Arkiv
Investeringar förskola/skola
Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.
BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgift
egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?
Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.
De prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.
Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:
”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”
När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:
”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”
Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.
Förvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…
Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.
Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:
”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”
Om investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.
Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?
Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:
”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”
Förvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.
Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.
BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom många
skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.
Investeringarna handlar även om förskolor.
På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.
De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.
Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nog
tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?
”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”
Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…
BUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:
”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”
Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.
Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…
Kanske skulle nämndens beslut lyda:
”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”
Typ.
BUN: Betygskatastrof
Inte en votering, inte en reservation, inte ens från Vänsterpartiet, inte ett meningsutbyte, inga skilda uppfattningar, inga tokiga SD-förslag. Det var dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i ett nötskal.
Sammanträdet löpte således relativt snabbt och smidigt. Och klockan var faktiskt inte mer än 12.10 när ordförande Mats Andersson avslutade sammanträdet och ledamöterna kunde gå och äta en dagens på någon av stadens många restauranger.
I lördags skrev jag en blogg om de ärenden som nämnden skulle behandla idag. (Se ”BUN 18/9”.) Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga – förutom en del information som ledamöterna fick sig till del. Och det var stundtals en mycket viktig information. Och nedslående… Och omskakande…
Det behövs som bekant fler platser på kommunens förskolor. Än så länge finns det emellertid platser kvar. Det brukar vara så i början på hösten. På flera förskolor är det dock redan fullt, t ex Torpa/Tärnan, Mariedal och Centrum. En hyfsad aktuell kösituation kan vänersborgarna hitta på kommunens hemsida (klicka här). Tabellen uppdateras en gång per månad. (Varför rubriken är ”Kösituation 1 januari 2018” kan jag inte riktigt förklara, men det kanske har att göra med att lagen säger att garantitiden för att få en plats är 4 månader.)
BUN och BU-förvaltningen väntar på bygglov för den nya förskolan i det gamla BUP-husets lokaler. Samtidigt har boende i området överklagat bygglovet för den tänkta förskolan i kvarteret Hönan. Så kan folk göra, men det är lite tråkigt med alla förseningar. Hönan behöver komma igång snabbt, precis som Vänerparken. Vänersborg är i akut behov av nya förskoleplatser.
Nämnden kommer att få betydligt mer information om lokaler nästa sammanträde, men idag beslutade nämnden i varje fall att betala en högre hyra för Tenggrenstorps förskola (efter om- och tillbyggnad) och hyra för de nya lokalerna på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan).
När det gäller att hyra från privata fastighetsägare, som på t ex Vänerparken (ordförande Mats Andersson skrev själv på hyreskontraktet där, på delegation), så sker det en förhandling om hyrans storlek. När det gäller att hyra från samhällsbyggnadsnämnden, som Tenggrenstorp och Silvertärnan, så förhandlar inte BUN med samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnads har helt enkelt regler och en fastställd taxa som den utgår från. Det är bara för BUN att betala – och lita på att det är till typ självkostnadspris. (Fast hur vet man det? Det finns ingen förvaltning som har så många chefer…)
Det var som jag skrev i lördagsbloggen – andelen legitimerade lärare i grundskolan har jämfört med förra läsåret minskat. Däremot har det totala antalet legitimerade pedagoger ökat. (42 har anställts, 21 har slutat.) Men eftersom många, och ännu fler, obehöriga lärare också har anställts så har alltså andelen sjunkit.
Med tanke på att sjukfrånvaron ökar (vilket meddelades idag utan att några siffror redovisades) och många går i pension de närmaste åren, så måste något drastiskt göras åt pedagogernas arbetsbelastning och arbetsmiljö för att behålla och locka till sig legitimerade pedagoger.
Det visar inte minst statistiken över de avgående 9:ornas betygsresultat nödvändigheten av…
Nämnden fick en redogörelse för vårens nationella prov och betyg. Det var tämligen dystra siffror som presenterades, särskilt från de 9:or som lämnade grundskolan.
Av tabellen ovan framgår hur stor andel av alla elever i åk 9 i Vänersborg som har klarat kunskapskraven, och inte, i svenska, engelska och matematik under de tre senaste åren (den vänstra kolumnen). Vi ser att andelen har sjunkit i alla tre ämnen, men häpnadsväckande mycket i matematik det senaste året.
I den högra kolumnen ser vi den genomsnittliga betygspoängen. Det är samma där – siffrorna sjunker.
Raden längst ner i tabellen visar resultaten på de nationella proven. Där ser vi t ex att endast 60,7% av alla elever i åk 9 klarade det nationella provet i matematik. Och då kan vi också se skillnaden mellan resultatet på det nationella provet och slutbetyget. Bara 60,7% av eleverna hade minst betyget E på det nationella provet, men när slutbetyget sattes så blev ändå 78,3% minst godkända. På liknande sätt kan vi se resultaten i de andra ämnena och motsvarande siffror på de genomsnittliga betygspoängen.
Den här skillnaden kan ha sin naturliga förklaring, och betygen måste inte stämma överens med resultaten på de nationella proven. Men jag är övertygad om att ett sådant här förhållande kommer att uppmärksammas åtminstone i media. Det brukar vara så. Skillnaden menar en del visar att lärarna sätter för ”snälla” betyg…
Men det är nog inte bara dystert – det är kris i Vänersborg! Nämnden fick ta del av mer statistik…
Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, har minskat drastiskt sedan 2015. Och årets resultat, 182 poäng, är uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet år 2015 på 225 poäng och år 2016 på 224 poäng. (Resultatet för i år är inte uträknat än.)
Och inte bara det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i våras fick betyg i alla ämnen. Och som synes har andelen minskat för varje år. Det visar enligt min mening på en riktig kris i grundskolan i Vänersborg. Det är nästan så att jag skulle vilja prata om en katastrofal situation.
Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror för de elever som slutade årskurs 6 i våras var:
- medelmeritvärde – 198,4 poäng
- uppnått målen i samtliga ämnen – 74,4%
Nämnden diskuterade en del om vad 9:ornas resultat kan bero på – även om ingen analys från förvaltningens sida är gjord än. (Den kommer senare.) Naturligtvis betyder den stora elevtillströmningen en hel del, kanske avgörande del. Det är många nyanlända som börjar skolan i kommunen med t ex bristande kunskaper i svenska (naturligtvis). Tillströmningen har
lett till lokalbrist, där det blir så trångt i klassrummen att eleverna, som en ledamot uttryckte det:
”trycks ut genom fönstren.”
Elevfrånvaron liksom sjukfrånvaron bland personalen ökar, det arbetar en allt större andel icke-legitimerade lärare på skolorna, rektorer och pedagoger drunknar i andra uppgifter än de som har med det direkta lärandet att göra, det finns inte tillräckligt många speciallärare eller stödpersoner av olika slag osv.
Barn- och Utbildningsnämnden står inför en enorm utmaning. Men inte bara BUN – eleverna är ju hela Vänersborgs ansvar.
Vänersborg står inför en enorm utmaning.
Förskolan och skolan måste prioriteras. Det måste till drastiskt ökade ekonomiska resurser!
Och medvetna om dessa utmaningar går vänersborgarna till val om ett år…
Hönan, dricksvatten och böter
Det är inte bara i TTELA som man kan hitta intressant information. Det står ibland, för det mesta säger en del, en hel del matnyttigt på kommunens hemsida.
Idag kan vi läsa den glädjande nyheten att byggnadsnämnden beslutade att ge bygglov till en ny förskola i kvarteret Hönan (se ”Klartecken för Belfragegatans förskola”). ”Äntligen” säger antagligen många föräldrar. ”Äntligen” säger troligtvis de flesta i barn- och utbildningsnämnden. ”Äntligen” säger säkerligen verksamhetschef Boel Jansson. Redan den 11 november 2013 fattade nämligen BUN beslut om en ny förskola på verksamhetschefens ”inrådan”.
Det tar onekligen tid för kommunens kvarnar att mala. I varje fall under det nuvarande 
styrets ledning…
Men idag har kvarnarna malt färdigt. Jag hoppas att inget oförutsett inträffar utan att bygget kan komma igång snarast möjligt. Det behövs verkligen en ny förskola. (Det behövs för övrigt fler…)
Till hemsidan säger Boel Jansson:
”Här kan vi bedriva verksamhet i moderna lokaler anpassade efter dagens krav på tillgänglighet och miljöer anpassade för yngre barns lärande.”
Den nya förskolan ersätter Poppelvägens förskola, men det skapas också två nya avdelningar.
I Frändefors är det emellertid inte lika muntert. Dricksvattnet kan vara förorenat (se ”Kokningsrekommendationer i Frändefors tätort”). På kommunens hemsida kan vi läsa om att man misstänker en:
”mikrobiologisk förorening i Frändefors tätort.”
Vattnet måste kokas innan det kan användas till dryck eller matlagning:
”Vattnet skall koka så att tydliga bubblor syns.”
Jag tror att frändeforsborna kan utgå från att vattnet verkligen är förorenat. Och jag tror att det har varit det ganska länge nu. Så här skrev en person på Facebook redan i 
torsdags:
”Den vidriga känslan när man märkt av lite konstig färg emellanåt på dricksvattnet i ett par veckor, men det har smakat som vanligt, och man druckit massor med vatten som vanligt.. så efter det blivit värre – o det har ringts till kommunen. o vi grannar står o pratar och man får reda på att det RÖR SIG SMÅ PARASITER I VATTNET :0 , man blev plötsligt väldigt illamående :( ”
Och ska jag vara riktigt ärlig – det hände många gånger under mina år på Dalboskolan att vattnet blev brunt och illasmakande, särskilt efter att det hade regnat.
Jag undrar om inte kommunen har reagerat lite långsamt…
Det är inte så muntert att byta arbetsplats och kommun heller… På min andra dag som anställd i Trollhättans stad fick jag parkeringsböter – på NÄL. Trots att jag hade betalat via en app.
”Haha”, sa den person uppe i Stockholm, som jag riktade mina invändningar till. Han menade att appen fungerar dåligt och att det nog inte är sista gången jag får böter…
Och då kan man undra hur Västra Götalandsregionen tänker när den rekommenderar en parkeringsapp som inte fungerar. Borde inte regionen ta ett ansvar?
Just nu funderar jag på om jag vågar parkera på NÄL imorgon…
Heta politiska frågor (2/2)
I torsdags tog jag upp två av höstens aktuella politiska frågor i Vänersborg, Sanden och Wargön Innovation (se ”Heta politiska frågor (1/2)”). Det finns fler frågor.
På tisdag kör byggnadsnämnden igång. Tyvärr ligger bara dagordningen på hemsidan – utan underlag. Men jag ser att ärende 9 handlar om den nya förskolan i kvarteret Hönan:
”Bygglov för nybyggnad av förskola”
Det är inte en dag för sent. Barn- och Ungdomsnämnden, som den hette då, beslutade redan den 11 november 2013 att en ny förskola skulle byggas. Ärendet har sedan förhalats och försenats av de styrande. Ska det äntligen hända något nu, snart 4 år senare…? Eller kommer byggnadsnämnden att neka bygglov på grund av typ fel färg på byggnaden, att förskolan ska stå på någon kulle likt Arnes sommarhus på Nordkroken eller något annat. Jag tror inte det. Förslaget från tjänstemännen är att byggnadsnämnden ger bygglov.
Det kan noteras att det inte finns någon punkt på byggnadsnämndens dagordning som följer upp uppmaningen från sammanträdet den 20 juni:
”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende myndighetsutövning.”
Vad jag vet så har nämndens två ordförande ännu inte agerat. Vad nu det skulle innebära…
Bert Karlsson och Daniel Aronsson planerar att bygga ut på Ursand. (Se artikel i TTELA ”Så satsar Ursand inför 2018”). Det är tänkt att det ska bli nya byggnader, en spa-anläggning, fler campingplatser och dessutom flytande hus på Grönvik mm. Vad jag vet så har Bert börjat i rätt ända denna gång och alla bygghandlingar är inskickade till byggnadsförvaltningen. Jag hoppas att nämnden så småningom ger klartecken för fortsatt expansion.
TTELA uppger att det kalkyleras med investeringar på omkring 30 miljoner kr uppe på Ursand. Och med tanke på allt som ska göras förefaller summan vara både rimlig och korrekt. Det jag undrar, och antagligen många med mig, är hur stor del av kostnaderna som Vänersborgs kommun ska stå för. Det är ju kommunen som äger marken… Visst, arrendet kommer väl att höjas om kommunen står för investeringarna, men då blir ju den gamla frågan återigen aktuell – vad händer om Bert och Daniel Aronsson så småningom drar därifrån? Det bästa vore, enligt min mening, att sälja campingplatsen till Bert och Aronsson. Då riskerar inte kommunen att förlora några pengar. Det har inte Vänersborg råd med…
Det kanske kommer att bli diskussion kring vikingabyn på Halleberg i höst. (Se TTELA ”Vikingaby på Halleberg”. Det har stått mycket matnyttigt i TTELA den gångna veckan…)
Det byggs ju en vikingaby på Halleberg, till filmen om Halvdan Viking. Och nu pågår det en namninsamling om att Vänersborgs kommun ska köpa in byn efter inspelningen. Jag finner det lite tveksamt, snällt sagt, att en vikingaby tillhör kommunens kompetensområde. Jag ser också en massa kostnader framför mig… Det är ju inte ens kommunens mark… Men kanske vore det något för ”Projekt Halle- och Hunneberg” (se ”Kommunens principer och Halle- & Hunneberg”) att titta på? En vikingaby skulle säkerligen locka turister. Och kanske kunde det göras typ en lekpark à la Trollhättan i anslutning till byn? Eller kanske Bert Karlsson är intresserad? Han har ju erfarenhet av vikingabyar.
På tal om folkliga initiativ. På Torget i Vänersborg samlas folk för att ha en lugnande effekt på kommunens ungdomar. Det har ju varit en del bråk i centrum. Och i fredagens TTELA (se ”Timjan stänger efter oroligheterna”) kunde vi läsa om att ungdomshuset Timjan ska hålla stängt tills vidare.
Jag var på Torget i onsdags. Då var det ett gäng ”knuttar” med sina motorcyklar som ”kollade läget” – och allt var lugnt. Det var, vad jag förstod, helt ”vanligt folk” som stod där – och som månade om både sin stad och kommunens ungdomar. Det är en bedrövlig utveckling att folk inte ska kunna känna sig säkra i kommunens centrum. Å andra sidan kommer jag ihåg allt bråk på Torget i slutet av 1960-talet, då Torget också var en samlingsplats för stadens ungdomar.
I TTELA kunde vi i torsdags läsa om att kommunen har lagt ut en matta på Gardesanna (se ”Lättare ta sig till vattnet med badmatta”). Det är självklart ett mycket bra initiativ. Jag hoppas bara att den ligger på kommunal mark, så att inte kommunen bryter mot några av sina principer…
Det finns fler viktiga politiska frågor som kommer att behandlas i höst, den nya översiktsplanen är en. Men till dom frågorna får jag återkomma.
Det stod som sagt mycket i veckans nummer av TTELA. I torsdagens TTELA (se ”Politikers adhd-inlägg prövas inte av DO”) stod det också om kommunpolitikern från Vänersborg som lade upp en bild (se bilden till vänster) som anmälaren ansåg innebar diskriminering mot personer med en funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen bestämde emellertid att inte ta upp ärendet. TTELA skrev också att:
”politikern har tagit personlig ställning mot diagnoser, trots att han i sitt ämbete handhar ärenden som har att göra med detta.”
Det gör väl händelsen lite politiskt allvarligare för politikern själv och det parti han tillhör, även om själva sakfrågan kring alla diagnoser och följande utskrivningar av mediciner tål att diskuteras. Dock kanske inte med skämtteckningar.
Till sist fick jag höra att mina bloggar kring LCHF (se t ex ”LCHF är svaret”) har fått åtminstone en person att bestämma sig för att dra ner på kolhydraterna.
Det är ju roligt att veta att mitt bloggskrivande påverkar i varje fall någon…
TTELA censurerar enkätsvar
Det var inte länge sedan jag skrev en blogg om TTELA:s roll i det lokala politiska livet i Vänersborg. (Se ”TTELA och brev till EU”.) Bloggen föranleddes av en ledare skriven av TTELA:s chefredaktör Ingalill Sundhage den 3 september (se här).
Det fanns mycket i övrigt att önska när det gällde TTELA:s bevakning tyckte jag. TTELA tar t ex inte in alla debattartiklar som skickas in och många, däribland jag själv, har vid flera tillfällen varit med om att det ändras i de debattartiklar som publiceras. Och detta utan att det anges i tidningen eller meddelas skribenten. Ibland har dessutom innehållet ändrats på ett för skribenten oigenkännligt sätt.
TTELA:s chefredaktör Ingalill Sundhage skrev bland annat i sin ledare att det finns en tydlig koppling mellan lokaltidningar och demokrati. Jag kan inte annat än utläsa att det då, bland annat, är tidningens uppgift att återge det som händer på ett sakligt och korrekt sätt. Och i det ingår väl att t ex inte ändra i inlägg… Eller som detta fall, ett enkätsvar inskickat från ett lokalt politiskt parti…
TTELA hade nämligen idag en redovisning av enkätsvar från de olika partierna om hur de ville minska storleken på barngrupperna i förskolorna. (Se här.)
Vänsterpartiet svarade enligt TTELA:
”Vi arbetar för att BUN ska få mer pengar och så har också blivit fallet 2016 och 2017. Mindre grupper förutsätter fler förskolor. Det tar tid, men det måste byggas fler. Vi motsatte oss en nedläggning av Nattugglan.”
Och visst, så skrev vi. Men vi skrev också:
”På vår hemsida och Kärvlings blogg lämnas regelbundet information om vår politik.”
För så är det ju. Men det tyckte inte TTELA var lämpligt för läsarna att få reda på… Utan meningen ströks helt självsvåldigt av TTELA. Utan att det angavs i tidningen eller meddelades skribenten…
Jag kan inte se det som något annat än en form av censur.
Däremot går det tydligen bra för TTELA att släppa igenom, om inte rena lögner, så i varje fall halvsanningar…
Som när representanter för de styrande partierna i Vänersborg (S+C+MP) svarar, på TTELA:s enkätfråga, att det har anställts och ska anställas mer personal på förskolorna. När alla vet att detta är möjligt endast tack vare att de styrande partiernas besparingsbudgetar har röstats ner av oppositionen. Vilket tex gav barn- och utbildningsnämnden 16 miljoner kr mer i år. Hade de styrande partierna fått den budget de ville ha så hade det inte funnits några pengar till att anställa mer personal.
Marika Isetorp (MP) skriver:
”Vi arbetar för att öka kvalitén på verksamheten för barnens skull.”
Och så röstade miljöpartiet emot att barn- och utbildningsnämnden skulle få 16 milj kr mer i år…
Sverigedemokraten Kurt Karlsson slirar också på sanningen när han svarar:
”Vi har också agerat mot och som vi tror, förhindrat flyttning av väl fungerande förskolor till undermåliga miljöer.”
Det finns bara en förskola som passar in på Kurt Karlssons beskrivning – Nattugglan. Sanningen är dock att sverigedemokraterna inte alls agerade mot – de röstade för en nedläggning av Nattugglans lokaler och en flytt till mödravårdens gamla lokaler i Vänerparken. Det var för övrigt bara Vänsterpartiet och välfärdspartiet som röstade emot.
Så tydligen går det att skriva halvsanningar som svar på TTELA:s enkätfrågor, men att hänvisa till en hemsida och en blogg – det går inte för sig. Då går TTELA in och censurerar.
Övrigt BUN (20/6)
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har alltså sammanträde nu på måndag, på Mötesplats Vänersborg (Vänerparken).
I två bloggar har jag beskrivit ett av ärendena, utredningen av de centrala grundskolorna. (Se ”De centrala skolornas framtid” och ”BUN: Blåsut och Norra”.) Men nämnden ska naturligtvis behandla fler ärenden och dessutom få sig en rejäl dos information. Som brukligt är.
Det första ärendet, där beslut ska fattas, handlar om privata utförare. Nämnden ska få en redovisning av resultatet av en uppföljning av sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare – och sedan godkänna uppföljningarna.
För verksamheterna Brålandabadet och Vattenpalatset finns ingenting att anmärka på från förvaltningens sida. Båda ”baden” bedriver simundervisning, precis som Hallevibadet. Men mot Hallevibadet riktas anmärkningar. Några skolor har beskrivit verksamheten som rörig – verksamheten ställer in tider, tiderna stämmer ibland inte enligt det som är överenskommet och variationen är stor i simlärarens kompetens och förståelse för uppdraget. Ganska tuff kritik mot Hallevibadet och säkerligen helt befogad.
ISS sköter städningen på en del skolor. Mot ISS riktas också en del anmärkningar, bland annat kring städning av toaletter, och på brister i kommunikationen. Västtrafik, som sköter skolskjutsar, får kritik för att platserna ibland inte räcker till på bussarna, att det kan vara stökigt i bussarna samt att det har hänt att chaufförer pratar i mobiltelefon.
De privata utförare som har fått kritik måste typ skärpa sig. Det är ungefär vad BUN ska besluta.
Som vanligt blir det en månadsuppföljning. I underlaget som nämndens ledamöter har fått kan man läsa att antalet barn i förskolan och den pedagogiska omsorgen har ökat med 168 stycken under året (från december 2015 till och med maj 2016) och 52 barn jämfört med maj förra året. För grundskolan har det skett en ökning med 151 elever under året (från december 2015) och en ökning från maj förra året med 280 elever. (Från januari 2014 till maj 2016 har grundskolan fått en tillökning med 560 elever.)
Och så tyckte de styrande partierna (S+C+MP) – jämför budgetberedningens anvisningar i mars – att BUN inte skulle få några extra pengar varken i år eller nästa år. Osannolikt och otroligt…
En vänsterpartist, Adam Frändelid, har motionerat om att det ska göras en kartläggning – om barnomsorg under kväll, natt och helg erbjuds i tillräcklig omfattning i förhållande till efterfrågan.
Förvaltningen föreslår att nämnden ska bifalla motionen. Det betyder att BUN, om fullmäktige så småningom fattar det beslut som BUN föreslår, ska utreda det som Frändelid yrkar i sin motion.
Frändelid har också följt debatten i Trollhättan. Det har inspirerat honom till att även motionera om avgiftsfri frukost i Vänersborgs grundskolor. Frändelid vill att:
”Vänersborgs kommun utreder förutsättningarna att erbjuda elever i kommunens alla grundskolor avgiftsfri frukost.”
Många elever äter av olika orsaker inte frukost, vilket gör att det blir en dålig start på skoldagen. För det är naturligtvis så, att äter eleverna dåligt så presterar de sämre och de kan inte tillgodogöra sig undervisningen ordentligt.
Fast som LCHF:are kan jag inte riktigt hålla med Frändelid när han skriver:
”För att hålla sin blodsockerkurva på en jämn nivå så bör man äta regelbundet.”
Jag är övertygad om att det är betydligt viktigare vad man äter…
Förvaltningarna (barn- och utbildningsförvaltningen har skrivit ett gemensamt svar med samhällsbyggnadsförvaltningen) skriver att:
”Oavsett alternativ finns inget utrymme för någon av förvaltningarna att finansiera en utökning av måltider inom befintliga budgetramar.”
Förvaltningarna diskuterar i sitt förslag två olika alternativ – en ”lättare” frukost respektive en enligt Livsmedelsverket ”fullgod” frukost. Den lättare frukosten skulle kosta, om det beräknade antalet elever åt, 270.000 kr, medan det fullgoda alternativet beräknas kosta 460.000 kr.
Det är lätt att argumentera för att alla elever ska få en gratis frukost, trots kostnaderna. Argumenten är uppenbara. Samtidigt så kan man vara kritisk till att BUN ska ta pengar från undervisningen för att lägga på skolfrukost. Jag tror att det riktiga vore att BUN uttalar sig positivt om motionen, men begär pengar av fullmäktige för att genomföra dess intentioner. Om fullmäktige anser att det är värt att satsa extra pengar på att alla barn som vill äta frukost i skolan ska få det, så borde också fullmäktige anslå pengar.
Barn- och Utbildningsnämnden har ytterligare ett tungt ärende på sin dagordning:
”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun; – Fördjupad utredning gällande tillbyggnad av Fridhem, Granås och Hallebergs förskolor”
I april beslutade BUN ställa sig bakom förskoleutredningen och dessutom uppdra åt förvaltningen att projektera/utreda tillbyggnad av Fridhems förskola (ligger i Mariedalsområdet) med 2 avdelningar. Förvaltningen skulle också utreda förskolesituationen i Vargön.
Förvaltningen har nu, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, gjort det, dvs utrett förskolesituationen i Vargön.
Björkvägens förskola (i Vargön) behöver ersättas. Enligt nämndens underlag är arbetsmiljön mycket dålig på Björkvägen och lokalerna har stora behov av renoveringar samt verksamhetsanpassningar. Utemiljön beskrivs också som torftig.
På BUN:s bord på måndag ligger ett förslag om att projektera en tillbyggnad av Granås förskola med 2 avdelningar. Det innebär samtidigt att Björkvägens förskola avvecklas.
Jag ser ingen anledning att ifrågasätta detta förslag. Tvärtom, det ser ut som ett bra och logiskt beslut att fatta för nämnden.
Det blir en tung förmiddag på måndag. Och på eftermiddagen ska nämnden få information om både planprocesser och elevhälsan. Sedan väntar ett ännu tyngre möte på onsdag, kommunfullmäktige…
De centrala skolornas framtid
Innan Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) går på semester så ska en lång rad beslut fattas på sammanträdet den 20 juni. Som förresten hålls kl 08.30 i rum 249 på Mötesplats Vänersborg, dvs Vänerparken. (Det kan vara bra att veta om det är någon i ”allmänheten” som vill besöka sammanträdet.)
Jag ska i denna blogg endast ta upp ett av ärendena, ett ärende som inte ger mig någon ro. Ärendet är nr 11 i ordningen och heter:
”Utredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun; -Fördjupad utredning av etapp 1 i skolutredningen”
Det handlar om framtiden för Öxnered skola, Blåsut skola, Norra skolan och en eventuellt ny skola på Holmängen.
BUN har ju under våren utrett och diskuterat de centrala skolornas framtid. Nu är det dags att ta ett steg närmare konkreta beslut.
När det gäller Öxnered och Blåsut lade nämnden fram två alternativ som skulle utredas vidare. Båda alternativen innebar en fördjupad utredning kring en utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet. Skillnaden var att i det första alternativet skulle det utredas om det var lämpligt att Blåsut skola gjordes om till en förskola, medan det andra alternativet handlade om att göra om Blåsut till en F-3-skola.
Förvaltningens utredning (kan laddas ner här) har landat i ett nytt, tredje alternativ – att flytta all verksamhet till en nyrenoverad och utbyggd skola i Öxnered och helt upphöra med verksamhet i Blåsut skola. Med andra ord, även om det är ett ”fult ord”, att lägga ner Blåsut skola. Istället skulle det då utredas vidare om att bygga ut befintliga förskolor och/eller bygga en helt ny förskola. Det här alternativet har förvaltningen kommit fram till skulle bli den bästa lösningen.
Utredningen har betraktat följande perspektiv:
”organisering, ekonomi, ytbehov, produktion och distribution av kost, trafiksituation, buller, lokaler och utemiljöer.”
Perspektiven är utifrån nämndens synvinkel som huvudman för förskolan och skolan. Kommunen har ju ansvar för att följa Skollag, läroplaner, Arbetsmiljölag osv. Dessutom har BUN också ett ansvar, naturligtvis, för ekonomin, t ex att bygga kostnadseffektivt så att skattebetalarnas pengar används så bra som möjligt. Det inkluderar också sådana saker som skolmats- och köksorganisation. Personalen har vidare sina rättmätiga önskemål och behov och organisationen ska fungera så bra som möjligt.
Så visst stämmer det när förvaltningen skriver att det finns fördelar ur ett organisationsperspektiv med större enheter utifrån lärarnas behörighet och legitimation. Och visst stämmer det också att större skolor kan tillhandahålla:
”de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas vilket är ett krav enligt skollagen. Speciallokaler som behövs i exempelvis; slöjd, musik, naturorientering, idrott osv är dyra.”
Det stämmer också att trafiksituationen är svår på Blåsut skola, vilken den också är i Öxnered. Fast i Öxnered finns det bättre förutsättningar att ”ordna upp” den.
När det gäller skolgården på Blåsut, så tycks det inte som att utredningen riktigt räknar med att om det blir färre barn, om Blåsut bara blir en förskola eller en lågstadieskola, så kan antagligen modulen på området tas bort, vilket skulle frigöra yta. (Kanske läser jag utredningen fel.) Och som utredningen nämner, det finns eventuellt möjlighet att:
”koppla samman befintlig skolgård med den intilliggande lekplatsen för utvidgning av skolgården.”
Det är en rad faktorer som ska fungera utifrån huvudmannens synpunkt, och på sätt och vis kan de nog sammanfattas ganska kort – lagar ska följas och pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Och självklart är detta utomordentligt viktigt.
Som det står i utredningen om det av förvaltningen förordade alternativet:
”Alternativet skulle innebära en förbättring ur alla aspekter.”
Men det finns ett men…
Det fattas en aspekt, ett perspektiv. Och det lär väl nämnden bli varse, när föräldrarna får reda på nämndens/förvaltningens planer… Var är föräldraaspekten, var är föräldraperspektivet?
Blåsut skola har ”alltid” legat där den ligger. Den är en del av Blåsut, en mer eller mindre omistlig del, något av ”kärnan” i stadsdelen. Barnfamiljer har flyttat till området bland annat på grund av närheten till skolan. Barnen har kunnat gå eller cykla dit själva längs småvägarna, i varje fall när de har blivit lite större. Det är liten skola, omkring 200 elever, och alla känner alla. Skolan i sig har rykte om att vara en bra skola och många föräldrar har aktivt valt att placera sina barn där. (Vilket inte på något sätt betyder att andra skolor skulle vara sämre!)
En flytt av alla barn och elever till Öxnered skola skulle till exempel innebära att det blir för långt för barn i åldern 7-10 år att kunna gå eller cykla dit själva.
Inga föräldrar har följaktligen hörts och jag tror inte heller att personalen har fått tillfälle att yttra sig. Och jag är också tämligen säker på att ingen skriftlig riskbedömning har skett, något som är ett krav i samband med att ändringar i verksamheten planeras. Vilket för övrigt ska göras innan en verksamhetsförändring av det här slaget beslutas. Jag tror inte ens att föräldrar och personal är medvetna om planerna för Blåsut skola.
När det gäller kostnaderna så räknar förvaltningen med att en renovering och utbyggnad av Öxnered skola skulle kosta drygt 175 miljoner kronor. Och det behövs under alla förhållanden en ny Öxneredsskola. Däremot finns det ingen beräkning på vad en ombyggnad av Blåsut till förskola skulle kosta, mer än att det inte bedöms vara kostnadseffektivt. Å andra sidan skulle en ny förskola i området enligt beräkningarna kosta 45 miljoner kronor.
När det gäller om Blåsut enbart ska vara en lågstadieskola säger utredningen att det då skulle bli dyrare för nämnden att både betala hyra för en ny skola i Öxnered och samtidigt ha kvar den i Blåsut.
För egen del vet jag inte riktigt vad jag tycker. Det finns som alltid för- och nackdelar, det finns som alltid olika perspektiv som ska vägas mot varandra. Jag vet bara att det skulle kännas oerhört svårt att fatta ett beslut om flytt av blåsutbarnen och nedläggning av skolan redan på måndag. Det känns inte bra att fatta ett beslut över föräldrarnas, och personalens, huvuden.
Sedan har utredningen också tagit upp Norra skolan. I förvaltningens uppdrag ingick det nämligen att även utreda en renovering och utbyggnad av denna skola.
Utredningen har kommit fram till följande slutsats:
”När det gäller Norra skolan så har förvaltningarna kommit fram till att det inte är möjligt att genomföra ombyggnad eller tillbyggnad av Norra Skolan. Därför föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen utreder möjligheten att bygga en ny skola på Holmängen.”
Nu menar inte förvaltningen att det skulle vara ”fysiskt” omöjligt att bygga ut Norra skolan, utan att det inte skulle vara kostnadseffektivt. Även om Norra skolan, med sitt ”Fängelse” och ”Slott” (byggnaderna kallas så i folkmun), består av fina byggnader som många tycker ska vara orörda, så tyckte till och med den gamle stadsarkitekten att det skulle vara möjligt att bygga ut skolan på ett snyggt och stilenligt sätt. (På fotbollsplanen vid sjön, på en plats bredvid där modulerna står idag.) Ja, det finns till och med ritningar/skisser på en utbyggnad. Det finns dock inga ritningar medskickade för de nuvarande alternativen, så jag vet inte riktigt hur förvaltningen tänker denna gång.
Förvaltningen menar att om Norra skolan skulle byggas ut enligt det ”mindre” alternativet, så måste också en ny skola behöva byggas. Och då skulle nämnden få dels ökade kostnader för Norra samtidigt som det skulle bli kostnader för den nya skolan. Om Norra skolan byggs ut enligt det ”största” alternativet, så skulle det ändå finnas en risk för att alla elever inte skulle få plats.
Den nya skola det pratas om föreslås ligga på Björkholmsgatan, på Holmängen.
Kostnaderna för tillbyggnad och ombyggnad av Norra skolan enligt det ”större” alternativet beräknas uppgå till drygt 129 milj kr, medan det ”mindre” alternativet, ”renoveringar och ombyggnader” som det står i utredningen, skulle kosta drygt 31 milj kr.
Vad en ny skola kostar att bygga på Holmängen vet jag inte, det står inte i handlingarna, men jag skulle gissa att den lär kosta uppåt 100-150 miljoner. (Eller?)
Utredningen tar för övrigt också upp trafiksituationen vid Norra skolan, som har ganska mycket i övrigt att önska, och att det finns brist på friytor för eleverna.
Det jag tycker är en svaghet i utredningen, det är att den bara betraktar elevsituationen i Nordstan, inklusive det nya bostadsområdet på Holmängen. Jag skulle vilja ta med Torpaområdet i diskussionen också. Den gamle förvaltningschefen hade till exempel en idé om att eleverna på Tärnan (låg- och mellanstadiet) skulle flyttas – av integrationsskäl. Varför inte då åtminstone utreda en utbyggnad av Norra skolan modell ”mindre” och en ny skola på Holmängen i samband med en avveckling av Tärnanskolan?
Som sagt, det känns inte speciellt bra att ta dessa stora och viktiga beslut redan på måndag. Det skulle nog behövas mer tid och mer dialog med berörda, både föräldrar, rektorer och övrig personal, innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.
Och mellan oss politiker och partier. Beslutet kommer ju att avgöra den centrala skolstrukturen i många, många år framåt… Det vore bra om alla blev överens.
Dessutom vore ett snabbt beslut inte riktigt att ge den respekt och det erkännande till utredaren som den ambitiösa utredningen förtjänar.
.
PS. Jag har inte tagit med alla aspekter och fakta som finns med i utredningen. Vill du läsa den, kan du ladda ner den här.
Stundtals hett fullmäktige (25/5)
Igår var det sammanträde med Vänersborgs kommunfullmäktige.
Det första ärendet var information och beslut kring ”den personalekonomiska redovisningen – hälsobokslut”. Ärendet föredrogs på ett föredömligt sätt av personalekonom Martina Krus. Hon levererade en hel del intressanta siffror, som t ex att kommunen har 3.168 anställda, vilket är en ökning med 162 personer från året innan. Av de anställda är 80% kvinnor. Medellönen är 27.308 kr i månaden. Männen tjänar fortfarande bättre än kvinnorna, män 28.191 kr och kvinnor 27.118 kr, men medellönen för kvinnorna närmar sig männens.
Ledamöterna fick också veta medelåldern bland de anställda ligger på 46 år. (För rektorer är siffran 56-57 år.) 350 personer uppnår pensionsåldern (65 år) mellan 2016-2020 och det sker flest avgångar i lärarkåren (50-tal i grundskolan och ett 30-tal i förskolan) och vårdsektorn.
Det var ytterligare en hel del siffror till – och allt kan läsas i en särskild rapport. (Rapporten kan laddas ner genom att klicka här.)
Kommunfullmäktige beslutade att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Äntligen!
Det har gått oerhört segt. Barn- och ungdomsnämnden fattade beslut om förskolan redan den 17 mars 2014. Men sedan har ärendet förhalats och bollats fram och tillbaka av den styrande minoriteten (S+C+MP). Barn- och utbildningsnämnden har faktiskt fattat beslut om att bygga förskolan ytterligare två gånger.
Det visar på ineffektiviteten hos de styrande partierna. Det är bara att hoppas att det i fortsättningen inte ska behöva krävas att samma beslut fattas tre gånger av en nämnd och ta över 2 år innan ärendet kommer upp i kommunfullmäktige… Nämnder och styrelser måste jobba som en kommun, dvs tillsammans.
Samtidigt fick jag dåliga vibbar efter beslutet…
En ledamot i ett av de styrande partierna pekade under en paus på en formulering i beslutsförslaget och undrade om jag hade uppmärksammat den. Det stod:
”Kommunfullmäktige ställer sig bakom Barn- och utbildningsnämndens förslag att bygga förskola i kvarteret Hönan, i enlighet med de underlag som redovisats.”
När jag tittade efter lite noggrannare, så var det var formuleringen ”i enlighet med de underlag som redovisats” som personen menade. Jag fattade nog inte riktigt. Skulle denna formulering i beslutet kunna äventyra bygget?
Och det var ju faktiskt också så att Bo Carlsson (C) hade sagt något tämligen diffust från talarstolen. Något som skulle kunna tolkas som att det ändå inte var klart att sätta spaden i jorden trots fullmäktiges beslut…
Bo Carlsson sa nämligen att nu när detta beslut fattas är det viktigt att:
”ansvariga nämnd (Carlsson sa faktiskt så, är det singular eller plural?; min anm) går vidare med ärendet så det inte tar en lång tidsperiod innan det finns bygglov och handlingar klara. Det är verkligen viktigt. … Men ansvarig nämnd (nu var det singular; min anm), se upp så det här rullar som det ska.”
Vad menar Bo Carlsson? Vill han att förskolan ska byggas eller inte? Varför ska BUN ”se upp”? Om det finns några oklarheter, något som Barn- och Utbildningsnämnden inte har tänkt på (det är ju inte direkt några byggproffs i nämnden) – varför kan inte Bo Carlsson helt enkelt prata med sin partibroder Mats Andersson som är ordförande i BUN?
Eller varför skulle inte KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), där Bo Carlsson sitter tillsammans med Marie Dahlin (S) och Marika Isetorp (MP), kunna hjälpa till att lotsa ärendet rätt? Det vore väl på sin plats efter allt motarbetande i denna fråga som KSAU har stått för tidigare?
Men jag tänker positivt – och tror verkligen att fullmäktiges beslut igår betyder att en förskola i kvarteret Hönan ska börja byggas snarast. Allt annat vore ett totalt svek från de styrande partierna.
Ärende 4, ”Fråga om ansvarsfrihet 2015 avs Kunskapsförbundet Väst”, kom att bli kvällens ”huvudnummer”.
Gunnar Lidell (M) yrkade att presidiet, dvs de tre ordförandena, i Kunskapsförbundets direktion inte skulle beviljas ansvarsfrihet. (Se ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet (1/2)” och ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet (2/2)”.) Det var inte bara ett sällsynt och ovanligt yrkande, det var samtidigt också både mycket ”tufft” och 
utmanande. Yrkandet skulle uppfattas, sa Gunnar Lidell, som en:
”Övertydlig politisk markering.”
Personligen tycker jag inte att man ska använda ”ansvarsfrihetsinstrumentet” på detta sätt. Vill man markera så får man skriva motioner eller lägga yrkanden i de nämnder eller direktioner där frågan hör hemma.
Jag håller faktiskt med Bo Dahlberg (S), som ansåg att ett beslut om att inte bevilja ansvarsfrihet vore ett ”okynnesbeslut.” Dahlberg undrade också om Lidell var beredd att gå vidare till domstol… (Vilket Lidell inte var.) Det vore liksom ett naturligt steg menade Dahlberg. För övrigt skulle vi i kommunfullmäktige ha behövt Bo Dahlbergs tal i juni 2010… Den gången gällde det ansvarsfrihet för några ledamöter i barn- och ungdomsnämnden som hade röstat nej till arenan…
Den gången kunde vi verkligen tala om okynnesbeslut.
Minialliansens och Lidells yrkande om att inte bevilja ansvar löd:
”Årsredovisningen för 2015 saknar uppgifter om kvalitetsmått utifrån ett invånarperspektiv för kommunerna i Trollhättan och Vänersborg.
Dessutom så har det underlag som har inkommit från revisorerna och som riktar stark kritik mot hur styrning och ledning fungerar i förbundet. Under förbundets resa har enligt vår uppfattning beslut fattas utan att följa konsortsialavtalet och beslut har tagits ovanför direktionens huvuden.”
Bo Carlsson (C) reagerade mot formuleringen att beslut tagits ”ovanför direktionens huvuden”. Det menade Carlsson att det inte stämde. Samme Bo Carlsson som på fullmäktiges sammanträde den 21 oktober förra året sa:
”Ingen riksolycka om inte regelverket följs fullt ut.”
Själv var jag uppe i talarstolen flera gånger. Mitt huvudanförande var en sammanfattning av bloggen ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet”. Anförandet tog väl bortåt 15 min…
Morgan Larsson (VFP) ville vara strået vassare än minialliansen och Lidell (M). Larsson ville inte ge någon i direktionen ansvarsfrihet… Och sade sig stödja sig på revisionsberättelsen. Fast revisorerna ville bevilja hela direktionen ansvarsfrihet, inklusive presidiet. Jag förstod nog inte riktigt hur välfärdspartiet tänkte.
Lena Eckerbom Wendel (M) skötte en stor del av minialliansens argumentation denna kväll. Och själva yrkandet, ”kvalitetsmått utifrån ett invånarperspektiv”, luktade Eckerbom Wendel lång väg…
Jag frågade Eckerbom Wendel vad som menades. Det står ju inget om sådana här kvalitetsmått i de olika revisionsrapporterna och det står inte heller något om ”kvalitetsmått utifrån ett invånarperspektiv” i styrdokumenten för Kunskapsförbundet. Och det står för övrigt inte heller i Skollagen eller läroplanen.
Eckerbom Wendel försökte både förklara och utveckla formuleringen. Det enda jag uppfattade var att Kunskapsförbundet inte brytt sig om att redovisa friskolorna och att friskolorna också täcks av Kunskapsförbundets ansvar.
Det var nog ingen som blev klokare av detta… Det kändes inte heller som ett särskilt tungt argument.
Jag frågade också vad minialliansens syfte var – ville de avskaffa Kunskapsförbundet eller göra det bättre? Det fick jag inget svar på.
Lena Eckerbom Wendel ville också förklara, och försvara, varför minialliansens ledamöter var så passiva i direktionen. Jag tycker inte att hon lyckades med det.
Men, men… Det var ju bara en:
”Övertydlig politisk markering.”
Eller?
Sedan var det omröstning. Och det blev en del strul med den nya tekniken och med jäviga ledamöter. Som inte hade tagit ur sina kort ur den nya elektroniska utrustningen. Samtidigt som ordförande Ljunggren (S) inte fick någon ordning på propositionsordningen…
Det slutade med ett hederligt gammalt upprop för och emot – ja till ansvarsfrihet för Kunskapsförbundets presidium (kommunstyrelsens förslag) och nej till ansvarsfrihet (minialliansens förslag).
Det blev 25 röster för ja och 21 nej-röster.
I nästa ärende frågade Lena Eckerbom Wendel (M) kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om handlingar i digital form. Den frågan har jag faktiskt kommenterat i en blogg
(se ”Kommunen och Microsoft, del 1”) redan den 30 mars.
Marie Dahlin ”svarade” då med att ge kommunstyrelseförvaltningen ett uppdrag om att utreda Eckerbom Wendels fråga. Men det konstiga var att uppdraget faktiskt daterades till – dagen innan frågan lämnades in… Jag tyckte då, i min blogg, att det var lite märkligt med dateringen. Igår fick jag dessutom se att Marie Dahlins ”svar”, uppdrag, hade ett diarienummer som kom efter diarienumret på Eckerbom Wendels fråga. Och det gör dateringarna ännu märkligare…
Mystiken tätnar…
Men det här diskuterades inte igår. När en fråga ställs är det nämligen bara den som frågar och den som svarar som får begära ordet. Men så är det inte med en interpellation
Och just en interpellation hade Lutz Rininsland (V) ställt till Marie Dahlin (S). Fast egentligen var det tänkt att Marie Dahlin skulle ha svarat i april, men då kunde inte Dahlin närvara på sammanträdet.
Rininsland ville ha en diskussion om det ideologiska tänkandet kring budgeten. Ska kommunen huvudsakligen satsa på verksamheterna eller på framtida investeringar? Rininsland menade att socialdemokraterna resonerar på ett sätt i regeringen och på ett helt annat i Vänersborgs kommun. På regeringsnivå samarbetar socialdemokraterna dessutom med Vänsterpartiet, i Vänersborg talar knappt partierna med varandra.
Det blev inte mycket till diskussion…
Efter sammanträdet däremot, så ställdes frågan till oss i Vänsterpartiet, av S+C+MP, om vi ville samtala om budgeten… (Se mer på Vänsterpartiets hemsida.)
Wow!
För övrigt gör miljöpartiet ett allt blekare intryck i det politiska livet i Vänersborg. Marika Isetorp och Per Sjödahl går bara upp i talarstolen och yrkar bifall. No more, no less. De för inte fram några fakta, de bidrar inte med några analyser, de framför inga argument och, framför allt, de deltar inte i debatter. De tycks totalt uppslukade av socialdemokraterna och centerpartiet.
När ska de vanliga miljöpartisterna reagera? Och agera?
Anm. Du kan läsa mer om fullmäktigesammanträdet på Vänsterpartiets hemsida: ”Det var en märklig kväll”.
BUN: Budget, Nattugglan och lite annat
Det har varit en händelserik politisk dag idag. Byggstrejken blåstes av, Renewcell lade helt oförklarligt ner sina planer på Wargöns industriområde (läs mer här), bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) avgick och, sist men inte minst, barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sammanträde.
Tyvärr gjorde jag en stor miss i mina förra bloggar, vilket kanske omkullkastade några kommuninvånares planer. Arbetsmiljöutbildningen för nämndens ledamöter var inte förrän nästa sammanträde. Jag ber tusen gånger om ursäkt. Trots detta hade nämnden en åhörare idag, som troget satt kvar under hela informationsrundan, dvs den del av mötet som är offentligt, öppet för allmänheten. Som tur var läser hon väl inte mina bloggar…
För att börja med de lite mindre frågorna… I varje fall de som inte föranledde några större diskussioner.
Som alla nog vet vid det här laget har ju den tidigare förvaltningschefen Kent Javette slutat på BU-förvaltningen och fått ett annat arbete. Som tillförordnad (=tf) förvaltningschef fungerar nu Anne-Len Kriewitz. Hennes tidigare tjänst som enhetschef för grundskolan övertas av Pernilla Bredberg, Ann Nyqvist och Pia Hellåker. Dessa tre damer delar nu alltså på jobbet som tf verksamhetschefer för grundskolan. Så ser organisationen ut fram tills dess att en ny förvaltningschef har rekryterats.
Revideringen av reglementet för det pedagogiska priset antogs. Dock hade 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) synpunkter på att de tre politikerna i nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, skulle ingå i juryn. Och det kan jag hålla med om. De är ju inte direkt några pedagoger, även om ordförande Mats Andersson (C) ibland verkar tro det… Eller åtminstone tycks tro att han kan tala om för rektorer och pedagoger hur de ska lägga upp undervisningen… Tove yrkade dock inget och därför lät Vänsterpartiet saken bero.
BUN var positiv över motionen från Vänsterpartiet angående Sportoteket (se ”BUN på måndag”). Det var bara sverigedemokraten Ola Wesley som yrkade avslag.
”Det finns viktigare saker att satsa på.”
Som vad sa inte Ola Wesley…
Nils Dahlgren (S) gjorde för övrigt, vad jag vill minnas, sitt första inlägg just på denna punkt. Dahlgren undrade om Ola Wesley (SD) hade läst yrkandet. Wesley hoppade inte direkt jämfota av detta yttrande – i varje fall inte av glädje.
Nämnden fick också en föredragning om ”nyckeltal, systematiskt kvalitetsarbete, personal- och kompetensbehov”.
Några fakta som nämnden fick ta del av:
Andelen legitimerade pedagoger har ökat 2016. I förskolan är 89% legitimerade, i låg- och mellanstadiet 94% och i högstadiet 78%. Tyvärr är det lite för lågt på högstadiet. Det är ju i huvudsak där betygen sätts. Personalomsättningen är fortsatt hög bland personalen, hela 9,4% i grundskolan, liksom frånvaron. I förskolan är frånvarosiffran 9,4%, i förskoleklasserna 11%, på fritids 9,8% och i grundskolan 5,2% – totalt 7,4%. Det är framför allt långtidsfrånvaron som har ökat. Det betyder t ex att timvikarier motsvarande 25 årsarbetare sätts in i förskolan. Bland personalen har 40% uttryckt att de vill förbättra den psykosociala arbetsmiljön, medan 45% har sagt detsamma om den fysiska arbetsmiljön.
Efter dessa siffror, som ordförande Andersson såg som positiva, några siffror var ju trots allt bättre än förra året (snarare mindre dåliga skulle jag vilja säga), så var det dags för budgetärendet.
Det styrande triumviratet, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, har ju lagt ett sparbeting på nämnden – på 3.347.000 kr. Det här kan naturligtvis inte Vänsterpartiet acceptera. I gårdagens blogg redogjorde jag för Vänsterpartiets syn och det yrkande som partiet skulle lägga. (Se här.)
Yrkandet lades också, även om yrkandet fick skrivas om något av formella skäl. Vänsterpartiet krävde alltså 20 miljoner kronor mer än de ramar som triumviratet hade föreslagit, och bestämt. Förslaget blev nedröstat, endast välfärdspartiet stödde det.
Minialliansen (M+L, ingen från KD var närvarande) röstade ja till budgetförslaget om besparingar, trots att det var just dessa partier som faktiskt föreslog i kommunstyrelsen att BUN skulle få 20 miljoner! Minialliansen nöjde sig med en så kallad protokollsanteckning, där de i stort hänvisade till att de skulle yrka, och rösta, annorlunda i kommunfullmäktige i juni.
Min bestämda åsikt är att BUN måste göra sin röst hörd redan nu, om att besparingsförslaget är totalt orealistiskt. Om inte facknämnden gör det – vem ska då göra det? Förväntar sig minialliansen att någon annan ska ”skrika” ut barnens och ungdomarnas behov? Marie Dahlin? Bo Carlsson?
Det kan noteras att ordförande Andersson (C) lade in en brasklapp om att de styrande kan ompröva budgetramarna beroende på vad delårsrapporten, som ska behandlas av nämnden i maj, visar. Det fick 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) att fråga ordförande Mats:
”Tycker du som Stefan – fast i maj?”
Det förnekande naturligtvis Andersson…
Men tiden går och planeringen av organisationen ute på skolorna (pedagogtjänster, klassammansättningar, scheman etc) är i full gång. Varenda veckas försening kan ställa till det för rektorer, förskolechefer och pedagoger.
Sverigedemokraterna, som inte har andats ett ljud om vad de tycker när det gäller budgetfrågan (i kommunstyrelsen sa de inte ord och de avstod från att rösta), sa inte ett ord nu heller. Och de avstod även denna gång från att rösta i voteringen. Som alltså slutade med att Vänsterpartiets förslag förlorade med 8-2.
Och så var det ärendet om förskoleutredningen (se ”BUN: Förskoleutredningen”) – förskolans framtida utseende avseende lokaler mm. Här lade Vänsterpartiet också ett yrkande…
Situationen på förskoleområdet är tämligen akut. Det behövs fler förskoleplatser i kommunen. Det sista året har förskolorna tagit emot 58 nya barn och situationen har föranlett flera tillfälliga lösningar, bland annat har avdelningar öppnats på Vallgatan och i Missionskyrkan.
På nämndssammanträdet den 21 mars fick ledamöterna följande information:
- Fram till år 2026 förväntas åldersgruppen 1-5 år öka med 246 barn, varav 220 beräknas vilja ha en barnomsorgsplats. Det finns 143 barn som inte får någon ”dagisplats” och ytterligare 110 barn står i kö för att få byta förskola.
- Kommunen har inte heller kunnat uppfylla lagens krav på att bereda förskoleplats efter 4 månader, det gäller 32 barn.
- Skolverket har gett ut nya riktlinjer om storleken på barngrupperna: ”För barn i åldrarna 1–3 år rekommenderas en storlek på sex till tolv barn, medan grupperna med äldre barn, i åldrarna 4–5, bör ha nio till 15 barn.”
Nu sa dock förvaltningen, efter sammanträdet(!), att siffrorna när det gäller kö-situationen hade förändrats till det bättre under den sista månaden. Men situationen är ändå besvärlig, i varje fall om man ser situationen på medellång sikt.
Vänsterpartiet anser att det i nuvarande läge inte är försvarbart och motiverat att lägga ner en fullt fungerande förskoleverksamhet – i Nattugglans lokaler.
Vänsterpartiet yrkade därför:
- att nämndens beslut att avveckla verksamheten i Nattugglans lokaler upphävs.
- och att en ny förskoleavdelning öppnas i Vänerparken.
Anledningen till den sista att-satsen är, trots att lokalerna i nuvarande utseende och skick inte ter sig direkt lämpliga för en förskola, att nämnden helt enkelt har brist på 
förskoleplatser.
Det blev återigen en formell diskussion om Vänsterpartiet väckte ett nytt ärende… Sådant kan gör vem som helst – trött…
Men till slut bestämde ordförande Mats Andersson (C) att bortse från eventuell prestige. Det var också min mening. (Jag har ju av den anledningen inte bloggat om förslaget tidigare.) Förslaget skulle alltså behandlas, det blev betraktat som ett tilläggsförslag.
Sverigedemokraterna(!) och välfärdspartiet stödde förslaget från Vänsterpartiet. Men det gjorde ingen annan. Det blev stryk i voteringen med 8-3…
Beslutet om Nattugglans nedläggning är definitiv. Jag har svårt att se hur triumviratet (S+C+MP) och minialliansen (för dagen alltså bara M+L) kan försvara beslutet för sina väljare – samtidigt som nämnden hyr in flera tillfälliga moduler…
Vänsterpartiet lämnade in reservationer i både budget- och förskoleärendena. De går att läsa på onsdag på kommunens hemsida efter att protokollet har justerats. (Kan ni inte vänta tills dess – skicka mig ett mail.)
BUN (21/3) – en komplettering
När jag läser igenom måndagens blogg (”BUN (21/3): En kort resumé”) om barn- och utbildningsnämndens sammanträde, så tycker jag nog att jag fick med det viktigaste – dock inte allt som avhandlades.
(Dessutom hade ju TTELA en artikel om nämndens behandling av och beslut angående förskolesituationen.) Så för att ge en ännu fullständigare bild av måndagens maratonsammanträde så är det på sin plats med några kompletteringar.
Nämnden fick en dragning av resultatet av en enkät som besvarats av föräldrar och elever i åk 2, 5 och 8, samt en enkät som besvarats av föräldrar till barn i förskolan.
Enkäten handlade om ”Service och bemötande, samverkan och delaktighet”. Tyvärr var svarsfrekvensen väldigt låg för förskoleföräldrarna, endast 38%, vilket är i minsta laget för att kunna dra några bestämda slutsatser. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att föräldrar inte tycker att det blir något resultat av enkäterna. De har ju typ fyllt i dem några gånger förr… Och inget händer.
De föräldrar som svarade på enkäten var nöjda med det mesta i förskolan som till exempel arbetsron, tryggheten, trivseln, lusten, delaktigheten samt med informationen och dialogen. Föräldrarna hade dock kritiska synpunkter på barngruppernas storlek, personaltätheten, inom- och utomhusmiljöer (föräldrarna känner sig inte trygga på alla förskolor) samt öppettiderna. En del föräldrar hade också funderingar på hur länge personalen ska orka…
Grundskolans föräldrar var också positiva till mycket, som t ex delaktigheten (gällde dock inte föräldrarna i åk 8), trivseln och tryggheten, dialogen och utvecklingssamtalen. Kritiken riktade sig främst mot oro i klasserna, skolmaten, trafiksituationen och VÄL (Vänersborgs lärplattform).
När det gäller skolmaten handlade det om att det helt enkelt är för mycket vegetariskt i skolmatsalarna. Det tyckte också eleverna, särskilt de äldre. Något som för övrigt en LCHF:are kan ha en viss förståelse för…
Eleverna var tämligen positiva till skolan, vilket är roligt. Det tycks som om att arbetsron i klassrummen, trivseln och tryggheten ökar i kommunens skolor. Däremot skriver eleverna att det finns en ”oro mellan eleverna”.
Med tanke på hur stor elevökningen har varit, och den medföljande trångboddheten på våra skolor, så är det ett bra resultat anser jag. Något som alla anställda på våra förskolor och grundskolor ska ha all heder av.
Grundskolan har under de två första månaderna gått med ett underskott på 3,5 miljoner kronor. Och det finns några skolor som ”sticker ut” lite särskilt. Inte så att de är ”ovarsamma” med pengarna, utan de har varit tvungna att anställa mer personal. Det är helt förståeligt, men för oss politiker är det inte särskilt tillfredsställande att se mer eller mindre stora minusresultat i redovisningarna. Det måste finnas en ”kanal” upp till nämnden, så att vi politiker får en signal om att det behövs mer pengar för att upprätthålla en bra verksamhet innan pengarna används. Det är inte tillfredsställande att nämnden bara får underskotten redovisade i efterhand.
Det här framförde jag, vilket jag för övrigt har gjort under många år, och fick, faktiskt, medhåll från ordförande Andersson.
TTELA beskrev idag hur förvaltningen har varit tvingad att öppna två nya förskolor på Vallgatan och i Missionskyrkan. Det är tillfälliga lösningar i en akut situation. Och så är också nämndens beslut om att hyra in paviljonger/moduler. Men vad göra när det står 143 barn i kö, som idag inte har någon plats? Och ytterligare 253 barn, som har plats men vill byta förskola? Det kan ju vara så att föräldrarna inte har fått någon plats i närområdet. En del föräldrar i Frändefors har t ex fått plats i en av förskolorna i centrum. Det finns också föräldrar som har sina barn på olika förskolor… Och fler barn på avdelningarna är inte att tänka på. Avdelningarna är mer än fulla redan. Nämnden har nämligen ”löst” situationen under de senaste åren med förtätning.
Nämnden diskuterade också kostnaderna för att utrusta de nyöppnade förskolorna och de nya avdelningarna som öppnas i höst. Barnen kan ju inte komma till tomma lokaler… Kanske blir det så att nämnden får begära ytterligare pengar…
Och det är inte bara inredning och inventarier som behövs. Det ska finnas personal i lokalerna också… Och det är inte en helt enkel ekvation att lösa. Förutom att det finns få nyutexaminerade pedagoger, så står vi inför stora pensionsavgångar. Dessutom byter anställda allt oftare kommun för att höja lönerna… Och här hänger inte Vänersborg riktigt med i ”lönesvängarna”.
Med dessa rader så tror jag att jag har gjort en ganska komplett redovisning av nämndens sammanträde i måndags. Och det utan att en enda gång nämna sverigedemokraterna och deras tämligen tröstlösa frågor…
Senaste kommentarer