Arkiv
KS (28/1): Ärenden till KF
Mitt förra blogginlägg tog upp de ärenden i kommunstyrelsen som “stannar i kommunstyrelsen”, dvs de ärenden som direkt beslutas i kommunstyrelsen utan att gå vidare. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.) I detta inlägg ska jag ta upp några av de ärenden som ska behandlas i kommunstyrelsen (KS), men som ska gå vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF).
Socialnämnden: Åtgärdsplan
Det finns flera ärenden som har med socialnämnden att göra. Ett av ärendena beslutas av KS, om det nya socialpsykiatriska boendet på Holmängen. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.) De andra ärendena ska till fullmäktige, som ärende 28 – “Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”.
Det är mycket turbulens kring socialnämnden just nu och alla ärenden som har att göra med socialnämnden är “heta” och konfliktfyllda. Det tycks nämligen vara svårt för de styrande partierna (S+C+KD+MP) att både acceptera och respektera att övriga partier hade en annan uppfattning om Sörbygården i Brålanda och att partierna i opposition avbröt vakanshållningen/tomställningen av äldreboendet.
KF uppdrog till socialnämnden i oktober att fastställa en åtgärdsplan för att:
“säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom beslutad budgetram för 2026, samt att ytterligare åtgärder vidtas om så krävs.”
Socialnämnden har nu lämnat en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetram. Den beslutades på socialnämndens möte dagen efter fullmäktiges sammanträde i december.
KS, och sedan KF, ska enligt beslutsförslaget uppmana nämnden att fortsätta arbetet och konstaterar att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Det var ett väntat svar, men vi får se vad KS och KF säger. Det finns i varje fall pengar till det nya socialpsykiatriska boendet på Holmängen – och ett nytt särskilt boende på Kalkonen. I varje fall om man får tro de styrande partierna.
Socialnämnden: Nytt särskilt boende
Det ligger, som nämnts flera gånger i tidigare inlägg, ett förslag om att Vänersborgsbostäder (=ABVB) ska uppföra:
“ett nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen utifrån den projekterade investeringen på 206 mnkr inklusive moms.”
Det kommer att finnas 48 boendeplatser för äldre på Kalkonen, dvs tomten där Östra skolan tidigare låg. Socialnämndens årshyra för det särskilda boendet beräknas uppgå till 13,3 milj kr.
Flera av oppositionspartierna hade en annan uppfattning när ärendet diskuterades i socialnämnden. M+V+MBP (L har ingen ordinarie i nämnden) reserverade sig mot beslutet och skrev bland annat:
“Vidare saknas tillräcklig utredning hur helheten påverkas om Sörbygården istället renoveras eller avvecklas. Det sistnämnda skulle leda till en minskning av 32 platser vilket innebär att de 48 platser på det nya föreslagna boendet inte heller räcker och sänder dubbla signaler att avvecklas samtidigt som vi investerar i nytt.
Det bör därför noga övervägas att som alternativ utreda vidare vilka möjligheter som finns att utöka antalet platser inom redan befintliga boenden genom underhåll och utveckling av den befintliga verksamheten.”
Jag kan väl tycka att både socialnämnden och kommunfullmäktige ska vara lite försiktigare med pengarna i dessa tider. Det borde först utredas, kan man tycka, vilka behov som finns de närmaste åren av särskilda boenden i kommunens olika delar, innan det beslutas om nya stora investeringar. Och hur stora investeringar och kostnader det handlar om totalt. Det finns frågetecken.
Och hur tänker politikerna i styret förklara att det ska satsas över 200 miljoner på ett nytt boende på Kalkonen när de samtidigt vill lägga ner Sörbygården i Brålanda?
Men som sagt, det handlar mycket om känslor och prestige när det gäller allt som har att göra med Sörbygården. Precis som det var på förra årets sista sammanträde med kommunfullmäktige när de styrande röstade emot en återremiss och samtidigt för en återremiss…. (Det beslutet är överklagat, se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”.)
Socialnämnden: Tilläggsanslag
Det återremitterade ärendet ovan gällde “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Detta ärende kommer nu tillbaka och KS ska föreslå KF att notera informationen och konstatera att:
“det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet.”
Och det kan partierna antagligen enas om – förra året är ju numera historia…
Fastighetsunderhåll
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram en underhållsanalys/samlad rapport för hela fastighetsbeståndet under perioden 2025–2034. I rapporten redovisas omfattningen av underhållsskulden. Den ligger långt under det faktiska behovet, och den växer kontinuerligt.
“Om inga åtgärder vidtas kan skulden överstiga 1 miljard kronor”
Rapporten menar att situationen hela tiden förvärras eftersom:
“en växande del av budgeten varje år används till akuta åtgärder i stället för planerat underhåll.”
Rapporten skriver också att behovet av akuta åtgärder, som t ex vattenläckor, fuktskador och tekniska haverier, ligger på cirka 562 milj kr redan år 2025…
Vägtunnel Skaven/Öxnered
Det ska byggas en vägtunnel under järnvägen, Älvsborgsbanan, inte långt från Öxnered skola. Den är nödvändig för att fortsätta exploateringen på Skaven/Öxnered.
“De befintliga plankorsningarna bedöms inte lämpliga för den mängd trafik som blir aktuell vid fortsatt utbyggnad.”
Vägporten ska kunna användas av både fordons- och GC-trafik. KF ska fatta ett nytt beslut i ärendet eftersom den planskilda korsningen blir nästan 8 milj kr dyrare än beräknat (någon som är förvånad?). Den prognostiserade kostnaden ligger nu på 32,4 milj kr…
VA och tvångsanslutning
För drygt två år sedan lämnades en motion in av Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Motionen återremitterades i KF. Då väckte James Bucci (V) ett initiativärende i samhällsbyggnadsnämnden med precis samma yrkande som motionen till fullmäktige. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.)
Sedan överklagade denne bloggare kommunfullmäktiges beslut om återremiss. Förvaltningsrätten förklarade beslutet olagligt (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”), ärendet fick göras om och återremitterades igen. Det var de styrande partierna som motsatte sig motionen och därför förhalade de ärendet. Samtliga oppositionspartier ville bifalla motionen.
Det finns mycket mer att skriva om denna process som helt enkelt gick ut på att de styrande partierna ville obstruera ett helt lagligt beslut. Och det har de lyckats med. Det har nämligen inte hänt något med Eckerbom Wendels motion eller Buccis initiativärende sedan motionen behandlades senast, och det var den 13 december 2023 när motionen återremitterades för andra gången.
Nu är Eckerbom Wendels motion uppe för ett slutligt beslut. Beslutsförslaget är att avslå motionen. Jag återkommer i denna fråga…
Det finns fler ärenden, men jag hinner inte skriva om dem just nu… Men det finns tid, de ska ju upp i kommunfullmäktige.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.
Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered
Slagg från ferrokromproduktion vid Vargön Alloys AB har under lång tid använts för olika typer av anläggningsarbeten i Vänersborg och Trollhättan. Mark- och miljödomstolen (MMD) begränsade i domen den 31 mars 2015 användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför vet jag inte, kanske överklagades den till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) innan den vann laga kraft.
Sedan 2019 har slagghögarna i Vargön växt och blivit allt högre och nu söker Alloys tillstånd för att få “bygga” nya slagghögar. (Se “Alloys: Slagget behöver mer plats”.) MMD:s dom innebar emellertid inget totalförbud. Länsstyrelsen menade, liksom Naturvårdsverket och MMD, att det i huvudsak är lakningen som utgör slaggets miljöpåverkan. Därför kan vissa användningsområden där genomströmningen av vatten är mindre kunna godkännas. Det ska då anmälas till kommunens miljöförvaltning. På ett ställe i rapporten stod det att det även ska ske en prövning av tillsynsmyndigheten, dvs Länsstyrelsen, men så är det inte i ”normalfallet”. Länsstyrelsen skrev och förklarade:
”Om risken för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten inte endast är ringa blir användandet tillståndspliktigt … då är det prövningsenheten på länsstyrelsen som handlägger ärendet, ofta rör det sig då om mycket stora mängder material.”
Efter att domen avkunnades har ferrokromslagg använts i Vänersborgs kommun, bland annat i Holmängen, Korseberg och Öxnered.
Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att undersöka dessa tre anläggningsprojekt. Undersökningen begränsades till att utreda utbredningen av slaggmaterialet samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen. Det gjordes bland annat fältbesök i alla tre områden.
I Holmängen användes slaggmaterial till förstärkningslager till gata (Landerivägen) och GC-väg. Det uppskattades att 2.500 m³ slagg hade använts. Ytan var ca 5.100 m² varav ca 550 m² uppskattades ej vara hårdgjord (stödremsor) och därmed utsatt för nederbörd. 
I Korseberg byggdes en korsning om till rondell. Inom cirkulationsplatsens mittcirkel låg slagg i dagen. Bedömningen var att 2.500 m³ slagg använts till förstärkningslager, men då var inte volymen i cirkulationsplatsens mitt medräknad eftersom tjockleken inte var känd. Ytan uppskattades till ca 5.500 m² varav ca 3.300 m² uppskattades inte vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd.
Cirkulationsplatsen hade sedan ytterligare en yta på ca 1.160 m² med slagg i dagen. I Öxnered hade slagg använts som förstärkningslager och eventuellt utfyllnadsmaterial på pendelparkeringen. Hela ytan var tät med asfalt och avvattnades via rännstensbrunnar. AFRY skrev att området norr om parkeringen var vattenmättat vid fältbesöket med fri vattenspegel i marknivå. Det uppskattades att 2.350-3.290 m³ slagg använts till förstärkningslager och uppfyllnad. Ytan var ca 4.700 m² varav ca 270 m² uppskattades ej vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde den 7 juli 2020 en miljömedicinsk bedömning av ferrokromslaggets användning och placering. Bedömningen var att det sexvärdiga kromet inte utgjorde några hälsorisker på dessa ställen.
Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. I den inledande sammanfattningen framgick syftet med rapporten:
“Ferrokromslagg från Vargön Alloys AB har använts som konstruktionsmaterial för olika anläggningsändamål lokalt i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Förhöjda halter av krom(VI) har påträffats i ytvatten intill områden där slagg använts som konstruktionsmaterial, vilket har föranlett fördjupade och utvidgade undersökningar i syfte att undersöka om källan kan vara den använda slaggen.”
Det kan noteras att det alltså handlar om det giftiga och cancerframkallande sexvärdiga kromet (krom[VI]).
Det var en fördjupad undersökning av områdena i Holmängen och Öxnered. Det hade framkommit att slaggmaterial inte bara hade använts i grova fraktioner utan även i fina fraktioner. Och andelen lakbar sexvärt krom från slagg i fina fraktioner är betydligt större än i grova. Det hade också visat sig att slagg inte heller hade använts bara i lager ovanför dränerad nivå (=där vattnet inte kan rinna bort), under täta asfaltlager.
Resultaten av den fördjupade undersökningen var i korthet:
- “I Holmängen noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,5 mg/kg.
- I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt material (ca Ø 31,5-63 mm) till som mest 0,34 mg/kg, alltså ca en femtedel jämfört med den fina fraktionen.
- I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,24 mg/kg, alltså ca en sjättedel jämfört med den fina fraktionen.
- I Öxnered noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,16 mg/kg.
- I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i det grova materialet (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, alltså ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.
- I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.”
Det var tydligt att sexvärt krom lakas ut i betydligt större mängd i fina fraktioner.
Det visade sig vid en förnyad inventering att det under 2013-2019 hade använts totalt 57.000 ton ferrokromslagg på Holmängen. Det var betydligt mer än tidigare uppskattning. Utredningen antog att slagget hade använts på Landerivägen och även på Lantgårdsvägen och Kilgatan samt att tre fastigheter/projekt anmält användning av slagg för anläggningsändamål.
AFRY gjorde en teoretisk beräkning av urlakningen utifrån en period om fyra år (2016-2019) baserat på kornstorleksfördelning på utlevererat ferrokromslagg.
Beräkningen av den totala mängden sexvärt krom som skulle kunna lakas ur uppgick till 42,1 kg. AFRY konstaterade att de uppmätta halterna hade:
“vid något tillfälle överskridit den teoretiska medelhalten, medan medelhalten av uppmätta värden ligger i storleksordningen hälften av den teoretiska medelhalten.”
Jag tycker att det låter oroväckande. I mina öron är en urlakning av 42,1 kg sexvärt krom mycket, även om det är en teoretisk beräkning. Jag har svårt att se att det här skulle vara i överensstämmelse med Miljöbalken eller den dom som avkunnades av Mark- och miljödomstolen.
I Öxnered visade det sig vid den förnyade inventeringen att 9.139 ton slagg hade använts. Det avvek dock inte särskilt mycket från tidigare uppskattning.
I Öxnered gav motsvarande teoretisk beräkning en total mängd sexvärt krom på ca 2,1 kg. De uppmätta halterna, skrev AFRY, hade överskridit den teoretiska medelhalten vid 5 tillfällen. Uppmätt medelhalt låg emellertid strax över, men i samma storleksordning som den teoretiska.
AFRY avslutade rapporten från den 15 januari 2021 med att dra slutsatser från undersökningen;
“1) I Holmängen överskrids den teoretiska medelhalten i närliggande ytvatten (Krondiket), vid enstaka tillfällen men medelhalten på de uppmätta värdena ligger i storleksordningen hälften av teoretiska medelhalten.”
Anm. Kartan visar förhållandena år 2020. Notera Krondiket (röd pil) som mynnar i Göta älv.
”2) I Öxnered är dataunderlaget inte entydigt; i punkten VAAB 35 (nära utlopp till recipient) noteras verklig, uppmätt medelhalt i samma storleksordning som den teoretiska medelhalten medan det i punkten VAAB 34 (närmare den utförda parkeringsplatsen) noteras halter i storleksordningen 6-7 ggr den teoretiska medelhalten.”
AFRY avslutade avsnittet “slutsatser”:
“Angående det övergripande syftet med denna utredning, att identifiera förutsättningar för en säker, framtida användning av ferrokromslagg som anläggningsmaterial, i önskade/relevanta 
kornstorleksfördelningar, bedöms föreliggande undersökning visa att förfarandet med Anmälan till tillsynsmyndigheten avseende användning av slaggmaterial (grov slagg som bär-/förstärkningslager ovan dränerande lager, under tätt skikt) i de studerade exemplen inte fullt ut har säkerställt att slagg används på det sätt producenten avser, i det att slagg i fina fraktioner har använts, inte endast som förstärkningslager utan även djupare i jordprofilen och under dränerande skikt, utan att asfaltering utförts, vilket sammantaget bedöms ge mer utlakning än avsett.”
Det låter som sagt inte som en helt betryggande användning av ferrokromslagg under senare år. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, men jag undrar vad Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsnämnd har för synpunkter på slagganvändningen. Det finns ju betydande mängder på Holmängen alldeles vid älven och Öxneredssjön tar emot lakvatten från pendelparkeringen vid järnvägsstationen…
AFRY har gjort ytterligare en utredning, om ytvattnet.
Fortsättning följer i inlägget ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.
===
Blogginlägg om Vargön Alloys:
- ”Föroreningar i Vargön? (1/2)” – 5 september 2022
- ”Föroreningar i Vargön? (2/2)” – 6 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)” – 17 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)” – 18 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)” – 19 september 2022
- ”Miljö i Vargön” – 28 december 2022
- ”Lst om slagghögarna i Vargön” – 9 juli 2023
- ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” – 16 mars 2025
- ”Alloys: Moln av sexvärt krom?” – 20 mars 2025
- ”Alloys: Slagget behöver mer plats” – 22 mars 2025
- ”Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” – 24 mars 2025
- ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet” – 25 mars 2025
- ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget” – 27 mars 2025
Morgondagens BUN (14/10)
Imorgon måndag är det dags för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN) att samlas för att diskutera aktuella och viktiga frågor för kommunens förskolor och grundskolor. Det är som vanligt många lokalfrågor.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Verksamhetsuppföljning
Det tas naturligtvis även upp en del “pedagogiska” frågor. Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Den handlar denna gång om förskola och pedagogisk omsorg. Under ledning av verksamhetschef Pernilla Dahlstrand informeras det om barnhälsoteamets arbete och närvaroarbetet. 
Det blir också en kunskapsuppföljning av 6-åringarnas läs- och skrivutveckling. Dessutom informerar grundskolans verksamhetschefer om lärarbehörigheterna.
Samverkan för bästa skola
Det kommer att informeras om projektet “Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjöd hösten 2022 Vänersborgs kommun, som huvudman för Tärnan och Vänerparkens skola, att påbörja en samverkan i syfte att identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.
Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg
Under ärende 2, “Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”, är det dags för nämnden att ta tag i lokalproblemen.
“Med anledning av den akuta situationen för Öxnered förskola kommer denna upplaga av förstudien att presentera lösningsalternativ för Öxnered förskola med tillhörande moduler, vilket är totalt 6 avdelningar. Resterande delar som ersättning för Dalaborgs förskola, platser för en prognostiserad befolkningsökning i Öxnered och centrala Vänersborg planeras att presenteras i en förstudie under år 2025.”
Förstudien riktar alltså in sig på det akuta problem som har uppstått på grund av Öxnered förskola. Hela den permanenta förskolebyggnaden har evakuerats. I den ena halvan av förskolan uppmättes nämligen skadligt höga halter av mögelsporer och barn och personal fick svåra symptom som astma, huvudvärk och näsblödningar. Barnen har nu flyttats till de nybyggda skolorna i Öxnered och Holmängen.
Det har utretts om hur situationen på Öxnered ska kunna lösas så snabbt och effektivt som möjligt. Förvaltningens förslag är en totalrenovering, verksamhetsanpassning och tillbyggnad av Öxnered förskola. Det betyder att det 
inte är tänkt att någon ny förskola ska byggas utan den gamla ska “återanvändas”. Det ska bli intressant att få höra hur det är möjligt. Det kan ju vara, som nämndens ordförande Bo Carlsson (C) upprepade gånger har påpekat, bottenplattan som är orsaken till alla problem. Jag förutsätter dock att “experterna” vet vad som ska göras.
En totalrenovering är det billigaste och snabbaste alternativet. Tidsplanen (från beviljade medel till färdigt för inflyttning) uppskattas till två år. Den nya förskolan kommer att få 6 avdelningar. BUN passar nämligen på att utöka förskolan med två avdelningar så att de nuvarande modulerna kan avvecklas – det tillfälliga bygglovet löper ut. Hyreskostnaden beräknas till 4,3 milj kr per år vilket ger nämnden en nettokostnadsökning på 2,8 milj kr. BUN kommer senare att begära kompensation för denna hyresökning av fullmäktige.
Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035
Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035”, alltså ytterligare ett ärende om lokaler. Syftet med planen är att revidera lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9. Det är inte tänkt att planen ska presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov.
Mycket i planen har förändrats sedan föregående år:
“Jämfört med förra årets plan prognostiseras ett minskat antal elever i åldersgrupperna 6-12 år och 13-15 år. Även antalet 1-5 åringar prognostiseras att minska de närmsta åren men sedan öka igen för att ligga över dagens nivå år 2032 och framåt.”
Alla förskolor och grundskolor tas upp i rapporten. I sammanfattningen går det att läsa att följande behov har identifierats:
Förskola: En lösning för situationen för Öxnered förskola är akut då lokalerna inte kan användas och modulerna behöver ersättas. Även förbud att bedriva verksamhet i Dalaborgsparkens lokaler samt en prognostiserad framtida befolkningsökning i Öxnered gör att behoven inom området är stora. Arbete pågår med en förstudie för att kartlägga ytterligare behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg under prognosperioden. Utifrån befolkningsprognosen kan det runt år 2029/2030 behövas nya förskoleplatser i området. När det gäller Dalsland är det tidigare utredda behovet av ett utökat antal platser i området osäkert utifrån den senaste befolkningsprognosen. Brålanda förskolas moduler behöver långsiktigt ersättas med permanenta platser och externt inhyrda lokaler (Equmeniakyrkan) för Frändefors förskola behöver ersättas på grund av förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs F-6: Antalet grundskoleplatser förväntas vara tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognosen som visar en marginell minskning av antalet barn. Organiseringen av grundskolorna kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen och det flertalet tillfälliga moduler som idag används av grundskolorna. Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov. För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola i enlighet med tidigare utredning angående Brålanda skola. Den elevökning som prognostiseras för Skerruds skola behöver analyseras och beaktas i samband med utökad lokalkapacitet på Brålanda skola. På Frändeskolan krävs i närtid stora underhållsåtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön för både elever och personal, lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Dalboskolan.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs 7–9: Antalet grundskoleplatser i centrala Vänersborg bedöms som tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Organiseringen av de tre grundskolorna i området kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen om ett minskat antal elever. Även i Dalsland är antalet grundskoleplatser i området tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Frändeskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov.
Vill man veta mer om någon speciell förskola och/eller skola kan man ladda ner rapporten “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026–2035” här.
Månadsuppföljning september
Månadsuppföljningen för september visar att det ekonomiska resultatet för BUN uppgick till +9,6 milj kr och att prognosen för 2024 är budget i balans. I uppföljningen ser man även att barnantalet sjunker i barnomsorgen och så också i skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen har antalet dock ökat under juli-augusti – och det är fler barn än motsvarande tid förra året. I förskoleklass och grundskola minskar elevantalet, medan eleverna i den anpassade grundskolan ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Elevdatorer
Barn- och utbildningsnämnden ska begära 3,9 milj kr i utökad investeringsbudget 2025 för inköp av elevdatorer. Det visar sig att nämnden gör en besparing på 100.000 kr om man köper datorerna i stället för att leasa dem.
Yttrande stadsplan
BUN ska yttra sig om en stadsplan (äldre begrepp) och en detaljplan. Stadsplanen är mest intressant eftersom den handlar om den nya idrottshallen som ska byggas på Mariedalskolan.
Självklart kommer nämnden att ställa sig positiv. Mariedalskolan har behövt en ny idrottshall sedan många år tillbaka och nu äntligen syns ljuset i tunneln. BUN är också:
“positiv till att parkeringsfrågan och att hämta-och-lämna-området öster om skolbyggnaden finns med i planbeskrivningen då det under flera års tid varit stora problem med felparkeringar och trafik på området som utgör en säkerhetsrisk för eleverna på skolan.”
Det är inte bestämt exakt var idrottshallen ska byggas. Det finns två alternativ – se bild:
Det är svårt att säga vilken plats som blir bäst. Det viktiga är att skolan får behålla parkeringen väster om skolan, se flygbilden.
Workshop
Nämndens sammanträde avslutas med en workshop. I kallelsen står det:
“i september 2024 genomförde barn- och utbildningsnämnden en workshop om förväntade resultat uppnå (resultatmått med ambitionsnivåer). På nämndsammanträdet i oktober kommer nämnden ges en sammanställning 
av workshopen från september samt genomföra en workshop med fokus på förväntade resultat (nämndens uppdrag till förvaltningen). Workshopen kommer även beröra tilldelade målvärden.”
Workshoparna ska utgöra grund för nämndens verksamhetsplan med detaljbudget för 2025. De ska antas på nämndsammanträdet i november.
Sammanträdet imorgon kommer att ta en stor del av dagen.
Gårdagens sammanträde med BUN
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde genomfördes i god anda utan varken motsättningar eller voteringar. Som vanligt alltså. Lugnet höll i sig hela sammanträdet som varade ända till kl 16.15. (Mötet började kl 08.30.) Det var med andra ord ett ovanligt långt sammanträde.
Det var en del “manfall” på sammanträdet, tre moderater var frånvarande. Det innebar att Sverigedemokraterna fick ytterligare en ordinarie ledamot.
I söndags skrev jag en tämligen “fyllig” redogörelse för de ärenden som nämnden behandlade. 
För mer fakta hänvisas således till “Sammanträde med BUN imorgon”.
Det var tänkt att författaren till medborgarförslaget, Martin, skulle vara närvarande för att argumentera för sitt förslag. Han fick tydligen förhinder, vilket var lite tråkigt. Det hade nämligen blivit den första förslagsställaren som hade bevistat ett BUN-sammanträde.
Det var en hel del frågor och diskussion kring Öxnereds förskola. Det är ju som bekant stora problem i lokalerna och har varit så en längre tid. De barn som har vistats i den del av lokalerna som har haft förhöjda värden av mögelsporer, på grund av fukt i bottenplattan, har flyttat till Öxnered skola. 40 barn var kvar på förskolan. Vad som framkom på sammanträdet var att det bland de kvarvarande fanns de som kände besvär trots att mätningarna inte visade några förhöjda värden. Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) fattade därför ett så kallat ordförandebeslut om att flytta de kvarvarande barnen och personalen. Det var nödvändigt med ett snabbt beslut.
Flytten av barnen pågår faktiskt just idag och den går till Holmängenskolan. Det finns inga andra evakueringslokaler än skolan på Holmängen. Nämnden och förvaltningen förstår att flytten kan leda till nya och obekväma rutiner för vårdnadshavare och barn, framför allt längre resor, men barnens och personalens hälsa går självklart först. Flytten var nödvändig. Förvaltningen jobbar med ljus och lykta för att hitta nya lokaler närmare Öxnereds förskola.
Vårdnadshavarna har haft kritiska synpunkter på den dialog och kommunikation som har förekommit i den uppkomna situationen. Förvaltningen menar att de har gjort vad de har kunnat för att informera, men det innebär naturligtvis inte att det inte kan ligga något i vårdnadshavarnas kritik. Förvaltningen ska titta på om det hade gått att informera på ett bättre sätt. Ärendet avslutades med att ett enigt BUN ställde sig bakom ordförande Carlssons ordförandebeslut om flytt av förskoleverksamheten till Holmängens förskola.
Nämnden fick också reda på att det har varit fuktskador på Tärnanskolan i idrottshall och omklädningsrum samt i två klassrum. Problemen är nu åtgärdade.
Det känns inte särskilt tillfredsställande som BUN-ledamot att det uppstår sådana här arbetsmiljöproblem i förskolor och skolor. Vi har ju fortfarande också misskötseln av Norra skolan i färskt minne. Det är viktigt att kommunens fastigheter sköts ordentligt och att underhållet fungerar. Vi kan inte låta barn och personal vistas i ohälsosamma miljöer.
Barn- och utbildningsförvaltningen föredrog också en “förstudie om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”.
Nämnden fick ta del av befolkningsprognoser, prognoser för utvecklingen av barn- och elevantal osv. Vi fick reda på att om ungefär 5 år behövs förskoleplatserna på Öxnereds skola och Holmängenskolan till elevplatser i grundskolan. Det betyder att förskoleplatserna måste tillskapas någon annanstans. Dessutom har Dalaborgs förskola dömts ut och verksamheten ska ha upphört den 1 januari 2029. Och till det tillkommer att det även behövs fler förskoleplatser i centrala staden inom några år. Vi pratar inte om att det behövs en ny stor förskola i kommunen som står färdig omkring 2029 – vi pratar om att det behövs två nya förskolor…
Förstudien om förskoleplatser kommer inte vidare just nu. Skälen är att situationen i Öxnered måste ordnas och att man måste vänta på utredningen om vad som ska hända med Norra skolan. En av tankarna med Norra är ju att skolan ska användas till förskola.
Jag ställde en del frågor kring förslaget att starta en utredning om lokalerna för Frändeskolan och Dalboskolan. Det ska ju renoveras på skolorna. Det var inte tydligt vad förvaltningen ville tyckte jag. Det var dock tänkt så – förvaltningen hade spånat mer eller mindre fritt kring olika möjligheter att anpassa lokalerna. Utredningen ska sedan visa vad som är möjligt, effektivt och – kostnadsmässigt genomförbart. Vi får se vad som kommer ut av en eventuell utredning.
Det blev en längre och utförlig föredragning kring delårsrapporten. (Se som sagt “Sammanträde med BUN imorgon”.) Förvaltningschef Sofia Bråberg tog upp flera aspekter av nämndens verksamhet i samband med målavstämningen, som utgör en stor del av delårsrapporten.
Förvaltningschefen nämnde bland annat att barn- och utbildningsförvaltningen överlag hade fått bra betyg i medarbetarundersökningen men att förvaltningen “stack ut” på två områden, dvs resultaten var sämre än genomsnittet i kommunen. Medarbetarna ute på förskolor och skolor tyckte att det var tufft med tid för återhämtning och:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
I samband med budgetdiskussionerna i våras kommenterade personalorganisationerna (facken) resultaten i undersökningen (se “BUN 15/4: Budget 2025”):
“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”
När det gäller sjuktalen har faktiskt både den korta och den långa sjukfrånvaron minskat under det första halvåret jämfört med förra året. Den totala sjukfrånvaron låg i januari-juli på 7,9% (2023: 8,8%).
Det blev några frågor och kommentarer kring behörighet till yrkesprogram, lovskola, betydelsen av mindre elevgrupper, särskilt stöd och legitimerade pedagoger. Jag tror att de flesta i nämnden känner till vad som krävs för att resultaten ska förbättras, även om nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) tyckte att det inte bara handlade om pengar. Det kanske är en typisk kommentar från en liberal vars partiledare Johan Pehrson har blivit utbildningsminister.
Igår meddelade Pehrson att den nuvarande förskoleklassen ska bli åk 1 och åk 9 ska bli åk 10. Den förra regeringen utredde frågan (se t ex “Utredning om tioårig grundskola presenteras” från 2021) men lade aldrig något förslag. Det gör nu regeringen och skickar med 194 milj kr till genomförandet. Det innebär att BUN troligtvis får ca 500.000 kr (exkl avdrag med 12% till friskolorna). Men det handlar ju inte bara om pengar…
Förvaltningschefen nämnde också att BUN inte har fått full kompensation för de ökade kostnaderna som t ex lovskola och andra utökade statliga uppdrag innebar. Skolmåltiderna ökar i år antagligen med 4 milj kr. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ska betalas och pengarna får tas från den övriga verksamheten typ undervisningen. Inget avtal är dock påskrivet än.
Diskussionen om målavstämning och resultat fortsatte i mindre grupper under ärendet “Verksamhetsplan 2025, workshop gällande förväntade resultat och målvärden”. Diskussionen ska fortsätta även nästa sammanträde och beslut fattas på sammanträdet i november. Jag anar att nämndens ambitioner skruvas upp ytterligare trots att det inte blir några extra pengar till förskola och skola – varken från kommunen eller staten.
Till sist kan nämnas att barn- och utbildningsnämnden har mottagit sponsring från VBG Truck Equipment AB. Det handlar om resor till Universeum i Göteborg för elever i årskurs 8. (Se TTELA “VBG storsatsar på Vänersborgs åttondeklassare”.)
Visst gör pengar skillnad…
PS. Rätt ska vara rätt. Läser i Aftonbladet ganska sent på kvällen den 17 september att regeringen ska satsa mer pengar på skolan i den kommande budgetpropositionen – se Aftonbladet ”Tioårig skola 2028 – lektioner för sexåringar”.
KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter
Det här är den fjärde, och sista, bloggen om morgondagens ärenden i kommunstyrelsen. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS” och “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)
I våras var det en stor diskussion om hur den så kallade “skolmiljarden” skulle fördelas i Vänersborg och Trollhättan. Orsaken till att Trollhättan ingick i diskussionen var ju att Trollhättan tillsammans med Vänersborg äger Kunskapsförbundet Väst.
“Skolmiljarden” var det extra bidrag som staten betalade ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna var mycket tydligt, pengarna skulle:
“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.
Pengarna skulle alltså användas till att betala för de extra åtgärder som krävdes för att kompensera eleverna för att de gick miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.
I Vänersborgs kommun fördelades pengarna lika utifrån antalet elever från förskoleklassen till och med åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick alltså samma andel av pengarna. Vänsterpartiets uppfattning var att pengarna skulle gå till de elever och studerande som hade drabbats allra hårdast av pandemin. Och det var i första hand de som hade haft distansundervisning. Det var dessa elever som inte hade fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. Och i andra hand var det högstadieeleverna. Och självklart var det eleverna i avgångsklasserna
som drabbades allra hårdast. De andra eleverna har ju helt enkelt mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap.
Vänsterpartiet ansåg att statsbidraget skulle gå till de som var i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Vår uppfattning var därför att en rimlig fördelning borde ha varit att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget gick till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.
Kommunfullmäktige gick inte på Vänsterpartiets linje. (Jag skrev ett yrkande som jag kallade “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. Du kan ladda ner yrkandet här.)
Sedan ökade staten på “skolmiljarden”. Ytterligare 350 miljoner delades ut till kommunerna. Vänersborgs del av “kakan” är 981.000 kr. Som nu ska delas ut till eleverna. Men vilka elever?
Förslaget till kommunstyrelsen, som alltså också är tänkt ska bli förslaget till kommunfullmäktige, är att pengarna ska fördelas på samma sätt som förra gången:
“Vid tillämpning av samma fördelningsmodell som vid fördelningen av skolmiljarden tilldelas barn- och utbildningsnämnden 713 tkr i tilläggsanslag och kommunstyrelsen 268 tkr.” (Pengarna till kommunstyrelsen går till Kunskapsförbundet; min anm.)
Det tycker jag fortfarande är fel. Enligt samma argumentation som tidigare, men ytterligare några…
Förslaget till fördelning är egentligen lite “småabsurd”. Eleverna i förskoleklassen ska alltså få lika mycket per elev som eleverna i 3:an i gymnasiet. Det är omöjligt att se logiken i detta. Det är också anmärkningsvärt av den orsaken att eleverna i förskoleklassen inte ens gick i skolan förra läsåret! Så det är väl inte utan man undrar vilken utbildning politikerna i kommunstyrelsen anser att 6-åringarna har missat på grund av pandemin…
Så här skriver Utbildningsdepartementet i sitt pressmeddelande om de nya pengarna (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”, fetstilen är min):
”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”
(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)
Jag kan inte se annat än att Utbildningsdepartementet ger stöd för Vänsterpartiets synsätt. Och vad jag vet har det aldrig ordnats “sommarskola” i Vänersborgs kommun för elever låg- och mellanstadierna…
Nä, skärpning politiker. De statliga pengarna är avsedda att gå till dom som drabbats av pandemin, inte för att rent allmänt förstärka budgeten för barn- och utbildningsnämnden…
Vi får se om politikerna från betongpartierna har ändrat uppfattning sedan i våras eller om de “kör på i samma hjulspår”…
Kommunfullmäktige ska bestämma hur mycket tomterna vid Skaven och Öxnered ska kosta. Förslaget kommer att bli:
“650 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter.”
Eftersom villatomternas storlek varierar priserna att hamna mellan 455.000 – 950.000 kr. Denna prissättning är marknadsmässigt grundad och ger kommunen kostnadstäckning. Sedan tillkommer naturligtvis också anslutningsavgiften för VA.
Till sist återstår det bara för kommunstyrelsen att föreslå att godkänna årsredovisningen för Fyrbodals kommunalförbund och bevilja alla ansvarsfrihet. Och tillika föreslå fullmäktige att godkänna viss förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB.
Nästa sammanträde med kommunfullmäktige är den 22 september. Det är ett tag dit, men då finns det å andra sidan tid för alla intresserade att sätta sig in i de olika ärendena – och kanske påverka “sina” politiker att rösta rätt…
Öxnered, Mariedal: Överklagandena avslås
Ibland tycks det vara lätt att vara jurist… 
Idag fick jag två domar i min hand, en från Mark- och miljööverdomstolen på Svea hovrätt och en från Förvaltningsrätten i Göteborg. I båda fallen handlade det om detaljplaner…
Skaven/Öxnered
Den 19 juni 2019 antog kommunfullmäktige detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun. (Se “Detaljplan Öxnered/Skaven”.) Beslutet togs efter ganska många år av möten, diskussioner, samråd, yttranden, ändringar osv. Många av de boende i området var ändå inte nöjda. Det handlade om infrastruktur, järnvägsövergångar, parkeringsplatser och höjd på hus. (Du kan läsa en del av processen här “Öxnered”.)
Detaljplanen överklagades av 29 personer till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Den 5 juni i år så avslog domstolen överklagandet. Då överklagade 10 av personerna domen till Mark- och miljööverdomstolen. Den 30 november kom beslutet:
“Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.”
Mark- och miljööverdomstolen skriver bland annat att det inte finns anledning att betvivla riktigheten i domen och att det inte heller är av vikt för ledning av rättstillämpningen att pröva fallet i högre instans. Det är egentligen samma som Mark- och miljööverdomstolen alltid skriver när den inte ger prövningstillstånd.
Beslutet kan inte överklagas och därmed har, vad jag förstår, den av kommunfullmäktige antagna detaljplanen vunnit laga kraft.
Mariedalskolan
Domen från Förvaltningsrätten i Göteborg meddelades den 9 december. Det var jag som hade överklagat ett beslut av kommunfullmäktige i Vänersborg.
Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles vid Mariedalskolan.
Mariedalskolan är Vänersborgs största skola med nästan 500 barn. Trafiksituationen vid skolan är ett stort problem. Det rör sig många barn i området och det är alldeles för stor biltrafik i området. Och för att skapa nya tomter och göra byggnation möjlig skulle en väg, Furuvägen, dras om. Nu går vägen bara upp till Mariedalskolans personalparkering, sedan är det stopp. Det är bara en GC-väg som går vidare från parkeringen. I fullmäktiges beslut ska Furuvägen dels rätas ut och dels bli en genomfartsgata, med ökad trafik som följd. (“Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.)
Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan och det hade inte utretts hur de nya tomterna och den nya vägsträckningen skulle påverka trafiksituationen för alla elever på Mariedalskolan.
Jag avslutade min överklagan till Förvaltningsrätten av fullmäktiges beslut med:
“Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”
Du kan läsa hela min överklagan i bloggen “Överklagan till Förvaltningsrätten”.
Förvaltningsrätten avslog överklagandet.
Betyder det att t ex den kommande trafiksituationen enligt Förvaltningsrätten blir trafiksäker och att samverkan med Mariedalskolan var tillfredsställande? Nej, så är det inte. Förvaltningsrätten har:
“alltså inte pröva[t] det överklagade beslutets lämplighet”
Förvaltningsrätten har bara prövat om kommunfullmäktiges beslut är lagligt fattat. Och det är det menar rätten. En nämnd har berett ärendet, dvs samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen har yttrat sig och lagt fram förslaget till kommunfullmäktige och kommunfullmäktige har fattat beslutet. Allt enligt Kommunallagen.
Och om det är ett bra och riktigt beslut eller om underlaget är bristande och har dålig kvalitet, som jag hävdade i min överklagan, är ointressant för Förvaltningsrätten:
“Kommunallagen uppställer emellertid inte något krav på beredningens kvalitet.”
Med andra ord, anser kommunfullmäktige att beslutsunderlaget är ok – då är underlaget ok…
Den här domen tog det 1,5 år för rätten att komma fram till… Det känns som om det hade gått att komma till beslut på en kafferast.
Snart lär vi höra hur sprängningarna startar vid Mariedalskolan, sedan kommer maskinerna och lastbilarna och när allt är färdigbyggt kommer personbilarna… Jag hoppas att samhällsbyggnadsförvaltningen samverkar med Mariedalskolan för att göra trafiksituationen så smidig och säker som möjligt för alla elever och all personal både under exploateringen och efteråt.
Det kan kanske vara bra att ha samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklunds (MP) ord från fullmäktigedebatten i minnet (se “Vad sa politikerna om Mariedal?”):
”… jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. … skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”
Detaljplan Öxnered/Skaven
På onsdag ska kommunfullmäktige fastställa detaljplanen för Skaven och del av Öxnered.
Det är ju egentligen inget konstigt med en ny detaljplan, särskilt inte i ett område som ligger så nära järnvägsstationen i Öxnered. (Själva järnvägsstationen ingår inte i detaljplanen.) Från Öxnered tar det 45 min till Göteborg, 7 min till Trollhättan och 15 min till Uddevalla. Naturligtvis kan du åka till Vänersborg också, det tar 5 min. Dessutom finns det direkttåg till Oslo.
Vänersborg behöver bostäder och området vid Skaven/Öxnered torde vara mycket attraktivt – inte minst för personer som ämnar flytta från Göteborgsregionen, men ändå arbeta kvar. Det är också ett område som också ligger nära vatten och natur. Dessutom är det nära förskolan och skolan i Öxnered, som för övrigt ska renoveras och byggas ut. (Arbetet har nyligen satts igång.)
Kommunen vill på sikt skapa en ny stadsdel i området med blandad bebyggelse som villatomter, hyres- och bostadsrätter – i småhus och flerbostadshus. Inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. Men då talar vi om en period på 30 år. Det ska även finnas möjlighet för olika former av 
kommersiell service. Ett område (se det röda fältet på kartan nedan) reserveras också för förskola och skola. Det är meningen att denna plan är den första av två–tre etapper i området kring Öxnereds station.
Detaljplanen var utställd för samråd under sommaren 2017 och för granskning under våren 2018. Sedan omarbetades planförslaget efter granskningen i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomfördes vid årsskiftet 2018/2019. Förslaget reviderades något också efter denna granskning. Planområdet har t ex minskats ner från det ursprungliga förslaget (framför allt på grund av Länsstyrelsens inställning till strandskyddet) och planen ser nu ut så här:
Det är tänkt att infrastrukturen, dvs GC-vägar (=gång och cykel), gator och vägar ska byggas ut och att området ska knytas ihop med övriga Vänersborg. Mitt emot Öxnereds skola föreslås det att en vägtrafiktunnel ska byggas under Älvsborgsbanan för både biltrafik och GC-väg. Det är också tänkt att bli en bilväg mot Brätte/Onsjö och en väg i sydväst mot Trestad Center, se karta nedan.
De kostnadskalkyler som finns med i underlaget är att en utbyggnad av allmän plats (=park, gator, tunnel och gc-vägar) bedöms uppgå till 53 miljoner kronor. Anslutningsvägen söderut, utanför planområdet, beräknas kosta ungefär 30 miljoner kronor. En tunnel under järnvägen i höjd med Öxnereds skola för bara gång- och cykeltrafik bedöms kosta ca 10 milj kr och med bilmöjlighet 20 milj. (Det är inte osannolikt att kostnaden är inräknad i ”allmän plats”.) Det är mycket preliminära siffror och det blir antagligen inte billigare. Vad jag förstår är t ex inte en anslutningsväg till Möjered med i kalkylen.
Det har alltså varit en del turbulens med detaljplanen. Det finns ju nämligen ett problem, det bor redan människor i området…
Det har kommit in väldigt många yttranden från de boende i området och ett av yttrandena är undertecknat av 93 boende i Öxnered. De flesta av yttrandena handlar om infrastrukturen, järnvägsövergångarna, parkeringsplatserna och höjden på husen.
En sak som upprör är att vägen söderut från järnvägskorsningen över Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) mot Brätte går rakt genom det planerade nya bostadsområdet. Det är viktigt att denna synpunkt beaktas och att vägen blir säker, t ex med fartgupp eller andra lösningar för att få ner hastigheterna etc. Och att det byggs GC-vägar som alternativ till att färdas på genomfartsleden. De boende menar också att vägar och säkra skolvägar, GC, måste byggas innan bebyggelsen av bostäder sätter igång, eftersom byggnationerna kommer att generera mer och tung trafik. Det är ett ganska tungt argument.
När det gäller trafiksituationen inne i själva området så är det tänkt att flera GC-vägar ska anläggas. Dessutom, skriver kommunen, att flerbostadshusen inte bör byggas innan planområdet har en anslutningsväg söderut, eftersom dessa hus kommer att alstra betydligt mer trafik. Det låter klokt.
Flera tycker också att det saknas en trafikanalys och att underlaget i hög grad bygger på gissningar och önsketänkande. Och kanske ligger det något i det. Kommunen anser t ex att trafiken in mot centrum, på Öxneredsvägen/Djupedalsvägen, kommer öka, men bara ”något”. Kommunen menar att en ny väg söderut mot Brätte kommer att avlasta vägen. Öxneredsborna tror att Djupedalsvägen kommer få kraftigt ökad trafikintensitet.
De talas också om att bygga en väg från planområdet till E45:an via den planskilda korsningen vid Möjered. Den här vägen lär inte vara aktuell de närmaste åren, därför att det skulle innebära, står det i underlaget, att en väg behöver breddas och kommunen har inte rådighet över marken utmed hela vägens sträckning. Om en sådan här väg byggs så skulle den få en stor betydelse för trafiksituationen.
Det är många som anser att järnvägsövergångarna över Oslobanan (Göteborg-Oslo/Karlstad) och Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) inte kommer klara den ökade trafiken som planområdet kommer innebära. De menar också att järnvägskorsningarna inte är anpassade för GC-trafik och att bommarna med den täta tågtrafiken ofta är fällda med köer som följd.
De här synpunkterna är nog, enligt min mening, de tyngsta. (Även om själva järnvägsövergångarna faktiskt ligger utanför detaljplaneområdet.) Järnvägsövergångarna har mycket i övrigt att önska. Jag förstår att de boende är oroliga. Den farligaste övergången, vid vägen till Skaven mittemot Öxneredsskolan, ska emellertid byggas bort. Det ska bli en tunnel med en tvåfilig bilväg och en separat GC-väg.
I underlaget svarar kommunen att den har påtalat problemen med järnvägskorsningarna för Trafikverket. Trafikverket bedömer dock att det inte är möjligt att bygga varken över- eller underfart vid Älvsborgsbanan, och jag tror att det också gäller Oslobanan. Trafikverket skriver:
”Att utforma korsningen planskilt anses inte rimligt då topografin på platsen innebär att det krävs långa anslutningsramper för att komma under alternativt över järnvägen.”
Det är nog ändå viktigt att verkligen tömma ut alla möjligheter. Kommunen borde i samarbete med Trafikverket undersöka om det ändå inte går att bygga bort de båda plankorsningarna med tunnlar.
Byggnadsnämnden anser emellertid att plankorsningen vid Öxnereds station klarar ökningen av fordon. Jag är nog inte riktigt säker på det. I underlaget står det:
”Plankorsningen vid Öxnereds station är relativt smal och det finns inte utrymme för avskild gång- och cykeltrafik.”
Det här måste lösas. Järnvägsövergångarna, särskilt över Älvsborgsbanan, är ett problem. Det är viktigt, om nu kommunfullmäktige antar detaljplanen, att alla anslutningsvägar byggs så att trafiken över övergången kan hitta andra vägar. Järnvägsövergångarna måste också vara säkra för framför allt barnen.
Flera av Öxneredsborna motsätter sig den föreslagna parkeringen vid järnvägsstationen på östra sidan av Älvsborgsbanan. Flera menar att det inte behövs därför att de parkeringsplatser som finns inte är fullt utnyttjade. De menar också att pendelparkeringen ligger olämpligt med tanke på närheten till bostäder med störningar av ljud, ljus och avgaser samt ökad insyn.
Jag tror att det som har utarbetat planen har försökt att ordna detta så bra som möjligt. Man skriver att pendelparkeringen ska styras upp med inslag av park. Jag tror att denna fråga ska kunna lösas. Men det är klart, det ska inte byggas parkeringsplatser om de inte behövs, däremot måste de vara med i planen för ev framtida behov.
Det är flera som tycker att höjderna på de nya husen blir för höga. Kommunen säger att den har tagit hänsyn till detta och skriver:
”Förslaget med flerbostadshus närmast järnvägsstationen följer kommunens översiktsplan där det anges att det i anslutning till stationsområdet ska ges utrymme för många bostäder. För de byggrätter som inrymmer tvåvåningsbyggnader kommer nockhöjden max vara 8,5 meter och för de med byggrätt för tre våningar vara max 12 meter.”
OK, det var en hyfsat fyllig redogörelse – vad blir då slutsatsen? Ja eller nej till detaljplaneförslaget?
Det ligger mycket i de synpunkter som de boende har framfört. Min uppfattning är dock att kommunen i detaljplanen har försökt att ta hänsyn till dem. Men det är ju som i så många andra fall, avvägningar mellan intressen. I det här fallet mellan Öxneredsbornas önskemål och kommunens vilja att bygga fler bostäder. Jag anser nog att ett ja till planen är en riktig slutsats, samtidigt som kommunen måste prioritera det vidare arbetet med trafiklösningarna, t ex järnvägsövergångarna och anslutningsvägarna till Brätte och Möjered.
KS: Öxnered/Skaven
Det ska byggas i Öxnered/Skaven. Det har varit bestämt ganska länge nu. Men det har också varit en del turbulens kring den utarbetade detaljplanen. Protester, insändare och brev har riktat sig mot olika delar av den. Det är framför allt de boende som har haft synpunkter kring de planerade bostadshusens höjd, vägar, järnvägsövergångar etc. Jag har beskrivit en del av dessa i några bloggar. (Se ”Öxnered/Skaven – en ny stadsdel?”, ”Öxnered/Skaven” och ”Vad händer i Öxnered/Skaven?”.)
Den viktigaste synpunkten kom dock från Länsstyrelsen. Det gällde strandskyddet… Och det ”föranledde omfattande revidering av planförslaget”. Som det står i handlingarna. Kommunstyrelsen ska på onsdag yttra sig över det nya förslaget till detaljplan.
Detaljplaneförslaget fick alltså ändras efter Länsstyrelsens yttrande. Planområdet har minskats och i stort sett all mark inom strandskyddat område, med undantag av två byggrätter, har utgått. Även ett mindre område vid Öxnereds station har utgått ur planen. (För att underlätta framtida utveckling av järnvägen.)
Det behöver byggas mycket i Vänersborg de närmaste åren, efterfrågan på bostäder är stor. Kommunens bostadsförsörjningsprogram säger att det behövs 160 nya bostäder varje år i Vänersborg. Öxnered/Skaven är attraktiva områden. Det finns fina naturområden i omgivningarna, det är nära till vatten, det finns förskola och skola i närheten – för att inte prata om Öxnereds järnvägsstation med möjligheter för pendling till Göteborg, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett stort antal bostäder vid Öxnered/Skaven. Inom en 30-årsperiod ska det inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. (I den första detaljplanen talades det om 1.400 nya bostäder.)
Det som flera av de boende har haft synpunkter på är kommunikationerna. Det är ju inget ”lätt” område. Det är trångt redan idag med tanke på järnvägen och gatutrafiken. De två järnvägarna, Älvsborgsbanan (Uddevalla-Herrljunga, dvs bland annat sträckan Öxnered-Vänersborg) och Oslo-Karlstadbanan (Göteborg-Karlstad/Norge), ställer till problem för gatutrafiken.
Det känner alla till som kör i Öxnered i rusningstrafik och järnvägsbommarna går ner – och är nere ganska lång tid stundtals. (Bommarna brukar vara nere när tågen står kvar vid stationen.) Det blir lätt långa köer och det blir trångt för bilar, cyklister och fotgängare. Det finns två korsningar över järnvägen på Älvsborgsbanan och en över Oslobanan. Ingen av korsningarna är planskilda. De är inte heller anpassade till gående och cyklister. Det är också svårt för räddningsfordon, t ex ambulans, brandbilar etc, att ta sig fram.
Byggnadsnämnden vill knyta ihop Öxnered/Skaven med övriga staden genom att bygga ut infrastrukturen. Och det är ett måste.
”I områdets norra del, mitt emot Öxnereds skola, föreslås en tunnel under Älvsborgsbanan för att knyta ihop Skaven med västra Öxnered, Blåsut och vidare med Vänersborgs centrum.”
Sedan är det tänkt att en bilväg ska gå från området mot Brätte och där nå Onsjö, sportcentrum och skolorna på Torpaområdet. Det finns många synpunkter från de boende om denna väg. Den går genom detaljplaneområdet och medför antagligen en betydligt utökad biltrafik i Öxnered med alla negativa konsekvenser det kan få för de boende.
I detaljplanen står det också att det behövs en ny väg i sydväst mot Trestad Center. Då skulle trafiken ledas in/ut från området utan att passera Öxnered eller Blåsut.
Jag tror att den här vägen kan bli nödvändig. Det är till och med möjligt att om båda anslutningarna byggs, så har kommunen byggrätter för åratal framöver. Området är så stort att andra områden kanske inte behöver exploateras på en 5-10 år framåt… Den här vägen finns emellertid inte med i planen, det kanske är en brist.
Hur som helst, anslutningarna är mycket viktiga. Utan dom så blir det stora trafikproblem vid järnvägsöverfarterna och på Öxneredsvägen. Det kan också bli problem för räddningstjänsten på grund av att bommarna många gånger är nere medan tågen står på perrongen.
Det kommer att kosta att förverkliga detaljplanen:
”Beträffande den ekonomiska frågan beräknas kommunens kostnader för utbyggnad av allmänna platser (parker, parkering, gator och vägtrafiktunnel) samt fastighetsbildning uppgå till cirka 43 mnkr. För anslutningsväg söderut, utanför planområdet, uppskattas kostnaden till cirka 30 mnkr. Utbyggnad av en allmän va-anläggning för vatten och avlopp finansieras genom avgifter. Kommunen kommer att få intäkter genom avyttring av mark inom planområdet.”
Jag är inte säker på att detta är alla kostnader. Som skolpolitiker anser jag att det t ex är viktigt att något görs åt GC-vägarna längs Öxneredsvägen/Djupedalsvägen – flera elever går eller cyklar till skolan. Det är också ett måste att järnvägskorsningen närmast stationen, över Älvsborgsbanan, anpassas till GC-trafik.
Kommunstyrelsen måste svara på två frågor på onsdag:
Är det värt att investera i Öxnered/Skaven? Svaret på frågan torde vara ja. Vänersborg måste skapa bostäder åt alla som vill bo i kommunen.
Är detaljplanen bra? I stort sett ja. Den har blivit allt bättre efterhand, i den meningen att planen har anpassats till de boendes önskemål – även om de boende inte har fått precis som de hade velat ha det. Det finns dock fortfarande frågetecken kring kommunikationslösningarna, framför allt kring järnvägskorsningarna och vägarna till Onsjö och Trestad Center. Fullt utbyggt kommer de nog att fungera på ett bra sätt. Men blir de fullt utbyggda innan bostadsbyggandet kommer igång och folk börjar flytta till Öxnered/Skaven…?
På onsdag ska kommunstyrelsen yttra sig. Det står inte i beslutsförslaget att ärendet ska vidare till kommunfullmäktige, men jag antar att detaljplanen ändå kommer dit när det är dags för beslut. Det står nämligen på ett annat ställe i handlingarna att:
”Planförslaget har efter granskningen omarbetats i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomförs innan detaljplanen kan antas av kommunfullmäktige.”
Kommunstyrelsen ska också behandla en annan detaljplan på onsdag – Detaljplan för Galeasen 1. Med andra ord – en del av området på Sanden Södra. Här finns det anledning att vara betydligt mer kritisk….
Vad händer i Öxnered/Skaven?
Det är inte bara VA-frågan och Solvarm som diskuteras i kommunen just nu. Öxneredsborna fortsätter t ex att protestera mot kommunens utbyggnadsplaner i Öxnered/Skaven. Politikerna har under den senaste tiden fått två ”öppna brev” i frågan.
Ett 90-tal boende i området påpekar återigen att det är orimligt att förtäta området kring stationen i Öxnered och ut mot Skaven på det sätt som detaljplanen föreslår.
De skriver:
”En byggnation som vi anser inte är anpassat till rådande trafikmiljö överhuvudtaget och kommer leda till stora trafikproblem med tre icke planskilda korsningar och vägar planerade till och från området.”
De boende menar vidare att de höga husen och trafikkaoset helt kommer att förstöra miljön i ett mycket attraktivt område. De undrar även hur parkeringsfrågan ska lösas på ett tillfredsställande sätt och ifrågasätter varför det inte har tagits fram någon:
”trafikanalys [gällande] frekvens eller miljöanalys vad gäller ökade utsläpp … för Öxneredsvägen och Djupedalsvägen samt den krokiga vägen efter järnvägsövergången Oslobanan som är absolut livsfarlig redan nu för gångtrafikanter och cyklister.”
Enligt en utredning kommer det nya området att generera 2.400 fordon. Och det är ju en del…
Öxneredsborna tycker inte heller om den föreslagna vägen från Brätte – som kommer att leda rätt igenom ett stort bostadsområde med barnfamiljer. Och sedan rätt över de tre icke planskilda korsningarna – vid Älvsborgsbanan, Oslobanan (vid Björnbergs) och Skaven utan plats för cykel eller gående.
De föreslår återigen en lösning med en kombinerad GC/Trafikbro från Skaven till Korseberg över Vassbotten. Och denna gång har de också presenterat, eller i varje fall resonerat kring, en kalkyl över kostnaderna:
”Kommunens tjänstemän hävdar hela tiden att en ny bro till Korseberg skulle bli för dyr för kommunen utan att hänvisa till några kostnader. En ny bro för GC och trafik med en längd av 220 meter och en höjd över vattenytan på 2 m skulle kosta ca 125 milj. Kr (dessa siffror kommer från en av Sveriges största entreprenadföretag som byggt motsvarande broar). Drar man bort den planerade GC bron till Korseberg som kommer att kosta ca 50 milj. kr samt anslutningsvägen till väg 2025 till en kostnad på 41 milj. kr enl. Trivector så får vi en totalkostnad på ca 35 milj. kr för GC och trafik bron. Detta är en billig kostnad för att lösa trafiksituationen för det nya bostadsområdet och att samtidigt få en ny attraktion med en belyst bro över Vassbotten.”
En bro över Vassbotten känns onekligen som en spännande och kreativ tanke. Men jag vet inte om kostnadskalkylen är riktig och rimlig. Det återstår väl för byggnadsförvaltningen och politikerna att titta närmare på – om intresse finns…
Det har också kommit ett brev från en familj som hyr ett hus av kommunen. Huset ska enligt detaljplanen rivas. Planen föreslår nämligen en ny tunnel för personbil, cykel och gående (som också kan användas av ambulans och polis) där huset är beläget:
”i områdets norra del, mitt emot Öxnereds skola.”
Det är tänkt att tunneln ska gå under Älvsborgsbanan och knyta ihop Skaven med västra Öxnered, Blåsut och vidare med Vänersborgs centrum. (Se ”Bostaden rivs mot deras vilja”.)
Familjen vill naturligtvis rädda huset och sitt hem och bjuder in politiker och tjänstemän för att diskutera en flytt av den planerade tunneln.
Den nya detaljplanen kommer att innebära stora konsekvenser för de boende och de kommunala investeringarna kommer att bli omfattande hur än detaljplanen kommer att se ut när den är klar.
Det lär dock bli en viss respit för planerna…
Ärendet var nämligen uppe på kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) den 26 mars. Då beslutades att:
”Då Vänersborgs kommun står inför stora investeringar behöver en kostnadsberäkning göras av tunnel/undergångar och vägar i det planerade området innan detaljplanen kan antas. Därför ges byggnadsnämnden i uppdrag att i samråd med samhällsbyggnadsnämnden komplettera ärendet med en beräkning av kostnaderna för anläggning av trafiksituationerna som beskrivs i ärendet.”
Det innebär att ärendet i dagsläget inte förs vidare till kommunstyrelsen. När det sker får vi se. Men det medför antagligen en försening av processen, även om KSAU:s återremiss egentligen inte betyder att kommunen ska titta närmare på öxneredsbornas synpunkter. Men det gör säkerligen byggnadsförvaltningen ändå. Den beaktar alla inkomna synpunkter.
Vi får se om synpunkterna och återremissen leder till en omvärdering av trafiksituationen, och bron, i området. Och om det i sin tur leder till att detaljplanen omarbetas. Hur som helst är nog inte sista ordet i detta ärende sagt…
.
PS. Jag har skrivit om detaljplanen för Öxnered/Skaven tidigare:
- ”Öxnered/Skaven – en ny stadsdel?” – 28 feb.
- ”Öxnered/Skaven” – 23 mars.
Öxnered/Skaven
I tisdags träffade ett antal tjänstemän i byggnadsförvaltningen och politiker i nämnden människor som berörs av den nya detaljplanen i Öxnered och Skaven. Intresset från invånarna i området var stort och det var fullt i matsalen på Öxnereds skola. Bara det visar väl på det stora missnöjet med det liggande förslaget. TTELA var också där och det resulterade i en artikel i onsdagens tidning. (Jag ser inte att artikeln har publicerats i nätupplagan.)
Jag skrev en lång blogg om planerna för området för en knapp månad sedan. (Se ”Öxnered/Skaven – en ny stadsdel?”.) Där beskrev jag planerna ganska ingående och också synpunkterna från ”grannarna”. Det är vad jag förstår inte mycket, som har ändrats sedan dess. Det skulle väl i så fall vara att den skyddsvärda hackspetten har fått bättre ytor…
Den 6 mars var ärendet uppe i byggnadsnämnden. Då granskade nämnden detaljplanen och godkände samrådsredogörelsen – som det uttrycks i mötesprotokollet. Nämnden slog också fast att planförslaget inte antogs medföra någon betydande miljöpåverkan. Av protokollet framgår inte om ärendet orsakade några kritiska frågor eller diskussioner. I varje fall lämnades inga reservationer eller protokollsanteckningar. Vänsterpartiet representant hade för övrigt förhinder och närvarade inte på sammanträdet.
Nu har invånarna i området, och andra, chans att åter lämna synpunkter på planerna. (Detaljplanen är just nu i det som kallas granskningsprocessen.) Och det fram till den 10 april. Jag vet inte om det betyder att de som har lämnat in synpunkter måste lämna in samma synpunkter igen eller om byggnadsnämnden tänker ta hänsyn till dem i det fortsatta arbetet. För många synpunkter har inte tillgodosetts, det hördes på mötet… Mitt råd till alla som har åsikter i frågan: Det är nog säkrast att framföra synpunkterna skriftligt ännu en gång.
Det är framför allt den framtida trafiksituationen i området, inklusive järnvägsövergångarna, som ställer till problem och missnöje bland grannarna.
Det blir naturligtvis en hel del fler människor och bilar i området när 600-700 nya bostäder ska byggas. (Det var detta antal som nämndes på mötet.) Trafikmängden kommer självfallet att öka avsevärt. De planerade vägarna kommer dessutom att göra ”kringelikrokar” och gå rätt igenom bostadsområdena. Det lär också bli ökad trafik redan i byggnadsskedet med alla maskiner och byggfordon. Och redan nu är det köer och trafikfarliga situationer för gång- och cykeltrafikanterna, inte minst för skolbarnen…
Byggnadsförvaltningen är medveten om problemen och vill sprida trafiken genom att t ex bygga en ny väg söder om Vassbotten som på något sätt ska anslutas till Onsjöområdet. (I planförslaget är redan nu inplanerat och inritat tänkta vägsträckningar mot Brätte och Trestad Center.) Flera av åhörarna tvivlade på att detta skulle lösa situationen. De menade att det blir en omväg som få kommer att ta. ”Vem kommer att åka över Onsjö för att hämta ett paket på Kvantum?” sa t ex en av Öxneredsborna.
Det var så med flera av byggnadsförvaltningens trafikförslag. Åhörarna menade att förvaltningen ”tänkte fel” och att åtgärderna inte var tillfredsställande och inte uppnådde målen med trafiksäkerhet. Flera tyckte att kommunen helt enkelt hade börjat i fel ända. Den borde titta på vägarna och lösa trafiksituationen först och därefter planera bostäderna.
Det finns ett förslag från de boende om att bygga en bro över Vassbotten. Det är säkerligen ett bra trafikförslag, men det skulle med all sannolikhet bli alldeles för dyrt för kommunen… (Och på andra sidan, vid Korseberg, är marken privat.)
Järnvägskorsningarna är ett kapitel för sig, även om de naturligtvis är en viktig del i helheten. Ingen av de tre korsningarna är planskilda. De är inte heller anpassade till gående och cyklister.
Den ena järnvägskorsningen vid Öxnereds skola (vägen till Skaven) är till och med så smal att endast ett fordon åt gången kan passera.
Här är planen att en tunnel ska byggas under järnvägen för GC och bilar, dock inte för typ byggfordon eller bussar. Den tänkta placeringen av tunneln är i ”dalen” strax norr om Öxneredsskolan. Den planerade tunneln innebär att ett bostadshus ska rivas och att de boende tvingas därifrån. Igen. De boende har varit med om detta en gång förut… De vädjade till tjänstemännen att flytta tunneln några meter så att åtminstone delar av huset kunde få finnas kvar. Vi får se om det tas några hänsyn till familjen.
Det fanns fler synpunkter på den planerade tunnelns placering. Trafiken på Öxneredsvägen kommer att öka kraftigt och tunneln ligger nära Öxnereds skola. Vid skolan är det redan idag en farlig trafikmiljö för alla barn som går på förskola och skola. De tyckte att kommunen skulle leta upp en annan placering.
Järnvägskorsningen närmast stationen, över Älvsborgsbanan, är ny och stod klar så sent som i januari 2017. Den ska också göras om så att den även anpassas till GC-trafik. Någon gång. Åhörarna fick inget svar på när…
Och denna gång får väl kommunen stå för hela kostnaden, när kommunen inte var intresserad av GC när Trafikverket flyttade den… Här hade grannarna också tagit tid på hur länge bommarna var nere under rusningstrafiken. Bommarna är nämligen nere när tågen står på stationen. Under en två-timmarsperiod var bommarna nedfällda i 30 min… Varje dag. Även här måste en lösning ske – och det innan byggtrafiken kommer igång. Tyckte Öxneredsborna.
Redan idag skapar järnvägsövergångarna problem och trafikstockning på morgon och eftermiddag. Det skulle vara svårt för t ex utryckningsfordon att komma fram och hur skulle det inte bli när ytterligare 600-700 bostäder byggs?
Grannarna var också oroliga för den ökade mängden trafik på Öxneredsvägen förbi Öxnereds skola och norrut mot Djupedalsvägen ner mot centrum som skulle bli följden av den stora byggnationen. Bland åhörarna fanns det också någon från blåsutområdet som trodde att det skulle bli ”kaos” på den smala vägen med alla sina korsningar, kanske till och med ända bort till utfarten vid Folkets park. Och alla barn som gick och cyklade längs vägarna… För att inte tala om den betydande miljöpåverkan som den stora ökningen av biltrafiken skulle medföra.
Även parkeringssituationen vållade debatt. Tjänstemännen menade att det var fastighetsägarnas ansvar att ordna parkeringssituationen, att P-platserna skulle finnas på tomterna. Åhörare ansåg att parkeringsnormerna (0,5 eller 0,8 bilar per lägenhet) ändå inte skulle tillgodose parkeringsbehoven om det t ex kom besökare/gäster till de boende på typ helger och kvällar.
Det planeras ju också ytterligare parkeringsplatser för järnvägsresenärer. Några i publiken menade att de var felplanerade, eftersom människor skulle parkera där det var närmast till perrongerna. Det skulle innebära att de korsar en järnvägsövergång och kommer ner i bostadsområdena. Det befarades att detta ytterligare skulle öka trycket på biltrafiken med ökade trafikrisker, avgaser, buller och ljus på mornar och kvällar, särskilt vintertid, in i bostäderna.
Det blir ingen lätt uppgift att lösa trafiksituationen för både de gamla och nya Öxnereds/Skavenborna. Jag tror att byggnadsförvaltningen gör så gott de kan, men alternativa lösningar är begränsade av både järnvägarna och Vassbotten. Det är trångt i området.
Jag tror att de flesta åhörare i matsalen har samma åsikt som en enskild Öxneredsbo skrev till mig i ett mail efter mötet:
”Hela upplägget från början till slut andas desperation och jäkt och man skall till varje pris få igenom en jättelik etablering av mängder av bostäder på kort tid och som inte ryms i rådande infrastruktur med ej planskilda korsningar.”
Det står nog helt klart att det måste till en för alla parter godtagbar lösning innan området börjar bebyggas. Jag tror att byggnadsförvaltningen måste tänka nytt och annorlunda. Men det är svårt. Det kanske till och med är så att antalet bostäder skulle begränsas, kanske skulle kommunen inte tillåta så höga hus. Samtidigt behövs det ju betydligt fler bostäder i Vänersborg, och det av alla typer, både hyreslägenheter, bostadsrätter och villor.
Det blev frågor och diskussion kring hur och vem som ska besluta om detaljplanen när den väl är klar.
Flera åhörare tyckte att det var kommunfullmäktiges uppgift att besluta och inte byggnadsnämndens. De menade att det står i Kommunallagen att kommunfullmäktige ska besluta i ärenden av ”principiell beskaffenhet eller annars av större vikt”. Och visst, så står det i 5 kap 1 §. Men framför allt står det i Plan- och bygglagen (PBL), 5 Kap 27 §:
”En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ett sådant uppdrag får inte delegeras.”
Och det är klart, det är en detaljplan av ”större vikt”, och den är nog ganska ”principiell” också. Det är kanske den mest omfattande som kommunen har arbetat fram. I varje fall under min tid som politiker.
Bo Dahlberg (S), ordförande i byggnadsnämnden, meddelade på mötet att inget är bestämt om vem som ska ta beslutet. Han menade att det var kommunledningens, eller kanske kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges, sak att höra av sig. Gör ingen det, så beslutar byggnadsnämnden. Som vanligt. En åhörare sa då att Marie Dahlin (S) i ett mail skrev att kommunfullmäktige skulle besluta.
Jag tror att kommunstyrelsen ska yttra sig i processen, under pågående granskning. Och då kanske kommunstyrelsen beslutar att detaljplanen ska lyftas till kommunfullmäktige. Någon av tjänstemännen sa för övrigt ”lite tvärtom”, att byggnadsnämnden ska ta initiativet, om den beslutar så, att lyfta planen till fullmäktige.
Vi får se vem som till sist fattar beslutet och hur detaljplanen då ser ut.
Bo Dahlberg avslutade mötet med att säga ungefär så här:
Ni är inte nöjda, det hör jag. Ni får skriva till förvaltningen så får vi ta del av era synpunkter. Vi kan dock inte tillfredsställa alla.
Det verkade inte vara så många av åhörarna som var tillfredsställda, i varje fall inte med detaljplanens nuvarande utseende.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer