Arkiv
NÄRF
Det var ett tag sedan jag var inne i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Och det var faktiskt ganska, om inte ”tomt”, så ändå ganska ointressant. I varje fall ur politisk synvinkel. Några ansökningar om skolskjuts, någon polisanmälan om klotter, inspektioner på några skolor av Miljö och Hälsa (som tar bra betalt för inspektionerna…) och en massa beslut som BUN har fattat. Men dom känner jag ju redan till.
När jag hittade ett dokument från NÄRF, så slog det mig att NÄRF:s handlingar inte finns i kommunens diarium. Precis som Kunskapsförbundet Västs handlingar inte heller finns där. Sedan kommunalförbundet bildades med Trollhättan, så flyttades också gymnasiets handlingar bort från kommunen.
De här kommunalförbunden har egna diarier. Det hade jag inte tänkt på. Så jag blev lite nyfiken. Jag skickade ett mail till NÄRF, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund alltså, och bad om ett utdrag ur diariet. Jag passade också på, nyfiken som jag är, att fråga efter några löner. Allt sådant här är ju offentligt.
Det fungerade utmärkt. Jag fick allt jag bad om.
Men.
Det var precis som med BUN:s diarium, det var ganska ointressanta uppgifter. Ur politisk synvinkel alltså. I mini-alliansens Vänersborg tycks det som om det förre kommunchefens slogan om ”Slow City” har slagit in.
Men det fanns ett undantag. I fullmäktige fick vi nu senast information, och en massa att läsa, om den personalekonomiska redovisningen. Tidigare i år har ju också en personalenkät redovisats. NÄRF är inte med där. Dokumentet jag fick i min hand var en namninsamling. 15 av de anställda i Vänersborg hade gjort en namninsamling för en av sina arbetskamrater.
”Vi accepterar inte behandlingen av vår arbetskamrat NN. [I dokumentet är namnet utskrivet.]”
Det låter allvarligt. Fruktansvärt allvarligt. Men å andra sidan har jag inte en aning om vad som ligger bakom. Och om det har varit några problem, så är de antagligen lösta nu.
I och för sig känner jag en del som jobbar på räddningstjänsten, men jag kanske skulle fråga Bo Carlsson istället. Det är ju mer ett internt problem förmodar jag. (Bara det inte drabbar verksamheten ”utåt”…) Bo Carlsson, från Centerpartiet, är chef för NÄRF:s direktion, dvs Carlsson är så att säga högste politiske chef. Av någon anledning. Carlsson tillhör ju inte de styrande i Vänersborg längre sedan mini-alliansen tog över Vänersborg. Men å andra sidan tillhör han ju det berömda betongblocket i den vänersborgska politiken.
På tal om chefer. Förbundschefen på NÄRF, inte Carlsson alltså, tjänar ganska bra. Å andra sidan gör väl många chefer det. Men det som slår mig är att NÄRF, förutom den höga lönen, också betalar en tjänstepensionsförsäkring på drygt 45.000 kr i månaden till sin förbundschef. Lika mycket får förresten ekonomichefen. Det trodde jag inte förekom på den här nivån. Jag undrar om Vänersborgs kommun betalar sådana här försäkringar till sina chefer…
Jag kanske ska fråga Bo Carlsson om det också. Det är nämligen Bo Carlsson som har skrivit på anställningsavtalet…
Kommunens loge i arenan…
Vänersborgs kommun disponerar en loge i Arena Vänersborg med plats för 8 personer. Det är nog inte så många som vet om det, eftersom ganska få har fått förmånen att vistas i den. Å andra sidan är det några få som har suttit där ganska ofta…
Kommunens intentioner var från början att reglera användningen av logen på ett tydligt och klart sätt. Och det gjordes. Den 4 november 2009 antog kommunstyrelsen regler för användningen. I reglerna står det:
”Avsikten med logen är att den ska användas för extern och intern representation.”
Om det på något sätt uppstår krockar mellan dessa båda syften, den externa och interna representationen, så är det kommunstyrelsens ordförande, dvs Gunnar Lidell (M), som avgör vilket behov som väger tyngst. Det är för övrigt samme Gunnar Lidell som vid beslutet i kommunstyrelsen 2009 begärde att hela frågan skulle återremitteras. Men då var han heller inte ordförande i kommunstyrelsen, ”bara” 1:e vice.
I reglerna framgår det att:
”logen inte kan användas som trivselåtgärd för en förtroendevald/tjänsteman och dennes vänner.”
Det är ord och inga visor.
”ett tydligt tjänsteintresse ska alltid föreligga vid en bokning.”
Och den som avgör om det föreligger ”ett tydligt tjänsteintresse” är en förvaltningschef.
”Endast förvaltningschef kan lämna förslag om intern representation i kommunens loge i Arena Vänersborg.”
Undrar om kommundirektören räknas som förvaltningschef? Eller näringslivschefen? Eller…?
Det är naturligtvis viktigt att kommunens loge används på det sätt som det är tänkt, dvs i enlighet med regelverket. Frågan är naturligtvis vem som kontrollerar detta och hur det ska, och kan, kontrolleras. Alla måste ju vara förvissade om att logen används till representation och inte som ”trivselåtgärd”?
De av kommunstyrelsen antagna reglerna anger två sätt.
”En marknadsföringsplan för respektive säsongs evenemang ska tas fram som ett underlag för logens säsongsutnyttjande. Marknadsföringsplanen ska beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott.”
Kommunstyrelsens arbetsutskott har fått en slags kontrollfunktion. En sådan här marknadsföringsplan har, mig veterligt, dock inte tagits fram och beslutats…
Det andra sättet är att:
”I samband med bokningen ska därför alltid ändamålet samt namnen på deltagare anges.”
En lista med deltagare och syftet med representationen ska upprättas, en lista som är offentlig så att vem som helst kan kontrollera användningen av logen.
Jag ville gärna veta vilka personer som har fått den stora äran att bli inbjudna till logen. Ja, sanningen att säga var jag också nyfiken på vilka som stod för representationen från kommunens sida. Och vilket ändamålet var.
Jag skrev till kommunen och bad att få ta del av dessa bokningslistor.
Det var den 28 februari i år.
Jag har fortfarande inte fått några listor. Jo förresten, jag har fått namnen på de som var inbjudna till kommunens loge under bandy-VM. Men inga andra listor…
När det gällde bandy-VM så var kommunchefer och andra höga tjänstemän från grannkommunerna inbjudna. Kommunalråd som t ex Paul Åkerlund från Trollhättan var naturligtvis också inbjudna. Och regionråden så klart. Inbjudna var också chefer från Vänerhamn, Flygplatsbolaget, Forum Vänersborg, NÄRF och… Från NÄRF var förresten Bo Carlsson (C), fd kommunalråd och en av tillskyndarna bakom arenabygget, inbjuden. Inbjuden till sin egen skapelse liksom.
Och lite kul är det väl att även huvudsponsorns, dvs Länsförsäkringar, VD och styrelse var inbjudna till matchen mot Vitryssland. Undrar vad kommunen och Länsförsäkringar pratade om då. Hur det skulle gå i den kommande rättegången och vem som skulle betala takraset kanske? Om nu några från Länsförsäkringar kom, det vet jag inte. Länsförsäkringar kanske tyckte att det var förnedrande att bli inbjudet till matchen med VM:s sämsta lag.
Vilka som representerade kommunen vid alla dessa tillfällen under VM framgår inte. Man kan undra om det t ex var samma personer varenda gång… Ändamålet framgår inte heller…
Men vem som har bjudit in till kommunens arenaloge och vilka som har varit inbjuda under resten av säsongen har jag fortfarande inte fått reda på. Fast jag frågade den 28 februari.
Det har varit lite ”strul”, det vet jag. Det står i reglementet att det är kommunalrådssekreteraren som har ansvaret för bokningarna. Och vad jag förstår så har den tjänsten avskaffats. Och tydligen har inte någon ny ansvarig utsetts. Det har blivit en miss där. Rättare sagt, någon har gjort en miss där… Kanske är detta orsaken till ”strulet”.
Men regler är regler. Kommunstyrelsen har fastställt ett reglemente kring användningen av logen. Och reglerna är tydliga. Och de ska följas. Någon är också ansvarig för detta.
Och… Jag ställde faktiskt frågan den 28 februari… Det är ett tag sedan.
Slutsatsen är att det alltså inte är möjligt att i nu-läget kontrollera hur kommunens arenaloge har använts. Det går helt enkelt inte att kontrollera att reglerna har följts. Det är ingen, i varje fall ingen ”utomstående”, som vet om logen har använts för representation och tjänsteärenden eller som trivselåtgärd för t ex en förtroendevald och dennes vänner.
Tyvärr ger ett sådant här förfarande upphov till många rykten. För rykten florerar…
Och allt är antagligen inte rykten.
Dyr. Diarie. Demokrati.
Nu när isen på Vänern äntligen har släppt så var det dags för det traditionella Vårruset. Det gick av stapeln igår alldeles vid Vänerns sydspets… Tusentals unga och ännu yngre kvinnor sprang eller gick de 5 kilometrarna. Deltagare och lag från när och fjärran hade kommit för att delta i arrangemanget. Även Vänsterpartiet var representerat. Av bland annat Anki och Marianne.
Till skillnad från isen har inte min förundran över Väne Ryrs fördyring släppt. Varför har alla ekonomiska kalkyler och beräkningar i Vänersborg en tendens att gå åt pipan?
När Barn- och Ungdomsnämnden i måndags skulle verkställa kommunfullmäktiges beslut att renovera och öppna Väne Ryrs skola var prislappen alltså helt plötsligt på 7 miljoner kronor. 1,2 miljoner bidde 2,5 som bidde 5 som bidde 7. Typ.
Det är svårt, snällt sagt, för politikerna att planera eller att överhuvudtaget ha någon framförhållning när de ekonomiska underlag som tas fram inte stämmer. Och det tycks vara mer regel än undantag i Vänersborg.
Vem minns inte Skräcklestugan som gick från 3 till 5 Mkr, saneringen vid Quality från 2 till 9, rivningen av Huvudnässkolan från 2 till 5, Gymmixhallen från 3 till 7 och naturligtvis arenan som skulle ha kostat 140 Mkr men som slutade på, officiellt, 286 Mkr (i verkligheten över 300 Mkr).
Var ligger felet? Varför blir det så här? För inte kan det vara så att det är på samma sätt i varenda kommun?
Den ytterst ansvarige i kommunen, kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M), har varit ett hett ämne i media de senaste dagarna. Dock inte för alla fördyringar. Nä, Lidell har fått 200 kr i skadestånd (förlikning?) för ett hot.
Det var i samband med medborgardialogen för drygt ett år sedan om den framtida skolstrukturen i Vänersborg som hotet framfördes i ett email. En person var förgrymmad över att Lidell och moderaterna ville lägga ner Norra skolan. Det är ingen tvekan om att Lidell skötte hela den här ”affären” på ett korrekt och bra sätt. Däremot stod det i TTELA:s nätupplaga (ändrades senare) och i gårdagens Vänersborgaren att hela affären handlade om att hans barn skulle kidnappas.
Det är riktigt att en kidnappning nämndes av en person på Facebook:
”…vore det kul att kidnappa hans ungar, och köra runt dom en trekvart innan skolan varje dag. :)”
En något bisarr humor, det medger jag. Över gränsen? Det kan jag också hålla med om. Med vad jag förstår så var nog båda parter överens om att det var ett försök till humor, om än dålig och opassande.
Men de 200 kr som Lidell fick i skadestånd (förlikning?) har ingenting med det här eller något annat kidnappningshot att göra. Gunnar Lidell har mig veterligen inte ens polisanmält den här händelsen. Så varför dra upp den igen?
Eller är det någon som blandar ihop vad som hände?
Det hände ytterligare en sak i samband med medborgardialogen, en sak som jag egentligen tycker är viktigare ur principiell synvinkel. Utan att på något sätt förringa det obehag som Gunnar Lidell erfarit.
I en grupp på Facebook skrev en person:
”Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Även det här inlägget var tvivelaktigt, men orden ”krossa” och ”mosa” används på gott och ont ganska ofta i idrottssammanhang, utan att det uppfattas bokstavligt.
Nu gjorde Gunnar Lidell (M) något speciellt. Han reagerade på inlägget, fast det inte var riktat mot honom eller någon annan privatperson, men inte genom att polisanmäla det. Lidell gick istället in i gruppen och kopierade 5 sidor av gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Som han sedan diarieförde i Barn- och Ungdomsnämndens diarium!
Facebookgruppens diskussioner blev genom Gunnar Lidells diarieföring ett offentligt dokument. Och inte bara det, namnen på de som gjort inläggen blev också offentliga (liksom deras profilbilder). Lidell använde så att säga offentlighetsprincipen för att kontrollera medborgarna, i stället för att, som det är tänkt, medborgarna ska använda offentlighetsprincipen för att kontrollera makthavarna.
I Radio Väst uttalade sig en expert på området, Jan Turvall vid Göteborgs universitet. Turvall sa:
”Men i det här fallet har ju inte personerna skickat in något utan de har kommunicerat internt via Facebook. Det finns ingen anledning för kommunen att registrera vilka åsikter som människor framför på Facebook.”
Turvall talar om att registrera åsikter. Att registrera åsikter får man inte göra i ett demokratiskt land.
Det hör inte hemma i en demokrati att hota folk. Det hör heller inte hemma i en demokrati att diarieföra vanliga kommuninvånares åsikter. I veckans media framstår det som om Gunnar Lidell är den som har lidit mest skada av det som hände för drygt ett år sedan. Ser man principiellt på det hela, så tror jag inte att det är så.
Personalenkäten 2012
Vartannat år genomför kommunen en personalenkät bland sina anställda. Så i slutet på förra året var det dags igen. Lite spännande för alla inblandade… Den förra enkäten, hösten 2010, gav nämligen ganska nedslående resultat i många avseenden.
Då visade undersökningen, till exempel, att personalen trivdes allt sämre med kommunen som arbetsgivare. Och det är ju inte en helt oväsentlig aspekt när arbetsgivaren frågar sina anställda… Särskilt stort var missnöjet bland barn- och ungdomsförvaltningens personal. Då, vid den förra undersökningen, menade kommundirektör Ove Thörnkvist att det var ”vissa besparingar” och den negativa kritiken kring ”diverse byggnader som Arena Vänersborg” som förklarade resultatet.
Kommundirektören talade alltså om att det var kritiken i sig som var orsaken till det dåliga resultatet i undersökningen, inte arenan i sig. Eller arbetsgivaren i sig.
Nu är ju kritiken inte längre så ”högljudd”. Arenan står där den står… Och följaktligen blev årets resultat på den här frågan, om personalen trivs med Vänersborgs kommun som arbetsgivare, faktiskt bättre. I varje fall lite bättre…
Eller?
Nja, det var nog inte själva kritiken, i sig, som var problemet i undersökningen 2010. Det var nog något annat. Något mer grundläggande. Som fortfarande, två år senare, är lika aktuellt.
Kommunen kommenterar på sin hemsida resultatet på frågan om kommunen som arbetsgivare i årets undersökning:
”I förra mätningen var förtroendet för kommunen som arbetsgivare lågt. Dessutom tyckte personalen att möjligheten till kompetensutveckling var liten. I båda fallen har det skett ett positivt trendbrott och kurvorna har vänt uppåt, om än svagt.”
Väldigt svagt uppåt får man väl säga…
Kommunen som arbetsgivare har definitivt något att ta tag i… Det går det inte att blunda för.
Drygt 2.300 anställda i kommunen har besvarat årets enkät (egentligen förra årets enkät, 2012), varav 845 i Barn- och Ungdomsförvaltningen. För två år sedan besvarades enkäten av 2.672 stycken.
Det gick att läsa om resultatet på kommunens hemsida i februari och i mars fick Barn- och Ungdomsnämnden en genomgång.
Kommunen själv sammanfattar resultatet av personalenkäten så här.
Det som är bra:
”Enkätsvaren visar att trivseln med arbetskamrater och den egna arbetsplatsen är fortsatt stor. Personalen tycker att verksamhetens mål är realistiska och möjliga att påverka. Den redan tidigare stora stoltheten över kommunens prisbelönta personalklubb har förstärkts ytterligare.”
Det som har blivit något sämre:
”Variationen mellan hur personalen upplever sina chefer är stor. Men resultatet i sin helhet visar att nöjdheten sjunkit något sedan förra mätningen.”
Det som inte alls är bra:
”Verkligt allvarligt är att fler personer uppger att de har blivit utsatta för hot och/eller våld av arbetskamrat eller chef.”
Det är kommunens sammanfattning av enkäten, som den uttrycks på hemsidan. Jag ska i det följande titta lite närmare på resultaten, i synnerhet när det gäller Barn- och Ungdomsförvaltningen. I Barn och Ungdom (=BU) arbetar framför allt pedagoger inom förskola och grundskola.
Det ser vid en jämförelse ut som om personalen inom barn- och ungdomsförvaltningen på många sätt trivs sämre än resten av kommunens personal. Det är en större andel som trivs sämre med sina chefer, sina arbetsuppgifter, arbetet i största allmänhet, arbetstiden och kommunen som arbetsgivare.
Knappt 30% av personalen inom BU anser att de hinner med sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Motsvarande siffra för all personal ligger på över 50% (och då ska man komma ihåg att personalen på BU drar ner denna totalsiffra ganska drastiskt).
En femtedel av de anställda inom Barn och Ungdom tycker inte att målen på arbetsplatsen är realistiska.
12% av kommunens anställda, 273 personer, känner sig inte nöjda när de tänker på arbetet. I BU är det 17%.
På frågan:
”Under de senaste 12 månaderna har helhetsupplevelsen av min hälsa/hur jag mår förändrats”
…har hela 25% i BU svarat:
”Till det sämre”
Och så fortsätter det fråga efter fråga. Personal inom Barn och Ungdom ligger hela tiden ”under snittet” jämfört med all personal. Man är mer missnöjd med det mesta.
Det finns väl två tolkningar av BU-personalens inställning, endera är pedagogerna ett ovanligt ”gnyigt” släkte. Den förklaringen tror jag inte på.
Eller också är förhållandena inom för- och grundskolan i Vänersborg inte bra. Det tror jag på.
Det finns stora brister i arbetsförhållandena i för- och grundskolan. Det är alltför många barn i grupperna och alltför lite personal, etc. Personalen hinner inte med sitt jobb på det sätt de önskar och det leder till otillfredsställande förhållanden.
Lärarna i grundskolan känner att de inte hinner med sina arbetsuppgifter, de känner otillräcklighet i mötet med eleverna och de ser att många elever inte får det stöd de behöver osv.
Vänersborgs kommun som arbetsgivare måste ta tag i det här. Även om pedagoger är ett 
tåligt släkte och inte protesterar särskilt mycket, så är det många som inte mår bra. Flera demonstrerar med fötterna, dvs söker andra jobb eller pedagogjobb i andra kommuner. Kommunens svar, hittills, har varit att införa stämpelklockan Heroma…
Kommunen måste sluta att uppträda som en ”traditionell” arbetsgivare, som genom kontroll och misstroende ska suga ut mesta möjliga ur sina anställda.
Det finns en särskild del av enkäten som handlar om den närmaste chefen. Även här är resultaten sämre för Barn och Ungdom än för resten av de kommunalanställda. Här varierar dock resultaten väldigt mellan olika arbetsplatser.
De flesta (75%) trivs bra med sin chef. Men det är konsekvent 1/3 av de anställda, både totalt i kommunen och inom BU, som bara instämmer delvis eller inte alls på påståenden som om chefen intresserar sig för det arbete jag gör, ger mig stöd och uppmuntran om jag behöver, ger mig feedback på mitt arbete och lyssnar på mig.
Det är alldeles för låga siffror.
Några frågor i personalenkäten tar upp hot och våld.
20 av kommunens anställda uppger att de har utsatts för hot och/eller våld av sina arbetskamrater det senaste året. Hela 382 personer har utsatts för hot och/eller våld av kund/brukare/elev/klient. (De absolut flesta av dessa utanför BU.)
Kommunen måste naturligtvis använda krafttag för att komma till rätta med det här. Ingen ska behöva arbeta under sådana förhållanden. Likadant när det gäller mobbning, utfrysning eller trakasserier. Här svarar 117 av kommunens anställda (varav 34 i BU) att de utsatts för detta.
19 av alla anställda har uppgett att de har blivit hotade och/eller utsatt för våld av sin chef under den senaste 12 månaderna.
Av sin chef…
När Kerstin Andersson (FP) fick höra siffran för BU, 5 personer, utropade hon:
”Den chefen ska inte arbeta som chef. Det är helt bedrövligt.”
Vad jag förstår så är det bara två skolor det handlar om, inte fler. Men viss Kerstin, du har naturligtvis helt rätt.
Det är oerhört viktigt att kommunen har anställda som trivs med att arbeta i kommunen. Men det handlar inte bara om att, som kommundirektör Thörnkvist säger:
”Stolta medarbetare är bra ambassadörer.”
Det handlar också om att anställda, som mår bra och som trivs, också gör ett bra jobb. Till gagn för barnen, ungdomarna, de sjuka, de gamla och för alla som kommer i kontakt med kommunens personal.
En väg till bättre villkor för de anställda är att de ges ett reellt medinflytande på verksamheten. Alla de fina avtal och samverkansavtal som kommunen som arbetsgivare har slutit med personalorganisationerna måste följas. Det duger t ex inte att 1/5 av samtliga anställda och 28% av de anställda i BU, inte ens har haft ett lönesamtal med sin närmaste chef under de senaste 12 månaderna.
Vänerskutan och arenan
Nu är det inte bara färgerna i Vänerskutan som går i blåvitt, nu är det också innehållet.
Vänerskutan är för er som inte vet det, Vänersborgs kommuns personaltidning. Alla som arbetar för Vänersborgs kommun får den. Den kom idag.
Hela 6 av 8 de tjocka och glättade sidorna handlar om bandy-VM – och IFK Vänersborg… Ja, kanske inte riktigt förresten. Kommundirektören skriver faktiskt inte bara om bandy-VM och IFK i sina funderingar.
Hur som helst är kommundirektör Thörnkvist ”stolt över VM”. Ja, det står så. ”Stolt över VM.” Och Vänerskutan är antagligen väldigt stolt över kommundirektören, han finns med på tre foton på de första tre sidorna.
Jag har lite svårt att förstå varför kommunens personaltidning ska skriva sida upp och sida ner om hur bra det var med bandy-VM. Varför skulle personalen i kommunen ha ett särskilt intresse för bandy-VM och IFK Vänersborg? Vad rör det de anställda?
Skulle personalen ha något särskilt intresse för bandy-VM, nu när hela förvaltningsorganisationen står inför ekonomiska nedskärningar och nya personalminskningar, är det väl i så fall för vad hela arrangemanget har kostat kommunen.
Bandy-VM har kostat några tjänster. Det har det. För kommunen alltså. IFK Vänersborg fick 300.000 kr av kommunstyrelsen och gratis hyra av arenan till ett värde av 360.000 kr. Barn- och Ungdomsnämnden har lagt ut ungefär 170.000 kr för extra vaktmästare och städ, mer el och vatten osv. Dessutom finns det enskilda politiker och chefstjänstemän som har egna budgetar, där ytterligare 100.000 kr har lagts på bandy-VM – i form av reklam, annonser, mat vid invigningen etc.
Vänersborgs kommun stod för nästan 1 miljon kr alltså. För bandy-VM. Och IFK Vänersborg kammade hem vinsten…
Men det står det inget om i Vänerskutan. Nej då. Allt var så bra. Och inte nog med det, Arenan blev utsedd till årets bandyarena. Ni kommer ihåg det va? (Se här.) Och att kommunen i samband med utmärkelsen fick en tavla med skriften:
”visionärerna bakom bygget [har] fått sin revansch”
Naturligtvis återger Vänerskutan texten helt okritiskt. Det är många i Vänersborg som tycker att formuleringen på tavlan är skandalös! Och provocerande. Säkert många kommunanställda också.
När man som jag dessutom har närvarat i den nyss avslutade rättegången mellan kommunen och Länsförsäkringar, och fått höra professor Håkan Sundquist sitta och kallt konstatera:
”Ett korrekt konstruerat tak ska inte rasa.”
Då kan man bli något beklämd. Snällt sagt.
Professor Sundquist ansåg för övrigt att tak i Sverige inte ska rasa, även om man inte skottar. Misstanken ligger väl nära till hands att arenan är, om än inte ett fuskbygge, så i varje fall lite ”slarvigt” byggd…
Årets bandyarena?
Oddset på att Vänersborgs kommun ska vinna tvisten mot Länsförsäkringar är oerhört högt. Och förlorar kommunen, ja då blir det ytterligare några miljoner att lägga på arena-kontot. På kredit-sidan.
Kanske vore det något för kommunens anställda att bli informerade om?
Taket ska förresten hålla i fortsättningen. Det kan vara bra att veta. Det är förstärkt. För några miljoner. Men regnet har de ansvariga inte lyckats få bukt med. Det strilar in i arenan. Och antagligen in i väggarna…
Hade en vänerskuta läckt lika mycket som arenan, så hade den sjunkit…
Sikhall – en pärla vid Vänern
Sikhall, vid Vänern, i Dalsland – en pärla. Här är badvattnet kanske varmast i hela Vänern. De långgrunda stränderna och de sydliga vindarna skapar en vattencirkulation som trycker in ytvattnet mot stranden. Sanden i Sikhall är mjuk och fin. Det finns knappt en enda sten på den sandiga bottnen, som sträcker sig hundratals meter ut i vattnet.
Det finns stugor på Sikhall. Det finns en camping. Det finns en kiosk. Det finns en restaurang. Det finns parkeringar.
Sikhall är på många sätt jämförbart med Ursand. Kanske till och med strået vassare. Men det spelar inte så stor roll. Kommunen satsar på Ursand. Kommunen har avsatt 5 miljoner kr varje år i 3 år till investeringar på Ursand. I Sikhall läggs det inte många kronor. Sikhall för en tynande tillvaro.
Sikhall ligger längre från kommunhuset.
Jag var uppe i Sikhall i fredags och tittade mig lite omkring. Sikhall har ju på flera sätt stått i centrum för kommunen i flera år, trots avståndet från kommunhuset. I varje fall för Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen. Här har politiker och tjänstemän varit ute och spanat, mätt och registrerat i flera år. För i Sikhall bor Magnus Larsson…
Jag gick runt lite vid själva badet. Det är igenväxt på stora delar av stranden. Om det hade röjts så hade det funnits upp mot 1,5 km sandstrand.
Som skattebetalare var jag nyfiken på den mark som kommunen för inte så länge sedan köpte in, se bild. Av någon anledning. Kommunens mark består mest av ett ”träsk”. Marken sköts inte, den röjs inte, den används inte – den bara finns där. Av någon anledning.
Jag noterade att det inte finns några toaletter vid badet. Det sades mig att det ställs ut några ”baja-major” på somrarna. Som både luktar och drar till sig flugor. Tråkigt, särskilt som restaurangen ligger i vindriktningen.
Jag sätter mig något konfunderad i bilen, varför satsar kommunen inte mer på badplatsen i Sikhall? Denna pärla.
Jag åkte någon kilometer till Sikhalls gamla magasin. Härifrån gick havreexporten till hästarna i England i slutet av 1800-talet. Det var en blomstrande tid. Det fanns tydligen också ett tegelbruk i området.
Vid magasinet ligger Vänersborgs Segelsällskaps klubbstuga, eller rättare sagt, en av dem. Här går bryggorna ut i vattnet. Här har kommunen också renoverat en stenpir. Det sägs att det ska läggas ut fler flytbryggor här. Fast jag vet inte om det är Segelsällskapet eller kommunen som betalar. Det är väl kommunen antar jag. Jag hoppas att de inte påverkar 
vattencirkulationen i badviken, så att det slammar igen. Men det har säkert kommunen redan kollat. Precis som de säkert har kollat att grannarna tycker att det är ok med nya bryggor.
Även vid magasinet äger kommunen mark, en liten landtunga mellan Segelsällskapets fastighet och privat mark. Den här marken fick kommunen som gåva av Magnus Larsson om jag inte minns fel. Men kommunen ville inte ha den gratis, så den betalade lite drygt en miljon för den. Av någon anledning. Så tror jag att det var. Om jag minns rätt så ville kommunen också ha just denna mark för att säkra allmänhetens intresse, så att det blev tillgängligt på området. Fast jag ser inte riktigt vad allmänheten ska göra just i detta område av Sikhall.
Men det gör kommunen. För det är nog mycket allmänhet just här. Kanske mer än vid badplatsen. För annars skulle ju inte kommunen ha uppfört en ny fin toalettbyggnad på platsen. Att den ligger alldeles bredvid Segelsällskapets fastighet är nog en slump i sammanhanget.
Den lilla vägen på kommunens mark är full av hålor, vilket för övrigt hela vägen till Sikhall är. Det sliter på fordonen. Det är ju en del tung trafik på vägen också.
Vid magasinet snöröjdes inte vägen i vinter. Kanske räckte inte kommunens pengar till?
Svänger man till höger vid magasinet, så kommer man till ”Politikerhyllan”. Det är här som Byggnadsnämndens och Byggnadsförvaltningens kamp med Magnus Larsson utspelade sig under drygt 7 år. En kamp som för övrigt Magnus Larsson alldeles nyligen gick segrande ur.
Politikerhyllan har blivit lite av ett utflyktsmål. Den har blivit, rätt eller orätt, en symbol för den ”lille mannens” kamp mot myndigheterna. Och allt började för att Magnus Larsson lade ett högre bud på fastigheten än en politiker i området. Sägs det. I varje fall har denne politiker fått ge namn åt stället.
Efter rundturen i Sikhall var det dags att ge sig av hemåt igen. Jag kunde inte låta bli att fundera över kommunens prioriteringar. Det känns som om kommunens satsningar är lite ”snedfördelade”. Massor av pengar till Ursand, och minimalt till Sikhall. (Kan det ha något att göra med Bert?) Men det känns också som om kommunens satsningar i Sikhall har varit lite ”snedfördelade”. Pengarna har gått till ogenomtänkta markinköp och till området vid Sikhalls magasin, istället för dit där pengarna behövs bättre, Sikhalls badplats.
Och vägen dit.
Profilklasser. Eller inte.
Vänersborgs profilklasser diskuterades flitigt för två år sedan. Det var nämligen en del turbulens i samband med urvalet till dessa. Föräldrar hörde av sig med klagomål till Barn- och Ungdomsförvaltningen och TTELA publicerade insändare. En förälder överklagade till och med urvalsprocessen till Skolinspektionen.
Nu ser jag att det ligger två klagomål i diariet. Igen.
En kille ville välja musikprofilen på Vänerparken i första hand och idrottsprofilen på Tärnan i andra hand. Föräldern skriver att enligt informationen som delgavs elever och föräldrar fick eleverna bara göra färdighetsprovet till en av profilerna. Inte båda. Och så blev det. Killen gjorde färdighetsprovet endast till musikprofilen. Det betydde att han inte hade en chans att bli antagen på idrottsprofilen. Och så blev han inte antagen till musikprofilen… I efterhand, skriver föräldern, fick de höra att en annan elev fick göra färdighetsproven till båda profilerna.
Den andra föräldern är upprörd. Hennes son sökte till idrottsprofilen. Han gjorde färdighetsprovet när han inte var helt ok. Han hade varit på vårdcentralen dagen innan. Killen gjorde provet därför att det enligt informationen till elever och föräldrar framgick att det inte enbart var den fysiska förmågan som skulle avgöra intagningen. Killen blev 22:a reserv.
Det tycks mig något ”vanskligt” att ett enda tillfälle ska ha en sådan betydelse och vara så avgörande. Jag tänker t ex på världens bästa skidåkare, Petter Northug. Ena dagen vinner han ett lopp, nästa dag kommer han på plats 28.
Det är helt enligt Skollagen (10 kap, 4 §) att inrätta profilklasser i högstadiet.
”Skolans val får omfatta ett lokalt tillval.”
Det är rektor som fattar beslut om lokala tillval, dvs profilklasser. Skollagen (9 kap 9 §):
”Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.”
Problemet är väl bara att den centrala skolenheten, i strid mot Skollagen, har 3 rektorer…
Det är också helt ok, enligt Skolförordningen (9 kap § 25), att använda färdighetsprov som villkor för antagningen. Både musik- och idrottsprofilerna har färdighetsprov.
I samband med förälderns anmälan till Skolinspektionen (se ovan), så fick kommunen kritik. Skolinspektionen skrev den 20 juni 2012:
”Skolinspektionen bedömer vidare att det inte finns förutsättningar för att använda färdighetsprov till profilklassen idrott utifrån de omständigheter som Vänersborgs kommun beskrivit.”
Skolinspektionen förelade Vänersborg att vidta åtgärder. Vilket gjordes. Den 27 september 2012 skriver Skolinspektionen:
”Mot bakgrund av uppgifterna i redovisningen bedömer Skolinspektionen att Vänersborgs kommun vidtagit tillräckliga åtgärder.”
Vänersborgs kommun har inte gjort något formellt fel vad jag kan förstå. Möjligtvis finns det brister i informationen till elever och föräldrar. Föräldrarnas klagomål ovan tyder på det. Och så får det naturligtvis inte vara.
Det finns 3 profilklasser i Vänersborg, idrottsprofilen på Tärnan, musik- och bildprofilerna på Vänerparken. Tidigare fanns det också en dansprofil på Vänerparken, men den är numera avskaffad. Profilklasserna startades en gång under ett väldigt ”starkt tryck” från Barn- och Ungdomsnämnden och särskilt från dess ordförande S Anders Larsson (S).
Hur ska man ställa sig till profilklasser? Det är viktigt att frågan diskuteras tycker jag. Även om det är rektor som bestämmer och ingen annan.
Jag tycker att det är väldigt tidigt att välja profiler när man går i 6:an. Själva systemet innebär ju att några blir ”bortvalda”. Går det ihop med skolans värdegrund? Några citat från Läroplanen (LGR 11):
”Skolväsendet vilar på demokratins grund. … ska främja alla elevers utveckling … förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna … främja aktning för varje människas egenvärde … låta varje enskild elev finna sin unika egenart … omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling…”
Grundskolan är obligatorisk och att då försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger tycker jag är förkastligt.
Nyligen redovisades dessutom en granskning som SVT hade gjort. Den visade att det finns ett kraftigt motstånd i kommunerna mot tidiga elitsatsningar för barn inom idrotten. Varför ska detta då finnas i grundskolan – redan när barnen går i åk 6?
Högstadieskolorna lägger ner mycket arbete på att skapa bra och fungerande klasser i åk 7. Hur profilklasserna ska se ut avgörs bara av resultaten på färdighetsproven. Den föräldern ovan, som skrev om sin son som inte var i form vid provtillfället, skriver också att det var 7 killar i pojkens klass som sökte idrottsprofilen. 6 kom in…
Får det vara så? Undrar hur många vuxna som skulle acceptera en sådan behandling…
Profilklasserna i Vänersborg har lett till en oönskad segregering. Musik- och bildprofilerna väljs till stor del av flickor ”utan invandrarbakgrund”. Profilerna väljs dessutom av många för att de vill gå på Vänerparken, inte för att de är speciellt intresserade av bild eller musik.
Profilklasserna kostar mer än ”vanliga” klasser. Det innebär i systemet med elevpeng (varje elev har en prislapp) att de elever som inte går i profilklass får avstå pengar till de som går där.
Visst finns det fördelar med profilklasser. Det är därför det enligt Skollagen är tillåtet att ha dem. Jag tycker dock att nackdelarna är så stora att rektorerna bör ta sig en allvarlig funderare på om de ska vara kvar.
Några av problemen skulle kunna lösas om bildprofilen hade förlagts på Tärnan, som till skillnad från Vänerparken dessutom har välutrustade lokaler för bildundervisning. Eller musikklassen till nya Torpa som utrustats med 6-7 lokaler för undervisning i musik! Detta kunde i varje fall ha fått positiva effekter för integrationen.
Det är nog läge att även politikerna diskuterar profilklasser…
Vänersborg 369 år
Jag har varit på kalas. Kommunens födelsedagskalas. Kommunen fyller 369 år i år. Eller rättare sagt Vänersborg. Staden Vänersborg. Kommunen är betydligt yngre.
Det bjöds på kaffe och tårta till alla som kom för 
att fira. Och det var många. Både kända och okända, tjänstemän och politiker, kvinnor och män, vänsterpartister och moderater, gamla och… ”medelålders”. Typ. Tyvärr är det alltför få ungdomar som hittar till Kommunhuset.
Det känns dock om om många vänersborgare känner ett stort behov av att prata med sina politiker och tjänstemän. Det var samtal och diskussioner överallt.
I vimlet i kommunhuset syntes tidigare makthavare…
som Börje Viberud med fru Gudrun.
…och nuvarande…
Kommundirektör Ove Thörnkvist med Gunnar Johansson.
Och blivande…?
Det var utställningar.
Och föredrag.
Föredraget som jag lyssnade till gick under titeln ”Tillsammans utvecklar vi centrum, tillsammans utvecklar vi kommunen”. Eller om det bara var centrum… Det var i varje fall vad som var påannonserat.
Fast föredraget handlade inte om det. Varken centrum eller kommunen. Det handlade bara om bandy-VM. Och vad bra ”vi” var som ordnade det…
”Vi har arrangerat ett av de bästa VM någonsin. Vi ska vara stolta över det.”
Oklart dock vilka ”vi” var. Nä, förresten, det var det inte. ”Vi” inkluderade inte bara IFK och alla frivilliga människor som ägnade en stor del av sin fritid denna vecka till bandy-VM. Nä, ”vi” var också kommunen.
”Samarbetet med kommunen … var grunden till VM.”
Sa Thomas från IFK Vänersborg och en av de ansvariga för genomförandet. Och visst, kommunen satsade åtminstone 400.000 kr och lånade ut arenan gratis. Och antagligen ägnade några kommunala tjänstemän en del timmars arbete åt bandy-VM. Hur många är dock oklart.
Men att kommunen håller ett föredrag som bara hyllar bandy-VM kändes inte rätt. Trots ett i sig bra föredrag som drog ner flera applåder. Det kändes inte heller som att man hade kvar fötterna på isen, jorden menar jag…
”Folk flyttar hit för att Vänersborg har synts i media.”
”Det pratas bandy i Skellefteå.”
”Evenemang är framtidens grej.”
”Vi kanske ska arrangera World Cup i bandy.”
Föredraget blev också ett slags försvarstal åt arenan…
”En av Sveriges finaste arenor för evenemang.”
Är den verkligen det? För 30 miljoner kr om året så borde den kanske vara det?
Slutsatserna av VM-arrangemanget blev, inte bara för IFK:s del, utan för kommunen:
”Vi har för dålig självbild. Den är fina förhållanden i Vänersborg.”
”Viktigt att våga vara stolt.”
”Vi har det bra. Vi har det bättre än vi tror.”
”Vi kan göra det tillsammans”.
Jag kunde inte låta bli att tänka, lever vi i samma Vänersborg? Barngrupperna på förskolorna är för stora. Om en vecka är det tänkt att Barn- och Ungdomsnämnden ska lägga ner Mörtvägens förskola. Mer än var tionde elev är inte behörig till gymnasiet. Mer än en fjärdedel går ur grundskolan utan att vara godkända i alla ämnen. Elever får inte det stöd de behöver.
Bandy-VM?
Visst, som arrangemang var bandy-VM lyckat. Men det är likt förbaskat så att kommunen har en påse pengar. De pengarna ska räcka till en massa olika saker.
Och det gör inte påsen. Det är inte som en socialdemokratisk fullmäktigeledamot sa samma kväll som arenan beslutades:
”men varför välja när vi ser möjligheter att göra alltihop?”
Pengarna räcker inte. Kommunen måste prioritera.
Tänk om vi istället för att ha ett föredrag om ett lyckat bandy-VM kunde ha ett föredrag om hur Vänersborgs grundskolor hade gått från plats 213 på skolrankingen till en av de tio första. Eller att Vänersborg blivit utsedd till årets bästa förskolekommun…
Tänk, då tror jag att människor hade flyttat till Vänersborg. Då hade det pratats i Skellefteå. Och då hade vi vänersborgare kunnat vara riktigt stolta.
För utbildning är framtidens grej. Barn och ungdomar är framtidens grej.
PS. Tandläkare Lars Salonen berättade under föredraget hur han tidigt i sin verksamhet satte in tänder på ryska bandyspelare. De hade inga när de kom till Sverige… Salonen är förresten bra på att sätta in tänder. Jag har själv fått två av honom.
Sjövallen och Bandygrytan
Under hösten har elever på Rånnums skola arbetat med hur den framtida Sjövallen i Vänersborg skulle kunna se ut. Det är ett arbete som har initierats av Vänersborgs kommun. Till sin hjälp har eleverna haft, förutom sin lärare Anneli Bäckström, också en arktitekturpedagog. Barnen har gjort mer än att ”bara” bygga modeller.
Eleverna har som synes ”planerat” hela området kring Sjövallen. En stor aktivitetspark har blivit resultatet. Förslaget visades på Konsthallen i förra veckan i form av många kreativa modeller, kartor och motiveringar.
Här följer några av de modeller som eleverna hade gjort.
En fotbollsplan är aldrig fel i en aktivitetspark. Med konstgräs kan man väl anta. Ted och Chrille tyckte att kommunen behöver en arena till. Dock inte till bandy, utan till t ex skateboard.
Fantasin var stor bland eleverna i åk 4. Men inte bara det, förslagen var genomtänkta och i de flesta fall realistiska.
Det var en trevlig och lärorik utställning. Eleverna har med all säkerhet lärt sig massor om samhällsplanering, arkitektur etc. Nu ligger bollen hos kommunen. De ansvariga har ett stort ansvar att genomföra åtminstone delar av de idéer som eleverna har tagit fram. Annars kommer nog barnen att känna sig ordentligt lurade…
Utställningen inspirerade mig för övrigt till att ta en promenad till Sjövallen.
Sjövallens historia är lång och många minnen är associerade med området. Här spelades bland annat ”italienska ligan” på 60-talet, VIF:s interna fotbollsliga, under ledning av Henry ”Piola” och Sven-Olof Hagstedt. Sjövallens grus utnyttjades nämligen tidigt på säsongen, innan lagen fick beträda gräset på Torpafältet. Med nummer 10 på ryggen gjorde också undertecknad en hel del mål för Fiorentina… (Några fler än den hårdskjutande lagkamraten Göran Reis. Hihi…)
Inte långt från Sjövallen, lite längre ”in i skogen”, ligger också en annan ryktbar idrottsplats – Bandygrytan. Här har många gamla vänersborgare tagit sina första vingliga skär på skridskorna…
På Bandygrytan spelades det bandy långt innan arenan var påtänkt. Ja, till och med långt innan Isstadion var påtänkt. Det finns många minnen associerade även med Bandygrytan, t ex hur isen brast vid ena målet, mitt under en match – när det var hörna.
Förr plogades planen regelbundet, även om ungdomarna ofta själva fick använda skyfflar, bandyklubbor, pinnar och grenar, innan kommunens fritidsenhet dirigerades dit av legendaren Göran Ericsson. Jag har hört att planen har plogats även denna vinter, men under min promenad låg det snö över hela ”grytan”. Vilket är lite tråkigt, eftersom det gör skridskoåkning omöjlig. Kommunen borde ploga Bandygrytan så fort det behövs, tycker jag.
Jag vet inte hur känd Bandygrytan är bland ”nyare ”vänersborgare. Det borde nog göras lite mer reklam för den, t ex på kommunens hemsida. Bandygrytan är hur som helst ett fantastiskt ställe som rekommenderas, naturskönt beläget som det är alldeles vid Vänern.
Det går för övrigt inte att jämföra skridskoåkning ute på Bandygrytan en solig vinterdag med skridskoåkning inne i en arena…
Kanske skulle kommunen också kunna ordna en grillplats vid planen? (Även om jag inte har byggt någon modell på hur en sådan skulle kunna se ut…)
Vänersborg är vackert. Ibland tycker jag att vi är lite dåliga på att utnyttja alla möjligheter som finns.
Kanske skulle eleverna från Rånnum tillsammans med arktekturpedagogen kunna göra ett besök i fullmäktige och sprida ännu fler idéer?
Partiernas hemsidor 4: Stiltje
På tisdag kan vi säga:
”Nästa år är det val!”
Tiden går fort. Även om det i politikens Vänersborg inte verkar röra sig nämnvärt. Den enda rörelse, som den av Gunnar Lidell (M) ledda mini-alliansen, tycks kunna åstadkomma, det är att backa.
Det rör sig inte heller särskilt mycket på de olika partiernas hemsidor. Jag har roat mig lite med att titta på dem. Jag gör det ibland, något som vissa lokala tidningar också har börjat göra. Hemsidorna är viktiga. De är ett mått på partiernas vilja att föra ut sin politik till kommuninvånarna, att vilja göra vänersborgarna delaktiga och att informera om vad som händer. Det kan också vara ett sätt att inbjuda människor till att diskutera och komma med synpunkter.
Det verkar dock inte vara särskilt intressant för kommunens partier. Det är nog bara när det närmar sig val som det blir intressant. Men å andra sidan är det ju val snart…
Det är inte helt lätt att hitta partiernas hemsidor. Det finns en sida med länkar på kommunens hemsida, men flera av länkarna fungerar inte. Klickar man t ex på länken till moderaterna så blir det fel.
Moderaterna har dock en lokal hemsida. Du hittar den här. Vad jag kan se har den uppdaterats med lokalt material fem gånger under 2012. Den senaste gången var emellertid så sent som i torsdags. Tore Wendel hade ett inlägg med boktips. Bland annat rekommenderades boken ”Till världskapitalismens försvar”.
Wendel skriver:
”Till världskapitalismens försvar är en bok av Johan Norberg. I boken argumenterar Norberg för kapitalismens och globaliseringens positiva effekter, inte minst i fattiga länder.”
På en hemsida som ”FN:s livsmedelsprogram” har, slås det fast att det finns tillräckligt mycket mat för att hela världens befolkning skulle kunna leva ett friskt och produktivt liv, men:
”Få människor är medvetna om att det finns över en miljard människor som svälter i världen.”
Det kanske vore idé att tipsa FN om boken… Eller tvärtom, att tipsa moderaterna i Vänersborg om hur det faktiskt förhåller sig i världen…
Inte heller Folkpartiets hemsida kan hittas från länken på kommunens hemsida. (Borde inte någon påtala att länkarna på kommunens hemsida borde uppdateras?) Men Folkpartiet har en hemsida. Eller hade… Den uppdaterades strax efter valet och sedan har inget hänt. Precis som med politiken. Det går dock att läsa på hemsidan hur Folkpartiet ska ändra politiken i Vänersborg, nu när de har ”makten”:
”Vi krävde förändring – med vår valframgång kan vi genomföra den.
Inga beslut i slutna rum med tjänstetillsättningar och bolagsförsäljningar.
Vädra ut efter alla unkna ”affärer” – majoriteten S + C har kostat mycket för Vänersborg.
Skolans uppgift är undervisning med god pedagogisk kvalitet. Förskolan ska ha färre antal barn i grupperna.”
Kanske läge att ändra texten… Nu när vi har facit.
Det är inte bara moderaternas och Folkpartiets hemsidor där det råder stiltje. Det gäller nästan alla de andra partiernas också.
Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas hemsidor har inte ändrats på hela året och Centerpartiet verkar inte ens ha någon lokal hemsida längre. Det verkar inte Miljöpartiet ha heller. Det förvånar mig. Välfärdspartiets hemsida har också somnat in. Den uppdateras mycket sällan nu för tiden. Dock så önskar partiet en god jul – och slår fast att en av Välfärdspartiets hjärtefrågor är trygghet. Det känns bra…
Socialdemokraternas hemsida har blivit lite mer ”levande” än tidigare. Det finns dock inte med så mycket lokalt material, mest typ mötesdatum och sådant. Men det finns faktiskt en del ”intressanta” politiska referat, typ efter fullmäktige. De kan man ha en del synpunkter på. Referaten präglas ofta av både okunnighet och ganska plumpa angrepp.
När det gäller Vänsterpartiets hemsida, citerar jag från Håkan Linds ”ledare” i Vänersborgaren den 23 maj i år:
”Vänsterpartiet: Vinner på Knockout! Det går inte att ta miste på engagemanget.”
Det finns också några politiker som bloggar. Flest vänsterpartister. De som bloggar regelbundet är Lutz Rininsland och Magnus Bäckström. Och så jag då… De som bloggar lite mer sällsynt är Marianne Ramm, James Bucci och Magnus Kesselmark.
I Miljöpartiet har Marika Isetorp en blogg och i Välfärdspartiet har Morgan Larsson en. Båda har varit tuffa i sina inlägg, samtidigt som inläggen har varit regelbundna. I höst har de dock, båda två, ”tappat tempo” och inläggen har blivit allt sällsyntare. Annalena Levin (C) hade också en blogg. Tyvärr har hon helt slutat att skriva. Levins senaste inlägg är från mars i år.
Moderaterna hade tänkt att ta upp ”kampen” på bloggsidan. De skapade ett nytt koncept. En gemensam bloggsida där 7 av kommunens ledande moderater skulle turas om att skriva. Projektet misslyckades i stort sett innan det hann börja. Det blev några enstaka inlägg av några enstaka personer. De flesta moderater orkade dock inte med ett enda.
Visste ni förresten att Gunnar Lidell har en egen hemsida? Hemsidan har inte uppdaterats sedan den 16 feb 2010. Men Lidell är i gott sällskap. På kommunalrådskollegan Johan Ekströms (FP) hemsida kan man fortfarande läsa att:
”Vänersborg behöver en helt ny politisk ledning.”
Det skrevs innan valet i september 2010. Men det är klart, budskapet står sig fortfarande.
.
PS. Har jag missat någon blogg eller hemsida, så skicka gärna ett mejl.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer