Arkiv
Sammanfattning av dagens BUN
Gårdagens blogg lämnade ett stort frågetecken efter sig. Hur skulle Bo Carlsson (C) och de styrande partierna ställa sig till Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder? Och hela barn- och utbildningsnämnden? Och Vänsterpartiet? I denna blogg får du reda på svaren.
Jag beskrev barn- och utbildningsnämndens (BUN) ärenden i två bloggar innan sammanträdet, “Inför BUN 18/10 (1/2)” och “Inför BUN 18/10 (2/2)”. Där beskrev jag det mesta i faktaväg.
Dagens sammanträde blev inte den långbänk som jag befarade. Bo Carlsson (C) beordrade avstängning av MS Teams kl 12.35. Mötet fortsatte dock med ytterligare ett ärende. Det var ett sekretessärende som bara kunde avhandlas fysiskt. Därför var några ledamöter samlade fysiskt i kommunhuset. Dock inte bloggare Kärvling.
BUN fick som vanligt en lokalinformation. Nämnden fick reda på att man just nu arbetar på en bygglovsansökan för Holmängenskolan. Den beräknas vara klar i november. “Produktionen” ska sedan, förhoppningsvis, starta i februari-mars och skolan ska stå färdig ht 2024. Det ska gå att flytta in lite tidigare, i maj 2024. Prognoserna är också att budgeten håller…
Henrik Josten (M) får uppenbarligen lika stor ångest av behandlingen av Norra skolan som jag själv. Idag var det dock Josten som gav uttryck för den.
Det har inte fattats några beslut om Norra skolan, sa Josten, bara beslut som har påverkat Norra “indirekt” – och faktiskt avgjort dess öde. Josten sade lite melankoliskt:
“Norra skolan seglar iväg mot solnedgången och vi kan inte göra något åt det.”
Henrik Josten hade funderat på om inte en grupp borde bildas för att diskutera Norra skolans framtid. Kanske kunde Norra bli t ex en förskola? Josten ville diskutera detta på något sätt. Det slutade med att han lämnade följande
protokollsanteckning:
“Moderaterna anser att det hade varit bra om en utredning om Norra skolans framtid som förskola hade kunnat genomföras.”
Det verkade emellertid som om det förbereds ett beslut om Norra skolan. Det kan vara endera att BUN säger upp förhyrningen av lokalerna. (Uppsägningstiden är på 9 månader.) Eller också kan ett ärende väckas i BUN om nedläggning. Ett sådant beslut måste slutligt fattas av kommunfullmäktige. Förhoppningsvis kan en sådan grupp, som Josten efterlyser, bildas innan dess.
Nämnden fick siffror på vad avvecklingen av moduler kostar. BUN har ju några sådan utplacerade lite varstans på kommunens skolor och förskolor… Det var ingen rolig information… Det var nämligen väldigt dyrt, i varje fall för de nyare modulerna.
Modulen på Tärnan tillhör de nya modulerna. Den skulle kosta nämnden totalt 720.000 kr att avveckla…
“Nästan en miljon för en avetablering? Det var en oerhört hög kostnad.”
Sa ordförande Bo Carlsson (C) och uttryckte nog vad alla tänkte. Det var en grundavgift, som stod inskrivet i kontraktet, omkoppling mm av larm och återställning av mark osv. Men som kontrast kostade det “bara” ca 194.600 kr (exklusive återställningskostnader) för att avveckla den äldre modulen vid Skördegatans förskola…
Jag fick för övrigt nöjaktiga och bra svar på mina frågor om den kommande Holmängenskolan. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förvaltningen hade tänkt på det mesta (allt?) kring att integrera förskolan i Holmängenskolan. Och tjänstemännen delade oron för befolkningsprognoserna, dvs hur tillförlitliga de egentligen är. Men de menade att de inte hade något val. Och prognoserna kan ju också slå fel på “båda hållen”. Och så är det. Man får utgå från de fakta som finns. Nämnden beslutade i enlighet med förvaltningens förslag.
Jag fick en fråga på min första “BUN-blogg” (se här) om i vilken skola barnen på Sanden ska gå. Svaret var att det är fritt skolval och att de får gå där det finns plats.
Verksamhetsuppföljningen handlade om arbetet med, och vikten av, språklig utveckling i förskola. Det var en mycket bra och givande information. Och jag kunde inte låta bli att lite magistralt påpeka för nämnden att infon var viktig att komma ihåg inför kommande budgetdiskussioner. Det höll Bo Carlsson helt med om, och jordbrukaren Carlsson passade också på att dra en parallell till kalvarnas språkliga utveckling… ;)
Det är inte mycket att säga om fördelningen av de extra statsbidrag som kallas “skolmiljarden”. Ingen har lyssnat på vad jag hade att säga tidigare, så varför “bråka” nu igen? Jag sa vad jag hade tänkt säga och avstod sedan från att rösta. Min vänsterpartistiske kollega Magnus Lilja höll med och avstod också.
Mina funderingar kring de stora barn- och elevökningarna från augusti till september besvarades också. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förskolechefen meddelade att siffrorna till viss del gav en felaktig bild på grund av avstämningsdatum mm. Men framför allt visste förvaltningen redan innan hur många som skulle börja förskola och fritids och hann planera för detta.
Förvaltningschef Sofia Bråberg berättade att det hade kommit några hotfulla mejl från vårdnadshavare angående vaccinationen av elever för covid-19. Det är helt otroligt. Förvaltningen och rektorerna följer ju bara de rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, och dessutom är vaccinationen frivillig. Det är vårdnadshavarna som bestämmer.
Ordförande Carlsson meddelade att nämnden ska diskutera skolskjutsfrågor på nästa sammanträde. Många vårdnadshavare har hört av sig till honom och förvaltningen om skolskjutsar. Det har några vårdnadshavare för övrigt gjort till mig också, och därför passade jag på att ställa en fråga. Jag undrade hur flexibel förvaltningen var om t ex en elev bodde 50 meter från “skolskjutsgränsen”, och alltså inte var berättigad till skolskjuts, och skolbussen ändå gick förbi. Enhetschefen svarade att förvaltningen alltid är flexibel och om det inte innebär några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter så löser den detta.
Bo Carlsson (C) passade även på att informera nämnden om att jordbruk är den enda produktionen som binder kol. Det var hans medverkan på Nuntorpsdagarna (hållbarhetsveckan) som inspirerade honom till detta konstaterande. Jag kan bara hålla med honom…
Och så var det Sverigedemokraternas motion… (Se “Inför BUN 18/10 (2/2)”.)
Det blev en bra diskussion, med två ajourneringar… Det visade sig att alla var positiva till fria arbetskläder för personalen i förskola, fritidshem och för dagbarnvårdare etc. Samtidigt insåg alla att det skulle behövas ett extra tillskott av ekonomiska medel till BUN för att det skulle vara möjligt. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om extra pengar till en nämnd.
Jag frågade varför det inte fanns med ett yrkande om tilläggsanslag i beslutsförslaget till nämnden. Vilket gav upphov till ytterligare diskussion. Sverigedemokraterna passade på att yrka bifall till sin motion. Men Vänsterpartiet höll inne med hur vi tänkte rösta, men vi framförde att vi var positiva till fria arbetskläder. Vi hade bestämt att vi skulle avstå från att rösta och lämna en protokollsanteckning där vi förklarade varför. Den skulle lyda:
“Vänsterpartiet är självklart positivt till fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Vi inser emellertid att det innebär kostnader för nämnden och att en eventuell finansiering är en fråga för kommunfullmäktige. Därför avstår vi från att rösta i nämnden och återkommer vid behandlingen i fullmäktige.”
Men det sa vi alltså inte till någon…
Men så kom ett nytt beslutsförslag från S+C+MP efter ajourneringen:
- “BUN anser motionen besvarad (enligt dagens förslag)”
- “BUN tar upp frågan om arbetskläder som särskild budgetpost i budget 2023 (tilläggsförslag)”
Det var den andra beslutssatsen som var ny.
Vänsterpartiet ändrade sig, Sverigedemokraterna ändrade sig och den borgerliga oppositionen var nöjd… Barn- och utbildningsnämnden beslutade enhälligt för det nya förslaget.
Det innebär med största sannolikhet att alla arbetskläder för förskolepersonal mfl blir helt fria år 2023. Det vill mycket till för att något parti ska ändra sig och svika detta beslut – och, kanske, vallöfte…
Vänsterpartiet anser att det var ett mycket bra beslut. Och naturligtvis lämnade vi aldrig fram någon protokollsanteckning.
Om en månad sammanträder BUN nästa gång.
BUN! BUN! BUN! (20/9)
På måndag är det dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att återigen ge sig in i elden. Höstens första sammanträde börjar kl 08.30. Och det sker fortfarande på distans.
Dagordningen är osedvanligt kort, men å andra sidan är de tre ärendena som ska behandlas tämligen “tunga”:
I ärende 2, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, förväntas nämnden besluta att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser på Onsjö”
Det behövs nämligen fler förskoleplatser i centrala Vänersborg (centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan) samt på Onsjö fram till år 2029. Men med tanke på den stora utredning som ligger till grund för ärendet verkar det vid första påseendet vara ett förvånansvärt “okomplicerat” beslut.
Förskolorna i centrala Vänersborg och Onsjö är idag placerade på dessa platser:
De röda prickarna på kartan ovan visar de enskilda alternativen, Förskolan Villa Korseberg och Frida förskola.
Antalet platser i de olika kommunala förskolorna i centrum och på Onsjö ser ut på följande sätt:
Utredningen bollar med olika alternativ för att tillskapa fler förskoleplatser, bland annat så ägnas både Tärnanskolan och Silvertärnan stort utrymme. Även Björkholmsgatans förskola behandlas, även om inte så utförligt. Det finns vidare olika alternativ utifrån den beslutade Holmängenskolan och för Onsjös tre förskolor. 
Alternativen diskuteras från många olika utgångspunkter, t ex pedagogiska och ekonomiska, utifrån kommunens mål, personalförsörjning, styrdokument, barnkonvention, integration, befolkningsutveckling osv.
Det är en gedigen utredning. Den tar tid att läsa igenom och sätta sig in i, några avsnitt är också tämligen “svåra”. Och efter genomläsning, bearbetning och analys skulle man vilja ha tid för att diskutera utredningen och slutsatserna med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar. Därför var min första tanke när jag först såg förstudien att jag skulle begära bordläggning – inte för att jag är kritisk till slutsatserna utan för att det behövs mer tid för just diskussion och analys. Men så läste jag i slutet av utredningen:
“Då beslut angående handlingsalternativ inte kommer att kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden förrän tidigast 20 september är tidplanen för detta mycket pressad och risk finns för förseningar. Anledningen är att förstudien har dragit ut på tiden.”
Oops. Tidplanen är tydligen så pressad att den politiska diskussionen typ inte hinns med. Det verkar knappt så att nämnden ens hinner besluta i tid. Med andra ord, nämnden bör lita på förvaltningens slutsatser och förslag.
Hmm… Vem är det som styr kommunen – politiker eller tjänstemän?
Men samtidigt som det är så bråttom med beslutet så ska det senare utarbetas detaljplaner, som kan ta ett år, och sedan kan bygglov etc överklagas, vilket kan ta ytterligare ett år…
När barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar har sammanställt alla fakta och allt underlag, diskuterat, jämfört och analyserat, så blir förstudiens/utredningens slutsats, och beslutsförslag, kort och gott att BUN måste skapa fler förskoleplatser på Onsjö.
Förvaltningen själv sammanfattar utredningen och ärendet:
“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”
Det kan väl tilläggas att precis som Björkholmsgatans förskola kommer att uppgå i Holmängenskolans förskola så kommer Norra skolans elever att ingå i Holmängenskolan. Jag tror ibland att det medvetet pratas tyst om Norra skolans öde. I utredningen står det:
“I inventeringen har Norra skolan ingått som kommer att tomställas då Holmängenskolan står klar. … Norra skolan har dessutom en omfattande fuktproblematik vilken inte beräknas kunna åtgärdas på grund av att investeringsmedel för renovering inte beviljats.”
“Tomställas”…?
Det är brist på medel för att åtgärda fuktproblematiken som orsakar “tomställningen”. Liksom att skolan är för stor för att göras om till förskola eftersom det i dagsläget inte finns några:
“andra verksamheter som skulle kunna samnyttja lokalerna med en förskola.”
Norra skolans öde är tragiskt. Det finns inga politiska beslut om nedläggning, ändå ska den bli “tomställd”. Vilket hemskt ord förresten… Jag funderar på vem som egentligen har bestämt att Norra skolan ska “tomställas” – och därmed läggas ner…
För att “pusslet” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler där menar utredarna:
“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”
Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.
Kostnaderna för att förverkliga förstudiens förslag är naturligtvis intressanta.
“Den preliminära investeringskostnaden för en utbyggnad av Skördegatans förskola beräknas uppgå till 14 miljoner kronor med en beräknad utökad årshyra på cirka 900.000 kronor. Genom att bygga ut Skördegatans förskola kan modulen på Skördegatans förskola avvecklas. … Hyran för modulen är 406.496 kronor/år. Den utökade årshyran efter utbyggnad och borttagande av modul blir cirka 494.000 kronor.”
Det räknas inte heller med några ökade verksamhetskostnader. Det blir det däremot på förskolan i Holmängenskolan. Den totala driftskostnaden för 55 fler barn beräknas bli nästan 6 milj kr per år.
Det ska noteras att utredningen “bara” sträcker sig till 2029. Vad som händer därefter vet man inte idag. Barnantalet skulle kunna öka ytterligare vilket då kanske kräver att hela Holmängenskolan behövs till grundskola. Då måste det finnas mark för att bygga en ny förskola. Fördelen med Holmängenskolan är att det relativt lätt och billigt går att omvandla förskoledelen till grundskola. Om kommunens planer på att bygga fler bostäder på Onsjö södra går i lås så kan det behövas en ny förskola där också.
Jag tycker att prognoserna för befolkningsutvecklingen är en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år skriver förvaltningen, men vad säger att de inte fortsätter att göra det de kommande åren? Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever redan 2024?
Till sist vill jag framhålla förskolans stora betydelse för barnens utveckling och lärande, särskilt för barn med “svag” socioekonomisk bakgrund. Förskolan bidrar till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och barnen får därför bättre förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i grundskolan. Det viktigaste är kanske att förskolan betyder mycket för språkutvecklingen och det gynnar framför allt barnen som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för integrationen.
Ett annat stort ärende på måndag kommer från kommunfullmäktige.
När fullmäktige i november förra året fastställde budgeten för 2022, dvs mål- och resursplanen, så gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna skulle ta fram en överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.
Och det har de tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort:
“…fört en dialog och tagit fram en rapport, som kartlagt uppdraget samt tagit fram förslag till hantering/överenskommelse. För att denna överenskommelse ska kunna genomföras krävs erforderliga beslut från högre instans för båda nämnderna.”
Förvaltningarna är överens och de tänker, efter beslutet från “högre instans”, dvs kommunfullmäktige, gå vidare. Målet för förvaltningarna är att kultur- och fritidsförvaltningen ska hyra samtliga uthyrningsbara lokaler av samhällsbyggnadsnämnden, t ex skolornas idrottshallar, för att sedan hyra ut dessa i andra hand till både barn- och utbildningsnämnden och även till t ex föreningar.
Det betyder att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ha:
“huvudansvaret för de fritidsanläggningar som de har idag med tillägg för de uthyrningsbara idrottssalarna i skolorna. I ansvaret för lokalerna ingår även underhåll, skötsel, fast och lös inredning, vaktmästeri samt städning.”
Det verkar vara ett bra förslag.
Till sist ska delårsrapporten behandlas.
Och det är bara att gratulera. Man blir imponerad. Trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfylls alla nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, alla utom ett…
Följande förväntade resultat får en grön plopp:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
- “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
- “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
- “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”
Anna Karlefjärd från Karlstads universitet inledde läsåret för lärarna. (Se “Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet”.) Hon lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare var hög samtidigt som betygsresultaten ökade. Karlefjärd berättade att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. Jag kan inte se att det görs i delårsrapporten…
Eller är det kanske så att nämnden har fel förväntade resultat? Resultaten kanske inte har någon anknytning till verkligheten…?
Det enda förväntade resultatet som inte har fått en grön plopp är:
“Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”
Resultatet har fått en gul plopp, dvs uppnås delvis.
Inte nog med alla pedagogiska framgångar, även ekonomiskt så går det utmärkt. BUN uppvisar den 31 augusti 2021 ett överskott på 10,3 milj kr.
Överskottet beror framför allt på den statliga sjuklönekompensationen under coronapandemin, för perioden januari-augusti. Förskolan har inte heller hunnit utnyttja statsbidraget för mindre barngrupper. Den tredje förklaringen till överskottet är att verksamheterna har haft färre barn och elever än budgeterat. Sedan ska vi inte glömma att förvaltningen minskade antalet anställda ganska drastiskt under höstterminen 2020. Den minskade personalstyrkan, som nämnden gick in i 2021 med, har naturligtvis bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.
Förvaltningen beräknar emellertid att överskottet kommer att förbrukas under hösten.
Orsaken är, menar förvaltningen, att antal barn och elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka i både kommunala och externa enheter. Och att det under hösten kommer upp mot 100 nya elever till Restad Gård som ska gå i Vänersborgs grundskolor. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) Det betyder naturligtvis ökade kostnader. Här har dock kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gett ett löfte om att hela kommunen ska stå för kostnaderna – det förväntade överskottet ska användas. (Se “KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg”.)
BUN:s prognos för år 2021 visar med andra ord ett nollresultat.
Och med det avslutar jag denna långa blogg. Har du några synpunkter – skriv en kommentar eller skicka ett mail, ett DM (=direktmeddelande, dvs privat meddelande) på Messenger går också bra.
BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan
Det kan ibland vara svårt att hinna med att referera de politiska möten som man deltar i. Särskilt när det är sammanträden med både barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige samma vecka.
BUN sammanträdde förra måndagen. Jag skrev om ärendena i en blogg dagen innan. (Se “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Efter att förvaltningens nya administrativa chef Susanne Berg hade presenterat sig började sammanträdet med en månadsuppföljning. Prognosen för året är ett “plusminusnoll”-resultat. Den prognosen gäller för 
nämnden som helhet. När det gäller ”förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” är prognosen dystrare – ett underskott på 3,5 milj kr. Det beror på, skriver förvaltningen:
“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola samt elevers behov av särskilt stöd, främst avseende psykosociala och språkliga behov. Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Jag skrev en del om det här i bloggen innan mötet, och jag pratade också en hel del om bristande resurser till elever i behov av särskilt stöd i kommunfullmäktige i onsdags. (Se “KF igår: SD räddade S”.) Tilläggsbelopp handlar också om särskilt stöd till elever.
Jag ställde en del frågor i ämnet på nämnden. Det var inga uppmuntrande besked som gavs.
Det finns inga särskilda pengar avsatta där rektorerna kan söka för elever i behov av särskilt stöd. De pengar som finns är redan utdelade till varje enhet. (Det finns ett slags undantag, se nedan.) Därför måste rektorerna bekosta det särskilda stödet inom given ram. 
Problemet är att många enheter inte klarar det. Men rektorerna ska hålla budget. Och enligt Skollagen ska eleverna få sitt stöd…
Det här går naturligtvis inte ihop. Det finns för lite pengar till de behov som finns. Det förstår var och en – utom Vänersborgs styrande politiker… Och istället för att ta ansvar och tala om hur lösningen ser ut, eller ta ansvar för att det inte finns någon lösning, så läggs allt ansvar på rektorerna. Det är de som får ta ansvar för politikernas omöjliga ekvation…
Det finns dock en tillfällig “pott” pengar. I budgeten har kommunfullmäktige avsatt 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av ordförande Bo Carlsson (C).
I ansökan står det:
“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”
10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de 3 miljonerna:
“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”
Det här är uppenbarligen elever som är i behov av “särskilt” särskilt stöd… Det är inga pengar som fördelas ut till enheterna.
Det som händer i förskolorna och skolorna i Vänersborg är, sammanfattningsvis, att barnen och eleverna inte får det stöd de är berättigade till enligt lag. Det hjälper föga att rektorer ibland tar pengar från andra verksamheter, som då försämras och drabbar andra barn och elever, eller att rektorerna inte håller budget.
Men så länge som andelen elever som blir behöriga till gymnasiet ökar och att meritvärdena ökar (det sägs att meritvärderna ökade för årets 9:or, men jag har inte sett några siffror än) så slår sig politikerna till ro. Till viss del kan jag förstå, det är något som inte tycks stämma på “skolfronten”. Jag kan dock se en naturlig delförklaring. Skolresultaten var betydligt lägre för några år sedan. Det var en följd av alla nyanlända. Nu har det gått några år och många, de flesta?, behärskar det svenska språket bättre. Och då blir det naturligtvis lättare att få godkända resultat och bättre betyg.
Men det är sannolikt inte hela förklaringen. Sambandet, eller snarare motsägelsen, mellan för lite resurser och ökade skolresultat bör undersökas och analyseras närmare.
Nämnden fick en redovisning av läget med Norra skolan. Och det är egentligen ingen rolig historia. Den visar, faktiskt, hur styrande politiker med, som jag ser det, hjälp av tjänstemän kan styra utvecklingen vid sidan av de formella beslutsvägarna. Eller till och med i strid mot dom.
Nämnden fick i måndags höra att en utredning hade visat att det inte var möjligt att bygga ut Norra skolan till en tvåparallellig skola. Och så var det. Det fanns emellertid mycket att önska av den utredningen…
Utredningen om Norra skolans framtid lades fram någon gång i slutet av 2016. Den utgick från vissa bestämda förutsättningar, t ex att Norra skolan skulle innehålla ett grupprum, för 10 elever, till varje klass, och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap skulle kunna bedrivas. Utredningen räknade med 25 elever i varje klass, när den samtidigt räknade med 20-25 på Holmängen (som man då började “titta på”). Det skulle även finnas särskola på Norra skolan och flera fritidsavdelningar.
Man kunde undra hur Norra skolan överhuvudtaget kunde fungera då 2016 med sina två paralleller i varje årskurs och 295 elever… Och det fanns inte många andra LM-skolor i kommunen som uppfyllde de krav som förvaltningen ställde på just Norra skolan… Men det var nog inte tänkt att Norra skolan skulle finnas kvar…
Kraven som ställdes på skolan kunde helt enkelt inte uppfyllas. (Se vidare min gamla blogg från december 2016 – “BUN: Norra skolan”.)
Informationen fortsatte. I all planering av grundskolor och grundskoleplatser i centrala Vänersborg är inte Norra skolan medräknad. Den är liksom nedlagd i förvaltningskretsar.
Sedan fick BUN också reda på att det inte fanns något formellt politiskt beslut om en nedläggning av Norra skolan. Det visste nog ledamöterna. Men det är naturligtvis även en sanning att samhällsbyggnadsnämnden inte fick de 60 milj kr som krävdes till en renovering på grund av den omfattande fuktproblematiken. Den stora summan beror naturligtvis på att byggnaden har “körts i botten” under dessa år som har gått. Inget har åtgärdats, så förstörelsen har gått så långt att det blir alldeles för dyrt att renovera.
Har underhållet på Norra skolan eftersatts medvetet eller inte? Är det krafter som har “lagt ner” skolan utan att behöva ta en politisk diskussion? Det vet jag inte, men visst kan man spekulera. Och jag är inte den som avfärdar bra och logiska konspirationsteorier…
Så här i efterhand så tror jag att det var tjänstemannautredningen 2016 som innebar dödsstöten för Norra skolan. Den passade de styrande mycket bra. Det var nog egentligen bara jag och några moderater som opponerade oss mot dess förutsättningar och slutsatser.
Men det där med politiska beslut…
Den 20 juni 2012, i samband med den stora diskussionen om skolstrukturen i kommunen, beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Beslut i kommunfullmäktige gäller tills något annat beslut fattas. Och något annat beslut har inte fattats. Men det är väl återigen som Dan Åberg (M) sa i kommunfullmäktige i december 2020, och som Gunnar Lidell (M) till ordförande Annalena Levins (C) förtret upprepade i onsdags:
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Men Dan Åberg (M), och Gunnar Lidell (M), vet vad de talar om…
Den 29 mars 2017 behandlades ärendet “Reviderad investeringsbudget 2017-2021” i kommunfullmäktige. Ärendet hade föregåtts av en massa strul. Kommunstyrelsen hade nämligen gått mot de styrande partiernas förslag och istället röstat igenom Gunnar Lidells (M) alternativa förslag. Beslutet följdes av många turer och märkligheter framför allt från dåvarande kommunalrådet Marie Dahlins (S) sida, som till stor del spelade under täcket.
Problemet var att det behövdes stora investeringar till en utbyggnad av Idrottsgatan 7/Silvertärnan samtidigt som Norra skolan var i behov av renovering. Det var oppositionen med moderaterna och Vänsterpartiet som ville se en framtida tvåparallellig skola på Norra, de styrande S+C+MP ville inte det…
Det var en tämligen infekterad debatt i kommunfullmäktige som slutade på ett helt oväntat sätt. Efter en ajournering tvärvände Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) och yrkade bifall till Gunnar Lidells (M) förslag, som Vänsterpartiet tidigt hade deklarerat att partiet stod bakom. Jag har än idag inte riktigt fattat vad som hände den där kvällen.. (Se “Enigt och oenigt KF”.)
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att flytta investeringarna för Norra skolan, sammanlagt drygt 27 milj kr, bakåt i tiden – till 2019-2020. Fullmäktige beslutade samtidigt att Norra skolan i framtiden skulle vara en tvåparallellig skola.
Inte heller detta beslut kom att följas, det blev aldrig några investeringar på Norra skolan. Av någon anledning. Istället satsades lite senare stora pengar på renovering och tillbyggnad av Öxnereds skola – och snart börjar bygget av en ny skola på Holmängen.
Det som görs nu på Norra skolan är ingen renovering för att Norra skolan ska bli en skola för framtiden. Nä, kommunen försöker få skolan i ett sådant skick att det överhuvudtaget går att ha elever i lokalerna till Holmängenskolan står färdig. Och bara det lär bli ganska dyrt. Det är inte helt enkelt att få bukt med den omfattande fuktproblematiken… Dräneringen har inte heller fungerat meddelade Bo Carlsson på sammanträdet.
Det verkar inte vara någon just nu som vet vilket öde Norra skolan går mot. Planerna för de som styr, ivrigt påhejade av t ex liberalernas Gunnar Henriksson, är i varje fall att eleverna på Norra ska börja på Holmängenskolan, som dock inte har börjat byggas än. När det formella och korrekta beslutet för detta ska fattas vet ingen, och inte heller när eller hur beslutet ska tas om nedläggning av Norra skolan.
Inte heller framtiden för fastigheten Norra skolan är bestämd. Ordförande Bo Carlsson (C) var övertygad om att kommunfullmäktige förra onsdagen skulle ha avsatt 500.000 kr till en utredning om framtiden, men det blev inte så. Moderaternas förslag fick inget stöd av Sverigedemokraterna… (Se “KF igår: SD räddade S”.)
Trots att det var ett relativt kort sammanträde, det avslutades före lunch, så var det fler saker som diskuterades. I nästa blogg ska jag redovisa diskussionerna om den sverigedemokratiska motionen om arbetskläder och informationen om situation på Restad Gård.
KF: Trafiksäkerheten vid Rånnum. Och en kovändning.
Sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags blev stundtals lite segt. De debattregler som ordförande Annalena Levin (C) skickade ut innan sammanträdet följdes inte heller. De bröts faktiskt direkt när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fick ordet först av alla på mötet. Han ville tala mer än de stipulerade 7 minuterna. Och det fick han på stående fot av ordförande Levin.
Efter alla undantag från reglerna under sammanträdet kan slutsatsen bara bli en, det är dags att lägga alla “corona-överenskommelser” om begränsningar av t ex talartid åt sidan. Ordförande Levin måste återgå till ordinarie arbetsordning och låta alla tala till punkt. Ledamöterna förbereder sina inlägg med tanke på att deras anförande ska bidra till hur ett beslut kan bli bra, inte med tanke på minutvisaren.
Det var som jag skrev i en tidigare blogg ett långt och krävande möte. Det är omöjligt att referera allt i några enstaka bloggar. I min förra blogg skrev jag om budgetdebatten (se “KF igår: SD räddade S”), i denna tänkte jag ta upp ärende 19: “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”.
Orsaken till det är inte bara att det är en mycket viktig fråga, utan också för att historieskrivningen av ärendets hantering redan har haft en tendens att ändras för att lättare passa in i vissa partiers “politiska berättelse”. Sanningen är att utan Vänsterpartiet och i viss mån också Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet så hade beslutet antagligen tagit en annan riktning.
Bakgrunden till ärendet var ett medborgarförslag om trafiksäkerheten vid övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnums skola. Förslagsställaren ansåg att övergångsstället:
“saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder”
Förslagsställaren begärde att kommunen skulle åtgärda säkerheten och gav flera förslag på hur det kunde och borde gå till.
Vårdnadshavare har under de senaste åren varit i kontakt med kommunen angående säkerheten vid övergångsstället. Även skolan var förra året i kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen. Det var efter påstötningar från vårdnadshavare. Tyvärr har skolan inte tagit upp trafiksituationen i sina skyddsrondsprotokoll, vilket vad jag förstår borde ha gjorts. Det är då det finns åtminstone en större möjlighet att kommunen vidtar åtgärder.
Det har inte blivit några större reaktioner från kommunen. Det mesta var tillräckligt trafiksäkert tyckte man på samhällsbyggnadsförvaltningen. I och för sig vidtogs några smärre justeringar, men dessa har varit helt otillräckliga. Och därav medborgarförslaget.
Ärendet om övergångsstället vid Rånnums skola i Vargön bereddes och behandlades i vanlig ordning av kommunstyrelsen innan ärendet hamnade på dagordningen på onsdagens kommunfullmäktige. (Jag beskrev behandlingen i kommunstyrelsen och ärendet i sak noggrant i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)
Förslaget till kommunstyrelsen var att avslå medborgarförslaget. Det var undertecknad vänsterpartist, Kärvling, som argumenterade mot detta och istället yrkade att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Yrkandet stöddes av de båda Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och Medborgarpartiet. Anders Strand (SD) var mycket tydlig och talade engagerat för att bifalla medborgarförslaget.
I kommunstyrelsen framförde jag att medborgarförslaget beskrev den bristande trafiksäkerheten för barnen mellan 6-12 år helt korrekt. Det var en mycket osäker trafikmiljö som definitivt var farlig för barnen på sin väg till och från skolan.
De andra partierna var tysta. Det var endast Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) som yttrade sig. Andersson påstod att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig och vad Augustsson försökte säga förstod jag inte riktigt. De båda var för tjänstemännens beslutsförslag och mot medborgarförslaget.
Det blev omröstning, och jag begärde votering. Ärendet var för viktigt för att inte alla skulle behöva “bekänna färg”. Voteringen verkställdes och kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. Det framgår av protokollet.
Det här är viktigt – samtliga andra partier, socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, röstade för att kommunfullmäktige (när ärendet kom dit) skulle avslå medborgarförslaget.
Några dagar efter sammanträdet gjorde jag ytterligare ett besök på plats i Vargön. Denna gång gick jag ur bilen och blev fotgängare. Mina erfarenheter på plats stärkte mig ytterligare i min övertygelse. Jag åkte hem och skrev bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Den fick många besökare och ett bra genomslag.
På onsdagens fullmäktigesammanträde var jag mycket förberedd och laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde, men Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) hann före.
Vargöbon Sjöling (S), som inte sitter med i kommunstyrelsen, tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Han var tveksam till om kommunens åtgärder räckte:
“Jag upplever … att dom här bristerna kvarstår.”
Och så yrkade Sjöling på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.
Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning?
Mats Andersson (C), som hade argumenterat mot medborgarförslaget i kommunstyrelsen, hade ändrat åsikt totalt. Andersson:
“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”
Ja, det kan man fråga sig…
Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det…
Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan.
Jag samlade mig lite, näste talare var jag. Jag återgav lite fakta i ärendet, om inte annat som information för de som lyssnade och tittade på debatten. Och det går ju också att se fullmäktigedebatten i efterhand. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.). Men det var inte helt lätt, jag var ju liksom förberedd på ett annat slags anförande…
Anders Strand (SD) hade också hade laddat inför ärendet. Strand kör över övergångsstället minst två gånger varje dag. Han förde fram fler argument till varför säkerheten var låg för barnen, särskilt under den mörka årstiden:
“Det är svårt att se om det står en 6-7-åring vid övergångsstället när man kommer körande från Vargöns station ner mot Fyrkanten för man får fokus på vägbulan och inte på övergångsstället.”
Det var flera ledamöter som deltog i debatten. De flesta nöjde sig dock med att yrka bifall till förslaget om återremiss. Det hade onekligen skett en förändring sedan behandlingen i kommunstyrelsen. Ingen förklarade dock varför de helt plötslig ändrat uppfattning…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) välkomnade att medborgarförslaget skulle remitteras till “hans” nämnd:
“Jag kommer att ta med mig alla synpunkter.”
Gunnar Lidell (M) ansåg att också barn- och utbildningsnämnden skulle få lämna synpunkter på medborgarförslaget.
Från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det…
Joakim Sjölings (S) återremissyrkande, eller snarare remissyrkande, fick slutligen följande lydelse:
“Jag yrkar på att medborgarförslaget remitteras till samhällsbyggnadsnämnden i dialog med barn- och utbildningsnämnden för vidare utredning av trafiksäkerhetsåtgärder.”
Ibland händer det oväntade saker i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är inte ofta, men någon gång per år. Och visst är det värt all respekt när någon tar till sig fakta och omvärderar sitt tidigare ställningstagande. Det framförde jag också i debatten. Men samtidigt är det mycket förvånande att en ledamot i kommunstyrelsen, där det ändå förväntas att man är tämligen ordentligt påläst, tar en tydlig ställning för ett förslag och argumenterar mot ett annat. Och någon vecka senare, gör en total helomvändning…
Ola Wesley (SD) uttryckte det på följande sätt i fullmäktigedebatten:
“Jag är glad att Mats Andersson gör en kovändning. Men jag tycker att det är lite anmärkningsvärt det han sa i kommunstyrelsen. Ett kommunalråd och en före detta ordförande för BUN, han tyckte då att vi skulle avslå medborgarförslaget när det gäller om barns säkerhet.”
Till sist kan det väl påpekas att stämningen kan bli något uppsluppen när ledamöter blir överens. Jordbrukaren Gunnar Lidell (M) kommenterade Mats Anderssons (C) inlägg om kovändning:
“Jag och Bosse Carlsson vet ju hur 
man faktiskt på ensam hand kan vända en ko bokstavligen, på riktigt.”
Sedan fick både Lidell och Carlsson lite strul med mikrofonerna, varpå Benny Augustsson (S) snabbt replikerade:
“Vad kan vi i övrigt lära oss av kvällen? Det verkar vara lättare att vända en ko än att få på micken kanske…”
Slutet gott, allting gott. Förhoppningsvis. Det är bara att hoppas att kommunen skyndsamt vidtar åtgärder för att höja trafiksäkerheten på övergångsstället till Rånnums skola på Nordkroksvägen…
KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola
I onsdags behandlade kommunstyrelsen några trafiksäkerhetsfrågor. Det berodde på att det hade kommit in tre medborgarförslag.
Det är inte helt ovanligt att medborgarförslag tar upp trafiksäkerhet i olika former. Ofta handlar det dock om vägar som inte är kommunens ansvar. Och två av onsdagens medborgarförslag var sådana förslag. De handlade om vägar som Trafikverket ansvarar för – E45:an och Lilleskogsvägen. Och då blir beslutet automatiskt ett avslag – med ett medskick att kommunen ska påpeka behovet av trafiksäkerhetsåtgärder för Trafikverket. Vilket också blev fallet i onsdags. (Det slutliga beslutet fattas emellertid av kommunfullmäktige nästa vecka.)
Det tredje medborgarförslaget hade rubriken “Trafiksäkerhetsåtgärder övergångsställe vid Rånnum låg och mellanstadieskola”.
Det handlade om övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnum skola i Vargön. Skolan är på platsen omedelbart i blickfånget och närheten till skolgården är högst påtaglig. När man passerat övergångsstället når man direkt skolgårdens avgränsande staket.
Nordkroksvägen är kommunens ansvar…
Det blev en viss oenighet i kommunstyrelsen kring medborgarförslaget. Det förvånade mig.
Författaren till medborgarförslaget menade att:
“nuvarande övergångsställe som knyter an på Trastvägen saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder.”
Och förslagsställaren fortsatte med att beskriva situationen vid övergångsstället:
“En vägbula placerad några meter före respektive efter övergångsstället flyttar fokus från skolbarn som ska passera för färdande på båda körbanorna. Blicken läggs primärt på vägbulan istället för på de väntande barnen vid övergångsstället. Först i andra läget eller i värsta fall inte alls söks området av perifert. För den ena körbanans trafikanter uppstår en vilja att accelerera direkt efter vägbulan vilket är helt opassande förbi platsen där övergångsstället är placerat. Belysningen på båda sidor om övergångsstället är helt otillräcklig. Kraftig vegetation ”äter” upp det mesta av ljuset från lyktstolpar längre bort. Olycksrisken ökar morgon och kväll.”
Så vitt jag kunde bedöma så stämde beskrivningen mycket väl. Och egentligen mer än väl… Det var ju faktiskt barn mellan 6-12 år som vi pratade om. De yngsta barnen som ska passera övergångsstället på väg till och från skolan är alltså 6 år! Det är väl ingen som helst tvekan att de ska ha en så säker skolväg som möjligt.
Trodde jag…
Förvaltningen och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog avslag på medborgarförslaget. I svaret skriver tjänstepersonerna att kommunen redan har gjort en del vid övergångsstället:
“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället.”
Det är ju faktiskt inte helt korrekt. Det är ju som förslagsställaren beskriver, och som vem som helst kan se med egna ögon – kommer man söderifrån, från rondellen i Vargöns centrum, så kommer vägbulan efter övergångsstället.
Det är möjligt, och till och med troligt, att sikten har förbättrats och att belysningen har förstärkts. Det som förvaltningen avser med förbättring av belysningen är antagligen en gatlykta i fullhöjd med en LED-armatur. (Se bild till vänster.) Från den höjden sprids sannolikt ljuset så mycket att det knappast gör någon skillnad. Den kraftiga vegetationen i närheten torde också “äta upp” belysningen effektivt och lätt. De mindre lyktstolparna utmed GC-banan är längre ifrån och lyser sannolikt inte upp övergångsstället från det avståndet.
Belysningen har förstärkts, men betyder detta att sikten och belysningen är tillräckligt bra? Det är troligtvis underförstått av förvaltningen, men man skriver faktiskt inte att det är det…
Det här är, som jag ser det, en fråga om bedömning, en tämligen subjektiv sådan. Föräldrarna anser inte att sikt och belysning är tillräckligt bra (framför allt inte under den mörka årstiden), Vänersborgs kommun gör det. Hur kan kommunen göra trafiksäkerheten till en bedömning på detta sätt? Tänk om kommunens bedömning är felaktig och, hemska tanke, det händer något…
Mycket talar faktiskt för att kommunens bedömning inte är helt riktig… Kanske visar bilderna i denna blogg det, annars kan man åka dit och titta med egna ögon.
Förvaltningen skriver vidare som motivering till avslaget:
“På vägen råder 30 km/h. … Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”
Det här är alltså ett argument för att trafiksäkerheten för barnen är helt tillfredsställande. Det gör mig mycket betänksam. Dels så räcker det med en fart på 30 km för att något skulle kunna gå riktigt illa, och dels spelar det knappast någon roll att “hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt”. Det räcker tyvärr att en enda bil inte gör det…
Jag besökte platsen igår eftermiddag. Trots att jag har kört där många gånger så ville jag studera platsen från alla perspektiv, även fotgängarnas.
Jag slogs av att vägbulan tycktes vara så pass snäll i utformningen att det faktiskt gick att hålla ganska hög fart över den utan att riskera skada på bilen. Dessutom var det, enligt min mening, ingen tvekan om att vägbulan är felplacerad. Jag tror att man som bilist har en tendens att fokusera på vägbulan som ligger ett antal meter före respektive efter övergångsstället, beroende på vilket håll man kommer från. Övergångsstället tror jag för många bilister upptäcks i andra hand.
Kanske en liten anekdotisk bevisföring kan stickas in här. När jag pratade med en vän om medborgarförslaget och platsen ifråga, så sa denne vän att hen kände till att det fanns en vägbula på platsen. Men ett övergångsställe…? Det kunde hen inte påminna sig, det fanns inte i “körminnet”.
Och visst är sikten fortfarande otillräcklig, i varje fall när man kommer från norr och kör in mot centrum. (Se bild nedan.)
Det kan tilläggas att trafikintensiteten är hög på Nordkroksvägen och det är också en hel del tyngre trafik. När jag ställde mig vid övergångsstället så stannade inte bilarna “självmant”. Det krävdes att jag tog ett litet steg ut i vägen för att fordonen uppfattade att jag ville gå över. Kan man begära av en 6-åring att göra så? Och om en 6-åring tar ett steg ut i vägen, kan man vara säker på att alla bilar verkligen stannar?
Och när jag stod och beskådade övergångsstället så kom en “lätt motorcykel” (heter det så nu för tiden?) norrifrån. Föraren intog någon slags motocrosställning – och hoppade på bulan! (Det är helt sant!) Hade det gått ett barn över vägen så hade sannolikheten varit hög för att det hade hänt något…
Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen ska vidta följande åtgärder vid övergångsstället:
- “flytta vägbulan till platsen för övergångsstället och bygga ett så kallat upphöjt övergångsställe.”
- “montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken likt dem vid övergångsställena: Öxnered skola, Vänersborgs brandstation och Residensbron.”
- “förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan där de väntande skolbarnen står.”
Jag anser att det är helt berättigade och synnerligen självklara krav på åtgärder. Och det tycktes mig ganska givet att ett förslag om att öka trafiksäkerheten för eleverna skulle vinna samtligas gillande. Men så var det inte.
Det framförde jag också på kommunstyrelsens sammanträde. Det viktigaste argumentet var nog ändå:
“Förebygg innan det händer något.”
Mats Andersson (C) höll typ med i princip, men mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig menade han. Benny Augustsson (S) hade något resonemang om att tjänstemännen ska titta på situationen även om medborgarförslaget avslås. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifalls förslaget eller också inte.
Anders Strand (SD), som bor i Vargön och enligt egen utsago åker förbi övergångsstället minst två gånger varje dag, var däremot mycket tydlig:
“Vägbulan är fullständigt felplacerad och belysningen är fel. Lägg övergångsstället på vägbulan. Bifall till medborgarförslaget.”
Även Morgan Larsson (MBP) var tydlig och yrkade bifall till medborgarförslaget.
Det blev votering. Kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. (Den fjärde som röstade bifall till medborgarförslaget var Ola Wesley, SD.)
Ärendet avgörs nästa vecka i kommunfullmäktige… Ska förnuftet segra?
Anm. Det har också framkommit uppgifter om att bilar återkommande svänger av från Nordkroksvägen vid övergångsstället och över till GC-banan vidare ned på Trastvägen till villaområdet som en genväg för att slippa åka runt kvarteret. Ytterligare en fara på samma plats under barnens väg till och från skolan.
Inför BUN 15 feb (2)
I min förra blogg inför måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) skrev jag om den “långa” verksamhetsberättelsen. (Se “Inför BUN 15 feb”.) I denna blogg tänkte jag redovisa flera av de övriga ärendena.
Under ärende 3 är det tänkt att nämnden ska godkänna:
“upprättad investeringsbudget avseende fastighetsinvesteringar för perioden 2022-2024 med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser samt översända dessa till samhällsbyggnadsnämnden.”
Nämndens beslut kommer att vara en del av budget 2022 och kommer att ingå i Mål- och resursplanen (MRP).
Behovet av lokaler är stort inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen har sedan många år tillbaka reagerat allt för sent för de stora behoven av lokaler. BUN har därför tvingats hyra in många moduler för att kunna ta emot alla barn och elever. Nu strävar kommunen efter att ordna så att samtliga fastighetsinvesteringar håller sig inom det finansiella investeringsmålet och den organisatoriska kapaciteten, dvs om det är möjligt att genomföra projekten. Sedan har de enskilda investeringarna prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska. Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid. De här två aspekterna har sedan summerats ihop och då har man fått en slags angelägenhetsgrad för de olika investeringsprojekten. Resultatet har blivit att en prioriteringslista på fastighetsinvesteringarna har upprättats.
Jag skulle väl kunna tänka mig fler kriterier vid en sådan här prioritering, t ex att barnkonventionen måste beaktas (för BUN:s del handlar det ju om barn och ungdomar) eller att investeringar som lockar nya invånare till kommunen ges företräde.
Nämnden ska inte besluta om hela kommunens prioriteringslista utan bara om prioriteringen av BUN:s önskemål och behov av fastighetsinvesteringar. Och jag kan inte hjälpa det. Det suger till lite i magen när jag ser tabellen där investeringarna har tidsbestämts.
Det förslag som BUN ska ta ställning till på måndag har följande utseende:
Anm. Noteringar till tabellen ovan:
Prioritering märkt med X avser redan påbörjad investering. Övriga investeringar är prioriterade med nr. 1-9. I det totala anslaget per projekt återfinns även investering för kök. Kolumn med ”Avgår hyra” avser möjliga, ej beslutade uppsägningar av lokaler och moduler, framtagna av barn- och utbildningsförvaltningen. När moduler avvecklas kommer även vissa av etableringskostnader att uppkomma, ca 5 mkr. Dessa engångskostnader finns inte medtagna ovan.
==
Flera fastighetsinvesteringar har flyttats fram i tiden. Två investeringsprojekt, förskoleplatser Frändefors och Onsjöskolan F-6, har skjutits fram så många år att de inte finns med överhuvudtaget i förslaget.
Det är inte avsatta några investeringsmedel för de fyra nya förskoleavdelningarna i Brålanda, som nämnden nyligen beslutade om, förrän år 2024. Jag trodde att ekonomiska medel redan fanns avsatta för fastighetsinvesteringar i både Frändefors och Brålanda, att det fanns med i den senaste mål- och resursplanen 2021-2023… Så var det också, men investeringarna har tydligen flyttats. Det innebär att förvaltningen måste använda Dalboskolan och Missionskyrkan (”G-klaven”) till förskoleavdelningar i fortsättningen också. I värsta fall så får väl nya moduler hyras in. (OBS! Jag har gjort redigeringar i slutet på detta stycke. 11/2 kl 09.20.)
Flera som jag ser det nödvändiga investeringar för att få nya förskoleplatser kommer inte att bli aktuella förrän tidigast år 2025. Det innebär bland annat att vårdnadshavare antagligen kommer att få köra runt barnen i stan och att grannbarn får gå på olika förskolor. Förhoppningsvis kommer det att finnas plats för alla barn, och om inte får nya moduler hyras in.
Elever kommer att få fortsätta bussas runt mellan skolor för att få undervisning i specialsalar, och schemaläggarna kommer att få slita sina hår för att få alla scheman att gå ihop – om det ens är möjligt. För både lärare och elever… Det är också en gåta hur fritidshemmen ska få tillräckligt med lokaler och var alla elever ska få sin skollunch. Och jag undrar hur Mariedalskolan ska kunna arbeta med läroplanens kunskapskrav i ämnet Idrott och hälsa. Idrottshallen har prioriterats bort tidigare, och det fortsätter – trots att antalet elever på skolan har ökat. Det är också många skolor som även fortsättningsvis i några år får klara sig utan utrymmen för t ex mindre undervisningsgrupper, grupprum och samtalsrum.
Och Norra skolan finns fortfarande inte med. Det verkar som om den ska läggas ner, trots att det inte finns något “riktigt” beslut.
Jag skrev i min förra blogg att de anmälda tillbuden i grundskolan har ökat. Det är nog inte helt osannolikt att de kommer att fortsätta öka. Och egentligen undrar jag om förskola och grundskola egentligen har de lokalmässiga förutsättningarna för den pedagogiska verksamhet som Skollagen förutsätter, och kräver…
Det är nog inte så mycket att orda om på måndag om fastighetsinvesteringarna. Jag tror att de flesta ledamöter är överens om att flera av investeringarna borde ligga närmare i tiden. Det “riktiga” prioriteringen, dvs av alla investeringsobjekten i hela kommunen, måste emellertid överlåtas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Det har inkommit ett medborgarförslag om att utveckla Bergagården till ett innovationscentrum. BUN ska yttra sig i frågan men har egentligen inget att säga:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra i ärendet då det inte berör barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde.”
Patientsäkerhetsberättelsen för 2020 ska behandlas. Det är dock “bara” ett informationsärende. Det har varit en del avvikelser, men inga som har äventyrat elevernas hälsa. Och med tanke på hur många barn och ungdomar det finns i kommunen så är det ovanligt få avvikelser, tycker i varje fall jag. Däremot blir jag lite beklämd när jag läser att skolsköterskemottagningarna i skolorna i Frändefors och Skerrud saknar vatten…
BUN är också remissinstans för Kulturdepartementets “Förslag till handlingsprogram för bevarande av nationella minoritetsspråk”. Förvaltningen skriver, fast det är ordförande Bo Carlsson (C) som har undertecknat yttrandet som nämnden ska godkänna:
“Barn- och utbildningsnämnden har ingen erfarenhet av att skapa förskoleavdelningar med inriktning mot ett minoritetsspråk i utbildningen och där undervisningen sker på två språk. I kommunen har vi få kommuninvånare som efterfrågar något av de tre minoritetsspråken i förskolan som omnämns i planen.”
Och om ett förslag om att Vänersborg ska bli förvaltningsområde för romska anser Carlsson att den möjligheten i så fall behöver ses över och samordnas med Trollhättans utbildningsförvaltning.
På tal om ordförande Carlsson så ska han också utses till att representera nämnden i kommunens lokala styrgrupp i skolmatsakademin. Det innebär nog att vi i framtiden kan räkna med att det kommer att serveras mer mjölk och, framför allt, kött från Gestad i våra skolor och förskolor… ;)
Det blir också information och beslut om samverkan med Västra Götalandsregionen gällande barns och ungas hälsa och en förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2022” samt om distansundervisningen på högstadiet.
Min gissning är att trots det digra underlaget så blir det ett relativt kort sammanträde. Vi får se, det händer inte alltför sällan att gissningarna slår helt fel…
Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen
I höstas lades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” fram. Jag har skrivit om den i två bloggar. (Se “Fastighetsutredningen (1/2)” och “Fastighetsutredningen (2/2)”.)
Utredningen innehåller mycket fakta och är som jag ser det väldigt uttömmande, kanske en av de bästa och mest intressanta kommunala utredningar som jag har läst. Den tar också upp ett stort antal enskilda fastigheter, där det under varje objekt beskrivs byggår, yta, fastighetsbeteckning, nuvarande hyresgäster, underhållsplan, övrig information som är relevant samt objektets resultat under 2018 och 2019. Det finns mycket intressant att läsa kring enskilda objekt och också flera ganska häpnadsväckande omständigheter. Så beskrivs t ex att inga skriftliga hyresavtal för Rösebo bygdegård har hittats och på Viksängen vet man inte vilken fastighet kommunen egentligen äger. Bara för att nämna två saker.
TTELA har tagit upp utredningen (se “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”) och i artikeln “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” har tidningen listat de enskilda fastigheterna. TTELA:s artiklar utgör en givande och lärorik läsning. Och det är inte utan att det är svårt att låta bli att fundera kring vissa av fastigheterna, även några som inte tas upp i utredningen.
I denna blogg vill jag fördjupa mig i tre av de fastigheter som beskrivs i utredningen. Jag gör dock en fördjupning utifrån utredningen, eftersom dessa fastigheters öde borde avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid.
Norra skolan
Norra skolan tas upp i utredningen trots att det pågår kommunal verksamhet i byggnaderna – i form av grundskola. Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner. Eleverna ska flytta till den nya skolan på Holmängen. År 2023 kommer Norra att stå tom.
Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet har förespråkat att Norra skolan måste vara kvar och även vid flera tillfällen argumenterat för investeringspengar och till och med en utbyggnad. (Även om ingen kunde föreställa sig de brister som sedan uppenbarade sig.) Det känns lite som om de styrande partierna medvetet har lämnat Norra skolan till sitt öde – för att sedan kunna lägga ner den. Och sälja den?
Kommunens skötsel av fastigheten har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 1916 har misskötts. Samtidigt som barn- och utbildningsnämnden har betalat en hyra för byggnaden i alla dessa år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått…
Kommunfullmäktige har i den senaste budgeten inte avsatt några pengar för en renovering, en renovering som beräknas uppgå till minst 60 milj. Det är nog tveksamt om det är värt de pengarna, skolan rymmer ju faktiskt förhållandevis få elever. De krafter som har velat lägga ner Norra skolan är på väg att lyckas.
Men eftersom skolverksamheten ska vara kvar de närmaste åren ska taken på fastigheterna bytas nu i början av 2021. Problemet med pågående läckage måste nämligen åtgärdas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver (i ett mail till mig):
“I arbetet inför projektet så kom man fram till att oavsett om skolan kommer fortsätta drivas där den är idag eller om fastigheten säljs så är ett nytt tak en investering som höjer värdet. Det gjordes även bedömningen att det vid en eventuell försäljning inte skulle vara troligt att en ny ägare får bygga på befintliga byggnader då dessa är kulturminnesmärkta.”
Takrenoveringen beräknas kosta 5,5 milj kr.
Att lägga ner skolor är ett ärende för kommunfullmäktige men något sådant nedläggningsbeslut har inte fattats. Vi får se vad som händer med Norra skolan… (Se “BUN: Norra skolan”.)
Huvudnässkolans aula
Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Det går att dra vissa paralleller till en byggnad inte långt därifrån. Huvudnässkolan lades ner och revs under vänersborgarnas starka motstånd – och kvar blev bara aulan. (Se “Nu går Huvudnässkolan i himlen in”.) Som förresten alldeles nyligen blev framröstad som Sveriges 15:e fulaste byggnad. (Se “Arkitekturupproret”.)
Huvudnässkolans aula har ett högt kulturhistoriskt värde men är hopplöst omodern. Den kan inte fungera som en ändamålsenlig mötesplats för t ex musik och scenkonst. Därför står den för det mesta tom och oanvänd. Vilket torde vara en typisk början på förfall. Fram till och med 2023 beräknas aulan behöva underhållsåtgärder på upp mot 800.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden har inte heller sökt några investeringsmedel eftersom nämnden saknar möjlighet att finansiera den hyreshöjning som en modernisering och upprustning skulle innebära…
Även Huvudnässkolans aula har, liksom Norra skolan, på grund av de styrande partiernas tystnad och passivitet förpassats till glömskan. Och därifrån till, ja till vad, rivning?, är inte vägen lång… Den 5 oktober 2016 lämnade nämligen de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten in en motion om aulan. I motionen anförde Åberg och Josten, och jag citerar kommunstyrelsens handlingar från februari 2018:
”att processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas. Fler alternativ för kv. Läroverket vore därför lämpliga att ta fram. Till utredningen bör läggas ett alternativ med en modern sessionssal som även ger möjlighet till konserter, teater, utövande av kulturverksamhet i övrigt och skola.”
Det har inte hänt något. Det politiska styret, S+C+MP, har inte brytt sig om motionen, trots att kommunfullmäktige biföll den i mars 2018. (Se “KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Oppositionen, inklusive Vänsterpartiet, hade förhoppningar om att det verkligen skulle bli en samordning mellan en ny sessionssal och ett konsert-/kulturhus, eller åtminstone en seriös utredning.
Vad som ska hända med Huvudnässkolans aula står skrivet i stjärnorna.
Holmens fd huvudkontor
En annan byggnad som Vänersborgs kommun har skött på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt är Holmens fd huvudkontor i Vargön.
Kommunen köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)
Kontoret förföll sedan det hamnade i kommunens ägo. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat. Den 22 maj i år brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. (Se “Branden på Holmen”.)
Vad som ska hända med Holmens fd huvudkontor är det ingen som riktigt vet i dagsläget. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill riva byggnaden, men byggnadsnämnden “stretar mot”. (Se “Holmen – att vara eller inte vara“.) Den menar att (ur tjänsteskrivelse den 15 december 2020):
“det kulturhistoriska intresset behöver bedömas gentemot det ekonomiska intresset vad gäller återuppbyggnad och rivning.”
Det verkar som om byggnadsnämnden vill överlåta åt kommunstyrelsen att göra denna bedömning.
Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. Objekten utgör tydliga exempel på kommunens bristande kompetens på fastighetsområdet. Fina anrika byggnader som på grund av bristande underhåll behöver renoveras för tiotals miljoner kronor – eller rivas. Norra skolan kan antagligen säljas, men finns det någon som vill köpa Huvudnässkolans aula eller Holmens gamla kontor?
Kostnaderna för skattebetalarna riskerar att bli betydligt större än de prognoser som utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” kalkylerar med. Vi får se.
Och fortfarande finns det ytterligare några fastigheter som jag skulle vilja ta upp…
PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:
- ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
- ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021
Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.
Det finns inget som engagerar kommuninvånare så som när det dyker upp förslag på att skolor ska läggas ner. Och det har jag full förståelse för. Jag var med år 2012 när de borgerliga partierna i mini-alliansen ville lägga ner en rad mindre skolor i kommunen. Då ordnades samtal och diskussioner på flera ställen runt om i kommundelarna – och vi politiker fick uppleva invånarnas engagemang, och protester, på nära håll.
I juni 2012 avgjordes skolfrågan i kommunfullmäktige. Då stod de borgerliga partierna (M+FP+KD), som då styrde Vänersborg, mot en enig opposition – alla partier utom Sverigedemokraterna. SD lade ner sina två röster, trots att de redan då i sina valbroschyrer hade talat om att de ville bevara de mindre landsbygdsskolorna. Men rösterna från S+V+C+VFP räckte, med röstsiffrorna 29-20 bestämde fullmäktige att inga skolor skulle läggas ned. (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)
Nu står vi återigen inför hot om nedläggning av två skolor, Rösebo och Mulltorp. Det är två skolor som ligger på landsbygden, har relativt få elever och är i stort sett alldeles nyrenoverade(!). Naturligtvis reagerar vårdnadshavare och även andra i området. Eleverna blir sedda i den mindre skolan, det är lugn och ro och eleverna trivs. Skolan är även en viktig symbol och ofta också en mötesplats för hela ”grannskapet”.
Bakgrunden till nedläggningshotet är ett beslut i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 15 juni. Om du vill läsa mer i detalj om vad som tilldrog sig under sammanträdet kan du läsa bloggen “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. I varje fall så röstade majoriteten av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, M+L+KD+SD, med 5 röster igenom beslutet, som hade följande formulering:
“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs vilket lämnar en återstod av 2,4 mkr för åtgärd inom ”minskad budget till verksamheten”.”
Det var formellt Magnus Ekström (KD) som yrkade på detta förslag för KD, L och M.
I bilaga 2 räknas flera möjliga besparingsåtgärder upp:
Ekström och de borgerliga partierna ville alltså genomföra besparingarna på samtliga de åtgärder som listades under rubriken ”Övriga möjliga åtgärder”.
Nedläggningen av skolorna i Rösebo och Mulltorp gömmer sig under åtgärden:
“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”
Läser man vidare i underlaget så förklaras åtgärden en bit ner i dokumentet. Där står att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen i Mulltorp och Rösebo. Och att denna åtgärd skulle spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri.
Det står kanske inte rakt upp och ner att Mulltorp och Rösebo ska läggas ned, men ska åtgärden spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri så betyder det att det inte kommer att finnas några skollokaler i Mulltorp och Rösebo att betala hyra för, eller att städa, eller för vaktmästare att sköta om… Det borde alla politiker i nämnden kunna räkna ut och om inte, så har det framgått av den information och de debatter som har förts på sammanträdena.
Och det var egentligen “inget konstigt med det”, det här var de borgerliga partierna helt öppna med. I TTELA (se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”) fick Henrik Josten (M) frågan av journalisten:
“Men S och C hade ju ett förslag som skulle rädda kvar de två skolorna?”
Och Josten varken pratade bort eller förnekade vad beslutet innebar utan svarade:
“Men de tog en större besparing på personalen.”
BUN-ledamoten Josten var helt på det klara med, precis som de flesta andra, att beslutet innebar nedläggning.
Den styrande minoriteten, S+C, röstade mot det borgerliga förslaget och för ett eget yrkande, som formellt var framlagt av ordförande Mats Andersson (C):
“Om följande åtgärder, beskrivna i bilaga 2, då lämnat budgetförslag ska rymmas inom tilldelad budgetram; Minskad budget till verksamheten 6,2 mkr, Stängning av Lanternan, helg, kväll och nattomsorg 3,8 mkr och Minskat öppethållande inom förskola och fritidshem med 1h/dag 2,9 mkr.”
Det kan tilläggas att det inte fanns några röstberättigade ledamöter från Miljöpartiet eller Medborgarpartiet med i nämnden.
Med andra ord, ledamöterna i BUN från M+L+KD+SD ville stänga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Det var det ”nej”-et betydde i omröstningen.) S+C ville inte lägga ner några skolor. Däremot ville de, liksom de borgerliga partierna, stänga “nattdagiset” Laternan… Men det är en annan fråga. Vänsterpartiet ville inte spara på något. (Se “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”.)
Det har i efterhand visat sig att Sverigedemokraterna inte riktigt har förstått vad de röstade på. Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand skrev en insändare i TTELA och en av ledamöterna i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist (SD), som också var justerare på det aktuella nämndsmötet, skrev ett brev till vårdnadshavarna i Rösebo. (Vi tre ledamöter i BUN som representerar Vänsterpartiet, Magnus Lilja, Eva Lindgren och undertecknad, skrev en insändare till TTELA som svar till Anders Strand. Den kan du läsa här: ”Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat”.)
Jan Appelqvist Palmqvist (SD) skriver till vårdnadshavare i Rösebo, och den artikel i TTELA som han syftar på är “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”:
“Artikeln i TTELA är ett rent påhopp på oss från Centern och sossarna.”
Och lite senare i brevet:
“Artikeln var endast till för att vilseleda väljare inför nästa valrörelse genom att komma med rena lögner. I mina ögon är detta i det närmaste kriminellt.”
Det är helt osannolika påhopp på TTELA och dess journalist. Och de stämmer inte på något sätt. TTELA:s journalist hade helt klart för sig, liksom “Centern och sossarna”, vad nämndens beslut innebar och hur de olika partierna röstade. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta, TTELA:s journalist är både insatt i ärendet och helt sanningsenlig i sin rapportering. Till skillnad från…
Appelqvist Palmqvist (SD) fortsätter sitt brev:
“Eftersom vi blev vågmästare och röstade ner S & V´s budget blev de minst sagt förbannade.”
Jag vill gärna citera detta, även om det inte tillhör sakfrågan, eftersom det visar vem som har bristande kunskaper eller står för “fake news”…. “V”, dvs Vänsterpartiet, har inte lagt någon budget, varken på egen hand eller tillsammans med socialdemokraterna… Vänsterpartiet visade dessutom tydligt på sammanträdet att partiet var mot de budgetramar som kommunstyrelsen hade antagit.
Och så kommer själva nyckelavsnittet i svaret från Appelqvist Palmqvist (SD):
“Vad vi röstade på var förslag som tjänstemännen tagit fram. Inte ett ord om någon nedläggning av någon skola nämndes på mötet. Man kan dock läsa i kallelsen att tjänstemännen kunde tänka sig att göra en omfördelning av medel på just Rösebo och Mulltorps skolor.”
Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har tydligen missat att han röstade för en nedläggning av Mulltorp och Rösebo. Hur Appelqvist Palmqvist kan ha missat nedläggningen, både i underlaget och det som sagts på mötena, och tolka det som “omfördelning av medel”, är i det närmaste ofattbart. Vad då “omfördelning av medel”? Tar man alla pengar för hyra av skolorna Mulltorp och Rösebo så är inte det någon ”omfördelning” – det betyder att nämnden inte hyr lokalerna längre. Lokalerna kan inte användas. Skolorna är nedlagda…
Men visst, vem som helst kan göra misstag. Men nu, så sent efteråt…? Och fortfarande skylla på andra, som Anders Strand (SD) gör i sin insändare i TTELA i förra veckan. Är det inte bättre att erkänna att SD gjorde ett “misstag”?
Men det som alla vårdnadshavare och andra i och utanför Mulltorp och Rösebo undrar – är det nu bestämt att de nyrenoverade skolorna i Mulltorp och Rösebo ska läggas ner?
Svaret är nej.
För det första är nedläggningen av skolorna en besparingsåtgärd utifrån de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i våras. Kommunfullmäktige kan i november besluta om en helt annan budget för barn- och utbildningsnämnden. Ja, inte ens en helt annan budget. Det räcker ju egentligen med 1,6 milj mer än dessa ramar så behöver inte nämnden spara på att lägga ner skolorna. Och för det andra. Om nämnden inte får pengarna, så ska en nedläggning av skolor beslutas av kommunfullmäktige. Och då kan fullmäktige helt enkelt säga nej. Då får BUN skära ner och spara på något annat. Kommunfullmäktige kommer för övrigt inte att hinna behandla en nedläggning redan i november. Det måste nämligen bli ett eget ärende, som ska beredas etc…
Utvikning: Det har diskuterats vem som kan och får fatta beslut om skolnedläggningar – rektor, “skolnämnden” eller kommunfullmäktige. Frågan avgjordes rättsligt 2016 då ett nedläggningsbeslut av skolor i Lilla Edet överklagades. Rättsväsendet kom fram till att sådana beslut ska fattas av kommunfullmäktige. (Se SVT “Beslut om hotade byskolor måste tas i fullmäktige”.)
Om det går så långt att frågan om nedläggning av skolorna i Rösebo och Mulltorp ska avgöras av kommunfullmäktige, precis som år 2012, så kommer det sannolikt inte att bli någon nedläggning. Inte ens om Sverigedemokraterna 
glömmer sina vallöften, igen, och röstar för en nedläggning eller, som för 8 år sedan – lägger ner sina röster…
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, 27 mandat.
Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat
I torsdags (22 oktober) hade sverigedemokraten Anders Strand en insändare i TTELA. Den handlade om att Sverigedemokraterna minsann inte hade röstat på något förslag om att lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Insändaren var publicerad kvällen innan, på onsdag, på TTELA:s hemsida – se ”Resultatet av undersökning minst sagt nedslående”.)
Anders Strand inledde sin insändare på följande sätt:
”Svar på felaktigt påstående om att Sverigedemokraterna bryter vallöften och stödjer budgetförslag om att stänga Mulltorp och Rösebo i barn- och utbildningsnämnden, 15 juni.”
Och Anders Strand (SD) avslutade med:
”Det finns inget beslut om att stänga Mulltorp och Rösebo skola, varken i underlagen från förvaltningen eller i nämndens beslut. Sverigedemokraterna stödjer inte något budgetförslag som stänger Mulltorp och Rösebo varken i nämnd eller i kommunfullmäktige.”
Det var inte sant.
Därför skrev Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN) – Eva Lindgren, Magnus Lilja och undertecknad bloggare – ett svar. Det skickade vi till TTELA i söndags eftermiddag. I måndags kväll publicerades vår insändare på TTELA:s hemsida (se TTELA: ”Om de lyssnat och läst hade de vetat”) och idag onsdag i papperstidningen. Här nedan följer insändaren i oavkortad form. Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken.
Imorgon torsdag tänker jag publicera en längre blogg om BUN:s nedläggningsbeslut av Rösebo och Mulltorp – och Sverigedemokraternas roll. Dessutom tänker jag redogöra för ett brev som en av Sverigedemokraternas ledamöter i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist, har skrivit till vårdnadshavare på Rösebo skola…
===
Om de lyssnat och läst hade de vetat
Anders Strand i Sverigedemokraterna (SD) skriver i en insändare att SD inte har röstat för något budgetförslag som stänger skolorna i Mulltorp och Rösebo.
Det är inte sant.
Det är dock svårt att avgöra om Strand (SD) försöker dupera vänersborgarna medvetet eller omedvetet. Om det är omedvetet visar Strand och Sverigedemokraterna återigen prov på bristande förmåga att läsa politiska handlingar ordentligt.
Barn- och utbildningsnämndens beslut 15 juni andra punkten löd:
“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs….”
Så långt är Strand med när han nämner en av åtgärderna, som står i bilaga 2:
“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”
Längre ner i beslutsunderlaget så förklaras åtgärden. Där står det att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen. Det står också att detta skulle minska nämndens kostnader med 1,1 mkr för Mulltorp och 0,5 mkr för Rösebo. Det här genom besparing på lokalhyra mm. För den insatte betyder det att skolorna läggs ner. Betalas det ingen lokalhyra så kan inte lokalerna användas – skolorna är nedlagda.
Att nedstängning av skolorna var ett alternativ har varit helt solklart för nämndens ledamöter under en lång tid. Det var inte heller något som den borgerliga oppositionen mörkade när de föreslog och röstade för denna besparing. Om SD:s ledamöter hade lyssnat eller läst underlaget hade de också vetat vad de anslöt sig till.
Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN
Efter BUN (1): Norra och Holmängen
Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.
Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:
“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”
Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.
Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.
Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:
- 3-parallellig skola
- 525 elever
- 21 klasser
- Möjligheter till 30 elever i varje klass
- Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
- 10 kvm per elev inomhus
- Skolan klar ht 2023
- Total kostnad: 260 milj kr
BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.
Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…
Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)
Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.
Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)
Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:
“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”
Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…
Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer