Arkiv
BUN 17 okt 2022
Det kan nog med ett tämligen stort mått av säkerhet konstateras att morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) kommer att kunna avlöpa ganska snabbt. Det är få ärenden på dagordningen och det är inte heller särskilt mycket att läsa in.
Sammanträdet inleds med en “uppföljning av förskola och pedagogisk omsorg, samt redovisning av andel legitimerade lärare”.
Det är information om bland annat förskolans globala samarbeten och arbetet kring barnens språkutveckling. Med tanke på att nämnden har visat sig tämligen diskussionsvillig i höst så skulle det kunna bli en del åsiktsutbyten kring punkten “ett normkritiskt förhållningssätt i förskolans könsneutrala lärmiljöer”. Det ska bli intressant att veta vad detta innebär i Vänersborg… Själv har jag förberett mig lite extra genom att kolla i läroplanen om kön och jämställdhet (se “Läroplan för förskolan”) och även vad Skolverket skriver i ämnet (se “Jämställdhet i förskolan”).
Det ska ske en redovisning i BUN av andelen legitimerade lärare i kommunens grundskolor. Det är ett resultat av den granskning som revisorerna utförde i början av året och redovisningen ska bli ett stående inslag från och med nu:
“…redovisas för nämnden när ett nytt läsår påbörjats hur stor andel av samtliga lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation.”
Vi får se hur utvecklingsledare Ackermann får ihop det. Det finns tydligen flera sätt att räkna.
Det blir naturligtvis en månadsuppföljning.
Till och med september har BUN ett överskott på 6,8 milj kr. Prognosen säger dock att det ska sluta i ett plus-minus-noll-resultat. Det brukar alltid uppkomma en del extra kostnader under slutet av ett budgetår. Denna gång tycker jag dock att det verkar vara ovanligt stora kostnader det sista kvartalet. Det blir till att ställa en fråga om det.
Som vanligt betonar barn- och utbildningsförvaltningen att i förskolan har flera enheter:
“kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”
Det är likadant i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13:
“flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”
Det är lite svårt att ta till sig detta, även för en nämndspolitiker. I regel är ju alla nämndens förväntade resultat uppfyllda, betygsresultaten ökar, progressionen i resultaten under högstadietiden ökar och andelen behöriga elever till yrkesförberedande program på gymnasiet ökar eller ligger på samma nivå som tidigare. Och nämnden gör inget underskott…
Det känns som om något inte stämmer. I och för sig har grundskolan ett stort underskott (-6,4 milj kr), men förskolan har ett överskott (+5,3 milj kr).
Den galopperande inflationen resulterar i ökade kostnader. Som det ser ut nu så fixar barn- och utbildningsnämnden det, i varje fall i år. Även antalet elever i grundsär ökar. Det måste nämnden få kompensation för kommande år.
Månadsredovisningen redogör också för antalet barn och elever i nämndens verksamheter. Det som slår mig särskilt är den stora variationen mellan månaderna. I augusti fanns det 1.944 barn i förskolan mm (“barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun”) jämfört med 2.215 i juni. På fritidshemmen (och enskild pedagogisk omsorg) var det som flest barn och elever i mars, 1.764, och minst i juni, 1.595. I grundskolan (förskoleklass, grundskola och särskola) var det som flest elever i juni, 4.972 elever, och minst i augusti, 4.877 elever. Det kan inte vara lätt med planeringen ute på enheterna.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under året anlitat tre privata utförare som den köper tjänster av. Nämnden är skyldig att kontrollera att avtal och uppdragsbeskrivningar är fullgjorda.
“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”
Det ska bildas en ny organisation för verksamheterna på Hunne- och Halleberg, dvs Kungajaktmuseet och Stiftelsen Bergagården. Det har vi kunnat läsa om i bland annat TTELA. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.) Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. (Jag har skrivit lite om detta i bloggen: “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.) Barn- och utbildningsnämnden ska uttala sig som remissinstans om utredningen.
För barn- och utbildningsnämndens del handlar det framför allt om naturskolan på Hunneberg. Och imorgon ska nämnden kort och gott konstatera:
“det idag inte är möjligt att finansiera tjänsteköpsavtal inom den budgetram som nämnden förfogar över.”
Det är naturligtvis tråkigt. Naturskolan är bra och det är ett tillfälle för många elever att komma ut i naturen. Det är en möjlighet som faktiskt inte alla elever har annars. Jag kan hålla med styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB när den i sitt remissvar skriver:
“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”
Men vill inte kommunen satsa pengar, så har inte BUN möjlighet att betala utifrån sin tajta budget.
Det följer sedan två väldigt formella ärenden, “Riktlinjer och regler för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Vänersborgs kommun” och “Svar på Remiss om Valmandat för mandatperioden 2022-2026”. Riktlinjerna uppdateras framför allt därför att Skollagen har förändrats något.
Nämndssammanträdet avslutas med att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som hänt den senaste månaden.
Sedan slår Carlsson klubban i bordet – och det sker sannolikt en god stund före lunch.
===
Du kan läsa om sammanträdet här: ”Om dagens BUN (17/10)”.
Motion om tvångsanslutning
Det har sannolikt inte undgått någon politiskt intresserad kommuninvånare att VA-frågan, i synnerhet den på Vänersnäs, har varit en omdebatterad och infekterad fråga under slutet av denna mandatperiod. Vänsterpartiet gjorde t ex tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet till en lokal valfråga.
Vad som händer i kommunen med VA-frågan framöver vet varken jag eller någon annan säkert. Förvaltningarna i Vänersborgs kommun har i varje fall inte ändrat uppfattning. De tolkar fortfarande vattentjänstlagen (LAV) som att alla fastigheter ska tvångsanslutas. 
Det gör också politikerna i den styrande minoriteten, S+C+MP. Det finns emellertid, även efter valet, en majoritet i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning. Och den håller ögonen på vad som är på gång.
En ny lagstiftning börjar gälla från och med den 1 januari 2023, fast den uppdaterade vattentjänstlagen blev för de flesta lite av en besvikelse. Det blev inte så många ändringar som man hoppades på. Det blir t ex inget nej till tvångsanslutning. Däremot ska kommunerna kunna vara mer “flexibla”. Hur det är med “flexibiliteten” i Vänersborgs kommun vet dock de flesta… (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)
Mitt under brinnande VA-debatt skrev Lena Eckerbom Wendel (M), den 15 februari 2022, en motion med rubriken “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Den hade, som jag ser det, en del tveksamheter i “brödtexten” och motionens tre yrkanden löpte inte heller “linan ut”:
- “Att ett regelverk ska tas fram som tydliggör befintliga fastighetsägares valmöjligheter vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”
- “Att regelverket enligt ovan ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kan visa anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.”
- “Att regelverket kommuniceras så tydligt för allmänhet, politiker och berörda fastighetsägare att syftet med lagen om allmänna vattentjänster kan uppnås mer effektivt än idag.”
Eckerbom Wendel (M) yrkade alltså inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet skulle stoppas. Hon ansåg “bara” att fastighetsägare ska kunna vänta med anslutningen tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Det handlade alltså om en “minskad” tvångsanslutning.
Motionen är alltså en slags kompromiss i frågan om tvångsanslutning. Och därigenom var motionens yrkanden åtminstone bättre än den rådande uppfattningen och praxisen hos kommunens styrande politiker. Och tjänstepersoner.
Motionen behandlades i torsdags, den 13 oktober, av samhällsbyggnadsnämnden.
Beslutsförslaget till nämnden hade följande formulering:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp och följa den nya lagstiftning som kommer och dess tillämpningar.”
De styrande partierna och förvaltningen var inte mottagliga för några kompromisser. Kommunfullmäktige ska avslå motionen. (Motionen ska så småningom avgöras av kommunfullmäktige.)
Det var en längre bakgrund och motivering i underlaget. Det som direkt berörde avslaget av motionen var:
“Propositionen innebär enligt branschorganisationen Svenskt Vatten att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Den “nya” lagen har uppfattats på ett riktigt sätt – “flexibilitet” och “enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är två nyckelbegrepp i vattentjänstlagen.
Texten fortsätter:
“Detta innebär en ökad utredningsbörda för kommunen. Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet.”
Det här avsnittet kan läsas en gång till. Det är viktigt. Det talas om “egna lösningar” och “inte lika högt ställda” krav som tidigare.
Förvaltningen skriver vidare:
“Det är viktigt att påpeka att dessa lägre krav endast gäller i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen. Här har ingen ändring skett.”
Och sedan vänder förvaltningen på alltihop. Om ett verksamhetsområde redan är beslutat så är det tvångsanslutning till kommunens VA som gäller. Det kan ifrågasättas. Det finns ju överklaganden där domstolarna inte har resonerat på det sättet. Men jag vet inte heller riktigt vad förvaltningen tänker på – finns det något verksamhetsområde som är beslutat i kommunen och som inte redan är “utbyggt”? Det blev ju aldrig något verksamhetsområde på Vänersnäs… (Det gäller dock inte Gardesanna.) Och när det gäller kommande beslut av verksamhetsområden lär kommunfullmäktige ha alla ögon och öron öppna…
De styrande partierna och tjänstepersonerna har, det måste tilläggas, en mycket diffus och vid definition på “alla fastigheter inom detta område”. Kommunen har nämligen sin egen definition på större sammanhang/samlad bebyggelse. Den är som jag ser det inte i enlighet med lagen.
Alla argument mot verksamhetsområden och tvångsanslutning på Vänersnäs har jag redogjort mycket noggrant för i tidigare bloggar. (Det går att scrolla igenom alla bloggar här, med den senaste, dvs denna blogg, först.)
Beslutsförslaget i samhällsbyggnadsnämnden var alltså avslag på motionen, men 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) yrkade på bifall.
Det blev votering.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att bifalla motionen med röstsiffrorna 6-5.
Det var ledamöterna för oppositionen, M+L+V+MBP+SD, som röstade för bifall och de styrande partierna, S+C+MP, som ville avslå den. De styrande partierna verkar vara totalt oemottagliga för sakargument.
Det är värt att uppmärksamma att nämndens kristdemokrat svängde 180 grader – KD röstade avslag till motionen.
Varför bytte KD sida? Det beror sannolikt inte på att de har blivit övertygade av de styrande partiernas argument. Vad kan det då bero på? Ja, säg det…
Jag är lite tveksam till motionen, i varje fall den andra att-satsen. Är det inte så att motionen kan vara ”kontraproduktiv”? Den vill ju bara ”minska” tvångsanslutningen, 
dvs skjuta den framåt i tiden. Alla fastigheter ska tvångsanslutas så småningom menar Lena Eckerbom Wendel (M). Det håller inte jag med om. Fastigheter på landsbygden ska kunna få ha enskilda avloppsanläggningar även i framtiden – bara de uppfyller lagens krav.
Det tål att fundera på – öppnar ett antagande av motionens yrkanden bara dörrarna till en tvångsanslutning?
Magnus Larsson och Sikhalls magasin
Den 17 oktober 2005 blev Magnus Larsson ägare till fastigheterna Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23 samt Sörbo 1:4.
På Sikhall 1:4 låg Sikhalls magasin. Det innebar att Magnus Larsson blev ägare till all mark runt omkring magasinsbyggnaden – och Sikhalls Magasin. Det innebar också att Larsson “övertog” det nyttjanderättsavtal som hade upprättats (se nedan).
För att göra en lång historia kort. Den 21 november 2007 beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att förköpa delar av Larssons fastigheter. Denna del på 7.500 kvm övertogs (exproprierades) av kommunen – se karta.
Det innebar att Vänersborgs kommun också tog över Sikhalls magasin. Det var viktigt enligt kommunen – för att byggnaden:
“bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt”
Jag har beskrivit ovanstående “processer” i ett stort antal bloggar. (Se “Historien om Magnus Larsson” och “Sikhalls magasin”.)
Det nyttjanderättsavtal som Stiftelsen Sikhalls Magasin hade med Magnus Larsson övertogs också av Vänersborgs kommun.
Nyttjanderättsavtalet hade upprättats den 23 april 1986 mellan ”jordägarna” och Stiftelsen Sikhalls Magasin. Avtalstiden uppgick till 50 år, dvs avtalet gäller fram till och med 1 augusti år 2035.
Om nyttjanderättsavtalet innebär att äganderätten av byggnaden och marken som byggnaden står på, och faktiskt hela udden, övergick till Stiftelsen tittar sannolikt juristerna på kommunen fortfarande på. Det står nämligen i avtalet:
“Äganderätten till byggnaden skall genom denna nyttjanderättsupplåtelse anses ha övergått till nyttjanderättshavaren.”
Jag tror att denna formulering i avtalet har gett upphov till missuppfattningar. Ett nyttjanderättsavtal är sannolikt precis vad det låter, en rätt att utnyttja någon annans egendom.
Vem som formellt äger magasinsbyggnaden och marken har ingen större betydelse, just nu. Det kommer att vara viktigt 2035 när avtalet upphör att gälla. Det beror på att det finns en mycket viktig paragraf i nyttjanderättsavtalet, 5 §:
“Nyttjanderättshavaren får utan jordägarnas skriftliga medgivande överlåta nyttjanderätten eller upplåta nyttjanderätt till nyttjanderättsobjektet eller delar av detta.”
Paragrafen är tydlig, Stiftelsen Sikhalls Magasin får ”överlåta nyttjanderätten” till vem den vill.
Det finns en diskussion kring några detaljer i nyttjanderättsavtalet. Sådant där som jurister älskar att vrida och vända på, men som i slutändan kan vara nog så betydelsefulla. Det påstås att magasinet övergår i ägandeskap om avtalet är skrivet på 50 år. Är det däremot skrivet på 49 år så är det ”bara” ett nyttjanderättsavtal. Vi får se var diskussionen slutar, fram till omkring(!) 2035 spelar det i varje fall ingen praktisk roll.
Stiftelsen Sikhalls Magasin har inte haft de ekonomiska muskler som krävs för att sköta och underhålla magasinet. Ideella krafter har gjort så gott de har kunnat och verksamhet har också pågått så länge som det var möjligt. Det hölls bröllop fram till 2017-2018, men det läckte in vatten och gästerna fick varnas för än det ena och än det andra. Det blev ohållbart att använda magasinet. Nu är det inte ens tillåtet att gå in i byggnaden längre. Taket håller på att rasa och hela Sikhalls Magasin förfaller.
Vänersborgs kommun tycks inte heller ha lyft ett finger för att rädda och bevara den gamla anrika byggnaden för framtiden. Det betydde i praktiken inte någonting att magasinet var “värdefullt från kulturhistorisk eller miljömässigt synpunkt”. Det var bara något kommunen skrev för att rättfärdiga att den exproprierade marken från Larsson…
Den 5 juli 2022 hade styrelsen för Stiftelsen Sikhalls Magasin styrelsemöte. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.) Styrelsen ville överlåta nyttjanderättsavtalet till den tidigare fastighetsägaren Magnus Larsson. Det skulle emellertid diskuteras lite mer i de föreningar som var stiftare.
Det är nu färdigdiskuterat sedan en tid tillbaka. Styrelsen hade sitt sammanträde den 26 september 2022.
Styrelsemötet beslutade enhälligt (4 §):
“att överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”
Protokollet är justerat och påskrivet. Det innebär att Magnus Larsson numera är nyttjanderättshavare.
Och oavsett om Vänersborgs kommun är ägare av magasinsbyggnaden eller inte så har Stiftelsen rätten att överlåta nyttjanderättsavtalet till Larsson.
Magnus Larssons har alltid närt en dröm och vision om att utveckla Sikhall. I den visionen ingår och har alltid ingått Sikhalls Magasin.
Larsson har inte spillt någon tid. Han har börjat tämligen omgående att röja upp på marken utanför magasinsbyggnaden.
Och det gör skillnad direkt.
Häromdagen kunde förbipasserande se att det lyste i magasinet. Kanske var det en syn som sikhallsborna kunde se redan 1874 när magasinet var nybyggt. Men då var det förmodligen fotogenlampor som lyste upp rummen.
Jag har en känsla av att flera hjärtan slår några extra slag på de som passerar magasinet på kvällar eller nätter…
Det börjar även hända lite med inredningen till magasinet. Larsson håller t ex på att egenhändigt tillverka en ”köksö”/bar som så småningom ska hitta till magasinet när den är klar.
Magnus Larsson har stora planer för Sikhalls magasin. Tyvärr är han beroende av Vänersborgs kommun för att kunna genomföra och förverkliga dem. Således måste t ex VA-ledningarna gå genom kommunens mark för att nå till magasinsbyggnaden.
Ska vi hoppas att kommunen visar en annan sida än brukligt gentemot Magnus Larsson när han vill renovera magasinet och göra det till den mötespunkt det en gång var i Sikhall…
Brott mot strandskyddet i Sikhall
Vänersborgs Segelsällskap (VSS) blev förra året anmält till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det gällde Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22. Någon kommuninvånare misstänkte att VSS bröt mot strandskyddsreglerna.
Det har tagit sin tid, men nu, efter 1,5 år, har miljö- och byggnadsförvaltningen gjort en tillsyn på Segelsällskapets fastighet och, som det heter, även kommunicerat “resultatet” av besöket med VSS.
Kommunen håller så att säga med anmälaren, VSS har brutit mot strandskyddsreglerna. Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver till VSS:
“Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer att förbjudna åtgärder har utförts inom strandskyddat område.”
Miljö- och byggnadsförvaltningen motiverar sitt ställningstagande:
“Anläggningarna, anordningar samt byggnader är uppförda inom strandskyddet utmed Vänern. De saknar dispens och ligger utanför tomtplats på mark dit allmänheten har tillträde. Anläggningarnas/anordningarnas utformning, funktion och närheten till klubbhuset gör att de privatiserar marken utanför tomtplatsen. Av miljöbalkens 7 kap. framgår att nya byggnader samt anläggningar/anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som de annars skulle ha fått färdas fritt är förbjudna att uppföra.”
Miljö- och byggnadsförvaltningens ställningstagande kan bli, gissar jag, besvärande för Segelsällskapet. Å andra sidan kan det inte vara någon större överraskning för VSS. Verkligheten har liksom kommit ikapp.
Tomtplatsavgränsningen på fastigheten Sikhall 1:22 är satt till 1 meter runt byggnaderna, och så har det alltid varit. Det framgår av kommunens handlingar, som t ex strandskyddsdispenser. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)”.) Det vet Segelsällskapet. Och det är sannolikt därför som VSS har föreslagit att i den kommande detaljplanen för Sikhall, som Magnus Larsson och några fastighetsägare har beställt och betalar för, ska Sikhall 1:22 utökas och bli kvartersmark. Det skulle i så fall innebära att det då är ok att privatisera hela fastigheten. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (10)”.) Men detaljplanen är inte klar (efter mer än 7 år) och sannolikheten att fastigheten ska bli kvartersmark i en kommande plan får man nog bedöma som liten.
Förvaltningen räknar upp vilka “anläggningarna, anordningar samt byggnader” den menar, som hindrar allmänheten, och också vilka åtgärder som Segelsällskapet måste utföra – och de är mycket långtgående:
- “Ta bort staket”
- “Ta bort grindbom”
- “Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.”
- “Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning”
Ta bort staket
- “Ta bort grillkåta”
- “Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång”
Miljö- och byggnadsförvaltningen har också fotograferat “anläggningarna, anordningar samt byggnader” på varje punkt så att det inte ska råda någon tvekan om vad den syftar på och vad VSS måste åtgärda. (Se följande bilder tagna från byggnadsförvaltningens kommunikation med Segelsällskapet.)
Det är också noga att åtgärderna utförs:
“på ett sådant sätt att naturmiljön inte kommer till skada.”
Ta bort grindbom
Det är som sagt oerhört långtgående åtgärder som VSS måste vidta.
Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.
Segelsällskapets fastighet ska, när alla åtgärder är utförda, uppfattas som ett område där allemansrätten gäller och vem som helst har tillträde. Och struntar VSS i någon av åtgärderna kan ett vite utgå på 10.000 kr för varje punkt, dvs sammanlagt 60.000 kr.
Och inte nog med det, själva tillsynen på Segelsällskapets fastighet kostar 10.000 kr…
Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
De uppräknade åtgärderna ska vara utförda senast 3 månader efter att ett beslut har vunnit laga kraft. Och det är byggnadsnämnden, dvs politikerna, som ska fatta detta beslut. Byggnadsnämnden fattar sannolikt beslut i ärendet i varje fall innan årsskiftet. Innan dess får dock Segelsällskapet möjlighet att lämna förklaringar och synpunkter. Och vem vet, kanske har inte politikerna samma uppfattning som förvaltningen.
Ta bort grillkåta
På sätt och vis tycker jag synd om Segelsällskapet och vad ett eventuellt men troligt beslut kommer att innebära för verksamheten, och ekonomin inte minst. Men Vänersborgs byggnadsnämnd har i många år fattat ologiska och inkonsekventa beslut kring både bygglov och strandskyddsdispenser. Vissa fastighetsägare har gynnats och andra missgynnats, för att uttrycka det milt. Och när inte alla kommuninvånare behandlas lika kommer kommunen till en gräns där något måste göras.
Ska alla fällas eller ska alla frias?
Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång
Kommunen har i över 10 år sett mellan fingrarna på Segelsällskapets privatisering av fastigheten Sikhall 1:22, medan grannen på fastigheten bredvid, Magnus Larsson, har fått, och får, stånga sin panna blodig för att kommunen ska fatta ett enda beslut som gynnar honom. Det är ett exempel på att kommunen inte har behandlat alla lika. Ett annat exempel är kommunens behandling av Bengt Davidsson på Juta. Davidsson fick ju tomtplatsavgränsningen över sin altan… (Se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)
Kommunen har som sagt tidigare ställt till det för sig och det är på tiden att det på något sätt rättas till. Men det är nog lättare sagt än gjort och det finns en del att ta upp och diskutera på berörda förvaltningar och nämnder. Alla kommuninvånare måste behandlas lika. Om det innebär att alla ska fällas eller frias bör byggnadsnämnden och kommunen fundera ett varv extra på.
Anm. Läs Segelsällskapets svar till kommunen – ”Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.
KS 12/10 (2)
I den förra bloggen inför kommunstyrelsens (KS) sammanträde på måndag skrev jag om styrning och delårsrapporten. (Se “KS 12/10 (1)”.) Denna gång tänkte jag ta upp några av de andra ärendena.
Vattenpalatset Vänerparken AB ansöker om ett extra preliminärt förlusttäckningsbidrag om 2,1 milj kr för 2022. Orsaken är lägre besöksintäkter, trots att entrépriserna har höjts, och ökade kostnader för el, värme och vatten samt ökade hyreskostnader. KS tänker bevilja pengarna. Vattenpalatset är en dyrbar historia för kommunen. Å andra sidan är det populärt bland i synnerhet alla barn och ungdomar. Ett besök på Vattenpalatset är t ex det bästa mitt barnbarn vet.
Kommunen har tagit fram en naturvårdsplan. Det är en viktig del av kommunens miljöarbete. Av de 16 miljökvalitetsmål med olika fokusområden som har tagits fram nationellt behandlar planen de ”gröna” miljökvalitetsmålen. Naturvårdsplanen togs fram i samband med att översiktsplanen utarbetades. Nu vill en arbetsgrupp att planen istället ska bli ett separat styrande dokument.
Socialnämnden ska få ett tillfälligt budgetanslag med 302.000 kr för 2022 och 519.000 kr för 2023. Kommunen får nämligen del av ett statsbidrag med anledning av kriget i Ukraina. Nämnden ska också få ett tillfälligt anslag i år på 3,1 milj kr och 2,7 milj nästa år för föräldrastöd och ökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden. Även dessa pengar kommer från staten.
Alla kommunens partier har lämnat in en skriftlig redovisning av det partistöd som de har fått förra året. Kommunen begärde också att det till redovisningen skulle bifogas en granskning. Anmärkningsvärt är att i ett parti har den som upprättat redovisningen också granskat den.
Vänersborg ska nästa år ta emot 11 nyanlända. Det har Länsstyrelsen föreslagit och kommunen accepterar det. Samtidigt påpekar Vänersborg återigen, vilket kommunen har gjort tidigare till Migrationsverket och Länsstyrelsen, att Vänersborg befinner sig i ett ansträngt läge på grund av ett långvarigt högt flyktingmottagande i och med asylboendet på Restad Gård. Vänersborg, och Sverige, måste självklart ge människor på flykt en fristad. Det handlar om empati och solidaritet. Däremot skulle man önska att staten tog ett ännu större ansvar för de ekonomiska kostnader som mottagandet innebär för framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden.
Kommunen ska ha planer och beredskap för det mesta, även för extraordinära händelser. På onsdag ska kommunstyrelsen fastställa en “Delregional oljeskyddsplan för Vänern”. Det ska finnas en beredskap, och plan, för eventuella oljeutsläpp i Vänern.
Det kan löna sig för kommuninvånare att skriva medborgarförslag. Ett sådant förslag har nu lett till att kommunen ska anta en “Policy för assistanshundar i kommunens lokaler”. Den nya policyn innebär att:
“I Vänersborgs kommun ska brukare och invånare mötas av en hög tillgänglighet och god service. Assistanshundar tillsammans med sin förare har således samma rätt som alla andra att vara i kommunala lokaler dit allmänheten har tillträde.”
Kommunen ska ordna så att att verksamheten blir tillgänglig för den som är beroende av det stöd som assistanshund ger.
Kommunen har mycket stora investeringar framför sig de närmaste åren. Därför borde kommunen, kan man tycka, lägga alla planer på att flytta hamnen till Vargön på is. En sådan investering, som sannolikt går på några hundra miljoner kronor, är inte ens med i MRP… På onsdag ska kommundirektören få ett uppdrag att:
“behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Jag kan ana en stor försiktighet i beslutssatsen. Det talas om det neutrala “behovsutreda” och att “omlokalisera”. En omlokalisering skulle faktiskt kunna betyda att hamnen läggs ner i Vänersborg och helt enkelt flyttas till Trollhättan. Vilket jag hoppas att kommundirektörens utredning mynnar ut i. Kommunens investeringspengar borde användas till något betydligt nyttigare och mer meningsfullt.
Även Sörbyvallen finns på dagordningen. Brålanda IF:s hemmaplan (naturgräset) är i stort behov av dränering och ett bevattningssystem. Kommunfullmäktige avsatte redan i juni pengar till detta, 840.000 kr, efter diskussion i KS. Redan då ifrågasatte jag om pengarna skulle räcka. Det gjorde de inte… Det inkom bara ett anbud och det låg på drygt 1,3 milj kr. Upphandlingen avbröts och nu står det i underlaget:
“En ny upphandling kommer att påbörjas snarast för att få in fler anbud…”
Vad jag förstår så lämnades inga som helst anbud in denna gång! Trots att det enligt uppgift finns ca 4-5 företag i Brålanda som sysslar med täckdikning och sådant. Problemet ligger sannolikt någon annanstans, kanske i oklarheter och otydligheter i själva upphandlingsunderlaget.
Två motioner om fyrverkerier ska behandlas, en från M+KD+L och en från SD. Båda ska beslutas i kommande kommunfullmäktige, men KS föreslår att de ska anses besvarade. (Det betyder att motionerna delvis eller redan är genomförda. Motionerna “läggs åt sidan”.) Ja, två att-satser i SD-motionen, om att vaktbolag ska övervaka att de nya reglerna efterföljs, föreslås avslås. Det menar KS att sådana uppdrag tillhör polisen.
Motionen från M+KD+L yrkar att den lokala ordningsstadgan ändras så att det även krävs tillstånd för fyrverkerier påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton samt dagen efter. SD å sin sida anser att den lokala ordningsstadgan ändras så tillstånd inte krävs påsk, Valborg och Nyår från klockan 23:00 afton till klockan 01.00 (ett tidsspann på 2 timmar).
Ytterligare en motion från SD ska upp i KS. Det är motionen “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. I samband med att barn- och utbildningsnämnden behandlade den så kommenterade jag motionen i bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”. KS ska föreslå fullmäktige att avslå den – och det är ett helt riktigt beslutsförslag. Motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
M+KD+L har lagt ytterligare en motion som ska behandlas på onsdag. Minialliansen vill att alla besök på Torpa kretsloppspark ska vara avgiftsfria för Vänersborgs kommuninvånare. Motförslaget, som S+C stod bakom i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), är att de fria besöken ska utökas från idag 4 till 8 besök. Det viktigaste argumentet mot fria besök är att det troligen leder till en taxehöjning. Det blir så småningom en spännande votering i kommunfullmäktige…
Medborgarpartiet (MBP) har också lagt en motion, en motion om att öppna ett kommunalt servicecenter i Brålanda. Det har gjorts en ganska stor utredning i frågan. Men med tanke på de fåtal besök som kommunen anser att ett servicecenter skulle föra med sig jämfört med de kostnader ett sådant skulle generera föreslås avslag på motionen. Däremot föreslås att uppdra åt:
“kultur- och fritidsnämnden att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service”
Förslaget tänker sig att förutsättningar kan skapas för enskilda videosamtal med receptioner och handläggare i kommunhuset samt mottagande och avsändande av blanketter och andra handlingar som ska finnas på biblioteket.
Vi får se om Göran Svensson (MBP) nöjer sig med detta. För övrigt undrar jag om inte Centerpartiet har lagt ett liknande förslag en gång i tiden.
Det finns medborgarförslag som förverkligas och det finns sådana som inte gör det. Förslaget om skyddsräcke på Dalbobron kommer sannolikt att avslås. Det har varit uppe i kommunfullmäktige vid ett tillfälle redan och då var också förslaget att det skulle avslås – av tekniska skäl. Göran Svensson (MBP) yrkade då på återremiss, ett yrkande som jag för övrigt instämde i:
”Jag önskar återremittera ärendet då jag vill ha belyst om fler alternativ på konstruktionen kan ses över”.
Nu har en ny utredning gjorts som fortfarande hävdar att det är tekniskt omöjligt att sätta upp några som helst skyddsåtgärder på Dalbobron:
“Beräkningarna visar att konstruktionen och pålningen av de brostöd som skall ta upp vindlaster är optimerade utifrån nuvarande bro- och räckeskonstruktion. Någon marginal för att sätta upp skyddsräcke för hela eller större delen av bron finns ej.”
Ska något kunna göras för att förhindra suicidförsök skulle det, enligt utredning, kosta i storleksordningen hundratals miljoner kronor.
Ja, det var lite kort om väldigt många ärenden. De flesta ärendena blir aktuella den dag då de kommer till kommunfullmäktige, och det lär bli den 26 oktober. Det är då de slutliga besluten ska fattas.
KS 12/10 (1)
Och så var det dags för ytterligare ett sammanträde med kommunstyrelsen (KS). En stor del av helgen har därför ägnats att gå igenom de 626 sidorna i underlaget för de 31 olika ärendena…
Det ska väl emellertid erkännas att det är i stort sett omöjligt att hinna läsa riktigt allt. Och en del känns lite överflödigt eftersom tjänstepersonerna har gett både bra sammanfattningar och yttranden – i bland annat ärenden som är av mer “formell” karaktär.
Så här ser dagordningen för KS-mötet på onsdag ut:
Som vanligt är det många ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige i oktober, det nya fullmäktige för övrigt. Flera av de nya ledamöterna kommer sannolikt att bli överraskade över den stora mängd handlingar, och sidor, som de ska förväntas läsa igenom. Men ska de 1.309 kr för att delta i ett möte med kommunfullmäktige kvitteras ut gäller det att göra skäl för arvodet… 
Nämnt belopp är nämligen inläsningsarvodet. Det utgår samma belopp för alla möten med fullmäktige, korta eller längre möten spelar ingen roll. Detta belopp för inläsning går också till alla ledamöter och ersättare som 
någon vecka tidigare har läst alla handlingar och lite därtill (av kommunstyrelsens lista på 31 ärenden går denna gång 17 vidare till fullmäktige).
I kommunstyrelsen finns inte något inläsningsarvode, utan endast arvode för sammanträdestiden – första timmen 304 kronor, därefter 100 kronor för varje påbörjad halvtimme. Styrelsens ordinarie ledamöter, inte ersättare, erhåller därutöver ett årsarvode som ger 2.944 kronor varje månad.
Det blir som vanligt en hel del information på KS sammanträde på onsdag, och som vanligt blir det säkerligen både intressant och lärorikt. Jag ser särskilt fram emot informationspunkten “Utveckla styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. (Ja, jag vet att jag ibland har udda intressen…) Det följer inte med något underlag till denna punkt, men det gjorde det i KSAU. (Ytterligare några sidor att läsa.)
Det har diskuterats mycket i landet de senaste åren om ett annat sätt att styra en offentlig verksamhet, som en kommun, än den traditionella mål- och resultatstyrningen. Det har t ex talats om tillitsbaserad styrning och ledning. (Se t ex mina bloggar “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Det trodde jag var syftet med de nya riktlinjerna för styrning och ledning som kommunen arbetade med, att växla spår till mer av “tillit”… Dock, därav tycks vi inte se något. Jag uppfattar tvärtom tankarna och idéerna på det arbete som pågår som ett sätt att formalisera och få ner de “gamla principerna” i ett mer lättförståeligt dokument.
KS ska bara få information om arbetet, inga beslut om styrning och ledning ska fattas på onsdag.
Delårsrapporten för augusti 2022 ska behandlas. KS ska få både information och besluta om att skicka den vidare till kommunfullmäktige, där rapporten så småningom ska “noteras”.
Det är som alltid med ekonomiska rapporter, de visar på bra resultat men varnar för framtiden. Det tycks alltid följa svåra år efter de goda. Kanske ligger det dock mer sanning i denna uppfattning än vanligt – världsläget är ju inte direkt ljust för närvarande.
Delårsrapporten konstaterar att:
“För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara uppfyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås.”
Delårsrapporten innehåller en mycket utförlig övergripande målavstämning för kommunen. Den drar slutsatsen att 3 av 6 inriktningsmål uppfylls. Det är målen “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”, “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag” och “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”.
Två mål är delvis uppfyllda, “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” och “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”. Endast ett inriktningsmål uppfylls inte. Det är “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”. I pandemitider är väl detta helt förståeligt, även om det också finns fler förklaringar.
Rapporten kommer alltså fram till slutsatsen att “minst hälften av inriktningsmålen uppnås”. Det vore intressant att veta vilken uppfattning gemene kommuninvånare har om detta. Å andra sidan har det genomförts en medborgarundersökning som ligger till grund för flera av resultaten på måluppfyllelsen.
Ekonomin går bra, ja till och med osannolikt bra. Det syns på staplarna i diagrammet. (År 2022 är en prognos.)
Kommunens resultat är historiskt unika. (Koncernen är inklusive de kommunala bolagen.) Resultatet för kommunen uppgick år 2020 till 161 milj kr, år 2021 till 185 milj och prognosen för i år ligger på 187 milj kr. Det är ett överskott på 533 miljoner kr de tre senaste åren – en bra bit över en halv miljard kronor!
Kommunen uppfyller inte helt oväntat samtliga finansiella mål.
Vänersborgs kommun tycks stå bra rustad för de kommande åren, trots världsläget och stora investeringar. Men självklart, de kommande investeringar som kommunen står inför är mycket 
omfattande och inflationen och energikrisen pressar upp kostnaderna för både räntor, investeringar och verksamhet.
Kommunens pensionskostnader kommer också att öka de kommande åren. Fortfarande har kommunen en högre arbetslöshet jämfört med riket, men hittills under året har faktiskt arbetsmarknaden i Vänersborg haft en positiv utveckling.
Det finns hur mycket som helst att säga om delårsrapporten. Den innehåller en oerhörd mängd information. Det kanske blir tillfälle att skriva mer om den när den ska upp i kommunfullmäktige om två veckor. (Den som är intresserad av att läsa delårsrapporten kan ladda ner den här.)
I den här bloggen har jag skrivit om två saker som ska upp på onsdagens kommunstyrelse. Det är ganska mycket mer som ska avhandlas. Jag tänkte återkomma till ytterligare några ärenden.
Anm. Du kan läsa del 2 här: ”KS 12/10 (2)”.
Hållbarhetsvecka och TTELA:s pris
Den här veckan pågår den så kallade Hållbarhetsveckan. Det är en vecka med huvudtemat, och jag citerar kommunens hemsida:
“Agenda 2030 med fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Syftet med Hållbarhetsveckan är att visa upp allt fint hållbarhetsarbete som sker i vår kommun av olika aktörer.”
Veckan arrangeras av Vänersborgs kommun tillsammans med civilsamhället och näringslivet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) invigde veckan i lördags på Nuntorp och Nuntorpsdagarna inledde också hela hållbarhetsveckan.
Tyvärr blev jag i sista stund förhindrad att delta i Nuntorp och därför missade jag också den fantastiskt goda Nuntorpskorven. De som var på Nuntorp rapporterar att det var mycket folk och lika trevligt som vanligt. 
En uppsjö av utställare, företag, organisationer och föreningar, var på plats och det fanns möjlighet att inhandla diverse hantverk, honung, keramik, ost och maskiner mm. Nuntorpsdagarna är en gammal fin tradition i bygden, och kommunen. Många är t ex de föräldrar från Vänersborg som har tagit med sina barn för att titta på riktiga kor och hästar…
Hållbarhetsveckan är fylld av trevliga och lärorika arrangemang. Det ordnas, och har ordnats (veckan började ju redan i lördags), föreläsningar, Nature walk, skapande verkstad, klimatsamtal, klädinsamling, utbytesloppis, ostprovning, filmvisning och mycket annat. (Du kan hämta programmet här.)
Om jag missade invigningen på Nuntorp så hade jag i varje fall turen att få bevista Miljöforum 2022. Det var ett forum som syftade till att lyfta goda exempel på miljöarbete i Vänersborgs kommun. Både tjänstepersoner och politiker var på plats och en av tankarna med arrangemanget var att skapa dialog och samverkan i det fortsatta arbetet.
Det var en fantastisk intressant och givande förmiddag. Moderator var Karin Stenlund som ledde Miljöforum på ett förträffligt sätt. Det var flera kortare föreläsningar/presentationer från alla kommunens olika förvaltningar. Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Wargön Innovation var också representerade. Och faktiskt också Trollhättans stad.
Det är nästan synd att nämna några särskilda ämnen, men jag kan inte låta bli att nämna informationerna kring sophantering och vatten och avlopp. Av någon anledning så har jag ju blivit intresserad av sådant på ålderns höst. Kommunen står inför förändringar och stora investeringar på de här områdena de kommande åren. Fast… Det var lika intressant att höra på den förvaltningsövergripande byggprocessen kring Holmängenskolan… För att inte tala om arbetet för att minska matsvinnet i skolmatsalarna, Naturvårdsprogrammet för Vänersborgs kommun, friluftsstrategin, kultur- och fritidsnämndens initiativ till utlåning av pysselpåsar…
Åhörarna fick en samlad och mycket bra bild av det miljöarbete som görs i kommunen. Det blir en grund att stå på för både kommunpolitiker och kommunens tjänstepersoner i de kommande diskussionerna och det fortsatta arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågorna. 
Det var synd att inte ännu fler hade möjlighet att delta, men vad jag förstår så spelades programmet in så det kanske går att se forumet i efterhand.
Miljöstrateg Boel Carlsson och hennes kollegor ska ha ett stort tack för dagen.
På kvällen var det också aktiviteter. TTELA delade t ex ut sitt Hållbarhetspris 2022. Syftet med det är, skriver TTELA (se TTELA “Hjälp oss hitta klimatsmarta vinnare”.) :
“Med priset vill vi uppmuntra personer samt lokala företag och verksamheter att arbeta hållbart, visa att många kan bidra på olika sätt och att alla kan göra något för att bidra till ett mer hållbart och klimatsmart samhälle.”
Förra året gick priset till Bilpool i väst. (Se TTELA “Hjälp oss hitta klimatsmarta vinnare”.) I onsdags gick priset till Linda Einarsson, kock på Fridaskolans förskola i Vänersborg. (Se TTELA “Förskolekocken som gräver där hon står”.)
TTELA:s motivering var:
”För att hon med både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv arbetar konkret med hållbarhetsfrågorna i köket på Fridaskolans förskola i Vänersborg. Linda inspirerar genom sitt energiska arbete barnen till en mer miljövänlig framtid…”.
Det finns många förskolor och skolor som arbetar med att skapa ett “mer hållbart och klimatsmart samhälle” i Vänersborg, liksom invånare, företag, föreningar och organisationer.
Jag nominerade Anders Solvarm i Sikhall till priset. Tyvärr tycks dock Anders Solvarm av någon anledning vara kontroversiell i Vänersborgs kommun. Istället för att kommunen lyfter upp och erkänner de insatser som han bidrar med till ett hållbart samhälle, så får han strida för sina idéer ända upp i domstol. Och än så länge har han inte fått några priser eller uppskattande ord från kommunhuset. Eller TTELA. Det verkar för övrigt inga få som bor i Sikhall…
Anders Solvarm har, som många känner till, för flera år sedan utvecklat och uppfört ett världsunikt naturhus med ett egenutvecklat kretsloppssystem. Naturhuset har fått uppmärksamhet världen över, bland annat har Netflix och Apple-TV gjort program om naturhuset.
Solvarm har fortsatt att fundera och forska på nya förbättrade lösningar och nu har han utvecklat ett andra generationens naturhus.
Det nya framtidshuset är ett självförsörjande och klimatsmart naturhus med ett eget system för värme, el, vatten och näringsåtervinning. Helt off grid (=huset är inte inkopplat i elnätet) med Medelhavsklimat. Det är byggt i miljövänliga material, producerar egen energi och har nästa generations eget kretsloppssystem. Principen är att näring och vatten i avloppsvattnet återvinns och renas i växthusets växtbäddar där jordens mikroorganismer samverkar med växternas rotsystem. Näringen omvandlas till frukt och grönsaker och kretsloppet sluts med att husägaren får maten på tallriken.
För mig har Anders Solvarm utvecklat ett stycke teknik och framtidsarkitektur som visar vägen in i framtiden.
I nomineringen av Anders Solvarm till TTELA:s Hållbarhetspris 2022 använde jag bland annat ovanstående formuleringar.
Men Anders Solvarm kan kanske få Hållbarhetspriset nästa år…
Jag hoppas att det blir en kommunal tradition att arrangera hållbarhetsveckor.
Kommunen och anonyma brev (3/3)
Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Kommunen och anonyma brev (2/3)”.
Det är dyrt för enskilda att anlita jurister, och det kan vara både jobbigt och tidskrävande att driva rättsprocesser. Och utgången kan man ju heller aldrig vara säker på… Jag sonderade därför terrängen lite grann innan jag eventuellt bestämmer mig för att gå vidare på något sätt. Jag skrev till en jurist på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). SKR brukar vara behjälplig om man sitter i kommunfullmäktige i en kommun…
Och jag fick ett svar. Även det återges i sin helhet:
“Huruvida det var nödvändigt att diarieföra brevet kan jag inte uttala mig om utan att ha läst det. Däremot var det inte i strid med offentlighets och sekretesslagen (OSL) och diarieföringsreglerna där, att diarieföra detsamma. Det var ställt till kommunen och riktat till byggnadsnämnden och fullmäktige. OSL 
stadgar ju i 5 kap 1 § fjärde stycket att om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad. Alltså inget förbud. Det kan ju vara så att den var av ringa betydelse, men det är nu överspelat eftersom den har blivit diarieförd.
Att handlingen distribuerades till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare är däremot en helt annan fråga som inte har med diarieföringen i sig att göra. Om det bör göras eller inte ska också bedömas utifrån 
vad brevet innehåller, om det finns något i brevet som berör nämndens verksamhet och särskilt om det gäller ett ärende som nämnden /förvaltningen har. Men om brevet inte innehåller något som berör nämndens verksamhet så bör det normalt inte distribueras ut till ledamöterna bara därför att brevskrivaren önskar detta. Ordföranden ansvarar såklart för vilka ärendehandlingar som ska skickas till ledamöterna.”
Hur ska jag tolka svaret? Ja, det finns ju i varje fall tydligen fler paragrafer och skrivningar i den lag som kommunen hänvisade till, paragrafer som stadgar att kommunen inte måste diarieföra brevet:
- “om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad”
Juristen på kommunen verkade inte ha riktig koll på Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap 1 §. Eller menar jurister och tjänstepersoner på kommunen att det anonyma brevet fullt av förtal hade en viktig betydelse för politikerna i byggnadsnämnden och kommunfullmäktige?
Kommunens jurist skrev:
“Det ankommer inte på kommunen att bedöma om handlingen utgör förtal.”
Juristen på SKR skrev att det visst ankommer på kommunen att göra en bedömning:
- “…ska också bedömas utifrån vad brevet innehåller…”
Kommunen måste inte heller sprida brevet:
- “om brevet inte innehåller något som berör nämndens verksamhet så bör det normalt inte distribueras ut till ledamöterna bara därför att brevskrivaren önskar detta.”
Och de här sakerna gjorde eller nämnde inte kommunens tjänstepersoner och jurist…
Huruvida det var byggnadsnämndens ordförande som ansvarade för utskicket till nämndens ledamöter kan jag inte uttala mig om. Det stod inget om det i utskicket, och det var undertecknat av en tjänsteperson. Men jag har personligen lite svårt att tro att det var ordförande Bo Dahlberg (S) som fattade beslutet.
- “Ordföranden ansvarar såklart för vilka ärendehandlingar som ska skickas till ledamöterna.”
På byggnadsnämndens sammanträde den 20 september så ställde Lars Nordquist, fd SD, frågan om varför förvaltningen hade skickat ut brevet till nämndens ledamöter och ersättare. Svaret han fick kan i bästa fall 
beskrivas som “oklart”… Det mumlades tydligen lite om att brevet innehöll “information”, men ingen förklarade vad jag förstår varför informationen inte var av:
”…ringa betydelse för myndighetens verksamhet…”
Det var synd att inte ordförande Dahlberg (S) tog tillfället i akt och förklarade varför det var så viktigt att byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick ta del av lögnerna i brevet…
Vad gör jag nu? Anmäler kommunen, och i så fall till vem? Åklagare? Förvaltningsrätten? JO? JK? Tingsrätten? Jag vet faktiskt inte.
Hur som helst kommer det anonyma brevet sannolikt att bli “populärare” efter denna blogg och några personer lär vända sig till kommunen för att begära ut det. Och om Vänersborgs kommun fortsätter på den inslagna vägen och sprider det vidare, så lär mitt val i varje fall inte bli svårare…
==
Bloggar i denna serie:
- “Kommunen och anonyma brev (1/3)” – 1 oktober 2022
- ”Kommunen och anonyma brev (2/3)” – 2 oktober 2022
- ”Kommunen och anonyma brev (3/3)” – 4 oktober 2022
Kommunen och anonyma brev (2/3)
Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Kommunen och anonyma brev (1/3)”.
Naturligtvis har jag frågat höga ansvariga tjänstepersoner och jurister i Vänersborgs kommun hur de kan diarieföra och sprida ett anonymt brev som innehåller lögner och misstänkt förtal om saker som inte hör till kommunens politiska angelägenheter.
Jag fick detta svar från en jurist på kommunen, svaret återges i sin helhet:
“En allmän handling ska enligt huvudregeln registreras (diarieföras) så snart den har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats (har störst 
betydelse för myndigheter där verksamheten fortfarande innehåller många pappershandlingar).
Vänersborgs kommun följer huvudregeln när det gäller allmänna handlingar som kommer in till eller upprättats hos en myndighet ( dvs diarieför handlingen). Omfattas den allmänna handlingen av sekretess är kommunen skyldig att diarieföra handlingen.
Den inkomna allmänna handlingen har diarieförts. Handlingen har inte fått någon sekretessmarkering eftersom kommunen bedömer att det inte föreligger någon uppgift i handlingen som gör att den inte skulle få lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess.“
Det är ett mycket allmänt hållet svar, som naturligtvis är giltigt i, åtminstone, de allra flesta fall. Det ovan beskrivna är liksom rutinen. Kommunen har alltså oftast inget val, handlingar ska diarieföras. Men, måste ett sådant här brev diarieföras? I det här fallet handlade det inkommande anonyma brevet ju inte om några kommunala angelägenheter. Det var dessutom fyllt av lögner och misstänkt förtal mot Magnus Larsson i Sikhall och undertecknad bloggare. Det verkade tydligen inte juristen på kommunen reflektera över. Juristen uppehöll sig i sitt svar istället väldigt mycket kring sekretessen och det är inte det som jag uppfattar att saken i första hand handlade om i det här fallet…
Juristen gjorde alltså följande bedömning av brevets innehåll:
“…inte föreligger någon uppgift i handlingen som gör att den inte skulle få lämnas ut…”
Det måste väl betyda att juristen och möjligtvis några andra i kommunen ansåg att det som skrevs i brevet var sant? Eller att det är helt ok att diarieföra och vidarebefordra brev som innehåller lögner och förtal?
Jag var naturligtvis tvungen att ställa en kompletterande
fråga:
“Jag undrar om kommunen har gjort en bedömning av brevet/handlingen ur förtalssynpunkt. Vad kom kommunen fram till?”
Det är enligt brottsbalken inte tillåtet med förtal och ärekränkning, som det kallas i brottsbalken, och jag tror även att det i vissa fall inte heller är tillåtet att sprida andras förtal vidare.
I brottsbalken 5 kap 1 § står det:
“Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”
I 3 § står det:
“Den som, … , riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter.”
Det ska noteras att det oftast inte spelar någon roll om det som skrivs och sägs är sant eller inte. Är syftet att utsätta en person för missaktning kan även det räcka för att räknas som förtal.
Det är dock som alltid när det gäller lagar och juridik inte helt enkelt att tolka vad som är brottsligt och inte.
Det torde emellertid vara en offentlig myndighets skyldighet att bedöma innehållet i en inkommande handling utifrån brottsbalken, innan handlingen/brevet diarieförs, görs offentligt och sprids vidare. Det är tämligen anmärkningsvärt av kommunen att blunda och behandla handlingen precis som en vanlig handling.
Men. Kommunens svar på min följdfråga var: 
“Det ankommer inte på kommunen att bedöma om handlingen utgör förtal. Den allmänna handlingen har bedömts utifrån offentlighets- och sekretesslagen. Kommunen får i övrigt hänvisa till tidigare skrivelse.”
Ooops! Några i kommunen blundar och behandlar ett anonymt brev som handlar om något helt annat än kommunala politiska angelägenheter och misstänkt förtal som en handling som vilken handling som helst… Brevet/handlingen har bara bedömts utifrån offentlighets- och sekretesslagen, inte brottsbalken…
“Det ankommer inte på kommunen…”
Skulle Vänersborgs kommun diarieföra och sprida hotbrev om bomber och mord också? Med samma motivering? Det tror jag knappast. Men “mindre” brott, som förtal mot Magnus Larsson och Stefan Kärvling går tydligen bra…
Det tror jag att juristen har missuppfattat.
Fortsättning följer i bloggen ”Kommunen och anonyma brev (3/3)”.
==
Bloggar i denna serie:
- “Kommunen och anonyma brev (1/3)” – 1 oktober 2022
- ”Kommunen och anonyma brev (2/3)” – 2 oktober 2022
- ”Kommunen och anonyma brev (3/3)” – 4 oktober 2022
Kommunen och anonyma brev (1/3)
Vänersborgs kommun får varje vecka mängder av brev och mail. Det är ofta frågor och synpunkter till någon av kommunens alla förvaltningar.
För några veckor sedan fick Vänersborgs kommun ett sådant brev. Avsändaren ville att brevet snarast skulle distribueras till:
“samtliga partier sittande i kommunfullmäktige och byggnadsförvaltningen”
Både byggnadsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen diarieförde brevet. Byggnadsförvaltningen spred dessutom omedelbart brevet vidare till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare. KS-förvaltningen spred det dock inte vidare till “samtliga partier i kommunfullmäktige”. I de båda förvaltningarnas diarier är det emellertid möjligt att få tillgång till brevet. Det är offentligt. Så klart.
Den här gången handlar det dock inte om ett “vanligt” brev som inkom till Vänersborgs kommun. Det var nämligen tre saker som skilde detta brev från “vanliga” brev och det innebar vissa speciella överväganden – och komplikationer… Eller borde kanske ha gjort.
För det första. Brevet var anonymt, det var inte undertecknat med varken namn, adress eller telefonnummer – bara med det anonyma:
“Sommargäst i Sikhall”
För det andra hade innehållet i brevet knappast något med politiken i Vänersborgs kommun eller med politikerna i kommunfullmäktige eller 
byggnadsnämnden att göra. Det var ju till dessa brevet adresserades. Det handlade om ett blogginlägg som jag hade skrivit på min privata blogg, dvs denna blogg. Brevet började nämligen, ordagrant, med:
“Ang. Stefan Kärvling blogg gällande Sikhall…”
Brevet tycktes vara ställt till mig fast jag hade fått ta del av det via omvägar. “Sommargästen i Sikhall” nämnde nämligen inte mig som adressat. Men “Sommargästen” skriver “du” 12 gånger i brevet. Och “du”, det är alltså undertecknad bloggare. 
Vid tre tillfällen vände sig dock “sommargästen” till andra, förmodligen då till politikerna i kommunfullmäktige och byggnadsnämnden. Hen skriver då “Stefan Kärvling” i tredje person. En gång, i slutet av brevet, vände “sommargästen” sig också specifikt till Vänsterpartiet. Brevskrivaren tycks uppenbarligen vara ganska förvirrad.
Brevet tog inte upp något ärende som är aktuellt för politikerna i kommunen just nu. Det handlade t ex inte om något som ska diskuteras eller beslutas, åtminstone inte inom överskådlig tid.
För det tredje, och det är i sammanhanget egentligen det mest anmärkningsvärda – brevet innehöll lögner och, som i varje fall jag ser det, förtal. Och inte bara av mig, utan också av en utomstående person – en person som inte har något med de politiska församlingarna att göra. Det är Magnus Larsson i Sikhall. Magnus Larsson är varken politiker eller anställd av Vänersborgs kommun. Larsson är “bara” föremål för “sommargästens” missnöje.
“Sommargäst i Sikhall” skriver bland annat om mig:
- “Kan det månne var frågan om ett litet partistöd som gör det så attraktivt att hålla på så.”
- “företräder stormaktens och kapitalismens vansinne”
Jag utpekades alltså i det anonyma brevet som klandervärd och syftet är naturligtvis att utsätta mig för andras missaktning. (Återkommer i nästa blogg till vad lagen säger.)
Även Magnus Larsson förtalas i brevet. “Sommargästen” ägnar sig åt att sprida illasinnande rykten. Hen påstår att Magnus Larsson har utfört åtgärder i strid mot lagar och regler. Inget av det som påstås är sant. Hade Larsson gjort något av det han anklagas för i brevet, så hade naturligtvis kommunen reagerat omedelbart. Vänersborgs kommun har nämligen visat vid otaliga tillfällen att den inte har något till övers för Magnus Larsson… Och aldrig haft.
Jag vill i nu-läget inte återge lögnerna, och vederlägga dem, trots att det är möjligt att ryktena som återges i brevet cirkulerar i vissa kretsar. Jag skulle då riskera att, likt kommunen, sprida förtalet. Det skulle också krävas ett visst arbete med att vederlägga lögnerna. 
Men det är saker som jag tänkte återkomma till i en planerad bloggserie om Magnus Larssons öden efter kommunens förköp/expropriation av hans fastigheter 2007.
Dock med ett undantag. Brevskrivaren verkade veta att Magnus Larsson år 2015 hade blivit anmäld för brott mot strandskyddslagen, och att ärendet fortfarande inte var avgjort… Det visste inte ens Magnus Larsson själv. Det gällde en utfyllnad av ett strandområde på Larssons fastighet Sikhall 1:6. Inför byggnadsnämndens möte tisdagen den 21 september (2022!) redovisades delegeringsbesluten för den gångna perioden. Det visade sig att det fanns ett delegeringsbeslut om Sikhall:
“Beslut om att tillsynsärende inom strandskydd avslutas utan åtgärd.”
Det var precis det här ärendet som den anonyme brevskrivaren hade i åtanke. Men, tillsynsärendet avskrevs helt enkelt. Magnus Larsson hade strandskyddsdispens och andra tillstånd som erfordrades, redan innan utfyllnaden gjordes. Så klart!
Byggnadsförvaltningen skrev:
“Då åtgärden har strandskyddsdispens har ärendet avslutats.”
Det tog så lång tid att avsluta ärendet, skriver byggnadsförvaltningen till mig, därför att någon i kommunen hade missat att skriva ett officiellt beslut på att ärendet hade avslutats. Och det hade någon annan i kommunen nyligen, alltså många år efteråt, uppmärksammat och åtgärdat.
Den som anmälde Magnus Larsson år 2015 hade alltså fel. Och självklart också “Sommargäst i Sikhall”. Faktum är att till och med kommunen själv har tippat fyllnadsmassor på detta ställe – på Larssons fastighet.
Är anmälaren från år 2015 samme person som har skrivit det anonyma brevet?
Sammanfattningsvis – kommunen diarieför ett anonymt brev och sprider därigenom lögner och förtal mot personer i frågor som egentligen inte hör till kommunens politiska verksamhet. För jag tror knappast att okynnesanmälningen ovan kan räknas som en politisk angelägenhet. Och den låg ju också 7 år tillbaka i tiden.
Vänersborgs kommun fungerar med sin hantering av “sommargästens” brev som ett slags socialt media. Alla kan nu skriva anonyma brev till kommunen om valfria personer i Vänersborg – och skriva vilka lögner som helst. Kommunen diarieför breven och gör dem därigenom offentliga. Byggnadsförvaltningen skickar dem dessutom vidare till önskade politiker.
Agerar kommunen lagligt?
Fortsättning följer i bloggen ”Kommunen och anonyma brev (2/3)”.
==
Bloggar i denna serie:
- “Kommunen och anonyma brev (1/3)” – 1 oktober 2022
- ”Kommunen och anonyma brev (2/3)” – 2 oktober 2022
- ”Kommunen och anonyma brev (3/3)” – 4 oktober 2022
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer