Stefan Kärvlings blogg

Det blev ett oväntat långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår. Det var några ärenden som visade sig ta betydligt längre tid än vad ordförande Bo Carlsson (C), och andra, hade räknat med. Till viss del kan det ha berott på att flera av nämndens ledamöter verkade tycka att det var uppfriskande och stimulerande att äntligen få diskutera öga mot öga. Man hade liksom en del att “ta igen”… Sammanträdet var nämligen fysiskt, och det var väldigt länge sedan sist.

Det blev både frågor och diskussioner kring Ströms Slott AB och den enskilda pedagogiska omsorgen. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.)

Kommunens anlitade jurist var med på distans och svarade på frågor. Han ansåg att ett föreläggande med hot om vite var att föredra istället för att dra tillbaka det kommunala bidraget för verksamheten. “Fallet” var komplicerat, det fanns inte några prejudikat och dessutom var Skollagen inte helt tydlig. Det skulle inte bli helt lätt menade juristen att driva en sådan process. Statsmakterna planerade dock att göra vissa lagändringar som skulle underlätta processandet i framtiden. Juristen menade att det nästa gång, om inte Ströms Slott åtgärdade bristerna i sin verksamhet, fanns möjlighet att dra in bidragen. Detta skulle möjligtvis kunna ske redan i höst.

BUN beslutade enligt beslutsförslaget, dvs Ströms Slott AB:

“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”

Och:

“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”

Det blir sannolikt anledning att återkomma i frågan…

Ärende 5, “Information om förväntade resultat 2023” var en av de punkter som tog längre tid än planerat. Förvaltningschef Sofia Bråberg började med att gå igenom förslaget till förväntade resultat. Det var små förändringar jämfört med innevarande år. Och det kan ju vara bra för verksamheten att det blir kontinuitet i politikernas förväntade resultat. Och dessutom är det ju val i höst och kanske skulle ett eventuellt nytt styre ha en helt annan syn på både kommunens inriktningsmål och resultat.

Förvaltningschefens föredragning gav upphov till några frågor och diskussioner. Särskilt noterade jag att nämndens ordförande Bo Carlsson (C) deklarerade att det inte ska bli någon neddragning av personal nästa år. Det var:

“inget alternativ för mig.”

Sa Bo Carlsson. Och det brukade också hans företrädare Mats Andersson (C) säga. Det höll inte alltid… Vi får se om det håller nu. Tyvärr är det nog så att en personalneddragning skulle kunna vara ett alternativ för andra i den styrande minoriteten. Och då är det lätt att glömma sådana här utfästelser…

Och här hade väl ärendet kunnat avslutas för denna gång, med att nämnden konstaterade att beslut om de förväntade resultaten skulle fattas nästa sammanträde. Fast då blandade jag in revisorsrapporten…

Revisorerna hade ju rekommenderat nämnden att följa upp måttet:

”uppnått kunskapskraven i alla ämnen.”

Jag kastade fram idén att detta kunde bli ett förväntat resultat. Det skulle samtidigt kunna vara ett sätt att visa t ex ledamöterna i fullmäktige att elever har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Och att alla elever (Skollagen 1 kap 4 §):

“ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”

Förhoppningsvis skulle det kunna fungera som en signal till kommunfullmäktige hur omfattande och komplext skolans uppdrag är. Det handlar inte bara om att öka andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. (Som är ett annat av de förväntade resultaten.) Det skulle i bästa fall kunna få fullmäktige att bli mer generösa i tilldelningen av budgetmedel till nämnden… (Jag skrev lite mer om detta i min förra BUN-blogg, se “Imorgon 21/3: BUN”.)

Och faktiskt, det tycktes som om jag fick medhåll från flera av ledamöterna. Gunnar Henriksson (L) ansåg att det låg något i vad jag sa, Henrik Josten (M) tyckte att det kunde vara taktiskt ur pedagogisk synvinkel och både Christin Slättmyr (S) och Bo Carlsson (C) var positiva och skulle tänka över detta till nästa gång. Ja, till och med Magnus Ekström (KD) tyckte till slut att idén inte var så dum…

Måndagens verksamhetsuppföljning handlade om grundsärskolan. Rektorer, speciallärare och särskolesamordnare tyckte att det var svårt att förmedla verksamheten på ett rättvisande sätt. Det är inget mot att försöka beskriva den i en blogg.

Det var en lärorik föredragning. Nämnden fick siffror och fakta, men framför allt beskrivningar av verksamheten samt några filmer som förmedlade den. Det var svårt att inte bli berörd – och imponerad av verksamheten. Och personalen, framför allt! Det tycks också som om grundsärskolan har tämligen bra ställt när det gäller resurser, även om det så klart aldrig kan bli riktigt tillräckligt.

Det var dags för lunch, klockan var över 12. Ordförande Bo Carlsson (C) och nämnden var emellertid positiva till att fortsätta mötet. Det var lika bra att strunta i lunchrasten, vi var ju ändå strax klara.

Det var en liten felkalkyl.

Det var nämndens svar på revisorernas granskning om BUN:s styrning som var nästa ärende. Även om detta ärende bloggade jag innan måndagens sammanträde. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.) Jag ska inte upprepa mina synpunkter igen, men jag framförde dom naturligtvis på nämnden. Det handlade om att jag inte var särskilt positiv till förslaget till yttrande, typ…

Ordförande Carlsson meddelade i ett tidigt skede att han skulle redogöra för nämndens svar i kommande kommunfullmäktige. Jag undrade om det var det föreslagna yttrandet han skulle redogöra för… Men det var det inte, han ville höra nämndens synpunkter först och ta med sig dem till fullmäktige. Men när någon frågade vad som skulle lämnas till revisorerna, så var det ändå yttrandet…

Det blev en lång och stundtals intensiv diskussion. 

Det slutade med att ärendet återremitterades. Det ska skrivas ett nytt yttrande utifrån nämndens diskussion och så ska nämnden fatta beslut i april. Och ordförande Carlsson redogöra för yttrandet i kommunfullmäktige i maj…

Sammanträdet avslutades med en del information från förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson. Förvaltningschefen redogjorde för situationen på Restad Gård med flyktingarna från Ukraina och hur förvaltningen förbereder mottagandet av fler flyktingar. Den har t ex börjat inventera platser i förskola och grundskola. Det är ont om platser i förskola, men det finns fler platser i grundskolan. Problemet med dessa är dock att de är geografiskt spridda. Förvaltningen håller också på att “växla upp” Välkomsten. Hittills (fram till och med fredag) hade det kommit 25 grundskoleelever och 10 förskolebarn från Ukraina.

Barn- och utbildningsförvaltningen verkar vara väl förberedda för den stundande flyktingsituationen.

Sammanträdet slutade kl 13.33. Då skingrades deltagarna för att hitta något att äta.

I morgon måndag ska jag delta i det första fysiska, kommunala, politiska sammanträdet på över 2 år. Det ser jag fram mot. Det är barn- och utbildningsnämnden som sammanträder.

Dagordningen för det, på sätt och vis historiska mötet, har följande utseende:

Det är en “lagom” start, kan man tycka. Det är inga särskilt kontroversiella ärenden som ska avhandlas typ de i fullmäktige i onsdags. Å andra sidan finns det ändå ärenden som kommer att leda till viss debatt. Sedan får man ju inte heller glömma att det är lite av “lugnet före stormen”. Snart bryter budgetprocessen med sina besparingskrav ut med full kraft och då lär olika åsikter ventileras över konferensbordet.

Ströms Slott AB är återigen på tapeten. Företaget bedriver som bekant pedagogisk omsorg i kommunen.

Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:

“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”

Omsorgen ska godkännas av kommunen. Det är sedan kommunen som ansvarar för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta som ärendet handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.

Ströms Slotts verksamhet i Vänersborg har varit en följetong i nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen under årens lopp och efter varje tillsyn så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer företaget med svar där det lovas bot och bättring, allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. De tycks aldrig ta slut. Jag är inte säker, men jag skulle tippa att detta föreläggande, som ska beslutas i morgon, kan vara typ det 4:e i ordningen.

Och detta föreläggande har exakt samma lydelse, som det senaste föreläggandet från november 2020:

“Ströms Slott AB föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen. I detta ingår att:

• Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).
• Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”

Det är emellertid en skillnad mot tidigare beslutade förelägganden från barn- och utbildningsnämnden, denna gång är föreläggandet:

“förenat med vite om 100.000 kr”

Det är således en “upptrappning” jämfört med tidigare. Jag ser dock framför mig hur Ströms Slott återigen kommer att redovisa åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen (vilket Ströms Slott ska göra senast den 1 juni 2022), och så fortsätter verksamheten ytterligare några år – tills nästa tillsyn. Det lär fortsätta.

Själv skulle jag se att tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg drogs tillbaka. Jag vet inte om det är juridiskt möjligt, men det borde det vara vid det här laget kan man tycka.

Och det ska gudarna veta (oj, nu lånar jag ett uttryck från min gamle far för andra gången på kort tid) att barn- och utbildningsförvaltningen måste lägga ner en hel massa tid på dessa tillsynstillfällen. Det handlar om inspektioner, auskultationer, intervjuer och dokumentation. Hur mycket kostar inte detta? (I rättvisans namn ska väl också tilläggas att kommunen ger Ströms Slott en del arbete också.)

Ärendet är ett bra exempel på galenskapen i styrningen enligt NPM:s principer, som bland annat förespråkar privatisering av offentliga verksamheter. (Förekomsten av enskild pedagogisk verksamhet är dock inte resultatet av något kommunalt beslut.) Arbetstid måste avsättas till kontroller, dokumentationer, utvärderingar, statistik osv – tid och pengar som istället kunde ha använts i verksamheten.

Till sist vill jag för rättvisans skull betona att inte alla dagbarnvårdare, anställda av Ströms Slott, har brister. På flera ställen fungerar det bra. Ändå anser jag, och jag tror de flesta i nämnden, att en placering i förskolan är att föredra för alla barnen.

Ärendet följs av en traditionell månadsuppföljning. Det tycks som om året har börjat bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Det ser av siffrorna ut som om nämnden har använt nästan 11 miljoner mindre än beräknat under året. Det torde i så fall bara bero på att det handlar om årets två första månader. Det ekonomiska resultatet kommer sannolikt att ändras betydligt vad det lider, inte minst beroende på det som händer i Ukraina. Det är många flyktingar som placeras på Restad Gård.

En del av morgondagens ärenden torde avhandlas tämligen snabbt. Jag tror inte att det finns så mycket att tillägga när det gäller “internkontrollplan 2022 med risk- och väsentlighetsanalys” eller yttrandet till kommunens nya “Fastighetsstrategi” eller yttrandet om naturvårdsplanen. Det gäller kanske inte ens ärendet “Information om förväntade resultat 2023”. Det senare vet jag inte säkert, det finns nämligen inga handlingar medskickade i detta ärende.

Men det finns ett ärende som möjligtvis kan leda till en viss debatt – “Svar på revisionsrapport: Granskning om barn- och utbildningsnämndens styrning är tillfredsställande för att elever i grundskolan ska nå målen för utbildning”.

Jag har redogjort för revisorernas synpunkter tidigare – i tre(!) bloggar. (Se “Revisorerna granskar grundskolan” – 1 – 2 – 3.) Revisorernas kritik kan mycket kortfattat sammanfattas med att de inte ansåg att barn- och utbildningsnämndens styrning av verksamheten var helt tillfredsställande. Typ, snällt sagt…

Jag kan väl inte påstå att förslaget till svar på revisorernas kritik är helt tillfredsställande heller…

Revisionen rekommenderade BUN att vidta åtgärder för att de olika skolenheterna skulle få likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Förslaget till svar är att:

“barn- och utbildningsnämnden delar inte bilden av de stora skillnaderna i lärarnas behörigheter som presenteras i rapporten. Siffrorna är korrekt hämtade men rektorernas bild av verkligheten är en annan.”

Hmmm… Jag är inte riktigt säker på att detta egentligen är ett svar. Siffrorna är korrekta, men det tycker inte rektorerna? Borde inte nämnden/förvaltningen se över siffrorna, om nu rektorerna tvivlar – och sedan skriva ett svar om vad nämnden har kommit fram till när det gäller likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare…? 

Det är också tänkt att förvaltningen i fortsättningen ska redovisa för nämnden:

“hur stor andel av samtliga anställda lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation samt hur stor andel av schemalagda lektionerna som leds av en legitimerad ansvarig lärare.”

Det kan ju i och för sig vara en bra idé. Sedan föreslår nämndens presidium att utifrån detta ska en utvärdering ske av resursfördelningen för att se om:

“det finns samband och/eller behov av att justera denna i syfte att öka likvärdigheten.”

Jag kan själv tycka att förvaltningen borde, som jag har skrivit om i tidigare bloggar, problematisera och analysera förhållandet att kunskapsresultaten förbättras och framför allt att andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet ökar, samtidigt som andelen behöriga lärare är låg. Och frånvaron varit hög under pandemin, och det har varit distansundervisning, och personalen har skurits ner…

Revisionen ansåg vidare att nämnden särskilt ska följa upp:

“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”

Nämndens svar föreslås bli att:

“måluppfyllelsen inom F-9 är en del av verksamhetsuppföljningarna som regelbundet presenteras för nämnden. Vid dessa uppföljningar är elever i behov av särskilt stöd en del som berörs och utmaningar kopplade till dessa presenteras för nämnden.”

Jag förstår faktiskt inte detta svar heller. Det konstateras egentligen bara att förvaltningen inte har några hemligheter, utan nämnden informeras regelbundet. Men inte var det detta som revisorerna efterlyste?

När jag läste KPMG:s rapport så fick jag den bestämda uppfattningen, fast det inte stod svart på vitt, att revisorerna ansåg att nämnden inte hade tillräckligt med resurser. Borde inte nämnden analysera om det finns:

“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver…”

Finns förutsättningarna? Det frågan borde nämnden kommentera.

Revisorerna ville för det tredje att:

“i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.

Det vill inte BUN…

“Barn- och utbildningsnämnden följer redan upp detta mått genom förvaltningens arbete men det är inte kopplat till något av nämndens förväntade resultat. … Detta gör att måttet inte redovisas separat vid målavstämningarna vid delårsrapporter eller bokslut. Barn- och utbildningsnämnden har idag heller inga planer på att föreslå detta mått som nytt förväntat resultat inför 2023 …”

Jag tror att revisorernas förslag inte är så dumt. Det kan vara ett sätt att visa på betydelsen av att eleverna har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Det finns nämligen en tendens i de svenska skolorna att fokusera helt på behörighet till ett yrkesprogram, vilket betyder godkända betyg i matematik, svenska och engelska samt ytterligare 5 ämnen vilket inte sällan blir i de “praktisk-pedagogiska” ämnena. Och så “struntar” man i t ex samhällskunskap, historia, fysik och kemi.

I Skollagen står det:

“Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Jag tror att fokus på gymnasiebehörigheten kan innebära att eleverna kan få väldigt svårt att klara en gymnasieexamen i framtiden, förutom att grundskolan på sätt och vis skjuter problemen till gymnasiet.

Jag säger inte att det är så i Vänersborg men revisorernas förslag kan kanske vara ett sätt att lyfta och motverka denna eventuella problematik. Det kan också vara ett sätt för nämnden att på ett tydligare sätt visa på behovet av mer resurser till skolan…

Sammanträdet avslutas med en verksamhetsuppföljning, grundsärskolan 1-9 ska presenteras.

Det ska bli roligt att träffa nämndens ledamöter igen. Tyvärr saknas dock en av nämndens tidigare trotjänare, Gunnar Bäckman. Vila i frid Gunnar.

==

PS. Här kan du läsa bloggen efter sammanträdet: ”Efterlängtat möte med BUN”.