Arkiv
Kommunen och IFK
Det går inte så bra för IFK Vänersborg i elitserien i bandy. De slåss mot framför allt GripenTrollhättan för att slippa kvala för att hålla sig kvar i den högsta divisionen. Men det kanske vänder nu. Seger i tisdags mot Motala, ett lag som IFK verkar ha hyfsat lätt mot – i varje fall hemma på Arena Vänersborg. Siffrorna skrevs till 8-2. Jag såg inte matchen, men jag såg faktiskt den förra matchen när IFK tog poäng. Det var mot Broberg hemma, 5-5.
Det tycks som om en stor del av den trogna bandypubliken har tröttnat på sitt lag. IFK spelar inför halvtomma läktare. Det var bara ungefär 800 personer på plats när jag var en i publiken och faktiskt ungefär lika få i tisdags. På sittplatserna är det glest (se bild ovan), men det som kanske överraskade mig mest, när jag var där, 
var att det var tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det är nog så att det krävs resultat för att åskådarna ska komma, och det gäller tydligen också de mest inbitna supportrarna. Det duger inte att ligga i det absoluta bottenskiktet i tabellen.
Även logerna var till största del tomma, men det fanns i varje fall folk i 3-4 av dem. Fast kommunens loge var tom. Det var den dock inte i matchen mot Motala. IFK får kanske hyra ut fler loger i fortsättningen, efter segern mot Motala. Det kanske också kommer en större publik. Det behövs. 
IFK har enligt uppgift budgeterat med ca 1.200 åskådare per match. Kommer det inte fler i fortsättningen så betyder det antagligen ett tungt ekonomiskt avbräck för klubben, även om derbyt mot Gripen putsade till genomsnittet en hel del. Då kom det hela 3.719 personer varav ganska många trollhättebor. Om inte publiken kommer så hjälper det knappast att Vänersborgs kommun har ingått ett sponsoravtal med IFK Vänersborg denna säsong också.
Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. Sponsoravtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg har nästan haft en identisk utformning ända sedan arenan stod klar. Även under den borgerligt ledda mandatperioden, med moderaterna i spetsen, tecknades sådana här avtal. Det kanske är detta avtal som förärar Vänersborgs kommun beteckningen “platinapartner” på IFK:s hemsida.
Kommunen betalar, eller ersätter som det står i sponsoravtalet, IFK Vänersborg med 125.000 kr under säsongen. (Då är inte reklamskatt inberäknat.) Det finns som vanligt en skrivning om att IFK får ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal – och 15.000 kr till om det blir semifinal osv. Det är dock inte aktuellt i år. För IFK handlar det som sagt mest om att undvika kvalspel för nedflyttning. Det finns dock inget i avtalet som stadgar att IFK ska betala pengar om de åker ur elitserien.
Vänersborgs kommun ska enligt sponsoravtalet få 10 stycken säsongskort/årskort av IFK Vänersborg. Hanteringen av dessa administreras av en tjänsteperson på kommunens näringslivsavdelning. Det är viktigt med:
“kontroll av vem som nyttjar samarbetet med biljetter och loge respektive restaurangplatser samt instruera och guida de som ska vara värdar.”
Så stod det i ett mail som jag fick som svar efter några frågor till kommunen. Jag är inte säker på vad formuleringen riktigt innebär, men någon typ av kontroll på användningen ter sig självklart. Med biljetterna:
“kan vi antingen vara i loge eller på läktare.”
Jag vet inte vilka som åsyftas med “vi”. Jag torde i varje fall inte tillhöra denna skara.
Logerna ja. Det står faktiskt inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen, men det finns ett förtydligande som “tillägg” till avtalet. Det har rubriken “Partnerskap IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I förtydligandet står att de 10 biljetterna kan användas till att sitta i kommunens loge. Kommunen har alltså fortfarande en loge i arenan, vilket även framgår av den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över logen.
Det har emellertid varit svårt för IFK att fylla våningen med loger denna säsong. IFK Vänersborg har dock målsättningen att:
“efter efterfrågan med mål att ha minst 3 ”aktiveringar” under grundspelet 2022-2023”
Kommunen får istället flytta till AK:s restaurang med motsvarande platser om logen inte är “aktiverad”. Logen har dock varit tillgänglig vid några tillfällen. Då har ett schema upprättats som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och näringslivschef har huvudansvar för.
När kommunen är värd bekostar den:
“matpaket och alkoholfri dryck/kaffe för sina gäster. En kvällsmeny kostar 134 kronor ex moms per person och ett bandypaket (2 rätters) kostar 223 kronor ex moms per person, dryck tillkommer. Antal gäster har varit mellan 4-9 personer.”
Enligt uppgift utnyttjade kommunen sin loge i tisdags. Jag vet inte vem som var där, men det är inte troligt att det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). När jag ställde frågor till kommunen för någon vecka sedan fick jag reda på att varken Augustsson eller näringslivschef hade haft några egna gäster i logen denna säsong. Det kanske blir aktuellt om IFK börjar spela bättre, och vinna matcher. De inbjudna har möjligtvis varit:
“gäster från företag och föreningar som gynnar eller potentiellt kan komma att gynna kommunens evenemang.”
Den är antagligen kommunens näringslivsavdelning som sköter dessa inbjudningar kan jag tänka. Totalt har kommunen under säsongen varit:
“stor matchvärd vid ett tillfälle, med aktivitet i entrén, samt haft gäster vid sex matcher av nio så här långt.”
Sponsoravtalet ger kommunen möjlighet att vara ”stor matchvärd” respektive ”liten matchvärd” under säsongen. Hur många gånger står inte i avtalet. Vid dessa tillfällen sker det en särskild profilering av kommunen:
“Detta i form av att kommunens logotype exponeras där matchen annonseras eller på annat sätt sprids via sociala medier samt i matchblad. Exponering av kommunens logotype ska även ske vid speakerreklam, vid intervju av representant från Vänersborgs kommun i samband med match samt visuell exponering i entrehall,”
Att vara matchvärd är alltså en del av den “valuta” som Vänersborgs kommun får för sina pengar. Under dessa tillfällen får kommunen också 15 extrabiljetter till ståplatsläktaren. Det står dock inte i själva sponsoravtalet utan i “tillägget”.
Kommunen har andra fördelar av sponsoravtalet.
Ett viktigt syfte med sponsoravtalet är att IFK ska profilera kommunens varumärke:
“på såväl nationell som internationell nivå.”
Denna profilering kanske inte är värd särskilt mycket just denna säsong. Å andra sidan vet jag inte riktigt hur stor genomslagskraft den internationella profileringen har.
För att profilera kommunen ska IFK Vänersborg bland annat ha kommunens märke på matchdräkten, kommunens märke ska finnas på hemsidan och kommunen ska få en väl synlig reklamplats i arenan. Dessutom ska Vänersborgs kommun kunna anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang utan kostnad.
Kommunen får också möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som IFK anordnar. Dessa tillställningar verkar vara populära och dra en hel del människor. Den senaste nätverksträffen hölls förra fredagen (27 januari) på Quality Hotel. Jag känner inte till om kommunen hade någon representant där.
Det är i korta drag innehållet i det “traditionella” avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det enda nya som jag ser i detta avtal, fast jag kan ha missat det tidigare, är en formulering i “tillägget” till avtalet. Det står att kommun inom ramen för sponsoravtalet har följande rättigheter:
“Tv reklam vid sändning faktura 6.000kr för hela säsongen”
Meningen är något oklar, men jag antar att det är någon typ av “intern” TV-reklam, t ex på monitorer i arenan. Jag vet inte heller till vem kommunen betalar dessa reklampengar, en gissning är IFK.
Det är lite konstigt att det finns ett “tillägg” till sponsoravtalet kan jag tycka. Borde inte “tillägget” eller i varje fall delar av det, som t ex pengarna för TV-reklamen, vara inarbetat i avtalet? Själva avtalet är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), men inte tillägget. På tillägget finns det bara signaturer, men det kan vara Benny Augustssons signatur.
Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…
Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag.
Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.
Wiklund – har Länsstyrelsen rätt?
I samband med att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) ansökte om förhandsbesked och strandskyddsdispens för att bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet på Vänersnäs kommunicerade han med byggnadsförvaltningen. (Se ”Wiklunds strandskyddsdispens upphävs!”.) Då motiverade han sin ansökan.
Jag tänkte i denna blogg redovisa vad Wiklund har skrivit till byggnadsnämnden om orsaken till att han ansökte om strandskyddsdispens. Och varför han ansåg att han borde få dispens. Det finns flera skäl.
Anders Wiklund har ägt fastigheten på Vänersnäs i nästan 30 år. Då tog han över gården från en person som inte bodde på gården, eller i kommunen. Då brukades enbart de större åkrarna, medan de mindre fick växa igen. Det nämns särskilt i skrivelsen att just den del av fastigheten som de vill bygga det nya huset på var ett av de områden som “var starkt påverkat av igenväxning”.
Wiklund är mycket “miljömedveten”. Han har brukat marken med hjälp av sina “får och kor”, som han skriver till byggnadsnämnden. Wiklund har “öppnat upp markerna”, gynnat sällsynta växter och genomfört en restaurering av betesmarker i sjönära läge. Målsättningen har varit att öka den biologiska mångfalden utan att t ex använda konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.
Det här har lyckats, skriver Wiklund, och fortsätter. Gården har:
“beviljats jordbruksstöd för betesmarker med särskilt höga naturvärden, av Statens Jordbruksverk och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Gården är även eko-certifierad enligt EU:s regelverk.”
Wiklund skriver vidare att det har varit många besök av flera “kunniga personer” som har bekräftat att det finns en värdefull artrikedom på markerna.
Det är alltså genom Wiklunds eget arbete som den biologiska mångfalden på markerna har ökat och marken fått så höga naturvärden som den har nu.
Tiden går och det börjar snart bli dags att någon annan tar över gården. En av sönerna är beredd att göra det. Det är därför som Anders Wiklund har sökt förhandsbesked och strandskyddsdispens. Det är sonen som ska bo i det nya huset. Det är tänkt att far och son ska sköta gården tillsammans i ett övergångsskede och att sonen sedan helt tar över.
Uppförandet av ytterligare ett bostadshus är således för att möjliggöra en generationsväxling. Den skulle säkra en fortsatt skötsel, menar Anders Wiklund, som inte skulle äventyra den fina flora och fauna som gården har. De höga naturvärdena i ängsmarker, betesmarker och kulturlandskap skulle långsiktigt bevaras.
Wiklund skriver i kommunikationen till byggnadsförvaltningen:
“I rapporten “Riktlinjer för jordbruksmarken i Vänersborg” (2022-04-04) framgår i Del 3 “Metodik för bedömning gällande bl a planarbete och handläggning av förhandsbesked” på sid 31 att ”Generationsväxling för att upprätthålla lantbruk” är ett exempel på väsentligt samhällsintresse. I kommunikationen/tjänsteskrivelsen har detta inte nämnts. Vi anser likt författarna att generationsväxling kan vara, och i detta fall är, ett samhällsintresse som skall beaktas i beslutet.”
Jag kan förstå den besvikelse Anders Wiklund ger uttryck för i skrivelsen. Det är så att säga hans förtjänst att markerna har blivit biologiskt värdefulla och han vill genom generationsväxlingen se till att de fortsätter vara det. Men Länsstyrelsen, och kommunens tjänstepersoner, anser att han istället är på väg att “förstöra” växt- och djurlivet och de höga naturvärdena… Som inte hade funnits där om inte Wiklund hade funnits där.
När det gäller placeringen av det nya bostadshuset påpekar Wiklund att det har tagits hänsyn till strandskyddet. Tomtplatsen har valts där det redan ligger ett 
antal bostäder mindre än 100 m ifrån. Tomten ligger vidare i den “yttersta delen” av strandskyddsområdet och dessutom öster om tillfartsvägen till husen. Vänern ligger drygt 200 m åt väster. (Se karta.)
Det nya huset ska byggas på jordbruksmark. Wiklund menar emellertid att fördelarna överväger med att placera huset här. Tomten upptar bara 0,2 av ca 18 ha av marken och bostadshuset är nödvändigt för generationsväxlingen. Wiklund har blivit rekommenderad att överväga en alternativ lokalisering inom fastigheten. Han kommenterar:
“Om vi skulle hitta ett tomtläge i skogen, skulle det behövas en lång framfartsväg på jordbruksmark, vilket skulle väsentligt försämra gårdens arrondering.”
Det finns inte heller någon skogsmark med lågt naturvärde på fastigheten. Wiklund har haft en långsiktig tanke med skogen och gallrat bort barrträd och gynnat lövträd. Det sökta läget är alltså i princip det enda möjliga för en tomt anser Wiklund.
Området som Wiklund bor på är även utpekat som ett så kallat LIS-område. LIS är en förkortning för “Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”.
Boverket skriver:
“Inom ett LIS-område kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas vid dispens och upphävande av strandskyddet.”
Områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge är alltså ett dispensskäl från strandskyddet. Dessutom står det i Miljöbalken (7 kap 18 d §):
“Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus.”
Det nya bostadshuset ligger mindre än 100 m ifrån det befintliga huset…
Jag vet inte vilka bevekelsegrunder den tidigare ordförande Bo Dahlberg (S) i byggnadsnämnden hade för sitt ställningstagande vid beslutet om strandskyddsdispens, men jag är helt övertygad om att Anders Wiklund (MP) inte på något sätt använde sin politiska position för att få fördelar. Det är för mig helt otänkbart. Sedan måste väl även en politiker kunna ansöka om strandskyddsdispens. En politiker ska ju inte behandlas annorlunda – på ”det andra hållet”, heller.
Slutligen vill jag säga att när jag har satt mig in i Wiklunds ärende har jag fått en annan bild av hans ansökan om strandskyddsdispens. Jag kan emellertid inte avgöra vem som har “rätt”. Det finns skäl som talar för dispens och skäl som talar mot. Det tycks dock enligt min mening inte som om varken Länsstyrelsen, eller
byggnadsförvaltningen, har beaktat Anders Wiklunds synpunkter och argument i tillräcklig omfattning. Det kanske till och med var så att politikerna i byggnadsnämnden gjorde en helhetsbedömning – och hade rätt?
För övrigt tycker jag att det är lite synd att enskilda tjänstepersoner på Länsstyrelsen kan fatta sådana här avgörande beslut…
Vi får se om Anders Wiklund överklagar Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen.
Wiklunds strandskyddsdispens upphävs!
I oktober sa Vänersborgs byggnadsnämnd nej till Bengt Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens på Juta. På samma sammanträde beviljades däremot en annan ansökan om strandskyddsdispens. Det var en ansökan från en av ordförande Bo Dahlbergs (S) politiska kollegor. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) som fick dispens för att bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet på Vänersnäs.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden liksom byggnadsförvaltningen (tjänstepersonerna) hade föreslagit att ansökan om dispens skulle avslås. Politikerna i byggnadsnämnden hade emellertid en annan uppfattning. De tyckte bland annat att det var oproportionerligt utifrån enskilt intresse att inte medge dispens från strandskyddet.
På sammanträdet lyfte SD-politikern Torbjörn Moqvist frågan om inte ordförande Bo Dahlberg (S) var jävig. Anders Wiklund (MP) och Bo Dahlberg (S) var ju så att säga med och styrde Vänersborg ihop. De ingick i samma styrande koalition.
Ordförande Dahlberg låtsades inte vara medveten om att det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Wiklund som var den sökande. Och det sa Bo Dahlberg fortfarande i intervjun med SVT några veckor senare. Både SVT och TTELA visade nämligen stort intresse för fallet. (Se SVT “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”.)
Ordförande Dahlberg sa till SVT:
“Jag har inte funderat på namnet.”
I texten under TV-inslaget skrev dessutom SVT att Bo Dahlberg (S) hade sagt:
“Vi är många politiker som sitter i den alliansen. Jag hade ingen aning om att det var den här mannen som sökte. Jag går inte igenom namnen, jag läser ansökan.”
Det är klart att Bo Dahlberg hade läst namnet på ansökan om strandskyddsdispens. Han kunde helt enkelt inte ha undvikit att se Anders Wiklunds namn.
I varje ärende där en kommun har beslutat att bevilja en strandskyddsdispens granskar Länsstyrelsen besluten. (Miljöbalken 19 kap 3 a §.) Det gör Länsstyrelsen för att kontrollera att kommunen har gjort rätt. Om Länsstyrelsen tycker att det kan finnas tvivel på att beslutet på något sätt inte är korrekt så beslutar den att överpröva byggnadsnämndens beslut.
Den 17 november 2022 beslutade Länsstyrelsen att pröva Vänersborgs byggnadsnämnds beslut att bevilja strandskyddsdispens till Anders Wiklund. Motiveringen var:
“Länsstyrelsen behöver närmare granska huruvida platsen är belägen och ianspråktagen på ett sådant sätt att förutsättning för dispens är uppfylld.”
I förra veckan kom Länsstyrelsens beslut, fattat den 25 januari:
“Länsstyrelsen beslutar att upphäva Vänersborgs kommuns beslut den 25 oktober 2022 i ärende STR.2022.23 om strandskyddsdispens för bostadshus på fastigheten Vänersnäs-xxx x:x i Vänersborgs kommun.”
Länsstyrelsen upphäver alltså nämndens beslut att bevilja strandskyddsdispens till Anders Wiklund (MP). Byggnadsnämnden i Vänersborg får “bakläxa”.
Länsstyrelsen håller med miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg (en tjänsteperson svarade på delegation från nämnden) att:
“platsen bedöms ha höga naturvärden”
Länsstyrelsen skriver vidare, precis som miljö och hälsa, att marken består av:
“mager fin betesmark med inslag av torra hedar”
Och att dispensen för ett husbygge därför inte är:
“förenlig med strandskyddets syfte utifrån påverkan på växt- och djurlivet”
Länsstyrelsen verkar inte heller tycka att byggnadsnämnden har beaktat vissa andra avgörande saker som följer av strandskyddsdispensen:
“Med ett bostadshus på platsen, samt den tomtplats och tillfartsväg som följer med bostadshuset, kommer växt- och djurlivet att förändras på ett negativt sätt vilket medför att strandskyddets syften motverkas.”
Länsstyrelsen påpekar att ett nytt hus genererar en ny tomtplats och väg. Det är ju helt riktigt. Huruvida växt- och djurlivet skulle förändras på ett negativt sätt kan jag dock inte uttala mig om. Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden har emellertid samma uppfattning.
Bruna fyrkanter är hus, röd cirkel är placeringen av det ”nya” huset och det blårandiga är strandskyddat område. Vänern till väster.
Länsstyrelsen har även andra skäl till sitt upphävande av byggnadsnämndens beslut. Länsstyrelsen anser att den aktuella platsen inte är en sådan plats som avses med begreppet ”i anslutning till ett befintligt bostadshus”. Det nya bostadshuset kommer inte att kunna uppfattas som att det tillhör samma enhet som befintliga byggnader tycker Länsstyrelsen.
Det kanske viktigaste argumentet för Länsstyrelsen att upphäva beslutet om strandskyddsdispens är att det drabbar allmänheten. Mark tas i anspråk som är allemansrättsligt tillgänglig, platsen är en naturlig passage för att ta sig ner till vattnet och Länsstyrelsen bedömer att:
“platsen för bostadshus stänger av en passage…”
Länsstyrelsen gör en intresseavvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Det blir allt viktigare nu för tiden, det enskilda intresset får nämligen allt större tyngd. Dock inte i Wiklunds fall, Länsstyrelsen anser inte helt oväntat att:
“det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än det enskilda intresset att uppföra bostadshuset på den aktuella platsen.”
Länsstyrelsen gav alltså byggnadsnämnden “bakläxa” och beslutet om strandskyddsdispens från den 25 oktober för Anders Wiklund upphävdes. Tråkigast är det naturligtvis för Wiklund och hans familj. Det omkullkastar sannolikt deras planer och får praktiska konsekvenser. Tråkigt också eftersom folk lätt kan få intrycket att Anders Wiklund (MP) är någon slags “miljöbov” som inte visar någon hänsyn till växt- och djurliv. Jag känner inte Anders Wiklund personligen, men jag har stött på honom i politiken i ett antal år.
Anders Wiklund är ingen miljöbov. Det är precis tvärtom.
Anm. Läs gärna fortsättningen – ”Wiklund – har Länsstyrelsen rätt?”.
KS (3): Vattenpalatset, flygplats, avslag och Korseberg
Anm. Detta är den 3:e bloggen om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. De två andra är “KS (1): FÖP, VA och ekonomi” och “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.
Kommunstyrelsen skulle fastställa ett preliminärt förlusttäckningsbidrag för 2023 för Vattenpalatset Vänerparken. Vattenpalatset hade ansökt om lite drygt 9,9 milj kr. Moderaterna och Sverigedemokraterna i KSAU tyckte emellertid att det räckte med en indexuppräkning. Det skulle innebära drygt en miljon mindre, totalt 8,78 milj kr.
Det här reagerade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) kraftigt emot. Han menade att det bröt mot ett beslut i kommunfullmäktige förra året då Vattenpalatset hade fått en miljon extra i 
bidrag. Det skulle räknas med även detta år. Lena Eckerbom Wendel (M), “ständigt denna Eckerbom…”, tyckte inte det. Det fick Augustsson att utbrista att han skulle driva ärendet så långt det gick. Beslutsförslaget bröt mot kommunfullmäktiges beslut, och det var inte lagligt. Konstaterade Augustsson.
Det var ett nytt argument, det fanns inte med i underlaget. Men om det var som ordförande sa, och varför skulle man ifrågasätta det?, så var det ju inget att diskutera. Vattenpalatset Vänerparken fick 9,9 miljoner.
Kommunstyrelsen skulle även besluta om driftstöd för Fyrstads Flygplats AB för 2023. I år uppgick stödet för Vänersborgs del till 1,155 milj kr. Det är för övrigt mer än en indexuppräkning, det är en höjning med 22,2%…
Vänsterpartiet är inte särskilt positivt till en flygplats i Trollhättan-Vänersborg… Det är ingen hemlighet. Under pandemin har det också visat sig att det går utmärkt att ta sig till Stockholm med tåg. Det har även varit möjligt och bekvämt att träffa och arbeta med människor digitalt på distans.
I kommunens riktlinjer för Tjänsteresor står det:
“Tjänsteresor ska genomföras på ett så miljövänligt sätt som möjligt. I första hand fossilfritt, eller om detta inte är möjligt, ska ett i så låg grad som möjligt miljöbelastande alternativ väljas.”
Det torde innebära att i varje fall kommunens anställda bör ta tåget istället för flyget till Stockholm…
Hur som helst, det finns ett avtal med Fyrstads Flygplats AB och Trollhättans, Vänersborgs, Uddevallas och Lysekils kommuner. Det är därför i praktiken omöjligt för Vänersborg att dra sig ur åtagandena. Vänsterpartiet avstod därför från att rösta, precis som vi brukar göra när driftstödet kommer upp. Det gör för övrigt också Miljöpartiet.
Kommunstyrelsen beslutade att avslå socialnämndens ansökan om medel ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
Socialnämnden ansökte om 1,1 milj kr till “samordning och utveckling av feriearbete under 2023”:
“Nämnden avser att utveckla organisationen och hanteringen av feriearbeten inom kommunen samt samarbetet med föreningslivet och det lokala näringslivet.”
Det var nästan exakt lika mycket pengar som kommunstyrelsen strax innan hade beviljat flygplatsen… Pengarna som socialnämnden ansökte om var tänkta att användas till en visstidsanställd tjänst. Den anställdes uppgift skulle ha varit att administrera och utöka antalet praktikplatser, bland annat genom att samverka med externa aktörer.
Vänsterpartiet tyckte att det var osedvanligt väl använda pengar – dels för att ungdomar skulle få praktik och en plats i samhället och dels för att kommunen på sikt ska få personal till exempelvis äldrevården. Kommunen hade sannolikt ”fått tillbaka pengarna” flera gånger om i framtiden.
Ordförande Augustsson såg positivt på intentionerna men menade att det var en “princip”. Socialnämndens förslag handlade om en “utökad ambition inom ramen för nämndens ordinarie uppdrag”. Och då skulle pengarna i den tilldelade budgeten användas. Dessutom måste det finnas pengar kvar i det här anslaget till akutåtgärder. Tyckte ordförande.
Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets yrkande. Det hjälpte inte.
Det följande ärendet var väldigt likt. Kultur- och fritidsnämnden sökte pengar ur samma anslag, dock “bara” 500.000 kr. Det var tänkt till offentliga barnkulturarrangemang. Pengarna skulle användas till ett utökat kulturutbud som skulle främja att fler barn och familjer kunde ha en aktiv fritid och uppleva kultur tillsammans.
Vänsterpartiets Gunilla Cederbom argumenterade för att bevilja ansökan. Hon menade att kultur- och fritidsnämnden tänkte testa en ny metod, ett nytt arbetssätt.
Benny Augustsson (S) yrkade avslag med samma argument som i ärendet innan – och avslag blev också, som sagt, kommunstyrelsens beslut.
Ordförande Benny Augustsson (S) berättade att det fanns många föreningar, kanske särskilt en, som har det besvärligt. Många vårdnadshavare har inte pengar till att betala barnens medlemsavgifter. De ställer heller inte alltid upp för att köra barnen till bortamatcher etc. Och det ställer självklart till bekymmer, inte minst ekonomiskt.
Augustsson berättade också om en träff med Riksbyggen. Riksbyggen hade uttryckt sin besvikelse över att GC-vägen på Korseberg inte hade anlagts. Det fanns ju en överenskommelse. Augustsson hade berättat om kommunfullmäktiges beslut. Han berättade antagligen inte att med lite vilja så kunde önskemålet om GC-vägen tillgodoses, dock inte genom den sista skogsremsan i området…
Kommunstyrelsens sammanträde avslutades med att ordförande Benny Augustsson (S) tackade alla för ett väl genomfört möte och han framförde att diskussionerna hade varit bra. Det är emellertid inte svårt att upptäcka de allt mer “infekterade” debatterna mellan i synnerhet moderaterna och socialdemokraterna. Framtiden får utvisa om denna polarisering bara är en tillfällighet – eller en trend.
KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet
Det var många ärenden på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Jag redovisade några ärenden i min förra blogg. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.)
IT-chef Jörgen Haglund och digitaliseringschef Fredrik Carlsson höll i en längre föredragning om “IT och digitalisering”. Digitaliseringen är en av kommunens största utmaningar inledde kommundirektör Lena Tegenfeldt informationen med. Och det är nog helt korrekt.
IT- och digitaliseringschefens budskap var att digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling. Därför är det verksamheterna “längst ut i kedjan”, som är de viktigaste i sammanhanget. Det är personalen “på golvet” som ska vara “motorn” i processen, inte kommunens IT-enhet. Det ska leda till automatisering eller innovation. Digitaliseringen kostar naturligtvis pengar – och det behövs större satsningar i kommunen.
Det var en fantastiskt bra och klargörande information.
Förslaget till ny organisation för turismutvecklingen på Halle- och Hunneberg var ett av gårdagens alla viktiga ärenden. Kommundirektör Lena Tegenfeldt och Margareta Hallin, ordförande i Visit Trollhättan/Vänersborg AB, började med att informera.
Det är tänkt att Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt aktiebolag som ska arbeta för att bergen ska bli en “exportmogen destination för det rörliga friluftslivet”. Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra och uppgå i det nya aktiebolaget. Dessutom ska Trollhättan och Grästorp ingå ett samverkansavtal för att delta i verksamheten, och även att vara med i finansieringen.
Det var diskussion kring varför ett nytt bolag skulle bildas och varför inte Kungajakt- och Viltmuséet istället ombildades. Men det fanns tydligen ett stort värde med en nystart. Naturskolan ska läggas ner av det nya bolaget. Det har det varit en del skriverier i TTELA om. Ingen av kommunerna vill vara med och finansiera en sådan verksamhet. Muséet ska vidare omvandlas till ett “Visitor Center” är det tänkt. Det framfördes att det vore tråkigt om muséet helt skulle avvecklas. Där flikade Mathias Olsson (SD) in att det till stor del var ett mossigt museum… Det försäkrades att delar av muséet ska behållas.
En enig kommunstyrelse röstade på att ett nytt bolag skulle bildas enligt det liggande förslaget. Ärendet avgörs senare i kommunfullmäktige.
Det lades fram ett förslag på en del organisationsförändringar i kommunen. Det gällde olika kommunala grupper och råd. Orsaken var, menade kommundirektör Tegenfeldt, att begränsade resurser måste omfördelas för att räcka till. Det skulle ske en kraftsamling mot inriktningsmålen. Dessutom ansåg kommunens chefer att antalet kontaktytor måste minskas, det var inte alltid effektiva möten.
Det följdes av ett antal val, men i de grupper och råd där förändringar skulle ske skulle val hållas senare. Det valdes representanter till Konsumentutskottet, Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, Dalslands Kanal AB, Kooperativ utveckling Fyrbodal, Kommunala pensionärsrådet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Vänerns vattenvårdsförbund, Wargön Innovation, Göta älvs vattenråd och några till. Ja, ganska många fler faktiskt. Det kan noteras att en vänsterpartist valdes till PFU (Personal- och förhandlingsutskottet). Det var Gunilla Cederbom.
Ett tidskrävande ärende var den nya styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun. Fördelen med den nya modellen är enligt förslaget, i korthet:
“… att förstärka den politiska styrningen, förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan politik och förvaltning och mellan de olika politiska beslutsnivåerna inom ramen för styrning. Utrymme för systematisk grunduppdragsuppföljning har skapats, kopplingen mellan ekonomi och verksamhet har stärkts liksom förutsättningarna för långsiktig planering.”
Ärendet föregicks av en workshop om något som kallades “politisk situationsanalys”. Det var utvecklingsledare Anna Helena Wiechel som höll i trådarna.
Kommunstyrelsens politiker delades upp i fyra grupper som skulle diskutera utmaningar som Vänersborg står inför utifrån fyra “trender”. Trenderna var “Ökat behov av livslångt lärande”, “Användarna driver teknisk utveckling”, “Ökad polarisering och utsatthet” och “Komplexa samhällsutmaningar kräver nya arbetssätt”. Jag var med i gruppen polarisering och utsatthet. Där fanns det en hel del att diskutera och det var intressanta diskussioner med representanter från andra partier.
När beslutet om styr- och ledningsmodellen skulle fattas hade Lena Eckerbom Wendel (M) en hel del ändringsförslag. Egentligen har Eckerbom Wendel en annan grundsyn tror jag, där hon bland annat vill vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. Eckerbom Wendels inlägg fick i varje fall kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att bli, så att säga, “något engagerad”. Han tyckte att mängden av alla ändringsförslag var:
“totalt respektlöst mot förvaltningarna.”
Det hettade alltså till, men kommunstyrelsens beslut blev ändå att föreslå kommunfullmäktige att anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det tidigare, och nuvarande, begreppet “mål- och resultatstyrning” ska därmed vara ett minne blott.
Jag är emellertid inte helt säkert att det blir så “enkelt”. I kommunfullmäktige räcker det med att 1/3 av ledamöterna begär återremiss för att ärendet ska skickas tillbaka för ytterligare beredning…
Det blev lite samma diskussion på det följande ärendet, “Struktur för styrande dokument”. Kommunstyrelsen bestämde sig även här för det liggande förslaget, och gick därmed inte på Lena Eckerbom Wendels linje med ändringsförslagen. Detta ärende går dock inte vidare till fullmäktige.
Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen från Vänsterpartiet om att utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning.
Det var en besvikelse. Det är en motion som är viktig för Vänsterpartiet. Den ska dock vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det ger tid och utrymme för t ex kontakter med andra partier. På något sätt måste jämställdhetsfrågan lyftas i kommunen. Jag yrkade i varje fall bifall till motionen i kommunstyrelsen.
Anm. Det blev ytterligare en blogg om kommunstyrelsens sammanträde – se ”KS (3): Vattenpalatset, flygplats, avslag och Korseberg”.
KS (1): FÖP, VA och ekonomi
Mötet med barn- och utbildningsnämnden i måndags var långt. (Se “Långt BUN-möte”.) Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen var ännu längre. Efter 8,5 timmar, inklusive en lunchrast på 55 min, tackade ordförande Benny Augustsson (S) ledamöterna för ett bra genomfört möte, och slog ordförandeklubban i bordet. Då var klockan exakt 17.04.
Dagordningen hade följande utseende:
Förutom att det förväntades av ledamöter och ersättare att de hade studerat de 1.106 sidorna i underlaget innan sammanträdet, så fylldes också kunskapen på med ett antal informationspunkter innan man kom in på själva beslutsomgången:
Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) har studerats och diskuterats många gånger. Efter att den har arbetats fram under dialog och diskussion har den varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. Nu börjar dock processen att närma sig ett antagande i fullmäktige.
Utvecklingsledare Castell förklarade de senaste ändringarna i FÖP:en och motiven bakom. Kommunstyrelsen ställde sig sedan bakom översiktsplanen. Det var bara Vänsterpartiet som flaggade för ett ändringsförslag när planen slutligen skulle komma till fullmäktige.
Vi i Vänsterpartiet vänder oss, liksom flera andra organisationer och vänersborgare, och inte minst Länsstyrelsen, mot att två områden har markerats som utvecklingsområden för nya bostäder på Dalbobergen.
Det är områdena U22 och U23 som Vänsterpartiet vill ska “lyftas ur” planen. Det handlar om områden där oerhört många vänersborgare rör sig och ägnar sig åt ett aktivt friluftsliv. Länsstyrelsen skriver om områdena:
“Länsstyrelsen bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”
Det tycks dock inte finnas något majoritet för det bland kommunens politiker. Tvärtom, det verkar som om Vänsterpartiet är ensamt i sin uppfattning.
Ett område på Onsjö har lyfts ur FÖP:en.
Det är område U19 som tidigare hade föreslagits som ett nytt verksamhetsområde. Flera vänersborgare reagerade på denna markanvändning och området ska i fortsättningen inte bli exploaterat. Området innehåller så vitt jag vet också föroreningar…
Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm.
Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp behandlades, men först var Kretslopp & Vatten på plats och informerade.
Det har handlat mycket om kommunalt VA i denna blogg de senaste åren och jag har skrivit både om Eckerbom Wendels motion (se “Motion om tvångsanslutning”) och den nya lagstiftningen som började gälla den 1 januari i år (se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”). Kretslopp & Vatten lade tonvikten på sin information på den nya lagstiftningen. Informationen ledde snabbt till en skarpare ordväxling mellan Eckerbom Wendel (M) och Mats Andersson (C).
I motionen finns det flera “oklara” uppgifter. En av de saker jag reagerar mest på är en formulering om Blåplanen, dvs kommunens plan över framtida verksamhetsområden för det kommunala VA-nätet. Det står i motionen:
“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”
Det håller jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang.
“Större sammanhang” är ett begrepp som är centralt i vattentjänstlagen. Den gängse definitionen i landet enligt t ex rättsfall är att det krävs 20-30 fastigheter för att räknas som ett större sammanhang. Jag frågade VA-chef Daniel Larsson om detta och han medgav att det var så, med vissa undantag. VA-chefen förklarade Blåplanens skrivningar och områdesbestämningar med att det inte fanns någon vägledning när den utarbetades.
Lena Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion, som för övrigt skrevs innan den nya lagstiftningen hade beslutats, inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en ”uppskjuten” tvångsanslutning.
Eckerbom Wendel betonade dock igår att motionen handlar om hur kommunen ska agera efter det att ett verksamhetsområde hade inrättats. Jag kan emellertid inte säga att det framgår av de tre yrkandena som framförs i motionen. Det gör motionen oklar. Lagstiftningen har blivit mer flexibel från den 1 januari samtidigt som VA-chefens konstaterande igår om vad ett större sammanhang innebär var tydligare. Och det handlar om innan ett verksamhetsområde beslutas.
I kommunstyrelsen avstod jag från att rösta, det får funderas ett varv till. Motionen ska avgöras i kommunfullmäktige.
2023 blir ett tufft år. Och det inte bara för väldigt många hushåll, utan också för Vänersborgs kommun. Till skillnad från förra året. Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för den preliminära bokslutsrapporten för 2022.
Vänersborgs kommun gjorde ett resultat på +175 milj kr förra året. Det är ett extremt positivt resultat och kommer antagligen aldrig mer att uppnås. Det förklaras framför allt av alla statsbidrag under pandemin. Under 2020 uppgick överskottet för övrigt till +161 milj kr och 2021 till +185 milj kr. De var ju också pandemiår.
Kommunen investerar oerhört mycket för närvarande och kommer att tvingas göra så de kommande åren. Förra året, 2022, uppgick investeringarna till 516 milj kr. Det var “all-time high”, som ekonomichefen uttryckte det. De stora överskotten har dock hållit nere kommunens upplåning.
Det ekonomiska tänket känns lite “bakvänt”. I tre år har kommunen “badat” i pengar, det 4:e året drabbas den av “fattigdom”. Offentliga finanser jämförs ofta med de enskilda hushållens ekonomi, framför allt när det gäller att få folk att “förstå” vikten av besparingar, nedskärningar och återhållsamhet. Jag undrar hur den jämförelsen ser ut nu? För vilka hushåll skulle inte spara av de stora överskotten från tre år och leva gott på dem ytterligare några år? Det är nästan så att Egyptens farao för över 2000 år sedan kan föregå med gott exempel. Han tänkte smartare ekonomiskt när han enligt Gamla Testamentet (1 Mos 41:26-36) på Josefs inrådan sparade från de 7 åren med stort överflöd i Egypten till de 7 kommande hungeråren… (Se “KS (3): Sociala fonder”.)
Det skulle behövas ett annat tänk i Sverige kring ekonomi.
Det framgår sannolikt av dagordningen ovan, och tidsåtgången för sammanträdet, att det finns en hel del ärenden kvar att redovisa. Jag återkommer.
Anm. Läs också ”KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.
Långt BUN-möte
Det var ett långt möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår måndag. Själva sammanträdet fortsatte en stund efter lunch och sedan började förvaltningen med att utbilda nämndens politiker. De “gamla” ledamöterna fick också sitta kvar och få en välbehövlig repetition. Inte förrän kl 16.00 vandrade ledamöter och bloggare(n) hemåt för att samla kraft för ett längre partimöte på kvällen.
Det var som vanligt ett lugnt och städat möte som det alltid är när ordförande Bo Carlsson (C) håller i klubban. I söndagens blogg redogjorde jag för de flesta ärenden som skulle avhandlas, och som vanligt tänkte jag inte upprepa det jag skrev då. (Se “Nytt BUN imorgon”.)
Det var inget att kritisera eller ifrågasätta kring ärendet ”revidering av delegeringsordningen”. Ärendet gav dock upphov till en liten diskussion kring polisanmälningar i skolans värld och vem som skulle stå för dem. I nämnden framfördes det synpunkter på att enskilda lärare eller vårdnadshavare skulle slippa det och att eventuella polisanmälningar skulle göras av rektor.
Det nämndes också, i något sammanhang, att olagliga beslut som kommunen fattar automatiskt blir lagliga när tiden för överklagande har gått ut, och ingen har överklagat. Det kan vara bra att veta. Topp-beslutet kring 2010 var ett sådant olagligt beslut.
Jag redogjorde för den korta verksamhetsberättelsen i söndagens blogg. Här tänkte jag bara göra några kompletteringar.
Jag frågade vad eleverna mer konkret inte är trygga med i skolan. (2022 års siffror var ju sämre än siffrorna för 2021.) Det är dock väldigt olika fick nämnden reda på, både mellan skolor och mellan klasser. 
Dessutom ökar tryggheten på vissa skolor och på andra sjunker den. Det viktiga är dock att varje skolenhet får specifika uppgifter om vad eleverna på just den skolan har svarat. Det gör det lättare att arbeta vidare med att öka tryggheten – som i jämförelse med andra huvudmän ändå är ganska hög i Vänersborg.
Det talades en del ekonomi också. Den korta verksamhetsberättelsen innehåller ju i stort sett alla siffror från förra året. Barn- och utbildningsnämnden gjorde ett överskott på 2,2 milj kr förra året, 2022. Det är en avvikelse på 0,2%. I det här sammanhanget är det “ingenting”.
Överskottet berodde på att BUN under 2022 fick ett budgettillskott av staten, den så kallade “skolmiljarden” samt ersättning från staten för sjuklöner i samband med Coronapandemin. De extra statsbidragen var på totalt 10,9 milj kr. Förskolan fick också mer statsbidrag än budgeterat. BUN fick även 5 milj extra av kommunstyrelsen:
“3 mnkr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat samt 2 mnkr för fler elever i grundsärskolan.”
De “extra pengarna” gjorde att BUN lyckades att parera de ökade kostnaderna på grund av inflationen och ökningen av elever i behov av särskilt stöd.
Det kan noteras att det totala antalet anställningar inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade med 13 jämfört med samma datum 2021. Det var en minskning med 11 årsarbeten. (Mätningarna sker den 1 november varje år.)
Ordförande Bo Carlsson (C) hade en längre information om Norra skolan. Informationen ledde, inte helt oväntat, till en längre diskussion.
Bakgrunden är att Holmängskolan står klar för att ta emot barn, elever och pedagoger höstterminen 2024. Då ser barn- och utbildningsförvaltningen inget behov av att ha kvar Norra skolan. Det hör också till saken att det är en uppsägningstid på fastigheten Norra skolan på 9 månader…
Carlsson menade att personalen såg fram emot att flytta från Norra. Vad vårdnadshavare och elever anser sa inte Carlsson. Jag har en känsla av att de fortfarande inte är tillfrågade…
Arbetsmiljön är inte den bästa för personal, och elever, på skolan med fukt/vatten i väggarna. I och för sig har ju taken åtgärdats, vilket har kostat åtskilliga miljoner, men det är mycket kvar. Bo Carlsson menade att det även krävdes stora åtgärder på Norra på grund av att den inte är anpassad till modern skolundervisning. Och visst behöver det göras en del, som sagt. Samtidigt ska Fridaskolan ta in ytterligare nästan 100 elever i de lägre åldrarna de närmaste 3 åren. 
Själv tror jag att det är vårdnadshavare i centrum som söker sig dit med sina barn… Carlsson menade vidare att hyran för Norra låg på 3,7 milj kr per år och nämnden inte kan betala för en tom lokal. Det har han rätt i. (Som jämförelse kan nämnas att hyran för Holmängenskolan beräknas till ca 19 milj kr.)
Det har skrivits två motioner om Norra skolan – en av Henrik Josten (M) och en av Kärvling (V). Båda yrkade på att det skulle utredas om Norra skolan skulle kunna bli en förskola eller kombinerad förskola och lågstadium, kanske också med grundsärskola.
Henrik Josten (M) menade att nämnden måste tänka långsiktigt. Utredningar har visat, rent generellt, att kvadratmeterhyran i kommunalt ägda lokaler, som Norra skolan, ligger på 800 kr, medan externt hyrda lokaler ligger på 1.500 kr. Det kan alltså finnas utrymme för att investera på Norra. I varje fall måste en utredning räkna på det här, det kan ju bli en vinst för kommunen.
Jag höll naturligtvis med och kom med ytterligare argument. (Det finns flera skäl till att behålla Norra. Du kan läsa min motion här.) Det var tre partier som talade positivt om Norra, M+V+SD. Men diskussionerna i nämnden började fokuseras på behovet av mer fakta – och det var bråttom. Hade en utredning utifrån motionerna startat, kommunfullmäktige hade ju bifallit motionernas yrkanden om det?
Samtliga partier, som yttrade sig, var överens om att det behövdes en utredning innan BUN fattade beslut. Efter lunch deltog en representant från kommunstyrelseförvaltningen på distans. Jo, hon hade nyligen fått uppdraget att utreda motionerna. Det var positivt, det var bra att en utredning äntligen hade kommit igång. Tyvärr är tiden knapp tills nämnden måste ta beslut om att säga upp hyresavtalet…
Ska Norra skolan läggas ner, eller ska verksamheten flyttas som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) föredrar att uttrycka det, så ska ärendet beslutas av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelseförvaltningen har tagit ett beslut om att flytta ner Mariedalskolans idrottshall i prioriteringslistan. Det innebär att den nya idrottshallen flyttas framåt 1 år – igen. Byggstart blir i så fall 2027. Ordförande Carlsson var inte glad för detta, och meddelade att sista ordet inte var sagt. Det hoppas inte jag heller. Idrottshallen måste byggas snarast.
Det blev lite information om budgetarbetet inför 2024, som har satt igång nu på kommunens förvaltningar. På fredag har för övrigt budgetberedningen sitt första möte. Och för första gången någonsin ska denne bloggare delta. Men först är det sammanträde med kommunstyrelsen hela dagen imorgon…
BUN-mötet avslutades alltså med en längre gedigen och intensiv utbildning för nämndens ledamöter. Och det var bara det första passet av många…
Nytt BUN imorgon
Det är inte bara den nya byggnadsnämnden som sammanträder den kommande veckan. Imorgon måndag ska en ny barn- och utbildningsnämnd (BUN) mötas för första gången. Det finns flera nya namn på “listan”, och det är alltid spännande. (Du kan se nämndens ledamöter och ersättare här – “Personerna i nämnderna 2023-2026”.)
Till skillnad från byggnadsnämnden har BUN dock kvar sin tidigare ordförande. Bo Carlsson (C) kommer att leda nämnden i ytterligare 4 år. Och det blir bra. Carlsson har fungerat utmärkt som ordförande. De tidigare vice ordförande är också kvar sedan förra mandatperioden, fast de har bytt titlar. Christin Slättmyr (S) är numera 1:e vice ordförande och Gunnar Henriksson (L) 2:e vice. Det blir nog också bra.
Det blir inledningsvis en del prat om utbildning(!) för ledamöterna – dock inte bara för kommunens barn och ungdomar, utan också för ledamöterna själva. Det har nämligen gjorts upp ett schema för att de nya ledamöterna ska komma in i nämndens, och kommunens, arbete, och “tänk”. Varje nämndsammanträde under våren kommer t ex att avslutas med utbildning. Jag antar att även vi mer eller mindre “gamla rävar” också ska delta. Vi behöver nog en uppfräschning av våra kunskaper…
Sedan börjar allvaret.
Det första ärendet BUN ska ta tag i är delegeringen. Nämnden ska besluta om att anta en reviderad delegeringsordning. Det är ingen enkel uppgift, egentligen. Inte ens för de som har suttit med i nämnden länge.
Det finns en del förändringar i delegeringsordningen som har att göra med ändringar i lagar och förordningar, och ändringar som har att göra med ändrade rutiner i kommunen. Jag noterar t ex att i fortsättningen ska:
“Vid polisanmälan av underårig ska samråd ske med kommunjurist”
Tidigare beslutade rektorn själv om detta. Sedan ser jag att nämnden inte längre ska besluta om “utdelning av stipendier”… Det är nog ingen av oss “gamlingar” i nämnden som kommer att sakna det. Förvaltningschefen övertar uppgiften.
Jag antar att de flesta ledamöterna litar på förvaltningens kunnande och goda omdöme, och beslutar enligt förslaget.
Ärendet “Kort verksamhetsberättelse till årsredovisning 2022” är ett viktigt ärende. Verksamhetsberättelsen kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning.
Som vanligt innehåller (den korta) verksamhetsberättelsen en resultatavstämning. Det gäller nämndens:
“förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.”
Det handlar alltså om de olikfärgade plopparna… Det är nog bra att de nya ledamöterna får stifta bekantskap med dom på direkten. Det blir många ploppar de kommande 4 åren…
Sex förväntade resultat har uppnåtts, gröna ploppar, och två har det inte, röda ploppar. De som inte har uppnåtts är “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”.
Det arbetas mycket med trygghet ute på förskolor och skolor. Utifrån den enkät som genomfördes i grundskolan i höstas har andelen elever som upplever trygghet i lärmiljön minskat jämfört med 2021.
I F-6 var det år 2021 92% av eleverna som svarade att de kände sig trygga jämfört med 88% år 2022. För 7-9 var motsvarande siffror 84% för år 2021 och 82% för år 2022. Det är tråkigt, och egentligen oacceptabelt, att det finns elever som inte är trygga i skolan. 
Förvaltningen förklarar nedgången med att sjukfrånvaron bland personalen har varit hög, svårigheten att få tag på vikarier vid frånvaro och möjligheten att möta elever i mindre sammanhang försvårats.
Det låter som helt rimliga förklaringar. Det ska också noteras att, trots minskningen, är andelen elever som upplever trygghet på en relativt hög nivå jämfört med andra huvudmän. Förvaltningen och skolorna arbetar vidare med att öka tryggheten.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Andelen minskade från 83,7% år 2021 till 83,5% år 2022. Det var en liten minskning, men ändå en minskning. Förvaltningen förklarar inte minskningen, utan ser istället en positiv utveckling:
“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden.”
Det kommer förvaltningen fram till genom att jämföra betygen i åk 6 med betygen i åk 9. Och då har betygen faktiskt blivit bättre. Det är alltså en glädjande utveckling från åk 7 till åk 9 menar förvaltningen. Själv kan jag kanske tycka att jämförelsen inte är helt korrekt och att den haltar något. För övrigt anser jag att det kanske inte heller ska jublas över denna ”framgång” med tanke på att det, i varje fall enligt min mening, har funnits alldeles för många “osäkra faktorer” i skolan under pandemiåren.
Det finns som vanligt en del intressanta fakta och påståenden i de förväntade resultaten, även i de som uppnås. Jag stannar vid två.
Redan i årskurs 1 är andelen som når kunskapskravet högre för flickor än för pojkar. Skillnaden mellan killar och tjejer diskuterades ganska livligt i nämnden i höstas. Det var en mycket intressant diskussion. Det är också en högre andel av eleverna som läser svenska som når kunskapskravet jämfört med elever som läser svenska som andraspråk. Det är inte särskilt överraskande, men det visar vikten av att alla får lära sig svenska så fort som möjligt.
Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% närvaro har ökat i jämförelse med 2021. Det är ett mycket viktigt arbete att få alla “till skolan”. Det är fortfarande alldeles för stor frånvaro, men förvaltningen arbetar mycket bra och intensivt med detta. I sammanhanget skriver förvaltningen:
“En insats som gett positivt utfall under året är den undervisning i mindre sammanhang som genomförts.”
Det har pratats mycket i Vänersborg de senaste åren om “inkludering”. Alla anställda, även politiker, har t ex fått litteratur kring fördelarna med inkludering. Alla barn och ungdomar ska gå i samma klass… Det tycks som om den tidigare uppfattningen nu är på väg att ändras. Det välkomnar en gammal pensionerad lärare i så fall.
Ordförande Bo Carlsson (C) ska informera om Norra skolans framtid.
Det ska bli intressant att höra Carlssons syn. Jag tror nämligen att han är något ambivalent i frågan. Carlsson kan ju inte gärna vara en tämligen militant förespåkare av att behålla de små skolorna på landsbygden, i t ex Rösebo, Skerrud och Mulltorp, samtidigt som han vill lägga ner en betydligt större skola i centrala Vänersborg… Vad förvaltningen har för åsikt råder det däremot ingen tvekan om:
“förvaltningen [ser] inget behov av att förhyra Norra skolan i dess nuvarande skick.”
Eller? Hur viktig är garderingen i formuleringen “i dess nuvarande skick”?
Arbetet kring Mål- och resursplanen (MRP), dvs budgeten för 2024, ska strax komma igång. Ja, egentligen har väl tjänstepersoner lite överallt i kommunhuset redan arbetat ett tag med siffror, statistik och annat underlag. Imorgon ska förvaltningen redovisa “läget” för politikerna i nämnden. Det är detta “läge” som presidiet och förvaltningsledningen senare ska redovisa för den så kallade budgetberedningen. I den sitter de “mäktiga” kommunalråden, och även några betydligt mindre mäktiga representanter för andra partier…
Det finns inget underlag utskickat i detta ärende, liksom inte heller på nästa ärende – “Lokalinformation”. Den är en stående punkt på dagordningen (varannan månad) att nämnden blir uppdaterad i aktuella lokalfrågor.
Innan själva sammanträdet avslutas med information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg så förväntas BUN välja ordförande Carlsson till nämndens representant i kommunens lokala styrgrupp i skolmatsakademin. Det känns tryggt att få en “köttätare” på plats.
När sammanträdet är slut börjar den första av vårens utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Rubriken för det första utbildningstillfället är “Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde”. Och det är ju logiskt.
Vi får se vad klockan hinner bli innan nämndens politiker får ge sig av hemåt.
Byggnadsnämndens första sammanträde
Nu på tisdag den 24 januari sammanträder den nya byggnadsnämnden. Det är en till stora delar ny nämnd. (Se “Personerna i nämnderna 2023-2026”.) Flera ledamöter och ersättare var inte med under den förra mandatperioden, och även nämndens ordförande är ny på sin post. Benny Jonasson (S) ska leda nämnden i 4 år framåt.
Den nya nämnden får flera “delikata” och komplicerade ärenden på sitt bord. Det mest uppmärksammade är väl Juta-ärendet. Den gamla byggnadsnämnden med ordförande Bo Dahlberg (S) i spetsen lyckades ju inte “lösa ärendet” innan den upplöstes.
Tanken har varit att Juta skulle behandlas och beslut fattas redan på den nya nämndens allra första möte. I onsdags fick emellertid Bengt Davidsson reda på att det inte blir något beslut nästa vecka. Det bestämde den nye ordföranden Benny Jonasson (S), möjligtvis tillsammans med vice ordförande Piotr Gabrys (M). Däremot ska nämnden informeras om Juta-ärendet på mötet.
Beskedet var inte direkt överraskande. De nya ledamöterna behöver sannolikt bli lite “varmare i kläderna” innan de tar sig an Juta. Det är bara att hoppas att ledamöterna och ersättarna får en objektiv, korrekt och mer verklighetsbaserad beskrivning av de faktiska omständigheterna på Juta från förvaltningen. Det vore också på sin plats, om det nu finns några relevanta och motsvarande rättsfall på liknande ärenden, att de presenteras. Det fungerar inte med lösa antaganden eller att lägga skulden på Bengt Davidsson för den uppkomna situationen.
Men det kan nog ändå inte Davidsson eller alla engagerade vänersborgare vara riktigt säkra på. Bengt Davidsson får flera luddiga, vaga och svävande besked när han ställer frågor till förvaltningen.
Vi får se hur den nya byggnadsnämnden beslutar, vilket alltså blir tidigast den 7 mars. Tipset är att Bengt Davidsson och hans fru får förbereda sig på en lång process, som sannolikt inte kommer att avslutas förrän tidigast i Mark- och miljödomstolen. Det är nog inte mycket att hoppas på att Länsstyrelsen ska gå emot byggnadsnämnden om nämnden avslår Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens med en annan tomtplatsavgränsning.
Den nya byggnadsnämnden behöver inte heller ta sig an Segelsällskapets fastighet i Sikhall nu på tisdag. Ärendet lär dock hamna hos nämnden inom en inte alltför avlägsen framtid. Då tvingas den att besluta om den ska gå vidare med de förelägganden som byggnadsförvaltningen har bestämt för Segelsällskapet, eller inte. (Se “Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.)
Byggnadsnämnden ska däremot ta ställning till ett motionssvar om stenpiren i Sikhall redan nu på tisdag. Det är Medborgarpartiet (MBP) som i en motion från april förra året yrkar på att:
“stenpiren i Sikhall förlängs så att kommuninnevånarna på Dalslandssidan har möjlighet få en kommunal båtplats i sitt närområde.”
Byggnadsförvaltningen föreslår att politikerna i nämnden ska fatta följande beslut:
“Byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen delvis bifalles i den delen att nämnden är positiv till utbyggnad av båtplatser i Sikhall samt förlängning av stenpiren vilket också prövas i pågående detaljplanearbete. Huruvida stenpiren ska byggas ut av kommunen och om båtplatserna därmed ska vara kommunala är en fråga för kommunens budgetprocess.”
Kommunen har naturligtvis inga pengar till att investera i en stenpir i Sikhall. Det torde bara vara en from förhoppning från förvaltningen, kanske enbart ett sätt att visa att den är positiv till själva tanken. För övrigt verkar inte frågan vara så komplicerad. Men det är den. Och det framgår när ledamöterna läser den “fördjupade beskrivningen av ärendet”.
Kommunfullmäktige beslutade år 2013 om en “Strategi för lokalisering av småbåtshamnar utmed Dalslandskusten, Vänersborgs kommun”. I den pekades Sikhall ut som enda iordningställda gästhamnen mellan Grönvik (Ursand) och Sunnanå (Mellerud) med 40-50 båtplatser.
Förvaltningen skriver:
“Läget är strategiskt för utveckling av fler båtplatser både för turism och närrekreation. I strategin kan man också läsa att småbåtshamnen inte ska ses som ett kommunalt framtida utvecklingsprojekt och att det kommer krävas detaljplan, tillstånd för vattenverksamhet, strandskyddsdispens och bygglov för anläggande av småbåtshamn.”
Hur det går med detaljplanen i Sikhall vet vi ju alla. Den är nu snart 8 år sedan det beslutades att upprätta en detaljplan, den 19 maj 2015, och det har egentligen inte hänt något under alla dessa år. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Det krävs fastighetsrättsliga lösningar mellan kommunen och Magnus Larsson. Och med den syn som kommunen har på Larsson så lär det ta minst 8 år till.
Förvaltningen är också tydlig med att en småbåtshamn i Sikhall inte är ett kommunalt projekt. Däremot är en utbyggnad av småbåtshamnen något som Magnus Larsson driver… Förvaltningen skriver:
“Utbyggnad av småbåtshamnen utgår från ett privat initiativ där avsikten är att till största delen hyra ut båtplatser till lokalbefolkningen men även ha platser för båtturismen.”
Jag tror att Medborgarpartiets motion faller även på denna punkt. Kommunen får ju inte konkurrera hur som helst med privata aktörer. I skriften “Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet” skriver Konkurrensverket (se här):
“Reglerna innebär att staten, kommuner och regioner/landsting kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Även exempelvis uthyrning omfattas.”
Och:
“Reglerna gäller när säljverksamheten begränsar, eller hotar att begränsa, konkurrensen på marknaden. En konkurrensbegränsning kan leda till att privata företag får svårare att etablera sig, expandera befintlig verksamhet eller att de trängs undan från marknaden.”
Byggnadsförvaltningen påpekar också:
“För att det ska vara möjligt att genomföra småbåtshamnen enligt samrådsförslaget måste exploatören (dvs Magnus Larsson; min anm) och kommunen komma överens gällande rådighet över vattenområde och piren.”
Och det verkar som sagt vara långt kvar till en överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. Tyvärr…
Jag antar att byggnadsnämnden är positiv till förvaltningens beslutsförslag. Motionen ska så småningom till kommunfullmäktige för avgörande.
Det är möjligt att byggnadsnämnden vid ett senare tillfälle får tillbaka ett annat ärende som beslutades i oktober förra året. Det var ett ärende som fick stor uppmärksamhet i både TTELA och SVT, nämligen den beviljade strandskyddsdispensen för en ledande politiker i den styrande minoriteten. (Se “Davidsson återigen på SVT” och SVT “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”.)
Länsstyrelsen har nämligen beslutat att pröva byggnadsnämndens beslut om strandskyddsdispens och har därför begärt ut kopior på samtliga handlingar i ärendet från kommunen. Motiveringen var:
“Länsstyrelsen behöver närmare granska huruvida platsen är belägen och ianspråktagen på ett sådant sätt att förutsättning för dispens är uppfylld.”
Det verkar nästan som om Länsstyrelsen inte riktigt litar på byggnadsnämnden i Vänersborg. (Byggnadsförvaltningen ville ju inte bevilja denna dispens.) Länsstyrelsen har dock inte fattat något beslut än.
Den nya byggnadsnämnden har en hektisk mandatperiod framför sig. Kommunens invånare har säkerligen förhoppningar om att nämnden blir mer serviceminded än tidigare och att den framför allt blir konsekvent i sina beslut.
Augustsson om Arena Vänersborg
“Vad är alternativet? Det är ju att vi inte skulle ha en arena som fungerar överhuvudtaget.”
Så börjar inslaget i P4 Väst som sändes igår (klicka här). Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som intervjuas.
Det är ett märkligt sammanträffande att P4 Väst uppmärksammar Arena Vänersborg just dagen efter att jag bloggade om den. (Se “Arena Vänersborg 2023”.) Men det är naturligtvis bra och viktigt att P4 Väst lyfter problemen, eller utmaningarna, som Vänersborgs kommun står inför. Det är ju tyvärr inte så ofta som radiostationen i Uddevalla gör det…
I intervjun säger Benny Augustsson också:
“Om man skulle kunna skruva tillbaka allting i tid så är det klart att önskemålet hade varit att livslängden hade varit längre på ett sånt men nu är vi där vi är.”
Ja, det var många misstag som gjordes när arenan uppfördes. Beslut och byggstart gick så snabbt att man inte hann ta reda på alla fakta innan bygget sattes igång. För att uttrycka det milt. Men så blev det som det blev… Det blev en ytterst dyrköpt läxa. Men förhoppningsvis en läxa, en läxa som man kan lära sig av. Och det är väl det minsta man kan begära, att kommunen tar lärdom av misstagen.
Jag skrev i tisdagens blogg (se “Arena Vänersborg 2023”) att det vore klokt av kommunen att avvakta den genomlysning av Arena Vänersborg som kultur- och fritidsnämnden har fattat beslut om – innan eventuella investeringar i taket och annat sätts igång. Politikerna måste först, kanske med hjälp av en invånardialog, bestämma sig för vad man vill med arenan. Det vore väl att lära av de gångna misstagen? Jag hoppas att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna, liksom oppositionen, har is i magen (om uttrycket tillåts) och avvaktar genomlysningen.
Det är inte omöjligt att en sådan genomlysning kan lägga både gamla glömda och helt nya fakta på bordet om arenan. Den här investeringen på 22 milj för taket behöver nämligen, enligt uppgift, göras om efter ungefär 10 år. Takduken som ska bytas håller inte längre. Är det värt att lägga 22 milj kr nu och ytterligare 22 milj kr om 10 år? Och vem vet förresten om 22 milj räcker, 
kostnaden uppskattades innan de enorma kostnadsökningarna i byggsektorn var ett faktum.
Och är det riktigt och klokt att avsätta ytterligare 10 milj kr i investeringsbudgeten till arenan – 2 milj kr i år för bland annat planering, upphandling etc och 8 milj år 2024 för snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning?
Kanske kan också en genomlysning komma fram till hur det står till med väggar och golv efter 15 år av läckage. Och konsekvenserna av att hela arenan rör på sig.
Och hur står det till med isolering och värmeläckage, som kommunens tidigare kommunalråd Gunnar Lidell frågade i en kommentar till min förra arenablogg? (Klicka här.)
Lidell skrev:
“Jag har ju inte det exakta underlaget för vad som ingår i ”omläggning av takduk” mm, men man får ju iaf hoppas kostnaden för byte av fuktig isolering ingår. 
Spekulerar i att ca 30% av isoleringen är vattenskadad, det blir drygt 3000 kvm isolering som behöver bytas ut.”
Lidell skrev vidare att fuktig/blöt isolering är mycket mindre isolerande och dessutom mycket tyngre per kvadratmeter.
En kunnig och intresserad expert med eget företag i branschen gjorde 2013 en undersökning av arenan på eget bevåg. Undersökningen gömdes förresten undan av kommunen och diariefördes inte förrän drygt 3 år senare. Nu verkar undersökningen ha glömts bort.
Undersökningen med värmekameror visade att Arena Vänersborg “läckte värme som ett såll”, som Lidell skrev i sin kommentar. Experten hade många och utvecklade synpunkter. Jag talade, då det begav sig, med en person som var bevandrad i byggnadstekniska frågor. Hen kommenterade rapportens resultat:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte.”
Det är inte en “omfattande ombyggnad/takbyte” kommunen får för 22 milj kr. (Det går att läsa betydligt mer om undersökningen i en blogg från den 15 september 2016 – “Märkliga turer kring arenan”.)
Benny Augustsson verkar emellertid inte tvivla på målet – investeringarna i arenataket mm ska verkställas, punkt, slut. Han nämner inget om någon genomlysning eller utredning i intervjun. Vänersborg ska tydligen ha en arena som “fungerar överhuvudtaget”, precis som tidigare. Jag är inte säker på att Benny Augustsson har lärt sig läxan…
Det korta inslaget i P4 Väst tar också upp frågan om varifrån pengarna till investeringen ska tas. Det kan naturligtvis inte ordförande Augustsson (S) uttala sig om i detta läge.
“Jag kan inte gå in och tala om att det är vissa verksamheter som konkret får stryka på foten på grund av det här, utan det är ju en helhet.”
Ja, det är riktigt, det är en helhet. Kommunen har bara en påse med pengar. Men det betyder självklart också att pengarna måste tas någonstans ifrån, andra verksamheter får med nödvändighet ”stryka på foten”. Det är väl en inte alltför avancerad gissning att t ex andra föreningar och idrottsanläggningar är de som i första hand får stå tillbaka. Det kan också bli så att pengar tas från skola, vård och omsorg. När alla fakturor för Arena Vänersborg skulle betalas kring 2009-2010 så skedde det till priset av massiva nedskärningar inom grundskolan.
Det måste ske en ordentlig dialog kring Arena Vänersborg. Med tanke på alla diskussioner kring arenan som just nu pågår i flera grupper på Facebook så är arenan fortfarande ett hett och kontroversiellt ämne. Kommunen får inte heller ägna sig åt drömmar och förhoppningar, alla beslut måste fattas på gedigna underlag.
Det finns emellertid åtminstone en mycket positiv sak med arenan. I den finns AK:s restaurang. Jag tror att det kan vara Vänersborgs bästa…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer