragning utan att det finns någon analys av konsekvenserna för elevernas behov, kvalitet eller likvärdighet.

Resursfördelningsmodellen innehåller ingen bedömning av hur kvaliteten påverkas, vad verksamheterna faktiskt behöver för att klara sina uppdrag, hur personalförsörjningen ska gå ihop, hur ökade behov inom skola (t ex psykisk ohälsa, nyanlända, NPF) hanteras eller hur äldreomsorgens ökade behov av kompetens och bemanning ska lösas.

En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell är ett teoretiskt verktyg, som inte tar hänsyn till faktiska kostnader i verksamheten, ingen hänsyn till särskilda lokala förutsättningar, ingen hänsyn till hur verksamheten bäst kan bemannas. De politiska ambitionerna och prioriteringarna ingår inte i modellen utan ska som vanligt komma i nästa skede och vad har då modellen haft för nytta?

==

Det går att ladda ner reservationen här och om du vill läsa utredningen om den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen så går den också att ladda ner här.

Jag återkom senare med en mer noggrann analys av resursfördelningsmodellen och dess konsekvenser. Se ”En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)”.

Kategorier:budget allmänt, KS 2025, reservation, resursfördelning, Vänsterpartiet

Socialnämndens pengar och Sörbygården

4 december, 2025 1 kommentar

Idag publicerade TTELA en fantastiskt bra insändare av Ann-Britth Fröjd. Den handlade om Sörbygården i Brålanda och var ett svar på en insändare från socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och några ledamöter och ersättare från de styrande i socialnämnden, Magnus Ekström, 1:e vice ordförande (KD), Daniel Tesfay (C) och Marika Isetorp (MP). (Se TTELA ”Det behövs moderna äldreboenden i Vänersborgs kommun”.) Jag tänkte publicera hennes insändare i detta inlägg.

Ann-Britth Fröjd är inte vem som helst. Hon har suttit i socialnämnden för Centerpartiet under många mandatperioder. Fröjd var en mycket kompentent politiker som respekterades av alla partier i kommunen.

Men först.

Flera har redan frågat mig vilket beslut kommunstyrelsen (KS) fattade igår om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 milj kr för 2025. 

I kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) ville de styrande partiernas representanter stanna vid 20 miljoner. I gårdagens sammanträde med KS så hade de ändrat sig. De lade fram följande beslutsförslag:

“Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 8,7 mnkr under 2025.”

Varken Benny Augustsson (S) eller Mats Andersson (C) motiverade varför de hade ändrat sig och istället föreslog en betydligt mindre summa till socialnämnden. Henrik Harlitz (M) stod fast vid sitt ställningstagande i KSAU och yrkade på 24,5 milj till socialnämnden, dvs den summa som en enig nämnd hade begärt. 

Det blev votering och oppositionspartierna ”vann” med 8-7. Så förslaget från KS till kommunfullmäktige blir alltså ett tillfälligt budgettillskott till socialnämnden på 24,5 milj.

Ärendet ska nu avgöras i fullmäktige – och där har de styrande partierna (S+C+KD+MP) numera majoritet, tack vare alla avhopp från SD. Eller rättare sagt, en votering i fullmäktige blir ”oavgjord” och så kommer ordförande Annalena Levin (C), som tillhör de styrande, att avgöra ärendet med sin utslagsröst. Det betyder att om ingen i Centerpartiet går emot partilinjen, representerad av Mats Andersson (C), så kommer det att bara bli 8,7 milj till socialnämnden…

Och nu Ann-Britth Fröjds insändare. (Se TTELA ”Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården”.)

==

Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården

Debattörerna skriver att det behövs stora satsningar på äldreomsorgen i Vänersborgs kommun de kommande åren. Det stämmer – men jag vill påpeka att satsningar behövs nu, inte bara i framtiden. I dag är äldreomsorgen snarare på väg att monteras ned. Att tomställa platser när behovet är mycket stort är förödande, särskilt när detta gjorts utan ordentlig dimensionering, vårdtyngdsmätningar eller andra nödvändiga underlag.

Debattörerna skriver att förvaltningen fått i uppdrag att utreda hur många platser som behövs i Brålanda ”för att långsiktigt möta behoven”. Ett sådant uppdrag borde självklart ha varit klart innan flyttkarusellen påbörjades. Problemet gäller inte bara Sörbygården, utan även den stora bristen på platser inom både särskilt boende och korttid i hela kommunen. Att då låta rum stå tomma framstår som fullständigt oansvarigt.

Konsekvenserna drabbar inte bara kommunen utan även sjukvården. När korttids och särskilda boenden saknar platser kan inte färdigbehandlade patienter skrivas ut från sjukhus. Sjukvården och kommunen är kommunicerande kärl – fungerar inte den ena delen, så faller hela kedjan. Resultatet blir överbelastad akutmottagning och en hemtjänst som pressas till bristningsgränsen medan anhöriga tvingas täcka upp.

Samtidigt nekas svårt sjuka och dementa personer korttidsplats och skickas hem trots omfattande behov. Var finns medmänskligheten och rätten till ett värdigt liv?

Jag vill också rätta felaktigheter: I Brålanda har Solhaga 24 platser och Sörbygården 32. Och toaletterna är inte ”för små”; personal har vittnat om att två kan bistå en boende utan problem.

Jag har fått ta del av flera beklämmande fall. Ett exempel: En svårt dement kvinna vårdas av sin make. När maken akut blir sjuk beviljas hon tre veckors korttid. Verkställs först efter fyra dagar, eftersom maken inte fick återvända hem så länge hon var kvar. Anhöriga fick ta semester. När han väl kom hem fick de besked att hämta henne – dagen efter ringde ett boende och meddelade att hon fått en permanent plats. Den borde funnits redan dagen innan. Är detta värdigt?

Att inte använda de tomma rummen på Sörbygården, som korttidsplatser, är svårt att förstå när kommunen samtidigt köper platser i andra kommuner. Eventuella besparingar äts upp av ökade kostnader och större belastning på både sjukvård och hemtjänst.

Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården. De som behöver omsorg nu kan inte vänta i fem eller tio år. Många lever inte så länge.

Ann-Britth Fröjd

Kategorier:Brålanda, Centerpartiet, KS 2025, S, Sörbygården, socialnämnden, ttela

Många och viktiga ärenden på KS imorgon

2 december, 2025 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). På dagordningen hittar vi 43 ärenden och 4 föredragningar. För att vara med i matchen, dvs kunna ställa frågor, diskutera och ta ställning, innehåller utskicket inför sammanträdet 1439 sidor.

Dagordningen har följande utseende:

Ett av ärendena, ärende 32 “Antagande av vattentjänstplan”, har jag behandlat i tre blogginlägg – se “Beslut om Vattentjänstplan”.

I detta sena blogginlägg ska jag bara ta upp några ärenden där Vänsterpartiet och jag har synpunkter.

Nytt särskilt boende?

Funderingarna och frågorna börjar kanske redan när dagordningen ska fastställas. Vi i Vänsterpartiet saknar ett ärende. Den 30 oktober fattade nämligen socialnämnden ett beslut i ärendet “Nytt särskilt boende (SÄBO) – godkännande av genomförande av byggnation”. Det var bråttom så därför direktjusterades beslutet. Ärendet hänger samman och har betydelse för övriga beslut som socialnämnden ska fatta på sitt sista sammanträde före jul. Vänsterpartiet undrar vart ärendet har tagit vägen, varför finns det inte med på dagordningen?

Dalbobron

Under ärende 8 ska kommunstyrelsen (KS) föreslå kommunfullmäktige (KF) att tillföra samhällsbyggnadsnämnden (SBN) 12 milj kr i tillfälligt anslag i budget 2025. Det är helt enkelt pengar för reservlösningen med färjan eftersom, som alla känner till vid det här laget, Dalbobron är stängd för trafik. Det är även tänkt att SBN ska få 11,8 milj för första kvartalet nästa år.

Den stora frågan är väl om det finns någon reservlösning för resten av 2026 – och 2027. Sedan förstår jag att det är många kommuninvånare som undrar om det överhuvudtaget går att rädda Dalbobron, och om inte – hur tänker kommunen då? Det undrar jag också… (För mer information – se James Buccis blogg.)

Tilläggsanslag till socialnämnden

En enig socialnämnd begärde den 25 september ett tilläggsanslag på 24,5 milj kr av KF. Det är nämndens prognos för storleken på årets underskott. De styrande partierna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog att socialnämnden ska få 20 milj kr, oppositionspartierna att nämnden ska få hela summan. Vänsterpartiet anser också att socialnämnden ska få de begärda 24,5 miljonerna. Nämnden kan ju ändå inte spara 4,5 milj på de få dagar som är kvar på året.

I KS har inte de styrande majoritet, vilket de dock har i KF…

Höjd kostavgift

De styrande partierna vill höja kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex. Några av partierna i oppositionen håller inte med. Men som sagt, i KF har de styrande partierna (S+C+KD+MP) majoritet…

Dyrare VA till Bergagården

Kostnaderna för VA-anslutningen och fiberdragningen till Bergagården blir dyrare än beräknat.

“Fördyringen orsakas av oförutsedda kostnader samt att stor hänsyn tagits till att ledningarna dragits genom naturreservatet.”

Fördyringen är ingen större överraskning, i varje fall inte för Vänsterpartiet. De flesta kostnadsprognoser från samhällsbyggnadsnämnden slår väldigt ofta fel. Det är mer regel än undantag och det blir alltid dyrare än prognoserna… Nu är kostnaderna för VA-dragningen till Bergagården uppe i 13 milj kr…

Vänsterpartiet förespråkade från början, 2020, en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration. Det hade blivit betydligt billigare…

Befolkningsbaserad resursfördelningsmodell

Kommunstyrelsen ska uppdra till budgetberedningen att använda en ny befolkningsbaserad resursfördelningsmodell som underlag inför ramsättningen i budgetarbetet för 2027. Den nya resursfördelningsmodellen är kopplad till kommunens befolkningsprognos och standardkostnaden. Standardkostnad är statens beräkning av vad en kommun borde behöva betala rent teoretiskt för en viss verksamhet. Det handlar alltså inte om kommunens faktiska kostnader.

Vänsterpartiet anser att det krävs en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog i KS innan beslut tas om att införa en genomgripande resursfördelningsmodell för budgetarbetet. Vänsterpartiet kommer att yrka på återremiss.

Idrottshall vid Mariedalskolan?

KS ska föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“avvakta projekteringsstart av en ny idrottshall vid Mariedalskolan.”

Det är i enlighet med det beslut som barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattade den 15 september. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.) Uppförandet av en ny idrottshall på kommunens största skola ska alltså återigen flyttas framåt i tiden. Jag har glömt vilken gång i ordningen. Vänsterpartiet yrkade i BUN att bygget ska komma igång så fort som möjligt. Det ska vi yrka imorgon igen.

Under nuvarande förhållanden kan nämligen inte undervisningen i idrott och hälsa på Mariedalskolan genomföras i enlighet med läroplanens krav och diskrimineringen av elever i anpassad grundskola fortsätter eftersom de på grund av bristande utrymningsvägar inte kan ha sin undervisning i idrottssalen.

E-förslag ersätter medborgarförslag

KS ska föreslå KF att ersätta medborgarförslag med e-förslag. Det beskrivs att syftet med att införa e-förslag är att:

“öka medborgarnas inflytande i kommunen och deras engagemang kring kommunens verksamheter och dess utveckling.”

Det tror inte Vänsterpartiet. Vi tror istället att e-förslag kommer att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det vore bättre att behålla det system med medborgarförslag som kommunen har idag och istället utreda hur det skulle kunna förbättras.

Avslutning

Det finns anledning att återkomma till flera av ärendena och utveckla de synpunkter vi har i Vänsterpartiet. En del ärenden kommer att gå vidare till kommunfullmäktige och då är det läge att skriva mer om de olika ärendena i det sammanhanget.

Det blir ett långt sammanträde imorgon. Jag hoppas att vi hinner sluta innan arrangemanget med anledning av den Internationella Funktionsrättsdagen på Stora biografen kl 18-21 börjar. (Se “Internationella Funktionsrättsdagen”.)

Kategorier:Bergagården, Dalbobron, Hunneberg, KS 2025, Mariedal, Medborgarförslag, resursfördelning, socialnämnden

Beslut om Vattentjänstplan 3

30 november, 2025 4 kommentarer

Anm. Fortsättning på inlägget “Beslut om Vattentjänstplan 2”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.) Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området. Det finns ytterligare två påpekanden att göra utifrån tillsynen.

Men först en förklaring om vad “tänkbara utvecklingsområden” är i förslaget till vattentjänstplan.

De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs (Gaddesanna utvidgad, Hallby Södra, Kyrkbyn och Åkersäng) har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden där vattentjänstplanen beskriver att det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Behovet av kommunala vattentjänster utifrån rekvisitet miljö- och hälsoskydd är således lika viktigt som att det föreligger ett “större sammanhang”. Men det är naturligtvis på det sättet att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” i citatet bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det bör också noteras att det står i förslaget till vattentjänstplan att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (bör nog vara “bebyggda fastigheter”; min anm) men enligt kommunen saknar förutsättningar för mer än marginell bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

En fastighetsägare i området håller inte med och vill se:

“en säkrare vattentillgång och en miljömässigt bättre avloppshantering.”

Fastighetsägaren anser också att de nya byggreglerna ger stora förutsättningar för husägare i Skytteklev att bygga om och till sina bostäder. Kommunen gör dock ingen ändring av Skytteklevs “status” utifrån denna synpunkt.

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” skiftar något beroende på område. Det handlar ofta om några av dessa orsaker: detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller som sagt inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Det avgörande skälet till att områdena ingår i “tänkbara utvecklingsområden” är alltså utifrån rekvisitet miljö- och hälsoskydd. Kommunens bedömning är att det är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Det fanns två påpekanden till som är viktiga att göra utifrån Länsstyrelsens tillsyn på Vänersnäs för ett år sedan (se “Beslut om Vattentjänstplan 2”).

Det första påpekandet är med anledning av ett inlägg från en ledande socialdemokrat under VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 om verksamhetsområden på Vänersnäs. Dan Nyberg (S) hävdade att 25 fastighetsägare med enskilda avlopp på Vänersnäs skulle förstöra Vänerns rena vatten, om de inte anslöts till kommunalt VA. 40.000 vänersborgare skulle då inte kunna bada i sjön. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.)

Länsstyrelsen skrev efter tillsynen att Dättern (en del av Vänern) har en otillfredsställande status för näringsämnen, men att det är jordbruket som är:

“den största påverkanskällan till övergödning”

Slutsatsen var för t ex Hallby Södra, som har avrinning till Dättern, att det inte skulle inrättas något verksamhetsområde. Det var med andra ord ingen risk att de enskilda avloppen skulle förstöra badmöjligheterna…

Det andra påpekandet är viktigare i sammanhanget. Länsstyrelsen var bestämd i sin uppfattning. Det var ett avstånd på mer än 150 meter mellan områdena Änden och Hallby Södra. Det betydde enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Kommunen var alltså inte skyldig att inrätta något verksamhetsområde för fastighetsägarna i Änden.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver i förslaget till vattentjänstplan att Länsstyrelsen anser att Hallby Söder och Änden ska ses som två delområden, men sedan struntar kommunen i det. Nämnden föreslår ändå att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska betrakta delområdet Änden och Hallby Söder som ett område.

Förslagets avvikande uppfattning, jämfört med Länsstyrelsens, spelar antagligen ingen roll just nu, eftersom kommunen inte tänker föreslå inrättandet av ett verksamhetsområde. Men det är inte omöjligt att det kan få betydelse i framtiden. Hur som helst är det anmärkningsvärt att kommunen inte följer Länsstyrelsens bedömning.

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

I vattentjänstplanen görs en beskrivning och bedömning av varje “bevakningsområde”. Beskrivningarna varierar naturligtvis, men varje område får följande sammanfattande slutbedömning:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster.
Lagstiftarens krav om samlad bebyggelse uppnås inte inom området. Kända problem med enskilda anläggningar för vatten och avlopp saknas.”

Förslaget till vattentjänstplan avslutas med:

“Detta dokument ska följas upp vid behov och aktualiseras varje mandatperiod.”

Vattentjänstplanen ska alltså prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Det är viktigt att komma ihåg. Saker och ting förändras och då kan det hända att även vattentjänstplanen måste uppdateras. Det finns t ex flera områden på bland annat Vänersnäs som kommunen ser som möjliga för bebyggelseutveckling. Och fler hus kan leda till ett “större sammanhang”…

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. Utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster råder avtalsfrihet. Det betyder att:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är helt annorlunda än både tidigare förslag och Blåplanen. Kommunen följer äntligen Vattentjänstlagens paragrafer, efter att under lång tid tillämpat en felaktig rättspraxis. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (“Garderingen” beror på att denne bloggare så klart inte känner till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster.

Och inte minst, det innebär även att varje gång kommunen vill införa ett verksamhetsområde för vatten och avlopp så måste beslutet fattas av kommunfullmäktige. Även om verksamhetsområdet är upptaget i vattentjänstplanen som utbyggnadsområde.

De enda tveksamheter jag kan se med vattentjänstplanen är avsaknaden av samråd och den bristande kommunikationen med de tre fastighetsägarna på Önafors som helt plötsligt ska ingå i ett verksamhetsområde. Jag vänder mig också emot att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen har en annan uppfattning. Det borde faktiskt ändras.

Till slut kan jag inte låta bli att påpeka att kommunen retroaktivt försöker justera historieskrivningen. Vänsterpartiet har sedan flera år tillbaka försökt att få både styrande politiker och tjänstepersoner att inse att kommunens definition på “större sammanhang” har varit felaktig och även att inte tillräcklig hänsyn har tagits till Vattentjänstlagens skrivning “hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är nu tydligt att båda de två rekvisiten “större sammanhang” och “faktiska miljö- eller hälsoskäl” alltid måste prövas.

===

PS. Missa inte Buccis blogginlägg – ”Juleljus i Lilleskogsdalen”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Beslut om Vattentjänstplan 2

28 november, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Beslut om Vattentjänstplan 1”.

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) syftar till att (1 §):

“säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”

Det betyder att kommunen har en skyldighet att besluta om verksamhetsområden för VA om det behövs. Det finns emellertid många invånare och fastighetsägare som har enskilda VA-lösningar (6 §): 

“som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

De behöver inte, och vill ofta inte, ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Kommunala anslutningar är nämligen mycket kostnadskrävande. Förutom årliga avgifter kostar själva anslutning ett par hundra tusen kronor och då ingår inte ledningarna från anslutningspunkten in i huset.

Samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen har utifrån områden som ingått i kommunens Blåplan identifierat 27 “intressanta” områden i Vänersborgs kommun:

“där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV § 6. Identifieringen visar att 11 områden har fler än 20 bebyggda fastigheter. 3 av dessa föreslås som utbyggnadsområde.”

Det är alltså 11 områden som tycks uppfylla lagstiftarens krav på ”större sammanhang” enligt Vattentjänstlagen (LAV). Dessa områden återfinns i det nu aktuella förslaget under rubrikerna ”Utbyggnadsområden” och ”Tänkbara utvecklingsområden”. De områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang återfinns under rubriken ”Bevakningsområden”. Förslaget ska alltså behandlas i kommunstyrelsen på onsdag och beslutas av kommunfullmäktige i december.

Av de 11 områdena anser Vattentjänstplanen alltså att det finns tre utbyggnadsområden. Dessa områden har, står det i planen:

“ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås.”

Tre verksamhetsområden för kommunalt VA bör alltså inrättas. Det handlar om Floget (vid kanten av Hunneberg i Västra Tunhem), Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan E45:an) och ett sedan samrådet helt nytt område, Önafors. Önafors ligger öster om Mariedal vid den gamla vägen (Bruksvägen) till Vargön, strax norr om Juta.

Det är Miljö- och hälsoskyddsnämnden som i granskningen föreslog att fastigheterna Önafors 5:31, 5:32 och 5:33 ska ingå i det verksamhetsområde som ligger ca 110 meter från husen. Miljö och Hälsa skriver:

“Enligt definitionen av samlad bebyggelse bör dessa fastigheter ingå.”

Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande återges endast på detta sätt i bilagan “Samrådsredogörelse i granskningsskede för Vattentjänstplan 2025-2036”. Det förvånade mig mycket att nämnden trodde att enbart detta argument skulle räcka för att införliva de tre fastigheterna i verksamhetsområdet. För det gör det inte, eftersom lagen kräver både större sammanhang och miljö- eller hälsoskäl.…

Och här tänkte jag göra en liten utvikning.

I dagarna kom en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). (Se MÖD 7 november 2025, Mål nr “M 9770-24”.) Det är ett rättsfall från Luleå kommun. Förhållandena är inte helt jämförbara med Önafors. Det verkar t ex vara ett längre avstånd mellan fastigheterna utanför verksamhetsområdet till fastigheterna i det befintliga verksamhetsområdet i Luleå än i Vänersborg. Det gjorde att det inte var ett “större sammanhang” i förhållande till det närliggande verksamhetsområdet. Men de aktuella fastigheterna i Luleå låg ändå i närheten av ett existerande verksamhetsområde och särskilt den allmänna VA-anläggningen.

Men MÖD har tagit upp en annan aspekt av Vattentjänstlagen i Luleå-fallet som miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt bilagan ovan helt hade förbisett.

MÖD skrev:

“Fastigheterna har dock en sådan närhet till det befintliga verksamhetsområdet att en anslutning till den allmänna va-anläggningen ändå kan vara motiverad förutsatt att det finns tillräckligt starka miljö- eller hälsomässiga fördelar med en anslutning.”

MÖD använde så att säga den andra delen av LAV 6 § i prövningen (min fetmarkering):

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

I rättsfallet i Luleå fann MÖD att det inte fanns tillräckligt starka miljö- eller hälsomässiga fördelar. Därför fick inte/behövde inte fastigheterna ingå i verksamhetsområdet för VA.

Länsstyrelsen i Vänersborg resonerade faktiskt på precis samma sätt efter en tillsyn på Vänersnäs. Länsstyrelsen skulle avgöra om det gick att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på och omkring området vid Hallby Södra. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.)

Det räckte inte, skrev Länsstyrelsen, att ett område, som Hallby Södra, kan anses utgöra ett större sammanhang för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Man måste även, fortsatte Länsstyrelsen, titta på hälso- och miljörekvisiten i området. Det gjorde Länsstyrelsen, precis som MÖD, och skrev:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar…”

Länsstyrelsen sammanfattade:

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Och det är läge att också påminnas om den nya skrivningen i Vattentjänstlagen 6 § om att ”särskild hänsyn” ska tas till (min fetstil):

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

I de handlingar som kommunstyrelsens ledamöter har fått sig tillhanda har Miljö- och hälsoskyddsnämnden överhuvudtaget inte beaktat människors hälsa eller miljön, som lagen föreskriver. Det finns således inte heller någon motivering till att de tre fastigheterna på Önafors bör ingå i det tidigare verksamhetsområdet, annat än att det är ett större sammanhang. Som Länsstyrelsen, och MÖD, inte anser vara tillräckligt.

Det kan tyckas lika märkligt att samhällsbyggnadsnämnden faktiskt har hörsammat miljö- och hälsoskyddsnämnden och inarbetat de tre fastigheterna på Önafors i ett befintligt verksamhetsområde, dvs som ett utbyggnadsområde för kommunalt VA, utan underlag. Samhällsbyggnadsnämnden skriver dock i vattentjänstplanen:

“Kända problem med enskilda anläggningar för vatten och avlopp finns.”

Det finns alltså inget redovisat som bekräftar eller bevisar argumentet i underlagen till kommunstyrelsen. Och det är vi politiker som ska fatta beslut om vattentjänstplanen. Vi måste veta att fakta stämmer. Bevisbördan för att enskilda VA-lösningar är undermåliga ligger nämligen på kommunen. Det har MÖD fastslagit i den som vanligt prejudicerande domen M 4976-19:

“Det är huvudmannen, dvs. bolaget, som har bevisbördan för att fastigheten har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i LAV.”

På sätt och vis är det först här som utvikningen slutar. Jag tror dock att resonemangen i avsnittet kan vara till hjälp för att förstå Vattentjänstlagen.

Det visade sig att förklaringen till Miljö- och hälsoskyddsnämndens “agerande” fanns i handlingarna för nämndens sammanträde den 20 augusti. På sammanträdet behandlades Vattentjänstplanen, den var ute på remiss.

I Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande stod det:

“Samtliga fastighetsägare har fått förbud mot utsläpp av BDT-vatten till deras avloppsanläggningar. WC-vattnet hanteras genom slutna tankar för respektive fastighet som behöver tömmas flera gånger per år.

En utav dessa fastigheter har stora problem med dagvatten och översvämningar. Tomten på denna fastighet ligger i en så kallad bluespot, vilket innebär att vatten kan samlas i ett område när det exempelvis kommer mycket nederbörd. Det är svårt för vattnet att försvinna på grund av att det saknas ett utlopp eller att utloppet är väldigt litet från området. För fastigheten är det svår att lösa en ny enskild avloppsanläggning då det inte är optimalt att anlägga enskilt avlopp när grundvattennivån ligger över markytan under stora delar av året.”

Det är svårt att förstå att inte ledamöterna i kommunstyrelsen har fått dessa uppgifter i beslutsunderlaget, eftersom det är beslutsunderlagets uppgift att ge en komplett och korrekt bild. Men det är klart, vissa politiker litar blint på allt som förvaltningarna säger och ifrågasätter ingenting. I det här fallet hade jag inte heller behövt göra det…

Eller?

Förslaget att de tre fastigheterna på Önafors ska ingå i ett verksamhetsområde är helt nytt. Önafors fanns varken med i samråds- eller granskningshandlingarna. Det innebär att det inte har varit något som helst samråd om Önafors. I Vattentjänstlagen 6c § står det att kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan ska:

”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Fastighetsägarna i Önafors har inte fått yttra sig över förslaget. Ja, de visste inte ens om att det fanns ett sådant förslag. Men det står också i Vattentjänstlagen att skyldigheten inte gäller:

”förslag till ändring av en vattentjänstplan som endast berör ett fåtal fastighetsägare”

Fast här är det ju ingen ändring av en vattentjänstplan, utan ett antagande. Hur som helst borde kommunen ha kommunicerat med de berörda på Önafors, kan man tycka.

Det finns andra påpekanden att göra utifrån Länsstyrelsens inspektion på Vänersnäs. Det får bli i nästa inlägg, utvikningen blev för lång.

Fortsättning följer i ””Beslut om Vattentjänstplan 3”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Önafors, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan