Arkiv

Archive for the ‘Byggnadsnämnden’ Category

Byggnadsnämnden och Juta (2/5)

2 november, 2022 4 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (1/5)”.

 Byggnadsnämndens ledamöter verkade vara på ett gott och tillåtande humör. De hade beviljat en toppolitiker från kommunens styrande minoritet strandskyddsdispens och de hade läst ett utlåtande från Lave Thorell om hans syn på Juta-ärendet. Och Thorell var positiv till att strandskyddsdispens skulle beviljas till Bengt Davidsson och hans fru.

Och tydligen var humöret på politikerna inledningsvis fortsatt gott när ärendet Juta skulle behandlas. Men det svängde tämligen snabbt…

Det var enligt mina källor helt beroende på att tjänstepersonerna intog en roll, som jag som har erfarenhet från framför allt kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och direktionen i Kunskapsförbundet, har svårt att föreställa mig. Tjänstepersonerna började agera som om de var politiker… De gick in i argumentation och debatt med politikerna. De hade ambitionen att påverka politikerna att avslå Davidssons ansökan.

Det är viktigt att hålla isär politikers och tjänstepersoners roll. Att ge sig in i en debatt och argumentera för en ståndpunkt hör definitivt inte till tjänstepersoners roll och uppgift. Tjänstepersoner ska ta fram faktaunderlag och de ska vara objektiva. Utifrån de objektiva och sakliga underlagen ska sedan politikerna besluta. Lagar och förordningarna behöver ofta tolkas, olika intressen ska vägas mot varandra, överväganden ska göras osv. Det är politikernas roll och det är därför som det finns politiska nämnder i Sverige. Om det inte hade varit så kunde tjänstepersonerna besluta helt på egen hand.

Jag vill göra en viktig utvikning som definitivt har sin tillämplighet i det underlag som tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen levererade till politikerna och också deras sätt att uppträda och argumentera under sammanträdets gång. Det handlar om något som kallas objektivitetsprincipen och som är fastställd i Regeringsformen. Regeringsformen är en grundlag…

I Regeringsformens 1 kap 9 § står det:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Notera:

“iaktta saklighet och opartiskhet”

Detta är alltså objektivitetsprincipen.

Det råder ingen som helst tvekan om hur objektivitetsprincipen ska tolkas. Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Och det är naturligtvis särskilt viktigt i myndighetsutövning.

Och JO gick faktiskt ett steg längre i en dom från den 3 maj 2022 (se “JO-beslut: Objektivitet gäller!”):

“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”

Det är naturligtvis svårt med gränsdragningar och bedömningar. Men det står tämligen klart hur byggnadsförvaltningens och byggnadsnämndens agerande uppfattas av kommuninvånarna. Och några av ledamöterna i byggnadsnämnden…

Objektivitetsprincipen innebär att alla tillgängliga fakta ska finnas med i tjänstepersonernas underlag till politikerna – även fakta som talar för den sökande. Det är dock inte bara byggnadsförvaltningen som har en tendens att missa detta sistnämnda.

Det var inte nog med att personerna från förvaltningen argumenterade ganska “ivrigt” och engagerat på byggnadsnämndens sammanträde, de framförde också nya argument. Det var argument som inte fanns med i underlaget. Det betydde att politikerna inte hade haft en chans att kolla upp och analysera dessa argument innan mötet. Och framför allt, det var argument som inte Bengt Davidsson hade kunnat kommentera eller bemöta i den kommunikation som byggnadsförvaltningen hade med Davidsson innan nämndens sammanträde.

Detta är inte ok – för att uttrycka mig milt… Det visade sig också att argumenten inte var i överensstämmelse med sanningen, men det återkommer jag till.

Ordförande Bo Dahlberg (S) lät emellertid tjänstepersonerna uppträda som politiker och argumentera mot Davidssons ansökan. Dock sägs det att förvaltningschef Eddie Sandin intog en mer förväntad tjänstemannaroll.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson

Byggnadsnämnden och Juta (1/5)

1 november, 2022 4 kommentarer

Byggnadsnämndens beslut om Juta har upprört många vänersborgare. Det har varit massor av besökare på bloggen och en hel del kommentarer. Diskussionens vågor har gått och går fortfarande höga på Facebook. Och med all rätt. Byggnadsnämndens beslut var ett av de mest uppseendeväckande beslut som har fattats i Vänersborgs kommun under senare år.

Det är i stort sett omöjligt att förstå byggnadsnämndens beslut att inte godkänna och bifalla Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens på Juta-fastigheten ute på Restad. Beslutsunderlaget var så ensidigt och innehöll så många felaktigheter att man häpnade. Det är nästan så att man misstänker att det låg andra bevekelsegrunder bakom beslutet än lagar och fakta… 

Jag har varit i kontakt med flera ledamöter i byggnadsnämnden och frågat vad som egentligen hände under sammanträdet. Det har växt fram en bild, som jag tänkte återge i några bloggar. Det ska dock noteras att jag alltså inte var med på mötet utan det är mina samtal som har gett mig denna bild.

Enligt samstämmiga uppgifter var de flesta i nämnden positiva till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens före mötet. Det var i varje fall så snacket gick mellan ledamöterna.

Strax innan Juta-ärendet skulle upp på dagordningen behandlade byggnadsnämnden en annan strandskyddsdispens i ett helt annat område i Vänersborgs kommun. Precis som för Davidsson hade byggnadsförvaltningen avstyrkt ansökan om dispens på denna fastighet:

“Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för enbostadshus.”

Den sökande ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet, som låg vid Vänern. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömde att den aktuella platsen hade höga naturvärden:

“…mycket skyddsvärda och med mycket höga värden..”

Ordförande Bo Dahlberg (S) hade dock ett annat yrkande. Det gick emot förvaltningens avslagsförslag. Det är inte helt vanligt… Dahlberg ville nämligen bevilja en strandskyddsdispens. Det ville tydligen också nämndens vice ordförande Magnus Ekström (KD), som ska tillhöra den styrande minoriteten i fyra år framåt.

En av nämndens ledamöter frågade om det möjligtvis kunde finnas jäv inblandat i ärendet. Den sökande var nämligen en politiker med en hög position, en politiker från ett de styrande partierna… Dahlberg låtsades inte vara medveten om detta, trots att det stod i handlingarna vem den sökande var. Det var nog ingen som riktigt trodde på Dahlberg och han medgav strax att han visste vem den sökande var…

Byggnadsnämnden gick enhälligt på Dahlbergs förslag, även om några i efterhand säger att de inte var riktigt bekväma med beslutet. Politikern fick strandskyddsdispens i enlighet med ansökan. Det var inte någon som röstade nej eller reserverade sig. (Huruvida politikerna hade rätt eller tjänstepersonerna kan jag inte uttala mig om. Jag är inte insatt i detta ärende.)

Byggnadsnämnden verkade vara på mycket gott humör…

Nu var det dags för Bengt Davidssons ärende.

Förvaltningschef Eddie Sandin hade tagit ett, som jag tror, ovanligt initiativ innan sammanträdet. Han hade kontaktat en av de boende i området. Det var ingen mindre än Lave Thorell, en av kommunens förtroendevalda revisorer. Thorell hade bott många år i området och hade kunskaper om den fastighet som Davidsson hade förvärvat. Thorell upprättade en skrivelse som svar till förvaltningschefen. Det gjorde han uttryckligen som privatperson och inte som förtroendevald. Skrivelsen ställdes till byggnadsnämnden.

Byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick Thorells skrivelse innan Davidssons ärende började diskuteras. De fick också tid att läsa igenom den.

Jag återger Lave Thorells skrivelse i sin helhet. Skrivelsen är offentlig och jag har också fått tillåtelse att återge den här på bloggen. 

=====

Ärende: Fråga om strandskyddsdispens för fastigheten Restad 3:2 (Juta).

Igår den 24 oktober 2022 blev jag uppringd av förvaltningschef Eddie Sandin. Bakgrunden var att jag som bosatt i området sedan 1970 skulle, enligt sökanden Bengt Davidsson, kunna lämna viktiga upplysningar i rubricerade ärende.

Frågan som jag ombads att besvara var denna:

Hur var området närmast (nedanför) dåvarande Jutatorpet ianspråktaget före år 1975?

Här redogör jag för mitt svar till förvaltningschefen.

Jag inflyttade till Vänersborg i juli 1970, först med adress Almgatan 88 och från november 1972 med adress Hästskovägen 22, där jag alltjämt bor.

Som nyinflyttad och naturintresserad utforskade jag omgivningarna tämligen omedelbart sommaren 1970. En tur med cykeln gick från Restadvägen längs Brinketorpsvägen in mot och förbi platsen för torpet Liden (rivet). Jag minns hur jag fick leda cykeln på stigar genom skogen och hur jag till slut kom fram till grusvägen från Restad vid infarten till Jutatorpet. Det  var helt uppenbart att jag inte skulle kunna fortsätta in på torpets tomtplats. Dels var grusvägen helt klart en återvändsgata som hörde till torpet och stallet bakom, dels fanns ett staket liknande det som idag avgränsar fastighetens nordostsida.

Torpet har sannolikt en gång i tiden varit en fast bostad för en torpare eller, från 1905, en anställd vid Restad Hospital och Asyl. Under många år före och efter 1975 användes dock Jutatorpet som ”utflyktscafé” för intagna på Restad sjukhus / Östra klinikerna, som anstalten kom att namnändras till. På slänten framför torpet stod därför sommartid trädgårdsmöbler och som jag minns hade patienterna också en del av marken intill uppodlad. För mig var det helt klart att Jutatorpet togs i anspråk ett markområde i slänten ned mot älven för i detta fall sjukhuset behov av att bereda sina patienter sysselsättning och rekreation. Att jag som allmänhet, med eller utan cykel, skulle uppfatta den sista biten av grusvägen fram till och förbi huset som ”utanför byggnadens hemfridszon alternativt tomtplats” och därmed ”allemansrättsligt tillgänglig”, är mig helt främmande och torde delas av alla som har minne från den tiden.

Enligt min uppfattning föreligger alltså det särskilda skäl enligt miljöbalken att markområdet framför torpet ”redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”.

Sökande har beviljats bygglov för utbyggnad av det gamla torpet och strandskyddsdispens har beviljats (som en förutsättning för att bygglov alls har kunnat meddelas). Vad saken nu gäller är, vilken avgränsning som ska anses i linje med gällande lag.

Det torde vara ostridigt att allmänheten, även med en vidare tomtavgränsningen enligt sökande, kan beredas fri passage och det inom en zon av 30 m.

Den tomtavgränsning som följt med den beviljade strandskyddsdispensen har, som jag ser saken, utgått från fastighetens utseende före den genom bygglov beviljade utbyggnaden och därmed syftat till att säkerställa allmänhetens möjlighet till passage på just denna sträcka av grusvägen från Restad. På grund av utbyggnaden är detta emellertid inte möjligt eftersom avgränsningen skär rätt igenom den av bygglovet beviljade verandan.

Byggnadsnämnden har i tidigare ärenden fått rätt i högre instans för sitt beslut om tomtavgränsning som skär igenom nuvarande fastighets veranda. För sökande och alla som satt sig in i saken, framstår detta som ett synnerligen rättsosäkert tillstånd.

Byggnadsnämnden kan även med ett förnyat beslut om dispens enligt sökandens förslag till tomtavgränsning anse sig ha uppfyllt lagens krav. Ingen kan hävda att strandskyddets syfte i detta läge vid älven åsidosätts, om tomtavgränsningen ger utrymme till en normal tomt på framsidan av huset. Om det utrymmet ska vara fram till linjen enligt sökande eller 5-10 meter närmare huset kan diskuteras. Jag har sökandens ord på att han är nöjd med vilket som.

Med vänlig hälsning

Lave Thorell

=====

Lave Thorell är som synes mycket insatt i ärendet. Och återigen, Thorell skev till byggnadsnämnden efter att han blev kontaktad av förvaltningschef Eddie Sandin. Thorell skrev i egenskap av boende i området och inte som något annat.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson

Juta: Bron borttagen!

28 oktober, 2022 2 kommentarer

I flera år har Bengt Davidsson och hans fru kämpat för att få de rättigheter på sin tomt som Plan- och bygglagen (PBL) ger dom. Davidssons vill ha en bit gräsmatta framför huset för sig själva, där de kunde ha ett mindre trädgårdsland. Precis som alla andra villor i Vänersborgs kommun, precis som t ex min fru och jag har i Nordstan. 

Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har förvägrat Davidssons denna rätt. De menar att i stort sett hela deras fastighet “tillhör” allmänheten. Ja, till och med en bit av altanen på deras hus. Trots att huset är byggt enligt de ritningar som bygglovet från byggnadsförvaltningen angav. 

Davidssons menar med stöd av Miljöbalken och Förvaltningslagen att de också har rättigheter trots att Jutatorpet ligger vid Göta älvs strand. Det viktiga är att allmänheten kan gå längs strandkanten och att den fria passagen ska vara minst några tiotal meter bred. (Se ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”.)

Paret Davidsson har ordnat och säkrat en passage. Och även underlättat den. De har för egna medel anlagt en bro över bäckravinen. Det har de gjort helt på eget bevåg (men med tillstånd av byggnadsförvaltningen) och med egna medel. Innan bron sattes upp så var det nästan ingen allmänhet som kunde passera deras fastighet på Juta. Det var en återvändsgränd. Allmänheten stoppades av en bäckravin som skilde Juta/Restad från Önafors. Det fanns några bräder som de våghalsiga kunde anta utmaningen att gå över på, med risk för att bli både blöta och skadade.

Byggnadsnämnden uppskattade inte Davidssons initiativ. Den beslutade i tisdags, den 25 oktober, att allmänheten skulle kunna gå över gräsmattan, fast ingen gör det. Och ett trädgårdsland på gräsmattan skulle “privatisera” Davidssons privat ägda tomt. (Se “Mörka moln över Juta”.)

Paret Davidsson skrev i sin nya ansökan om strandskyddsdispens att, om den blev avslagen, skulle de ta bort bron. De skulle återställa fastigheten som den såg ut när de köpte den – och då fanns det ingen bro.

Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen tyckte inte att bron hade någon betydelse i sammanhanget…

Idag, fredag den 28 oktober kl 10, så lyfte Bengt Davidsson bort bron. Passagen från Jutatorpet och Önafors finns inte längre längs älvstranden. (Se film på YouTube.)

Bengt Davidsson skriver idag på Facebook:

“Det är lite med tår i ögat jag skriver detta. NU ÄR BRON BORT PÅ JUTATORPET. Ni som tycker detta är fel hör av er till Vänersborgs kommun. Ju mer som klagar desto större chans att den kommer tillbaka någon gång.”

Det är en sorgens dag idag, inte bara för paret Davidsson utan för den allmänhet som brukar ta en löprunda eller promenera längs den vackra Göta älvsstranden bort till Önafors. Nu får de vända och gå tillbaka, eller hitta en väg genom skogen på andra sidan huset utanför Davidssons tomtplatsavgränsning.

Vänersborgs byggnadsnämnd har efter ivrigt argumenterande från tjänstepersonerna fattat ett beslut som är helt galet, och med all sannolikhet också lagstridigt.

Det är många kommuninvånare som kontaktar andra politiker om Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det lär väl inte bli färre i fortsättningen.

====

Se också:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag

27 oktober, 2022 1 kommentar

Vänersborgs byggnadsnämnd har genom åren fattat många både inkompetenta och olagliga beslut. Jag skulle dock vilja påstå att tisdagens beslut om att avslå paret Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens tillhör de allra sämsta. (Se “Mörka moln över Juta”.)

Det finns mycket att kommentera kring tisdagens beslut, och jag vet inte riktigt var jag ska börja – eller var jag ska sluta. Men jag tror ändå att jag i dagens blogg ska börja med de handlingar kring ärendet som förvaltningen hade skickat ut till politikerna i nämnden innan beslutet. Det var de handlingarna som skulle utgöra allt tillgängligt underlag inför politikernas beslut om fastigheten på Juta.

När jag skrev mina tre bloggar innan sammanträdet (se “Davidsson på Juta kämpar vidare”) hade jag inte sett förvaltningens förslag till beslut för politikerna i nämnden. Det har jag nu, och blir både förvånad och mållös… Hade inte byggnadsförvaltningen förstått vad Davidssons ärende handlade om? Eller är det något som jag inte förstår…

Byggnadsförvaltningens beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden löd:

”Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för staket, trädgårdsbelysning samt anordnande av gräsmatta.”

Jag begriper inte… Var det ingen politiker som reagerade?

Paret Davidsson hade ansökt om en ny strandskyddsdispens där de ville att tomtplatsavgränsningen skulle ändras. De skrev i sin ansökan den 19 maj 2021 under rubriken “Ansökan om Ändring/utökning av tomplatsavgränsning”:

“Bengt Davidsson yrkar på att Vänersborgs kommun bifaller önskan om utökad tomtplatsavgränsning, se bifogad karta.”

Och kartan är alltså denna:

Och så fick Davidssons “svaret” inför tisdagens sammanträde:

”Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för staket, trädgårdsbelysning samt anordnande av gräsmatta.”

Det nämndes inte ett ord i paret Davidssons ansökan, eller i deras yttrande under kommuniceringen, om “staket, trädgårdsbelysning samt anordnande av gräsmatta”.

Jag begriper inte. Men det viktiga var väl att politikerna i byggnadsnämnden gjorde det.

Och vad menas egentligen med “anordnande av gräsmatta”? Senare i förvaltningens text står det faktiskt också:

“Att uppföra staket, trädgårdsbelysning samt gräsmatta är inte sådana åtgärder som tillgodoser ett allmänt intresse.”

Anordna eller uppföra en gräsmatta…? Betyder det att det är olagligt att gräsmattan finns? Eller att den klipps? Eller att det finns ett trädgårdsland på den?

Förvisso skulle trädgårdslandet hamna innanför tomtplatsavgränsningen om nämnden hade beslutat enligt Davidssons förslag, men det var inte det lilla trädgårdslandet som ansökan handlade om.

Och staketet…

Byggnadsförvaltningen hade totalt missat att staketet inte står på Davidssons fastighet. Staketet står på grannens, “bondens”, fastighet. Förklaringen kan möjligtvis vara att förvaltningen återigen har tittat på en gammal föråldrad och felaktig karta. Följande karta fanns nämligen med i beslutsunderlaget – se karta till höger.

Inte heller på denna karta är Davidssons hus och altan korrekt inritade. Dessutom stämmer inte vägens dragning förbi huset, nr 1. Vägen ligger nu ca 1,5 meter närmare byggnaden. Sträckningen ändrades i samband med bygget av altanen.

Så här ser huset, med altan, och vägen ut – karta till vänster.

Och så var det då staketet. Den sträckning på staketet som kartan ovan visar fanns inte ens när Davidsson köpte fastigheten. Idag är hela staketet uppsatt på grannens/”bondens” tomt…

Vi tar det en gång till. Staketet står på grannfastighetens tomt.

Hur kunde byggnadsförvaltningen och därmed politikerna missa detta? I beslutsförslaget till politikerna i byggnadsnämnden föreslog ju alltså förvaltningen att inte ge strandskyddsdispens för staketet – ett staket som Davidsson inte hade ansökt om dispens för och som inte ens finns på hans fastighet…

På en direkt fråga från en av ledamöterna på tisdagens byggnadsnämnd svarade tjänstepersonerna att kartorna i underlaget var riktiga. Det var inte sant.

Och nämnden fattade alltså ett beslut som inte stämde med verkligheten. Kan ett sådant beslut verkligen vara giltigt och lagligt?

Beslutsförslaget från tjänstepersonerna innehöll naturligtvis också en motivering till varför Davidssons strandskyddsansökan skulle avslås. Förvaltningen skrev i tre punkter:

  • “Dispensen motverkar strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
  • Särskilda skäl till grund för dispens saknas.
  • Allmänhetens intresse bedöms väga tyngre än den enskildes intresse. En nekad dispens bedöms inte vara oproportionerligt i det aktuella fallet.”

De två första punkterna är helt felaktiga.

Davidssons förslag kommer inte att förstöra för djur- och växtlivet. Det har varit en gräsmatta ner mot älven i många, många år – långt innan Davidsson flyttade dit. Och Davidsson vill att det ska fortsätta att vara en gräsmatta… Miljö och hälsa har inte ens varit ute på Juta och sett hur det ser ut. Förvaltningen har gjort en skrivbordsbedömning och helt enkelt använt samma generella formuleringar som den alltid gör när den ska motivera ett avslag…

Det är viktigt att komma ihåg att Bengt Davidsson har underlättat och säkrat “allmänhetens tillgång till strandområden” genom att för egna medel anlägga en bro över bäckravinen. Det har han gjort helt på eget bevåg (men med tillstånd av byggnadsförvaltningen) och med egna medel. Innan bron sattes upp så var det nästan ingen allmänhet som passerade Juta. Det var en återvändsgränd. Allmänheten stoppades av bäckravinen. Det fanns några brädor som de våghalsiga kunde anta utmaningen att gå över på, med risk för att bli både blöta och skadade.

Efter tisdagens beslut kommer Davidsson att ta bort bron. Och då blir hela fastigheten återigen en återvändsgränd…

Det fanns särskilda skäl till dispens. Miljöbalken är tydlig med att det ska tas hänsyn till den enskilde fastighetsägarens intressen. Och lagen kräver egentligen, i ett sådant här fall (när den enskildes intressen kan stå i motsättning med allmänhetens), endast att allmänheten har fri tillgång att passera vid strandkanten – och för det krävs ett tiotal meter. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”.)

Miljöbalken är inte den enda lag som går att åberopa i det här fallet. Även Plan- och byggnadslagen (PBL) har en del att säga om vad som ska finnas för en bostad… Och den talar för paret Davidsson. Kanske det är därför som inte byggnadsförvaltningen tog upp den i underlaget… (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”.)

Bengt är rörelsehindrad och behöver “extra” utrymme för parkering och ingång till bostaden. Dessutom vet han att han inom några år behöver en handikappramp för att komma in i huset. Den nuvarande tomtplatsavgränsningen omöjliggör en sådan ramp.

Byggnadsförvaltningen nämnde inte heller Förvaltningslagen i underlaget. I 5 § står det (se här):

”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.
I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.
Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”

Byggnadsförvaltningen anför i resten av underlaget till byggnadsnämnden samma saker som den gjorde i kommuniceringen med Davidsson. Det har jag tagit upp i bloggserien “Davidsson på Juta kämpar vidare”.

Det kan konstateras att byggnadsförvaltningen inför tisdagens beslut inte hade ändrat sig ett dugg sedan kommunikationen med Davidsson. Den uppfattning förvaltningen hade tidigare, den hade förvaltningen fortfarande inför mötet- även efter kommuniceringen med Davidsson. Det är lätt att få uppfattningen och dra slutsatsen att kommunikationen med Davidsson, och helt sannolikt med andra vänersborgare, är ett “spel för galleriet”.

Till sist vill byggnadsnämnden att Davidssons ska betala 9.960 kr för att den har behandlat strandskyddsdispensen. Det är helt orimligt. Kommunen kan väl inte kräva nästan 10.000 kr när den inte ens har förstått Davidssons ansökan.

Byggnadsnämndens beslut har uppenbara faktafel, förvaltningen har ju till och med använt föråldrade och felaktiga kartor. Tjänstepersonerna framförde också ny information på mötet, information som var direkt felaktig och som Davidsson inte hade en chans att kommentera. (Det ska jag ta upp i en senare blogg.)

Byggnadsnämnden har ordnat så att Bengt Davidsson inte får tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro. Personligen kan jag inte heller låta bli att tänka på vad nämndens felaktiga beslut kan kosta Davidsson i pengar. Värdet på fastigheten sjönk väl med åtminstone 1 miljon när ordförande Bo Dahlberg (S) slog klubban i bordet efter att Magnus Ekström (KD), Tommy Christensson (M), Christina Rosell (L), Murat Solmaz (S) och Anna-Maria Gustafsson (S) hade röstat nej till Davidssons ansökan.

====

Se också:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Mörka moln över Juta

25 oktober, 2022 6 kommentarer

Idag sammanträdde Vänersborgs byggnadsnämnd.

Nämnden behandlade flera viktiga och delikata ärenden, men naturligtvis riktades kommuninvånarnas blickar särskilt mot Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens.

Jag skrev i slutet på söndagens blogg om Bengt Davidsson och hans fru (se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”):

“Ska politikerna i byggnadsnämnden följa tjänstepersonernas beslutsförslag eller ska de se objektivt och rättvist på ärendet?”

Nu vet vi svaret. Davidsson fick ingen ny strandskyddsdispens…

6 ledamöter i nämnden röstade på förvaltningens avslagsförslag på den nya ansökan om strandskyddsdispens. Det var Bo Dahlberg (S), Magnus Ekström (KD), Tommy Christensson (M), Christina Rosell (L), Murat Solmaz (S) och Anna-Maria Gustafsson (S).

Endast 3 av ledamöterna ville gå Davidsson till mötes och bevilja den nya ansökan om strandskyddsdispens. Det var Pontus Gläntegård (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Bengt Fröjd (C).

Denna vecka kommer Davidsson att ta bort bron över bäckravinen…

Byggnadsnämnden har antagligen inte bara fattat ett obegripligt och sannolikt också olagligt beslut, den har också röstat bort en fin och välbesökt vandringsled mellan Önafors och Restad.

Det ligger låga mörka moln över Juta just nu, jag är inte säker på att de ska skingras någonsin.

Anm. Det kommer fler bloggar om detta skandalösa beslut. Läs också ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag”.

====

Se också:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)

23 oktober, 2022 4 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.

Den 9 oktober 2022 lämnade Bengt Davidsson in sitt yttrande till byggnadsförvaltningens kommunicering av beslut. Det var en inlaga på 5 sidor, varav en sida var så att säga ny. De andra sidorna innehöll uppgifter som Davidsson hade kommunicerat med förvaltningen tidigare, men som han sannolikt tyckte att det var läge att tjänstepersoner och politiker fick läsa en gång till – kanske lite noggrannare denna gång…

Jag återger “det nya” i yttrandet ordagrant.

  • “Nuvarande tomtplatsavgränsning utgår från felaktigt kartunderlag, kommunen har använt en karta som utgår från tiden innan byggnaden tillbyggdes enligt givet bygglov, därav att nuvarande byggnad ej inryms inom tomtplatsen alltså ligger del av byggnaden utanför tomten. Tjänstemännen som gjorde ett platsbesök den 2022-08-26 försvarade sig med att tomtgränsen är ungefärlig !!!! och att Bengt skulle ”tänka sig” en annan placering !!!!!”

En riktig kartskiss över bostadshuset.

Det kanske viktigaste argumentet mot den nuvarande tomtplatsavgränsningen är naturligtvis att en del av Davidssons hus ligger utanför tomtgränsen.

Uttalandet från tjänstepersonerna att tomtplatsavgränsningen är ungefärlig är häpnadsväckande. Enbart detta förhållande är ett avgörande skäl till att Davidssons tomtplats måste bestämmas på nytt. En tomtplatsavgränsning ska inte kunna tolkas på olika sätt. Jag tror att enbart detta skäl hade gett Davidsson rätt i en eventuell överklagan.

  • “Man bör nog kunna anse att marken runt bostaden är ianspråktagen sedan minst 100 år då vägar och avloppsanläggning samt fiskeboden har funnits sedan långt för 1975 då strandskyddslagstiftningen tillkom.”

Det är svårt att se att byggnadsnämnden kan ifrågasätta detta faktum.

  • “Det har tillkommit framkomlighetsproblem för renhållningen som inte kan vända på tomten eller i dess närhet, i synnerhet om av byggnadsförvaltningen begärt staket, häck mur etc. anordnas för att markera tomtplatsen. Renhållningens fordon kräver en diameter om 18m för att kunna vända fordonet.”

Det här skrev jag om tidigare. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.) Det jag inte nämnde då var att byggnadsförvaltningen kräver att Davidsson ska sätta upp ett staket, mur eller en häck för att avgränsa tomten, så att allmänheten ser var det är privat område. Det är bara att se på bilden och kartan så inser alla (ja, inte riktigt alla…) att det är totalt omöjligt att sätta upp ett staket, en mur eller en häck vid tomtgränsen. (Se vidare “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”.)

  • “Vi vill be byggnadsförvaltning och byggnadsnämnden att inte se så ensidigt på ovan begäran utan ta vara på de möjligheter som ges inom gällande lagstiftning. I detta ärende ges möjligheter att ta hänsyn till såväl allmänhetens intresse som det enskilda intresset. Allmänheten kan färdas fritt längs strandkanten och använda den av Bengt D tillhandahållna bron över ravinen (över vattnet). Denna bro kommer att demonteras vid avslag och förklaring till allmänheten kommer att ges via skyltar och media.”

Det är tyvärr så att byggnadsförvaltningen hela tiden tolkar lagen till Davidssons nackdel. Men inte bara det, förvaltningen bortser också från lagparagrafer som talar till den enskilde fastighetsägarens fördel.

I Miljöbalken 7 kap 25 § (klicka här) står det:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Den enskilde fastighetsägaren har alltså enligt lagen legitima intressen, och de intressena måste kommunen ta hänsyn till. Det här verkar emellertid inte beröra byggnadsförvaltningen i Vänersborg… Det är också anmärkningsvärt att miljö och hälsa inte resonerade kring denna paragraf i sitt yttrande i ärendet. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.) Lagparagrafen nämndes inte med ett ord.

Det måste också nämnas, vilket Davidsson gör, att Naturvårdsverket har publicerat en skrift, “Strandskydd” (se här), som bland annat beskriver syftet med strandskyddet”. I denna skrift skriver Naturvårdsverket: 

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Det viktigaste med strandskyddsreglerna är alltså att allmänheten kan gå längs strandkanten och att den fria passagen ska vara minst några tiotal meter bred. På Juta tycker byggnadsförvaltningen att allmänheten ska undvika stranden och passera vid, eller på!, Davidssons altan, som ligger 60 meter(!) från strandkanten. Med Davidssons förslag till ny tomtplatsavgränsning (se nedan) uppfylls Miljöbalkens krav.

Yttrandet avslutas med en vädjan:

“Bengt och hans hustru vill bara få till stånd en liten gräsplätt för sitt trädgårdsintresse, se möjligheten som ges inom Miljöbalkens intresseprövning”

Det som åsyftas är Miljöbalkens skrivning (7 kap 25 §, se ovan):

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen.”

Förvaltningen är naturligtvis kallsinnig till det synnerligen egoistiska intresse som Davidsson visar – “en liten gräsplätt för sitt trädgårdsintresse”. Bevare oss! Jag undrar om det är någon på byggnadsförvaltningen som själv har ett trädgårdsland eller en gräsplätt…

Det finns en annan lag som har sin tillämplighet i det här fallet också, men som det pratas tämligen tyst om från kommunens sida. Eller viftas bort… Davidsson tar återigen upp detta i sin inlaga. Det handlar om Plan- och bygglagen, PBL.

I PBL 8 kap. 9 § (klicka här) beskrivs hur en tomt ska vara utformad (jag återger inte riktigt alla punkter):

  • “naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara”
  • “det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon”
  • “det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon”
  • “personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt”

Det är inte mycket att orda om. Familjen Davidsson har stöd för sina krav i PBL, fast kanske inte då i Vänersborgs kommun… Det kan tilläggas att Davidsson har, som jag skrivit tidigare, en grav rörelsestörning.

Det är lite osäkert om byggnadsförvaltningen kommenterade just PBL i sin kommunikation eller om det var strandskyddet, antagligen är det faktiskt både och. Innehållet i förvaltningens kommunikation tycks handla om strandskyddet i Miljöbalken, men PBL nämns i meningen direkt innan citatet. Hur som helst skrev förvaltningen:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen.”

Det här avsnittet visar på ett mycket tydligt sätt hur byggnadsförvaltningen misstolkar och förvränger lagen till Davidssons nackdel. I Miljöbalken står det “enskilda intressen”, förvaltningen skriver “mycket angeläget intresse”. “Mycket angeläget” står inte i lagtexten.

När det i lagtexten står “en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse … får därför inte gå längre än som krävs”, så får Vänersborgs byggnadsförvaltning det till att det krävs “mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restriktivt”. Måhända finns det särskilda regler i Vänersborg kommun…

Byggnadsförvaltningen “tolkar” sin vana trogen allt mycket negativt för Davidsson. Ja, de lägger till ord i sin tolkning som ger politikerna i nämnden, och kanske allmänheten, känslan av att “så står det i lagen”. Det är inte så lite ”fulspel” kan jag tycka…

Davidsson har för länge sedan lagt ett förslag på hur han skulle vilja se en tomtplatsavgränsning. Förslaget uppfyller alla lagar och krav och är till gagn både för honom själv och allmänheten. Så här ser förslaget ut:

Jag skrev noggrannare om förslaget i bloggen “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)”. Med anledning av några kommentarer på min förra blogg (se här) vill jag passa på att uppmärksamma alla läsare på att området längs med strandkanten samt ”fiskeboden” längst ner till vänster på fotot och bryggan ligger på grannfastigheten. Det området tillhör således inte Davidssons fastighet.

Bengt Davidsson är trött på byggnadsförvaltningen. Tjänstepersonerna har bråkat med honom i 5 år. Flyttas inte tomtplatsavgränsningen denna gång heller så tänker han ta bort bron över bäckravinen. Då blir hela Juta en återvändsgränd där allmänheten inte kan passera överhuvudtaget. Då har byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning förstört för allmänheten.

På tisdag, i övermorgon, ska byggnadsnämnden avgöra ärendet. Ska politikerna i byggnadsnämnden följa tjänstepersonernas beslutsförslag eller ska de se objektivt och rättvist på ärendet? Politikerna har ju faktiskt visat självständighet och kraft att gå emot sin förvaltning tidigare.

Beslutet har naturligtvis stor betydelse för Bengt Davidsson och hans fru. De behöver lugn och ro efter alla dessa år.

Det finns mycket att reflektera över i Vänersborgs kommun. Det antas t ex detaljplaner på bland annat Sanden och Korseberg. Där upphävs strandskyddet och bostäder får byggas. På Juta är det omöjligt för paret Davidsson att ha ett trädgårdsland – på sin egen tomt…

====

Anm. Här kan du läsa om vad byggnadsnämnden beslutade: ”Mörka moln över Juta”.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)

22 oktober, 2022 6 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru fick i slutet av september ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg. I brevet fanns ett dokument med rubriken “Kommunicering inför beslut”. Det var daterat den 27 september 2022. Davidsson fick ont i magen bara av att läsa den första meningen:

“Din ansökan om strandskyddsdispens saknar särskilda skäl för dispens och strider mot strandskyddets syften.”

Det var alltså fortfarande helt rätt att tomtplatsavgränsningen skulle gå över Davidssons altan… Eller? Förvaltningen skrev något som i mina ögon var väldigt underligt:

“Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

Var denna formulering ett försvar för att en gammal och föråldrad karta från 1975 användes vid tomtplatsavgränsningen 2018 – när verkligheten under dessa år hade ändrats? Det låter i så fall helt absurt. Jag vill återigen betona – Davidssons om- och tillbyggnad av sitt bostadshus var helt laglig. Kommunen hade beviljat bygglov och gett alla tillstånd som erfordrades.

Förvaltningen kommenterade inte tomtplatsavgränsning specifikt i kommunikationsdokumentet. Istället skrev den i svepande ordalag om Davidssons önskemål att få ha en del av sin egen fastighet, t ex en del av gräsmattan, för sig själv:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att det framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”

Det var således helt ointressant och oviktigt att Bengt Davidsson och hans fru ville ha en plätt av gräsmattan för sig själva där Bengts fru kunde odla lite grönsaker. Precis som alla andra som bor “på landet”. Eller i Nordstan…

En kort utvikning. Det finns redan ett trädgårdsland på gräsmattan. Det hade den tidigare ägaren till Juta anlagt och odlat i. Det var helt ok med kommunen, det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Trädgårdslandet fanns alltså när Davidsson köpte fastigheten. Sedan, efter fastighetsförvärvet, gjordes en tomtplatsavgränsning. Då blev helt plötsligt trädgårdslandet olagligt. Och ska enligt byggnadsnämnden tas bort. Så Davidssons åläggs att ta bort ett trädgårdsland som de inte har anlagt – och inte heller använt…

Men paret Davidsson ska inte vara ledsna. Enligt byggnadsförvaltningens dokument får de ju faktiskt beträda marken på sin alldeles egna fastighet:

“Att det finns en utpekad tomtplatsavgränsning innebär inte att man inte får nyttja/uppehålla sig på mark utanför tomtplatsavgränsningen utan enbart att man inte får privatisera området. Detta innebär till exempel att man fortsättningsvis kan använda vägen för att ta sig till ytterligare entréer, byggnader samt anordningar på fastigheten eller att uppehålla sig på området utanför tomtplats i symbios med allmänheten.”

Vilka fantastiska rättigheter en fastighetsägare har i Vänersborg. Hen får gå på sin gräsmatta “i symbios med allmänheten”. Men sätta ut en stol på gräsmattan får Davidssons inte göra – då privatiseras deras gräsmatta…

Tänk om samma regler hade gällt i t ex Nordstan. Då skulle vem som helst kunna gå genom min trädgård och plocka mina hallon – om buskarna nu inte privatiserade min trädgård. Och på gräsmattan hade jag samtidigt kunnat ligga och sola, ”i symbios med allmänheten”, och heja på de förbipasserande och kanske klappa deras hundar… Eller hade jag privatiserat min trädgård om jag hade legat på gräsmattan och solat…?

I Miljöbalken (MB) står det att strandskyddet bland annat syftar till att långsiktigt:

“trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det är en bra lag, men den har också viktiga undantag. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet om:

“det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften”

Allmänheten kan obehindrat passera Davidssons fastighet och gå utmed Göta älvs strand. Där finns det en vandringsled och en bro över en bäckravin. Allmänheten behöver inte och har ingen anledning att använda Davidssons privata väg – eller altan…

För att få en bättre bild på förhållandena på Juta kan du lämpligen se denna film. Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade när han var ute och joggade vid Juta-torpet – KLICKA HÄR! 

Det kan även göras undantag från strandskyddet om området:

“redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

I närheten av bostadshuset men utanför tomtplatsavgränsningen finns t ex Davidssons avloppsanläggning. Placeringen av den är godkänd av kommunen. När Kretslopp och Vatten kommer dit för att tömma tankarna så hindras allmänhetens fria passage… Är inte tomten redan ianspråktagen om det finns en avloppsanläggning där? Och en tillfartsväg till den?

Nej, säger byggnadsförvaltningen, och skrev i dokumentet till Davidsson:

“Marken har inte varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det är intressant, det är kommunens tolkning av lagen. Miljöbalken kan definitivt tolkas på ett annat sätt. Kommunen tolkar emellertid hela tiden allt, och mer till, till Davidssons nackdel. Vi får så småningom se hur byggnadsnämnden tolkar lagen.

I kommunens kommunikation med Davidsson så har också Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrat sig, dvs förvaltningen har yttrat sig på delegation. Sin vana trogen gjorde nämnden/förvaltningen en skrivbordsbedömning. Efter att ha tittat i olika planer och kartor så skrev miljö och hälsa:

“Ett ianspråktagande av marken som tomtmark bedöms ge en hindrande och avhållande effekt, påverka områdets naturmiljö och landskapsbild negativt samt försämra möjligheten att upprätthålla en grön infrastruktur till förmån för bevarande av den biologiska mångfalden. Nämnden bedömer mot bakgrund av vad som nämnts ovan att anläggande av tomtmark enligt ansökan innebär negativ påverkan på ett i översiktsplanen och grönplanen utpekat värdefullt natur- och grönområde. Bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet motverkas och åtgärden kan inte anses vara förenlig med strandskyddets syfte.”

Det är lite tråkigt att Miljö och hälsa inte besökte Juta eller pratade med Davidsson innan bedömningen. Det som står i dokumentet låter bra men gäller knappast fastigheten på Juta. Den utökning av den privata zonen på tomten har t ex inget med växt- och djurlivet att göra eller påverkan på områdets naturmiljö och landskapsbild osv. Miljö och hälsa använder samma generella formuleringar som den alltid gör när den från sin skrivbordsposition ska motivera ett avslag.

Det är tråkigt att miljö och hälsa gör denna bedömning utan att veta hur det ser ut på platsen… Det är ju ett mycket viktigt beslut för Bengt och hans fru. Sedan finns det ju även både andra paragrafer i Miljöbalken och andra lagar som faktiskt stödjer Davidssons “önskemål”.

Bengt Davidsson ger sig inte. Han fick möjlighet att lämna synpunkter i byggnadsförvaltningens kommunikation. Och det gjorde han.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” .

====

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)

20 oktober, 2022 2 kommentarer

Bengt Davidsson och hans fru bor i en fastighet på Restad som populärt går under namnet Juta. De köpte fastigheten i juni 2017, och där planerade Bengt att tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro.

Det blev inget lugn och ingen ro. Davidsson hade helt glömt bort Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning.

Jag har skrivit ett flertal bloggar om paret Davidssons förhållande till kommunen. Det är en lång och händelserik berättelse nästan i klass med Joseph Hellers “Moment 22” eller Franz Kafkas “Processen”. (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.) SVT läste bloggarna och en journalist gjorde ett reportage om Davidsson. Det visades i Västnytt i maj förra året. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.) 

Konflikten handlar om byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning. En sådan görs vid strandskyddsdispenser och syftet är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda.

Byggnadsnämnden fastställde den 17 april 2018 avgränsningen på Davidssons Jutafastighet enligt dessa kartor. (Den streckade linjen på kartan ovan är själva fastighetsgränsen.) På kartorna syns tydligt att kommunen använde en gammal och föråldrad karta när tomtplatsavgränsningen ritades in – kommunen hade nämligen missat att Davidsson hade byggt en stor altan (med bygglov)…

Det var inte nog med att familjen Davidsson inte längre kunde parkera sina två bilar på sin tomt eller att det i framtiden inte fanns någon möjlighet att bygga en handikappramp till Bengt, som är rörelsehindrad – tomtplatsavgränsningen gick över det ena hörnet av altanen. Det är helt osannolikt… Hela byggnaden ligger alltså inte inom fastställd tomtplats! (Jag har utvecklat det här betydligt mer i bloggarna “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Bengt Davidsson överklagade det beslut som byggnadsnämnden hade fattat. Länsstyrelsen ansåg emellertid att byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning redan hade vunnit laga kraft. Länsstyrelsen skrev därför den 23 juni 2022:

“Länsstyrelsen kan vid prövningen av aktuellt beslut inte ändra befintlig eller bestämma en ny tomtplatsavgränsning.”

Däremot upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut om att Bengt och hans fru skulle betala vite på 50.000 kr. (Se ”Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.)

Bengt Davidsson ansökte om en ny strandskyddsdispens och därmed också en ny tomtplatsavgränsning. Det var i maj 2021. Bengt Davidsson hade svårt att acceptera att kommunen i stort sett tog hela hans tomt. Allmänheten kunde ju passera vid strandkanten. Dessutom hade han anlagt en bro över ravinen och bäcken så att allmänheten kunde ta sig till Önafors på andra sidan – och tvärtom. Utan bron så skulle allmänheten inte kunna passera Juta utan hade varit tvungna att vända tillbaka. Davidsson underlättade med andra ord allmänhetens fria passage. Och med denna lösning så skulle Bengt Davidsson och hans fru kunna ha ett trädgårdsland och barnbarnen kunna leka på gräsmattan.

Innan byggnadsförvaltningen kom på besök till Juta för att förbereda ärendet om Davidssons överklagande, så fick han besök från andra i kommunen. Det var Kretslopp och Vatten, samhällsbyggnadsnämnden, som skulle titta på sophanteringen. De meddelade Bengt att det var för trångt på fastigheten, sopbilen kunde inte vända. Det finns nämligen regler för vändradier och sådant på fastigheter.

“Vägbredden måste vara minst 3,5 meter utan att växtligheten inskränker på bredden … Backning ska undvikas och det måste därför finnas vändmöjligheter när så krävs. Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av 18 meter med en hinderfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om.”

Davidssons tomt uppfyllde inte kraven.

Det är dock inte mycket Bengt Davidsson kan göra för att tillmötesgå Kretslopp och Vattens krav. Det finns ingen plats att utvidga vändplatsen för sopbilen. Eller ja, det gör det egentligen. Men om Bengt ordnar en vändplats, så går han utanför den tomtplatsavgränsning som byggnadsnämnden har bestämt. Och då skulle Bengt privatisera marken vilket innebär att han skulle bryta mot strandskyddsdispensen. Han skulle göra intrång på allmänhetens rättigheter till fri passage på sin fastighet. Och Bengt visste faktiskt inte ens var han kunde ställa soptunnorna.

Fast det verkade inte miljö- och byggnadsförvaltningen veta heller…

Tomtplatsavgränsningen satte alltså hinder i vägen för kommunal service, men också för de rättigheter en fastighetsägare har enligt Plan- och bygglagen (PBL). Äger man ett hus så är det tänkt att de boende ska ha vissa möjligheter och rättigheter… (Jag återkommer till det senare.)

Det kunde Bengt och hans fru bara drömma om.

Den stora anledningen till att det har blivit så här är alltså att byggnadsförvaltningen ritade tomtplatsavgränsningen på en föråldrad och felaktig karta. Det var inte inritat att Bengt Davidsson hade renoverat och byggt ut sitt hus, och med en stor altan, helt enligt bygglovet. Men det vägrar byggnadsnämnden erkänna…

Den 26 augusti i år kom byggnadsförvaltningen på besök.

Davidsson hade hoppats att tjänstepersonerna inte bara skulle se på den gamla föråldrade kartan med tomtplatsavgränsningen denna gång, utan att de skulle se verkligheten som den var. Och vara lite tillmötesgående, och flexibla.

Hoppet grusades när han fick se den bedömning som byggnadsförvaltningen senare gjorde och som skulle mynna ut i ett förslag till beslut i byggnadsnämnden på tisdag nästa vecka, den 25 oktober.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.

====

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Brott mot strandskyddet i Sikhall

11 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Vänersborgs Segelsällskap (VSS) blev förra året anmält till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det gällde Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22. Någon kommuninvånare misstänkte att VSS bröt mot strandskyddsreglerna.

Det har tagit sin tid, men nu, efter 1,5 år, har miljö- och byggnadsförvaltningen gjort en tillsyn på Segelsällskapets fastighet och, som det heter, även kommunicerat “resultatet” av besöket med VSS.

Kommunen håller så att säga med anmälaren, VSS har brutit mot strandskyddsreglerna. Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver till VSS:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer att förbjudna åtgärder har utförts inom strandskyddat område.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen motiverar sitt ställningstagande:

“Anläggningarna, anordningar samt byggnader är uppförda inom strandskyddet utmed Vänern. De saknar dispens och ligger utanför tomtplats på mark dit allmänheten har tillträde. Anläggningarnas/anordningarnas utformning, funktion och närheten till klubbhuset gör att de privatiserar marken utanför tomtplatsen. Av miljöbalkens 7 kap. framgår att nya byggnader samt anläggningar/anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som de annars skulle ha fått färdas fritt är förbjudna att uppföra.”

Miljö- och byggnadsförvaltningens ställningstagande kan bli, gissar jag, besvärande för Segelsällskapet. Å andra sidan kan det inte vara någon större överraskning för VSS. Verkligheten har liksom kommit ikapp.

Tomtplatsavgränsningen på fastigheten Sikhall 1:22 är satt till 1 meter runt byggnaderna, och så har det alltid varit. Det framgår av kommunens handlingar, som t ex strandskyddsdispenser. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)”.) Det vet Segelsällskapet. Och det är sannolikt därför som VSS har föreslagit att i den kommande detaljplanen för Sikhall, som Magnus Larsson och några fastighetsägare har beställt och betalar för, ska Sikhall 1:22 utökas och bli kvartersmark. Det skulle i så fall innebära att det då är ok att privatisera hela fastigheten. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (10)”.) Men detaljplanen är inte klar (efter mer än 7 år) och sannolikheten att fastigheten ska bli kvartersmark i en kommande plan får man nog bedöma som liten.

Förvaltningen räknar upp vilka “anläggningarna, anordningar samt byggnader” den menar, som hindrar allmänheten, och också vilka åtgärder som Segelsällskapet måste utföra – och de är mycket långtgående:

  1. “Ta bort staket”
  2. “Ta bort grindbom”
  3. “Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.”
  4. “Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning”

    Ta bort staket

  5. “Ta bort grillkåta”
  6. “Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång”

Miljö- och byggnadsförvaltningen har också fotograferat “anläggningarna, anordningar samt byggnader” på varje punkt så att det inte ska råda någon tvekan om vad den syftar på och vad VSS måste åtgärda. (Se följande bilder tagna från byggnadsförvaltningens kommunikation med Segelsällskapet.)

Det är också noga att åtgärderna utförs:

“på ett sådant sätt att naturmiljön inte kommer till skada.”

Ta bort grindbom

Det är som sagt oerhört långtgående åtgärder som VSS måste vidta.

Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.

Segelsällskapets fastighet ska, när alla åtgärder är utförda, uppfattas som ett område där allemansrätten gäller och vem som helst har tillträde. Och struntar VSS i någon av åtgärderna kan ett vite utgå på 10.000 kr för varje punkt, dvs sammanlagt 60.000 kr.

Och inte nog med det, själva tillsynen på Segelsällskapets fastighet kostar 10.000 kr…

Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning

De uppräknade åtgärderna ska vara utförda senast 3 månader efter att ett beslut har vunnit laga kraft. Och det är byggnadsnämnden, dvs politikerna, som ska fatta detta beslut. Byggnadsnämnden fattar sannolikt beslut i ärendet i varje fall innan årsskiftet. Innan dess får dock Segelsällskapet möjlighet att lämna förklaringar och synpunkter. Och vem vet, kanske har inte politikerna samma uppfattning som förvaltningen.

Ta bort grillkåta

På sätt och vis tycker jag synd om Segelsällskapet och vad ett eventuellt men troligt beslut kommer att innebära för verksamheten, och ekonomin inte minst. Men Vänersborgs byggnadsnämnd har i många år fattat ologiska och inkonsekventa beslut kring både bygglov och strandskyddsdispenser. Vissa fastighetsägare har gynnats och andra missgynnats, för att uttrycka det milt. Och när inte alla kommuninvånare behandlas lika kommer kommunen till en gräns där något måste göras.

Ska alla fällas eller ska alla frias?

Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång

Kommunen har i över 10 år sett mellan fingrarna på Segelsällskapets privatisering av fastigheten Sikhall 1:22, medan grannen på fastigheten bredvid, Magnus Larsson, har fått, och får, stånga sin panna blodig för att kommunen ska fatta ett enda beslut som gynnar honom. Det är ett exempel på att kommunen inte har behandlat alla lika. Ett annat exempel är kommunens behandling av Bengt Davidsson på Juta. Davidsson fick ju tomtplatsavgränsningen över sin altan… (Se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Kommunen har som sagt tidigare ställt till det för sig och det är på tiden att det på något sätt rättas till. Men det är nog lättare sagt än gjort och det finns en del att ta upp och diskutera på berörda förvaltningar och nämnder. Alla kommuninvånare måste behandlas lika. Om det innebär att alla ska fällas eller frias bör byggnadsnämnden och kommunen fundera ett varv extra på.

Anm. Läs Segelsällskapets svar till kommunen – ”Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)

1 september, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (7)”.

Vänersborgs Segelsällskap skrev den 3 mars 2014 till Vänersborgs kommun. Klubben ville att kommunen skulle bygga en vågbrytare i Sikhall så att småbåtshamnen kunde utvecklas med fler båtplatser. Segelsällskapet kunde naturligtvis inte bygga själv, dels skulle det innebära stora kostnader och dels var vågbrytaren tvungen att byggas på en annan fastighet än Segelsällskapets egen. Samhällsbyggnadsnämndens svar, som jag redogjorde för i den förra bloggen, till Segelsällskapet var att kommunen inte hade några planer på att bygga någon vågbrytare eller satsa några pengar i Sikhall.

Det är lite så man undrar om det hade hänt något med Segelsällskapets goda förbindelser med kommunen… I varje fall med samhällsbyggnadsnämnden…

Det tredje markägaren i området, förutom kommunen och Segelsällskapet var Magnus Larsson. Larsson hade sannolikt både kapital och vilja att utveckla Sikhall… Men för att kunna utveckla Sikhall behövdes en detaljplan. Larsson och tre andra fastighetsägare i Sikhall beställde en sådan.

Byggnadsnämnden beslutade den 19 maj 2015 att upprätta en ny detaljplan. Men det är uppenbarligen någon eller några i kommunhuset, politiker och/eller tjänstepersoner, som inte vill ha utveckling i Sikhall. Detaljplanen är därför, efter drygt 7 år, fortfarande inte klar… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

I en tidigare blogg (se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2)”) skrev jag om ombyggnaden av uthus på Segelsällskapets fastighet, dvs Sikhall 1:22. I juni 2015 var det dags för byggnadsnämnden att besluta om Segelsällskapet fick göra ytterligare en ombyggnad av “uthuset”. Det gällde:

“nybyggnation av en servicebyggnad som ska ersätta en äldre byggnad.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade inför beslutet yttrat sig i ärendet. Miljö och hälsa skrev:

“Nämnden konstaterar att platsen för byggnation sker inom delvis redan bebyggd yta och har för övrigt inte några särskilda värden för djur- och växtlivet. Strandskyddslagstiftningens syfte om att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet bedöms därför inte påverkas. Ärendet kan därför avgöras endast utifrån förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet.”

Och det var nog en helt riktig bedömning. Den svåra frågan i sammanhanget var strandskyddsreglerna och allemansrätten. Och i denna fråga uttalade sig inte miljö och hälsa.

Den 15 juni 2015 gav byggnadsnämnden strandskyddsdispens för nybyggnad av servicebyggnad på fastigheten Sikhall 1:22, Segelsällskapets fastighet.

Och hade man inte varit på platsen så tycktes beslutet vara helt riktigt. Det framgick av skälen för beslutet:

  • “Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”
  • “Särskilt skäl till grund för dispensen är att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte.”
  • “Fri passage längs stranden kan säkerställas.”

Om Segelsällskapet hade uppfyllt dessa villkor för beslutet hade allt varit i enlighet med strandskyddsreglerna, men det var i stort sett redan tidigare omöjligt att gå längs stranden förbi uthuset. Om man nu struntade i staket och grindar runt fastigheten och “vågade sig” in på tomten vill säga… Det hade man noterat om man hade varit på plats. Och nu skulle det bli helt stopp på “strandvägen” när den nya byggnaden uppfördes… Inga av ovanstående skäl skulle uppfyllas.

Med byggnadsnämndens beslut fanns en karta med en tomtplatsavgränsning.

De tjocka svarta linjerna på kartskissen visar tomtplatsavgränsningen. Gränsen är dragen ca 1 meter runt byggnaderna.

Det betyder att innanför detta område gällde inte allemansrätten, det var Segelsällskapets privata utrymme. Men utanför avgränsningen hade allmänheten fritt tillträde, här gällde allemansrätten oinskränkt. Och detta område på Segelsällskapets fastighet fick inte heller på något sätt privatiseras. Det betydde att staket, grindar, bommar, grillplats, flaggstång mm måste bort. Ja, det var inte ens tillåtet att klippa gräset, man fick bara slå det – högst två gånger per år… (Bengt Davidsson på Juta vet – se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Jag passar på att i detta sammanhang inflika att jag inte påstår att kommunens tomtplatsavgränsning är riktig. Den kan diskuteras, både för VSS och Davidsson på Juta. Men kommunen måste behandla alla kommuninvånare lika!

Det jag noterar på tomtplatsavgränsningen är att området mellan byggnaderna var privat. Det innebar att flanörer som ville gå längs strandkanten, och märkte att det inte var någon fri passage, inte bara var tvungna att lämna stranden och gå runt uthuset – de var tvungna att gå tillbaka och runda båda byggnaderna…

Nu vet alla som har varit i Sikhall att Segelsällskapet har struntat i allemansrätten och det rörliga friluftslivet i många år. Hela fastigheten Sikhall 1:22 är omgärdad av staket, bommar och grindar.

Fastigheten är privatiserad. Segelsällskapet är också anmält för detta, dock inte av mig. Jag tror att anmälningen är över 1,5 år gammal, och fortfarande har inte byggnadsnämnden gjort tillsyn eller börjat utreda anmälningen…

Det verkade som om Segelsällskapet fortfarande hade goda förbindelser med byggnadsnämnden…

Det kan väl tilläggas för fullständighetens skull att byggnadsnämnden inte heller denna gång krävde någon arkeologisk undersökning eller utredning för nybyggnationen av servicebyggnaden. Trots att Sikhalls tegelbruk har legat på denna plats en gång i tiden…

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (9)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Sikhall, Vänersborgs Segelsällskap