KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse

25 maj, 2025 1 kommentar

Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.

Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.

Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:

“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”

Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:

“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”

Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…

Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.

“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”

Hmmm…

“Jag har aldrig…”

Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.

Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:

“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”

Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.

Sedan var det min tur.

De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:

“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”

Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….

Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…

Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…

“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”

Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.

Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:

”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”

Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.

Sedan var det jag igen…

Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Och fortsatte:

“Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.

Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”

Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:

“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”

Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.

Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.

Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).

Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:

“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”

Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Dan Nyberg (S) slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.

Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.

Det blir en spännande fortsättning i kommunen.

PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Kommunfullmäktige 2025, M, revisor

KF (21/5): 3 – 30 – 300

22 maj, 2025 Lämna en kommentar

Det var ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Ordförande Annalena Levin (C) avslutade mötet redan kl 19.13. Det hann inte ens bli avbrott för en fikapaus…

Sammanträdet började med en presentation av Vänersamarbetet. Presentationen hölls av Laila Gibsson som är verksamhetssamordnare för Vänersamarbetet. På organisationens webbplats står det:

“Vänersamarbetet är en ekonomisk förening med alla 13 kommuner kring Vänern som medlemmar och med finansiellt stöd från Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Vänersamarbetet arbetar för en hållbar utveckling av Vänern inom områdena: samordning, näringsliv och kommunikation.”

Laila Gibssons presentation kan laddas ner här.

Sammanträdet fortsatte med att Victor Haglund från Frändefors presenterade sitt medborgarförslag. Hans förslag var att kommunen skulle ordna en multiarena i Frändefors. Victor Haglund tycks inte bara vara en politiker i vardande, han uppvisar även stora pedagogiska talanger.

Victor fångade genast fullmäktiges intresse genom att fråga hur många som hade varit i Frändefors någon gång. Det var i stort sett alla bedömde Victor efter att ha studerat handuppräckningen.

Victor fortsatte:

“Hur många av er har sett en samlingsplats som inte kostar pengar i Frändefors förutom skolan?”

Victor konstaterade att denna gång var det inte lika många händer uppe. Han fortsatte med att uttrycka sin besvikelse över oss politiker:

“Samhället går framåt fast i Frändefors går det bakåt.”

På 1970-talet när Frändefors var en egen kommun fanns det både post och bank sa Victor – och tågen stannade…

Det är en mycket sällsynt företeelse i Vänersborgs kommunfullmäktige att ledamöter applåderar ett anförande, men Victor blev ett undantag. Vi får så småningom se om ledamöternas uppskattning omvandlas till handling…

Resten av sammanträdet utvecklades till ett lugnt och stillsamt möte där i stort sett inga ledamöter begärde ordet. Fram till ärende 13 vill säga. Då behandlades Gunnar Lidells avsägelse som ordförande och även som ledamot i kommunrevisionen. (Se ”KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.) Det ärendet hade jag emellertid tänkt spara till ett kommande blogginlägg. Jag hoppas att jag fram tills dess får ett svar av juristerna på kommunstyrelseförvaltningen. I helgen skickade jag nämligen ett mejl och frågade om orsaken till att revisorerna inte får tillgång till kommunens ärendesystem “Netpublicator”.

Som sammanträdets sista ärende presenterade Gunilla Cederbom (V) en motion från Vänsterpartiet.

Cederbom använde samma pedagogiska metod som Victor Haglund och började med att fråga fullmäktige:

“Hur många träd ser du från ditt fönster? Ser du tre? Består ditt närområde av 30% trädkronor? Har du max 300 meter till ett grönområde?”

Cederbom fortsatte:

“Jo med principen 3 – 30 – 300.”

Principen innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad (=hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor) och att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.

Vänsterpartiet vill att kommunen inför principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utvecklingen av grönska i tätorterna. Det finns flera kommuner som redan har infört principen t ex Trollhättan, Malmö och Göteborg.

Grönska i tätorter har stora fördelar, bland annat ökar motståndskraften mot klimatförändringar, hälsoeffekter bland invånarna gynnas och den hjälper till att säkra och öka den biologiska mångfalden.

Jag återger hela motionen nedan. Motionen kan också laddas ner här.

===

Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna 

Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar.

I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong.

Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar.

Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.

Principen 3-30-300 innebär:

  • 3 träd – Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
  • 30 procent – Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
  • 300 meter – Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. 

Syfte 

  • Principen 3-30-300 kan användas som ett bra verktyg för att utveckla grönstruktur i Vänersborgs tätorter.
  • Metoden kan användas för att säkerställa att satsningar görs som ökar motståndskraften mot klimatförändringar i form av värmeböljor och skyfall.
  • Hälsoeffekter gynnas: Att vistas i naturen sänker blodtryck och stress och på sikt har positiv inverkan på medborgarnas fysiska och mentala hälsa.
  • Vid värmeböljor kan god tillgång till skuggplatser vara avgörande för att förhindra att personer drabbas av värmeslag.
  • Biologisk mångfald behöver säkras och öka: En variation av insekter, grod- och kräldjur, växter och träd av olika storlek minskar sårbarheten och ökar pollineringen av t.ex. fruktträd, bärbuskar och säd.

En omvärldspaning visar att ett flertal andra kommuner har infört principen, exempelvis Trollhättan, Malmö, Göteborg.

Vänsterpartiet föreslår att:

  • Kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna.

Vänersborg den 16 maj 2025
Gunilla Cederbom, Stefan Kärvling, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet

===

OBS! Vänsterpartiets representanter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Britt-Marie Karlsson och Sara Falkensjö har efter en studiecirkel om miljö och klimat författat grunden för denna motion.

PS. Sammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.

Kategorier:Frändefors, Kommunfullmäktige 2025, miljö, Motion, Vänern, Vänsterpartiet

Igår BUN, imorgon KF

20 maj, 2025 Lämna en kommentar

Det var ett kort möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår måndag. Bo Carlsson (C) avslutade mötet redan efter 2 timmar. (För dagordning och fakta kring ärendena, se “Vårens sista sammanträde med BUN?”.)

Det var nog inte bara jag som hade sett fram emot ett besök i BUN av en “vanlig” kommuninvånare med synpunkter på politikerna i nämnden. Anledningen till det planerade besöket var att invånaren hade lämnat in ett medborgarförslag. Men tyvärr hade förslagsställaren fått förhinder. Hennes förslag avslogs därför efter föredragningen utan diskussion. Det var dock flera av politikerna som tyckte att lagar och regler ibland kunde slå fel för enskilda.

Det ärende som tog mest tid var “Delårsrapport april 2025 med helårsprognos”. Det var som vanligt några olikfärgade ploppar i rapporten, men denna gång var det bara de uppdrag som kommunfullmäktige har riktat till BUN som redovisades. I augusti är det dags för de förväntade resultaten att redovisas. Och då blir det betydligt fler ploppar att skärskåda för politikerna…

 BUN har liksom kommunens andra nämnder fått uppdraget “Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar”. Det blev några frågor på det. BUN jobbar med uppdraget men det är inte helt lätt. BUN inväntar nämligen:

“beslut om nya riktlinjer för internhyressystemet i Vänersborgs kommun för att kunna arbeta vidare med frågan om andrahandsuthyrning”

Henrik Josten (M) ställde frågor om skolbiblioteken. Ska det vara ambulerande bibliotekarier, hur ser det ut lokalmässigt? osv. Josten var lite besviken på att det inte fanns något riktigt bibliotek på den nybyggda Holmängenskolan. Förvaltningen svarade att det har gjorts en kartläggning i kommunen, men inga beslut är tagna än. Det har också påbörjats en rekrytering av två skolbibliotekarier, eventuellt kan det bli tre.

Jag frågade om den miljon extra som BUN har fått i år räcker till alla insatser för att öka gymnasiebehörigheten. Den hjälpte naturligtvis till, men resurser avsattes också från den “ordinarie prioriteringen” svarade tjänstepersonerna. Det är viktigt att resurser inte tas från de elever som har behov av stöd – i alla årskurser.

Det blev också några frågor om barn- och elevminskningen. Jag uttryckte mina farhågor om att förvaltningen inte kommer att klara av att spara de pengar som BUN hoppas på grund av det minskade barn- och elevantalet. Egentligen hoppas jag att inte förvaltningen gör det, eventuella besparingar sker nämligen med personalminskningar. Och det måste undvikas… Tycker jag.

“Kraven kanske ökar på personalen.”

Sa Bo Carlsson (C)… Det lät inte hoppfullt, och det tyckte nog inte Carlsson heller.

Det var svårt att få en klar bild över hur barn- och elevminskningen fördelade sig över kommunens delområden. Några områden och skolor nämndes där elevantalet ser ut att minska, t ex Frändefors, Tärnan och Vargön… Det är viktig kunskap eftersom de geografiska skillnaderna kan få betydelse för skolstrukturen. Men det är en känslig fråga och ordförande tyckte att vi kunde spara den. Det pågår en utredning om hur förskole- och skolstrukturen ska se ut de närmaste åren.

 Slutligen fick vi svar på frågan om gårdagens sammanträde var “vårterminens” sista. Det var det inte. Det fanns åtminstone ett ärende som BUN måste avhandla innan sommarsemestrarna – ett yttrande på en remiss angående strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallsanläggningar. Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är nämligen klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)

Idag tisdag är det inte något sammanträde. Det är tur för då hinns det med ett blogginlägg och en genomläsning av handlingarna ytterligare en gång inför morgondagen. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde med kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:

Det blir som synes ett ganska kort möte. Underlaget är dessutom på endast 170 sidor. Det är till och med få medborgarförslag som ska presenteras imorgon, bara två.

Det första medborgarförslaget handlar om trafiken på Nygatan och framför allt i korsningen Nygatan och Östergatan. Medborgarförslaget vill att kommunen gör något åt denna farliga korsning. Jag kan inte hjälpa att jag blir ganska förvånad. Jag åker ofta i korsningen och ser inga problem med den. Men kanske är det problem under vissa tidpunkter, t ex på morgonen när alla skolbarn från Nordstan beger sig till Holmängenskolan och människor till sina arbetsplatser.

Victor Haglund från Frändefors har återigen lämnat in ett medborgarförslag. Han skriver att ungdomar inte känner sig välkomna i Frändefors:

“För det finns ingen plats för oss att samlas på. Vi går runt från plats till plats och blir bortkörda.”

Victor vill att kommunen fixar en multiarena i Frändefors! Punkt!

Peter Bryntesson har skrivit två medborgarförslag som har utretts/beretts i kommunen. Nu ska kommunfullmäktige avslå både förslaget om solpanelparker på parkeringsytor och en satsning på vertikala vindkraftverk. (Se “Kommunstyrelse 7 maj!!”.)

Göran Svensson (MBP) ska äntligen få en motion bifallen! Fullmäktige anser att det är helt riktigt att det införs digitala anslagstavlor i Brålanda, Vargön och Vänersborg. Kanske går Svensson upp och kompletterar med att yrka att även Frändefors ska få en tavla. Kanske i närheten av den framtida multiarenan…

Det finns några ärenden som är av mer formell karaktär och som antagligen inte leder till några diskussioner. Det handlar om investeringspengar. Kanske kan det dock vara på sin plats att påpeka att samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025, ärende 9, utökas med 3 milj kr för verksamhetsanpassning av Birger Sjöberggymnasiet. Kunskapsförbundets direktion har nämligen beslutat om att bilda ett estetiskt centrum på Birger Sjöberggymnasiet från och med höstterminen 2025. En glädjande nyhet!

Kommunfullmäktige ska godkänna” Årsredovisning för 2024” för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Förbundsdirektionen i NÄRF liksom de enskilda förtroendevalda ska också beviljas ansvarsfrihet för 2024. Som alla förhoppningsvis känner till vid det här laget finns inte NÄRF längre. NÄRF har slagits samman med räddningstjänstförbundet “Mitt Bohuslän” (Uddevalla, Munkedal och Lysekil) och heter nu “Räddningstjänsten Fyrbodal”.

Den sista ärendet är både unikt och intressant – “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”. Det handlar om Gunnar Lidells (M) avsägelse. Jag gissar att det blir några ledamöter som vill säga några ord i denna sak. Jag känner i varje fall till en… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Sammantaget blir det nog ett kort och lugnt sammanträde imorgon. Sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV. Eller via “Radio Trollhättan”.

Kategorier:BUN 2025, Kommunfullmäktige 2025

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

19 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Centerpartiet, Nyheter och politik, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

I alla delar – utom Sikhall

18 maj, 2025 1 kommentar

Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.

Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området.​ Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.

Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:

“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”

Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)

Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)

Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.

Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:

“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.

Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).

Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”

Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)

Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin. 

Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.

Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…

Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)

Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…

Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.

Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…

Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…

För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:”

Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:

“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).

Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.

År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Centerpartiet, detaljplan, lantmäteri, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Vårens sista sammanträde med BUN?

17 maj, 2025 Lämna en kommentar

På måndag är det återigen dags för barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborg att sammanträda. Det kan vara vårens sista, men vi får se. Det kan komma upp ärenden som måste avgöras innan sommaruppehållet. Ett möte i juni är i varje fall inbokat.

Dagordningen har följande utseende:

Det är en kort dagordning och underlaget är bara på 123 sidor.

Under det första ärendet ska nämnden behandla ett medborgarförslag om översyn av barnomsorgsavgift. Medborgaren som har skrivit förslaget ska delta i sammanträdet och får därigenom tillfälle att förklara och argumentera för sitt förslag. Det är första gången det har hänt i nämnden under mina år, och de är många…

Medborgarförslaget avslutas:

“Basera avgiften på antingen den vårdnadshavaren som utnyttjar barnomsorgens inkomst eller båda vårdnadshavarnas inkomst och skicka halva summan till respektive vårdnadshavaren. Ta bort systemet att basera avgiften på hushållets ekonomi. Det är föråldrat och säger en hel del om hur kommunen tror att familjer ska fungera.”

Barnets föräldrar är alltså skilda och modern är nu sammanboende med en annan man.

Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget. Nämnden har egentligen inga synpunkter på innehållet i medborgarförslaget, utan BUN följer “Förordning (2001:160)” om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan. I förordningen är det tydligt att det är hushåll som är den centrala enheten när det gäller avgiften för förskola. Och då avses även sammanboende som är folkbokförda på samma adress oavsett om barnet är gemensamt eller inte.

Medborgarförslaget borde egentligen ligga på riksdagens bord.

BUN ska fatta beslut om att fördela premier. Enligt några fonders stadgar ska avkastningen nämligen fördelas som premier. Det handlar om sammanlagt 16.000 kr som ska fördelas mellan högstadieskolorna i kommunen utifrån antalet elever.

Sedan är det egentligen bara delårsrapporten som nämnden ska fatta beslut om. Delårsrapporten innehåller en verksamhetsuppföljning till och med april och en prognos för hela året.

Rapporten innehåller som vanligt några ploppar i olika färg, men det skiljer sig ändå från motsvarande rapport förra året. Kommunfullmäktige har riktat flera uppdrag till BUN. Nu får nämnden en redovisning av hur det går med dessa uppdrag.

Ett handlingsprogram för förebyggande arbete bland barn och unga ska arbetas fram tillsammans med andra nämnder och aktörer. BUN konstaterar att arbetet med uppdraget går enligt plan. Det betyder en grön plopp.

Ett annat uppdrag är att öka gymnasiebehörigheten. Den får en gul plopp, uppdraget uppnås delvis. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar, naturligtvis, för att öka gymnasiebehörigheten. Det görs bland annat genom att:

“bemanna hälften av matematiklektionerna med dubbla legitimerade lärare, rikta del av lärartjänst med stöd mot årskurs 9, undervisa elever i behov av stöd i mindre grupp om 5-6 elever, rikta extra resurspedagog med inriktning engelska och svenska, utöka studie- och yrkesvägledning samt rikta en lärartjänst mot de ej behöriga eleverna.”

Som vanligt kommer jag att ställa frågan hur omfördelningen av resurser ser ut för att möjliggöra detta arbete, även om jag vet att BUN i år har fått en miljon extra för arbetet.

Förvaltningen bedömer att BUN ändå inte kommer att nå den satta ambitionsnivån. Det beror på att de elever som går ur åk 9 nu i juni hade, skriver förvaltningen, “ett historiskt lågt ingångsvärde” när de började 7:an. Det ska noteras att bedömningen är att årskullen kommer att öka gymnasiebehörigheten med 15 procentenheter under de tre åren i högstadiet. Vilket i sig är en historisk hög ökning (för Vänersborg).

Elevantalet minskar i de kommunala utbildningsverksamheterna. Förvaltningens prognos är att “antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun, genomsnitt per år” under 2025 minskar med 45 barn i “förskola och pedagogisk omsorg”, 26 elever i “fritidshem och pedagogisk omsorg” samt 51 elever i “förskoleklass och grundskola åk 1-9”. I anpassad grundskola ökar antalet elever med 15. Förvaltningen påpekar att antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar.

Jag hoppas att nämnden får en liten redogörelse för hur barn- och elevminskningen fördelar sig geografiskt i kommunen. Är elevminskningen jämnt fördelad över alla kommundelar eller är det någon del som ”sticker ut”? Det kan om inte annat få betydelse för hur den framtida skol- och förskolestrukturen bör se ut.

Barn- och utbildningsnämnden uppvisar den 30 april ett överskott på 6,7 milj kr. Prognosen för budgetåret 2025 visar dock ett nollresultat.

I övrigt noterar jag att det i delårsrapporten står följande om förskolan:

“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och är en fortsatt utmaning.”

Och motsvarande för grundskolan:

“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”

Det är alltså stödbehov som finns här och nu. Och det tycks vara något som de flesta politiker glömmer bort i tider av budgetbeslut.

Förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) ska naturligtvis också berätta för ledamöter och ersättare i nämnden vad de har haft för sig sedan sist. Ibland kan denna information leda både till frågor och diskussioner.

Nästa sammanträde är bokat till den 9 juni. Det återstår att se om det blir av som planerat.

Anm. Hur gick det på sammanträdet? Kolla på inlägget ”Igår BUN, imorgon KF”.

Kategorier:BUN 2025, delårsrapport, Medborgarförslag

Frändeskolans tio glada budskap

16 maj, 2025 Lämna en kommentar

Idag kl 10.00 invigdes kommunens nya satsning. Det sätts upp skyltar runt om i kommunen med positiva budskap som ska göra människor glada.

Det var en ståtlig invigning i Plantaget med tal av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin. Efter att en fanfar hade ljudit avtäcktes den första skylten. Det gjordes tillsammans av Annalena och Anna-Lisa Haglund.

Det var Anna-Lisas egen skylt som fick äran att bli den första av de tio skyltarna som sattes upp. Anna-Lisas medborgarförslag är nämligen upphovet till hela idén med skyltar med positiva budskap. (Se “Ett medborgarförslag blir verklighet”.) Och det var också Anna-Lisas klass från Frändeskolan som hade utformat och gjort samtliga skyltar. Naturligtvis var klassen tillsammans med “fröknarna” på plats i Plantaget.

TTELA var på plats och fotograferade och Anna-Lisa intervjuades av tidningens reporter Niklas Johansson. När en kommunal händelse blir uppmärksammad av lokaltidningen så är det stort.

Samtidigt med den första skylten invigdes också den första “pratbänken”. Pratbänkar är en del av kommunens arbete med att främja den psykiska hälsan. Bänkarna ska skapa möjligheter till småprat mellan människor. (Se “Invigning av pratbänkar och vänliga skyltar”.) Sju gula bänkar ska placeras ut på olika platser i kommunen. De ska placeras vid skyltarna och på andra bra platser.

Invigningen avslutades med att kommunen bjöd på isglass, salta pinnar och dryck. Det var populärt.

Nu ska de övriga skyltarna med de glada budskapen sättas upp i olika delar av kommunen tillsammans med gula pratbänkar.

De glada budskapen på skyltarna är följande:

  • ”Du behöver inte vara som alla andra”
  • “Tänk positivt”
  • “Du är bäst”
  • “Ge aldrig upp”
  • “Tro på dig själv”
  • “Ingen strålar som du”
  • “Du behöver ingen smink, du är vacker som du är”
  • “Låt inte någon ändra den du är”
  • “Alla har något de är bra på”
  • “En dålig dag är inte ett dåligt liv”

Tack Anna-Lisa Haglund för din fina idé och tack klass 4 på Frändeskolan för alla färgglada och fina skyltar med positiva budskap som ska göra människor glada!

Kategorier:Frändefors, Medborgarförslag, Nyheter och politik, Plantaget

Ett medborgarförslag blir verklighet

14 maj, 2025 Lämna en kommentar

I Vänersborgs kommun har invånarna möjlighet att lämna in medborgarförslag. På detta sätt kan invånarna påverka och förbättra kommunens verksamheter. (Se kommunens hemsida.).

Det är många i kommunen som har använt sig av möjligheten att lämna in medborgarförslag. Några har fått avslag, andra har fått bifall. En av dem som lyckades övertyga politikerna om att hennes förslag var ett bra förslag var Anna-Lisa Haglund från Frändefors.

Den 8 oktober 2023 föreslog Anna-Lisa att kommunen skulle sätta upp skyltar med positiva budskap som skulle göra människor glada. Förslaget bifölls och Anna-Lisas klass på Frändeskolan fick i uppdrag att ta fram sådana skyltar med positiva budskap.

Det fanns många idéer till budskap i klass 4, hela 30 stycken. Eleverna fick i uppdrag att välja ut 10 av dem. Och då blev det en lektion i demokrati, praktisk demokrati. Eleverna fick under omröstningen använda sig av riktiga valbås där de fick avlägga sina röster i hemlighet. Det har gjorts ett inslag om röstningen – se YouTube “Röstning på Frändeskolan”. (Filmen är 2.33 min.)

Nu har Anna-Lisas medborgarförslag blivit verklighet och i övermorgon, fredag den 16 maj kl 10.00, invigs den första skylten med ett positivt meddelande i Plantaget. Även gula “pratbänkar” för möten och samtal invigs. De gula bänkarna är en idé som ursprungligen kommer från Zimbabwe i södra Afrika.

Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin håller invigningstalet och kommunen bjuder på isglass och dryck. Och naturligtvis medverkar Anna-Lisa Haglund och klass 4 på Frändeskolan. Och det ryktas om att både TTELA och P4 Väst finns på plats.

Det ska bli kul!

Anm. Läs också om invigningen – ”Frändeskolans tio glada budskap”.

Kategorier:Medborgarförslag, Nyheter och politik, Plantaget

Brottning i Hallevibadet?

13 maj, 2025 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att Hallevibadet skulle rivas.

Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…

För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.

Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.

Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige… 

Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”

Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…

Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?

Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…

Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?

Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.

Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.

Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kultur- och Fritidsnämnden, S, Samhällsbyggnadsnämnden

Flamman: Alloys mobila kross

11 maj, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Flamman skriver om Alloys slagghögar!”.

I ett blogginlägg den 20 mars (se “Alloys: Moln av sexvärt krom?”) skrev jag om att en otillåten mobilkross hade använts utomhus på Vargön Alloys område för att krossa legering. En av de anställda på företaget berättade att det inte fanns något fläktsystem och att den olagliga hanteringen ledde till att damm med sexvärdigt krom kom ut i luften. Det uppmättes dessutom förhöjda och för höga värden i brunnar. Det sexvärdiga kromet kom således ut även i vattendragen som alla mynnar ut i Göta älv.

Liz Fällman, reporter på Flamman, har ny information om den mobila krossningen. (Se “Turkisk ”kromkung” dumpar miljoner ton giftslagg vid Vänern”. Artikeln är låst, men fyller man i sin mejl kommer man förbi betalväggen gratis.)

Fällman skriver att Länsstyrelsen gjorde en miljötillsyn 2021. Redan då framkom att Alloys använde mobila krossar. Länsstyrelsen har informerat Flamman om att:

”Ferrokrom har krossats i mobil anläggning inom fabriksområdet i varierande omfattning sedan 2021”

Reporter Fällman citerar sedan hållbarhetschef Anneli Papadopolous på Vargön Alloys:

“2021 började vi använda mobil krossning, med anledning att vi byggde om den stationära, och sedan dess har vi egentligen aldrig fått full kapacitet i den. Därför har vi i perioder, sedan 2021, använt mobil krossning.”

Hållbarhetschef Papadopolous fortsätter:

“Sedan har vi fortsatt med det till och från, beroende på kapacitet och status på den stationära anläggningen. Missförstånd eller inte, men Länsstyrelsen tyckte väl egentligen att vi borde ha anmält när vi fortsatte använda den mobila.”

Med andra ord, Alloys hade inte något tillstånd från Länsstyrelsen att använda den mobila krossen. Det var Alloys stationära kross med ventilation mm som skulle användas… Och visst undrar man hur mycket sexvärt krom som kommit ut i luften och vattnet under dessa år…?

Maskinen som kördes under 2021 fortsatte krossa legering under åtminstone halva 2024. Flamman länkar till de två filmer på YouTube som anställda på Alloys har tagit i smyg –  Film 1 (14 sek) och Film 2 (2.20 min). Filmerna visar hur det dammar när legering krossas – moln av damm innehållande farligt sexvärdigt krom…

Jan Mogol på Länsstyrelsen skrev i ett mejl till Flamman:

”Krossning i mobil anläggning har avbrutits i samband med att länsstyrelsen uppmärksammats på det.”

Reporter Fällman har fått fram för mig okända, men mycket intressanta, eller rättare sagt, skrämmande siffror. Hon skriver:

“2021 och 2022 krossade Alloys sammanlagt nästan 250.000 ton legering mobilt. Under 2023 och 2024 minskar mängderna något, men bara till 70-80.000 ton om året. Förra året stod det mobila för 80 procent av all krossning.”

Det är skrämmande siffror. Och så fortsätter hållbarhetschef Papadopolous:

“Det motsvarar den volym vi ska krossa med den stationära. Vi har kommunicerat att vi har kört mobilt, men det var först i samband med tillsynsbesöket i december 2024 som vi presenterade i vilken utsträckning, medger Anneli Papadopoulos.”

“Kört mobilt”, ända till december 2024… Med en massa damm med sexvärdigt krom som kom ut i luften och vattendragen…

Vargön Alloys VD Anders Lehman, som indirekt erkänner att Alloys inte har varit helt transparenta med användningen av mobilkrossen, säger till Flamman att:

“den stationära anläggningen fortfarande är något av ett ”problembarn” man inte lyckats få full drift på, och att företaget fortfarande kommer ha möjlighet att krossa legering mobilt, så länge det anmäls.”

Jag undrar om Länsstyrelsen har sagt så. Det förefaller helt orimligt att Länsstyrelsen skulle tillåta fortsatt krossning utomhus med den mobila krossen.

Länsstyrelsen har meddelat mig att hanteringen med mobilkrossen fortfarande utreds, men att det inte är säkert att Alloys blir polisanmält. (Det kan dock hända att Liz Fällman har färskare information.)

Bara tanken på att inte polisanmäla tycker jag är oroväckande. Vargön Alloys vet ju att det inte fanns något tillstånd för mobilkrossen och framför allt – Alloys vet att cancerframkallande sexvärt krom, och dessutom mycket finkornigt sådant, spreds i luft och vatten. Det fanns uppenbarligen en stor risk att kromdammet andades in av både anställda på Alloys och omkringboende…

Och det av kromdamm förorenade vattnet rinner vidare med Göta älv till Trollhättan, där vattenverket vid Överby några kilometer nedströms tar dricksvattnet till alla trollhättebor… Och sedan rinner vattnet vidare till Göteborg, som också tar sitt dricksvatten från älven.

Det är otänkbart att Länsstyrelsen skulle tillåta fortsatt krossning utomhus med den mobila krossen.

==

PS. Det samråd som Vargön Alloys inbjöd till den 8 april 2025 handlade inte om mobilkrossen, även om jag ställde frågor om den. Samrådet handlade om slagghögarna. Jag återkommer vid ett senare tillfälle till samrådet.

OBS!! Se ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (1/2)”.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, miljö, Vargön
Granska den mobila versionen