Arkiv
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
Dalbobron
Det blev tämligen tomt i stadens centrum när all trafik på Dalbobron förbjöds. Var det verkligen så många människor som bodde på andra sidan bron? Det var en upptäckt som fick kommunledningen att snabbt driva igenom ett oannonserat förslag i kommunstyrelsen om att anslå 500.000 kr till Vänersborgs centrum.
Motiveringen var:
“Med anledning av Dalbobrons stängning och sämre möjligheter för många att ta sig till centrum, är attraktionsskapande insatser än viktigare. 
Genom att stärka det kulturella utbudet i centrum och arbeta för ökad trivsel, kan vi bidra till att stärka attraktiviteten för platsen och säkerställa flödet av besökare.”
Oron var stor över hur det skulle gå för centrum och handeln. Men sedan kom färjan Linea som en räddande ängel och blåsutbor och dalslänningar kunde återigen komma in i Vänersborgs centrum utan omvägar. Och det märktes, trafiken ökade och folklivet tog fart igen. Och det gick tydligen bättre än befarat för affärslivet i centrum. Det beskrev TTELA under mellandagarna. (Se TTELA “Trogna Vänersborgare håller centrum vid liv”.) Det ska bli intressant att se vad den halva miljonen användes till.
Det har skrivits mycket om Dalbobron. TTELA bevakar hur arbetet fortskrider med Dalbobron och James Bucci (V) gräver i alla gömmor efter dokument som kan ge upplysningar. (Se Buccis blogg “In English, please!”, som nu är uppe i 27 avsnitt om Dalbobron.)
Det kommer att bli dyrt för kommunen och skattebetalarna, men det är antagligen inte mycket att göra åt det i nuläget. Frågan som stöts och blöts, i framför allt Buccis blogginlägg, är om kommunen har känt till Dalbobrons status sedan lång tid tillbaka och helt enkelt inte vidtagit nödvändiga underhållsåtgärder. Kanske kommer vi att få svar så småningom, även om James Bucci har sina teorier…
Bara färjan Linea kostar totalt omkring 25 milj kr fram till och med det första kvartalet. De pengarna har kommunstyrelsen redan avsatt. Antagligen blir det billigare om trafiken släpps på som planerat redan i slutet av januari. Det räknar kommunen med – och faktum är att samhällsbyggnadsnämndens ordförande har meddelat Trafikverket att kommunen vill avbryta avtalet om färjan Linea. Kommunen vill säga upp avtalet till den sista januari. Då är det planerat att fordon upp till 3,5 ton åter ska tillåtas passera över Dalbobron och färjan blir överflödig. Vi får se om det är ok med Trafikverket. Eller om det helt enkelt är för optimistiskt…
TTELA uppger idag tisdag på sin webbplats att (se TTELA “Räddningstjänsten får grönt ljus på Dalbobron”):
“Det finns inget spikat datum för när Dalbobron öppnar “
Men om förväntningarna på ett öppnande av bron är för optimistiska, och avtalet är avslutat. Och Linea åker hem…? Då kan man undra om det finns någon plan B.
Reparationen av själva bron lär gå på en ansenligt summa miljoner kan man förmoda. Men vad som bör göras med bron och varför, det vet egentligen ingen riktigt utanför kommunhusets ljudisolerade väggar. Men vi vet i varje fall att arbetet med att reparera brostöden under bron ska fortsätta fram till sommaren.
Planen är alltså att tyngre trafik inte ska tillåtas (över 3,5 ton) och att bara en körbana i varje riktning ska vara öppen. Även räddningstjänstens tunga fordon ska kunna använda bron under utryckning – men då stoppas övrig trafik. En brandbil är nämligen väldigt tung. TTELA skriver att en brandbil väger cirka 17 ton och en fylld vattenenhet cirka 24 ton. Men först ska brandbilarna provköra över bron innan den öppnar.
Det här 
ger, i varje fall mig, en känsla av osäkerhet om hur det egentligen står till med den gamla bron. Och inte har det som sagt blivit bättre med kommunens hemlighetsmakeri, maskningar i dokument och sekretesstämpar på i stort sett allt som har haft att göra med Dalbobrons status. Det gick till och med så långt att kommunen lade ner både timmar och dagar på att maska handlingar som redan var offentliga. Det var bara att begära ut dem från de domstolar som hade handlagt “brotvisten” mellan Sjöfartsverket och Vänersborgs kommun. (Se James Buccis bloggserie, 27 avsnitt, om Dalbobron – klicka här för att läsa avsnitt 1.)
Det har dock successivt blivit bättre med öppenheten, mycket tack vare att Bucci orkade med det som media inte orkade med, nämligen att överklaga sekretessen. Naturligtvis får vi lita på att kommunen och de konsulter som har anlitats sätter säkerheten först. Men vi får se när kommuninvånarna får en öppen och ärlig redovisning av hur det egentligen står till med Dalbobron.
Förhoppningsvis kommer vi även att få svar på vad kommunen har känt till om Dalbobrons status och hur kommunen utifrån denna kunskap har skött underhållet.
Vi hoppas att kommunens förhoppningar och planer blir verklighet och att trafiken kommer igång. Det är också viktigt och nödvändigt att tiden vid utryckning för Räddningstjänstens fordon kan kortas ned. Förbundsdirektör Markus Green vid Räddningstjänsten Fyrbodal säger till TTELA:
“Vi är glada över den här lösningen och det kommer bli bra när det är i gång. Att kunna passera över Dalbobron är viktigt för oss.”
När Dalbobron var helt avstängd och innan färjan Linea fanns på plats hade den “gamle” brandmannen Göran Svensson, numera politiker i Medborgarpartiet, flera frågor om just tiden för utryckning. Svensson föreslog på kommunstyrelsen i oktober att det skulle ställas upp en brandbil på Blåsutsidan. (Se “Rapport från KS (8/10)”.) De minuter extra som det blev fråga om med omvägen över Båberg skulle kunna bli förödande vid en eldsvåda. Sa Svensson. 
Det var dock en fråga för Räddningstjänsten, men där tyckte de inte att Svenssons förslag var bra…
Det återstår emellertid några frågor för framtiden. Hur länge kommer Dalbobron att fungera, hur lång livslängd kommer bron att ha? Är det kanske dags att börja planera för en ny bro mellan Vänersborg stad och Blåsut? Fast ska man vara ärlig borde Dalbobrons vara eller icke-vara ha varit uppe för diskussion redan för typ 5-10 år sedan. När Dalbobron invigdes 1962 (jag var där, se pil) bedömdes den ha en 70-årig livslängd…
Undrar förresten vad en ny bro kostar?
Vad händer utanför stan?
Det finns en rad ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut i Vänersborgs kommun. I detta inlägg tar jag upp några av de frågor, utmaningar och förväntningar som framför allt angår de invånare som bor ”utanför stan”. Med det menar jag områden som före kommunsammanslagningen 1974 inte tillhörde Vänersborgs kommun. Inlägget tar upp exempel från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Vargön, Vänersnäs, Västra Tunhem och Väne Ryr. Förhoppningarna är att de flesta av dessa mer eller mindre “brännande” frågor och ärenden ska lösas innan valet den 13 september.
Vargön
I Vargön hoppas invånarna att Hallevibadet återigen ska öppna. De styrande partierna (S+C+MP), med undantag av KD alltså, vill fylla igen bassängerna och riva byggnaderna. Förvaltningen är helt inne på samma linje. Det var dock inte en majoritet i kommunfullmäktige eller samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L) beslutade att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)
Förvaltningen med hjälp av en dyr konsult, och antagligen med värmande klappar på axeln av styrande politiker, skrev därför ihop ett avtal om uthyrning som gjorde det helt omöjligt för någon entreprenör att kunna driva badet. (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet”.) Följaktligen fick samhällsbyggnadsförvaltningen ingen intressent som var villig att hyra och driva Hallevibadet vidare. Det var naturligtvis uträknat av de styrande och förvaltningen. Vägen ligger nu öppen för en rivning av badet. Varför det tar så lång tid att komma till skott med rivningen vet jag inte, men jag antar att Hallevibadet kommer upp ganska snart på dagordningen. De styrande och förvaltningen kan ju inte dra det impopulära beslutet i långbänk hur länge som helst.
I Vargön väntar man också på att Länsstyrelsen ska få 5 minuter över till att titta på en överklagan av ett beslut i byggnadsnämnden. För nästan exakt ett år sedan, den 21 januari 2025, beslutade nämligen byggnadsnämnden att inte ge bygglov för det svarta taket på Snickaregårdsvägen. Nämnden ansåg inte att färgen på taket tog “hänsyn till intresset av en god helhetsverkan”. Det låter kanske som ett komplicerat ärende, men själva överklagandet handlade om att en av ledamöterna i nämnden avstod från att rösta. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.)
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot någon enskild”. Det kan inte ta mer än någon minut för en jurist att komma fram till att nämndens beslut var olagligt och måste tas om – en ledamot får inte avstå från att rösta.
Slagghögarna med bland annat ferrokrom växer i Vargön, och det blir dessutom allt fler högar. Det kan inte undgå någon som kör igenom industriområdet. Vargön Alloys letar febrilt efter lösningar, och tror sig också ha hittat en lösning – ett stenbrott vid byn Fröskog nära Fengersfors. Alloys vill fylla stenbrottet med slagg. De boende i området, som ligger i Åmåls kommun, protesterar. De vill inte riskera att slagget från Alloys ska läcka ut sexvärt krom i deras dricksvatten. Vi får se om Länsstyrelsen ger tillstånd. (Se TTELA “Giftigt avfall från Vargön kan hamna i Dalsland”.)
Under tiden har Länsstyrelsen gett Alloys tillstånd att deponera slagg på Heljestorps avfallsanläggning. Eller om det är avfallsanläggningen som har fått tillstånd att ta emot slaggen… Hur mycket slagg som anläggningen ska ta emot vet man inte riktigt. I första skedet beräknas 8.500 ton köras till Heljestorp. Det är inte särskilt mycket i sammanhanget. I det föreläggande som Vargön Alloys fick av Länsstyrelsen den 27 juni förra året ska Alloys avveckla minst 148.000 ton slagg från Vargön i år, 2026… (Se “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen”.)
Heljestorp ska enligt uppgift ha uppsamling och rening av lakvatten innan det når recipient (mottagare). Det går en bäck i området, Edsätersbäcken. Den rinner ut i Vassbotten (vid Brätte). Det är alltså Vassbotten, en del av Vänern, som är mottagare av eventuellt förorenat vatten innehållande sexvärt krom. Om nu något går galet med hanteringen av avfallet på Heljestorp vill säga.
Och sist men inte minst – Vargporten. Hur ska det gå med den, monumentet över svunna storhetstider? Jag tror att det blir en lösning innan sommaren. Detaljplanen kommer troligtvis att ändras så att det blir fritt fram att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. I sitt svar på samrådet framförde kommunstyrelsen synpunkterna att Vargporten (“portalen”) skulle bevaras och placeras i Vargöns centrum eller:
”låta portalen fortsättningsvis markera entrén till själva industriområdet.”
Vänersnäs
Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt 2026 på Vänersnäs. Invånarna på näset har fört en långdragen och seg kamp mot kommunens planer på att tvångsansluta dem till det kommunala VA-nätet. De är värda att få tid för att ladda batterierna. Den nya vattentjänstplanen innehåller inga förslag på verksamhetsområden på Vänersnäs de närmaste åren. Det betyder alltså att inga tvångsanslutningar är aktuella. (Se “Beslut om Vattentjänstplan 3”.)
Vänersnäsborna ska ha en eloge för den vilja och kämpaglöd de har visat genom åren i försvaret av sina lagliga rättigheter att slippa betala hundratusentals kronor för VA-anslutningar som de inte behövde.
Brålanda
Socialnämnden har fattat beslut om att Sörbygården ska vara kvar. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.) Beslutet fattades av de fem oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L). De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville stänga äldreboendet, och det verkar som om de i både socialnämnden och kommunfullmäktige fortsätter att arbeta för detta – och struntar i majoritetens beslut. De styrande partierna tycks beredda att göra allt som är möjligt, och även sådant som inte borde vara möjligt, för att köra över oppositionspartierna. (Se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” och “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.) Enligt uppgifter från Brålanda har det också gjorts tveksamma utflyttningar av de boende under hösten. 
Även socialförvaltningen vill nämligen lägga ner boendet. Besparingar är viktigare än de boende…
Under höstens heta diskussioner framförde de styrande partierna (S+C+KD+MP) ett nytt argument för nedläggningen. I ett diariefört svar till en brålandabo som tyckte att det var dumt att tomställa/lägga ner Sörbygården, svarade ordförande i socialnämnden, Dan Nyberg (S):
”Det vi vill är att vi kan få ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda. Det har vi inte idag. Äldreboenden i Vänersborg har mycket högre standard och det borde vi också få i Brålanda. Det tycker jag vi är värda.”
Nyberg skrev om äldreboenden, i plural alltså, två eller fler. Och eftersom det bara finns två boenden just nu i Brålanda – Solhaga och Sörbygården…
Men det finns inga som helst beslut på ”ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda”, inte ens någon förstudie är påbörjad. Jag tror inte heller att det har lagts fram något förslag… Och menade Nyberg i sitt svar, eller ”vi” (dock oklart vilka ”vi” är), allvar med moderna äldreboenden i Brålanda har jag svårt att se hur en nedläggning av Sörbygården skulle bidra till det. Det bästa hade väl varit att i så fall behålla Sörbygården tills socialnämnden fattade beslut om eventuella byggnationer. Det finns däremot beslut på ett nytt boende på fastigheten Kalkonen (fd Östra skolan) i Vänersborg. Det ska stå klart 2028.
Sörbygården har rört upp känslor bland politikerna i kommunen som vi inte har skådat sedan arenatiden. Vi får se om upprördheten dämpas och att den kommande våren blir lugnare än hösten. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.)
Det efterlängtade tågstoppet i Brålanda dröjer. Tanken var från början att tågen skulle stanna 2028. Sedan började det pratas om 2030 och sent i höstas fick jag höra av kommunstyrelsens ordförande att 2032 är mer realistiskt. Det går långsamt att verkställa beslut, om det nu blir verkställt överhuvudtaget. Men i det här fallet är det knappast kommunens fel.
Frändefors
I Frändefors står inte tiden stilla, i “Frändefors går det bakåt”. Det sa Victor Haglund från Frändefors när han presenterade sitt medborgarförslag i kommunfullmäktige förra året. (Se “KF (21/5)”.) Det fick antagligen både politiker och tjänstepersoner att leta fram Frändefors på Google Maps… Och det var nödvändigt, fullmäktige har sköljts över av medborgarförslag från Frändefors. De har handlat om multiarenor, konstgräs, läktare, fritidsgård, belysning för fotboll, kommunalt köp av Equmeniakyrkans lokaler osv.
Det ska utarbetas och antas en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Frändefors under året, även om den kanske inte kan antas förrän nästa år. FÖP-arbetet började med en invånardialog i Församlingshemmet i september. Det var ett välbesökt möte och engagemanget från Frändeforsborna var stort.
Förhoppningsvis ska planen leda till att det går framåt även i Frändefors, och att det äntligen kommer att hända något.
Sikhall
I Sikhall är det tveksamt om kommunen vill att det ska hända något…
I samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari ska Magnus Larsson hämta sitt “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin och Magnus vann priset!”.) 
Men han är inte nöjd med det. Renoveringen av magasinet var bara början i hans utvecklingsplaner för Sikhallsviken. Larsson har, vad jag förstår, gett upp hoppet om att området ska få en detaljplan. Det har ju gått över 10 år sedan byggnadsnämnden beslutade om att upprätta en. Men det innebär inte att Larsson har gett upp utvecklingen av Sikhall. Han har sökt strandskyddsdispenser för sjöbodar, toalett- och servicebyggnad mm. Magnus Larsson har attraktiva och hållbara visioner både för området kring småbåtshamnen och området vid badet. Även i Sikhall kommer det att visa sig om de styrande partierna (S+C+KD+MP) vill ha en utveckling eller om gamla trätor och jäv fortsatt ska lägga en blöt filt över utvecklingen.
Västra Tunhem
I Tunhemsbygden tycks det alltid vara lugnt. I varje fall sedan 2012 då Mulltorps skola var hotad av nedläggning. Men det var då, sedan dess är skolan renoverad.
Hur det har gått med belysningen längs vägen vid Floget känner jag inte till. Det är en miss. Kommunfullmäktige beslutade ju att släcka ner och ta bort lyktstolparna, men då hörde en anställd från Trollhättan av sig och berättade att det fick inte Vänersborgs kommun göra. Lyktstolparna tillhörde Trollhättans Energi. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.)
Lyktstolpar eller inte. Området vid Floget ska bli ett av de få nya verksamhetsområdena i kommunen. Kommunen ska dra vatten och avlopp till fastigheterna längs Hunnebergs branter. Det är svårt med enskilda VA-lösningar i området.
Väne Ryr
Det var ett tag sedan jag besökte Väne Ryr. Det lilla stationssamhället har inte heller gjort något större avtryck i den politiska debatten på senare år. Det har dock lagts ett medborgarförslag på att det ska bli ett tågstopp igen, precis som det var förr. Det tycker kommunen också, men det ligger i så fall långt fram i tiden. Det är synd, Väne Ryr ligger nästan i centrum av Trestad och skulle kunna utvecklas. De boende längs järnvägen får nog i fortsättningen nöja sig med lyssna till alla tåg på dagarna och få störd sömn av alla godståg på nätterna. Hade det varit ett sådant oväsen längs t ex Bangatan hade det åtgärdats direkt.
Avslutning
Det är stora frågor som ligger och väntar på att få något slags avslut innan sommaren. Hur det går beror på de styrande partierna. De bestämmer dels vilka ärenden som ska upp på dagordningen och därmed avgöras. Och dels har de i år dessutom majoritet i kommunfullmäktige…
Mitt tips är emellertid att de flesta av ovanstående frågor kommer att på något sätt få ett avslut och en “lösning” innan valet. När det är dags för kommuninvånare att gå och rösta i september kommer de därför att ha en klarare och tydligare bild av vad de olika partierna vill med Vänersborgs kommun utanför Vänersborgs stad…
GOTT NYTT 2026
Så är då ytterligare ett bloggår till ända. År 2025 är slut – och valåret 2026 står för dörren.
Tiden går fort. Men så är det väl alltid när man ser tillbaka. Dagar, månader och år flyr, trots krig i Ukraina och fortsatt israeliskt mördande i Gaza trots vapenvila. Och trots att Trump fick FIFA:s nyinstiftade fredspris och sedan bombade tre länder under en vecka – Syrien, Nigeria och Venezuela. Och trots allt elände som den borgerliga regeringen med SD i spetsen ställer till med. Inkomstklyftor som ökar, de rika som blir allt rikare och de fattigare som blir allt fler och fattigare. Nedmonterad välfärd, bostadsbrist, hög arbetslöshet och oro för framtiden. Ökade utsläpp och missade klimatmål. Men kanske går tiden fortare när man är pensionär…
Lite historia
Jag avslutar nu mitt 15:e bloggår. Den första ”riktiga” bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010, även om jag hade prövat på med några enstaka texter redan tidigare. Och för drygt fem år sedan, den 14 december 2020, fick jag min miljonte visning på bloggen… Denna händelse beskrev jag i inlägget ”En miljon!”. Nu är jag på väg mot ytterligare en “drömgräns”, den andra miljonen.
Det fanns och det finns uppenbarligen ett behov av en politisk blogg i Vänersborg.
Bloggens innehåll
För mina trogna läsare är bloggen ett sätt att följa med i politikens Vänersborg och få en hyfsat sammanhängande bild av vad de valda politikerna uträttar, och inte. Det finns inte alltid så mycket information att få i TTELA. Nu för tiden tycks TTELA endast uppmärksamma diverse skandaler… 
Jag vet fler som t ex reagerar på att TTELA inte har skrivit en rad om att Magnus Larsson efter 20 års kamp mot kommunen äntligen fick ett slags erkännande av byggnadsnämnden. Nämnden utsåg ju Sikhalls Magasin till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Magnus Larsson ska för övrigt hämta sitt pris i Bojorten i samband med Vänersborgs födelsedag den 31 januari. Kanske TTELA är närvarande då.
Det har blivit en hel del blogginlägg inför sammanträden i de församlingar som jag är ledamot i, dvs barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Jag har redogjort för dagordningar, olika ärenden, partiernas synpunkter etc och självklart mina egna funderingar. Efter sammanträden blir det ofta inlägg om hur diskussionerna gick, vem som sa vad och, inte minst, vad som beslutades.
Det politiska läget
De partier som styr Vänersborg denna mandatperiod är som bekant S+C+KD+MP. Det är en mycket omaka konstellation, men trots att styret består av fyra partier så har det ändå inte fått majoritet förrän nu i höst. Det beror på avhoppen från Sverigedemokraterna.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige ser ut på följande sätt:
Sverigedemokraterna fick 10 mandat i valet 2022 men flera ledamöter har under mandatperioden lämnat sina uppdrag. SD hade 16 namn på sin valsedel och nu är 11 borta! Fem av SD:s, och fullmäktiges, stolar står därför tomma. De styrande partierna har 23 mandat, lika många som oppositionspartierna. Det innebär alltså att de styrande partierna numera har fått ”majoritet” i kommunfullmäktige, eftersom ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. Och ordförande i kommunfullmäktige är centerpartisten Annalena Levin. Det ska emellertid noteras att de styrande partierna fortfarande är i minoritet i nämnderna. Det beror på att de avhoppade SD:arna ersätts av andra SD:are. Det finns just nu flera SD:are som har ganska många nämndsuppdrag.
De styrande partierna
Det är alltså fyra partier som styr Vänersborgs kommun. I praktiken är det emellertid Socialdemokraterna som bestämmer. Men så är sossarna också nästan dubbelt så stora som de andra tre partierna tillsammans. Det är faktiskt svårt att förstå vad de andra partierna egentligen har för utbyte av samarbetet. De tycks inte få igenom någon “egen” politik. Men det är klart, de får platser i styrelser och nämnder som de annars inte skulle vara berättigade till “av egen kraft”. Och några av dem får även “eftertraktade” arvoderade och statusfyllda poster som ordförande i nämnder etc…
Centerpartiet har fått bäst utdelning av samarbetet. Mats Andersson (C) är som bekant kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och Annalena Levin kommunfullmäktiges ordförande. Det är en ”bra utdelning” för ett parti som endast har 4 av 51 mandat. Bo Carlsson, centerns fd ”starke man” (som fortfarande är ganska stark), är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Centerpartiet stöttar alltid socialdemokraterna helhjärtat. Mats Andersson viker aldrig en tum från Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande, och hans åsikter. Inte sällan nöjer sig Mats Andersson med att i diskussioner helt enkelt upprepa Augustssons ord.
Miljöpartiet har varit med S+C i styret sedan 2015 men har knappast spelat någon roll i Vänersborgs politiska liv sedan dess. MP, med sitt enda mandat, syns eller hörs sällan eller aldrig i de politiska diskussionerna. Den enda gång de gör något annorlunda än S är när de avstår från att rösta för mer pengar till flygplatsen. Miljöpartiet får antagligen sina kommunala röster på grund av partiets politik i riksdag och EU. I Vänersborg går partiet kräftgång.
Kristdemokraterna går sannolikt samma öde till mötes, partiet blir liksom MP allt mer osynligt. KD röstar under tystnad på allt som framförs av S, även om det innebär att de har fått byta fot i flera frågor. De har varit ståndaktiga i en enda fråga, Hallevibadet. Det kan bero på att de flesta som representerar KD tycks bo i Vargön. I den frågan blir de dock utmanövrerade av de andra i styret som tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen spelar under täcket för att omintetgöra ett demokratiskt fattat beslut om att hyra ut Hallevibadet.
Det är något vi har sett under många år. De styrande partierna, och framför allt socialdemokraterna, stöder alltid de förslag som förvaltningarna har arbetat fram. (Eller är det möjligtvis så att de styrande politikerna talar om för tjänstepersonerna vilka förslag de ska lägga? Vilket i så fall inte är ok…) Man kan ju inte ifrågasätta vad experterna säger är argument man får höra som oppositionspolitiker… Det får mig att stundtals undra varför de anser att man ska ägna sig åt politik. Varför inte låta tjänstepersonerna bestämma helt och hållet…? Det händer dock ibland att de styrande har fått en majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige eller i någon nämnd emot sig, men ofta har de fått stöd av något oppositionsparti. Ibland har Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet också lagt ner sina röster och på så sätt gett de styrande majoritet. Vänsterpartiet stöder ibland de styrande t ex när det gäller miljöfrågor. Oppositionspartierna är med andra ord sällan eniga sinsemellan.
Oppositionspartierna
Liberalernas allians med Moderaterna består. Partierna har samma uppfattning i alla de viktiga frågorna, men det händer att Cecilia Prins (L) har en avvikande mening i mindre betydelsefulla frågor, t ex i kommunstyrelsen. Cecilia Prins är aktiv och vill gärna höras i fullmäktiges debatter. Vi får se om hennes insatser kan vända det sjunkande liberala skeppet och ge framgång i valet i september.
Sverigedemokraterna krymper som sagt. Det har tydligen varit stora motsättningar och slitningar i partiavdelningen. Det har lett till flera avhopp och nu är alltså endast 5 ledamöter kvar i fullmäktige. Det är kanske inte det här som partiets väljare hade tänkt sig när de gick till valurnorna hösten 2022. Väljarna hade nog inte heller tänkt sig att SD ska vara så anonyma. De säger sällan någonting och debatterar inte särskilt ofta eller aldrig. I många 
viktiga frågor avstår de till och med från att rösta. Det är bara Anders Strand som yttrar sig ibland, och då oftast kortfattat. Strand har för övrigt redan meddelat att han inte tänker ställa upp i kommunalvalet i höst. Det ska bli intressant att se vem som kommer att ta hans plats som partiets starke man. Kanske blir det Torbjörn Moqvist eller den till Vänersborg relativt nyinflyttade Juhani Lämsä. Eller blir det en kvinna? Lena Mjörnell har suttit i kommunfullmäktige under mandatperioden, avsagt sig sin plats och flyttat till en annan kommun. Nu är Mjörnell tillbaka i Vänersborg och har tagit plats i socialnämnden.
Medborgarpartiet, eller rättare sagt Göran Svensson, är aktiv i flera “utvalda” frågor, särskilt frågor som berör de äldre i kommunen. MBP är ofta öppna för samtal och har i allt fler frågor hamnat på Vänsterpartiets sida. Och det är ju positivt. Partiet har gjort några intressanta nyrekryteringar i samband med diskussionerna kring Sörbygården.
Moderaterna är kommunens näst största parti i kommunfullmäktige, nu när SD har krympt. Henrik Harlitz är kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och har därigenom en del inflytande i politiken. Det verkar dock som han har börjat tröttna. Harlitz står inte på valbar plats på moderaternas fullmäktigelista i höst. Listan toppas istället av Niklas Claesson. Claesson ska ta över kommunalrådsposten är det tänkt och har redan börjat skolas in. Han har blivit gruppledare trots att han inte sitter i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Claesson har dock suttit i fullmäktige tidigare, då han också var vice ordförande i kommunfullmäktige. Just nu är han ledamot i byggnadsnämnden, och var med och röstade fram Sikhalls Magasin och Magnus Larsson till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Det lovar gott.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet tillhör de mest aktiva partierna i kommunen. Det är bara att lyssna på en fullmäktigedebatt. Det finns knappast några ärenden av vikt där inte en vänsterpartist är uppe i talarstolen och debatterar, oftast med en socialdemokrat. Vi är bara fyra ordinarie och två ersättare i fullmäktige, men samtliga ordinarie ledamöter brukar vara uppe och göra sina röster hörda. Jag tror att de flesta i kommunfullmäktige anser att vi i Vänsterpartiet är pålästa och vet vad vi talar om, även om de inte alltid håller med. Vänsterpartiet är öppna för samarbete med andra partier i sakfrågor där vi har gemensam syn. Det kan gälla Sörbygården, Sikhall eller Hallevibadet, för att ta några exempel.
Hårdare politiskt klimat
Politiken har ”hårdnat till” ordentligt i kommunen detta år. Det har skett en tydlig och betydande polarisering. Och det handlar inte om hårda ord mellan de båda kommunalråden Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) i kommunstyrelsen, även om det förekommer. Nej, det är i 
socialnämnden som det har eskalerat så till den milda grad att ledamöter har ångest och är rädda för att gå till sammanträdena. Det är oppositionspartiernas vägran att lägga ner Sörbygårdens äldreboende i Brålanda som har fått ordförande Dan Nyberg (S) att “gå i taket”. Ledamöter och ersättare vågar knappast yttra sig. Ordförande Nyberg använder nämligen klassiska härskartekniker och drar sig inte för att förminska ledamöter. Det händer att han till och med går till personangrepp. Nyberg avbryter de andra ledamöterna och tar ständigt ordet när han behagar. Ledamöter får inte prata till punkt innan Nyberg ifrågasätter och argumenterar emot. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) På socialnämndens senaste möte, den 18 december, tog Dan Nyberg (S) ytterligare ett steg – han sa till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det är ett språkbruk och ett uppträdande som jag tror aldrig har förekommit i något politiskt organ i Vänersborg tidigare. Det är helt oacceptabelt. Nu verkar det som om Dan Nyberg (S) har tagit med sig beteendet till kommunfullmäktige också… För att inte tala om hur han uttrycker sig på sociala medier.
År 2026 kan bli ett intressant år för TTELA och kommuninvånare.
Kommuninvånare
Det är många bloggläsare som hör av sig på olika sätt. De vill inte sällan berätta och beskriva hur de har behandlats av kommunen. De påtalar felaktigheter och orättvisor i kommunens agerande. Det kan gälla frågor om detaljplaner, bygglov, upphandlingar, VA, föreningsbidrag, konstgräs, förskola, äldreboenden osv. De känner en vanmakt när de på olika sätt 
konfronteras med den kommunala byråkratin. Som stundtals kan vara både stelbent och maktfullkomlig. Det finns tydligen inga charmkurser som biter på nitiska tjänstepersoner i Vänersborg. Jag hinner inte med alla tips och alla fall. Tyvärr. Det skulle behövas fler bloggare, även om James Bucci (V) just nu bloggar så att tangentbordet glöder. Bucci har till stor glädje för alla politiskt intresserade i kommunen kommit igång med sitt skrivande igen. Bucci skriver om kommunens hantering och sekretess kring Dalbobron. Buccis blogg går under namnet “In English, please!”.
Tack
Bloggandet tar en del tid i anspråk. Det har jag beskrivit vid tidigare tillfällen. Jag har också tagit hjälp av flera utomstående ”granskare och experter”. En del granskar fakta och på andra prövar jag både idéer och åsikter, och jag får ofta nya vinklingar och perspektiv tillbaka. Det är givande dialoger. Jag vill som vanligt tacka er allihop! (Ni vet vilka ni är.) Men den som otvivelaktigt hjälper mig allra mest, och som alltid ställer upp, är min partivän Lutz Rininsland. Utan Lutz hade bloggen inte varit vad den är. (Rininsland har själv bloggat men är sedan några år tillbaka ansvarig för Vänsterpartiet i Vänersborgs hemsida.)
Statistik
Under de år som jag har bloggat har det blivit 1.700.242 visningar. Och har någon varit med från början har de kunnat läsa 3.305 blogginlägg. I år var det 133.978 visningar på bloggen. (Och det är några timmar kvar…) Det betyder att det i genomsnitt klickades 367 gånger på bloggen varje dag. Det är 31 fler per dag än förra året. Då räknar jag med alla dagar, lördagar, semesterdagar, julafton osv.
Det är 141 personer som prenumererar på min blogg. 78 av dom får ett mail med det publicerade blogginlägget. Det betyder att de inte behöver gå in på bloggen för att läsa inlägget. Räknaren registrerar då inte heller något klick…
Det har blivit 207 blogginlägg under året. Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom “index-sidan” är årets mest klickade bloggar följande:
- “Alloys: Moln av sexvärt krom?” – 2.405 visningar
- “Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 1.656 visningar
- “Sörbygården Brålanda” – 1.125 visningar
- “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?” – 1.100 visningar
- “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)” – 1.096 visningar
- “Bert och Grönvik (3)” – 1.076 visningar
- “Flamman: Alloys mobila kross” – 1.037 visningar
- “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” – 1.027 visningar
- “Grönvik (4): Bert hittar fel” – 932 visningar
- “Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen” – 918 visningar
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen fortfarande är som störst… Det var t ex 14 visningar från Indien. Det var mycket tråkigt, förra året var det hela 21… Det gick bättre med besöken från Kina, de ökade något. Det var 65 visningar jämfört med 40 förra året. Jag får nog arbeta mer med marknadsföringen…
Jag noterar att jag har fått vardera ett besök från Uzbekistan, Ukraina, Venezuela, Centralafrikanska republiken, Uganda, Namibia, Kenya och Antarktis(!). Annars är det från USA (3.232 visningar), Tyskland (1.412), Irland (526), Norge (419), Spanien (356), Danmark (295), Storbritannien (243) och Nederländerna (191) som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Undrar om dessa människor på utländsk mark lärde sig något nytt om Vänersborg…? Kanske fick de veta hur man ska undvika att verkställa fullmäktigebeslut…?
Framtiden
Det har genom åren varit en mängd skandaler i Vänersborgs kommun. Det har blivit lugnare på den fronten nu för tiden och det är ju på sätt och vis tur. Men det är inte bra för bloggens besökssiffror… Det skulle behövas några arena- eller Sund Sampo-skandaler… Det har också varit relativt lugnt i Sikhall under året. Det har inte heller varit bra för besökssiffrorna, men något säger mig att det kan ändras nästa år. Då ska bland annat sökta strandskyddsdispenser avgöras.
De skandaler som har varit, t ex kring sekretessbeläggande, Hallevibadet, det svarta taket i Vargön, har inte riktigt väckt samma intresse eller engagemang hos kommuninvånarna som förr. Kanske är de alltför luttrade.
Jag tror också att de styrande partierna kommer att ta allt fler konflikter. Det verkar nämligen som om de blir alltmer kompromisslösa och intresserade av konfrontation. De vill inte att oppositionen ska få vara med och bestämma, såvida inte oppositionen håller med dem. Det kan med andra ord bli ett bra bloggår… Dessutom är det ju val i september, då kommer det att finnas mycket att skriva om.
Jag vill så här i slutet av året passa på att tacka alla er som har levererat tips och ”nyheter” – både ni som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Fortsätt gärna med det – total anonymitet garanteras.
Och självklart, vad skulle bloggen vara utan läsare? Utan er läsare – ingen blogg.
Till sist önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?
Idag kom domen från Kammarrätten i Göteborg.
“Kammarrätten avslår överklagandet.”
Vänersborgs kommun har börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De senaste åren tycks kommunen ha ändrat policy i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, och revisorer, att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför inte nödvändiga beslut fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 
Handlingar sekretessbeläggs ofta i sin helhet, men ibland “maskas” handlingarna, dvs de lämnas ut med strykningar över mer eller mindre stora delar av dokumentens innehåll. James Bucci (V) visar med sina blogginlägg om Dalbobron många aktuella och tydliga exempel på detta.
Strax efter sommaren i år upphandlade kommunen ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”? Det visade sig att kommunen sekretessbelade prisuppgifterna i det vinnande anbudet.
Jag har redogjort för upphandlingen, kommunens motivering till sekretessen och argumenten för att jag överklagade sekretessen till Kammarrätten. Jag upprepar inte “historien” igen utan hänvisar till blogginläggen “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” och “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.
Min slutsats av sekretessen för politikens del var att det handlade om demokrati. Invånarna och skattebetalarna måste kunna kontrollera hur skattepengarna används. Det handlade också om rättssäkerhet. Sekretessbeläggande skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption.
Jag formulerade en överklagan utifrån det svar jag fick av kommunen när beslutet om sekretess motiverades. Min överklagan finns att läsa i blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”.
Idag, den 12 december 2025, kom alltså domen. Kammarrätten motiverade i vanlig ordning, men ovanligt kort, sin dom att avslå min överklagan:
“När ett tilldelningsbeslut i en upphandling har fattats upphör den absoluta sekretess som anges i 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Allmänna handlingar i upphandlingsförfarandet kan dock fortfarande omfattas av sekretess enligt andra bestämmelser (prop. 2001/02:142 s. 63 f. och RÅ 2004 not. 149).
De begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat och årsmodell på vissa maskiner, samt priser för utnyttjande av dessa maskiner och förekommer i en upphandling. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § första stycket OSL är därför tillämplig. Mot bakgrund av vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut, anser kammarrätten att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut. Överklagandet ska därför avslås.”
Offentlighets- och sekretesslagens (OSL) 9 kap. 3 § första stycke lyder:
“Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.”
Kommunen motiverade sitt beslut om sekretess just med att hänvisa till 19 kap. 3 § första stycket OSL. I mitt överklagande argumenterade jag mot att denna paragraf tillämpades av kommunen på det här sättet i det här fallet. Men Kammarrätten bryr sig inte, domstolen bortser helt från mina argument. De är tydligen så ointressanta att Kammarrätten låtsas att de inte finns överhuvudtaget. Mitt överklagande finns nämligen inte med i domslutet – bara kommunens beslut med kommunens argument…
Kammarrätten upprepar bara, utan någon som helst analys, kommunens motivering:
“det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut.”
Det är alltså en mycket låg nivå på bevisningen. Kammarrätten prövar inte skadan självständigt utan hänvisar bara till kommunen. Och Vänersborgs kommun redovisade inte någon konkret utredning som visade att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada. Det hänvisades enbart till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har alltså inte skett. Och jag måste säga att jag har mycket svårt att se hur ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle kunna skada Vänersborgs kommuns ekonomiska intressen… Men tydligen har Kammarrätten sett detta, även om domstolen anser att det inte behöver förklaras eller motiveras.
Dessutom måste väl formuleringen ”kan påverkas negativt” vara alltför hypotetiskt, spekulativt och allmänt för att vara ett viktigt argument i ett domslut vid ett överklagande?
Det är klart att jag blir besviken, inte i första hand för domen faktiskt, utan för Kammarrättens kortfattade och närmast arroganta motivering till den. Men ändå blir jag inte förvånad. Varför vet jag inte, kanske bara en känsla av att makthavare alltid, och instinktivt, håller varandra om ryggen…
==
Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025 - ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
Sikhalls magasin och Magnus vann priset!
“Sent ska syndaren vakna. Skrattar bäst som skrattar sist.”
Så började jag förra årets blogginlägg när byggnadsnämnden utsåg Anders Solvarms nya hus, Atri, till vinnare av byggnadsnämndens nyinstiftade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) På sätt och vis skulle jag kunna börja detta inlägg på samma sätt.
Idag utsåg nämligen byggnadsnämnden Sikhalls Magasin till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Och bakom upprustningen och renoveringen av magasinet står Magnus Larsson.
Byggnadsnämnden motiverade priset på följande sätt:
”Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett fint och välbehövt byggnadsvårdsprojekt. Spannmålsmagasinet är ett byggnadsminne som har räddats från förfall genom nödvändiga reparationer med traditionella material och metoder. I byggnaden som nu används som samlingslokal visas historiska föremål med anknytning till Sikhalls historia inom lantbruk och sjöfart. Byggnadsnämnden är tacksam för fastighetsägarens engagemang för både platsen och huset.”
Sikhalls Magasin är en gammal anrik byggnad. Det byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre. Det ligger på en klippudde omgivet av Vänerns vatten på tre sidor. Det är ett viktigt historiskt minnesmärke för Gestad- och Sikhallsbygden och för hela Dalsland. (Se “Sikhalls magasin 1: Byggnaden”.) Magasinet förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Men magasinet stod på kommunens mark och det visade sig att kommunen inte lade två strån i kors för att underhålla och bevara Sikhalls magasin. Magasinet förföll i rask takt. Det var fuktskador, väggen mot sjön såg ut att falla ihop och taket höll på att rasa in. Magasinet slutade användas och det blev inte ens tillåtet att gå in i byggnaden. Ett stycke dalsländskt historia höll på att försvinna.
2022 överläts nyttjanderätten efter många om och men till Magnus Larsson. Och sedan började det hända saker. Larsson har bytt ut stolpar och brädor, han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Larsson har bytt tak och fönster. Invändigt har han gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord och byggt ett mottagningskök. Magnus Larsson har fått stöd och hjälp av Länsstyrelsen, men har själv gjort arbetet och dessutom använt både eget virke och egna pengar.
Magnus Larsson är en mycket värdig vinnare av priset.
Sikhall har hittills tagit storslam. De båda vinnarna av byggnadsnämndens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”, Magnus Larsson 2025 och Anders Solvarm 2024 bor nämligen bara några stenkast ifrån varandra i Sikhall. Anders Solvarm fick så att säga Arkitekturpriset, medan Magnus Larsson fick Byggnadsvårdspriset.
Det var ett modigt och riktig beslut av byggnadsnämnden. Men överraskande. Magnus Larsson har aldrig varit och är fortfarande inte särskilt väl sedd i Vänersborgs kommunhus. Kommunen har på alla sätt och vis motarbetat Magnus Larsson. Det började redan när Magnus Larsson köpte fastigheten Sikhall 1:6 år 2005. 
Kommunen bestämde sig för att förköpa/expropriera hans nyförvärvade marker. Larsson gjorde motstånd och vände sig till domstol. Två år senare, i slutet av 2007, lyckades kommunen – och förköpte/exproprierade stora delar av Larssons fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Problemen med kommunen fortsatte för Magnus Larsson. Den tidens byggnadsnämnd med ordförande Dan Nyberg (S) i spetsen försvårade för Magnus Larsson när han skulle bygga sin bostad på fastigheten. Larsson fick inte bygglov och nämnden utdömde stora vitessummor. Den lade alla käppar den kunde hitta i Magnus Larssons hjul. Efter åtminstone fem beslut i Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen fick Magnus Larsson rätt på alla punkter.
Vänersborgs kommun ger sig inte. Magnus Larsson motarbetas fortfarande. De styrande partierna gör tillsammans med flera förvaltningar gemensam sak för att stoppa Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Fastighetsregleringen blev i och för sig efter många års fördröjande och förhalande av kommunen äntligen klar i september i år. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.) Men detaljplanen förhalas fortfarande och är nu inne på sitt 11:e år(!), vilket sannolikt är ett rekord i Sverige. (Se “I alla delar – utom Sikhall”.)
Det ska bli intressant att följa kommunens förehavanden gentemot Magnus Larsson efter dagens beslut. Sikhalls magasin är efterfrågat och eftertraktat för fester, bröllop, begravningar mm, men det är svårt för Larsson att hyra ut magasinet. Under hela vinterhalvåret låser nämligen kommunen de offentliga toaletter som finns i området, och utan toaletter ingen uthyrning. (Se “Toaletterna på Sikhall”.) Eftersom Sikhalls magasin är ett byggnadsminne går det inte att ordna toaletter inne i magasinet. Larsson vill därför bygga ett särskilt mindre hus för toaletter. Kommer han att få göra det? Byggnadsförvaltningen stretar emot och det är mycket tveksamt om det blir något av en toalettbyggnad.
De styrande partierna lyckades ju inte hindra fastighetsregleringen mellan kommunen och Magnus Larsson. Men skam den som ger sig. På kommunfullmäktige nästa vecka ligger ett förslag för att vässa kommunens verktyg mot “motsträviga” och “olydiga” kommuninvånare och fastighetsägare. Riktlinjerna för “markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” ska revideras… (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
Mandatperiodens byggnadsnämnd har varit modig när den fattade beslut om att tilldela Sikhalls magasin och Magnus Larsson kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Det var ett fantastiskt bra val och det innebär även en slags upprättelse för Magnus Larsson.
Prisutdelningen äger rum på Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026. Vinsten är ett diplom och en plakett att sätta på husfasaden. Gratulerar Magnus!!
Anm. Här kan du läsa om prisutdelningen – ”Grattis Magnus Larsson!”.
De Två Heliga Bloggarna
Idag fick James Bucci och Stefan Kärvling sig tillsända en humoristisk ”dikt” av Peter Karlsson. Dikten var inte bara unik, jag har aldrig fått mig tillsänt något liknande, den var också (tycker jag) så underhållande och rolig att jag vill att fler ska få ta del av den.
==
Vespern om De Två Heliga Bloggarna “Bönen för de som vakar över Dalbobron och Demokratin”
(Högstämda toner, lätt skruvade inslag, helig Dalslands-anda.)
Inledning
O du Vänersborgs himmel,
du som vakar över pistolmynningen till Dalbobron
och över den eviga kaffekokaren i kommunhuset,
hör vår bön.
Ty två män har du sänt oss,
två ljus i mörkret,
två bloggar som aldrig ger upp,
fast kommunen ber dem snällt att hålla käften.
Vers 1 – Om Helige Stefan Kärvling, Arkivens Väktare
Vi prisar dig, Helige Stefan,
du som läser nämndprotokoll så torra
att de spontant självantänder om man stavar fel.
Du som med röd penna
skriar genom byråkratins öken:
“Det väcker frågor.”
Du som dyker ner i 68 sidor KSAU-handlingar
som andra dyker ner i pooler på Kanarieöarna.
Du som varje gång kommunen säger “inga konstigheter här”
mäter upp 23 konstigheter med linjal.
Må dina fotnoter vara eviga.
Må din WordPress aldrig krascha.
Må dina läsare aldrig slumra till förrän sanningen är funnen.
Vers 2 – Om Sankte James Bucci, Dalbobrons Poet & Brottsplatsanalytiker
O Sankte Bucci,
du som skriver som en Netflix-serie
om en betongbro ingen längre tror på.
Du som sjunger med Sting,
you’ll be watching them,
varje mötesprotokoll, varje tjänsteskrivelse,
varje aktbilaga ingen bett om.
Du som står vid Dalbobrons pelare,
nickar som en kriminaltekniker
och viskar:
“Det här är fan ett cold case.”
Du som kan göra WSP-rapporter underhållande
och får Vänersborg att låta som
“Bron – Säsong 5: The Collapse Edition”.
Bevara honom, o Herre.
Ge honom batteri i datorn
och bra belysning över alla pdf:er.
Vers 3 – De Två Heliga Tillsammans
Och när de båda bloggarna möts,
Stefan med sina dokument,
James med sina popreferenser –
Då darrar kommunhusets glasväggar.
Då svettas tjänstemännen.
Då börjar någon i korridoren viska:
“Nej men herregud… skriver båda två om det här nu?”
O Heliga Dalsland, vaka över dem,
så att deras gemensamma vrede mot slarv,
tystnad, betongförsummelse
och hemliga dagordningar
aldrig falnar.
Avslutande bön
Så låt oss bedja:
Bevara De Två Heliga Bloggarna,
för utan dem hade vi bara haft
kommunens pressmeddelanden
och då hade ingen vetat ett skit.
Låt dem fortsätta vandra bland handlingar,
bilagor, broar och byråkrati,
så att vi andra
kan fortsätta följa dramatiken
från våra soffor.
Och låt Dalbobron,
den gamla skruttiga reliken,
veta att två profeter vakar över dess själ,
även när den knakar i fogarna.
Amen, eller som man säger i Vänersborg:
“Det där väcker frågor.”
==
PS. James Buccis blogg hittar man genom att klicka här.
Byggnadsvårds- och arkitekturpriset 2025
För snart 11 år sedan, den 29 januari 2014, lämnade Niklas Claesson (M) in en motion i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionens yrkande var att kommunen skulle inrätta ett:
“årligt byggnadsvårdspris för den bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden i byggnad eller bebyggelsemiljö inom Vänersborgs kommun.”
Motionen bifölls men sedan hände inget. Åren gick, och först förra året inrättades ett pris. Då hade priset omvandlats till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris.
Den som fick motta det första byggnadsvårds- och arkitekturpriset var Anders Solvarm i Sikhall. Det var för hans hus Atri. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) Byggnadsnämnden motiverade priset med bland annat följande ord:
“Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett spännande exempel på god arkitektur vid nybyggnation. Atri visar på nytänkande och en medveten och hållbar gestaltningsprocess med smarta tekniska lösningar och ett helhetsperspektiv på rumsligheter och funktion.”
Anders Solvarm var definitivt värd priset – inte bara för själva naturhuset med sin speciella arkitektur. Solvarm fick äntligen ett erkännande av Vänersborgs kommun – en kommun som hade bråkat och satt käppar i hjulet i många år. Det var endast efter ett domstolsutslag i Mark- och miljödomstolen som Solvarm fick rätt mot kommunen och kunde genomföra sina idéer. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.)
Nu är det snart dags att dela ut Byggnadsvårds- och arkitekturpriset för andra gången. (Se “Nomineringarna är klara!”.) Det har kommit in 15 förslag till kommunen. Av dem har nomineringsgruppen utsett 5 finalister:
1. Villa Hallby
2. Artscape
3. Gamla Flickskolan
4. Sikhalls magasin
5. Holmängenskolan
Anders Solvarm fick Byggnadsvårds- och arkitekturpriset med betoning på arkitektur. I år tycker jag att priset borde ligga på byggnadsvård, precis det som föranledde Niklas Claesson att skriva sin motion.
Och då riktas blickarna återigen mot Sikhall…
Det finns en person som helt på eget initiativ med stöd och uppmuntran från Länsstyrelsen återställt och därmed bevarat en byggnad med betydande bebyggelsehistoriska värden. Det handlar om Sikhalls magasin – och det handlar om Magnus Larsson.
Det är ingen större hemlighet att jag anser att Magnus Larsson ska få årets Byggnadsvårds- och arkitekturpris. Han har lagt ner ett enormt arbete på magasinet och dessutom till största delen använt egna pengar. Eftersom magasinet är K-märkt har Länsstyrelsen lämnat bidrag till den fördyrande delen av det material som valts. Det har t ex handlat om att använda rött enkupigt lertegel istället för billigare material typ plåt eller betongpannor. Det här har skett i samråd med länsantikvarie. Larsson har även använt egen skog till nytillverkade fönsterbågar.
Kommunen motiverar att Sikhalls magasin tillhör finalisterna:
“Ett byggnadsminne som renoverades med varsam hand vittnar nu stolt igen om Dalslands jordbrukshistoria.
Spannmålsmagasinet byggdes 1874 i två våningar och ligger vackert intill Vänerns strand vid Sikhallsviken. Byggnaden var i stort behov av underhåll när nuvarande ägare tog över den 2022. Åtgärderna som genomförts sedan dess, omläggning av tak, fönsterrenovering och putslagningar har skett i samråd med byggnadsantikvarie och med hjälp av lokala hantverkare. Enbart nödvändiga åtgärder har vidtagits vilket gör att byggnaden speglar sin ålder på ett värdigt sätt.
Fönsterrenoveringen har genomförts varsamt med traditionella material och metoder och nya fönster har konstruerats med de gamla som förlaga. De fönster som inte ansetts möjliga att renovera har sparats på vinden tillsammans med takpannor och tegel som kan vara möjliga att återanvända vid senare tillfälle. Takrenoveringen har skett med kärnvirke från egen skog.
I huset ställer ägaren ut en samling av gamla föremål från lantbruk och sjöfart som berättar om platsens historia. Vissa anpassningar har gjorts för att byggnaden ska kunna användas som samlingslokal för bröllop och fest vilket är positivt för byggnadens fortlevnad.
Projektet är ett mycket fint exempel på byggnadsvård med ett långsiktigt bevarande som mål.”
Magnus Larsson har liksom sin granne Anders Solvarm haft många duster med Vänersborgs kommun. Båda har lyckats trots kommunen, inte tack vare. Kommunen och Magnus Larsson har dock inte grävt ner stridsyxorna än… Det gör väl Sikhalls magasin till en mindre trolig vinnare i årets tävling.
Vinnaren av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset kommer att utses av byggnadsnämnden i Vänersborg på sammanträdet i december. Priset bestod förra året av en plakett och ett diplom och jag antar att priset är detsamma även denna gång. Priset delas ut till vinnaren i samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026.
KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal
Imorgon ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Det fick mig att tänka på en utbildning jag var på för några veckor sedan.
Den 17 oktober startade projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Det är ett Leaderprojekt där Vänersborgs kommun deltar tillsammans med några andra kommuner i regionen. Projektet ska pågå till årsskiftet 2026/2027 och hjälpa till att stärka företagsklimatet. Meningen är att deltagarna ska få en större kunskap och förståelse för företagandet samt:
“Projektet främjar också en säker och ansvarsfull utveckling, ökar attraktionskraften för investeringar på sikt och bidrar till ökad sysselsättning och välfärd.”
Projektets och utbildningens syfte sammanfattades med:
“bli den myndighet du själv vill möta”
Festsalen på Folkets Hus var fylld av kommunens alla berörda handläggare. Vi var också några politiker som fick äran att närvara på den första träffen. Resten av träffarna riktar sig dock enbart till tjänstepersonerna i organisationen.
Föreläsarna var mycket proffsiga. Deras budskap till tjänstepersonerna för att bli en bättre myndighet var ganska revolutionerande och säkerligen också provocerande för flera av de anställda i kommunhuset.
“Ni är till för invånarna och inte tvärtom.”
Tjänstepersonernas uppgift är att hjälpa kommuninvånarna, fortsatte föreläsarna. Om t ex byggnadsförvaltningen utdelar viten är det ett misslyckande. Det är ett underbetyg på sig själv. Det ska inte behövas viten om kommunen informerar förebyggande och ger rätt hjälp och service. Kommunen bör i kontakterna med företag och invånare vara lyssnande, förstående och flexibla – se möjligheter snarare än hinder skulle man kanske kunna säga.
De började hela föreläsningen med några lagparagrafer. Först ut var Regeringsformen 1 kap 2 §:
“Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten…”
Det följdes av ett citat från Förvaltningslagen 5 §:
”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”
En av deltagarna kom senare på förmiddagen att betona en annan paragraf i Regeringsformen, 2 kap 15 §:
“Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.”
Det var så att säga de lagliga grunderna för utbildningen för att “bli den myndighet du själv vill möta”.
Det syns inga spår av vare sig utbildningen eller synsättet i det förslag till nya “Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” som ska behandlas på kommunstyrelsen imorgon. (Förslaget till riktlinjer kan laddas ner här.) Det slås fast direkt i inledningen att riktlinjerna handlar om att ange ramarna för “kommunens handläggning” och om “kommunens handlingsutrymme”. Invånarnas, företagarnas eller fastighetsägarnas perspektiv tycks inte vara särskilt intressant…
Och så är det. Det framgår av den fortsatta läsningen.
I avsnittet “Generella villkor” slår kommunen fast att:
- “kommunen kan vid försäljning komma att ställa krav på genomförandeåtgärder”
- “kommunen kan också ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen, viten eller dylikt för att garantera köparens åtaganden”
- “kommunen kan komma att kolla byggherrens ekonomiska stabilitet”
- “när frivilliga överenskommelser inte kan nås (vid markförvärv; min anm) och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder”
Kommunen ska alltså kunna kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet och kräva säkerheter (pant, garanti, borgen). Det borde finnas kriterier för när det får krävas och vägledning om proportionalitet, t ex att inte begära bankgaranti vid köp av en villatomt. Det kan finnas risk för att krav kan riktas godtyckligt eller selektivt och det skulle naturligtvis strida mot likställighetsprincipen.
De “lagstadgade tvångsåtgärderna” handlar om expropriation. Det kan ske, skriver kommunen:
“om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”
I Expropriationslagen 2 kap 12 § står det
“Expropriationstillstånd ska inte meddelas, om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den.”
Lagen kräver alltså en uttrycklig proportionalitetsbedömning – nyttan av expropriationen ska stå i rimligt förhållande till den skada den medför för den enskilde. (Se också Regeringsformen, 2 kap 15 § ovan.) Det är annorlunda än vad som står i riktlinjerna. I riktlinjerna borde det därför åtminstone stå vilket lagrum som åsyftas (Expropriationslagen eller PBL), vilken instans som beslutar och hur proportionalitetsprövningen ska ske.
Kommunens ökade kontroll över markhanteringen visar sig även fortsättningsvis, under rubriken “Grundläggande villkor vid markanvisning”
- “Byggherren står för samtliga kostnader för detaljplanearbetet i samband med markanvisningen.”
- “Ekonomisk garanti/säkerhet för avtalets fullföljande”
- “Även åtgärder som är utanför planområdet men är till nytta för området som exploateringen avser, exempelvis en cirkulationsplats, kan åläggas byggherren att finansiera.“
Konsekvensen av dessa krav, och det finns fler, är att de nya riktlinjerna gynnar stora företag. Enskilda fastighetsägare och småföretagare har knappast möjlighet att ställa upp med den pant, bankgaranti eller borgen som krävs för att vara säkra på att tillgodose kommunens krav. 
Skulle något oförutsett hända, t ex en ny pandemi, skulle en småföretagare kunna förlora hus och hem när kommunen utkräver vite. I det första förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson i Sikhall, för att ta ett tämligen aktuellt exempel, så skulle Larsson tvingas betalas 30.000 kr i månaden tills “visionen” var genomförd. (Det var 360.000 kr per år… 720.000 kr på två år…) (Se “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”.)
Krav på omfattande säkerheter kan exkludera mindre byggaktörer eller privatpersoner, och i praktiken leda till en indirekt diskriminering som strider mot likställighetsprincipen.
För att ta ytterligare ett exempel. I avsnittet “Exploateringsavtal/Utgångspunkter och mål” anges att:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft. Byggherren står för den ekonomiska risken för planarbetet eftersom kommunen varken kan eller får ge löfte om att detaljplanen vinner laga kraft.”
Fastighetsägaren/företagaren tar alltså hela planeringsrisken – om planen inte antas eller upphävs, förlorar man de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
När jag bad om ett uttalande från AI-verktyget Copilot, vilket tillhör ovanligheterna, fick jag kommentaren att:
“enskilda fastighetsägare och små aktörer kan tystas, bromsas och trängas undan. Det blir kommunen som kan avgöra vilka projekt som ska leva – och vilka inte.”
Jag “hoppade” faktiskt till när jag läste Copilots kommentar. Så hade jag faktiskt inte tänkt.
Det kan för övrigt noteras att viten inte nämns i de gamla, nu gällande, riktlinjerna. Förändringen illustrerar tydligt ändringen och inriktningen i de nya riktlinjerna. Och särskilt intressant är att föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” just tog kommunens viten som ett tecken på misslyckanden…
Min uppfattning är att revideringen av riktlinjerna har utarbetats efter de styrande partiernas erfarenheter av fastighetsregleringen i Sikhall. Den drevs igenom av oppositionspartierna mot de styrande partiernas och tjänstepersonernas vilja. (Det är samma förvaltning som nu har reviderat riktlinjerna.) Med dessa nya riktlinjer skulle knappast fastighetsregleringen i Sikhall ha varit möjlig.
De föreslagna ändringarna i Vänersborgs kommuns riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal samt köp och försäljning av kommunägda fastigheter innebär i flera delar en skärpning av kommunens kontroll över markhantering. Kommunen ska i varje läge kunna titta i riktlinjerna för att få svar på hur den ska agera. Och det är klart att kommunen på det sättet blir transparent och förutsägbar samt behandlar alla lika, i varje fall ”formellt”. Men då handlar det knappast om hjälp och service, snarare om fastställda och orubbliga principer där kommunens ord är det som gäller.
Det liggande förslaget håller sig inom lagens ramar, men följer knappast det synsätt och den “attityd” som de citerade lagparagraferna ovan uttrycker (från Regeringsformen och Förvaltningslagen) – och definitivt inte det budskap som föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” förmedlade till kommunens tjänstepersoner.
Jag bad Chat GPT (mitt gamla beprövade AI-verktyg) jämföra de “gamla” riktlinjerna med de “nya”:
“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Dessa punkter skulle kanske kunna bli en motivering till att yrka på återremiss imorgon…?
Det var emellertid lite förvånande att Chat GPT skrev “i huvudsak”. Varför undrade jag. AI-verktyget svarade att kommunen följer lagen i formuleringar och avsikter, men att vissa formuleringar är så pass otydliga att deras tillämpning i praktiken kan komma att hamna i konflikt med lagens syfte.
“Särskilt gäller detta avsnitten om tvångsåtgärder vid markförvärv, krav på ekonomiska säkerheter samt generella villkor för markanvisning. Dessa delar ger kommunen ett brett tolkningsutrymme som, om det inte hanteras med tydliga rutiner och proportionalitetsbedömningar, riskerar att stå i strid med den privata äganderätten enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.”
OK, tänker jag och påminner mig återigen projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Inte kommer de här riktlinjerna “främja en säker och ansvarsfull utveckling, öka attraktionskraften för investeringar på sikt och bidra till ökad sysselsättning och välfärd.” Snarare tvärtom.
De två föreläsarna i projektet har mycket kvar att göra i Vänersborgs kommun. Frågan är emellertid om de kan rå på den rådande kulturen i kommunhuset…
Tillägg kl 21.40 och 23.40.
Det finns ändå ett ”hopp” gällande riktlinjerna. Följande avsnitt kvarstår nämligen i den nya versionen:
”Avsteg från riktlinjerna får göras vid enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger. Kommunala beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas av Kommunfullmäktige.”
Trots att det är positivt att formuleringen finns kvar kan det ändå få negativa följder. Formuleringen “andra särskilda skäl” är mycket vag. Den saknar precisering om vad som utgör särskilda skäl, och kan därmed öppna för godtycke. Eftersom avsteg “får göras” i enskilda fall, kan förvaltningen och några enskilda politiker i praktiken själva avgöra när kommunens egna regler inte ska gälla – så länge beslutet inte anses “principiellt”. (Enligt riktlinjerna ska nämndens presidium, 3 ordföranden, ensamt bedöma om ett ärende är att betrakta som strategiskt.) Det innebär att många mark- och exploateringsbeslut kan undantas utan fullmäktiges prövning, vilket minskar transparensen.
Anm. Läs om hur det gick – ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.
PS. Missa inte James Buccis (V) bloggserie om Dalbobron. Idag publicerades avsnitt 11: “Dalbobrosekretessviruset sprider sig”.
Sörbygården: Brev till KS från anhöriga
Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun har idag fått ett brev från Arbetsgruppen för Sörbygårdens boendes bästa. Jag återger det i sin helhet nedan, men det går även att ladda ner hela skrivelsen genom att klicka här.
==
Till Kommunstyrelsen i Vänersborg
Ärende: Begäran om omedelbart ställningstagande, tomställning av Sörbygården och planerade flyttar
Bakgrund
Vid socialförvaltningens informationsmöte den 8 september 2025 informerades boende och närstående om att Sörbygården ska tomställas på obestämd tid och att de boende ska flyttas till andra särskilda boenden. De som inte accepterar en frivillig flytt uppgavs kunna flyttas med tvång. (Se informationsbrev, bilaga 1.)
Vi anser att detta ärende inte har hanterats i enlighet med gällande lagstiftning och kommunala styrprinciper.
Våra invändningar
1. Hyresförhållande och uppsägningstid
De boende på Sörbygården har giltiga hyreskontrakt. Enligt 12 kap. Jordabalken (Hyreslagen) gäller tre månaders uppsägningstid. Någon uppsägning har inte skett. Socialstyrelsen har klargjort att särskilt boende utgör den enskildes hem. Även JO har i beslut dnr 647-2017 beskrivit att om nämnden upplåter en bostad i särskilt boende, så uppstår ett hyresförhållande. Hyreslagens bestämmelser ska därför tillämpas.
2. Avsaknad av formella beslut
Enligt Förvaltningslagen (2017:900) 41–42 §§ ska beslut som ”kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt” vara skriftliga, motiverade och överklagbara. Det enda skriftliga som de boende fått är informationsbrevet (bilaga 1). Inga individuella, skriftliga beslut med lagstöd och motivering har fattats av socialnämnden.
JO har i ett prejudicerande fall, dnr 1838-2002, slagit fast att en flytt inom särskilt boende inte kan ses som en ren verkställighetsåtgärd när den enskilde motsätter sig. Det krävs ett formellt, överklagbart beslut.
3. Bristande hänsyn till särskilt sårbara personer
Många av de boende har demenssjukdom. En påtvingad flytt från invand miljö innebär betydande risk för försämrat hälsotillstånd, förvirring och ångest. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden säkerställa den enskildes trygghet och skäliga levnadsförhållanden. Det finns inget som visar att individuella risk- och konsekvensbedömningar genomförts inför beslut om flytt.
Enligt 2 kap. 3 § SoL ska socialtjänsten inriktas så att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 2 kap. 1 § SoL slår fast att verksamheten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja den enskildes aktiva deltagande i samhällslivet. Vidare ska verksamheten bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.
I detta ärende har ingen hänsyn tagits till dessa grundläggande bestämmelser. Tvärtom riskerar en påtvingad flytt av personer med demenssjukdom att leda till en allvarlig kränkning av deras självbestämmande, trygghet och rätt till ett värdigt liv.
4. Otillåten delegering av strategiskt beslut
Socialnämnden har beslutat om vakanshållning av 24 platser. Förvaltningen har därefter, på eget initiativ, valt att samla dessa på ett ställe och beslutat att just Sörbygården ska tomställas på obestämd tid. Ett sådant beslut är av strategisk karaktär och ska enligt Kommunallagen (KL) beredas politiskt med ekonomisk kalkyl, risk- och konsekvensbeskrivning. Det får inte överlämnas som ren verkställighet till tjänstepersonsnivå.
5. Avsteg från kommunens styrprinciper och vision
Hanteringen står i strid med kommunens övergripande vision ”Vänersborgs kommun, attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”. Visionen ska genomsyra all kommunal verksamhet, men har inte beaktats i detta ärende.
Våra krav
Vi yrkar att kommunstyrelsen omedelbart:
- Stoppar all vidare verkställighet av tomställningen av Sörbygården tills en rättslig prövning har skett.
- Genomför en grundlig genomlysning av hur beslut och beredning har skett, inklusive ekonomiska kalkyler, risk- och konsekvensanalyser samt delegationsordning.
- Säkerställer att socialnämnden fattar individuella, skriftliga beslut för varje boende, med lagstöd, motivering och information om överklagandeväg.
- Kräver att individuella risk- och konsekvensanalyser genomförs för varje boende, särskilt för personer med demenssjukdom, innan en eventuell flytt övervägs.
Det är anmärkningsvärt och mycket allvarligt att socialnämndens ordförande och socialförvaltningen inte tillämpat socialtjänstlagens grundläggande principer i ett ärende som berör personer med omfattande vård- och omsorgsbehov. Enligt 5 kap. 3 § SoL ska personal inom socialtjänstens verksamhet ha lämplig utbildning, kompetens och erfarenhet, ett krav som även måste gälla nämndens ordförande och ansvariga tjänstepersoner. Trots att SoL betonar delaktighet, inflytande och respekt för självbestämmande har ärendet behandlats som ett rent fastighetsärende, utan hänsyn till de boendes rättigheter och skydd. Därigenom har nämnden åsidosatt gällande lagar och riskerar allvarligt att skada de boendes rättigheter och hälsa.
Kommunstyrelsen måste därför agera skyndsamt för att återställa rättssäkerheten i detta ärende och vidta nödvändiga åtgärder.
Brålanda, den 15 september 2025
Arbetsgrupp för Sörbygårdens boendes bästa, genom Jenny Andersson och Annika Olsson
===
Inlägg om Sörbygården:
- ”Sörbygården Brålanda” – 4 september 2025
- ”Rädda Sörbygården!” – 12 september 2025
- ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga” – 16 september 2025
- ”KF ikväll: Diskussion om Sörbygården” – 17 september 2025
- ”KF Sörbygården (1): Nybergs argument” – 21 september 2025
- ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?” – 23 september 2025
- ”KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?” – 24 september 2025
- ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Beslut idag!!” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Så här gick det till i nämnden” – 27 september 2025
- ”Sörbygården: Respekteras inte beslutet?” – 30 september 2025
- ”Sörbygården: Diskussioner efter beslutet” – 1 oktober 2025
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer