Blir veckans KF lugnt?
Det duggar tätt mellan kommunfullmäktiges (KF) och kommunstyrelsens (KS) sammanträden. På onsdag är det återigen dags för fullmäktige att samlas och fatta mer eller, förhoppningsvis, mindre kloka beslut.
Dagordningen ser ut på följande sätt.
I stort sett alla ärenden på dagordningen har beretts i KS, dvs de har varit uppe för behandling i KS som också har lämnat ett förslag till beslut till KF. Jag har i två blogginlägg skrivit om ärendena, ett inlägg före KS-sammanträdet (se “Kommunstyrelsen 30 okt”) och ett efter (se “KS: Och så tycker vissa att V är besvärligt…”).
Det mest uppseendeväckande med dagordningen är egentligen vad som inte finns där. Det är två ärenden som behandlades i KS och som av någon anledning inte ska avhandlas i fulllmäktige. Jag förstår inte varför. Det är Anders Strands (SD) motion om att utreda
möjligheterna att införa E-förslag och medborgarförslaget om att det behövs fler akutboenden för hemlösa. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) De kommer antagligen i december men att de inte behandlas i KF direkt efter beredning i KS bryter onekligen mot rutinen.
Det var förresten två medborgarförslag från Ted Bjurström i Frändefors som jag trodde skulle behandlas på det förra KF-sammanträdet, men som också “försvann”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.) De ska däremot tas upp denna gång tillsammans med ett tredje förslag från samme Bjurströms tangentbord, “Medborgarförslag om ny konstgräsplan i Frändefors”. Eftersom det under hösten har lämnats in fler medborgarförslag om
Frändefors så kan vi kanske räkna med att Frändefors hamnar lite i fokus i kommunhuset de närmaste månaderna. Och det vore på tiden. Det finns i och för sig ett mötesrum i kommunhuset som heter “Frändefors”, men mer påminda än så om Frändefors existens i kommunen blir nog inte anställda och politiker i Vänersborg…
Det ska inte fattas beslut om något av medborgarförslagen på onsdag, de ska skickas vidare till beredning i någon av kommunens nämnder. Det gäller också förslaget från Mikael Forss, “Medborgarförslag om att stoppa gängrekrytering av barn och ungdomar”. Forss hade ett förslag på det förra sammanträdet som påminner ganska mycket om detta. Det förra handlade om att “anställa personal som förhindrar rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.) Medborgarförslaget från Connie och Harry om att bygga en skatepark i Vänersborg ska också skickas vidare.
Det är relativt sett många formella och, i ärlighetens namn, politiskt ganska ointressanta ärenden på fullmäktiges bord. Men antagandena av de två strategierna om näringsliv och kompetensförsörjning torde inte höra till den kategorin. I kommunstyrelsen var emellertid enigheten i det närmaste total mellan partierna. Det var bara Vänsterpartiet som hade ett yrkande om att en bi-sats i Näringslivsstrategin borde strykas. Vilket inte några andra partier höll med om. Men det tedde sig i det stora hela som en mindre avvikelse.
En gammal trotjänare har gått ur tiden. Socialdemokraten Bengt Larsson avled den 25 oktober. Jag hade ingen närmare kontakt med Bengt, men han har funnits med i politiken och i kommunfullmäktige under hela min politiska gärning i Vänersborg. Bengt var som jag minns det ganska tystlåten, men vid de tillfällen han äntrade talarstolen så lyssnade man. Vila i frid Bengt.
Två revisorer avsäger sina uppdrag. Det är Bengt Olsson (SD) och Kate Giaever (V). Det finns inga politiska orsaker till deras avsägelser.
Slutligen ska en interpellation ställas. Det är Gunilla Cederbom (V) som frågar kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om
“Hur kan vi öka invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet?”
Eftersom det ser ut att bli ett osedvanligt kort blogginlägg avslutar jag med att återge denna interpellation i sin helhet. Känner jag Benny Augustsson (S) rätt ägnar han en del av denna söndag till att författa ett skriftligt svar på Cederboms frågor.
Hur kan vi öka invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet?
Invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle.
I senaste resultaten i SCB:s medborgarundersökning upplever endast 18,4 % av invånarna i Vänersborg att deras möjlighet till insyn och inflytande i kommunen är bra. Det kan vi förstås inte vara nöjda med och vi behöver därför vidta åtgärder för att förbättra detta.
Det ska vara enkelt för kommunens invånare att följa det som händer i kommunen och alla ska ha möjlighet att påverka. Det är viktigt att invånarna förstår hur de kan vara med och utveckla kommunen och att de känner sig lyssnade på. Invånarnas inflytande och delaktighet är viktiga för den lokala demokratin och för att utveckla ett hållbart samhälle. Tillsammans åstadkommer vi bättre!
Inflytande och delaktighet kan ske på olika nivåer och i olika former. Det finns många goda exempel i andra kommuner. Härryda har gjort en kartläggning och frågat invånarna hur de ser på sitt inflytande och hur det skulle kunna öka. I Skara testar man nu en ny metod där invånarna själva får utforma en ny stadsdel. Det finns mycket att hämta från andra kommuner och stöd hos SKR.
Vi har i Vänersborgs kommun tagit fram en policy för invånardialog, riktlinje för styrning och ledning och handbok för invånardialoger. Det är bra. Kommunen har genomfört några invånardialoger. Men det går trögt och har svårt att bli en naturlig del i beslutsprocesserna.
– Vad tänker kommunstyrelsens ordförande behöver göras för att vi ska arbeta utifrån den policy kommunfullmäktige har antagit om invånardialoger?
– Vad anser kommunstyrelsens ordförande ytterligare behöver göras för att kommunen ska få in ett mer systematiskt arbetssätt för att involvera invånarna, öka inflytande och delaktighet i kommunens beslutsprocesser och verksamheter?
Gunilla Cederbom, vänsterpartiet
===
Med andra ord blir svaret på rubrikens fråga – JA.
Anm. Se också inlägget den 12 november – ”KF (13/11): MBP frågar om ambulansen”.
Byggnadsvårds- och arkitekturpriset
En lärdom jag fick som lärare var att omröstningar i klassrummet kunde bli helt fel och missvisande.
Omröstningen som fick mig att “tänka till” handlade om en skolresa. Klassen hade tre förslag. Det var som jag såg det två populära alternativ, Liseberg och Skara Sommarland, och ett som i mina ögon verkade vara mindre populärt, Vattenpalatset. Eleverna fick rösta på ett vanligt ”traditionellt” sätt, dvs var och en hade en röst och den fick de placera på något av alternativen. Röstningen var sluten.
Liseberg och Skara Sommarland fick vardera 8 röster och Vattenpalatset fick 9 röster. Det utbröt ett smärre kaos i klassrummet. Flera elever protesterade och sa att de inte ville åka med till Vattenpalatset. Men herregud, sa jag lite irriterad, vi har ju röstat och Vattenpalatset fick flest röster. Eleverna höll inte med, men hade svårt att motivera varför inte alternativet som fick flest röster skulle vinna.
Jag funderade, det låg mycket i vad eleverna förde fram. Och det var, som jag uppfattade det, antagligen en majoritet av eleverna som inte ville åka till Vattenpalatset. De flesta ville hellre åka till Liseberg eller Skara Sommarland.
Det fanns information på nätet om omröstningar, andra hade långt före mig haft samma funderingar. Det visade sig att det fanns andra sätt att rösta som var betydligt mer rättvisande när det fanns tre eller flera alternativ. Det jag fastnade för var en metod som gick under namnet “Approval Voting” (godkännandevotering). Det var en metod som var lätt att förstå och genomföra.
I Approval Voting får varje väljare rösta på så många alternativ den vill, istället för att bara välja ett. Varje röst räknas som ett ”godkännande”, och alternativet med flest röster (godkännanden) vinner.
Fördelen med detta sätt att rösta är uppenbar. Väljare kan visa sitt stöd för alla alternativ de gillar, vilket minskar risken att ett mindre populärt alternativ vinner på grund av splittrade röster. Det garanterar att det alternativ med bredast stöd vinner.
Jag testade metoden efter att ha fått klassens godkännande, även om några som ville åka till Vattenpalatset muttrade. Omröstningen genomfördes och resultatet blev – en annan vinnare! Liseberg fick 16 röster, Skara Sommarland 14 och Vattenpalatset 12. Och det tyckte klassföreståndaren ifråga var ett bra alternativ. Liseberg var ju inhägnat… ;)
Jag lärde mig något viktigt om omröstningar, och förhoppningsvis gjorde klassen det också. Tyvärr är det alltför många som inte har varit med om omröstningar om skolresor…
Inom parentes kan jag tycka att de länder som har val i två omgångar, t ex presidentvalen i Frankrike, har tänkt lite i Approval Voting-banor. (I första omgången deltar samtliga kandidater, medan i omgång två bara de två kandidater som får flest röster i första omgången.)
I december ska byggnadsnämnden i Vänersborg ha en omröstning om ett pris som är statusfyllt. Nämnden ska utse vem som ska få kommunens nyinrättade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Jag har beskrivit bakgrunden till priset samtidigt som jag motiverade min nominering – se “Sikhalls Magasin nominerat till pris”.)
Det kom, enligt Vänersborgs kommuns hemsida, in 17 förslag från både byggherrar och allmänhet. Fem projekt gick vidare till den slutliga omröstningen. (Fotografierna har jag knyckt från hemsidan.)
- Elisabeths Port i Vänersborg

- Drottninggatan i Vänersborg (är det en byggnad?)

- Atri i Sikhall (Solvarms nybyggda naturhus i Sikhall)

- Sikhalls magasin

- Holmängenskolan i Vänersborg

Omröstningen ska ske i byggnadsnämnden den 9 december. Jag antar att den sker enligt den gamla orättvisa och mindre demokratiska metoden – en person en röst.
Jag fruktar därför att resultatet av omröstningen kan bli densamma som för skolresan. Det skulle kunna bli så att t ex Elisabeths Port får flest röster trots att en majoritet i nämnden vill att ett av de två Sikhallsalternativen, Magasinet eller Atri, är förtjänta av priset. Men de rösterna splittras och Elisabeths Port som tredje populärast alternativ får priset.
Det var alltså ett exempel även om jag inte sticker under stol med att jag själv skulle vilja se att Sikhalls magasin (se ”Magnus räddar Sikhalls magasin!”) eller Atri får priset (se ”Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus”). Det är inte bara byggnaderna och arbetet bakom som motiverar priset. Det är två personer, Magnus Larsson och Anders Solvarm, som till stor del drivs av ideella och osjälviska motiv – den ene av kulturhistoriska och den andre av miljömässiga. Det är också två personer som har motarbetats kraftfullt och under lång tid av Vänersborgs kommun. Skulle någon av dem vinna byggnadsvårds- och arkitekturpriset skulle det värma ett oppositionellt
politikerhjärta… (Det är redan ganska varmt, de har ju båda gått till final…)
Egentligen tycker jag att Byggnadsvårds- och arkitekturpriset borde delas upp så att båda fick var sitt pris. Magnus Larsson skulle få Byggnadsvårdspriset för sitt arbete med magasinet och Anders Solvarm Arkitekturpriset för Atri.
Priset består för övrigt av en plakett och ett diplom. Det delas ut till vinnaren i samband med Vänersborgs födelsedagsfirande i början av nästa år. Att dela ut priset till en byggnad i Sikhall vore också ett utmärkt sätt för Vänersborgs kommun att visa att kommunen inte bara består av Vänersborgs stad…
PS. Sent omsider så hade TTELA den 8 december en artikel om ”Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” – se ”Här är de nominerade till Vänersborgs arkitekturpris”.
Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)
Anm. Fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”.
Samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram två alternativa förslag på beslut inför samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024.
“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
En rivning av Hallevibadet låter “enkel och lätt”, men det är faktiskt en dyr historia. I samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april 2024 stod det:
“Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr.”
Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena i nämnden (ordförande Ann-Marie Jonasson, S, 1:e vice ordförande Johan Andersson, C, och 2:e vice ordförande Tor Wendel, M) hade inför sammanträdet bett en av kommunens jurister att utreda om det var möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet. (Jämför förslag B ovan.)
Juristen skrev den 16 oktober:
“För att nämnden ska kunna ta ställning till denna fråga har det uppdragits åt kommunjurist att, såväl skriftligt som muntligt vid nämndsammanträdet, informera om bland annat om vad regelverket innebär och vilka eventuella juridiska hinder som kan finnas. Avsikten med denna skrivelse är därvid att ge grundläggande information i dessa frågor.”
Jag noterar att juristen talar om “eventuella juridiska hinder”, inte “eventuella juridiska möjligheter”… Men juristen fick antagligen uppdraget av ordförande Jonasson (S)…
Det gjordes alltså en tredje utredning inför nämndens beslut. TTELA (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) skrev den 28 oktober:
“Ann-Marie Jonasson betonar att den jurist som deltog vid nämndens möte bedömer att det är högst osäkert om kommunen kan friskriva sig från allt ansvar vid en eventuell upphandling.”
Andra ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden förnekar bestämt detta. Det står dock inte i artikeln. Ledamöter säger att det var tvärtom, juristen ville under sammanträdet inte svara på frågan om friskrivning eftersom det inte var det som hon hade fått i uppdrag att ta reda på.
Ann-Marie Jonasson (S) förklarade också i artikeln att Socialdemokraterna och Centerpartiet bestämde sig för länge sedan – de vill riva Hallevibadet. Det ville Jonasson och Johan Andersson (C) att nämnden skulle fatta beslut om redan i oktober 2023. Ärendet lyftes dock bort från dagordningen när de troligtvis upptäckte och insåg att de inte hade stöd för förslaget, inte ens i den egna styrande partikoalitionen – jämför KD…
James Bucci (V) ville däremot inte riva badet. Bucci intervjuades också av TTELA.
“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”
James Bucci (V) sa vidare till TTELA att han bedömde att det fanns möjlighet att:
“formulera ett hyresavtal där hyresgästen är fullt medveten om riskerna och tar de ekonomiska konsekvenserna om det går åt skogen.”
Det visade sig i efterhand att Buccis “magkänsla” sannolikt var riktig. Hans-Peter Nielsen (KD) hade nämligen skrivit till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och frågat om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”. Nielsen fick svar dagen efter sammanträdet, den 25 oktober. Nielsen mailade ut svaret till samtliga ledamöter i nämnden. Juristen på SKR avslutade sitt svar:
“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”
Det ser ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare, Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet igen?
Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. Som väntat röstade sossarna och centerpartisten, dvs ordförande Ann-Marie Jonasson (S), Leif Höglund (S), Kristina Östergren (S) och Johan Andersson (C) för rivning enligt följande yrkande:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
Jag har svårt att förstå hur Socialdemokraterna, och C, tänker. Kanske gör Vargöborna det bättre, sossarna får ju alltid många röster i Vargön…
Tor Wendel (M) och Margareta Olsson (M) deltog inte i beslutet och motiverade det på följande sätt:
“Moderaterna och Liberalerna deltar inte i beslutet med anledning av att vi inte har kännedom om inriktningen i den Badhusstrategi som ännu inte beslutats av kommunfullmäktige”.
S+C hade tillsammans 4 röster och 2 M avstod från att rösta. De 5 som återstod röstade på James Buccis (V) yrkande:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
De 5 var förutom James Bucci (V) själv, Anders Strand (SD), Hans-Peter Nielsen (KD), Göran Nilsson (SD) och Thomas Larsson (MBP).
Ärendet Hallevibadets “vara eller inte vara” ska nu vidare till kommunstyrelsen för att sedan beslutas av kommunfullmäktige. Händer inget oförutsett fattas beslutet före årsskiftet. För att Hallevibadet ska hyras ut krävs att de olika oppositionspartierna och KD röstar för detta alternativ, men också att moderaterna och liberalerna gör det.
Det lutar åt att Hallevibadet kommer att öppna igen någon gång nästa år. Det är mitt tips, men i vems regi, Jonas Mossbergs eller Patrick Lejons eller någon annans, återstår att se.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)
För nästan exakt ett år sedan, den 16 november 2023, fattade samhällsbyggnadsnämnden följande beslut om Hallevibadet:
- “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
- ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”
Konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet dröjde, det verkade som om samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade lust att utföra en sådan. Och det är ju ingen större hemlighet att förvaltningen tillsammans med ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vill jämna Hallevibadet med marken. Förvaltningens “officiella” förklaring var emellertid att den inväntade en utredning om möjligheten att i framtiden bygga ut Vattenpalatset i Vänerparken.
Utredningen om Vattenpalatset skulle utföras av Intea. Det var ett led i en större badhusutredning som pågår och har pågått i kommunen under några år. Det var emellertid märkligt att samhällsbyggnadsförvaltningen väntade på denna utredning, eftersom Intea är ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. Företaget är således part i målet och har naturligtvis intresse av Hallevibadets framtid. Om Hallevibadet skulle öppnas igen blir det ju en konkurrerande verksamhet. (Se “Affären Hallevi (2): Utredningen…”.) Enligt uppgift så informerade förvaltningen aldrig nämnden om att Intea satt på två stolar i ärendet.
Jag vet inte riktigt hur det har gått med Inteas utredning. Det finns rykten som säger att den är klar men att Intea hemlighåller den. Efter många om och men, med bland annat mängder av email, samtal och möten, kom dock ärendet om Hallevibadet upp för beslut på
samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. I underlaget fanns det en statusbedömning, daterad den 16 september, och en konsekvensbeskrivning av Hallevibadet från den 1 oktober.
Drygt två veckor innan sammanträdet intervjuades förvaltnings- och fastighetscheferna i samhällsbyggnadsförvaltningen i TTELA. Vilket syfte cheferna hade med att
framträda i media torde framgå av TTELA:s rubrik, “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Det är den slutsats som TTELA drog efter intervjuerna och då får man onekligen intrycket att cheferna ville påverka det kommande politiska beslutet.
Detta skulle i så fall vara tämligen unikt, till och med i Vänersborgs kommun. Och detta när det samtidigt pågår en diskussion, utbildning och överenskommelse i kommunen om bland annat var gränserna mellan politikers respektive tjänstepersoners ansvarsområden och befogenheter går… (Se “Politiker och tjänstemän”.)
Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att arrendera eller förvärva Hallevibadet, ansåg att flera av de uppgifter som lämnades till TTELA av förvaltningschef Andreas Knutsson och fastighetschef Hans Larsson (de nämns vid namn i artikeln) var felaktiga och missvisande. Mossberg har skrivit flera mail både till samhällsbyggnadsförvaltningen, där det tycks som om de inte vill kommunicera med honom (vilket i så fall torde strida mot både grundlag och Förvaltningslagen – se “Politiker och tjänstemän 3: Lagar”), kommundirektören och inte minst till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.
Till politikerna skrev Mossberg den 20 oktober att den takrapport, “Statusbedömning Hallevibadet”, som artikeln i TTELA handlade om, är ganska intetsägande men att den visar att taket är i väldigt gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991, fortsatte Mossberg, och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och Mossberg ställde den retoriska frågan om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet… Och vidare: 
“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.”
I TTELA-artikeln talades det en hel del om en renovering av taket som hade skett 2016 eller 2017 (i rapporten står det “runt 2020”). Då hade isoleringen blivit tjockare och taket därmed tyngre. Renoveringen hade skett utan bygglov och företaget som utförde åtgärderna hade gått i konkurs.
Mossberg reagerade i mailet på de enligt honom felaktiga uppgifterna:
“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”
Det är nog på det viset att företaget som byggde taket en gång i tiden har gått i konkurs, men inte det företag som påstods ha renoverat det någon gång under de senaste 8 åren.
Mossberg skrev att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav.
Det är svårt för en novis att avgöra vem som har rätt när det gäller takets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och felaktiga fakta. Det tycks också som om förvaltningen inte har presenterat och redovisat statusbedömningen, som kostade kommunen 76.000 kr exkl moms, på rätt sätt.
Om samhällsbyggnadsförvaltningen har rätt, så innebär det vad jag kan förstå att samhällsbyggnadsnämnden har låtit folk vistas i Hallevibadet samtidigt som badet har varit en dödsfälla…
Utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” är den konsekvensbeskrivning som nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram den 16 november 2023. Den hänvisar till stor del till statusbedömningen när det gäller taket, men trots att taket kunde bli en ”dödsfälla” så anser förvaltningen att:
“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”
Utredningen hittar väldigt många och allvarliga fel på Hallevibadet, så många att förvaltningen drar slutsatsen att:
“Badanläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Detta konstaterande gäller även för bassängöverbyggnaden.”
Jonas Mossberg är fortfarande intresserad av att driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail kommenterat även konsekvensbeskrivningens beskrivningar av badet. Mossbergs syn på badets status och vad som behöver åtgärdas kan sammanfattas så här.
Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar.
“Linern (=duk som fungerar som tätskikt; min anm) kan behövas bytas inom ett par år men den läcker INTE”
Mossberg håller med om att bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting. Han instämmer i att styrsystemet är gammalt men skriver att han har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar. Det går också att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr. Det behövs vidare en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket. Slutligen behöver filtren bytas och den nya fläkten behöver service.
Jonas Mossberg är i byggbranschen precis som den andra intressenten Patrick Lejon, som också vill arrendera Hallevibadet. De har båda rätt bra koll.
Patrick Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet.
Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.
Inser kommunerna KFV:s läge?
Förra mandatperioden var jag ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det är jag inte längre och därför har det inte blivit så mycket skrivet om KFV för min del.
Kunskapsförbundet Väst är, som de flesta troligen vet, ett kommunalförbund som ägs av Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Det studerar ungefär 3.000 elever på KFV:s gymnasieskolor och nästan lika många, 3.000, inom vuxenutbildningen. Kunskapsförbundet Väst är en av västra Sveriges största utbildningsanordnare.
Kunskapsförbundet finansieras av Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Det tillkommer också en del statsbidrag precis som till grundskolorna. Inom gymnasieutbildningen finns det förutom Kunskapsförbundet ett flertal fristående gymnasieskolor, dvs skolor som drivs av en annan huvudman än kommunen. I Trollhättan finns det ett flertal t ex LBS Kreativa gymnasiet, Drottning Blankas gymnasieskola och Realgymnasiet. I Vänersborg finns bara Fridagymnasiet. Gemensamt för de flesta friskolor är att de är aktiebolag och har ett vinstsyfte. Det är Skolinspektionen som bestämmer om en friskola får startas. Friskolorna fakturerar Kunskapsförbundet…
De fristående skolorna väljer huvudsakligen att bedriva utbildning på de högskoleförberedande programmen. Det finns mer pengar att tjäna på dessa utbildningar än på yrkesförberedande program som i regel är betydligt dyrare att anordna.
Från 2025 gäller ”dimensioneringsbeslutet” (se Skolverket). Det betyder att utbildningar än mer ska beakta arbetsmarknadens behov. Mindre antal platser på högskoleförberedande program, större antal på yrkesförberedande. Friskolor berörs inte av statens påbud.
Prognosen för Kunskapsförbundet är i år ett underskott på -5,9 milj kr. Det har vidtagits flera åtgärder under året för att minska underskottet t ex minskad chefsorganisation, minskad organisation inom IT och vaktmästeri, justerad organisation inom den anpassade gymnasieskolan, ej inflationsuppräknad läromedelsbudget samt allmän återhållsamhet och hög grad av samordning mellan verksamheterna.
Även år 2025 ser ut att bli ett ekonomiskt tufft år för KFV. Prognosen är just nu ett underskott på 6-7 milj kr på gymnasieskolan. Förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg kommer alltså inte att räcka. Den största anledningen till detta är att fler elever förväntas till yrkesprogrammen. I minnesanteckningarna från ägarsamrådets möte den 22 oktober står det:
“Yrkesprogram är dyrare eftersom de kräver högre lärartäthet, har dyrare utbildningsmaterial i form av exempelvis maskiner och råmaterial.”
När det gäller vuxenutbildningen så fungerar det så att Trollhättan och Vänersborg genom var sitt uppdragsavtal beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.
I ovanstående minnesanteckningar står det:
“Fler individer i Trollhättan läser också sfi, jämfört med vad uppdragsavtalet motsvarar. Den ökade kostnaden beräknas i nuläget till -3,9 Mkr.”
SFI är utbildning i svenska för invandrare. Här får de studerande grundläggande kunskaper i svenska språket och hur det svenska samhället fungerar. SFI är en rättighetslagstiftning. Det betyder att en person, som uppfyller vissa villkor, har laglig rätt till denna utbildning. KFV måste alltså anordna utbildning för de elever som söker den.
Trollhättan och Vänersborg betalar tillsammans för 450 platser på SFI, och det är de platser som Kunskapsförbundet anordnar. De flesta studieplatserna finns på Vänerparken i Vänersborg. Det är emellertid fler som vill studera svenska, framför allt i Trollhättan. Här har Braheskolan sett en chans att få intäkter.
Braheskolan är en stiftelse. Stiftelsen, som heter Braheskolan Visingsö folkhögskola, har sin verksamhetsbas på Visingsö men har öppnat en filial i Trollhättan. Braheskolan har enligt minnesanteckningarna:
“kvällsundervisning och fler elever inom det s k spår 3, medan förbundet har större andel inom spår 1. Individer inom spår 1 har lägre utbildningsbakgrund och kurserna tar därmed längre tid. Detta gör det svårt att kostnadsmässigt jämföra Braheskolan och Kunskapsförbundet, eftersom elevsammansättningen ser olika ut.”
I Braheskolan studerar idag närmare 170 elever. Det är alltså utöver de elever som studerar på KFV. Eftersom KFV har ansvaret för all SFI-utbildning i Trollhättan och Vänersborg, oavsett om utbildningen produceras i egen eller annan regi, så måste KFV betala. Det blir således en extrakostnad som förbundet inte får ersättning från ägarkommunerna för.
Den ökade kostnaden för KFV beräknas alltså i nuläget till -3,9 milj kr för 2025. Det kan bli mer, det verkar som om Braheskolan kan utöka antalet SFI-platser ytterligare.
KFV har under flera år försökt få Trollhättan och Vänersborg att tillskjuta mer pengar för att motsvara efterfrågan på SFI, hittills utan framgång. Det betyder att pengar måste tas från annan utbildningsverksamhet. Det är orimligt att andra studerande ska drabbas av nedskärningar. Ägarkommunerna måste ta ansvar och ersätta förbundet för kostnaderna för SFI-undervisningen.
På ägarsamrådet den 22 oktober menade ordförande Peter Eriksson (M, Trollhättan) att Trollhättan måste se över sin del av beställningen av SFI och gav i uppdrag att bilda en arbetsgrupp som tittar på beställningen inför 2025.
Kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S), underströk enligt minnesanteckningarna att varje medlem ska finansiera sitt behov. Augustsson anser uppenbarligen att “SFI-problematiken” är Trollhättans angelägenhet.
Det känns inte helt i sin ordning. Alla måste som jag ser det inse och acceptera att det sedan 2013 finns ett förbund. Det består visserligen av två medlemmar, men
verksamheten frågar inte längre, och det med rätta, var den studerande är skriven.
Kunskapsförbundet Väst är ett förbund för Trollhättan och Vänersborg tillsammans – det är något annat än ett bandyderby.
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet.
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
KS: Och så tycker vissa att V är besvärligt…
Onsdagen började med kommunstyrelsens (KS) sammanträde och slutade med ett besök i arenan. Barnbarnet Olle såg sin första bandymatch någonsin och fick se IFK förlora mot Hammarby med 9-3. Olle tyckte det var kul att titta på bandy med 972 andra åskådare och var särskilt imponerad över Hammarbys straff. Den var så hård så han hann inte se bollen.
KS började med att Marcus Eriksson från Suicide Zero informerade om suicid. Han redogjorde för fakta, statistik, myter om sjävmord mm – och hur kommuner kan arbeta på ett systematiskt och effektivt sätt mot suicid. Det tycks som hans anförande gav avtryck och att kommunen på något sätt ska “växla upp” sitt arbete. Det ska dock sägas att kommunen antagligen är i framkant när det gäller arbetet med suicidprevention. Det var för övrigt en föreläsning som fler borde få möjlighet att lyssna på.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt inledde en workshop om kommunstyrelsens förväntade resultat genom att redogöra för statistik och fakta. Hon förklarade vidare upplägg och uppgifter för diskussionerna. Och så långt var allt frid och fröjd. Men när det var dags att börja jobba gruppvis meddelade moderaterna (M) att de inte ville arbeta på det föreslagna sättet. De menade att utgångspunkten för workshopen var det MRP-beslut (budgetbeslutet) som kommunfullmäktige fattade i juni – och det beslutet stod inte M bakom.
En sådan här workshop var något som de styrande partierna borde arbeta med själva menade Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel. De efterlyste ett annorlunda upplägg, men det var ordförande Augustsson mycket kallsinnig till. Han tyckte att M kunde ha informerat honom om sin inställning i ett tidigare skede.
Cecilia Prins höll med M eftersom Liberalerna (L) också hade röstat mot de styrandes budgetförslag. Sverigedemokraterna (SD) och Medborgarpartiet (MBP) lade ner sina röster i slutvoteringen om budgeten i juni, men ville inte heller delta i workshopen. Även Vänsterpartiet (V) avstod från att rösta i budgetbeslutet men valde ändå att delta i workshopen.
Det blev en “rumphuggen” workshop. Det var bara S+C+KD+MP+V som “grupparbetade. Vad M+L+SD+MBP gjorde vet jag inte, kanske fikade…
Det finns de i styret som anser att Vänsterpartiet är besvärligt att ha att göra med i politiken, men de torde ompröva sin inställning efter denna dag… 🙂
I workshopen diskuterade gruppdeltagarna de förväntade resultaten, prioriteringar, målvärden mm. Kommunstyrelseförvaltningen ska nu sammanställa resultaten av gruppdiskussionerna och sedan ska beslut fattas i december. Värt att återge från diskussionen i “min” grupp var en
kommentar angående att locka företagare till kommunen. Jag nämnde att målsättningen var bra men att vissa nämnder i kommunen inte ”drog åt det hållet”. Socialdemokraten i gruppen höll med och tog exemplet med det svarta hustaket i Vargön. (Se “Det svarta taket i Vargön”.) Den behandlingen av en enskild kommuninvånare avskräckte säkerligen företagare från att etablera sig i Vänersborgs kommun…. Vi var helt överens i den frågan.
Det blev lunch och sedan följde ytterligare information innan det blev dags för ”beslutsomgången”. Jag har beskrivit flera av ärendena i tisdagens blogginlägg – se “Kommunstyrelsen 30 okt”.
Jag hade inget annat yrkande på medborgarförslaget om att det behövs fler akutboenden för hemlösa i Vänersborg. Däremot uttryckte jag min uppfattning om den portning på flera veckor som Sonrise tycks använda sig av i bestraffningssyfte mot hemlösa. (Se alltså “Kommunstyrelsen 30 okt” för mer information.) Det var ingen som tog upp denna tråd, inte heller de ledamöter som faktiskt sitter i socialnämnden. (Tyvärr hade nämndens ordförande Dan Nyberg lämnat sammanträdet vid lunchtid.)
På ärendet om att “utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”, en motion från SD, uttryckte jag Vänsterpartiets uppfattning – kommunen måste ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Det blev ingen diskussion, men Göran Svensson (MBP) höll som jag uppfattade det med och Demokrati- och jämställdhetsberedningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) gjorde det också, tror jag. Fast det sa hon inte uttryckligen, men menade att ärendet återkommer till beredningen och diskuteras vidare där.
Moderaterna hade synpunkter och ett annat förslag i ärendet “anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan”. Det var inget som vi andra hade hört tidigare. Förslaget lät bra när Eckerbom-Wendel (M) och Harlitz (M) förklarade. När sedan Augustsson (S) lyfte sina argument och ekonomichefen gav sin syn, så bestämde jag mig att stödja det liggande förslaget. Om det finns förbättringar att göra i budgetprocessen så borde man titta på dessa och förändra rutiner och process nästa år.
M fick bara stöd av L, medan SD:s tre ledamöter avstod från att delta i beslutet.
I nästa ärende föreslog jag att kommunen redan i detta skede skulle lägga ner tankarna på att anlägga en väg norr om den utgrävda delen av gamla Brätte. Mitt yrkande var:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Inget annat parti tyckte som jag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.) En ledamot meddelade dock efter sammanträdet att hen skulle rösta mot det norra alternativet. Ärendet återkommer till KS.
KS beslutade att lägga förslagen till kommunfullmäktige att anta både näringslivs- och kompetensförsörjningsstrategierna. Vänsterpartiet höll med ett yttrande från kultur- och fritidsnämnden om näringslivsstrategin och föreslog att en bi-sats under avsnittet “Strategiskt utvecklingsområde 6: Attraktionskraft”, andra punkten “Evenemang som tillväxtmotor” skulle strykas:
“till exempel cup- och lägerverksamhet samt större idrotts- och kulturarrangemang”
Det var inte för att kommunen inte borde medverka till detta, utan för att uppgiften inte ingår i kultur- och fritidsnämndens uppdrag. Nämnden har inte heller pengar till detta. Och kanske borde inte heller konkreta exempel ingå i en strategi.
Efteråt sa en representant från de styrande att pengar till “cup- och lägerverksamhet samt större idrotts- och kulturarrangemang” skulle ordnas vid sidan av nämndens budget. Det vill åtminstone jag se innan jag tror på det. Diskussionen kommer med all säkerhet upp när strategin ska beslutas i kommunfullmäktige.
Ordförande Benny Augustsson (S), som hade räknat med ett betydligt längre sammanträde, kunde avsluta förhandlingarna redan kl 15.15.
Kommunstyrelsen 30 okt
Jag hann inte med att skriva om onsdagens fullmäktigesammanträde förrän det var dags att förbereda sig för nästa stora politiska sammankomst. Imorgon onsdag är det dags för kommunstyrelsen att mötas igen.
Så här ser dagordningen ut:
Ett av ärendena skrev jag om i mitt förra blogginlägg. Det är ett ärende som angår inte bara historiskt intresserade utan alla vänersborgare. Det är naturligtvis ärende 15, “Vägval Brättelänken”. Bara ärenderubriken är i mitt tycke felaktig och leder till en grov missuppfattning. Det finns nämligen inget val, men vill man veta mer – se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.
Det blir som vanligt en del information innan det är dags för kommunstyrelsen (KS) att fatta beslut. Det ska informeras om följande: “Suicidpreventivt arbete”, “Svar på remiss: Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn”, “Finansiell reglering av pensionsavsättning avseende Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund” och “Kompetensförsörjningsstrategin”. Det ska även bli en workshop om förväntade resultat.
De två beslutsärendena om partistöd är “formalia”. Det är redan beslutat hur de ska fördelas, nu verkställs beslutet. Det kan noteras att Sverigedemokraterna får allt mindre stöd eftersom de numera bara är 7 ledamöter i kommunfullmäktige mot tidigare 10. Det blir dyrt för partiet när ledamöter hoppar av.
Kommunstyrelsen ska besluta att lägga ett avslagsförslag till kommunfullmäktige (KF) på medborgarförslaget om att det behövs fler akutboenden för hemlösa i Vänersborg. Motiveringen är att:
“socialnämnden … bedömer att de platser som akutboendet Sonrise erbjuder är tillräckliga för att tillgodose befintligt behov”
Och att detta tillsammans med det arbete som görs:
“inom bland annat Bostad först i nuläget är fullgott.”
Det finns dock funderingar på motiveringen. Medborgarförslaget skriver att:
”Det behövs ett akutboende för hemlösa till för att komplettera det som redan finns. Det är många som blir portade från akutboendet SonRise. En del hemlösa blir portade på flera veckor åt gången.”
Som jag läser medborgarförslaget är det portningen som är problemet, inte antalet platser. Jag har också hört om portningen från andra håll. Socialnämnden kommenterar inte direkt portningen i sitt yttrande:
“Den som inte kan bidra till en lugn övernattningsmiljö nekas övernattning. Det kan röra sig om exempelvis personer som beter sig hotfullt eller som är våldsamma. Reglerna finns på plats för att skapa en trygg miljö för de som övernattar samt för anställda och volontärer.”
Det är tämligen självklart att personer som inte uppför sig ska kunna nekas övernattning. Men det är portningen under längre tider, upp till en månad vad jag har hört, som är problemet. Det är inte ok. Att vara hemlös innebär ofta stora påfrestningar både fysiskt och psykiskt. Den hemlöse kan utsättas för vädrets makter vilket kan leda till sjukdomar. De hemlösa känner att de förlorar kontrollen över sina liv och många lider av depression och ångest på grund av sin situation. Hemlösheten påverkar självkänslan negativt och det kan leda till missbruk. Det är ofta svårt eller omöjligt att ta sig ur situationen utan rätt stöd och hjälpinsatser.
Den hemlöse som nekas övernattning måste få en ny chans, helst redan nästa dag. Det är som jag ser det inte ok att bli portad flera dagar eller veckor i sträck.
Anders Strand (SD) har motionerat om att:
“utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”
Kommunstyrelseförvaltningen ser att medborgarförslag tar alltmer utredningsresurser i anspråk samtidigt som de flesta förslag avslås. Förvaltningen anser därför att:
“det finns ett behov av att utvärdera det nuvarande systemet för medborgarförslag utifrån effektivitet, resursanvändning och legitimitet.”
Det är helt ok att utreda, utvärdera och förbättra nuvarande ordning med medborgarförslag. Men kommunen måste ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser.
När SD:s motion behandlades i Demokrati- och jämställdhetsberedningen så skrev Lutz Rininsland (V) en protokollsanteckning. Rininsland vände sig mot E-förslag av två skäl:
“för att nå upp och komma över systemets spärr är det lätt för starka grupper att samla namnunderskrifter”- “minoriteter med behjärtansvärda frågor som berör ett fåtal individer riskerar att inte få sin fråga prövad när repet dras innan tillräckligt många invånare har ställt sig bakom e-förslaget.”
Det är Vänsterpartiets uppfattning. Utredningen borde ha ett vidgat och djupare syfte, dvs att öka invånarnas delaktighet och inflytande.
Kommunstyrelsen kommer att avslå medborgarförslaget om statistiken i Vänersborgs kommun. Förslagsställaren pekade på brister i den könsuppdelade statistiken inom ett specifikt område. Kommunstyrelsen bedömer sannolikt inte att:
“frågans utredande som verkansfullt i förhållande till kommunens målsättningar.”
Det är flera ärenden av mer formellt slag. Några av dem beslutas av KS, andra går vidare till KF. De kommer antagligen inte ens att diskuteras.
Samtliga nämnder ska varje år upprätta en behovsinventering som underlag till kommunens lokalförsörjningsunderlag. Det gäller även kommunstyrelsen.
“Den större investering som för tillfället är planerad under perioden är en ny räddningsstation i centrala Vänersborg. Investeringen är beräknad till 95 mnkr exklusive markinköp (2022 års kostnadsläge).”
KS pekar även på behov av investeringar på brandstationerna i Brålanda och Vargön. IT-kontoret önskar nya lokaler och kommunikationsavdelningen en ny lokal för studio och eventuellt ny lokal för kommunens interna tryckeri. Och sist men inte minst, en ny simhall…
I underlaget finns också 12 sidor från Kunskapsförbundet Väst där det berättas utförligt om lokalerna som idag används för gymnasial och vuxenutbildning samt om eventuella tillkommande behov.
Kommunen ska anta en ny näringslivsstrategi för de närmaste 6 åren. Strategin är mycket ambitiös och det tar sig uttryck i mål som låter som drömmar och visioner. Men det är kanske viktigt att ha högt ställda mål och personalen på näringslivsavdelningen är skickliga och handlingskraftiga. Det är snarare vissa av kommunens nämnder, eller kanske snarare förvaltningar, som inte kommer att kunna leva upp till alla förväntningar…
Kultur- och fritidsnämnden har lämnat ett yttrande om bla evenemang, som inte har fått gehör. Jag tror att det borde ha fått det.
Kommunen ska också anta en ny kompetensförsörjningsstrategi. Även denna strategi är mycket ambitiös. Den är konkret men ändå övergripande. Dokumentet har tagit hänsyn till de flesta aspekter av kommunens framtida kompetensförsörjning.
Kommunens förvaltningar är oftast mycket kapabla och skickliga på att ta fram dokument. Det gäller “bara” att det blir verkstad av alla förslag. Både näringslivsstrategin och kompetensförsörjningsstrategin ska antas av kommunfullmäktige.
Det är svårt att avgöra när ordförande Benny Augustsson (S) slår klubban i bordet och avslutar mötet. Olle hoppas i varje fall att det inte blir alltför sent. Han tillbringar lovet hos farmor och farfar och vill väldigt gärna vinna över farfar i bordtennis…
Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet gick – ”KS: Och så tycker vissa att V är besvärligt…”.
Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell
Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Det finns två alternativ för denna väg, kallad Brättelänken – söder eller “norr” om Brätte. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen (alt 1 på bilden). James Bucci (V) reserverade sig.
Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är antagligen bara 25% av gamla Brätte – och arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den uppgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.
Bohusläns museum utförde 2018 en arkeologisk undersökning i just detta område mot vattnet, norr och väster om de utgrävda lämningarna, där det norra vägalternativet ska gå. Museet hittade stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv. I de undersökta schakten påträffades tusentals fynd av bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg.
Bohusläns museum skrev i rapporten (kan laddas ner här):
“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.
Det är för övrigt en undersökning som inte någon i kommunhuset verkar ha hört talas om. Ingen verkar heller ha läst museichef Peter Johanssons brev till kommunen när han fick höra talas om planerna på Brättelänkens dragning. (Peter Johanssons brev kan laddas ner här.)
Peter Johansson skrev:
“Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.”
Museichefen betonade att Brätte var mycket speciellt:
“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Museichef Johansson påminner om att fornlämningen efter Brätte stad faktiskt är klassad som ett riksintresse. Det innebär att Brättes kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande.
När kommunen utarbetade och antog den Fördjupade översiktsplanen förra året så yttrade sig Länsstyrelsen om Brätte. (Se “Brätte: FÖP 2023 (2)”.) Länsstyrelsen skrev:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”
Att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):
“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”
Riksintressen är (se broschyren “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” – kan laddas ner här):
“… ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 maj remitterades samhällsbyggnadsnämndens utredning till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Jag motsatte mig det och menade att det “norra” vägalternativet var otänkbart och helt uteslutet. Det var bättre att direkt börja projektera för det södra alternativet (alt 2 på bilden ovan).
Det kom remissvar.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden påpekade att (se ”MH dissar SBN:s Brätteutredning”):
“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”
“ofullständigt underlag”… Det visade sig att alla dessa utredningar, som samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade sett eller läst, förordade det södra alternativet. Miljö och hälsa skrev också att:
“Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.”
Byggnadsnämnden menade, liksom även miljö- och hälsoskyddsnämnden, att den utredning som samhällsbyggnadsnämnden tagit fram var ofullständig. (Se “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.) Och det torde ju vara snällt sagt. Är utredningen “ofullständig” är den självklart både felaktig och missvisande…
Byggnadsnämnden lade stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet finns t ex följande punkter:
- “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
- “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”
Och skadar det riksintresset så är vägsträckningen utesluten…
Kultur- och fritidsnämnden i sin tur hänvisade också till Länsstyrelsens inställning och till riksintresset. (Se “KFN om Brättelänken”.)
Alla tre nämnder var mycket negativa till det “norra” alternativet, men menade samtidigt att underlaget från samhällsbyggnadsnämnden var bristfälligt. Med tanke på nämndernas remissyttrandena så tycks det mig vara ett mycket snällt sätt att formulera sig, i stället för att skriva – “lägg ner det norra vägalternativet”.
Så har emellertid inte kommunstyrelseförvaltningen och KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott) uppfattat remissvaren. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen nu på onsdag, den 30 oktober, är därför:
“Kommunstyrelsen uppdrar [till] kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
Jag förstår inte varför arbete, tid och pengar ska avsättas till att utreda ett alternativ som innebär att ett unikt riksintresse förstörs. Och som Länsstyrelsen dessutom kommer att säga nej till. Det finns ju redan utredningar som visar det norra alternativets negativa påverkan på skyddade arter och naturvärden och, framför allt, att Brätte stad gick ända ner till vattnet. Varför ska samhällsbyggnadsförvaltningen utreda det som andra redan har utrett – och som är känt? Hur tänker de styrande partierna och den borgerliga oppositionen?
I torsdags avslutades en markradarundersökning av Brätteområdet. (Se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”.) Museichef Peter Johansson hade sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera denna. Det kommer dock att ta 4-6 veckor innan resultatet blir klart. Egentligen borde kommunen ha bekostat en sådan analys. (Kommunen vill ju att andra, ofta privatpersoner, bekostar arkeologiska undersökningar.) Istället för att invänta resultaten av denna mycket intressanta undersökning blir det väl så att kommunen bortser från den, precis som den gör med andra undersökningar, utredningar och inventeringar…
I kommunens “Planeringsstrategi 2024–2028”, som är tämligen klarsynt, står det följande om riksintresset Brätte-Vassända:
“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”
En sådan prövning görs i så fall av Länsstyrelsen – och det vet alla vilken inställning Länsstyrelsen har till riksintresset Brätte… Jag undrar om inte även Riksantikvarieämbetet kan bli inblandat. I 2 kap 7 § Kulturmiljölagen står det nämligen:
”Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fornlämning.”
På kommunstyrelsen den 2 maj yrkade jag precis detsamma som James Bucci (V) gjorde i samhällsbyggnadsnämnden. På onsdag ska jag yrka samma sak igen:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det bästa vore att utveckla rekreationsvärden omkring gamla Brätte och kanske omvandla den befintliga smala vägen genom området till en gång- och cykelväg. (Om framkomligheten till SIS-hemmet Brätte kan lösas.)
Och försöka få berörda myndigheter att gräva ut hela det unika Brätteområdet – Västergötlands Pompeji.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder
Den 19 september 2024 fanns det ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens dagordning som hade rubriken ”Fastighetsbildande åtgärder Sikhall”. Det var ett historiskt ärende – och det blev också ett historiskt beslut.
Beslutet hade följande lydelse:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Beslutet innebär att Magnus Larsson efter 17 år får köpa tillbaka delar av den mark i Sikhall som Vänersborgs kommun orättmätigt och orättfärdigt förköpte/exproprierade 2007. Kommunen tilltvingade sig då stora och samtidigt de mest attraktiva delarna av Larssons nyförvärvade fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
I tisdags var sista dagen för överklagande av beslutet och enligt kommunen och Förvaltningsrätten i Göteborg har det inte inkommit några överklaganden. Det innebär att samhällsbyggnadsnämndens beslut nu har vunnit laga kraft och att parterna kan underteckna avtalet/överenskommelsen om fastighetsreglering i Sikhall.
Det betyder att en punkt är satt för de diskussioner och den turbulens som en längre tid har pågått kring de fastighetsrättsliga frågorna. Nu är det dags att blicka framåt – mot en ordentlig utveckling av Sikhallsområdet. Fastighetsregleringarna är nämligen en nödvändig åtgärd för att Larsson ska kunna göra verklighet av sina planer och visioner. En annan nödvändig del är att utarbeta och färdigställa den detaljplan för området som byggnadsnämnden fattade beslut om att upprätta den 19 maj 2015. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Men med de fastighetsrättsliga regleringarna på plats kan Magnus Larsson ändå börja utveckla Sikhall.
Det var som sagt ett historiskt beslut av samhällsbyggnadsnämnden, men det var inte enhälligt. Socialdemokraterna och Centerpartiet, som har varit motståndare till allt som Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall har velat åstadkomma i området, gjorde motstånd in i det sista. I den avgörande voteringen röstade S+C mot avtalet, och fick även med sig sin styrande allianspartner Kristdemokraterna. Och det är synnerligen beklämmande. S+C har sedan Magnus Larsson köpte fastigheterna i Sikhall 2005 gjort allt för att försvåra och omöjliggöra för honom.
Och man kan tycka att det borde vara nog nu, särskilt när alla kommuninvånare kan se, eller inte se, vad kommunen har gjort i Sikhall. Det är bara att göra ett besök på toaletterna i området just nu, eller ta en titt på den igenvuxna badstranden. Och jämföra med t ex det arbete och de pengar som Larsson har lagt ner på att renovera Sikhalls magasin.
Nä, Socialdemokraterna och Centerpartiet ger sig inte och de tre styrande partierna röstade på följande förslag från ordförande Ann-Marie Jonasson (S):
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt kommunfullmäktiges beslut 20230517 § 72 se bifogat protokoll.”
Det är ett helt oförståeligt förslag som egentligen bara antyder att oppositionspartierna bryter mot fullmäktiges beslut och därmed lagen. Det håller de tydligen fast vid trots att nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade det tidigare beslutet i nämnden med en liknande motivering (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”) – och domstolen avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
De styrande partierna hade enligt uppgift mycket svårt att förklara vad de egentligen yrkade på medan oppositionspartierna bestämt hävdade att det var de som
faktiskt följde kommunfullmäktiges beslut. (Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att läsa kommunfullmäktiges inriktningsbeslut från den 19 maj 2023 – se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens överenskommelse med Magnus Larsson godkändes med röstsiffrorna 6-5. (Se bild.)
De fastighetsbildande åtgärder som nu ska genomföras i Sikhall är följande för Sikhallsviken, dvs vid Sikhallsbadet:
Fastigheten Sikhall 1:6 ägs av Magnus Larsson och nu får Larsson köpa en del av kommunens fastighet, se området ”Till Sikhall 1:6”.
I Sikhalls småbåtshamn regleras fastigheterna på följande sätt:
Magnus Larsson får köpa tillbaka samma mark som han köpte 2005… Nästan, kommunen behåller större delen av grusplanen. Fastigheten Sikhall 1:22 ägs av Vänersborgs Segelsällskap.
Det ska tilläggas att överenskommelsen också innehåller tre avtalsservitut. (Servitut är en rätt för en fastighet att använda någon annans fastighet.) Servituten slår sammanfattningsvis fast allmänhetens och Segelsällskapets tillträde och tillgång till öppet vatten. Segelsällskapet får också möjlighet att bygga ut sin brygga.
Igår onsdag fattades viktiga beslut i kommunfullmäktige för Brålandabygden. Överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson är lika viktig för Sikhall. Förutsättningarna för att verkligen utveckla södra Dalsland är på plats. Nu gäller det att politikerna också visar handlingskraft och fullföljer och underlättar för att målsättningarna ska genomföras. För Sikhalls del innebär det att arbetet med detaljplanen slutförs så snabbt som möjligt.




Senaste kommentarer