Arkiv
Trollhättans vattenplaner i Nordkroken
Den kom en handling till samhällsbyggnadsförvaltningen, “Tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap Miljöbalken”.
När man började bläddra i handlingen läser man:
“Avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts i februari 2020 med anledning av att Trollhättan Energi AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap. miljöbalken. Detta är en uppdaterad version av avgränsningssamrådshandlingarna med en komplettering angående ändrade förutsättningar inför Trollhättan Energi ABs ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.”
Det handlar om att Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Det ska snart ansökas om tillstånd – tillstånd för uttag av vatten men ansökan ska också innefatta en sjöförlagd intagsledning med tillhörande anläggningar och anordningar samt grundvattensänkning genom tillfälligt bortledande av grundvatten. Trollhättans mål är att för egen del bygga en vattenförsörjning för 80.000 invånare, men också att tillhandahålla vatten till närliggande kommuner. I handlingarna talas det i första hand om Lilla Edet och Uddevalla, men jag tror att också Munkedal är intresserad av att ansluta sig.
Det var ett samråd om planerna i februari i år på Vargöns bibliotek. TEAB hade bjudit in berörda och intresserade Vargöbor till information, en utställning, frågestund och besökarna kunde också lämna synpunkter. Men efter att allt fler kommuner har visat intresse av att ansluta sig till Trollhättans planer, och ta sitt vatten från Vänern, har projektet växt. Och eftersom TEAB anser att en betydande miljöpåverkan kan bli följden av planerna kommer ytterligare ett så kallat avgränsningssamråd att hållas. Det ska hållas med:
“länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.”
De synpunkter som framkommer under samrådsprocessen kommer TEAB att ta hänsyn till när miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan tas fram.
Jag har skrivit om Trollhättans planer tidigare. (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”, “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna” och “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Vår grannkommuns planer påverkar Vänersborg i högsta grad. Trollhättan har ju ingen gräns mot Vänern och därför:
“medför uttaget av vatten att en råvattenledning till största delen kommer att förläggas i grannkommunen Vänersborg.”
Trollhättan vill ta vatten från Vänern för dricksvattenproduktion. Den kommande tillståndsansökan handlar om ett uttag av vatten på ungefär 75.000 kbm per dygn med ett maximalt uttag om 100.000 kbm per dygn. Intagsledningen är tänkt att placeras på botten cirka 5,5 km ut från Nordkroken vid ett vattendjup på ungefär 8 meter. Intaget beräknas ligga på ca 2 meter från botten.
Ju närmare stranden man kommer desto grundare blir det – då ska ledningen grävas ner mellan 1 till 3 meter i bottensedimenten och övertäckas. Det gäller på vattendjup mindre än ca 4 meter. I Nordkrokens fall handlar det om en sträcka på ungefär 500 meter. Nedgrävningen sker för att ledningen inte ska påverka eller påverkas av till exempel vågor och is.
Intagsledningen ska ha en yttre diameter mellan 1.200 och 1.400 mm. (Det utreds också att som alternativ anlägga två intagsledningarna på vardera 1.000 mm.) Vattenledningen ska sedan landföras vid Nordkrokens strand där också en pumpstation ska byggas.
Det är tänkt att pumpstationen ska förläggas inom strandzonen mellan strandkant och vändplatsen (se karta; cirkel är platsen för pumpstationen, ”X” är vändplatsen).
Pumpstationen kommer att bestå av:
“en överbyggnad (pumphus) som kommer att utformas för att i så stor utsträckning som möjligt inte avvika från övrig bebyggelse. Under huskroppen ligger den ca 7–8 m djupa pumpstationen (motsvarande källare) pumpgrop/-sump, inkommande intagsledning, pumpar och utgående landledning.”
Den inkommande intagsledningen ligger alltså under mark. (Det var egentligen självklart, men jag hade missuppfattat det i en tidigare blogg.) Pumpstationen ska inte påverkas av klimatförändringar och t ex översvämning är det tänkt. Under tiden som pumpstationen anläggs måste grundvatten bortledas. Grundvattennivån kommer alltså att sänkas. Bortledningen upphör när allt är på plats.
Pumpbyggnaden i sig kommer naturligtvis att, så att säga, “påverka landskapsbilden”. Den kommer också att påverka omgivningen genom en viss nivå av buller.
Vattnet från pumpstationen, och Vänern, ska sedan ledas vidare i en eller två markförlagda råvattenledningar på ca 800 mm till Trollhättans vattenverk på Överby. På Överby ska för övrigt ett nytt vattenverk uppföras, bredvid det befintliga vattenverket. Ledningen från Nordkroken till Överby kommer, står det i handlingen från Trollhättan, att innebära:
“en viss mindre miljöpåverkan.”
Ledningen kommer att läggas på frostfritt djup, men var den ska ligga är fortfarande under utredning. På bilden kan vi se de alternativa placeringarna. I sammanfattningen står det:
“…bedöms en sträckningskorridor vara den mest lämpliga. Den slutliga detaljprojekteringen och den definitiva placeringen inom korridoren är dock fortfarande under utredning.”
Det står inte mer, men det går väl i och för sig att gissa vilken korridor som åsyftas. Särskilt när det i stort sett är bestämt var pumpstationen ska placeras.
Det talas om att det ökade vattenuttaget ska leda till en “betydande miljöpåverkan”, därav det förnyade samrådet, men när TEAB gör en “översiktlig miljöbedömning” i av slutet handlingen bedöms projektets påverkan på miljön komma att bli försumbar. Det är bara under anläggningsskedet som det blir transporter och anläggningsarbete i vatten och mark. Och de störningarna blir bara tillfälliga. Fast under ledningsarbetet i sjön kommer man att vara tvungen att spränga bort en del större stenblock och berg… När det gäller badstranden tänker TEAB att anpassa byggnationen för att inte störa badsäsongen.
Om det som står i den utskickade handlingen om sträckningen av ledningen från Nordkroken till Överby vattenverk är outvecklat och schematiskt, så står det ingenting om ledningarna från Överby till Uddevalla. Sannolikheten är väl ganska stor att de tar vägen genom Vänersborgs kommun.
Det återstår en hel del undersökningar och utredningar – och inte minst val – innan Trollhättan kan färdigställa och lämna in sin miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Det går att följa arbetet och dessutom få mer information på TEAB:s hemsida, “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.
Det är ganska tyst kring projektet i Vänersborgs kommun, i varje fall har ingen information från kommunhuset nått undertecknad bloggare. Men jag är ganska säker på att det pågår aktivitet, Vänersborg ska väl om inte annat lämna synpunkter i samrådet och sedan är det väl kommunen som ska stå för utarbetande och ändringar av detaljplaner…
Men det är nog viktigt att alla i Vargön och Vänersborg som berörs av eller har synpunkter på Trollhättans planer gör sina röster hörda. TEAB vill i så fall ha dina synpunkter, skriftligen, senast den 30 oktober. Det är snart…
Trollhättans nya dricksvattenförsörjningen planeras för övrigt vara i drift kring år 2026.
PS. Läs gärna ”fortsättningen” på denna blogg – ”Varför vatten från Vänern?”.
KFV: Beställning, segregation och överklagande
I går genomförde direktionen i Kunskapsförbundet Väst återigen sitt sammanträde på distans. Och det gick som vanligt i stort sett, egentligen skulle jag kunna skriva ”helt”, smärtfritt.
Det var, som det brukar, en hel del information. Mycket av den har jag nämnt i bloggen “Inför KFV” innan sammanträdet, även om det naturligtvis blir en fördjupning på själva mötet. Men jag ska ändå inte upprepa det, utan nöja mig med att ta upp två “nya” saker.
Det framfördes önskemål från tjänstemännen i Kunskapsförbundet om en “något” annorlunda ordning när det gäller ägarkommunernas beställning av uppdragsutbildningar inom vuxenundervisningen.
Det fungerar nämligen så att Trollhättan och Vänersborg beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet genom var sitt uppdragsavtal. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.
Det motsägelsefulla är att det är tjänstemännen på Kunskapsförbundet som får göra allt förberedande arbete med beställningarna. De tar reda på fakta, sammanställer och analyserar. Kraven på flexibilitet är stora – det kan gälla antalet utbildningsplatser, som kan variera kraftigt mellan åren, och det kan gälla utbildningsalternativ, som också ofta varierar beroende på antalet sökande. Sedan förhandlar förbundet i stort sett med kommunernas 
ekonomiavdelningar om beställningarna. Och då blir det ofta ett prutande från kommunerna. Kommunerna utgår inte sällan från att om det fungerade förra året, så ska det väl fungera nu också.
Kunskapsförbundet anser inte att nuvarande beställningsprocess är optimal. Förbundet ska inte behöva dels utarbeta och sammanställa beställningarna och sedan också försvara dem. Det är ju kommunerna som är beställarna.
Tjänstemännens önskemål är istället att Trollhättan och Vänersborg organiserar en gemensam beställarorganisation, gärna med kommunernas arbetsmarknadsenheter som deltagare. Kommunerna tar tillsammans reda på fakta, sammanställer och analyserar, för att komma fram till en beställning. I processen med att ta fram beställningsunderlag skulle det självklart kunna ingå samråd med Kunskapsförbundet för att utnyttja all kompetens.
Idag onsdag sammanträdde ägarsamrådet, dvs presidierna i Kunskapsförbundet och i Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Kanske övertalades ägarkommunerna om att ändra på tingens ordning, jag vet inte. Om inte får väl några enskilda ledamöter i förbundet motionera i sina respektive hemkommuner i frågan. Det talades för övrigt om det på vissa håll redan på förbundets sammanträde igår. Vi får se om någon kommer att ta initiativ…
Den andra frågan som jag vill ta upp i denna blogg är ett beslut från Skolinspektionen.
Den 15 september fick Kunskapsförbundet reda på att Skolinspektionen hade godkänt:
”Lärande i Sverige AB (556571-5892) som huvudman för gymnasieskola vid Realgymnasiet i Trollhättan i Trollhättans kommun. Godkännandet avser utbildning på de nationella naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik”.
Skolinspektionen har alltså godkänt att det ska startas fler program på en av de fristående gymnasierna i området. De program som ska starta finns redan på flera skolor. Det är inga som helst nya program.
Kunskapsförbundet har överklagat Skolinspektionens beslut:
“Kunskapsförbundet Väst önskar att Skolinspektionen återtar beslut om utökning av program avseende Lärande i Sverige AB, dnr 2020:1125, i sin helhet.”
Redan när Realgymnasiet (Lärande i Sverige AB) ansökte om en utökning av sin verksamhet framförde Kunskapsförbundet i ett yttrande till Skolinspektionen sin tveksamhet till planerna. Kunskapsförbundet påtalade att det ökade utbudet av antalet platser på gymnasierna skulle orsaka stora både organisatoriska och ekonomiska problem. Kostnaderna för Kunskapsförbundet skulle öka, samtidigt som förbundet inte hade möjlighet att anpassa sina kostnader till det minskade elevantalet. Det är bland annat fasta kostnader som lokaler, inventarier, administration, ledning osv som det är svårt att skära ner på.
Kunskapsförbundet framhöll också i yttrandet att det minskade elevunderlaget gör det svårt att bedriva utbildning kostnadseffektivt och med bra kvalitet.
I överklagandet framför Kunskapsförbundet genom ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson ytterligare argument mot Skolinspektionens beslut att godkänna de nya utbildningarna på Realgymnasiet. Jag antar att det också krävs nya omständigheter för att det ska finnas någon chans att Skolinspektionen prövar och ändrar sitt beslut.
Bengtsson och Olofson skriver i överklagandet:
- “Drottning Blankas gymnasieskola och Folkuniversitetet belägna i Trollhättans kommun har utökat sina platser på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (…) vilket medfört att Kunskapsförbundet Väst tappat en del elever. Ytterligare möjligheter att välja dessa program får negativa konsekvenser för förbundet och svårigheter att upprätthålla dynamik och kvalitet i utbildningarna.”
- “Det finns en konstaterad överkapacitet av gymnasieplatser i Trollhättan…
- “Eftersom det inte längre behövs tillstånd för de fristående gymnasieskolorna att utöka antalet platser på befintliga program, finns därmed ingen garanti för att antalet gymnasieplatser stannar vid det som nu uppges.”
- “Skolinspektionens beslut innebär ett fjärde samhällsprogram i Trollhättan och ett sjätte i Tvåstad (Vänersborgs och Trollhättans kommuner). Överetableringen är redan ett faktum. Det behövs inte ytterligare bidrag till denna överetablering.”
Skolinspektionen tycks inte ha haft en tanke på de kommunala gymnasieskolorna och kommunernas situation. Eller ens på de redan etablerade skolorna. Det är ju faktiskt så att en ny etablering även kan vara negativ för de fristående gymnasierna som redan finns. Men att Skolinspektionen inte skulle reagera på att det finns 6 samhällsprogram bara i det relativt lilla området med det relativt lilla elevunderlaget i Trollhättan och Vänersborg vore otroligt. Det är svårt att tänka sig någon mer uppenbar överetablering.
Men det finns ännu fler skäl, ordförande Bengtsson och förbundsdirektör Olofson kallar dem “särskilt allvarliga konsekvenser av ytterligare etablering av högskoleförberedande program”. De ser två sådana särskilt allvarliga konsekvenser, den första betecknar de som “Utarmning av den kommunala gymnasieskolan:
“Trollhättan har två kommunala gymnasieskolor med en medveten blandning av högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram. Det är redan idag ett för stort utbud av gymnasieutbildningar, som gör det svårt att få tillräckligt många elever för att få en dynamik l grupperna och att erbjuda ett urval av valbara kurser. Om Magnus Åbergsgymnasiet tvingas stänga ett högskoleförberedande program kommer troligtvis även de andra två högskoleförberedande programmen att behöva stänga, eftersom elevunderlaget blir för litet för att bedriva verksamheten. Idag löses det genom samläsning över programgränserna i vissa grupper. Det innebär att en av de kommunala skolorna blir en ren yrkesskola vilket bidrar till ökad segregation.”
Jag anser att det är oerhört viktigt att blanda högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram på samma skola som det görs i Kunskapsförbundet. Det är positivt för alla elever. Det ökar förståelsen för andra människor och sammanhållningen i samhället förbättras. Det kan inte nog understrykas vilka oönskade och negativa konsekvenser Skolinspektionens godkännande kan leda till. Och just detta utvecklas i nästa “särskilt allvarliga konsekvens” – “Ökad segregation”:
“En annan allvarlig konsekvens är, som ovan nämnts, ökad segregation och därtill försvårande av integrationsarbete. Redan i dag vet vi att de meritvärden, på vilka eleverna antas, generellt är högre vid friskolor med högskoleförberedande utbildningar i Trollhättans kommun, än i den kommunala gymnasieskolan. Meritvärdet är lägre pä Magnus Åbergsgymnasiets samhällsvetenskapliga program jämfört med exempelvis Folkuniversitetet. Det riskerar att etableras ett A och ett B-lag. Ytterligare konsekvenser blir att Kunskapsförbundet Väst måste sätta till mer resurser i form av extra stöd, som gör att också bidraget till friskolorna ökar, som i sin tur medför mindre resurser till den egna verksamheten.
Det naturvetenskapliga programmet på Nils Ericsonsgymnasiet har hittills haft en god sökbild. Ytterligare utbud av naturvetenskaplig utbildning gynnar vare sig Kunskapsförbundet Väst eller Trollhättans kommun, eftersom elevantalet då riskerar att tunnas ut på respektive enhet. Det finns inte behov av fler utbildningsplatser.”
När man till den segregerande effekten av Skolinspektionens godkännande också måste lägga till att det dessutom sannolikt innebär att Kunskapsförbundet måste betala mer pengar till de fristående och vinstdrivande gymnasierna, då häpnar man. Förbundet måste betala mer till friskolorna bara för att förbundet själv måste lägga ner mer resurser på de elever som blir kvar i förbundets regi, dvs de som inte väljer friskolor…
I Trollhättan går debattens vågor höga just nu om segregationen i grundskolan och om de tämligen drastiska åtgärder som kommunen planerar att vidta för att komma tillrätta med problemen. Och nästan omärkligt bland invånare och de flesta politiker, så ökar segregationen på gymnasiesidan istället dramatiskt…
Jag har som synes valt att citera i stort sett hela Kunskapsförbundet Västs överklagande av Skolinspektionens godkännande. Det har jag gjort för att jag tycker att överklagandet är väldigt välformulerat och logiskt stringent. (Som det i och för sig brukar vara när Kunskapsförbundet skriver något…) Det är egentligen inte mycket att tillägga. Vill du läsa överklagandet i “original” så kan du ladda ner det här – “Överklagande av Skolinspektionens beslut med dnr 2020:1125”.
Det är lätt att bli både nedslagen och frustrerad när man tänker på den utveckling som sker rent allmänt inom skolområdet i Sverige, men särskilt på utvecklingen i Trollhättan, och i Vänersborg…
Vi får verkligen hoppas att Skolinspektionen tar sitt förnuft till fånga.
Fråga om FÖP Brålanda
Som ledamot i fullmäktige kan man ställa frågor till ordförandena i de olika nämnderna. Enligt kommunallagen ska en sådan fråga ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en förklaring eller motivering. En särskild typ av fråga kallas interpellation. Den skiljer sig från frågan på det sättet att interpellationen kan diskuteras även av andra än den som ställer den och den som svarar.
Under coronapandemin gäller andra regler än vanligt i Vänersborgs fullmäktige. Gruppledarna har kommit överens om att frågor och interpellationer inte föranleder några muntliga inlägg eller diskussioner överhuvudtaget på sammanträdena. De får ställas skriftligt och de besvaras skriftligt – no more no less. Vill någon annan yttra sig kring en interpellation, så kan de göra det – skriftligt.
Min interpellation handlar om den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2017 – och som ”glömdes bort”… Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”. Jag ger en kortare förklaring i ärendet och även en motivering till mina frågor i själva interpellationen.
Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).
==
Interpellation till byggnadsnämndens ordförande
FÖP Brålanda
I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.
Optimismen i Brålanda var stor liksom många invånares vilja att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.
Det har emellertid visat sig att byggnadsnämnden inte har fullföljt uppdraget och kommunfullmäktiges beslut. Det är mycket anmärkningsvärt. Byggnadsnämnden har tydligen prioriterat andra uppgifter och de medel som tilldelades uppdraget har använts till annat.
Byggnadsnämnden fick en ordentlig tillrättavisning när kommunstyrelsen den 9 september i år, under ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”, uttalade att:
“nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”
Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:
- Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?
- Hur och av vem beslutades det att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?
- Vad har pengarna använts till som följde med kommunfullmäktiges uppdrag?
- Varför meddelade inte byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?
- När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?
Vänersborg 12 oktober 2020
Stefan Kärvling
Inför KFV (13/10)
På tisdag sammanträder återigen Kunskapsförbundet Väst och som de två föregående sammanträdena sker det på “riktig” distans, dvs det går att sitta hemma och delta.
Det är som vanligt mycket information på mötet. Direktionen ska bland annat få höra om ett utvecklingsarbete där Kunskapsförbundet under några års tid aktivt har samarbetat med Skolverket för att förbättra lärandet för gruppen elever med andra modersmål än svenska. Skolverket har bistått med pengar och två undervisningsråd som:
“regelbundet har stöttat och utmanat i processen.”
I arbetet har t ex alla lärare i Kunskapsförbundet deltagit i kompetensutveckling avseende språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studiehandledare har gått en utbildning speciellt riktad till just dom, vilket lett till att de har fått ett ökat professionellt förhållningssätt och en ökad trygghet i sin yrkesroll. Det har vidare skett insatser för främjande och åtgärdande EHT-insatser kring skolnärvaro och studiero. Samtliga SYV:are har dessutom gått en utbildning avseende gruppen nyanlända och har skapat en utökad kompetens runt den gruppens behov av vägledning.
Sammanträdets “tunga” ärende är behandlingen av delårsrapporten för augusti 2020. Det är en genomarbetad rapport på 26 sidor.
Delårsrapporten börjar med en förvaltningsberättelse. I den beskrivs Kunskapsförbundet och vad som har hänt under året. Naturligtvis står det en del om hur förbundet anpassade sig till Coronan och införde undervisning på distans. I maj genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Kunskapsförbundet. Resultatet av den granskningen har Lutz Rininsland (Vänsterpartiet Vänersborgs ordinarie ledamot i förbundets direktion) beskrivit i en blogg – “Sträck på dig, Kunskapsförbundet!”. 
Jag nöjer mig med att konstatera att granskningsrapporten var oerhört positiv och inspektionens beslut avslutades med orden:
“Skolinspektionen har efter granskningen av Kunskapsförbundet Väst inte identifierat några utvecklingsområden. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen.”
Vidare beskrivs ombyggnaden av Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan och den nya hästutbildningen som ska starta på Birger Sjöberggymnasiet hösten 2021. (Se YouTube ”Häst/Naturbruksprogrammet”.) Mindre lustigt är att Kunskapsförbundet har en pågående rättstvist med Uddevalla kommun:
“Kunskapsförbundet har bestridit en faktura från Uddevalla för elever som gått Introduktionsprogrammet. Beloppet uppgår till 2,8 Mkr. Tvisten ska behandlas i tingsrätten i november.”
Naturligtvis analyserar delårsrapporten måluppfyllelsen. Och här är rapporten tämligen tydlig, tydligare än motsvarigheten i Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundets elever ska, oavsett vilken utbildning de går och vilka utmaningar för lärande och utveckling de kan möta, skriver man i delårsrapporten:
“nå de nationella målen för sin utbildning. Först då kan Kunskapsförbundet hävda att målen är uppnådda och kvaliteten tillräckligt bra.”
Det betyder ju faktiskt att förbundet ständigt måste bli bättre. En total måluppfyllelse är svår att nå…
Det står väldigt mycket i rapporten kring resultat, men ganska mycket har jag skrivit om i tidigare bloggar. Och det mest intressanta, sammanställningen av elevernas slutbetyg nu våras, har inte gjorts av Skolverket än. Därför får vi också vänta med analyser och slutsatser.
Det står naturligtvis en hel del om ekonomi i delårsrapporten – och det känns ibland som om det också är det egentliga syftet med en delårsrapport.
Prognosen för Kunskapsförbundet Väst är ett överskott på 12,747 milj kr. Det är naturligtvis coronatiderna och de ökade statsbidragen som förklarar överskottet, precis som för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Även kostnaderna har minskat under pandemin. Kostnaderna för skolmat, läromedel och utrustning mm är lägre än beräknat. Det prognostiserade resultatet tillsammans med avskrivningarna beräknas faktiskt överstiga kostnaderna för de planerade investeringarna. Därför kommer inga lån att behövas för att finansiera investeringarna. Det ska dock noteras att de flesta prognoser kring ekonomin är extra osäkra i år.
År 2020 är som alla vet ett mycket speciellt år. Förra året redovisade förbundet ett underskott på grund av både minskade statsbidrag och ökade interkommunala kostnader. Det sistnämnda berodde på att många av förbundets elever valde, och gör fortfarande, skolor i andra kommuner eller fristående gymnasier. Förbundets kostnader sänktes i fjol genom att personalstyrkan minskade med ungefär 10%. Det är värt att komma ihåg det den dag då allt återgår till ”det normala”….
Det kommer också att ges information om aktuella frågor inom vuxenutbildningen. Lutz Rininsland (V) skriver om just vuxenutbildningen i dagens blogg – ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”. Och som vanligt kommer förbundsdirektör Johan Olofson att informera direktionen. Olofson brukar alltid ha intressanta saker att berätta… Däremot får direktionen ingen information om ägarsamrådet, dvs mötet mellan förbundets presidium och kommunstyrelsernas presidier i Vänersborg och Trollhättan. Men det beror på att ägarsamrådet inte sammanträder förrän dagen efter förbundets sammanträde. Jag ser i dagordningen att ägarsamrådet bland annat ska diskutera punkterna “Friskolorna utökar” och “Uppdragsavtal Vuxenutbildningen”. .
Ännu ett BUN på ”distans”
På måndag träffas återigen barn- och utbildningsnämnden (BUN) i kommunhuset. Förhoppningsvis är det sista gången som undertecknad vänsterpartistisk bloggare inte kan vara med. Jag tror att det finns planer på att ”öppna” nästa möte för deltagande på riktig distans, så att ledamöter kan delta hemifrån – precis som på kommunstyrelsens senaste sammanträde.
Måndagens dagordning ser ut så här:
Det har varit en del tämligen ”heta” diskussioner de senaste dagarna. Det är på grund av TTELA:s artikel om nedläggning av skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”.) Det har till och med bildats grupper på Facebook i frågan. Och några kanske är förundrade över att inte nedläggningarna finns med som ärenden på BUN:s sammanträde.
Det är självklart bra att TTELA skriver om utbildnings- och skolfrågor i Vänersborg, men sanningen är att det är en ganska gammal nyhet. TTELA skriver om ett beslut som fattades på nämndens sammanträde den 15 juni. Jag skrev om sammanträdet i en blogg och där förklarade jag ärendet tämligen noggrant och också hur de olika partierna agerade, liksom nämndens ordförande… Jag ska inte upprepa mig utan hänvisar till denna blogg för alla 
som vill veta mer – “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. Här ska jag bara konstatera att det är inga definitiva beslut fattade än om nedläggningarna. Det handlar om hur mycket pengar barn- och utbildningsnämnden ska få nästa år och det beslutet fattas inte förrän den 18 november av kommunfullmäktige. (I TTELA idag fanns för övrigt en artikel om kommunens stora överskott, där nedläggningarna också nämndes, men det är inte heller någon överraskning för läsare av denna blogg. Se “Vänersborg på väg mot rekordöverskott”.)
Dagordningen börjar med fyra informationsärenden. Bara i ett av dem finns det med ett underlag i utskicket, nämligen i ärendet “Budgetuppföljning september 2020”.
I budgetuppföljningen finns statistik på antalet barn och elever i nämndens verksamheter, eller som det mer riktigt kallas “…platser finansierade av Vänersborgs kommun”.
Kommunen finansierade 2.026 barnomsorgsplatser i september. Det är 100 mer än augusti, men nästan 150 färre än budgeterat. De finansierade platserna varierar ganska mycket månad för månad och nämnden måste självklart ta höjd för det “maximala antalet”. Det brukar vara flest barn på våren.
Nämnden finansierade 1.876 skolbarnomsorgsplatser i september, vilket faktiskt var exakt lika många platser som nämnden budgeterat för. Antalet platser var högst i januari och har därefter successivt sjunkit för att under hösten åter stiga. I augusti finansierade BUN 1.710 platser.
4.933 platser i förskoleklass, grundskola och särskola finansierade av Vänersborgs kommun är budgeterade för året. I augusti var det 4.934 platser för att i september sjunka till 4.919. De ledamöter som är närvarande i ett av rummen på kommunhuset på måndag får säkert reda på vad det beror på, kanske har några elever fått plats på friskolor….
Andelen elever i högstadiet med en frånvaro på mer än 25% låg högt i våras. Från att ha legat lägre i början av året, jämfört med de två senaste åren, ökade frånvaron tämligen dramatiskt när coronapandemin bröt ut. Det visade sig att andelen elever i högstadiet med en frånvaro på mer än 25% fortsatte att ligga högt hela vårterminen. Det finns inga siffror på hur det ser ut nu på höstterminen.
Barn- och utbildningsförvaltningens prognos på att nämnden ska göra ett noll-resultat i år ligger kvar. Grundskolan beräknas hamna på ett underskott på nästan 3 miljoner, men det “uppvägs” av överskott på andra poster.
Det som oroar en vänsterpartistisk veteran i utbildningsbranschen är två kommentarer i underlaget till den ekonomiska månadsuppföljningen. Som kommentar till barnomsorgen står det:
“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”
För mig betyder det på “byråkratiskt kommunspråk” att nämnden med all sannolikhet inte kan tillgodose dessa barns behov…
På grundskolan är ”motsvarande” kommentar:
“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”
Även här måste jag tolka formuleringen som att vissa skolenheter inte har eller har haft ekonomiska resurser att tillgodose elevers behov – och följa Skollagens krav. Och det är oerhört allvarligt. Och då tänker jag inte bara på att det är (om jag tolkar det hela rätt) ett brott mot den svenska lagstiftningen, det är ett svek mot de barn och elever som behöver det extra stödet. (Se gärna min blogg “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)
Det spelar ingen roll om kommunens överskott i år inte kan användas i verksamheterna nästa år, de finns i år och en del av dem skulle antagligen snabbt kunna slussas över till förskola och skola. Och görs inte det, vilket inget tyder på, så borde rektorerna låta Skollagen gå före budgetkraven…
När det gäller nästa år så måste mer pengar gå till barn- och utbildningsnämnden – barn och elever är två av de grupper som kommunen måste prioritera. Annars kommer kommunens “statsminister” Benny Augustssons (S) ord att besannas på ett helt annat sätt än han tänkte sig när han sa att kommunen bygger:
“en uppförsbacke för framtiden.”
Ärendet som följer har rubriken “Redovisning av utförd internkontroll 2020”. Och det finns det egentligen inte så mycket att säga om. Nämnden och förvaltningen har utfört en internkontroll med syftet att:
“säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel.”
Nämnden ska godkänna redovisningen, som sedan ska skickas vidare till kommunstyrelsen och revisorerna.
Det enda jag reagerade på i redovisningen var en kommentar som avser en enkätundersökningen till oss politiker i nämnden:
“Ekonomin är den del som flest ledamöter upplever som svår att ta till sig och behöver presenteras på ett annat sätt.”
Det var både överraskande och ganska allvarligt. Kanske vore det en fördel om nämndens politiker oftare fick möjlighet att komma ut i verksamheten och se konsekvenserna av för lite ekonomiska resurser…
Privata utförare, ärende 7…
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för fyra privata utförare, Brålandabadet, Vattenpalatset, Clean Quality och Västtrafik.
“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen. Det underlag som Västtrafik skickat in kan inte anses vara tillräckligt för att säkerställa insyn och god kvalitet i arbetet, då det består av helt andra uppgifter än de som efterfrågats. Angående städet finns det ett mycket stort missnöje på skolorna som kvarstått efter flera påpekanden. Det underlag som skickats in från Clean Quality kan inte heller sägas vara i enlighet med avtalet. Avtalet med Clean Quality avslutas vid årsskiftet 20/21.”
Det är skamligt att oseriösa städbolag ska få tjäna stora pengar på offentliga verksamheter finansierade med skattepengar. Men äntligen försvinner Clean Quality från Vänersborgs kommun vid årsskiftet. Det är bara att hoppas att kommunens jurister lär sig av den dyrköpta erfarenheten och skriver avtal som omöjliggör framtida lycksökare och profitörer…
Sverigedemokraternas motion om krav på läkarintyg för måltidsavvikelser ska behandlas – igen. I september återremitterades ärenden för att:
“kompletteras med en adekvat ekonomisk analys som belyser kostnader.”
Jag redogjorde för motionen och behandlingen i bloggen “BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?” – och har egentligen inget mer att tillägga. Förslaget är att avslå motionen, vilket jag också tror blir nämndens beslut.
Vänersborgs kommun har fått en ansökan av företaget Bävern omsorg AB om att bedriva enskild pedagogisk omsorg. Det som BUN har att ta ställning till är om företaget har rätt till kommunala bidrag. Det anser inte förvaltningen och med all sannolikhet har nämnden samma åsikt.
Motiveringen lyder:
“…Bävern omsorg AB [visar] på bristande insikt i de styrdokument som gäller för pedagogisk omsorg. Bävern omsorg AB har inte heller visat hur den planerade verksamheten ska tillgodose barnens behov av omsorg, stimulera barnens utveckling och lärande och inte heller att verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler. … Bävern omsorg AB har inte inkommit med uppgifter om vilka avgifter som ska tas ut för barnomsorgen. En etablering av Bävern omsorg AB skulle innebära påtagliga negativa följder för Vänersborgs kommuns motsvarande verksamhet.”
Bävern lär väl så småningom överklaga beslutet.
Det var de flesta ärendena på måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden – förhoppningsvis det sista som kräver fysisk närvaro i kommunhuset under dessa coronatider.
Gårdagens KS (7/10)
Det var som vanligt mycket information på gårdagens kommunstyrelse. Beslutsomgången, det är då informationen är slut och politikerna ska ta vid – och fatta beslut, började inte förrän kl 12.40. Då hade sammanträdet pågått i drygt 4 timmar. Mycket av gårdagens information handlade om de beslut som skulle fattas senare. Men faktum är att det mesta faktiskt redan fanns att läsa i underlagen till sammanträdet.
Det var dock en intressant information om IT-säkerhet, eller rättare sagt, en mycket intressant och faktiskt lite skrämmande uppgift som inte stod i några papper. Vi fick veta att IT-enheten hade skickat ut ett “phishing-mail” som test på de anställdas medvetenhet om “IT-riskerna”. 383 av de anställda, inklusive politiker, öppnade och klickade på länken… (Ooops!)
Det stod inte heller i några underlag att kommunen, eller mer konkret, kommundirektör Lena Tegenfeldt håller på med en liten omorganisation. Det är för övrigt något som en chef alltid bör göra, vare sig det behövs eller inte… Det visar på självförtroende, auktoritet och handlingskraft. Tjänsten biträdande kommundirektör ska tas bort och ersättas med en ny “stabschef”. Men denna gång ser det ut som kommundirektören faktiskt håller på att skapa en mycket intressant och unik organisation som säkerligen kommer att skapa stor arbetsglädje i kommunhuset – i varje fall om man ska tro platsannonsen på Vänersborgstorget (se “Stabschef kommunikation och kansli”):
Som jag har skrivit efter många sammanträden lyser de politiska diskussionerna med sin frånvaro på kommunstyrelsens sammanträden. Besluten fattas tämligen både snabbt och rutinmässigt. Betongpartierna, dvs de styrande S+C+MP och den borgerliga oppositionen M+L+KD, har ju diskuterat frågorna tidigare i arbetsutskott och presidier. De har sina uppfattningar klara, och dessa tycks ofta vara orubbliga.
Jag försökte få igång en diskussion om kommunens överskott på beräknade 173 milj kr. Jag framförde t ex att begreppet “överskott” indikerar att det handlar om pengar som “blir över”, pengar som inte behövs i verksamheterna. Samtidigt som personalen på äldreboenden, hemtjänsten, förskolor och skolor har gått på knäna för att klara kommunens åtaganden under pandemin. Och sedan fått se personalnedskärningar under hösten. Borde inte de statliga bidragen användas för att åtminstone behålla personal? Sa inte politikerna i riksdag och regering att kommunerna skulle använda statsbidragen för att slå vakt om välfärden? Undrade jag.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade inte samma uppfattning. Fast jag är inte säker på att han riktigt uppfattade min poäng. Han menade att överskottet ska användas för att minska kommunens upplåning. Vänersborg har stora investeringsbehov och om vi inte använder pengarna på det här sättet så innebär det att:
“vi bygger en uppförsbacke för framtiden.”
Men så “garderade” sig Augustsson:
“Så tänker jag just nu.”
Det är svårt att förstå var socialdemokratin rent ideologiskt har tagit vägen. Det är ju liksom deras traditionella väljargrupper, och medlemmar, det till stor del handlar om. Det är dom som får gå ifrån sina arbeten, det är dom som får slita, det är dom som har dåliga löner, som blir sjukskrivna osv. Och det är dom som har det sämst ställt som pensionärer…
Ingen annan politiker i kommunstyrelsen sa något…
James Bucci (V) yrkade att följande mening i beslutsförslaget skulle strykas:
“Nämnderna uppmanas att vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”
Det ville ingen annan – mer än hans partikamrat då… Så det fick stå kvar.
Jag har beskrivit kommunstyrelsens ärenden ganska utförligt i ett par bloggar. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott” och “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”.) Och igår skrev jag om att det var första gången sammanträdet tillät deltagande på riktig distans, dvs hemifrån. (Se “Äntligen KS på distans!”.)
Miljöpartiets utmärkta motion om sociala investeringsfonder avslogs. Anna-Karin Sandberg (MP) menade dock att de styrande partierna skulle typ fortsätta jobba med frågan. Och det hoppas jag. Vilket jag också framförde.
Även medborgarförslaget om att sänka produktionen av CO2 avslogs. Här yrkade Vänsterpartiet genom James Bucci att:
“Kommunstyrelsen bifaller medborgarförslagets första att-sats och beaktar andra att-satsen i den mån CO2-effekter av kommunala beslut och åtgärder är mätbara.”
Medborgarförslagets att-satser löd så här:
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”
Tydligen hade någon meddelat ordförande Augustsson (S) att det nu för tiden finns nya mätmetoder – så därför ströks följande mening i beslutet:
“…och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”
Men det finns det alltså. Det måste kännas pinsamt att det fanns en sådan miss med i underlaget till kommunstyrelsens beslut. Det borde egentligen också, kan man tycka, ha resulterat i en helt annan behandling av medborgarförslaget. Men kanske skulle Vänersborgs kommun avslöjas som den miljöbov den är med sådana beräkningar. Och det kan den ju inte, om det nu är så… Det är viktigt att upprätthålla fasaden.
James Bucci (V) yrkade också på att “anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2022-2024” skulle återremitteras och att budgetbeslutet skall tas i november 2021.
Det yrkandet avslogs också.
I detta ärende lämnade den borgerliga oppositionen en protokollsanteckning som är mycket intressant:
“Vid dagens sammanträde har vi inget alternativt beslutsförslag, men hoppas att vi i framtida MRP-planering och anvisning kan förändra både tidsplaner och sätt att arbeta.
Även om budgetarbetet har förändrats till viss del under åren, är vi av uppfattningen att Vänersborgs kommun skulle behöva arbeta med mer tydlig målstyrning, och att nämnderna i sin helhet är delaktiga i framtagandet av nämndsspecifika mål innan KS/KF fastställer mål och ekonomiska förutsättningar. Nuvarande budgetprocess bygger till stora delar på det som ”hände ifjol” och utifrån det sätts ramar för nästkommande MRP. Vår uppfattning är att med de stora utmaningar som väntar i framtiden, måste vi senast inför MRP 2023-2025 ändra vårt arbete med planeringen av våra resurser i grunden.”
“…ändra vårt arbete med planeringen av våra resurser i grunden.” Jag håller fullständigt med, och jag hade nog också velat ha med ordet “prioriteringen av våra resurser” i meningen…
Kommunstyrelsen föreslog också att kommunfullmäktige beslutar att behålla den nuvarande skattesatsen 22:21 per skattekrona även nästa år. Sverigedemokraterna avstod från att rösta om skatten. Av någon anledning. Det är ju minst sagt en strategisk och mycket viktigt fråga. Jag var tvungen att fråga SD:arna varför. Men ingen av dom sa något. Ibland har SD ett intressant sätt att bedriva politik…
Och till sist så var det den här isbanan i Plantaget. TTELA skrev om den i eftermiddag på sin hemsida. (Se “Nytt vinternöje mitt i stan”.)
Kommunen ska hyra in en riktig isbana som ska placeras mitt i Plantaget. Banan kommer att uppta en yta på 10×20 meter och den ska vara på plats någon gång i slutet av november, i varje fall före “klappdagarna”. Den ska sedan finnas i Plantaget till slutet av februari.
Isbanan ska hyras. Den kostar 375.000 kr år 2020 och 125.000 kr år 2021, sammanlagt en halv miljon kr alltså. Jag är inte riktigt säker på om el och vatten på 50.000 kr ingår i summan, men jag tror det. Det finns tydligen i stort sett bara ett företag som hyr ut sådana här banor och det var antagligen därför som upphandlingen gick så snabbt. Svarstiden för anbudsgivare var bara 8 dagar.
Beslutet om isbanan i Plantaget gick också snabbt. Det sägs att det var någon från Visit Trollhättan Vänersborg och Stefan Leijon som kom på idén. Anders Wiklund (MP), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, fattade sedan beslut helt på egen hand den 30 september (sk ordförandebeslut) om att hyra in isbanan, om nämnden fick pengar av kommunstyrelsen – och det fick nämnden. Ordförande i kommunstyrelsen Benny Augustsson (S) fattade i sin tur beslutet helt på egen hand den 5 oktober – om att bevilja samhällsbyggnadsnämnden pengarna.
Ibland kan beslut gå snabbt även i Vänersborg… Däremot är regler och rutiner för användningen av isbanan inte på plats. Det är allt från om isbanan ska hägnas in, om hjälmtvång, skyltning, antalet personer på isen samtidigt etc. Själv hoppas jag att kommunen förbjuder klubbor på isen… Och enligt TTELA blir det så.
Jag tycker isbanan är en kanonbra idé och jag är övertygad om att många människor kommer att uppskatta och använda den. Isbanan blir säkerligen en samlingspunkt och ett nav i stan. Den kommer antagligen även att gynna både centrumhandeln och folklivet i centrum. Kanske borde kommunen också bygga en pulkabacke i Plantaget med snö från arenan – en nedförsbacke för framtiden…
Eller också kunde den kanske ligga i någon annan del av kommunen, i t ex Vargön eller Brålanda… Kommunen borde nog också satsa på sådana här attraktioner även utanför centrala Vänersborg – ”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet…
PS. Lutz Rininsland har också publicerat en blogg om kommunstyrelsen: ”Leder kommunstyrelsen kommunen?”.
Äntligen KS på distans!
Äntligen!
Idag genomförde Vänersborgs kommuns kommunstyrelse för första gången ett riktigt digitalt distansmöte. Vi var tre ledamöter som satt hemma vid våra iPads och datorer, och mobiler, och deltog. De andra, de flesta, var emellertid närvarande i ett av rummen på kommunhuset. Och det är ju upp till dom, så att säga. Fördelen är ju att det inte blir så många “rutor” i MS Teams…
Efter sammanträdet utvärderades sammanträdet lite kort. Vi tre som satt hemma var mycket positiva. Det var bara två av oss som vid några tillfällen inte kunde se PowerPoint-presentationerna. Måhända berodde det på innehav av till åren komna iPads, jag vet inte. Det löstes i varje fall snabbt och smidigt genom att presentationerna mailades.
Ordförande Benny Augustsson (S) tycktes också nöjd med sammanträdets genomförande, inte “hundraprocentigt”, men ganska. Augustsson drog slutsatsen att så här ska kommunstyrelsen sammanträda i fortsättningen. Och han skulle också meddela ordförandena i de andra nämnderna att det är möjligt att sammanträda på detta sätt. Och att det kanske var något för deras nämnder också.
Många undrade nog vad i synnerhet en av de andra ordförande ansåg. Som också var närvarande på mötet… Det var säkert flera ögon som drogs lite omärkligt mot barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson, det blivande centerpartistiska kommunalrådet. Andersson överklagade ju Kunskapsförbundets distansmöte i juni. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)
Andersson kände nog “trycket” och tog till orda och sa ungefär följande om dagens sammanträde:
“Det fungerade i stort sett bra. Men man måste meddela om man avviker från mötet. Mikrofoner ska vara påslagna hela tiden.”
Jag har nog aldrig varit med om att man på “vanliga fysiska” möten med t ex kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har berättat för församlingen att man ska gå på toa… Och jag förstår inte riktigt hur Andersson tänkte med mikrofonerna. Det viktiga är väl att mickarna är påslagna när man ska prata…?
Gunnar Lidell (M), som avgår som kommunalråd samtidigt som Andersson tillträder, frågade Mats Andersson (på ett ungefär):
“Jag tolkar Mats Andersson så att dagens möte inte blir överklagat…”
Då svarade Mats Andersson:
“Mötet blir inte överklagat. Det har ju tillsetts att justerande person har varit med under hela mötet.”
I sin överklagan av Kunskapsförbundets distansmöte angav Mats Andersson (C) åtminstone 6 argument för att det mötet skulle betraktas som olagligt. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.) Detta argument var ett av dem, och tydligen nu också det enda som krävdes för ett, enligt Andersson, lagligt distansmöte.
Det Andersson avsåg med “justerande person” var en “incident” på Kunskapsförbundets sammanträde. Lutz Rininsland (V), som var justerare, begärde ordet. Rininsland upplystes då om att han inte hördes, att mikrofonen inte fungerade. Då kopplade Rininsland ner sig och startade om sin uppkoppling. Det tog ca 45-60 sekunder. Sedan ställde Rininsland några frågor till förbundsdirektören, och mötet fortsatte…
Mer var det inte…
Med den gammalmodiga och negativa inställning Mats Andersson (C) har till digitala möten på riktig distans så vet jag inte om han kommer att ordna sådana i barn- och utbildningsnämnden. Nu på måndag blir det i varje fall inte det – då blir det ett traditionellt distansmöte à la Vänersborg. Det betyder att alla måste komma till kommunhuset.
När det gäller de ärenden som avhandlades på dagens sammanträde med kommunstyrelsen så återkommer jag. Då ska jag berätta mer om isbanan i Plantaget…
KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö
Efter ett “testmöte” i förmiddags på riktig digital distans står det nu klart att jag får delta i kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Jag får sitta hemma och följa och delta i förhandlingarna. Det blir via Microsoft Teams i iPaden samtidigt som jag antecknar på datorn och har mobilen i beredskap om något strular…
Jag publicerade dagordningen häromdagen (se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”), men här är den för säkerhets skull en gång till:
Igår skrev jag en lång och tung blogg om delårsrapporten och kommunens prognostiserade ”överskott” på 173 milj kr, dvs ärende 6. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott”.) Det tänkte jag först hoppa över, men så fick jag ett utförligt svar från ekonomiavdelningen på några frågor jag hade ställt. De svaren måste jag självklart redovisa:
=============
Hur stora är de riktade statsbidragen i år?
- T.o.m. augusti finns det totalt redovisat c:a 128 mkr.
De generella bidragen – ska några av dem återbetalas om de inte används som staten tänkt sig?
- Nej
Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
- De generella statsbidragen måste redovisas på innevarande år. Vad gäller riktade statsbidrag så är speciella regler och villkor kopplade till varje riktat bidrag, men som huvudregel regel ska även dessa redovisas det år de betalas ut.
Finns det några av dessa extra “corona”-statsbidrag som kommer att betalas ut nästa år också, som vi vet redan nu alltså?
- En del av det extra stöd som betalas ut under 2020 är permanent, en stor del är tillfälligt och ett bidrag ska betalas tillbaka 2021 och framåt. Enligt regeringens förslag till budgetproposition inför 2021 tillkommer dessutom nya bidrag som har lite olika inriktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av skatteunderlaget av effekter av konjunkturutvecklingen. Vi kommer att göra en sammanvägd bedömning/prognos av skatter och generella statsbidrag för Vänersborgs del i budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2021-2022.
=============
Det är som synes inte lätt att hålla reda på alla statsbidrag och hur de ska hanteras. Men uppenbarligen finns det statsbidrag, jag tänker framför allt då på de generella, som uppenbarligen fortsätter att betalas ut även nästa år. Det måste, vad jag förstår, innebära att ett antal miljoner av årets ”överskott” skulle kunna användas i verksamheterna redan innevarande år. De skulle kunna betalas ut till social- och barn- och utbildningsnämnden och användas till exempelvis att öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön.
Det finns all anledning att återkomma till kommunens överskott på 173 miljoner…
Kommunstyrelsen ska behandla även andra ärenden.
I juni 2014(!) lämnade miljöpartiet in en motion. Den hade rubriken “Social investeringsfond”. Sociala investeringsfonder är, och jag citerar ur motionen:
“ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”
I kommuner som har infört sociala investeringsfonder har fonderna hanterat t ex normbrytande beteende, arbetsmarknadsåtgärder för unga vuxna, våldsförebyggande, skolfrånvaro och insatser för unga med neuropsykiatrisk problematik.
Det är en mycket bra motion. Men det går inget vidare för miljöpartiet i samarbetet med socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg. I stort sett allt miljöpartisterna föreslår tycks avslås. Så också denna motion…
Annars hade det varit bra att ha sådana här sociala investeringsfonder redan. Jag ser framför mig hur en stor del av årets överskott skulle ha kunnat avsättas till en investeringsfond – och därmed kunde också pengarna följa med över årsskiftet.
I den tämligen omfattande utredning som har gjorts i ärendet skissar faktiskt tjänstemännen på ett förslag på modell för Vänersborgs kommun. Men det syns inte på något sätt i beslutsförslaget som kort och gott avslår motionen. Det förbryllar mig något.
När jag ändå skriver om miljöpartiet kanske jag också hinner nämna något om ett medborgarförslag som har med miljö att göra. Med miljö alltså, inte miljöpartiet. Det är ärende 10, några boende kring Mariedal Östra föreslår kommunen att besluta att:
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”
Medborgarförslaget ska avslås:
“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”
Om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt positivt och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Står man utanför kommunhuset så ser man kanske inte riktigt det. Hur ser t ex de boende kring Mariedal Östra eller Kindblomsvägen i Blåsut det, när kommunen har huggit ner all gammal skog i området?
Jag tycker som vanligt att det är en stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg. (Se mina två bloggar “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.) Och förresten så är jag tveksam till att det inte skulle finnas metoder att mäta CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut… Som lekman googlade jag och blev överraskad av resultatet… (Se t ex Naturvårdsverket ”Beräkna dina klimatutsläpp” eller ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”.)
Fast i ärende 7, “Klimat 2030 – Kommunernas klimatlöften”, är kommunstyrelsen positiv. Vänersborgs kommun föreslås delta i “Klimat 2030”. Det är en satsning som drivs av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De deltagande kommunerna ska välja ut ett antal klimatlöften som ska genomföras under 2021. Det kanske inte är helt oväsentligt att:
“Den 16 december 2020 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och regionstyrelsens ordförande. … I slutet av 2021 följs arbetet upp och de kommuner som utmärker sig särskilt kommer att uppmärksammas.”
Och:
“Kommunerna kommer att få hjälp och stöd att uppfylla de löften som antagits. Detta kommer att sker i form av workshops, minst en för varje löfte. Det blir således flera tillfällen till värdefull kompetensutveckling.”
Imorgon är det alltså dags för kommunstyrelsen. Det var ett tag sedan, sist jag deltog var den 26 februari. Det var före corona-pandemin. Det känns väldigt länge sedan…
Delårsrapporten: Kommunens överskott
I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)
Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:
“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”
Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.
Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…
Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.
Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:
“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”
Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?
Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.
Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.
De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler.
Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.
Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.
Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma ekonomiska överskott.
Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen.
Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.
Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget: 
“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”
Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.
Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)
Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.
Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:
“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”
Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?
Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:
“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”
Som det står måste det väl vara något positivt?
Några korta ord om årets investeringar.
Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.
Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:
“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”
Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?
Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.
Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…
Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.
Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:
- Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
- Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?
Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.
Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:
“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”
Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…
Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…
Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?
Holmen – att vara eller inte vara
“Att vara eller inte vara, det är frågan.”
William Shakespeares bevingade ord från Hamlet passar bra som rubrik till denna blogg. Frågan handlar om Holmens gamla huvudkontor i Vargön ska vara kvar eller inte.
För ungefär en vecka sedan skrev jag en blogg om kontorsbyggnaden. (Se “Holmen, Vargön”.) Jag var nämligen och hälsade på i Vargön och passade då på att också besöka hamn- och industriområdet. Och framför allt då det gamla förnämliga huvudkontoret. Denna ståtliga och präktiga byggnad som står där som en symbol och ett monument för Vargöns industriella epok. Och det gör byggnaden fortfarande trots att kommunen har låtit den förfalla – och eldhärjas av huliganer utan känsla för historien. Ja, den bristen på känsla verkar i och för sig också delas av flera i kommunen.
Byggnadsförvaltningen skrev om kontorsbyggnaden:
“Kontorsbyggnaden och den intilliggande porten har ett stort kulturhistoriskt värde då det är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som var grunden för framväxten av Vargöns samhälle och utgör en viktig länk till historien.”
I bloggen förra veckan avslöjade jag också nyheten att byggnadsnämnden vägrade låta samhällsbyggnadsnämndens riva byggnaden.
Så här ligger det till.
Vänersborgs kommun genom samhällsbyggnadsnämnden planerar att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. Men eftersom en rivning avviker från detaljplanen så måste den prövas och beslutas av byggnadsnämnden. Därför lämnade samhällsbyggnadsförvaltningen/Vänersborgs kommun in en ansökan den 24 maj till byggnadsnämnden om rivningslov.
Jag har inte läst själva ansökan, jag vet inte varför den inte är med i byggnadsnämndens handlingar. Däremot finns det en sammanfattning av historien kring Holmen i underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 17 september. Där står det:
“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa. Väderskyddet är kostsamt och kommer tas ned, och detta i kombination med att byggnaden är i mycket dåligt skick och utgör en risk för allmänheten föranleder verksamheten Fastighet och service att föreslå att byggnaden ska rivas. Förslaget om rivning motiveras även av den försäljningsprocess som genomförts utan resultat.”
Man känner nästan desperationen i formuleringarna…
Inte heller denna text finns i byggnadsnämndens handlingar. Däremot ingår en annan skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad den 21 september. Den har rubriken “Grunder för önskan att riva byggnaden på Bruket 8”. Det kanske bara är i denna skrivelse som “kommunen”/samhällsbyggnads motiverar sin ansökan till byggnadsnämnden, jag vet inte.
Jag citerar ur skrivelsen:
“Byggnaden på fastigheten Bruket 8 har eldhärjats och är i mycket dåligt skick. Innan branden har byggnaden stått tom och var redan innan i dåligt skick med betydande skador.”
Den fortsätter:
“Rivningsförbudet är en stark belastning för Vänersborgs kommun då en återuppbyggnad skulle uppgå till ca 30 milj enligt utförd utredning. Det som är kvar av byggnaden utgör en fara för allmänheten i sitt nuvarande skick då det finns en påtaglig rasrisk som ökar allteftersom väder och vind påverkar kvarvarande konstruktion.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns kvar mycket av de bevarandevärden som en gång utgjorde motiv för q-märkningen. Men förvaltningen inser också att det inte finns särskilt stora utsikter till rivning, i varje fall inte:
“om byggnaden fortfarande kan betecknas som byggnad.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen ger sig därför in i en argumentation kring Plan- och bygglagen (PBL). Den menar att kontorsbyggnaden inte längre kan definieras som byggnad:
“det som står kvar på fastigheten Bruket 8 (dvs Holmens kontorsbyggnad; min anm) inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 4 § st 4.”
Ansökan från samhällsbyggnadsförvaltningen/kommunen behandlades som ett extra ärende på byggnadsnämndens sammanträde i förra veckan, den 22 september, dvs redan dagen efter att skrivelsen med motiveringen var daterad.
En enig byggnadsnämnd beslutade:
“Byggnadsnämnden ger inte rivningslov.
Beslutet fattas med stöd av 9 kap 34 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).”
I underlaget till byggnadsnämndens beslut motiveras beslutet.
Byggnadsnämnden är väl medveten om branden och de skador den orsakat, och skriver:
“Den aktuella byggnaden brandhärjades i maj 2020. Enligt den tekniska rapporten är takkonstruktionen helt utplånad, byggtekniska installationer, såsom el, ventilation och rör, bedöms vara totalförstörda. I den ursprungliga byggnadsdelen från 1888, är de båda våningsplanen av trä helt utplånade, i den tillbyggda huskroppen från 1942 uppvisar stommen av betong ringa skador från branden. Utvändigt murverk bedöms vara i mycket god kondition. Brandpåverkan är obefintlig och endast lokala frostsprängningar finns i teglet. Murverksfogar är generellt också i mycket god kondition. Rapportens bedömning är att det är ett välgjort och robust hus.”
Den tekniska rapporten, som det hänvisas till, är en skadeinventering och utredning om tekniska och ekonomiska förutsättningar för att återställa kontoret. Den utfördes under våren av PE Teknik och Arkitektur. Rapporten finns med i byggnadsnämndens underlag.
Trots branden anser byggnadsnämnden att kontorsbyggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. Nämnden menar att:
“De kulturhistoriska värdena i byggnadens exteriör är till stora delar opåverkade av branden. Tak, fönster och dörrar bedöms kunna återställas på ett sätt som överensstämmer med dess karaktärsdrag.”
Med andra ord menar byggnadsnämnden att en renovering av huset är fullt möjlig.
Det som definitivt avgjorde byggnadsnämndens ställningstagande är dock av formell karaktär och följer lagstiftningen:
“I 9 kap 34 §, PBL, finns inget utrymme för några avvikelser, rivningslov kan enbart beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan.”
Det är nämligen så att i de planbestämmelser som trädde i kraft 8 juli 2013 omfattas kontorsbyggnaden:
“av ett rivningsförbud (q1), byggnad får ej rivas och en varsamhetsbestämmelse (k), byggnadens exteriör ska underhållas så att dess karaktärsdrag beaktas.”
Rivningsförbudet kan endast tas bort om detaljplanen ändras. Och det kan samhällsbyggnadsnämnden/kommunen ansöka hos byggnadsnämnden om. Och det råder ingen som helst tvekan, inom en snar framtid kommer en sådan ansökan. Det finns redan ett beslut på det…
På sammanträdet den 17 september garderade sig nämligen samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden räknade väl kallt med att få nej av byggnadsnämnden. I ärendet “Rivning Bruket 8, Holmens gamla huvudkontor” fattade nämndens ledamöter bland annat följande beslut:
“Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Fastighet och service om att ansöka planändring gällande detaljplan (501 för hamnen och Rånnums herrgård i Vargön) för fastigheten Bruket 8 under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut, i syfte att få rivningslov för byggnaden på fastigheten Bruket 8 (tidigare del av Rånnum 6:38).”
Notera “under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut”…
Vem vet, det kanske redan har kommit in en ansökan om planändring till byggnadsnämnden… När Holmens gamla huvudkontor väl är rivet, vilket torde vara en tidsfråga, ämnar samhällsbyggnadsnämnden gå vidare med försäljningen av fastigheten – denna gång utan kontorsbyggnaden. Och då räknar nämnden med att det finns spekulanter.
Under tiden står de gamla anrika och traditionstyngda ruinerna helt öppna, exponerade för direkt nederbörd. Husdelar kommer att skadas allt mer, särskilt som regnvatten kan tränga ner i murverket ovanifrån så att frysskador kan uppstå. Det skriver PE Teknik och Arkitektur i sin rapport. Men samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är alltså:
“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa.”
Det finns krafter i kommunens organisation som vill renovera Holmens gamla huvudkontor och det finns krafter som vill riva. För tydlighetens skull – alla, så vitt jag vet, är överens om att Vargporten ska bevaras. Om den ska stå kvar på samma ställe där den står nu och alltid har stått eller flyttas, det har man dock olika åsikter om.
Så frågan är följaktligen:
“Att vara eller inte vara.”
Är det värt att lägga ca 30 miljoner på en återuppbyggnad eller ska byggnaden rivas? Personligen lutar jag åt att det är för mycket pengar för att bevara ett monument från en industriepok. Men kanske skulle ruinerna få finnas kvar som ett monument över hur Vänersborgs kommun missköter sina fastigheter…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer